UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND

Transkript

1 UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND 1 Norberg Möklinta Fagersta Ängelsberg 3 Västerfärnebo 70 Sala Virsbo 4 2 Salbohed Sätra Brunn 6 5 Kumla kyrkby 68 Riddarhyttan 7 Skinnskatteberg Ransta 233 Ramnäs 8 Uttersberg Surahammar 9 Skultuna Tillberga Kolsva 252 Hallstahammar 10 Kolbäck 66 Västerås 11 Irsta Strömsholm Arboga 13 E20 14 Kungsör E20 Här finns mer att läsa om vart och ett av konstkartans konstverk och besöksmål!

2 12 Theodors torn till Emma, 2011 Backa Carin Ivarsdotter 1973 Arkitekten Theodor Dahl står bakom flera praktfulla byggnader i. Och bakom honom står en mindre känd kvinna Emma Nilsdotter. Hon var hans trolovade, de fick en dotter tillsammans, men de gifte sig aldrig. Deras förhållande var komplicerat, men trots det var Emma ett stöd för Theodor även ekonomiskt. När konstnären Backa Carin Ivarsdotter skulle skapa ett konstverk till Theodor Dahls minne i valde hon därför att låta det bli en hyllning till dem båda. Theodors torn till Emma är nätt och sirligt litet torn i rödlackerat järn, belyst kvällstid. Formen är hämtad från Theodor Dahls originalritning till ett torn på Lyckholmska villan, en av de tolv pampiga byggnader i som Theodor Dahl ritat. Han kom till staden efter den stora branden 1889 för att hjälpa till att bygga upp igen. Kvar i Stockholm fanns hans trolovade Emma och parets dotter Tora. Theodor Dahl var en framstående och högt respekterad arkitekt, med stora visioner och ambitioner. Utan hans insatser hade sett annorlunda ut. Kanske utan Emma Nilsdotter också. Hon fick dock aldrig någon framträdande plats vid hans sida. Att hon skulle haft inflytande på hans konstnärskap var ingenting som han själv lyfte fram. Men den tanken tog Backa Carin Ivarsdotter Backa Carin Ivarsdotter/BUS 2013 tog fasta på när hon fick uppdraget att skapa minnesmärket över Theodor Dahl. Hon tänker sig att Emma, även om Theodor inte var medveten om det, fanns i penndragen när han gjorde sina skisser. Så småningom övergav han Emma för en annan kvinna som han träffade i. Men kontakten fanns kvar och det sägs att när han begravdes stod två kvinnor och en liten flicka vid graven. Backa Carin Ivarsdotter har de senaste åren arbetat huvudsakligen med offentliga verk och konstnärlig gestaltning. Hon vill att konstverken ska ha en koppling till platsens historia och karaktär. De ska integrera med den miljö och arkitektur som redan finns på platsen, men samtidigt tillföra en unik upplevelse. Hon arbetar med en mängd olika material, till exempel stål, glas, mosaik och betong. Ljus i form av markspotlights eller fasadbelysning integreras ofta i konstverket.

3 12 Galleri Quirinus Galleriet är inrymt i ett vacker gammalt stenhus, centralt i. Det startade sin verksamhet i september 2012 och är främst inriktat på ett internationellt utbud. Särskilt konstnärer från Italien, Spanien, Frankrike, men också från andra länder och världsdelar ställer ut här. Paret som driver galleriet har sina rötter i Italien och arbetar med ett stort kontaktnät av konstnärer från olika länder, framför allt i Sydeuropa. Quirinus är en romersk gud. Hans siluett, hämtad från ett gammalt romerskt mynt, syns vid ingången till galleriet. Quirinus var beskyddare av människan och allt som ryms i människan av idéer, tankar och kreativitet. Därför valde de som driver galleriet, Riccardo Baldelli och Elisa Bastiani, att göra Quirinus till symbol för sitt galleri. Eftersom konsten inte har några gränser är grundhållningen hos galleristerna att ha en internationell inriktning. Att just konstnärer från södra Europa hamnat i fokus har sin förklaring i deras egna italienska rötter. Riccardo Baldelli har verkat som konstkritiker i sitt hemland och Elisa Bastiani är i grunden arkeolog och konservator. Att ställa ut i Sverige är av flera skäl lockande för konstnärer från södra Europa. De ser på Sverige som ett land där konsten är viktig och lyfts fram. Samtidskonst i det offentliga rummet, och konsten som ett inslag i stadsplanering, är mycket vanligare i Sverige än i deras länder. Det har bidragit till att skapa en positiv bild av Sverige som konstland. Det köps också mer konst i Sverige, speciellt när kris i ekonomierna slagit hårt mot Sydeuropa. Trots galleri Quirinus internationella fokus vill galleristerna också arbeta lokalt. De vill utveckla sina kontakter med kommunen, ideella föreningar och andra goda krafter som tillsammans kan skapa ett rikt kulturliv i. De hoppas att galleriet blir en del av staden där köpingsborna gärna slinker in. Att se gallerier som träffpunkt är vanligt i Italien, där människor på söndagspromenad gärna tittar in för en enkel pratstund. Den som vill få en försmak av atmosfären i galleri Quirinus kan göra ett virtuellt besök via hemsidan. Mer om konsten i! Offentlig konst: s kommun, Utställningar: s konstförening, utställningshallen s kommun, (se distrikt Västmanland) Kolsva, Galleri Jeune,

