Skrivning för KV 132 på delkursen TAL, 7.5 hp 13 maj 2014 (2:a tillfället)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skrivning för KV 132 på delkursen TAL, 7.5 hp 13 maj 2014 (2:a tillfället)"

Transkript

1 KV1320/ VT2014 Sida 1 av 5 13 maj 2014 (2:a tillfället) 1. Välj ut två enligt dig betydelsefulla byggherrar (beställare av arkitektur) under talet och resonera kring hur de använde arkitektur i förhållande till exempelvis sin ställning, omgivning eller yrke. Exemplifiera med en specifik byggnad per byggherre och sprid ut valet över såväl tid som geografisk plats.

2 KV1320/ VT2014 Sida 2 av 5 13 maj 2014 (2:a tillfället) 2. Vilka olika konstnärsroller var möjliga i 1600-talets Sverige? Kan man se en grundläggande förändring under århundradet? Vilka möjligheter och hinder fanns det för en kvinnlig konstnär?

3 KV1320/ VT2014 Sida 3 av 5 13 maj 2014 (2:a tillfället) 3. Diskutera kritiskt några aspekter hur Baxandall i sin bok Painting and Experience in Fifteenth Century Italy tolkar 1400-talets italienska konst.

4 KV1320/ VT2014 Sida 4 av 5 13 maj 2014 (2:a tillfället) 4. Vad kännetecknar måleriet i Nederländerna (Holland och Flandern) under 1600-talet? Exemplifiera med några av dig valda konstnärers verk.

5 KV1320/ VT2014 Sida 5 av 5 13 maj 2014 (2:a tillfället) 5. Heinrich Wölfflin har, på grund av den metod han ställer upp i Konsthistoriska grundbegrepp (1915), kommit att bli en av 1900-talets mest inflytelserika konstvetare. Hans metod har i efterhand väckt såväl stor uppskattning som skarp kritik. Just därför har han också fått en självklar plats i konstvetenskapens egen historia som akademiskt ämne. En anledning till varför Wölfflins metod både har kommit att uppskattas och kritiseras är att den är formalistisk. Er uppgift är att dels att beskriva och diskutera metoden (3 poäng), och dels att förklara vad som menas med formalism (2 poäng).

6 KV1320/ VT2014 Sida 1 av 5 19 mars 2014 (1:a tillfället) 1. Vilka är de två huvudsakliga kriterier för den klassiska arkitekturen som Summerson anger i sin bok? Ge dessutom två exempel på byggnader (med angivelse av arkitekt och ungefärligt byggdatum) från perioden tal som skulle kunna beskrivas som exempel på den klassiska arkitekturen och förklara varför de kan beskrivas som klassiska.

7 KV1320/ VT2014 Sida 2 av 5 19 mars 2014 (1:a tillfället) 2. Den romerska barockkonsten hänger nära samman med viktiga förändringar inom kyrkan. Vilka var dessa förändringar? Vilken roll tillskrevs den kyrkliga konsten? Hur såg relationerna ut mellan kyrka och konst? Välj två exempel på konstverk för att konkretisera ditt resonemang.

8 KV1320/ VT2014 Sida 3 av 5 19 mars 2014 (1:a tillfället) 3. Vad kännetecknar måleriet i Italien under 1400-talet? Exemplifiera med några av dig valda konstnärers verk. Diskutera kortfattat vilken bild Michael Baxandall ger av periodens konst i boken Painting and Experience in Fifteenth Century Italy.

9 KV1320/ VT2014 Sida 4 av 5 19 mars 2014 (1:a tillfället) 4. Diskutera kritiskt hur Peter Gillgren menar att den svenska kungamakten under 1500-talet använt bildkonst och arkitektur för att manifestera sin makt.

10 KV1320/ VT2014 Sida 5 av 5 19 mars 2014 (1:a tillfället) 5. Heinrich Wölfflin har, på grund av den metod han ställer upp i Konsthistoriska grundbegrepp (1915), kommit att bli en av 1900-talets mest inflytelserika konstvetare. Hans metod har i efterhand väckt såväl stor uppskattning som skarp kritik. Just därför har han också fått en självklar plats i konstvetenskapens egen historia som akademiskt ämne. Er uppgift är att själva utvärdera Wölfflins metod och dess användbarhet. Beskriv kortfattat metoden (2 poäng), och diskutera vad du ser som dess begränsningar och/eller möjligheter (3 poäng).

11 KV1320/ HT2013 Sida 1 av 5 19 december 2013 (2:a tillfället) 1. Vilka är de två huvudsakliga kriterier för den klassiska arkitekturen som Summerson anger i sin bok? Ge dessutom två exempel på byggnader (med angivelse av arkitekt och ungefärlig byggdatum) från perioden tal som skulle kunna beskrivas som exempel på den klassiska arkitekturen och förklara varför de kan beskrivas som klassiska.

12 KV1320/ HT2013 Sida 2 av 5 19 december 2013 (2:a tillfället) 2. Den romerska barocken hänger nära samman med stora förändringar inom kyrkan. Vilka förändringar? Hur kan man beskriva relationen mellan kyrka och konst vid den här tiden? Välj två exempel som tydliggör ditt resonemang.

13 KV1320/ HT2013 Sida 3 av 5 19 december 2013 (2:a tillfället) 3. Diskutera hur den svenska kungamakten kan sägas ha använt bildkonsten för att manifestera sin makt.

14 KV1320/ HT2013 Sida 4 av 5 19 december 2013 (2:a tillfället) 4. Ange med valda exempel vad som karakteriserar måleriet i Italien under 1400-talet. Diskutera hur Baxandall i sin bok Painting and Experience in Fifteenth Century Italy går till väga för at tolka detta.

15 KV1320/ HT2013 Sida 5 av 5 19 december 2013 (2:a tillfället) 5. Heinrich Wölfflin har, på grund av den metod han ställer upp i Konsthistoriska grundbegrepp (1915), kommit att bli en av 1900-talets mest inflytelserika konstvetare. Hans metod har i efterhand väckt såväl stor uppskattning som skarp kritik. Just därför har han också fått en självklar plats i konstvetenskapens egen historia som akademiskt ämne. En anledning till varför Wölfflins metod både har kommit att uppskattas och kritiseras är att den är formalistisk. Er uppgift är att dels att beskriva och diskutera metoden (3 poäng), och dels att förklara vad som menas med formalism (2 poäng).

