Samlingspolicy och strategi för framtida förvärv Göteborgs konstmuseum

Transkript

1 ( 1 ) Samlingspolicy och strategi för framtida förvärv Göteborgs konstmuseum Samlingspolicy 1. Göteborgs konstmuseums syfte Göteborgs konstmuseums syfte är att visa konstens skilda uttryck och kreativa karaktär. Museet skall uppmuntra ett aktivt förhållningssätt hos museibesökarna och stimulera medvetenhet och kunskap om både historiska och samtida uttryck inom det konstnärliga fältet. I museets uppdrag ingår ett ansvar för att bevaka och samla in konstnärliga uttryck och bevara dem för eftervärlden. Museet skall presentera utställningar samt arbeta aktivt med pedagogisk verksamhet. Museets mål är att varje år visa en större utställning skapad genom internationella samarbeten. Det är vidare en målsättning att göra problematiserade, forskningsrelaterade utställningar där resultat från museets forskningsavdelning kommer allmänheten till del. Göteborgs konstmuseum riktar sig till olika målgrupper, varav barn och unga är en prioriterad målgrupp. Museet vill också visa samlingarna ur nya perspektiv och låta den samtida konsten gå i dialog med den äldre. Museet önskar med hjälp av insamling, utställningar och forskning skapa upplevelser och bidra med stimulans, ge perspektiv på samhällsutvecklingen och fördjupade insikter om den värld som omger oss. Göteborgs konstmuseums samlingspolicy har utarbetats för att fastställa de rekommendationer som gäller vid förvärv och hantering av föremål i museets samlingar. Policydokumentet har som funktion att garantera att förvärvshanteringen sker enligt en genomarbetad strategi med hänsyn till museets verksamhetsmål. Insamlingspolicyn revideras årligen. 1.1 Förvärv till museets samling Göteborgs konstmuseum samlar i första hand samtida uttryck inom konstområdet, men gör även tillägg till de historiska samlingarna. Museet formulerar årligen en förvärvsstrategi där insamlingsprioriteringar definieras.

2 ( 2 ) Förvärv till Göteborgs konstmuseum skall ske i samband med en föredragning där museets förvärvsgrupp gemensamt beslutar om nyförvärv. Förvärvsgruppen utses av museichefen, som även är dess ordförande. Mötet skall diskutera hur nyförvärvet stämmer överens med museets verksamhetsmål och förvärvsstrategi. I enlighet med ICOM s rekommendationer skall förvärvsgruppen undersöka om museet bör äga eller endast låna in föremålet samt om man kan fastställa proveniens för att garantera att föremålet inte bryter mot museets insamlingsregler. Museet bör inte, utom då mycket speciella omständigheter föreligger, förvärva sådant som man inte bedöms kunna katalogisera, vårda, magasinera eller ställa ut på ett godtagbart sätt. Göteborgs konstmuseum tar emot donationer efter beslut i förvärvsgruppen, men museet accepterar endast i undantagsfall donationer som är förbundna med förbehåll. När museet tackar nej till gåvor hänvisar museet i möjlig mån donatorn till annan institution som kan ha intresse för gåvan. Föremål som förvärvas till museets samling skall dokumenteras, registreras och katalogiseras i en beståndsdatabas. Information rörande föremålen skall hållas tillgänglig och bevaras till kommande generationer. Museet strävar efter att skapa en skyddande omgivning för konstsamlingen både i utställningar, under transport och i magasinsförvaring. 1.2 Internationella konventioner och rekommendationer Göteborgs konstmuseum arbetar i enlighet med de internationella konventioner som rör förvärv och hantering av konstföremål, dels 1954 års Haagkonvention för att trygga bevarandet av det kulturhistoriska och konstnärliga arvet genom att inte förvärva föremål som stulits i samband med en väpnad konflikt, dels 1994 års EES avtal till skydd för nationella konstskatter. Göteborgs konstmuseum eftersträvar att arbeta i enlighet med ICOM s Code of Ethics och förvärvar därmed inte föremål där proveniens inte är känd och där ett föremål kan misstänkas ha stulits eller i strid med ett lands rådande lagar olagligt exporterats. Museet förvärvar heller inte föremål som kan antas ha varit en del av ett större monument eller byggnad som genom bortförandet av föremålet förorsakat förstörelse. Göteborgs konstmuseum har en restriktiv hållning till att förvärva föremål med delar av material som kommer från utrotningshotade växt- och djurarter. Under mycket speciella omständigheter kan museet göra undantag från de förvärvsregler som regleras i insamlingspolicyn, detta sker efter noggrant övervägande och endast om de inte sker i strid med de internationella rekommendationer och konventioner som museet arbetar efter.

