UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND

Transkript

1 UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND 1 Norberg Möklinta Fagersta Ängelsberg 3 Västerfärnebo 70 Sala Virsbo Salbohed Sätra Brunn 6 5 Kumla kyrkby 68 Riddarhyttan 7 Skinnskatteberg Ransta 233 Ramnäs 8 Uttersberg Surahammar 9 Skultuna 56 Tillberga Kolsva 252 Hallstahammar 10 Kolbäck Irsta Köping 12 Strömsholm Arboga 13 E20 14 Kungsör 56 E20 Här finns mer att läsa om vart och ett av konstkartans konstverk och besöksmål!

2 En baddare i badet, 1969 Per Olof Ultvedt Den som går en kvällspromenad längs Mälarens strand i kan se PO Ultvedts färgstarka ljusskulptur, En baddare i badet, ovanför ingången till Lögarängsbadet. En bild full av rörelse i neon, emalj och plast. En festlig grej var den enkla analys konstnären själv gjorde av sitt verk. PO Ultvedt blev bland annat känd för sina rörliga skulpturer. Han deltog i den uppmärksammade utställningen Rörelse i konsten på Moderna museet i Stockholm Okonventionell och rebellisk en som ofta gick utanför konventionens ramar. Så har PO Ultvedt beskrivits. Han förvandlade vardagsting till konst, gärna rörlig sådan. Det blev gnisslande och skramlande konstverk som både upprörde och roade betraktarna. Han blev den främste företrädaren för rörlig konst i Sverige och även internationellt uppmärksammad. Han utbildade sig på Konstakademin i Stockholm och var mellan åren 1968 och 1978 professor vid Kungliga Konsthögskolan. Under 60-talet blev PO Ultvedt en av de tongivande konstnärerna runt Moderna museet i Stockholm. Förutom Rörelse i konsten från 1961 skapade han bland annat, tillsammans med Niki de Saint-Phalle och Jean Tinguelyi, utställningen Hon en katedral, Utställningen bestod av en meter lång skulptur av en kvinna i födande ställning. Ingången genom hennes sköte ledde till en biograf, en bergoch dalbana, en guldfiskdamm och en läskedrycksautomat. PO Ultvedt svarade för skulpturens inre. Per Olof Ultvedt/BUS 2013 Utställningen blev mycket uppmärksammad och hade ca besökare. PO Ultvedt har också arbetat en hel del med offentlig gestaltning. Förutom En baddare i badet i har han skapat Hundöra, en ljusskulptur på fasaden till Jönköpings stadsbibliotek 1969, väggmålningar vid T- centralen, blå linjen, i Stockholm och skulpturgruppen Natt och dag, utanför Huddinge sjukhus restaurerades En baddare i badet. Det innebar bland annat att gas och pulver fylldes på i neonrören och att metallen blästrades och lackades. Konstverket är ett av 24 verk i Sverige som valts ut till ett projekt vid Statens konstråd. I projektet har man undersökt vilken kompetens och vilka ekonomiska resurser som krävs för att vårda den byggnadsankutna offentliga konsten.