16 KV132/ VT2013 Sida 1 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 1. Vad var, beskrivet i enkla termer, det man brukar kalla för motreformationen inom den katolska kyrkan och hur kan den sägas ha påverkat kyrkoarkitekturen? Svara på frågan genom att välja ett eget exempel på en kyrkobyggnad och förklara med hjälp av denna hur motreformationers idéer kunde manifesteras i arkitektoniska verk.

17 KV132/ VT2013 Sida 2 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 2. Konsten i 1600-talets Europa hänger nära samman med politiska skeden och förändringar. Redogör för relationerna mellan konst och politik under århundradet och ge minst två konkreta exempel på konstens politiska funktion, varav ett svenskt.

18 KV132/ VT2013 Sida 3 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 3. Kung Gustav I Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX regerade Sverige under större delen av 1500-talet. Perioden har fått namnet Vasarenässansen. Företrädarna för denna nya kungaätt, Vasa, använde olika former av bildkonst för att manifestera sin makt. Redogör för hur detta kunde ta sig i uttryck, med utgångspunkt i några exempel. (Begränsa svaret till 1500-talet.)

19 KV132/ VT2013 Sida 4 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 4. Diskutera det italienska måleriets utveckling under 1500-talet. Utgå ifrån fyra av dig valda verk, målade av fyra olika konstnärer (som du också namnger). Minst ett av verken du väljer måste vara från 1530 eller senare.

20 KV132/ VT2013 Sida 5 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 5. Beskriv kortfattat Heinrich Wölfflins "Konsthistoriska grundbegrepp". Diskutera därefter för- och/eller nackdelar med de konsthistoriska grundbegreppen som tolkningsmetod.

21 KV132/ VT2013 Sida 1 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 1. Vad var, beskrivet i enkla termer, det man brukar kalla för motreformationen inom den katolska kyrkan och hur kan den sägas ha påverkat kyrkoarkitekturen? Svara på frågan genom att välja ett eget exempel på en kyrkobyggnad och förklara med hjälp av denna hur motreformationers idéer kunde manifesteras i arkitektoniska verk.

22 KV132/ VT2013 Sida 2 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 2. Konsten i 1600-talets Europa hänger nära samman med politiska skeden och förändringar. Redogör för relationerna mellan konst och politik under århundradet och ge minst två konkreta exempel på konstens politiska funktion, varav ett svenskt.

23 KV132/ VT2013 Sida 3 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 3. Kung Gustav I Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX regerade Sverige under större delen av 1500-talet. Perioden har fått namnet Vasarenässansen. Företrädarna för denna nya kungaätt, Vasa, använde olika former av bildkonst för att manifestera sin makt. Redogör för hur detta kunde ta sig i uttryck, med utgångspunkt i några exempel. (Begränsa svaret till 1500-talet.)

24 KV132/ VT2013 Sida 4 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 4. Diskutera det italienska måleriets utveckling under 1500-talet. Utgå ifrån fyra av dig valda verk, målade av fyra olika konstnärer (som du också namnger). Minst ett av verken du väljer måste vara från 1530 eller senare.

25 KV132/ VT2013 Sida 5 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 5. Beskriv kortfattat Heinrich Wölfflins "Konsthistoriska grundbegrepp". Diskutera därefter för- och/eller nackdelar med de konsthistoriska grundbegreppen som tolkningsmetod.

26 KV132/ VT2013 Sida 1 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 1. Vad var, beskrivet i enkla termer, det man brukar kalla för motreformationen inom den katolska kyrkan och hur kan den sägas ha påverkat kyrkoarkitekturen? Svara på frågan genom att välja ett eget exempel på en kyrkobyggnad och förklara med hjälp av denna hur motreformationers idéer kunde manifesteras i arkitektoniska verk.

27 KV132/ VT2013 Sida 2 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 2. Konsten i 1600-talets Europa hänger nära samman med politiska skeden och förändringar. Redogör för relationerna mellan konst och politik under århundradet och ge minst två konkreta exempel på konstens politiska funktion, varav ett svenskt.

28 KV132/ VT2013 Sida 3 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 3. Kung Gustav I Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX regerade Sverige under större delen av 1500-talet. Perioden har fått namnet Vasarenässansen. Företrädarna för denna nya kungaätt, Vasa, använde olika former av bildkonst för att manifestera sin makt. Redogör för hur detta kunde ta sig i uttryck, med utgångspunkt i några exempel. (Begränsa svaret till 1500-talet.)

29 KV132/ VT2013 Sida 4 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 4. Diskutera det italienska måleriets utveckling under 1500-talet. Utgå ifrån fyra av dig valda verk, målade av fyra olika konstnärer (som du också namnger). Minst ett av verken du väljer måste vara från 1530 eller senare.

30 KV132/ VT2013 Sida 5 av 5 14 maj 2013 (2:a tillfället) 5. Beskriv kortfattat Heinrich Wölfflins "Konsthistoriska grundbegrepp". Diskutera därefter för- och/eller nackdelar med de konsthistoriska grundbegreppen som tolkningsmetod.

31 KV132/ HT2012 Sida 1 av 7 20 december 2012 (2:a tillfället) 1. Bildfrågor, se bildbilaga 1: (1 p/bild) Läs noga vad som efterfrågas till varje bild: Bild 1 Ange konstnär och motiv. 2 Ange konstnär och motiv. 3 Ange konstnär och motiv. 4 Ange konstnär och motiv. 5 Ange konstnär och motiv. 6 Ange motiv och placering (d.v.s. var finns målningen?).

32 KV132/ HT2012 Sida 2 av 7 20 december 2012 (2:a tillfället) 2. Bildfrågor, se bildbilaga 2: (1 p/bild) Läs noga vad som efterfrågas till varje bild: Bild 7 Ange motiv och tid. 8 Ange motiv och tid. 9 Ange motiv och tid. 10 Ange motiv och tid. 11 Ange motiv och tid. 12 Ange motiv och tid.