3 ( 3 ) 1.3 Avförande av föremål ur samlingen I Göteborgs konstmuseums uppdrag ingår att samla, vårda och bevara konstföremål. I enstaka fall kan museet göra bedömningen att ett konstverk inte längre bör bevaras och det kan då bli aktuellt med ett avförande. Först efter mycket noggrant övervägande kan ett föremål avföras ur museets samlingar. Förslag på avyttring av föremål lämnas av föremålsansvarig intendent eller konservator och beslut fattas gemensamt i förvärvsgruppen. Avförande av föremål i samlingen kan bli aktuellt när: Det finns dubbletter av ett verk. (I sådana fall undersöker museet om verket kan erbjudas till något annat museum). Ett verk är i så dålig kondition att det inte anses kunna restaureras eller ställas ut. Eventuell försäljningsintäkt skall uteslutande användas till nyförvärv av föremål till samlingen, i enlighet med ICOM s Code of Ethics. Göteborgs konstmuseums anställda eller anställdas anhöriga har inte rätt att köpa eller överta avförda föremål. Göteborgs konstmuseum har i många fall mottagit gåvor och donationer som möjliggjort förvärv till museets samling. När det rör sig om föremål som kommit till samlingen genom en gåva skall museet innan avyttring sker kontakta givaren i de fall detta är möjligt. 1.4 Återlämnande av föremål Museet följer de rekommendationer som slås fast i ICOM s Code of Ethics, 1995 års UNIDROIT konvention samt 1994 års EES-avtal vad gäller överlämnande av konst- och kulturföremål som på ett olagligt sätt förts från sin ursprungliga ägare eller ursprungsland eller som stulits i samband med väpnad konflikt (EGT L 74, ). Strategi för framtida förvärv 2.1 Samlingens sammansättning Göteborgs konstmuseum har samlingar som omfattar cirka verk. De flesta verken är konst på papper, framför allt grafiska blad. Antalet målningar är cirka och antalet skulpturer ungefär 900. Dessutom finns ett mindre antal fotobaserade verk och filmer/videor. Samlingen sträcker sig tidsmässigt från 1400-talet till i dag med fokus på förra sekelskiftet och på 1900-talet. Huvuddelen av verken i

