RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Tolfte rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2013) 540 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Tolfte rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet SV SV

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTT, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Tolfte rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet 1. INLEDNING Sedan Estland antog euron den 1 januari 2011 består euroområdet av 17 EU-medlemsstater. Bland de återstående elva medlemsstaterna förväntas nio medlemsstater anta euron när de nödvändiga villkoren är uppfyllda. Danmark och Storbritannien har en särskild undantagsklausul och är inte skyldiga att anta euron. Denna rapport innehåller en lägesbeskrivning av de praktiska förberedelserna för införandet av euron i Lettland och en utvärdering av framstegen med förberedelserna av informationskampanjen om övergången till euron. Rådets beslut av den 9 juli 2013, enligt vilket de nödvändiga villkoren för antagandet av euron är uppfyllda, innebär att Lettland kommer att anta euron den 1 januari 2014 ( eurodagen ). Växelkursen mellan lettiska lat och euron har oåterkalleligen fastställts till 0, lettiska lat för en euro. 2. LÄGESBESKRIVNING OM FÖRBEREDELSERNA FÖR ÖVERGÅNGEN I LETTLAND Lettland blir den sjätte medlemsstaten i den grupp av medlemsstater som gick med i EU 2004 och som nu antar euron. Lettlands ursprungliga måldatum den 1 januari 2008 enligt handlingsplanen för genomförandet av den gemensamma europeiska valutan av den 1 november 2005 omprövades senare. Måldatumet den 1 januari 2014 har fastställts av den lettiska regeringen genom ministerrådets beslut nr 165 av den 24 mars Lettlands nationella plan för övergången till euron antogs av det lettiska ministerrådet den 19 september 2012 och uppdaterades senast den 4 april Den nationella planen för övergången till euron kompletteras med en detaljerad handlingsplan för införandet av den gemensamma europeiska valutan i Lettland. De lettiska myndigheterna har gjort en grundlig och systematisk ansträngning under de senaste månaderna för att garantera en smidig övergång Organisation av övergången, anpassning av rättssystemet och förberedandet av den offentliga sektorn De praktiska förberedelserna för antagandet av euron i Lettland samordnas av en styrkommitté vars ordförande är finansdepartementets statssekreterare. Styrkommittén står under överinseende av samordningsrådet för övergången till den gemensamma europeiska valutan. Det förberedande arbetet inom specifika områden utförs av fem arbetsgrupper med företrädare för både den offentliga och privata sektorn (arbetsgruppen för statlig förvaltning, arbetsgruppen för kontant- och betalningssystem, arbetsgruppen för icke-finansiella företag och konsumenter, arbetsgruppen för finanssystemet och arbetsgruppen för upplysning och information till allmänheten). Arbetsgrupperna samordnas av en europrojektledare som rapporterar till styrkommittén. Precis som sin granne Estland har Lettland avstått från att utse en särskild euroansvarig person som agerar som enda kontaktpunkt för alla nationella SV 2 SV

3 förberedelser för övergången till euron. En eurobyrå har dock inrättats vid finansdepartementet, och fungerar som huvudkontaktpunkt för kontakten med allmänheten. I januari 2013 antog det lettiska parlamentet lagen om förfarandet för införandet av euron, som är en paraplylag där de grundläggande principerna för övergången anges (t.ex. de avrundningsprinciper som gäller för omräkningen, perioden med två valutor i omlopp samtidigt, förfarandena för övergången för kontanter och återkallandet av kontanter i lats, reglerna för omräkning av priser och för dubbla prisangivelser etc.). I denna lag fastställs också tidsplanen för anpassningen av de rättsakter som måste ändras till följd av införandet av euron. Lagen om Lettlands centralbank ändrades också för att säkerställa förenlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och ESCB- och ECB-stadgarna. Förberedelserna av den offentliga sektorn för övergången är långt framskridna. Med tanke på att det inte finns någon särskild euroansvarig person som ger övergångsprocessen en röst och ett ansikte är det särskilt viktigt att se till att övergångssamordnaren eller övergångssamordnarna finns tillgängliga dygnet runt kring den 1 januari 2014 så att eventuella problem kan lösas snabbt Förberedelser av finans- och banksektorn Lettland planerar att tillämpa ett big bang-scenario 1 och en period med dubbla valutor på två veckor. Latsmynt har en förhållandevis hög köpkraft och används intensivt av allmänheten för dagliga betalningar. Till skillnad sina grannar i Estland förlitar sig letterna mindre på elektroniska betalningsmedel (cirka 15 % av den lettiska befolkningen hade inte haft ett bankkonto i april 2013). För närvarande är totalt 51 miljoner latssedlar och 482 miljoner latsmynt i omlopp (uppgifter den 1 juni 2013). Cirka 293 miljoner latsmynt kommer att behöva återkallas. Den parallella strukturen för latsmyntvalörer och euromyntvalörer kommer att underlätta hanteringen av euromynt i Lettland. Eftersom 1 lats är mer värd än 1 euro kommer beloppen dock att öka till följd av omräkningen. Under tiden före övergången är det därför mycket viktigt att förklara denna effekt för medborgarna och försöka skingra deras oro för inflation. Eftersom Lettland inte har ett eget myntverk skedde tilldelningen av kontraktet för euromynt genom upphandling. De 400 miljoner lettiska euromynt som ska präglas kommer att produceras av det tyska myntverket Staatliche Münzen Baden-Württemberg (Stuttgart, Tyskland). Utformningen av de nationella sidorna på de lettiska euromynten skedde via en allmän lettisk offentlig tävling En- och tvåeuromynten avbildar den lettiska jungfrun, 50-, 20- och 10-eurocentmynten avbildar Lettlands stora statsvapen och 5-, 2- och 1- eurocentmynten det lilla lettiska statsvapnet. Eurosedlarna kommer att lånas från Eurosystemets lager. Lettlands centralbank har beställt 110 miljoner eurosedlar i olika valörer för övergången. Förhandstilldelningen till kreditinstitut kommer enligt planerna att inledas den 1 november Vidaretilldelningen till affärsbankernas största kunder kommer att börja den 10 december Enligt de första beräkningarna kommer förhands- och vidaretilldelningen uppgå till cirka 25 miljoner eurosedlar och 192 miljoner euromynt, båda i olika valörer. Med hänsyn till risken för dåliga väderförhållanden kring eurodagen i Lettland, bör förhands- och vidaretilldelningsvolymerna planeras mycket noggrant. Mot bakgrund av 1 Eurosedlar och euromynt kommer att införas samma dag som euron blir Lettlands valuta. Big bangscenariot har använts i alla medlemsstater som anslöt sig till euroområdet efter SV 3 SV

4 den ökade säkerhetsrisken har en säkerhetshandlingsplan utformats med åtgärder för att öka säkerheten för värdetransportföretagens kontanttransporter under övergången. Av de mynt som ska förhandstilldelas kommer 50 % att tillhandahållas genom startkit för allmänheten (cirka kit för omkring hushåll) och för detaljister (cirka kit). Enligt planerna ska de standardiserade startkiten för allmänheten innehålla 14,23 euro och för detaljister 200 euro. Beloppet i kiten för detaljister förefaller vara relativt högt för mindre företag. Det rekommenderas antingen att tillhandahålla betydligt mindre kit eller att låta detaljisterna beställa mindre mängder mynt som kan erhållas hos bankkontoren på eurodagens eftermiddag. Enligt planerna ska startkiten för allmänheten börja säljas den 10 december De kommer att säljas vid den lettiska centralbankens kontor, kreditinstitut och postkontor. Dessutom kommer särskilda kit för samlare att finnas tillgängliga från och med eurodagen (totalt kit). Flera åtgärder planeras för att minska beloppen för den fysiska växlingen av lat. Lettlands centralbank kommer att växla