33 KV132/ HT2012 Sida 3 av 7 20 december 2012 (2:a tillfället) 3. Diskutera jämförande måleriet i Italien respektive Nederländerna under 1400-talet. Peka på likheter och skillnader när det gäller stilistiska kännetecken, motivval, teknik samt beställarens roll. Exemplifiera med några av dig valda konstnärers verk.

34 KV132/ HT2012 Sida 4 av 7 20 december 2012 (2:a tillfället) 4. Nämn två inflytelserika beställare av arkitektur i talets Europa. Diskutera vilken funktion arkitekturen kunde ha för de respektive beställarna, privat eller i sin yrkesroll, och ge varsitt exempel på en byggnad de lät uppföra. Motivera tydligt valen av beställare och verk.

35 KV132/ HT2012 Sida 5 av 7 20 december 2012 (2:a tillfället) 5. Beskriv hur konsten och arkitekturen i 1600-talets Sverige tog form i ett europeiskt och globalt sammanhang. Ge minst två konkreta exempel, ett konstverk och en byggnad.

36 KV132/ HT2012 Sida 6 av 7 20 december 2012 (2:a tillfället) 6. Under 1500-talet i Sverige använde företrädarna för den nya kungaätten Vasa både arkitektur och olika former av bildkonst för att manifestera sin makt. Hur förändras arkitekturen under denna period? Vilka byggnadstyper dominerar och hur skulle du karaktärisera dem?

37 KV132/ HT2012 Sida 7 av 7 20 december 2012 (2:a tillfället) 7. Heinrich Wölfflins metod att jämföra och kontrastera bildframställningar har kommit att framstå som ett naturligt och rimligt sätt att bedriva konsthistorisk analys, menar Michael Hatt och Charlotte Klonk. Ernst Gombrich är mer kritisk: It was Wölfflin who gave art history the fateful tool of systematic comparison (Norm and Form, s 90). Motivera eller ifrågasätt med två olika argument användbarheten av hans metod enligt din uppfattning.

38 KV132/ HT2012 Sida 1 av 7 30 oktober 2012 (1:a tillfället) 1. Bildfrågor, se bildbilaga 1: (1 p/bild) Läs noga vad som efterfrågas till varje bild: Bild 1 Ange konstnär och motiv. 2 Ange konstnär och motiv. 3 Ange konstnär och motiv. 4 Ange konstnär och motiv. 5 Ange konstnär och motiv. 6 Ange konstnär och motiv.

39 KV132/ HT2012 Sida 2 av 7 30 oktober 2012 (1:a tillfället) 2. Bildfrågor, se bildbilaga 2: (1 p/bild) Läs noga vad som efterfrågas till varje bild: Bild 7 Ange upphovsman och tid. 8 Ange upphovsman och tid. 9 Ange upphovsman och tid. 10 Ange upphovsman och tid. 11 Ange upphovsman och tid. 12 Ange upphovsman och tid.

40 KV132/ HT2012 Sida 3 av 7 30 oktober 2012 (1:a tillfället) 3. Diskutera översiktligt måleriet under 1500-talet i Italien. Exemplifiera med några av dig valda konstnärers verk.

41 KV132/ HT2012 Sida 4 av 7 30 oktober 2012 (1:a tillfället) 4. Vad var, beskrivet i enkla termer, det man brukar kalla för motreformationen inom den katolska kyrkan och hur kan den sägas ha påverkat kyrkoarkitekturen? Svara på frågan genom att välja ett eget exempel på en kyrka, skapad inom motreformationens anda, och förklara med hjälp av denna hur man kunde manifestera motreformationers idéer med hjälp av arkitektur.

42 KV132/ HT2012 Sida 5 av 7 30 oktober 2012 (1:a tillfället) 5. Vilka konstnärsroller var möjliga i 1600-talets Sverige? Hur kunde relationen se ut mellan konstnär och uppdragsgivare? Kan man se någon grundläggande förändring av konstnärsrollen under århundradet? Vilka möjligheter och hinder hade en kvinnlig konstnär? Svara med konkreta exempel.

43 KV132/ HT2012 Sida 6 av 7 30 oktober 2012 (1:a tillfället) 6. Kung Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX regerade Sverige under större delen av 1500-talet. Den nya kungaätten Vasa använde både bildkonst och arkitektur för att manifestera sin makt. Diskutera hur det kunde ta sig i uttryck med utgångspunkt i några konkreta exempel. Välj antingen bildkonsten eller arkitekturen.

44 KV132/ HT2012 Sida 7 av 7 30 oktober 2012 (1:a tillfället) 7. Beskriv dessa två landskapsmotiv med avseende enbart på formala egenskaper och med hjälp av minst två av Wölfflins begreppspar. Placera även respektive landskap tidsmässigt (århundrade eller decennium) och regionalt Bild 1 Bild 2

45 KV132/ VT 2011 Sida 1 av 7 21 mars 2012 (1:a tillfället) 1. Bildfrågor, se bildbilaga 1: (1 p/bild) Läs noga vad som efterfrågas till varje bild: Bild 1 Ange konstnär och motiv. 2 Ange konstnär och tid. 3 Ange konstnär och motiv. 4 Ange konstnär och motiv. 5 Ange motiv och tid. 6 Ange konstnär och motiv.

46 KV132/ VT 2011 Sida 2 av 7 21 mars 2012 (1:a tillfället) 2. Bildfrågor, se bildbilaga 2: (1 p/bild) Läs noga vad som efterfrågas till varje bild: Bild 7 Ange byggnadens namn och datering. 8 Ange byggnadens namn och datering. 9 Ange byggnadens namn och datering. 10 Ange byggnadens och arkitektens namn. 11 Ange byggnadens och arkitektens namn. 12 Ange byggnadens och arkitektens namn.

47 KV132/ VT 2011 Sida 3 av 7 21 mars 2012 (1:a tillfället) 3. Diskutera utifrån av dig valda exempel på konstnärer, vad som utmärker måleriet under 1400-talet i Nederländerna.

