UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND

Transkript

1 UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND 1 Norberg Möklinta Fagersta Ängelsberg 3 Västerfärnebo 70 Sala Virsbo 4 2 Salbohed Sätra Brunn 6 5 Kumla kyrkby 68 Riddarhyttan 7 Skinnskatteberg Ransta 233 Ramnäs 8 Uttersberg Surahammar 9 Skultuna Tillberga Kolsva 252 Hallstahammar 10 Kolbäck 66 Västerås 11 Irsta 252 Köping 12 Strömsholm Arboga 13 E20 14 E20 Här finns mer att läsa om vart och ett av konstkartans konstverk och besöksmål!

2 14 Glaskonst i s konditori, 1947 Ulla Skogh-Fågelklou Ulla Skogh-Fågelklou har historiskt varit en viktig plats för svenska regenter. Här red drottning Kristina och här jagade Karl den XII björn. Det är berättelser som glaskonstnären Ulla Skogh-Fågelklou har fångat i tre konstverk i slipat glas; Gustav Vasa mottager gåvor, Drottning Kristina rider ut till Ulvesund samt Karl XII jagar björn med allmogen. Hennes dekorationsfönster med de tre konstverken pryder fortfarande inredningen i s konditori, på Drottninggatan, alldeles intill statyn av Thor Modéen. s konditori flyttade in i sina nuvarande lokaler I samband med att lokalen inreddes fick glaskonstnären Ulla Skogh-Fågelklou i uppdrag att skapa ett glaskonstverk till konditoriet. Fortfarande utgör hennes konstverk i slipat planglas en viktig del av inredningen. Konstnären valde att ta fasta på s historia som präglats av att Sveriges regenter i äldre tider vistades mycket i. Redan Gustav Vasa tillbringade mycket tid här med sin familj och sitt hov på 1500-talet. Han förvärvade på olika sätt landområdet s kronogård motsvarande s kommun. Så småningom gav han s gård namnet Ulvesund. Gustav Vasas närvaro i har Ulla Skogh-Fågelklou återgett i ett av de tre konstverken Gustav Vasa mottager gåvor. Drottning Kristina vistades också ofta i. 1639, när pesten härjade i Stockholm, tog hon och hennes mor sin tillflykt hit. Hon red mycket och tränade i labyrinten Rundelborg. Den kallas Drottning Kristinas ridbana och finns fortfarande bevarad bakom Kungsudden. Även s ridled är uppkallad efter drottningen. I Ulla Skogh- Fågelklous konstverk Drottning Kristina rider ut till Ulvesund är hon avbildad just på hästryggen. Karl den Xll, och även Karl den Xl, jagade ofta både björn och varg i. Det var här i trakten, nära Hjälmare kanal, som Karl den Xll som tonåring nedlade sin första björn. Det tredje glaskonstverket i s konditori, Karl den Xll jagar björn med allmogen, visar kungen i närkamp med en björn.

3 14 Thor Modéen, 1998 Birgitta Stenberg 1937 Med cigarren i hand och ett snett leende står Thor Modéen i helfigur på Drottninggatan i. Han blickar mot teatern och biografen som bär hans namn, som om han vill följa vad som händer därinne. Thor Modéen, skådespelare och komiker växte upp i. Han var mest känd för sina roller i så kallade pilsnerfilmer på 1930-, 40- och 50-talet. I skulpturens bottenplatta syns diskret antydda en kräfta och ett nubbeglas. Birgitta Stenberg/BUS 2013 När bronsskulpturen av Thor Modéen kom på plats 1998 var det jämnt hundra år sedan han föddes. Hans far var stins i där Thor bodde till han var 18 år. Då flyttade han till Göteborg och började som elev vid Lorensbergsteatern. Sedan tog karriären fart med olika engagemang i Stockholm, bland annat vid Södra teatern, Oskarsteatern och Vasateatern. Framför allt blev han känd för sina många filmroller. Cigarrökande gosshandlare var en typisk roll för Thor Modéen. Den stämmer väl med skulpturen på Drottninggatan där har står i en lätt nonchalant pose, i kostym med väst och naturligtvis med cigarren i hand. Passande nog är statyn placerad alldeles framför Thor Modéen-teatern, en kombinerad bio och teatersalong som uppkallats efter honom. När man i ville hedra Thor Modéen med en staty samlandes medel in av föreningen TOFS - Thor Odert Folke Sällskapet. Föreningen startades 1982 av tre hängivna Thor Modéen-fans. För att bli medlem måste man gilla Thor Modéen, hans filmer och lättgrogg. Man måste också kunna röka cigarr. Uppdraget att skapa skulpturen gick till konstnären Birgitta Stenberg, som genomförde arbetet tillsammans med sin son Erik Stenberg. Birgitta Stenberg bor i Stockholm och har varit verksam som skulptör sedan mitten av 1960-talet, utbildad vid Högre Konstindustriella skolan och Konstakademien. Hon skulpterar i betong, brons, järn och trä, ofta med motiv som associerar till naturen. Hon arbetar mycket med offentlig konst. Ett av hennes mest kända verk finns i huvudentrén till Danderyds sjukhus. Det heter Fålar tre och är en skulpturgrupp i brons, trä, terrazzo, högblankpolerat, rostfritt stål från Fålar tre har också blivit modell till en portklapp i gjutjärn. Skulpturen av Thor Modéen i avtäcktes av hans barn, hans syster och skådespelaren Sickan Carlsson. Mer om konsten i! Utställningar: s konstförening, utställningshallen s bibliotek, s kommun,