obegränsade myntbelopp från och med oktober 2013 och latsedlar i höga valörer kommer att minskas gradvis i god tid före eurodagen. Mynt kan också lämnas in hos de största bankerna utan begränsning och avgiftsfritt från oktober Affärsbankerna och postkontoren kommer att öka sin kontantlagringskapacitet med tanke på de exceptionellt stora kontantbelopp som kommer att hanteras under övergångsperioden. Affärsbankerna kommer att tillhandahålla obegränsad kontantväxling i sex månader från och med eurodagen, och 302 postkontor i tre månader från och med eurodagen (perioden kan förlängas med upp till tre ytterligare månader). För att inte störa informationskampanjen om den nya växlingskursen bör banker och valutaväxlingskontor vara skyldiga att använda den officiella växlingskursen från det att den fastställs och fram till eurodagen och ange eventuella serviceavgifter separat. Lettlands centralbank kommer växla obegränsade belopp i lat till euro kostnadsfritt och under en obegränsad tidsperiod. Av de uttagsautomater som finns i Lettland kommer 987 att distribuera eurosedlar från och med den första timmen den 1 januari Det är inte säkert att de återstående 118 uttagsautomaterna kommer att finnas tillgängliga för uttag i euro före den 2 januari Med tanke på att det är mycket viktigt att det finns tillgängliga uttagsautomater för att kontantövergången ska gå smidigt bör man se till att samtliga uttagsautomater fungerar fullständigt med euro den 1 januari Uttagsautomater som inte kan anpassas i tid bör vara stängda. Eftersom detaljisterna endast kommer att lämna tillbaka växel i euro från och med eurodagen bör det övervägas att temporärt undvika att ladda uttagsautomaterna med högre valörer än femtioeurosedlar. Bankerna bör också avstå från att införa stora valörer veckorna före och efter övergången, varken i lat eller euro, eftersom höga valörer gör det svårare för detaljhandelssektorn att lämna tillbaka växel i euro. Anpassningen av terminaler vid försäljningsstället (POS-terminaler) har redan inletts av de ansvariga affärsbankerna och First Data Latvia med sikte på en omedelbar övergång den 1 januari Konsumenterna bör uppmuntras att använda elektroniska betalningsmedel oftare under de första dagarna efter eurodagen. Av de befintliga POS-terminalerna är 99,3 % redan kompatibla med det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA). Den lettiska banksektorn består av 406 bankkontor av vilka 339 erbjuder kontanttjänster. Affärsbankerna planerar att utöka personalstyrkan vid de kontor som har kassatransaktioner. Kontoren kommer också att justera sin räknings- och lagringskapacitet. Tjänster till detaljistkunder kommer att tillhandahållas separat från privatkundtjänster, och kontantinsamlingstjänster kommer att erbjudas till detaljister och andra affärskunder. En del affärsbanker kommer att utöka sina öppettider vid årsslutet. Lettlands centralbank planerar att SV 4 SV

5 tillhandahålla kontantväxling för allmänheten den 1 januari 2014, men generellt kommer banker och postkontor inte att öppna sina kontor på eurodagen. Detta bör övervägas på nytt för att underlätta en smidig start för kontantövergången och göra det möjligt för små detaljister som inte har deltagit i vidaretilldelningen att få de kontanter som de behöver. Bankernas och postkontorens kontor bör ha öppet åtminstone på eftermiddagen den 1 januari Bankpersonalen kommer att få särskild utbildning inför övergången från och med mitten av Anpassningen av bankernas it-system pågår och sluttestningen planeras ske i slutet av november tidigt i december För att underlätta logistiken i återkallandet av latsmynt kommer värdetransportföretagen att förses med mobila standardcontainrar som ska användas för insamling, lagring och transport av kontanter. Affärsbankernas konton hos Lettlands centralbank kommer att krediteras samma dag som mynten deponeras, och eventuella korrigeringar göras efter det att mynten har räknats. För att få en