48 KV132/ VT 2011 Sida 4 av 7 21 mars 2012 (1:a tillfället) 4. Beskriv med hjälp av exempel hämtade från Carlo Madernos, Francesco Borrominis och Gianlorenzo Berninis verk (nämn i ditt svar åtminstone ett byggnadsverk var av de tre arkitekterna) hur arkitekturens klassiska formspråk förändrades i Rom under barocken. Beskriv de element som karakteriserar denna arkitekturstil och hur arkitekturens effekt på betraktaren tillmäts en ny betydelse.

49 KV132/ VT 2011 Sida 5 av 7 21 mars 2012 (1:a tillfället) 5. Vilka konstnärsroller var möjliga i 1600-talets Sverige? Vilka möjligheter och hinder hade en kvinnlig konstnär? Hur kunde relationen se ut mellan konstnär och uppdragsgivare? Kan man se någon grundläggande förändring av konstnärsrollen under århundradet?

50 KV132/ VT 2011 Sida 6 av 7 21 mars 2012 (1:a tillfället) 7. Kung Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX regerade Sverige under större delen av 1500-talet. Den nya kungaätten Vasa använde både bildkonst och arkitektur för att manifestera sin makt. Diskutera hur det kunde ta sig i uttryck med utgångspunkt i några konkreta exempel. Välj antingen bildkonsten eller arkitekturen.

51 KV132/ VT 2011 Sida 7 av 7 21 mars 2012 (1:a tillfället) 8. Hur karakteriserar Heinrich Wölfflin skillnaden mellan renässansens och barockens konst? Diskutera med tydliga argument för eller emot hur användbar hans metod, enligt dig, är.

52 KV132/ VT 2012 Sida 1 av 7 15 maj 2012 (2:a tillfället) 1. Bildfrågor, se bildbilaga 1: (1 p/bild) Läs noga vad som efterfrågas till varje bild: Bild 1 Ange konstnär och tid. 2 Ange konstnär och motiv. 3 Ange konstnär och tid. 4 Ange konstnär och motiv. 5 Ange motiv och motiv. 6 Ange konstnär och tid.

53 KV132/ VT 2012 Sida 2 av 7 15 maj 2012 (2:a tillfället) 2. Bildfrågor, se bildbilaga 2: (1 p/bild) Läs noga vad som efterfrågas till varje bild: Bild 7 Ange byggnadens namn och datering. 8 Ange byggnadens namn och datering. 9 Ange byggnadens namn och datering. 10 Ange byggnadens och arkitektens namn. 11 Ange byggnadens och arkitektens namn. 12 Ange byggnadens och arkitektens namn.

54 KV132/ VT 2012 Sida 3 av 7 15 maj 2012 (2:a tillfället) 3. Diskutera utifrån av dig valda exempel på konstnärer, vad som utmärker måleriet under 1500-talet i Venedig.

55 KV132/ VT 2012 Sida 4 av 7 15 maj 2012 (2:a tillfället) 4. Skriv en detaljerad analys av Andrea Palladios Villa Capra (La Rotonda) i Vicenza. Ta Villa Capra som utgångspunkt för att illustrera hur den italienska renässansens arkitekter och teoretiker återinförde arkitekturens klassiska formspråk. Bild / Bild

56 KV132/ VT 2012 Sida 5 av 7 15 maj 2012 (2:a tillfället) 5. På vilka sätt hängde konst och politik samman i stormaktstidens Sverige? Diskutera minst två exempel, ett från bildkonsten och ett från arkitekturen. Vilka likheter och skillnader ser du mellan 1600-talet och idag när det gäller relationen mellan konst och politik?

57 KV132/ VT 2012 Sida 6 av 7 15 maj 2012 (2:a tillfället) 7. Kung Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX regerade Sverige under större delen av 1500-talet. Under denna period använde Gustav Vasa och hans söner både bildkonst och arkitektur för att manifestera sin makt. Diskutera hur det kunde ta sig i uttryck med utgångspunkt i några konkreta exempel. Välj antingen bildkonsten eller arkitekturen.

58 KV132/ VT 2012 Sida 7 av 7 15 maj 2012 (2:a tillfället) 8. Använd tre av Henrich Wölfflins fem begreppspar i en jämförande analys av Michelangelos och Berninis David. Bild Bild

59 KV132/ VT 2011 Sid 1/8 23 mars 2011 (1:a tillfället) Svara kort och koncist. 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 p för varje term) a) Kolossalordning b) Pilaster c) Atlanter d) Sfumato e) Fresk f) Pastos

60 KV132/ VT 2011 Sid 2/8 23 mars 2011 (1:a tillfället) Svara kort och koncist. 2. Bildfrågor, se bildbilaga 1: Bild 1 Ange konstnär, datering och motiv. (1,5 poäng) 2 Ange arkitekt, datering och motiv. (1,5 poäng) 3 Ange konstnär, datering och motiv. (1,5 poäng) 4 Ange konstnär, datering och motiv. (1,5 poäng) 5 Ange arkitekt, datering och motiv. (1,5 poäng) 6 Ange arkitekt, datering och motiv. (1,5 poäng)

61 KV132/ VT 2011 Sid 3/8 23 mars 2011 (1:a tillfället) Svara kort och koncist. 3. Karakterisera med hjälp av några exempel det nederländska måleriet under 1600-talet.

62 KV132/ VT 2011 Sid 4/8 23 mars 2011 (1:a tillfället) Svara kort och koncist. 4. Vilka konstnärsroller var möjliga i 1600-talets Sverige? Hur kunde relationen se ut mellan konstnär och uppdragsgivare? Kan man se någon grundläggande förändring av konstnärsrollen under århundradet? Vilka möjligheter och hinder hade en kvinnlig konstnär?

63 KV132/ VT 2011 Sid 5/8 23 mars 2011 (1:a tillfället) Svara kort och koncist. 5. Det här är förmodligen den mest kända av de omkring tjugo villor som Andrea Palladio byggde för venetianska aristokrater. Beskriv Andrea Palladios roll i återskapandet av arkitekturens klassiska formspråk och diskutera hur villan blev en scen eller struktur för särskild livsstil under renässansen. BILD PALLADIO

64 KV132/ VT 2011 Sid 6/8 23 mars 2011 (1:a tillfället) Svara kort och koncist. 6. Se bildbilaga 2 A. Detta romerska palats är resultatet av ett samarbete mellan tre framstående arkitekter. Försök att komma fram till vilka dessa var genom att analysera byggnaden och i detalj beskriva fasadens komposition. Gör även en ungefärlig datering.