4 Rondellhundar, kungar och lekande barn vad är offentlig konst idag? Som en löpeld gick rondellhundrörelsen genom Sverige hösten Den offentliga konsten blev i ett slag allas angelägenhet som ett demokratiskt sätt att visa engagemang. Konstnären Lars Vilks skapade stor debatt om yttrandefrihet med sin rondellhund, som anspelade på profeten Muhammed. Förväntningarna på att konsten i offentlig miljö i Sverige ska vara folklig, opolitisk och nå alla människor har inte alltid varit ett självklart mål. Offentligt betyder öppet, på allmän plats. Konst betyder kunnande. Den offentliga konsten har i alla tider haft en beställare, exempelvis kungen, kyrkan, adelspersoner eller politiker, som styrt innehåll och utformning och därmed påverkat konstens egenart: att just få vara konst utan tydligt formulerade budskap. Konsten har sedan grottmåleriets tid varit det kitt som skapat länkar mellan människans föreställningar om livet och platsen där hon lever. Vi vill se konst på gator och torg, vid bostadsområden och sjukhus, i parker och längs vägar för att känna oss hemma och uppleva trygghet. I Västmanlands län ger konstverken på allmän plats inblick i länets historia: en kung och en smed i brons här, modernistiska ljusrör vid bubblande bad och vittnesmål om flykt och invandring där. När det offentliga bygger i Sverige tillämpas ofta en procentregel som föreskriver att en procent av byggkostnaderna används för konstnärlig gestaltning. Det är sedan 1937 en rekommendation som många kommuner och landsting följer. Mycket av den konst vi ser i dag är tillkommen under decennierna kring 1900-talets mitt. Det var en tid som präglades av framtidsoptimism, demokratiska värden och socialt ansvarstagande. Välfärdspolitiken öppnade för konst med dittills ovanliga motiv och på nya platser. Konst knöts till bostadsområden och fick specifika platser i samband med stadsplanering. I början av folkhemmet skapas många realistiska skulpturer. De hyllar politiker och arbetare vars insatser ses som värdefulla ur den nationella och även lokala samhällsutvecklingens perspektiv. De är byster och porträtt på piedestal och i helfigur, gärna vid viktiga knutpunkter i städerna. Kvinnor, barn och djur får under modernismen en traditionell borgerlig skildring. Kvinnoframställningarna befrias allt mer från äldre mytologiska berättelser. Brons- och stenskulpturer med vackra nakna unga kvinnor placeras i parker där de kan associeras till naturen eller vid daghem och sjukhus där de anses ha sin hemmahörighet. Barn leker i idealiserade poser, kategoriserade enligt kön: pojkar är aktiva när de busar, brottas, springer, flickorna står eller sitter passiva, rara och gulliga. Detta patriarkala förhållningssätt har ifrågasatts av kommande generationer. I dag vill man visa upp kvinnors insatser. Sett ur detta perspektiv kompletterar Ingalill av Carl Eldh och Theodors torn till Emma av Backa Karin Ivarsdotter varandra. Efter andra världskriget engageras konstnärer med sin tids allt mer abstrakta formspråk. De gör avtryck i den offentliga konsten överallt i landet. De internationella konsttrenderna hittar så till många orter med verk som föga anknyter till lokala traditioner. Man förutsätter att det dekorativa uttrycket med nonfigurativa, ickeföreställande former och klara, tydliga färger och nyanser uppfattas som estetiskt tilltalande av alla. Teddy Sempinskys mosaiker är ett bra exempel. Han kom till Sverige från Polen och fann ett abstrakt ljusfyllt uttryck för sina mosaiker på flera platser i länet. Och det är vackert så. I dag är frågan berättigad vad offentlig konst är. Det är många som har anspråk på allmänna platser: kommersiell reklam, graffitikonstnärer och aktivister, vid sidan av de verk som beställs av myndigheter och byggföretag. De sistnämnda tenderar att ofta illustrera demokratiska självklarheter i en populistisk konservativ mening. Alternativet kan vara att låta konstnären problematisera de värden vi håller för självklara. Just konst kan synliggöra sprickor i vardagen, på platser där många rör sig: i rondeller, kommersiella centra eller vid maktens torg. Kristina Maria Mezei fil.dr. konstvetare, verksamhetsutvecklare i konstfrågor, Landstinget Västmanland

5 OFFENTLIG KONST Den offentliga konsten kan finnas både utomhus och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den offentliga konsten kan också vara foton, video-, ljus-, och ljudverk eller konstinstallationer där flera tekniker används. Offentlig konst benämns ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag talar man snarare om konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man ser på konsten som en del i en helhet - en miljö där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. Inom forskning kring vårdmiljöer undersöks alltmer offentliga gestaltningars hälsoaspekter. Byggnadsanknuten konst, fast konst Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop med en viss byggnad. Den byggnadsanknuna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara plats-specifik men inte knuten till just en byggnad, utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg. Lös konst Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och grafik som kan uppföras på olika platser. 1%-REGEL Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från Den kulturideologiska diskussionen och den politiska motiveringen som ledde fram till beslutet om en procentregel i Sverige byggde på den tidens bildningsideal. Procentregeln är bara en ekonomisk princip och säger ingenting om hur beställning och utförande av den konstnärliga gestaltningen ska gå till. Mer om konsten i Västmanland! Konst i Västmanland Konsten i vården, Landstinget Västmanlands interna konstverksamhet, Text: Yvonne Busk Redaktör: Yvonne Busk och Linda Wallenberg Grafisk form: Claudia Sandner Foto: Lasse Fredriksson 2013 Västmanlands läns museum och konstnärerna