smidig övergång bör kontantförsörjningen till mindre detaljister garanteras, antingen genom att tillhandahålla extra små myntkit eller särskilda beställningsmöjligheter. Från och med juli 2013 till den 1 januari 2014 bör banker och valutaväxlingskontor uppmanas att använda den officiella växelkursen för utländska transaktioner i euro, med separat fakturering för eventuella serviceavgifter. Det är mycket viktigt att alla uttagsautomater är redo för uttag i euro från den 1 januari Uttagsautomater som av tekniska skäl inte kan anpassas i tid bör vara stängda. För att undvika att detaljisterna står utan växel därför att kunderna betalar med sedlar i höga valörer, bör uttagsautomaterna inte laddas med sedlar i valörer högre än 50 euro under övergångsperioden, och bankerna bör avstå från att distribuera sedlar i höga valörer i kassorna. Konsumenterna bör uppmuntras att oftare använda elektroniska betalningsmedel under de första dagarna efter eurodagen Förebyggande av otillbörliga affärsmetoder och missuppfattningar om prisutvecklingen hos medborgarna Enligt lagen om förfarandet för införandet av euron ska perioden då alla priser anges i både lat och euro börja tre månader före eurodagen, dvs. den 1 oktober 2013, om inte rådet fastställer växelkursen officiellt efter detta datum, och pågå i sex månader efter eurodagen. Med tanke på erfarenheterna från tidigare övergångar rekommenderas Lettland att införa regler för att säkerställa att perioden då alla priser anges i både lat och euro avslutas den 1 januari 2015, och se till att allmänheten får tydlig information om detta datum så att den utnyttjar perioden då alla priser anges i både lat och euro väl för att lära sig den nya värdeskalan. På så vis blir det lättare för medborgarna att bli helt vana vid den nya valutan. De närmare reglerna för dubbla prisangivelser fastställs i förordning 178 om förfarandet för prisangivelser av varor och tjänster av den 18 maj 1999, i dess ändrade lydelse av den 9 maj Konsumentskyddsnämnden har dessutom tagit fram riktlinjer för prisangivelser under perioden då alla priser anges i både lat och euro, som godkändes den 30 maj Sedan januari 2013 har företaget Aptauju centrs övervakat priserna på 120 vanliga köpta produkter och tjänster vid de populäraste försäljningsställena i Lettlands sju största städer. De SV 5 SV

6 övervakade tjänsterna omfattar olika tjänster som baserat på erfarenheterna från tidigare övergångar mest sannolikt kan påverkas av prishöjningar till följd av övergången, som hårfrisersalonger, restauranger och caféer och bilreparationstjänster. Resultaten av övervakningen offentliggörs regelbundet på finansdepartementets webbplats och på webbplatsen för övergången till euron. Det lettiska finansdepartementet har utformat en kampanj om skälig prissättning. Kampanjen bygger på frivilliga alternativ som framgångsrikt har tillämpats vid de tidigare övergångarna, och företagen (t.ex. detaljister, finansinstitut, internetbutiker) uppmanas att inte missbruka övergången för egen vinning, att respektera övergångsreglerna och ge sina kunder den hjälp de behöver. De som ansluter sig till kampanjen kommer att få en logotyp för skälig prissättning för att visa att de deltar, och kommer att förtecknas på en vit lista som ska finnas tillgänglig på europrojektets webbplats. Förfarandet för att ansluta sig till kampanjen inleddes den 12 juni Kampanjen ska inledas i juli 2013, dvs. över två månader innan dubbla angivelser av priser blir obligatorisk. De lettiska myndigheterna siktar på att minst 70 % av marknaden ska delta. De rekommenderas att arbeta för ett mycket bredare deltagande. Efterlevnaden av kraven på prisangivelser och växling (t.ex. avrundningsregler) under perioden med dubbla prisangivelser och genomförandet av överenskommelsen om skälig prissättning kommer att övervakas av konsumentskyddsnämnden i samarbete med ickestatliga konsumentskyddsorganisationer. Cirka 38 inspektörer kommer att utföra