65 KV132/ VT 2011 Sid 7/8 23 mars 2011 (1:a tillfället) Svara kort och koncist. 7. Gör en kort beskrivning av bilden (komposition, perspektiv, färg- formbehandling, motiv etc.) och försök att utifrån din beskrivning bestämma stil, konstnär och datering. BILD

66 KV132/ VT 2011 Sid 8/8 23 mars 2011 (1:a tillfället) Svara kort och koncist. 8. Se bildbilaga 2 B. Använd ett av Wölfflins begreppspar för att diskutera skillnader mellan dessa två skulpturer. Motivera kort ifall du anser att Wölfflins metod för att skilja på renässans- respektive barockkonst är användbar eller inte.

67 KV132/ VT 2011 Sid 1/8 18 maj 2011 (2:a tillfället) Svara kort och koncist. 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 p för varje term) a) fris b) kolossalordning c) rusticering d) pietà e) genremålning f) triptyk

68 KV132/ VT 2011 Sid 2/8 18 maj 2011 (2:a tillfället) Svara kort och koncist. 2. Bildfrågor, se bildbilaga 1: (1,5 poäng/bild) Bild 1 Ange konstnär, datering och motiv. 2 Ange konstnär, datering och motiv. 3 Ange konstnär, datering och motiv. 4 Ange arkitekt, datering och motiv. 5 Ange arkitekt, datering och motiv. 6 Ange arkitekt, datering och motiv.

69 KV132/ VT 2011 Sid 3/8 18 maj 2011 (2:a tillfället) Svara kort och koncist. 3. Karakterisera med hjälp av några exempel det italienska måleriet under 1600-talet.

70 KV132/ VT 2011 Sid 4/8 18 maj 2011 (2:a tillfället) Svara kort och koncist. 4. På vilka sätt hängde konst och politik samman i 1600-talets Sverige? Ge minst två konkreta exempel, ett från bildkonsten och ett från arkitekturen. Vad ser du för likheter och skillnader jämfört med idag när det gäller relationen konst/politik?

71 KV132/ VT 2011 Sid 5/8 18 maj 2011 (2:a tillfället) Svara kort och koncist. 5. Redogör för hur arkitekturens klassiska formspråk återupptäcktes och förstods under talet av Brunelleschi och Alberti, och hur det användes i deras verk. Nämn i ditt svar åtminstone två byggnadsverk var av de två arkitekterna (dvs fyra).

72 KV132/ VT 2011 Sid 6/8 18 maj 2011 (2:a tillfället) Svara kort och koncist. 6. Se bildbilaga 2 A. Analysera de element som karakteriserar denna arkitekturstil och jämför byggnaden med andra byggnadsverk som du känner till. Försök i din analys att komma fram till byggnadens arkitekt och datering.

73 KV132/ VT 2011 Sid 7/8 18 maj 2011 (2:a tillfället) Svara kort och koncist. 7. Gör en kort beskrivning av bilden (komposition, perspektiv, färg- formbehandling, motiv etc.) och försök att utifrån din beskrivning bestämma stil, konstnär och datering. BILD

74 KV132/ VT 2011 Sid 8/8 18 maj 2011 (2:a tillfället) Svara kort och koncist. 8. Se bildbilaga 2 B. Använd ett av Wölfflins begreppspar för att diskutera skillnader mellan dessa två målningar. Motivera kort ifall du anser att Wölfflins metod för att skilja på renässans- respektive barockkonst är användbar eller inte.

Skrivning för KV 132 på delkursen TAL, 7.5 hp 23 mars 2011 (1:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen TAL, 7.5 hp 23 mars 2011 (1:a tillfället) Sid 1/8 23 mars 2011 (1:a tillfället) 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 p för varje term) a) Kolossalordning b) Pilaster c) Atlanter d) Sfumato e) Fresk f) Pastos Sid 2/8 23 mars 2011 (1:a

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen tal, 7.5 hp 21 januari (2:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen tal, 7.5 hp 21 januari (2:a tillfället) Sid 1/7 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 poäng för varje term) a) Konstnärskoloni b) Mönsterritning c) Esplanad d) Friluftsmåleri e) Miljöporträtt f) Nystil Sid 2/7 2. Bildfrågor. Se bildbilaga

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen tal, 7.5 hp 29 november (1:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen tal, 7.5 hp 29 november (1:a tillfället) Sid 1/7 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 poäng för varje term) a) Pointillism b) Litografi c) Kineseri d) äkta material e) skelettkonstruktion/balloon frame f) Polykromi Sid 2/7 2. Bildfrågor.

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen tal, 7.5 hp 27 april 2011 (1:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen tal, 7.5 hp 27 april 2011 (1:a tillfället) Sid 1/8 27 april 2011 (1:a tillfället) 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 poäng för varje term) a) Friluftsmåleri b) Konstnärskoloni c) Opponenterna d) Byggnadstyp e) Atrium f) Esplanad

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen ANTIK MEDELTID, 7.5 hp 17 februari 2011 (1:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen ANTIK MEDELTID, 7.5 hp 17 februari 2011 (1:a tillfället) Sid 1/8 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 poäng för varje term) a) Baptisterium b) Diptyk c) Tessera d) Vimperg e) Ziggurat Sid 2/8 2. Bildfrågor, se Bildbilaga 1: Bild 1) Ange period (mesopotamisk,

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen ANTIK MEDELTID, 7.5 hp 22 november 2010 (2:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen ANTIK MEDELTID, 7.5 hp 22 november 2010 (2:a tillfället) Sid 1/7 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 poäng för varje term) a) Fronton b) Karyatid c) Rosfönster d) Transept e) Fresk Sid 2/7 2. Bildfrågor, se Bildbilaga 1: Se bild 1, Ange period

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen 1900-tal till nutid, 7.5 hp 31 maj 2011 (1:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen 1900-tal till nutid, 7.5 hp 31 maj 2011 (1:a tillfället) Sid 1/8 31 maj 2011 (1:a tillfället) 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 poäng för varje term) a) Curtain wall b) Folkhem c) Entresol d) Swedish grace e) Bakelit f) Stjärnhus Sid 2/8 31 maj