4 ( 4 ) samlingen är svenska eller nordiska, men med betydande internationella inslag. De flesta av museets verk är inköpta av gåvo- och stiftelsemedel eller donerade från privatpersoner, föreningar eller företag. I samlingen av äldre europeisk konst finns flera verk av internationell toppklass. Ett exempel är Rembrandts Riddaren med falken, och här finns även verk av Anthonis van Dyck, Jacob Jordaens och Peter Paul Rubens. Samlingarna av äldre svensk konst innehåller ett representativt urval av de mest kända konstnärerna från och 1700-tal. De domineras, liksom de övriga samlingarna av äldre konst, helt av manliga konstnärer. I samlingen med nordiskt 1800-tal är det så kallade Düsseldorfmåleriet rikligt representerat, med skildringar av landskap, borgerliga interiörer samt bonde- och folkliv. Bland 1800-talsverken finns även en samling dansk guldålderskonst. I den Fürstenbergska samlingen, som visas sammanhållen i museet, finns framför allt svensk och nordisk konst från decennierna kring sekelskiftet Samlingen innehåller i första hand verk av konstnärer associerade till Konstnärsförbundet och är en av de förnämsta vad gäller nordisk sekelskifteskonst. Den nordiska konsten från slutet av 1880-talet är väl representerad vid Göteborgs konstmuseum även utanför Fürstenbergska galleriet med verk av till exempel Carl Fredrik Hill, Eugen Jansson, Carl Larson, Bruno Liljefors Hanna Hirsch-Pauli, Edvard Much och Anders Zorn. Samlingen med modern fransk konst sträcker sig från 1800-talets mitt och cirka hundra år framöver. Den består främst av impressionister och konstnärer i nära anslutning till dem och är av hög internationell klass. Här finns verk Claude Monet, Paul Gauguin, Edgar Degas, och Paul Cézanne. Representerade är även Marc Chagall, Vincent Van Gogh, Fernand Léger, och Pablo Picasso. I museets samlingar finns exempel på ett flertal olika inriktningar inom den svenska modernistiska konsten under första halvan av 1900-talet, här ingår en stor samling verk av konstnären Ivar Arosenius. En viktig del av Göteborgs konstmuseum är samlingen av västsvenskt måleri under beteckningen Göteborgskolorism. De mest kända konstnärer som samlats under denna beteckning är Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, Åke Göransson och Inge Schiöler. Den färglyrik som under senare delen av 1900-talet emanerar ur Göteborgskolorismen är en stark tradition i den moderna västsvenska konsten och en viktig del av Göteborgs konstmuseums samlingar. Göteborgs konstmuseums samling med konst från senare delen av 1900-talet innehåller nedslag i de senaste decenniernas internationella konsthistoria. Från till 1970-talet förvärvades ett större antal moderna och samtida verk av västeuropeiska och amerikanska konstnärer till museet som har små men goda samlingar från till exempel Spanien och England. På 1980-talet lades tonvikten åter på nordisk samtidskonst. Samlingen med konst på papper är en av landets största och innehåller framför allt teckningar, akvareller och grafisk konst. Här finns det verk av svenska och utländska konstnärer, äldre bilder så väl

5 ( 5 ) som samtidskonst. I samlingen ingår också drygt barnboksillustrationer av ett sextiotal svenska och nordiska konstnärer donerade av Föreningen Barnboksbildens Vänner som är en vänförening till Göteborgs konstmuseum som arbetar för att öka kunskapen om barnböckers illustrationer. 2.2 Strategi för framtida förvärv Breda och djupa samlingar är en nödvändighet för att hålla god kvalitet på såväl utställningar som annan verksamhet i museet. Därför strävar Göteborgs konstmuseum efter att kontinuerligt utöka sina samlingar. Göteborgs konstmuseum avser att i första hand förvärva nordisk samtidskonst men museet arbetar också aktivt för att utvidga de historiska samlingarna och gör även inköp av konst från andra delar av världen än Norden. Förvärven görs dels med hjälp av donationsfonder från vilka Göteborgs konstmuseum kan disponera avkastningen för att utöka sina samlingar och dels genom donationer av verk från privatpersoner, föreningar eller företag. Museet arbetar aktivt med genus- och mångfaldsfrågor. Detta präglar även arbetet med förvärven till samlingarna. Samlingen med äldre europeisk konst utökas endast sparsamt med hjälp av de fondmedel museet har till sitt förfogande för förvärv till samlingarna men museet tar emot donationer. Till samlingarna med äldre nordisk konst samt konst från sekelskiftet 1900 avser museet i första hand att förvärva kvinnliga konstnärer, men även intressanta nytillskott av manliga konstnärer kan komma ifråga. Den franska samlingen utökas endast undantagsvis med nya verk, främst genom donationer. Till samlingarna med konst på papper förvärvas kontinuerligt nya verk. Förvärv sker av såväl samtidskonst som äldre verk. Samlingen med barnboksbilder utökas kontinuerligt genom egna förvärv men först och främst genom donationer från Barnboksbildens Vänner efter samråd med Göteborgs konstmuseums förvärvsgrupp. Vad gäller samtidskonst strävar Göteborgs konstmuseum efter att förvärva verk som museets förvärvsgrupp bedömer är av betydelse i sin samtid och av så stort intresse att de har en potential att vara betydelsefulla även i framtiden. Göteborgs konstmuseum tar vid förvärv avstamp i ett utvidgat konst- och bildbegrepp. Vid förvärv prioriteras köp av flera verk av varje konstnär över tid där detta är möjligt, för att samlingarna på så sätt skall ge en bred och djup bild av de konstnärskap som finns representerade i samlingen. Göteborg den 13 juni 2017 Anna Hyltze, tf Museichef