skärpta kontroller av försäljningsställen. Det rekommenderas starkt att man utökar den personal eller de frivilliga som finns tillgängliga för inspektion för att garantera en trovärdig och effektiv prisövervakning under veckorna efter antagandet av växelkursen fram till dess att perioden med dubbla prisangivelser avslutas. De lokala myndigheterna bör uppmanas att engagera frivilliga i varje stad som kan hjälpa till med att utföra en grundlig prisövervakning. Om instruktionerna från konsumentskyddsnämndens inspektörer inte följs kan böter på upp till 500 lat utdömas. Konsumentskyddsnämnden kommer också att kontrollera genomförandet av överenskommelsen om skälig prissättning. Företag som inte korrigerar överträdelser som har konstaterats av konsumentskyddsnämnden, upprepade gånger bryter mot de lagliga kraven eller överenskommelsen och/eller tillämpar otillbörliga affärsmetoder kommer att föras upp på en offentligt tillgänglig svart lista : Företag som hamnar på den svarta listan blir inte längre berättigade att föras upp på den vita listan, och förlorar rätten att använda logotypen för kampanjen för skälig prissättning. Konsumenterna kommer att kunna lämna in klagomål om överträdelser av reglerna för prisangivelser till konsumentskyddnämnden via en särskild telefonjour för klagomål, den allmänna telefonjouren för information om euron, e-post och brev. För att bekämpa missuppfattningar om prisutvecklingen hos medborgarna bör de oegentligheter som upptäcks åtgärdas snabbt. Misstänkta prisökningar som upptäcks av inspektörerna eller anmäls av konsumenter på konsumentskyddsnämndens telefonanknytning bör undersökas noga, och korrigerande åtgärder bör vidtas så snabbt som möjligt, helst inom högst 48 timmar. Åtgärderna för förebyggande av otillbörliga affärsmetoder och missuppfattningar om prisutvecklingen hos medborgarna bör förstärkas avsevärt. Målen för hur många som ansluter sig till kampanjen för skälig prissättning bör vara så ambitiösa som möjligt. Tillgänglig personal för övervakning av dubbla prisangivelser och genomförandet av överenskommelsen om skälig prissättning bör ökas ytterligare genom att frivilliga engageras i alla lettiska städer. Korrigerande åtgärder mot företag som inte följer kraven för prisangivelser och växling (t.ex. avrundningsregler) eller inte genomför överenskommelsen om skälig prissättning bör vidtas omedelbart så att ett slutligt beslut SV 6 SV

7 kan fattas inom 48 timmar Förberedelse av övergången på landsbygden och företagens förberedelser Precis som grannlandet Estland har Lettland en mycket låg befolkningstäthet jämfört med EU-genomsnittet 2. Landet består av 119 lokala myndigheter. Med tanke på att letterna främst har för vana att betala med kontanter kommer en grundlig planering och förberedelse av övergångsförfarandena i landsbygdsområden att bli en avgörande faktor för en smidig övergång. Möjligheter att växla lat till euro och samla in kontanter i den gamla valutan måste finnas överallt. Därför har de lettiska myndigheterna tagit fram praktiska handledningar för kommunerna. En checklista för åtgärder i och med övergången till euro har också utarbetats för att underlätta övervakningen av utvecklingen på lokal nivå. För att man ska kunna vara säker på att alla lokala myndigheter faktiskt är förberedda bör genomförandet av checklistans åtgärder ses över regelbundet på ett strukturerat sätt. Om övergångssamordnarna sammanträdde regelbundet skulle de kunna utbyta erfarenheter inför övergången till euro. Vid sidan om medier och internet är det ofta myndigheterna som fungerar som enda informationskälla i glesbygden. De bör därför förberedas ordentligt och få fortbildning. Kontantväxlingstjänster kommer inte bara att erbjudas av affärsbankerna (339 kontor) utan även av 302 av det lettiska postverkets kontor från den 1 januari till den 31 mars 2014 (med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader). Täckningen av bankkontor (mobila) och