Motion 1980/81 :972. Ä ven fiske kan i vis a fall utgöra ett naturligt komplement till jordbruk och. av Johan Olsson m. fl. om utbildning i skogsbruk

Transkript

1 Il Motion 1980/81 :972 av Johan Olsson m. fl. om utbildning i skogsbruk Det venska lantbruket består till övervägande del av bade jord och kog. Mer iin tva tredjedelar av brukningsenheterna inom lantbruket omfattar både jordbruks- och skogsbruksarea l. Av landets totalt ca 23 miljoner hektar skog mark ägs och brukas 50 'Yr eller Il,9 miljoner hektar av enskilda personer. Hälften av denna areal brukas i kombination med jordbruk. Arbete i skogen. avät i elen egna som i andras. utgör en viktig sysselsättning i lantbruket vid sidan av växtodling och animalieproduktion. Detta gäller badc företagarna. deras familjemedlemmar och an\tiillda i lantbruket. Alltjiimt utförs en betydande del av arbetet i skogen av dc sa människor. l proposition :79 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. anförs: Utredningen anser att de fördelar som kombinationen jordbruk och skogsbruk erbjuder inom ett företag bör tas till vara i rationaliseringsverksamheten. Remissinstanserna. som i stort sett ansluter sig till utredningens förslag, har pekat på att en förstärkning av stödet till kombinerade företag inte får hindra strukturrationaliseringen i ägosplittrade områden. skogsbrukets del anses kombinationen inte alltid vara till fördel. Vi delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att det kombinerade företaget jord och skog från jordbrukets synpunkt innebiir fördelar. Ä ven fiske kan i vis a fall utgöra ett naturligt komplement till jordbruk och skog bruk. l många bygder är s:\dana kombinationer en förutsättning för att företagen skall kunna utvecklas. För l samband med statligt stöd bör ett kombinerat företag behandla. på samma sätt som ett rent jordbruksförctag. Detta innebär att dc allmänna villkoren för statligt stöd skall av e hela det kombinerade företaget. Svårigheter kan uppstå att avgöra när ett kombinerat företag övergar i ett rent skogsbruksförctag. Enligt min mening kan inte någon bestämd grän dras för jordbruk delcns minsta omfattning. l vissa fall kan det vara fördelaktigt att koncentrera verksamheten på skogsbruksdelcn. l andra fall kan en investering i en relativt liten jordbruksdel vara till gagn för hela företaget. D<.. t bör dock vara möjligt att efter en sådan invc tcring uppna en rimlig effektivitet i jordbruk delen. Propositionens uttalanden på denna punkt föranledde ingen erinran från utskottets ida. Vidare anförs i propositionen: Utredningen före! ar att nagra formella krav pa viss teorcti k yrkesutbildning för att crhalla tatligt stöd inte bör ställas. Flera remissin tan er framhåller att kraven pa teoretisk yrkesutbildning framför allt i amband med nyetablering bör tällas höga. Jag anser att för stöd i samband med

2 Mot. 1980/81: nyetablering bör kravas att sökanden har lämplig teoreti k och praktisk yrkesutbildning. när stödet avser större garantilan eller sadana lan med upp kjuten ränta om jag senare kommer att förorda. l övriga fall bör formella krav på yrkesutbildning inte ställas. Sökanden bör dock ha erforderlig yrkesskicklighet förvärvad genom teoreti k utbildning jämte praktik eller genom praktisk erfarenhet. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att den nutida svenska lantbruk utbildningen inte har ett innehall och en utformning som pa ett mer relevant sätt mot varar näringens struktur och produktionsunderlag. Den nuvarande situationen inom lantbruksutbildningen innebär med en viss tillspetsning att man i de båda driftsgrenarna växtodling och animalieproduktion ställer allt törre krav pa utvecklad teknik och därefter avpassade kunskaper och färdigheter hos aväl anställda som företagare men att detta inte i samma man gäller lantbrukets tredje drift gren skogsbruk. Pa sikt innebär det risker för en alh arlig snedvridning i fråga om kun kaper. förstael e och planeringsförrnaga med åtföljande ogynnsamrna effekter såväl samhälb- om pri, atekonorniskt. Ur samhällets ynpunkt innebär det att man förbiser behovet av erforderliga kunskaper och kvalifikationer för att bruka betydande delar av landets skogsarealer. Läget i fråga om utbildning rörande skogsbruksdelen av det kombinerade företaget jord-skog är f. n. följande: T11ål1rig jordbrukslinje. som svarar för ca hälften av grundutbildningen. o har skog ämnet med endast som fritt tillval. vilket av organisatoriska skäl endast medger utnyttjande för ett litet fåtal elever. o Eru!rig specialkurs. som svarar för andra hälften av grundutbildningen, saknar helt utbildning i kogsbruk. (Det bör nämnas att Lantbrukets yrke nämnd i sitt yttrande över förslaget till läroplan för denna kurs starkt hävdade nödvändigheten av viss utbildning i skogsbruk.) o Krm i drifrledning upptar 120 timmar skogsbruk. Observeras bör att denna utbildning genomgas av endast ca en femtedel av dem som genomgått grundutbildning och alltså når ett fatal. Sedan 1978 finn en pdbyggnndskurs för det kombinerade jord-skogsföretaget om 15 veckor vid ett antal skogsbruksskolor. avsedd för dem som har grundutbildning i jordbruk. Denna kurs har hittills dock endast haft nagot över JOO elever per ar. o Lanrmiiswrlinjen vid SLU. Alnarp. saknar helt utbildning i kogsbruk. o Agronomutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet Ultuna. erbjuder sedan 1979 en viirdefull möjlighet till utbildning i det kombinerade jord-skogsföretagets ekonomi och teknik genom att kurser erbjuds där amordningen jord- kog inom lantbruksföretaget ingår som ett viktigt led i ämnena lantbruksekonomi resp. teknik. Härigenom kommer vi efter hand att få agronomer/lantbrukslärare med insikt i det kombinerade jord-skogsföretaget.

3 Mot. 1980/81: Det iir mot den angivna bakgrunden ytterst viktigt att grundutbildningen i lantbruk även omfattar utbildning i lantbruksföretaget kog,bruhdel. Bl. a. den utbildning som nu sker vid lantbruk univer itetet erbjuder en användbar väg för kombination av jordbruk och kog bruk i utbildningen. Skogsbruksskolorna. som finn i nästan alla län. har re ur cr 'om kan samordnas med lantbruks kolorna för att ge möjligheter till kombination. 15-veckorskursen för kombinerade företag visar pa viigar i detta han-;eende. F. n. arbetar \rs gymna<;ieutredning och vänta lägga för lag under Såväl grundutbildning som vidareutbildning i lantbruk kommer att omfattas därav. Utbildningssystemet inom lantbruksniiringarna bör enligt vår mening organi eras så att utbildning i hela lantbruksföretagel dvs. även de s kog hruksdel. kommer att i någon form in gli i all grundutbildning i lanthruk. att motsvarande utbildning siitts i ett enhetligt y tem i samtliga led inom lantbruksutbildningen. dvs. grundutbildning. vidareutbildning och hog\koleutbildning. Med hänvisning till det anförda föreslas att riksdagen som <;in mening ger regeringen till kiinna vad om i motionen anförts om en helheb yn pa uthildning \y,temet inom lantbruket. Stockholm den 23 januari 1981 JOIIAN A. OLSSON (c) SVEN-E. NORDI (c) GUNNEL JON Ä NG (c) GUNNAR BJ Ö RK (c) i Gävle

4

5

6 GOT A B tmj.; Sh-.c holm 19h l