3 Gzim och den frusna sjön, 2011 Knutte Wester 1977 Förtvivlan förmedlar detta frysta ögonblick i den kosovoalbanske flyktingpojken Gzims liv. Han sitter på en bänk på Smedjegatan i centrum. Precis så satt han vid en sjö i Västerbotten och berättade för Knutte Wester om familjens utvisningsbeslut. Gzims värld hade rasat och konstnären kunde ingenting göra för att ändra situationen. Men med sin konst kunde han kommentera Gzims situation och förmedla pojkens känslor. De möttes i Boliden och blev vänner. Knutte Wester studerade på Umeå konsthögskola och hade sin ateljé mitt i flyktingförläggningen i Boliden. Den kosovoalbanske pojken Gzim Dervishi och hans familj bodde som asylsökande på förläggningen. När familjen kom dit hade åttaårige Gzim redan en tung ryggsäck att bära. Han hade bevittnat en massaker och flyttat runt på olika flyktingförläggningar i Europa. Han lärde sig svenska fort och brukade varje dag besöka Knutte Wester i hans ateljé. Den ryggsäck han bar på i Sverige innehöll svenska skolböcker och hoppet om en framtid här. Han ställde sin svenska ryggsäck bredvid sig på marken den där dagen när utvisningsbeslutet kommit. Hoppet var borta. Isen låg blank och hård på sjön. Pojken var full av frågor som Knutte Wester inte kunde besvara, men som drabbade honom djupt. Knutte Westers konstnärliga arbete handlar mycket om samhällsstrukturer, makt, historia och deltagande. Med sin konst vill han ge röst åt Gzim Knutte Wester/BUS 2013 och alla andra barn som tvingas lämna sina hem. Han har gjort flera skulpturer av Gzim. Två år efter utvisningen reste han också till Kosovo och letade upp pojken. Men de kunde inte prata med varandra längre. Gzim hade glömt sin svenska. I dokumentärfilmen Gzim Rewind har Knutte Wester skildrat deras möte i Kosovo och Gzims tillvaro efter utvisningen från Sverige fick filmen juryns Hederspris på Filmfestivalen i Tromsö och den var samma år nominerad till Dragon Award för bästa svenska dokumentär på Göteborgs Filmfestival Många berörs av det där ögonblicket vid den isiga sjön som Knutte Wester fångat i den skulptur som står i. Då och då förser någon pojken med ett värmande klädesplagg.

4 Livet!, 2007 Maria Koolen Hellmin 1958 Som en droppe blod. En lysande kraftkälla. Ett pulserande hjärta. Associationerna strömmar lätt och fritt kring Maria Koolen Hellmins rödlackerade järnkonstverk Livet! utanför Västmanlands sjukhus. Maria Koolen Hellmin är född i. Hon har arbetat mycket med offentlig gestaltning och vill med sitt arbete skapa poesi i vardagen. Det är svårt att gå förbi Maria Koolen Hellmins konstverk Livet! utan att uppmärksamma det. Den klarröda färgen är lite uppfordrande, men samtidigt lämnar den enkla mjuka formen fältet fritt för associationer. Namnet Livet! och placeringen utanför Västmanlands sjukhus förstärker känslan av en utsträckt hand mot dem som passerar. En liknande symbol för liv, hopp och tillförsikt skapade Maria Koolen Helmin våren Det offentliga konstverket, i form av ett lysande rött laxromkorn, mäter sju meter i diameter. Verket placerades i Mandalsälven utanför kulturhuset Buen i Norge. Skulptursviten Odla pärlor i Kiruna stadshus entréhall består av pärlemorglänsande, runda pärlor i jätteformat. Maria Koolen Hellmin kommer från. Numera bor hon i Stockholm, men har också en ateljé utanför Skinnskatteberg. Hon är utbildad vid Konstfack, Konsthögskolan och KTH Arkitekturskolan i Stockholm. Koolen Hellmin har varit lärare och Maria Koolen Hellmin/BUS 2013 professor på Konstfack. Hon har haft en rad utställningar, främst i Sverige, men även i Norge och Polen. I samarbete med bland andra Moderna dansteatern i Stockholm har hon arbetat med scenprojekt tillsammans med koreograf och tonsättare. Hennes önskan att skapa poesi i vardagen kommer till uttryck i hennes många offentliga konstverk. Förutom de redan nämnda finns hennes verk bland annat på Solängens äldreboende i Bålsta, Håbo kommun, vid Västmanlands sjukhus huvudentré, i entrén till barn- och ungdomssjukhuset på Universitetssjukhuset i Lund, i en trapphall på Södertälje sjukhus och i entré och hamnmiljö vid Askölaboratoriet, Statens marinbiologiska forskningslaboratorium.