uttagsautomater utanför banklokaler och postkontor i landsbygdsområden har övervakats noga sedan i början av Om det bedöms vara nödvändigt bör affärsbankerna överväga att använda mobila kontantväxlingskontor förutom de befintliga mobila uttagsautomaterna. Den lettiska postens personal, särskilt anställda som har direkt kundkontakt, bör fortbildas i hanteringen av två valutor samtidigt och att ge information till allmänheten. Dessutom kommer det att krävas särskild fortbildning om säkerhetsfrågor i samband med eurokontanter och hur man förebygger förfalskningar. Konsumentorganisationernas lokala avdelningar, lokalkontor och olika icke-statliga organisationer bör aktivt delta i förberedelserna för att förankra övergången lokalt. De flesta företag, inklusive snabbköpskedjor som kommer att ha en viktig roll i övergången som faktiska växlingskontor, har skjutit upp de konkreta förberedelser som kräver investeringar i infrastruktur och personalresurser till dess att rådet fattar beslutet om upphävandet av Lettlands undantag. Under den tid som återstår fram till eurodagen är det mycket viktigt att se till att alla företag, även dem som inte aktivt söker information, är ordentligt förberedda. Någon form av övervakningsverktyg (t.ex. opinionsundersökningar) bör särskilt inrättas för att mäta hur förberedda de små och medelstora företagen är. Förberedelsen av de lokala myndigheterna inför övergången måste styras och regelbundet följas upp så att alla anpassningar verkligen genomförs. Det lettiska postverkets personal bör utbildas ordentligt i sin nya roll under övergången. Deltagande av konsumentorganisationernas lokala avdelningar, lokalkontor och olika icke-statliga organisationer skulle förankra övergången djupare lokalt. Företagens förberedelser bör påbörjas med full fart, med de behöriga myndigheternas stöd och övervakning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt små och medelstora företag. 2 År 2011 hade Lettland en befolkningstäthet på 33,1 invånare per km 2 jämfört med EU-genomsnittet på 116,92 (Källa:.Eurostat). SV 7 SV

8 2.5. Information om euron Det allmänna målet för informationsstrategin inför övergången till euro är att se till att minst 90 % av Lettlands befolkning 3 får tillräcklig information om följderna av och de praktiska förändringarna i och med övergången från lat till euro, och även öka allmänhetens stöd för införandet av euron för att se till att majoriteten av dem som bor i Lettland stöder införandet av euro på det faktiska datumet för övergången. Resultaten kommer att mätas i december Det är särskilt viktigt att Lettland ägnar särskild uppmärksamhet åt de invånare som är svårare att nå via mediekanalerna, bland annat personer i glesbygdsområden och sårbara grupper, med hänsyn till den språkliga mångfalden bland invånarna. Kommissionen konstaterar att det gjorts avsevärda framsteg med kommunikationsfrågorna under första halvåret 2013 och välkomnar Lettlands försäkran om att man kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt sårbara gruppers informationsbehov. Med tanke på att de flesta informationskampanjerna ännu inte har nått målgrupperna är det inte heller möjligt att bedöma deras verkan. Resultat från opinionsundersökningar, bland annat en färsk Eurobarometer (Flash EB nr 377) visar dock att stödet för euron fortfarande är relativt lågt och att det finns en tydlig rädsla för otillbörliga affärsmetoder och förlorad köpkraft. Opinionsundersökningar bidrar till att mäta hur väl informationskampanjen lyckas och till att kartlägga behoven av att justera kommunikationskanalerna eller verksamheterna. De lettiska myndigheterna bör skynda på insatserna för att ge hela den lettiska befolkningen all information som krävs och säkra ett så brett stöd för införandet av euron hos allmänheten som möjligt. Det är mycket viktigt att finansdepartementet för alla kommunikationsverksamheter säkerställer helt öppna och icke-diskriminerande förfaranden för