Ivan Aguéli,

Transkript

1 Ivan Aguéli, Jag har valt att presentera Ivan Aguéli, genom att sammanställa texter jag hittat på internet. Att jag fastnat för Ivan Aguéli beror inte i första hand på att jag tycker att hans målningar var så intressanta eller banbrytande utan för att jag tycker att han som person är väldigt fascinerande. Hur kunde han, kring förra sekelskiftet, komma på alla saker han ägnade sig åt? Att han skulle bli muslim, gå med i sufiordern och delvis även vara djurrättsaktivist och anarkist. Det tycker jag är jättespännande. Om jag funderar vad mina egna förmödrar och förfäder gjorde vid denna tidpunkt så skulle jag tro att de hade fullt upp med att överleva. Odla potatis, hårt kroppsarbete och förhålla sig till kyrka och överhet på ett klokt sätt etc. Ivan Aguéli måste ha stått väldigt långt ifrån vanligt folk. Ivan Aguéli var målare, religionsfilosof, språkgeni och orientalist, påverkad av anarkistiska och teosofiska strömningar. Aguéli levde under långa perioder som en fattig bohem och han blev till stora delar försörjd av sin mor. Han föddes i Sala i Västmanland. Ursprungligen hette han John Gustaf Agelii, så småningom bytte han namn till Ivan Aguéli och senare bytte han återigen namn. Då till Abd Al-Hadi Aghili. Aguéli kom från en välbärgad familj. Hans far var stallmästaren och veterinär, han var sträng och hade en dålig relation till sin son hela livet. Modern var däremot en varm människa som kompenserade det kärlekslösa förhållandet mellan far och son. Efter flera misslyckade försök till studier under åren sändes Aguéli till Visby av fadern Där blev han uppmärksammad för sin konstnärlighet. Ivan Aguéli kan både utifrån i sin konst och i sitt liv betraktas som en "mystiker" och en sökare. Han blev en förgrundsgestalt för ett måleri som förebådade 1900-talets abstrakta konst. Vid 21 års ålder gjorde han sin första studieresa till Paris

2 och lärde känna den nya konsten, framför allt Gaugins van Goghs, Cézanne och Émile Bernards konst. Det var vid denna tidpunkt han bytte namn till Ivan Aguéli Samtida konst Hans liv sammanföll med de stora, berömda sekelskiftesmålarna i Sverige, de som redan under sin livstid sålde sina tavlor för stora pengar och fortfarande gör det på konstauktionerna: Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors. De hade alla börjat sin konstnärliga bana på 1880-talet i Frankrike, där de lärt sig yrket för att sedan fullärda återvända till hemlandet helt inställda på att göra succé, alla tre kom från enkla, för att inte säga fattiga förhållanden. Ivan Aguéli, som var född medelklass, bosatte sig aldrig mer permanent i Sverige. Frankrike kallade han mitt kära sköna Frankrike, ljusets, smakens, civilisationens, hyfsningens hemland. Konstnärligt var hans möte med Paul Gauguins konst extra viktigt, det gjorde ett outplånligt intryck på honom. Gauguins konst vad var det? Bengt Lagerkvist, konstvetare, förklarar så här: Jo, det var den konst som kom efter impressionisterna på 1870-talet och som kallades Syntetismen, med Gauguin som profet. Syntes betydde sammanfattning alltså att avbilda ett landskap utan pittoreska detaljer, som tidigare generationer franska konstnärer gjort, t ex med betande kor eller pittoreska bönder i förgrunden, utan en syntes sammanfattning av det hela. Svenska lärjungar till Gauguin var Richard Bergh, och ännu tydligare Prins Eugen med sin berömda målning Molnet, gjord vid just den här tiden, 1890-talet. Inga detaljer, bara stigen som försvinner bortåt, ingen vet vart, och Molnet, det stora molnet som kan betyda så mycket. Den var den sortens måleri som engagerade den unge Ivan Aguéli. Molnet av Prins Eugen

3 Anarkistiska influenser Aguéli blev påverkad av anarkistiska och teosofiska strömningar. Han gjorde uppehåll i sitt målande och studerade istället Koranen, orientaliska språk och översatte texter från arabiska till franska och italienska. Aguélis sympati för anarkismen, kommer till uttryck i ett brev skrivet 1911: Tänk dig en solnedgång och en gryning på samma gång. Dynamitardernas storartade, medvetna, lugna heroism; kulturoffrens hämnd; drömmarna hos utopister och artister, intuition, ett blekt sken låt vara, men som innesluter de första strålarna av solen. Han satt arresterad i två månader i Mazasfängelset i Paris, misstänkt för anarkistiska konspirationer. Madame Huot, som han umgicks med, var en tidig djurrättsaktivist, och vissa vill göra gällande att det skulle vara Aguélis förtjänst att tjurfäktningar aldrig slog igenom när man sökte introducera dem i Frankrike. Vid ett festtåg före en tjurfäktning i Paris den 4 juni 1900, skjuter han mot två matadorer och sårar den ene. Han dömdes till böter och villkorlig fängelsedom. Processen som följde mynnade ut i att tjurfäktning förbjöds i Frankrike. Egypten Aguéli avreste i september 1894 till Kairo, där han vistades i tre perioder. Han var en av de första européerna som studerade arabiska och islamisk filosofi vid det anrika al-azhar-universitetet. Han lärde sig klassisk arabiska till fullo. Vid sekelskiftet bytte han namn till Abd al-hâdi, vilket är uttytt Vägvisarens tjänare och han övergick till islam. Han gick klädd i arabisk dräkt, också vid sina fåtaliga besök i hemstaden Sala, dit han inte åkte i onödan. Sufism Aguéli invigdes i Kairo år 1902 även i en sufiorden. Sufism kan sägas vara sättet att uppnå full harmoni och balans. Aguéli var den förste europé att få titeln muqaddim (ombud) i en sufiorden. Han hade med denna ställning rätt att inviga andra och fungera som traditionsbärare. Aguéli skrev om bland annat konstteori om likheterna mellan taoism och sufism i tidskriften La Gnose. Från Wikipedia: Sufiernas läror är att vi, genom att rena sinnet från allt som inte är av Gud och förstå att kärleken är Guds sanna väsen, kan nå fram till den upplysning som öppnar medvetandet.

4 De sista åren, I brev från 1910 kan man läsa att Aguéli klagar över att han fått sämre hörsel. Från 1911 till 1917 var Ivan Aguéli mycket produktiv som målare. I Stockholm 1911 gick han som frielev på en målarskola. Han visade fyra målningar på sin första utställning Nationalmuseum mottog 1915 hans målning Stockholmsmotiv som en gåva. Under dessa år målade Aguéli även mycket i Frankrike, Egypten och Spanien. År 1916 utvisades han från Egypten och han begav sig då till Barcelona. År 1917 omkom Aguéli i Spanien, endast 48 år gammal. Han blev överkörd av ett tåg, troligen till följd av sin hörselskada. Succé, framgång, pengar, social ställning var och förblev okända begrepp för Ivan Aguéli och han levde sitt liv utan fast adress. Här är tre av hans målningar som finns på Google bilder:

5 /Mari-Louise Eriksson Källor: Wikipedia Värmlands museums hemsida Bengt Lagerkvist, Sala kommuns hemsida