Att utveckla sina nätverk inom kultursektorn av Simon Roos 2007

Transkript

1 Att utveckla sina nätverk inom kultursektorn av Simon Roos 2007 Begreppet nätverk fångar viktiga aspekter av det mänskliga samspel som pågår i gränssnittet mellan det informella och det formella, det spontana och det organiserade, det öppna och det strukturerade. Allt fler verksamheter drivs i form av nätverk, inte minst inom kultursektorn. Det finns uppenbarligen något i samtiden som gör nätverket attraktivt som organisationsform. Kanske för att det tillfredsställer nutidsmänniskans behov av både individualism och sammanhang. David Björklund, kulturskribent Inledning Nätverk kan sägas vara en struktur med enheter kopplade till varandra genom relationer, eller noder, som tillsammans bilder ett nät. I någon mening kan ordet nätverk beskriva ett rörligt kapital som bygger relationer både horisontellt och vertikalt, och som utvecklas allt eftersom människor förflyttar sina positioner eller skapar beroendeförhållanden eller relationer till varandra. Alla människor har nätverk av sociala relationer, därför kan man säga att sociala relationssystem också är synonymt med sociala nätverk. Men nätverk tycks fungera annorlunda än formella organisationssystem, de är mindre stabila, bygger på personliga preferenser och är förhållandevis osynliga för utomstående betraktare. Grundidén för nätverk innebär att man antar att aktörer är delar av större sociala strukturer och att det är deras position i dessa strukturer som aktiverar deras beteende. Därför är det intressant när man försöker analysera olika typer av nätverk hur relationerna ser ut som länkar samman aktörerna. Kontakterna, länkarna, kan vara aktiva, stabila, formella, direkta, indirekta och se ut på en mängd olika sätt men det viktiga är att de bygger på någon form av reciprocitet, ömsesidighet. Det är ömsesidigheten, eller bristen på den som håller liv i en relation eller får den att dö. I denna ömsesidiga socialisering sker en mängd utbyten av information och kunskap, och i socialiseringsprocessen övertar också människorna de värderingar, normer och regler som gäller för samvaron i de grupper eller nätverk som man ingår i. I alla våra förbindelser med människor så har vi olika grad av aktivitet, eller energi. Beroende på vilket projekt vi arbetar med eller vilken fråga vi driver så aktiverar vi våra relationer. Det tycks vara så att svaga eller vilande förbindelser (ej regelbundna relationer) är starkare och mer effektiva än starka relationer (så som de vi har till en nära vän). Det kan tyckas vara en paradox, men det är de vilande relationerna som har verkligt ny information att lämna. Vilande relationer har inte bara benägenhet att överbrygga väldefinierade nätverk och grupper utan fungerar också som bärare av helt ny information. Det beror på att inom de starka relationerna finns en förförståelse, en kultur som i någon mening är förutsägbar, den bringar inte genuin ny kunskap och öppnar heller inte kanaler till andra kunskapsmassor och nätverk. Därför är det viktigt när man arbetar med nätverk att hela tiden fråga sig vilka vilande, inaktiva eller nya relationer man har eller behöver skapa för att utvidga sin kunskap. Att bygga svaga förbindelser är av ett speciellt värde för dig eftersom dessa relationer skapar en mängd nya möjligheter. De relationer som inte har varit aktiva för dig har inneburit att ni gått var sin väg, vilket lett till att ni samlat kunskap och upplevelser skilda från varandra. Så när

2 du vill skaffa dig genuint ny information, ta kontakt med en gammal vän, eller en person utanför ditt nätverk. Frågor: Vilka svaga respektive starka relationer har du? Vilken genuint ny information är du i behov av? En gemensam nämnare hos många jag talat med i olika sammanhang tycks vara att utbyte av kunskap, idégenerering, hjälp med kontakter, information, marknadsföring utgör huvudintressen i varför de vill ingå i eller är engagerade i olika nätverk. Kulturlivets struktur håller på att förändra sig och den föreningsorganisering vi befunnit oss i sedan decennier tycks vrida sig mot en struktur där man vill kunna välja sammanhang allteftersom olika projekt eller engagemang avlöser varandra. I samhället finns en mängd strukturer, nätverk och sammanhang som konstnärer har behov av att komma i kontakt med. Nya former av förmedlingsvägar för utsmyckningsarbeten, utställningar och andra typer av konstnärsrelaterade uppdrag har blivit viktigare i takt med att rörligheten hos konstnärer ökar och strukturerna på marknaden förändrar sig. För att nätverket ska fortsätta att leva och utvecklas behöver vi gå utanför den här gruppen och berätta vad vi gör. Men det blir för brett om man tar in alla typer av konstärliga utövare. Det bör nog finnas någon slags samhörighet. Lämpliga grupper att utöka nätverket med är till exempel skulptörer, arkitekter och industridesigners. Sedan kan ju vi haka i andra nätverk. Tror att det behövs en projektledning, någon som driver arbetet, men det är också viktigt att projektledarna byts ut med jämna mellanrum. Våra nätverksträffar bör vara spridda över Västra Götaland. Mia Olsson, textilkonstnär. Ur dokumentationen av projektet Strå, Kvist, Gren 2006 Om entreprenörskap och kulturföretagande Alla har inte F-skattsedel eller har valt bort att ha det av praktiska skäl; man riskerar att förlora sin A-kassa, man har svårt att få tillräckliga inkomster för att kunna motivera avdrag inför Skattemyndigheten osv. Nya regler för företagande skrämmer och sätter hinder i vägen. Ändå kan det vara värt att fundera över företagandets villkor och möjligheter. Vad skulle det innebära för dig och din verksamhet? 1. Vad innebär entreprenörskap för dig i allmänhet och konstnärligt entreprenörskap i synnerhet? 2. Vilka är de grundläggande kompetenser du behöver för att leva på ditt yrke? Vad saknar du? 3. Vilka olika typer av aktörer är du beroende av och vilken typ av kunskap, kontakter, ekonomi, samarbete behöver du av dem? 4. Vilka hinder finns det idag för dig att övergå/ utveckla ditt företagande? 5. Vilka utbildnings-/ kunskapsbehov kan du definiera och hur skall du gå till väga för att få dem? 6. Utifrån ett entreprenöriellt perspektiv: hur skulle du välja att beskriva dina produkter?

