UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLANDSala

Transkript

1 UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND 1 Norberg Möklinta Fagersta Ängelsberg 3 Västerfärnebo Virsbo 4 2 Salbohed Sätra Brunn 6 5 Kumla kyrkby 68 Riddarhyttan 7 Skinnskatteberg Ransta 233 Ramnäs 8 Uttersberg Surahammar 9 Skultuna Tillberga Kolsva 252 Hallstahammar 10 Kolbäck 66 Västerås 11 Irsta 252 Köping 12 Strömsholm Arboga 13 E20 14 Kungsör E20 Här finns mer att läsa om vart och ett av konstkartans konstverk och besöksmål!

2 6 Moské i Stadsparken, 2008 Jan-Erik Svennberg Jan-Erik Svennberg På en alldeles egen liten ö i Ekeby damm i stadspark lyser den i blått och gult en modell av Klippmoskén i Jerusalem. Den avtäcktes på sin plats i stadsparken 30 april 2013, men har dessförinnan visats på olika utställningar i Sverige och i övriga Norden. konstnären Jan-Erik Svennberg har gjort sig känd för sina moskémodeller och andra tolkningar av orientalisk konst och arkitektur. Även utanför Aguélimuseet finns en av hans modeller. vatten, den härskande sultanens nya boning. Det var när Jan-Erik Svennberg besökte Istanbul 1979 som han fascination för orientalisk konst och arkitektur började. Sedan dess har det blivit ett 20-tal miniatyrer av moskéer och palats och även porträttmålningar av kända turkiska ledare. Modellen av Klippmoskén i Ekeby damm har han dock skapat utan att besöka den riktiga moskén i Jerusalem. Det har tagit honom uppskattningsvis timmar att bygga den. Klippmoskén i Jerusalem stod färdig år 691 och är världens äldsta bevarade muslimska byggnad. Denna åttkantiga byggnad har en förgylld kupol och mosaikklädda ytterväggar. Den är byggd på det så kallade Tempelberget som är en viktig plats för såväl judar som muslimer. I är det en betydligt mindre klippmoské som står på den lilla ön i Ekeby damm. Jan-Erik Svennbergs moskébyggen är modeller av kända byggnader. De flesta är placerade i hans trädgård i s utkant. Förlagorna finns framför allt i Turkiet, men även i Pakistan. Blå Moskén i Istanbul har kopierats i en praktfull modell i Jan-Erik Svennbergs trädgård, som också kallas Lilla Istanbul. Här finns också modeller av Topkapipalatset, som var de osmanska sultanernas residens, och Dolmabahcepalatset. Det sistnämnda stod färdigt 18 och blev, med moderna bekvämligheter som rinnande

3 6 Aguélimuseet Ivan Aguéli blickar ned på besökaren från en skylt över ingången till Aguélimuseet. Här i föddes han 1869, men han lämnade Sverige för Paris när han var 21 år. Stora delar av sitt liv tillbringade han i Egypten, Frankrike och Spanien. På museet i finns landets största samling av Ivan Aguélis konst allt från porträtt till landskapsmålningar. Aguélimuseet har funnits i sina nuvarande lokaler sedan 2007 och ingår i det som kallas kulturkvarteret Täljstenen. Här finns olika kulturaktiviteter inrymda i hus som byggdes för helt andra syften. Stadsbiblioteket ligger strax intill, sammanbyggt med det gamla varmbadhuset från Aguélimuseet är inrymt i vad som en gång var en elverksbyggnad. Den byggdes 1903 och har stora fönster som ger ett fint ljus i utställningslokalen. Här finns nu landets största samling av Ivan Aguélis konst. Bland annat kan man se målningarna Flicka i blått, ca 1889, Gotländskt landskap, 1892 och Spanskt landskap Den så kallade Fribergska samlingen, med verk av Ivan Aguéli, är donerad till Nationalmuseum, men deponerad på Aguélimuseet i. Ivan Aguéli hette från början John Gustav Agelii och var son till veterinären i. Det var i samband med sin första resa till Paris, i tjugoårsåldern, som han bytte namn till Ivan Aguéli. I Paris lärde han känna konstnärer som Cézanne, van Gogh och Gauguin. Han påverkades starkt av anarkistiska och teosofiska strömningar och han konverterade till islam. Under tio år gjorde han uppehåll i sitt målande för att bland annat studera Koranen och orientaliska språk. Perioden efter det, mellan 1911 och 1917, var Ivan Aguéli mycket produktiv och vistades till stor del i Frankrike, Egypten och Spanien. Han dog hastigt vid 48 års ålder, då han blev överkörd av ett tåg i Barcelona. På Aguélimuseet i finns också verk av andra kända konstnärer som Karl Nordström, Helene Scherfbeck och Sven X:et Eriksson. Vägg i vägg finns också en lokal för mer tillfälliga konstutställningar. Mer om konsten i! Offentlig konst: kommun, Utställningar: Kulturkvarteret Täljstenen, kommun,