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen 1900-tal till nutid, 7.5 hp 25 januari 2011 (1:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen 1900-tal till nutid, 7.5 hp 25 januari 2011 (1:a tillfället) Sid 1/7 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 poäng för varje term) a) Swedish grace b) Analytisk kubism c) ABC-stad d) Lamellplan/lamellhus e) Appropriation f) Assemblage Sid 2/7 2. Bildfrågor,

Läs mer

Manierism. Av: Linnea Andersson. torsdag 6 december 12

Manierism. Av: Linnea Andersson. torsdag 6 december 12 Manierism Av: Linnea Andersson Senrenässans Manierismen har felaktigt kallats Senrenässans, eftersom att den tidsmässigt kom precis efter renässansen. Manierismen påminner också till viss del om renässansen

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Konsthistoriska faktakunskaper. Studiehäfte för konstvetenskap 1, delkurs 2

Konsthistoriska faktakunskaper. Studiehäfte för konstvetenskap 1, delkurs 2 Konsthistoriska faktakunskaper Studiehäfte för konstvetenskap 1, delkurs 2 Namn:. Termin:. 1 Konstvetenskap VT 2011, KV1 del 2 Konstens historia från ca 1400 till ca 1750 Renässans, Barock och Rokoko Upplägg

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Drottninggatan 116, samling innanför järngrindarna Tis D8 Föreläsning Om medier och materialitet SNE

Drottninggatan 116, samling innanför järngrindarna Tis D8 Föreläsning Om medier och materialitet SNE Schema Konstvetenskap I. Historiska och teoretiska perspektiv, 30 hp HT2015 senast uppdaterat: 2015-12-14 DELKURS 1: Introduktion till konstvetenskapliga studier, 7,5 hp V. Datum Tid Lokal Titel Innehåll

Läs mer

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap av Michael Karlsson, Frescati Utbildning Genom palissaden av ekar längs Ulriksdalsvägen skymtar det rosa huset. Vandraren som väljer stigen i kanten

Läs mer

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden.

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden. Konsthistoria Av: Emma Gustafsson f.kr 800 500 1300 1500 1700 1770 1800 1870 1900 1960 Antiken Renässansen Rokoko Impressionismen Modernismen Samtidskonst Medeltiden Barock Konstakademiernas konst Expressionismen

Läs mer

Interiør & Design, November 2018

Interiør & Design, November 2018 Stilhistoria @Treider Interiør & Design, November 2018 Egypten Vi startar veckan med att prata lite om Egypten. Det har aldrig slagit mig hur mycket historia det faktiskt finns i den forntida Egypten,

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

SPELANDE I KONSTHISTORIEN

SPELANDE I KONSTHISTORIEN ÖVNING: SPELANDE I KONSTHISTORIEN ÅRSKURS: 7-9 WWW.PRATAOMSPEL.SE SPELANDE I KONSTHISTORIEN I ÖVNINGEN INGÅR ATT: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap (BD) Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Kort om byggnadsprinciper. Träbyggnasteknik. Träbyggnadshistoria 2013-11-26. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Kort om byggnadsprinciper Träbyggnad var ursprunget Träbyggnadsteknik dominerande i Sverige Tegelbyggnadsteknik Hybridtekniker Korsvirke Revetering Tegelbeklädnad Armerad betong Stålbyggnad Massivträ Historiskt

Läs mer

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt BEDÖMNING ÅK 7-9 E D c B A BIlDsprÅK Hur utvecklat bildspråket är och om man förstår ditt arbetes budskap Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap Du har ett utvecklat bildspråk

Läs mer

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA) Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria

Läs mer

Studiebesök Grupp 1 Spökslottet CH Studiebesök Grupp 2 Spökslottet CH Fre Studiebesök Grupp 3 Spökslottet CH 11.

Studiebesök Grupp 1 Spökslottet CH Studiebesök Grupp 2 Spökslottet CH Fre Studiebesök Grupp 3 Spökslottet CH 11. Schema Konstvetenskap I. Historiska och teoretiska perspektiv, 30 hp HT2015 senast uppdaterat: 2015-06-24 DELKURS 1: Introduktion till konstvetenskapliga studier, 7,5 hp V. Datum Tid Lokal Titel Innehåll

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

S C.F.

S C.F. Ref. 3847 Lionard Luxury Real Estate Via dei Banchi, 6 - ang. Piazza S. Maria Novella 50123 Florence Italy Tel. +39 055 0548100 Fax. +39 055 0548150 Turin Exklusiv historisk villa till salu nära Turin

Läs mer

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 Gustav Vasa införde att Sverige och kronan skulle bli arvsrike och gå vidare till sina fyra söner, Erik, Johan, Gustav och Karl i födelseordning. Erik, den

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Gestaltad livsmiljö och levande städer

Gestaltad livsmiljö och levande städer Gestaltad livsmiljö och levande städer Jan Persson 12 november 2018 Nationellt mål för arkitekturpolitiken Politik för gestaltad livsmiljö prop 2017/18:110 Arkitektur form och design ska bidra till ett

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Konstvetenskap II: Bild, arkitektur och tolkning Art History II: Image, Architecture and Interpretation 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: KV2280 Gäller från:

Läs mer

Analysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens)

Analysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens) Analysförmåga Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens) Vad som kan hända då är att (konsekvens) I stället kan man (föreslå lösning)

Läs mer

1: Introduktion till designens teori och historieskrivning Litt.: Introduktion i Design och konst, del 1; Lucie-Smith, s. 11-18, Inledning i Raizman

1: Introduktion till designens teori och historieskrivning Litt.: Introduktion i Design och konst, del 1; Lucie-Smith, s. 11-18, Inledning i Raizman KOV A15, Läsanvisningar VT 2016, CHS, MHE, BF Delkurs 1: Antiken-1500 1: Introduktion till designens teori och historieskrivning Litt.: Introduktion i Design och konst, del 1; Lucie-Smith, s. 11-18, Inledning