5 Här får man meter betongvägg i hamn. Här får man måla grafitti. Och det gör man. Lördagar och söndagar samlas grafittikonstnärer vid muren för att få tillgång till den yta konstformen kräver. Målningarna blir kvar tills någon döljer dem med en ny målning. Det hela startade som ett projekt 2010 och erfarenheterna är så positiva att verksamheten forsätter. Vid ingången till området finns en permanent målning av grafittikonstnären Daniel Blomqvist, känd som Puppet. För den som vill komma åt en rejäl yta att måla grafitti på, och kunna göra det lagligt, är den enorma väggen i en fantastisk tillgång. Här finns ytan. Om den redan är bemålad kan det gamla målas över. Grafitti är ingenting för den som vill sätta spår i framtiden med sin konst. Den permanenta målning som täcker en gavelvägg är undantaget. Daniel Blomqvists (Puppets) målning får inte täckas av nya. Puppet kommer från och började sin karriär som grafittimålare Då gjorde han sin första målning i och samtidigt började han måla i Stockholm gjorde han en uppmärksammad målning Draken eller I ll burn you all, som finns på Grafitti History Museum i New York vann han den nationella grafittitävlingen i Stockholm. Projektet Här får man i är nu avslutat som projekt. Förutom målningstillfällena vid väggen, som samlade många människor, genom- fördes olika arrangemang under de två år som det pågick. Det var till exempel gatukonstvandringar och workshops i samarbete med Västmanlands läns museum och projicering av lasergrafitti mot konserthuset. Med projektet ville man skapa ett forum för grafittimålare och sprida information om konstformen. De utvärderingar som stad gjort efter projekttiden var så positiva att verksamheten nu alltså kan fortsätta. Den kommer att drivas av en ideell förening Väggens vänner som har tagit över verksamheten och driver den i samarbete med Mälarhamnar i. OBS området med grafittiväggen öppnas bara lördagar och söndagar. Kontrollera tider på hemsidan. Den permanenta målningen av Daniel Blomqvist (Puppet) syns dock utifrån. Mer om konsten i! Offentlig konst: Utställningar: konstmuseum; Västmanlands läns museum; KAZ Galleri; Konstfrämjandet Västmanland; Konstnärsföreningen galleri K, Culturen: Ekströms konst & inramningsaffär AB: Minigalleriet, KKV: Övrigt: Vallbyprojektet: (Gå till om Mimer ) konstförening:

6 Rondellhundar, kungar och lekande barn vad är offentlig konst idag? Som en löpeld gick rondellhundrörelsen genom Sverige hösten Den offentliga konsten blev i ett slag allas angelägenhet som ett demokratiskt sätt att visa engagemang. Konstnären Lars Vilks skapade stor debatt om yttrandefrihet med sin rondellhund, som anspelade på profeten Muhammed. Förväntningarna på att konsten i offentlig miljö i Sverige ska vara folklig, opolitisk och nå alla människor har inte alltid varit ett självklart mål. Offentligt betyder öppet, på allmän plats. Konst betyder kunnande. Den offentliga konsten har i alla tider haft en beställare, exempelvis kungen, kyrkan, adelspersoner eller politiker, som styrt innehåll och utformning och därmed påverkat konstens egenart: att just få vara konst utan tydligt formulerade budskap. Konsten har sedan grottmåleriets tid varit det kitt som skapat länkar mellan människans föreställningar om livet och platsen där hon lever. Vi vill se konst på gator och torg, vid bostadsområden och sjukhus, i parker och längs vägar för att känna oss hemma och uppleva trygghet. I Västmanlands län ger konstverken på allmän plats inblick i länets historia: en kung och en smed i brons här, modernistiska ljusrör vid bubblande bad och vittnesmål om flykt och invandring där. När det offentliga bygger i Sverige tillämpas ofta en procentregel som föreskriver att en procent av byggkostnaderna används för konstnärlig gestaltning. Det är sedan 1937 en rekommendation som många kommuner och landsting följer. Mycket av den konst vi ser i dag är tillkommen under decennierna kring 1900-talets mitt. Det var en tid som präglades av framtidsoptimism, demokratiska värden och socialt ansvarstagande. Välfärdspolitiken öppnade för konst med dittills ovanliga motiv och på nya platser. Konst knöts till bostadsområden och fick specifika platser i samband med stadsplanering. I början av folkhemmet skapas många realistiska skulpturer. De hyllar politiker och arbetare vars insatser ses som värdefulla ur den nationella och även lokala samhällsutvecklingens perspektiv. De är byster och porträtt på piedestal och i helfigur, gärna vid viktiga knutpunkter i städerna. Kvinnor, barn och djur får under modernismen en traditionell borgerlig skildring. Kvinnoframställningarna befrias allt mer från äldre mytologiska berättelser. Brons- och stenskulpturer med vackra nakna unga kvinnor placeras i parker där de kan associeras till naturen eller vid daghem och sjukhus där de anses ha sin hemmahörighet. Barn leker i idealiserade poser, kategoriserade enligt kön: pojkar är aktiva när de busar, brottas, springer, flickorna står eller sitter passiva, rara och gulliga. Detta patriarkala förhållningssätt har ifrågasatts av kommande generationer. I dag vill man visa upp kvinnors insatser. Sett ur detta perspektiv kompletterar Ingalill av Carl Eldh och Theodors torn till Emma av Backa Karin Ivarsdotter varandra. Efter andra världskriget engageras konstnärer med sin tids allt mer abstrakta formspråk. De gör avtryck i den offentliga konsten överallt i landet. De internationella konsttrenderna hittar så till många orter med verk som föga anknyter till lokala traditioner. Man förutsätter att det dekorativa uttrycket med nonfigurativa, ickeföreställande former och klara, tydliga färger och nyanser uppfattas som estetiskt tilltalande av alla. Teddy Sempinskys mosaiker är ett bra exempel. Han kom till Sverige från Polen och fann ett abstrakt ljusfyllt uttryck för sina mosaiker på flera platser i länet. Och det är vackert så. I dag är frågan berättigad vad offentlig konst är. Det är många som har anspråk på allmänna platser: kommersiell reklam, graffitikonstnärer och aktivister, vid sidan av de verk som beställs av myndigheter och byggföretag. De sistnämnda tenderar att ofta illustrera demokratiska självklarheter i en populistisk konservativ mening. Alternativet kan vara att låta konstnären problematisera de värden vi håller för självklara. Just konst kan synliggöra sprickor i vardagen, på platser där många rör sig: i rondeller, kommersiella centra eller vid maktens torg. Kristina Maria Mezei fil.dr. konstvetare, verksamhetsutvecklare i konstfrågor, Landstinget Västmanland

7 OFFENTLIG KONST Den offentliga konsten kan finnas både utomhus och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den offentliga konsten kan också vara foton, video-, ljus-, och ljudverk eller konstinstallationer där flera tekniker används. Offentlig konst benämns ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag talar man snarare om konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man ser på konsten som en del i en helhet - en miljö där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. Inom forskning kring vårdmiljöer undersöks alltmer offentliga gestaltningars hälsoaspekter. Byggnadsanknuten konst, fast konst Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop med en viss byggnad. Den byggnadsanknuna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara plats-specifik men inte knuten till just en byggnad, utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg. Lös konst Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och grafik som kan uppföras på olika platser. 1%-REGEL Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från Den kulturideologiska diskussionen och den politiska motiveringen som ledde fram till beslutet om en procentregel i Sverige byggde på den tidens bildningsideal. Procentregeln är bara en ekonomisk princip och säger ingenting om hur beställning och utförande av den konstnärliga gestaltningen ska gå till. Mer om konsten i Västmanland! Konst i Västmanland Konsten i vården, Landstinget Västmanlands interna konstverksamhet, Text: Yvonne Busk Redaktör: Yvonne Busk och Linda Wallenberg Grafisk form: Claudia Sandner Foto: Lasse Fredriksson 2013 Västmanlands läns museum och konstnärerna