4 Rondellhundar, kungar och lekande barn vad är offentlig konst idag? Som en löpeld gick rondellhundrörelsen genom Sverige hösten Den offentliga konsten blev i ett slag allas angelägenhet som ett demokratiskt sätt att visa engagemang. Konstnären Lars Vilks skapade stor debatt om yttrandefrihet med sin rondellhund, som anspelade på profeten Muhammed. Förväntningarna på att konsten i offentlig miljö i Sverige ska vara folklig, opolitisk och nå alla människor har inte alltid varit ett självklart mål. Offentligt betyder öppet, på allmän plats. Konst betyder kunnande. Den offentliga konsten har i alla tider haft en beställare, exempelvis kungen, kyrkan, adelspersoner eller politiker, som styrt innehåll och utformning och därmed påverkat konstens egenart: att just få vara konst utan tydligt formulerade budskap. Konsten har sedan grottmåleriets tid varit det kitt som skapat länkar mellan människans föreställningar om livet och platsen där hon lever. Vi vill se konst på gator och torg, vid bostadsområden och sjukhus, i parker och längs vägar för att känna oss hemma och uppleva trygghet. I Västmanlands län ger konstverken på allmän plats inblick i länets historia: en kung och en smed i brons här, modernistiska ljusrör vid bubblande bad och vittnesmål om flykt och invandring där. När det offentliga bygger i Sverige tillämpas ofta en procentregel som föreskriver att en procent av byggkostnaderna används för konstnärlig gestaltning. Det är sedan 1937 en rekommendation som många kommuner och landsting följer. Mycket av den konst vi ser i dag är tillkommen under decennierna kring 1900-talets mitt. Det var en tid som präglades av framtidsoptimism, demokratiska värden och socialt ansvarstagande. Välfärdspolitiken öppnade för konst med dittills ovanliga motiv och på nya platser. Konst knöts till bostadsområden och fick specifika platser i samband med stadsplanering. I början av folkhemmet skapas många realistiska skulpturer. De hyllar politiker och arbetare vars insatser ses som värdefulla ur den nationella och även lokala samhällsutvecklingens perspektiv. De är byster och porträtt på piedestal och i helfigur, gärna vid viktiga knutpunkter i städerna. Kvinnor, barn och djur får under modernismen en traditionell borgerlig skildring. Kvinnoframställningarna befrias allt mer från äldre mytologiska berättelser. Brons- och stenskulpturer med vackra nakna unga kvinnor placeras i parker där de kan associeras till naturen eller vid daghem och sjukhus där de anses ha sin hemmahörighet. Barn leker i idealiserade poser, kategoriserade enligt kön: pojkar är aktiva när de busar, brottas, springer, flickorna står eller sitter passiva, rara och gulliga. Detta patriarkala förhållningssätt har ifrågasatts av kommande generationer. I dag vill man visa upp kvinnors insatser. Sett ur detta perspektiv kompletterar Ingalill av Carl Eldh och Theodors torn till Emma av Backa Karin Ivarsdotter varandra. Efter andra världskriget engageras konstnärer med sin tids allt mer abstrakta formspråk. De gör avtryck i den offentliga konsten överallt i landet. De internationella konsttrenderna hittar så till många orter med verk som föga anknyter till lokala traditioner. Man förutsätter att det dekorativa uttrycket med nonfigurativa, ickeföreställande former och klara, tydliga färger och nyanser uppfattas som estetiskt tilltalande av alla. Teddy Sempinskys mosaiker är ett bra exempel. Han kom till Sverige från Polen och fann ett abstrakt ljusfyllt uttryck för sina mosaiker på flera platser i länet. Och det är vackert så. I dag är frågan berättigad vad offentlig konst är. Det är många som har anspråk på allmänna platser: kommersiell reklam, graffitikonstnärer och aktivister, vid sidan av de verk som beställs av myndigheter och byggföretag. De sistnämnda tenderar att ofta illustrera demokratiska självklarheter i en populistisk konservativ mening. Alternativet kan vara att låta konstnären problematisera de värden vi håller för självklara. Just konst kan synliggöra sprickor i vardagen, på platser där många rör sig: i rondeller, kommersiella centra eller vid maktens torg. Kristina Maria Mezei fil.dr. konstvetare, verksamhetsutvecklare i konstfrågor, Landstinget Västmanland

5 OFFENTLIG KONST Den offentliga konsten kan finnas både utomhus och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den offentliga konsten kan också vara foton, video-, ljus-, och ljudverk eller konstinstallationer där flera tekniker används. Offentlig konst benämns ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag talar man snarare om konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man ser på konsten som en del i en helhet - en miljö där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. Inom forskning kring vårdmiljöer undersöks alltmer offentliga gestaltningars hälsoaspekter. Byggnadsanknuten konst, fast konst Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop med en viss byggnad. Den byggnadsanknuna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara plats-specifik men inte knuten till just en byggnad, utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg. Lös konst Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och grafik som kan uppföras på olika platser. 1%-REGEL Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från Den kulturideologiska diskussionen och den politiska motiveringen som ledde fram till beslutet om en procentregel i Sverige byggde på den tidens bildningsideal. Procentregeln är bara en ekonomisk princip och säger ingenting om hur beställning och utförande av den konstnärliga gestaltningen ska gå till. Mer om konsten i Västmanland! Konst i Västmanland Konsten i vården, Landstinget Västmanlands interna konstverksamhet, Text: Yvonne Busk Redaktör: Yvonne Busk och Linda Wallenberg Grafisk form: Claudia Sandner Foto: Lasse Fredriksson 2013 Västmanlands läns museum och konstnärerna