offentlig upphandling som slutförs i tid enligt Lettlands lag om offentlig upphandling. Inom ramen för ett partnerskapsavtal tänker kommissionen stödja genomförandet av kommunikationsplanerna både genom bidrag in natura och genom ett bidragsavtal om upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna för gemensamt överenskomna verksamheter/kategorier, som kommunikationsexperternas arvoden, massmedieinformationskampanjen, opinionsundersökningar, seminarier och fortbildning samt informationsmaterial till alla hushåll. Europeiska centralbanken (ECB) bidrar till den nationella euroinformationskampanjen genom att anordna en utställning och andra reklamevenemang, förmedla publikationer och stödja massmediekampanjen. En väletablerad webbplats för övergången till euro ( som lanserades redan i december 2008, är en viktig informationskälla för allmänheten. Aktuell information om förberedelserna för övergången till euro finns också på finansdepartementets webbplats: ( och på webbplatsen för Lettlands centralbank ( 3 Såsom anges i bidragsavtal nr ECFIN Informationskampanjer om antagandet av euro i Lettland, som ingicks mellan kommissionen och det lettiska finansdepartementet den 30 april SV 8 SV

9 3. DET ALLMÄNNA OPINIONSLÄGET I DE NYANSLUTNA MEDLEMSSTATERNA Sedan 2004 har kommissionen beställt Eurobarometer-undersökningar (EB) 4 i de länder som anslöt sig till EU 2004 och 2007 men som ännu inte har infört euron. Man vill få en uppfattning om befolkningens inställning till euron, och vad de vet om införandet av euron. Den undersökning som gjordes i de sju nya medlemsstater under våren 2013 (Flash EB nr 377) är den sextonde i raden. Intervjuerna för undersökningen utfördes i april För denna rapports syften jämfördes resultaten av den senaste Eurobarometer-undersökningen med resultaten av den senaste undersökningen i de nya medlemsstaterna (Flash EB nr 349, intervjuer i april 2012) Stöd för antagandet av euron uppfattade följder Den senaste undersökningen bekräftar resultaten från de föregående undersökningarna, med en gradvis minskande tendens i stödet för införandet av euron i de medlemsstater som anslöt sig senast och som ännu inte har antagit euron. De flesta av de tillfrågade i de sju nya medlemsstaterna är emot att euron införs i det egna landet: 51 % (+2pp) är negativt inställda, medan 45 % (-2pp) är positivt inställda. Resultaten för Lettland följer denna allmänna tendens: 55 % (+2pp) är negativt inställda och 42 % (-4pp) är positivt inställda till införandet av euron. När det gäller uppfattade följder av införandet av euron såg 45 % av de tillfrågade (-4pp) fördelar för de nuvarande medlemsstaterna i euroområdet, medan 54 % (+3pp) såg mer negativa följder för det egna landet. Dock anser 40 % (-3pp) att följderna blir positiva. Personligen väntade sig 50 % (-1pp) av de tillfrågade i de sju nya medlemsstaterna att införandet av euron skulle ha positiva följder. I Lettland är tendensen mer negativ 42 % (- 3pp) väntar sig positiva följder medan 48 % (+4pp) tror att följderna blir negativa. Det fanns två frågor om eventuella konsekvenser för priserna. På en allmän fråga om möjliga konsekvenser svarade 67 % (-5pp) att de tror att priserna kommer att gå upp. Alltfler av de tillfrågade, 22 % (+13pp), tror emellertid att euron kommer att hålla priserna stabila. I Lettland tror 75 % (+2pp) av de tillfrågade att det blir en stark prisökning, men antalet svarande som tror att euron kommer att hålla priserna stabila har också ökat, till 17 % (+8pp). På en specifik fråga om otillbörlig prissättning svarade 74 % (oförändrat) av de boende i de sju nya medlemsstaterna att de var oroade, medan 24 % (oförändrat) svarade att de inte var oroade över detta. Antalet personer som är oroade är flest i Lettland med 81 % (-2pp). På frågan om införandet av euron skulle medföra förlorad kontroll över den ekonomiska politiken trodde 45 % (+2pp) i de sju nya medlemsstaterna att det skulle bli så, medan 49 % (- 2pp) inte trodde det. Mot bakgrund av denna tendens anser en majoritet av letterna, 63 % 4 Eurobarometer-undersökningar ger resultat för de nya medlemstater som ännu inte har antagit euron. Den senaste undersökningen täckte Polen, Tjeckien, Ungern, Bulgarien, Rumänien, Lettland och Litauen. Cypern, Malta, Slovenien, Slovakien och Estland togs inte med eftersom de redan har anslutit sig till euroområdet. Sammanlagt intervjuades cirka slumpvis utvalda medborgare. SV 9 SV