Läs mer

Bildens historia. med fokus på väst

Bildens historia. med fokus på väst Bildens historia med fokus på väst Det första konstverket Venus av Willendorf Begynnelsen Vi vet att människans förfäder har använt sig av bilder för att kommunicera i ca 17000 år. De första bilderna gjordes

Läs mer

En slottsarkitekt bygger bo

En slottsarkitekt bygger bo TESSINSKA En slottsarkitekt bygger bo I Slottsbackens sluttning i Gamla stan ligger det praktfulla Tessinska palatset, idag residens för landshövdingen i Stockholms län. Palatset uppfördes för omkring

Läs mer

Arkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg

Arkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg Arkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg Förberedelse av examensarbete i arkitektur HT14 Mattias Hambraeus Victorson KTH-A 2014-05-15 Innehåll: 1. Sammanfattning

Läs mer

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall INNEHÅLL 7 19 41 55 75 95 4 Förord Olika sätt att se om bildanalys 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall Kroppsuppfattning, skönhetsideal och

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

EN STAD I EVIG FÖRÄNDRING TA DEL AV AKVARELLISTEN PETER CZERNIAK S SENTIMENTALA STOCKHOLMSSKILDRINGAR

EN STAD I EVIG FÖRÄNDRING TA DEL AV AKVARELLISTEN PETER CZERNIAK S SENTIMENTALA STOCKHOLMSSKILDRINGAR EN STAD I EVIG FÖRÄNDRING TA DEL AV AKVARELLISTEN PETER CZERNIAK S SENTIMENTALA STOCKHOLMSSKILDRINGAR 16 februari, 2018 Taggar: AkvarellKonstnärPeterCzerniakSlussenSödermalmStockholm Peter Czerniak föddes

Läs mer

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller

Läs mer

Scholnaders första förslag 1843 Stülers förslag omkr Tillbyggnad 2013

Scholnaders första förslag 1843 Stülers förslag omkr Tillbyggnad 2013 Mål och vision: Nationalmuseum är Sveriges ledande konst- och designmuseum. Museet ska beröra, berika och engagera med betraktaren i centrum. -från museets hemsida Något som alltid fascinerat mig är den

Läs mer

Det pompejanska rummet på herrgården Brinkhall. Maria Karjalainen 2007

Det pompejanska rummet på herrgården Brinkhall. Maria Karjalainen 2007 på herrgården Brinkhall Maria Karjalainen 2007 Brinkhall uppfördes år 1793 Byggherren och arkitekten var Gabriel Bondorff (1762-1831) Studier under hovintendenten Carl Fredrik Sundvall Nyantiken på modet

Läs mer

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden?

1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden? Medeltiden år 500 1450 e. Kr. 1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden? 2. Vad brukar man kalla sångerna som prästerna sjöng, med ett gemensamt namn? 3. Vilken

Läs mer

lärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI

lärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI lärarhandledning Freskerna Om du står med näsan pekande mot slottet och museets ingång har du den södra väggen på vänster sida. De tre väggfälten visar händelser och personer ur den svenska konsthistorien.

Läs mer

Tessin i fokus. Nicodemus Tessin d.y. som kungligt råd. Porträtt signerat av Georg Desmarées 1723. 30

Tessin i fokus. Nicodemus Tessin d.y. som kungligt råd. Porträtt signerat av Georg Desmarées 1723. 30 Tessin i fokus Nicodemus Tessin d.y. som kungligt råd. Porträtt signerat av Georg Desmarées 1723. 30 Som det karolinska enväldets arkitekt dominerade Nicodemus Tessin d.y. (1654 1728) hela den samtida

Läs mer

Tessinska palatset. Landshövdingens residens

Tessinska palatset. Landshövdingens residens Tessinska palatset Landshövdingens residens En slottsarkitekt bygger bo I Slottsbackens sluttning i Gamla stan ligger en av den internationella arkitekturens verkliga pärlor, det praktfulla Tessinska palatset.

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Renässansen. Prov. Kontext

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Renässansen. Prov. Kontext Bild 1 Kultur- och idéhistoria Renässansen Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Prov Fredagen den 25 januari har vi prov på Renässansen. Bild 3 Kontext Ca år 1300-1600. Sjöfarten tog över en allt

Läs mer

kap 1. Fotografisk bildspråkspolicy inledning

kap 1. Fotografisk bildspråkspolicy inledning kap 1. Fotografisk bildspråkspolicy sid 1 inledning Svenska kyrkan är inte en geografiskt begränsad plats. Vår bildvärld måste därför omfatta mycket mer än verksamheten som pågår innanför kyrkobyggnadens

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare:

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare: Skrivning i moment 6 Fredag 19 januari 2007 klockan 12-16 i Hörsal B4 Stockholms Universitet Maxresultat är 30 poäng (6 poäng per fråga där ej annat anges), ett totalresultat i intervallen 15-22 poäng

Läs mer

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Årskurs 1 - grundfärgerna samt blanda och experimentera med färger - namn på grundfärgerna samt svart och vit - framställa bilder med hjälp av tekniker, redskap och material

Läs mer

Konst i Mongoliet. Historia

Konst i Mongoliet. Historia Konst i Mongoliet Kulturen i Mongoliet är starkt präglad av den nomadiska livsstil som är vanlig där. Kulturen har även fått stora influenser från Tibet, tibetansk buddism och från Kina. På nittonhundratalet

Läs mer

SO-ämnen mål och kriterier

SO-ämnen mål och kriterier SO-ämnen mål och kriterier Strävansmål ska: - Förstå att dagens samhälle är påverkat av historien, och att det påverkar vår framtid. - Kunna vanliga ord och begrepp som är vanliga inom samhällskunskapen

Läs mer

Skapande skola Bild årskurs 4 6

Skapande skola Bild årskurs 4 6 Skapande skola Bild årskurs 4 6 Om utställningen Vincent van Goghs verk har visats och uppskattats runt om i världen i över 100 år men aldrig så här. För första gången i Sverige ges nu en unik möjlighet

Läs mer

Program våren januari kl Art after Work på Passagen Fotografiet och den massproducerade bildens utveckling Gary Svensson,

Program våren januari kl Art after Work på Passagen Fotografiet och den massproducerade bildens utveckling Gary Svensson, Program våren 2017 25 januari kl. 1800 Art after Work på Passagen Fotografiet och den massproducerade bildens utveckling Föreläsare: Gary Svensson, bitr professor och docent i Konstvetenskap och visuell

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

skapande skola bild årskurs 7-9

skapande skola bild årskurs 7-9 skapande skola bild årskurs 7-9 Om utställningen Renässansmänniskan Leonardo Da Vinci (1452-1519) var vetenskapsmannen och konstnären som utforskade människans livsvillkor utifrån de flesta kunskapsområden

Läs mer

VAD MENAS MED MINDRE POETER?