3 Steg I: analys av befintliga strukturer Vilka nätverk känner jag till? Första steget är att utföra en personlig kartläggning och analys. Vilka typer av nätverk finns, vad samlas de kring, vilka frågor, vilka gemensamma nämnare representerar de? Varför är jag intresserad av dem? Vad kan de ge mig? - vilka nätverk är det egentligen jag ingår i? - vilka skulle jag vilja ingå i? - vilka känner jag till lokalt? - Regionalt? - Nationellt - Internationellt? 1. Vi måste alltså först identifiera våra personliga nätverk. Vilka i vår närhet är det vi kommunicerar med varje dag, varje vecka, en gång i månaden? Här kommer du att hitta många ingångar till andra nätverk. Du kommer att se att du har ett antal gatekeepers, nyckelpersoner i ditt egna nätverk. På detta sätt kommer du att få fram flera nätverk som finns i din omvärld. 2. Vi skall gå igenom våra organisationer och samarbetspartners som vi har idag på det professionella området, inom vårt konstnärliga arbete, överhuvudtaget. Det är organisationer som vi samverkar (samarbetspartners) med på olika sätt. Här kommer du att få fram ytterligare information om nätverk som är inom den bransch som du/ din organisation befinner sig i. På denna nivå kommer du att finna barnschorganisationer och andra organisationer som bevakar din bransch:s utveckling. Tex. KRO och KIF 3. Vi måste studera olika typer av organisationer, företag, aktörer som finns i vårt närområde, dvs. i vår kommun eller i närliggande kommuner. Här kommer du att möta kommuner, branschföreningar, statliga organisationer och andra företag. Produktions-och innovationssystem. Finns det inkubatorer, företagsrådgivare, andra typer av kreativa kluster i ditt närområde? 4. På nästa nivå i analysen kommer du att identifiera organisationer, offentliga strukturer som befinner sig på regional nivå. Här kommer du att finna andra nätverk som står till ditt förfogande om du har en kontakt med dem. Det kan tex vara att identifiera kunskapscentra för din organisation eller för dig själv. Var finns de nätverk som tar fram ny kunskap och som utvecklar (utvecklingsnätverk) inom din bransch? Var kan man söka fortbildningar? 5. På nationell nivå måste vi skaffa oss kunskap om organisationer, stödsystem och offentliga strukturer. 6. Den sista nivån att studera är den internationella nivån. I samband med det nya ramprogrammet Culture 2007 och en ökad kunskap kring europeiska nätverk som man kan samarbeta med, skaffa sig information kring potentiella samarbetspartners, så är det idag mycket lättare att driva EU samarbeten. ~