10 (+6pp), att införandet av euron kommer att leda till att landet förlorar kontrollen över sin ekonomiska politik Information om euron I Lettland råder en hög medvetenhet om det möjliga införandet av euron (80 % förväntar sig att det kommer att ske till 2014). I de sju nya medlemsstaterna har känslan av att vara underrättad om euron förbättrats något, till 41 % (+2pp). Lettland får bäst resultat i detta avseende; 50 % av medborgarna känner sig välunderrättade (+11pp). Dock anser 48 % (- 12pp) fortfarande att de inte är välunderrättade. När boende i de sju nya medlemsstaterna tillfrågades om vilka institutioner de har störst förtroende för i sitt land ligger Lettlands resultat i linje med den allmänna tendensen att sätta högst tilltro till den nationella centralbanken, 66 % (+1pp), tätt följd av skatteförvaltningen 62 % (+9pp). Fortroendet för EU-institutionerna är fortsatt högt, men har dock fallit till 60 % (-7pp). När de lettiska medborgarna tillfrågades om de viktigaste faktorerna i informationskampanjen om övergången till euron bekräftades dubbel prissättning i butiker vara den viktigaste frågan för dem, med 90 % (+3pp), följt av dubbla prisangivelser på fakturor 86 % (+5pp) och på lönebesked 77 % (+2pp). Värdet på 1 euro (växelkursen) är en viktig fråga för 69 % (-1pp) av de tillfrågade i Lettland. Dessa resultat visar tydligt att informationskampanjen bör inriktas på information om praktiska aspekter av övergången till euro i Lettland och på att säkerställa dubbla prisangivelser och övervaka prissättningen under övergångsperioden, eftersom det är dessa frågor som mest oroar medborgarna. Lämplig information om euron och övergången bör bidra till att skingra medborgarnas rädsla och skeptiska inställning gentemot euron. De lettiska myndigheterna bör ta vederbörlig hänsyn till regelbundna opinionsundersökningar så att de kan justera de frågor och huvudbudskap som tas upp i informationskampanjen vid behov. För att kartlägga informationsbehoven och bedöma de små och medelstora företagens uppfattning om hur väl förberedda de är bör de lettiska myndigheterna genomföra en särskild undersökning bland små och medelstora företag om de praktiska förberedelserna inför övergången till euro. Undersökningen bör genomföras i god tid så att resultaten kan matas in i den allmänna informationskampanjen. 4. SAMMANFATTNING OCH NÄSTA STEG De praktiska förberedelserna i Lettland är allmänt tillfredsställande. Kommissionen har emellertid identifierat vissa områden där ytterligare insatser krävs. De lettiska myndigheterna rekommenderas i synnerhet att ytterligare öka den tillgängliga personalen för övervakning av den dubbla prisangivelsen och genomförandet av Fair Euro Introducer Memorandum. De korrigerande åtgärderna gentemot företag som inte uppfyller kravet att visa priser och växelkurs (t.ex. avrundningsbestämmelser) eller som inte följer Fair Euro Introducer Memorandum på korrekt sätt bör vidtas snabbt så att ett slutgiltigt beslut kan fattas inom 48 timmar. Alla bankomater ska distribuera euro den 1 januari SV 10 SV

11 Europeiska kommissionen kommer att på nytt bedöma Lettlands praktiska förberedelser inför införandet av euron, inbegripet hur landet har följt upp de rekommendationer som ingår i denna rapport och effekterna av den pågående informationskampanjen. Kommissionens slutsatser kommer att offentliggöras i en annan rapport (trettonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet) före slutet av detta år. SV 11 SV