4 Rondellhundar, kungar och lekande barn vad är offentlig konst idag? Som en löpeld gick rondellhundrörelsen genom Sverige hösten Den offentliga konsten blev i ett slag allas angelägenhet som ett demokratiskt sätt att visa engagemang. Konstnären Lars Vilks skapade stor debatt om yttrandefrihet med sin rondellhund, som anspelade på profeten Muhammed. Förväntningarna på att konsten i offentlig miljö i Sverige ska vara folklig, opolitisk och nå alla människor har inte alltid varit ett självklart mål. Offentligt betyder öppet, på allmän plats. Konst betyder kunnande. Den offentliga konsten har i alla tider haft en beställare, exempelvis kungen, kyrkan, adelspersoner eller politiker, som styrt innehåll och utformning och därmed påverkat konstens egenart: att just få vara konst utan tydligt formulerade budskap. Konsten har sedan grottmåleriets tid varit det kitt som skapat länkar mellan människans föreställningar om livet och platsen där hon lever. Vi vill se konst på gator och torg, vid bostadsområden och sjukhus, i parker och längs vägar för att känna oss hemma och uppleva trygghet. I Västmanlands län ger konstverken på allmän plats inblick i länets historia: en kung och en smed i brons här, modernistiska ljusrör vid bubblande bad och vittnesmål om flykt och invandring där. När det offentliga bygger i Sverige tillämpas ofta en procentregel som föreskriver att en procent av byggkostnaderna används för konstnärlig gestaltning. Det är sedan 1937 en rekommendation som många kommuner och landsting följer. Mycket av den konst vi ser i dag är tillkommen under decennierna kring 1900-talets mitt. Det var en tid som präglades av framtidsoptimism, demokratiska värden och socialt ansvarstagande. Välfärdspolitiken öppnade för konst med dittills ovanliga motiv och på nya platser. Konst knöts till bostadsområden och fick specifika platser i samband med stadsplanering. I början av folkhemmet skapas många realistiska skulpturer. De hyllar politiker och arbetare vars insatser ses som värdefulla ur den nationella och även lokala samhällsutvecklingens perspektiv. De är byster och porträtt på piedestal och i helfigur, gärna vid viktiga knutpunkter i städerna. Kvinnor, barn och djur får under modernismen en traditionell borgerlig skildring. Kvinnoframställningarna befrias allt mer från äldre mytologiska berättelser. Brons- och stenskulpturer med vackra nakna unga kvinnor placeras i parker där de kan associeras till naturen eller vid daghem och sjukhus där de anses ha sin hemmahörighet. Barn leker i idealiserade poser, kategoriserade enligt kön: pojkar är aktiva när de busar, brottas, springer, flickorna står eller sitter passiva, rara och gulliga. Detta patriarkala förhållningssätt har ifrågasatts av kommande generationer. I dag vill man visa upp kvinnors insatser. Sett ur detta perspektiv kompletterar Ingalill av Carl Eldh och Theodors torn till Emma av Backa Karin Ivarsdotter varandra. Efter andra världskriget engageras konstnärer med sin tids allt mer abstrakta formspråk. De gör avtryck i den offentliga konsten överallt i landet. De internationella konsttrenderna hittar så till många orter med verk som föga anknyter till lokala traditioner. Man förutsätter att det dekorativa uttrycket med nonfigurativa, ickeföreställande former och klara, tydliga färger och nyanser uppfattas som estetiskt tilltalande av alla. Teddy Sempinskys mosaiker är ett bra exempel. Han kom till Sverige från Polen och fann ett abstrakt ljusfyllt uttryck för sina mosaiker på flera platser i länet. Och det är vackert så. I dag är frågan berättigad vad offentlig konst är. Det är många som har anspråk på allmänna platser: kommersiell reklam, graffitikonstnärer och aktivister, vid sidan av de verk som beställs av myndigheter och byggföretag. De sistnämnda tenderar att ofta illustrera demokratiska självklarheter i en populistisk konservativ mening. Alternativet kan vara att låta konstnären problematisera de värden vi håller för självklara. Just konst kan synliggöra sprickor i vardagen, på platser där många rör sig: i rondeller, kommersiella centra eller vid maktens torg. Kristina Maria Mezei fil.dr. konstvetare, verksamhetsutvecklare i konstfrågor, Landstinget Västmanland

5 OFFENTLIG KONST Den offentliga konsten kan finnas både utomhus och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den offentliga konsten kan också vara foton, video-, ljus-, och ljudverk eller konstinstallationer där flera tekniker används. Offentlig konst benämns ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag talar man snarare om konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man ser på konsten som en del i en helhet - en miljö där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. Inom forskning kring vårdmiljöer undersöks alltmer offentliga gestaltningars hälsoaspekter. Byggnadsanknuten konst, fast konst Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop med en viss byggnad. Den byggnadsanknuna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara plats-specifik men inte knuten till just en byggnad, utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg. Lös konst Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och grafik som kan uppföras på olika platser. 1%-REGEL Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från Den kulturideologiska diskussionen och den politiska motiveringen som ledde fram till beslutet om en procentregel i Sverige byggde på den tidens bildningsideal. Procentregeln är bara en ekonomisk princip och säger ingenting om hur beställning och utförande av den konstnärliga gestaltningen ska gå till. Mer om konsten i Västmanland! Konst i Västmanland Konsten i vården, Landstinget Västmanlands interna konstverksamhet, Text: Yvonne Busk Redaktör: Yvonne Busk och Linda Wallenberg Grafisk form: Claudia Sandner Foto: Lasse Fredriksson 2013 Västmanlands läns museum och konstnärerna