VAD MENAS MED MINDRE POETER? FÖRORD Denna bok har tillkommit på grund av mitt särskilda intresse för två förhållanden inom den skönlitterära världen. Det ena av dessa är förekomsten av det slags poeter som brukar kallas mindre, dvs

Läs mer

KV228: KONSTVETENSKAP II: BILD, ARKITEKTUR, TOLKNING SCHEMA VT 2014 ( )

KV228: KONSTVETENSKAP II: BILD, ARKITEKTUR, TOLKNING SCHEMA VT 2014 ( ) KV228: KONSTVETENSKAP II: BILD, ARKITEKTUR, TOLKNING SCHEMA VT 2014 (2014-01-22) Delkurs 1: Konstvetenskaplig metod och teori V 4 Ons 22/1 kl 15-17 E319 5 Tis 28/1 kl 10-12 Hörsal 7 Tor 30/1 Rum 509 Fre

Läs mer

Arkitektur årskurs 9. tema heliga rum. Lena Landström

Arkitektur årskurs 9. tema heliga rum. Lena Landström Arkitektur årskurs 9 tema heliga rum Dagens arkitektur närmar sig alltmer konstens som uttrycksmedel Hagar Qim är ett tempel som finns på Malta och beräknas vara 5.600 år gammalt och anses av de flesta

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0019A Formanalys Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar Romansk stil (1050 till

Läs mer

Human resource. Människan och organisationer

Human resource. Människan och organisationer Human resource Människan och organisationer Grundpelare i HR Organisationer är till för att ta hand om mänskliga behov Organisationer och människor behöver varandra När anpassning mellan organisation och

Läs mer

Kilanda. Bebyggelsen:

Kilanda. Bebyggelsen: Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt

Läs mer

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: 21FP1A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet år 1. 10 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet

konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet Bror Hjorth ÅRSKURS 7-GYMNASIET - Mitt liv i konsten Bror Hjorth räknas som en av 1900-talets största svenska konstnärer. I Bror Hjorths Hus lär du

Läs mer

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför

Läs mer

Om pasteller Historik

Om pasteller Historik Om pasteller Historik Pastellkritor tillverkades redan på 1500-talet, men pastellmåleri blev riktigt stort under 1700-talet. Den venetianska kvinnliga konstnären Rosalba Carriera (1674-1757) blev omåttligt

Läs mer

Ingen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas:

Ingen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas: Att vår inlägg om de senaste 30 årens förfall inom svensk stadsbyggnad och arkitektur har väckt en sådan livlig debatt är glädjande. Inte minst det intensiva meningsutbytet på nätet visar att stadsbyyggnad

Läs mer

Bland borgar och kloster i katolska Sverige... (III)

Bland borgar och kloster i katolska Sverige... (III) Bland borgar och kloster i katolska Sverige... (III) av Leif Bength, Wildlife Photographer. 2012-05-25 http://www.wildlifephotographer.se/blog/2012/05/bland-borgar-och-kloster-i-katolska-sverige-iii/ Färden

Läs mer

Vad är Europeiska unionen (EU)?

Vad är Europeiska unionen (EU)? Vad är Europeiska unionen (EU)? Den är europeisk = EU ligger i Europa Den är en union = EU förenar länder och folk Låt oss titta närmare: Vad har vi européer gemensamt? Hur har EU utvecklats? Vad gör EU

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Så här kan bedömningskriterier redovisas

Så här kan bedömningskriterier redovisas 2015-11-13 Så här kan bedömningskriterier redovisas Stöd till lärosäten som ansöker om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor eller annan platsfördelning och alternativt urval Varför särskild information

Läs mer

REGLAGE - PLATSEN VARM OCH KALL

REGLAGE - PLATSEN VARM OCH KALL REGLAGE - PLATSEN VARM OCH KALL T-B A NA ET RK VE BY EL SS HÄ MALTESHOLMSTORG STRANDLIDEN MÄLAREN STRÅKET HÄSSELBY STRAND - SITUATIONSPLAN IDÉ - VARM OCH KALL Att skapa en plats, varm på vintern och kall

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus

Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1

VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1 ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1 Tid: 2018-08-29, 13.00-16.00 Plats: Elite Hotell, Eskilstuna Stort tack för din medverkan vid den första workshopen

Läs mer

Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur

Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur säger Sveriges arkitekter Sverige hamnar på sista plats och Danmark på första när Sveriges arkitekter själva får betygsätta hur innovativ arkitekturen i Norden

Läs mer

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: 21FP1A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet år 1. 10 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Gudsnamnet i Sverige de senaste 500 åren

Gudsnamnet i Sverige de senaste 500 åren Gudsnamnet i Sverige de senaste 500 åren Denna broschyr presenterar en hemsida som samlat många hundra fotografier av gudsnamnet de hebreiska bokstäverna för gudsnamnet, Jehova från svenska kyrkor, böcker,

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE, BRÖSARP BAKGRUND Sydväst om Brösarp finns ett stort, kuperat skogsområde. Mellan Brösarp och Brunsvik planeras

Läs mer

Cecilia Thell. Med vänliga hälsningar Bledar Llupi. Registrator VB: Utställningsansökan Galleri Moment Utställningsansökan Galleri Moment.

Cecilia Thell. Med vänliga hälsningar Bledar Llupi. Registrator VB: Utställningsansökan Galleri Moment Utställningsansökan Galleri Moment. Cecilia Thell Från: Ämne: Bifogade filer: Prioritet: Registrator VB: Utställningsansökan Galleri Moment Utställningsansökan Galleri Moment.pdf Hög Från: bledar llupi [mailto:bledi47@live.it] Skickat: den

Läs mer

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster

Läs mer