Berättarteknik i radio

Transkript

1 Berättarteknik i radio - om reportagebygge Emil Östlund emil.ostlund@jmg.gu.se

2 Att definiera reportage Det goda reportaget är den snabba nyhetens motsats. Genom sin berättande, mer komplexa karaktär väcker det frågor snarare än besvarar, fördjupar istället för att förytliga. Vänder sig till både läsarens tanke och känsla och erbjuder inlevelse likaväl som eftertanke /Cecilia Aare

3 Att synliggöra samhället När medielandskapet utvecklas mot allt snabbare och kortare nyheter, riskerar sammanhangen att gå förlorade. Då ger reportaget och journalistiken en unik möjlighet att sätta fokus på strukturer i samhället och dolda problem. Reportaget handlar också om att lära sig iaktta, beskriva och hitta medel för att påverka samhället och dess individer.

4 Vad utmärker ett radioreportage?

5 Gestaltning Betyder att ge något en form och en mening genom att visa upp det. Det handlar om att maximera lyssnarens närvarokänsla; att gestalta på ett sådant sätt att läsaren själv tycker sig vara på plats. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Skriver man t ex Moa var arg, så berättar man. Men om man istället skriver Moa höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg så gestaltar man. Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet.

6 Scenen Begränsat händelseförlopp eller en infångad ljudsekvens som kan användas som en byggsten i berättelsen. Ljudupptagning av en situation som i regel involverar flera människor som inte pratar med intervjuaren eller direkt till mikrofonen. Tendens Ibland var vi fem i varje säng Björnbesiktning P4 Norrbotten

7 Anfang hur sätter man tonen Studio Ett Saab fortsätter rulla på vägarna Anton Karis Tendens Dödens vardag Ola Hemström P1 Dokumentär Transan och jag Claes JB Löfgren P1 Dokumentär Natten den 28 februari - 28 år senare Mia Blomgren

8 Dramaturgi enligt Filter eller Offside 1. Talande scen. Inledning med en scen som ger en bild av ämnet eller intervjupersonen och som lockar med läsaren. 2. Tillbakablickande sammanhang. Därefter får vi förklarat för oss bakgrunden. Vad, vem och varför? På vilket sätt är händelsen/ämnet/personen intressant för oss? 3. Scen i nutid eller samtal med intervjuperson. Ytterligare en scen eller ett samtal som får texten att röra sig framåt. Efter tillbakablicken som ofta är ganska informationstät behövs också något mer lättsmält och då är en scen som skapar bilder hos läsaren väldigt funktionell. Liksom ett intervjubaserat stycke som både grafiskt och sett till innehåll är inbjudande. 4. Problematisering av vinkeln. Här händer något, läsaren skakas om. Det kan vara att vi får reda på något som förändrar bilden av ämnet eller personen eller en avgörande händelse som skribenten hållit på för att skapa större effekt när den väl redovisas. 5. Avslutning med någon form av slutkläm. Ett sätt att knyta ihop reportaget är att återkomma till något som berättats om inledningsvis. Det kan också fungera att en intervjuperson får säga något som stannar kvar hos läsaren, något som väcker känslor och/eller tankar.

9 Valen klassisk dramaturgi

10 Berättarjaget P1 Dokumentär Att laga ett barn Lollo Collmar

11 Hur skapa närvaro? Grundförutsättning att vara på plats, korta intervjutillfällen eller mer etnografiskt förhållningssätt med deltagande observation och inspelningar över längre tid. Bygga förtroende, visa intresse och engagemang vilket bäddar för mer djuplodande intervjuer. Vara i miljön skapar förståelse på ett annat sätt och reportern får en annan kunskap om och insyn i miljön. Levande prator. Scener. Miljöljud. Aktiva förflyttningar. Spela in bilfärder, tåg, dörrar som öppnas/stängs, vägen uppför trappen, ringer på dörren, tar hissen upp till fjärde våningen. Följer med till affären.

12 Hur gå till väga? Ämne/vad vill jag berätta/hur avgränsa/hur ska jag berätta det/för vem/varför är det intressant Vinkel/tänka ljudvinkel/hur ska det gestaltas? Makro/mikro Vilken makronivå förankrar ni era scener och personer i? Finns det en samhällsintressant aspekt som reportaget ska gestalta? Research/bakgrundsintervjuer Intervjuer till reportaget Vilka är intervjupersonerna? Vem är huvudperson i reportaget? Andra viktiga röster? Roller (berörd, expert, makthavare) Hänga/deltagande observation. Var hittar du/ni de betydelsebärande scenerna? Hur tänker du dig att scenerna ska gestalta det du vill berätta? Skriva manus/form/dramaturgi/text Vilket reporterjag? Hitta tonen i den egna texten/pratorna/läsa in på kvällen/morgonen direkt i sängen? Behövs musik? Vad tillför det? Klippa/mixa

13 Tips för att hitta formen Bygg ditt reportage av klossar. Skriv upp de fakta/delar/känslor du vill få med i en kloss var kanske på post-it-lappar och pussla runt dem tills det blir bra och förståligt. Rita programmet för att få form på det. Tänk grafiskt. Kanske finns det någon beståndsdel som återkommer eller att det finns en annan framåtriktning. Hitta en theme song. Kanske är det en musikslinga, eller ett uttryck som återkommer ett mantra. Eller att du förflyttar dig, t ex med spårvagn mellan olika intervjupersoner. Hitta ditt eget språk. Radiospråk har ofta korta meningar utan konstiga bisatser.