4 Börja med de kontakter du har lokalt, regionalt och nationellt. Lista alla du känner och sätt in dem antingen som samarbetspartners eller i ditt personaliga nätverk. Lista alla företag, organisationer enligt samma modell du har kontakt med idag. Lista alla företag, organisationer du tror att du behöver komma i kontakt med. Ta också med nätverk du känner till som du vill komma i kontakt med. Analysera vilka personer som sitter på nyckelpositioner lokalt och regionalt i de företag, kommuner eller organisationer du nämnt ovan. Vad har de för befattning, roll? Steg II: analys av behov och sätta upp mål När man analyserat och gjort matriser, letat fram namn, fakta, kontaktuppgifter mm. bör då vara att sätta in dessa nätverk i förhållande till sin egen verksamhet. Vilka nätverk, vilka resurser finns som jag behöver lära mig mer kring? Jag kan utgå från olika behov och formulera dem som strategiska mål, tex: 1. Jag behöver utveckla mina konstnärliga produkter. 2. Jag behöver utveckla mitt varumärke. 3. Mitt kulturföretag behöver ekonomistyrning 4. Jag vill gå en kurs i hur man gör en omvärldsanalys och en affärsplan Vilka nätverk sitter på kunskapen och vilka personer befinner sig där i nyckelpositioner? ~ Steg III: vilka resurser och kompetenser kan jag själv bidra med i nätverket? Vad kan jag själv bidra med, kan vara det tredje steget. Vilka kompetenser och resurser besitter jag som kan komplettera det nätverk jag för tillfället ingår i? Då avser det i första hand kunskaper som inte är direkt konstnärliga utan som har kopplingar till andra nätverk eller sammanhang. När man börjar ställa sig själv frågor kommer man att upptäcka en mängd kunskaper som man samlat på sig och som man ofta kanske tar för givna. Gör en lista på kunskaper som Du har, exempel: Datorkunskap, programvara:. Pedagogisk erfarenhet: Erfarenhet av internationella sammanhang: Utställningsmöjligheter i olika delar av landet:. Workshops, kurser likn.:.. Annat:.. Steg IV: att utveckla samverkansmöjligheter Hur kan vi samarbeta kring att stärka varandras verksamheter? Ett faktum är att ensam inte är stark. Vi behöver varandra och varandras kunskap. Det är delvis därför vi behöver ingå i nätverk. När vi ingår i ett nätverk så samlar gruppen på sig en mängd information och kunskap som vi konstaterat ovan i vår personliga analys men det gäller att förädla denna kunskap och gemensamt utveckla den i en gemensam riktning. För

5 att göra det måste vi diskutera våra gemensamma mål och samlas kring vissa frågor. Det finns en eller flera minsta gemensamma nämnare mellan oss. Vilka är de? 1. Vårt nätverk finns därför att (vision): I vårt nätverk ingår följande personer som besitter följande kompetenser: 1a)..1b). 2a).2b). 3a)..3b). Osv. 3. Vi vill utveckla dessa saker gemensam (mål)t:.. Därför att:. 4. Vi har definierat följande branscher som vi kan samverka med: 5. Inom dessa branscher har vi definierat följande gatekeepers Namn Funktion/ befattning/ yrke.. Företag/ kommun/ regional institution.. Adress Telefon 6. Vilka kunskaper och kontakter saknar vi? 7. Hur ofta skall vi träffas? Och var? Sålunda bygger vi successivt upp en kompetensbank som vi delar med oss till varandra. I någon mån organiserar vi oss kring gemensamma mål utan att för den skull bilda en ekonomisk förening eller kooperativ. Organisationsformen kan dock bli en konsekvens av att vi strukturerar oss gemensamt men är inget självändamål. Det viktiga är att vi lägger samman våra personliga nätverk, kompetenser, informationskanaler och gatekeepers i syfte att skapa en kraftfull muskulatur för att nå ut och kommunicera med uppdragsgivare, bidragsgivare, publik, företag mfl som vi är beroende av för att utveckla våra individuella verksamheter. Uppgift: GÖR EN KONSTKARTA / MINDMAP ÖVER ALLA KULTURPERSONER DU / OCH DINA VÄNNER KÄNNER TILL. Vilka relationer har de olika personerna till varandra? Dra linjer mellan de olika aktörerna och färgsätt relationernas linjer: RÖTT förhållande, släkting BLÅTT anställd, uppdragstagare GULT projektsamarbete SVART partnerskap (ekonomisk förening likn) FINNS DET ANDRA PERSONER SOM KAN KOPPLAS IHOP MED MINDMAPEN? Vilka relationer finns det där?

6 Nivåer Personliga nätverk lokalt regionalt nationellt internat. Offentliga nätverk Branschspecifika nätverk Varje box i ovanstående analys beskriver en lista med namn och organisationer. Nätverkskarta Nationella/ internationella Regionala strukturer Lokala strukturer

7 Ytterligare frågor och analysverktyg: INTERNA NÄTVERK / mina egna nätverk Vilken typ av nätverk avses: Mitt personliga nätverk Mitt jobb-nätverk Detta nätverk består av ungefär relationer Jag har en god kontroll på mitt nätverk ja nej Jag har ett register över mitt nätverk ja nej Jag tycker det räcker med de relationer jag redan har ja nej Jag vill ha fler relationer ja nej Jag vet hur jag skall skaffa fler relationer ja nej Ditt personliga nätverk är alltså alla de relationer du har med andra människor. Dessa relationer kan man "analysera" på olika sätt. Nu skall vi börja förbereda denna analys. Så gör följande uppgift nu. Uppgift 1 Skriv ner namnet på alla du känner på en lapp. Det blir antagligen flera sidor, så gör det i ett kollegieblock! Ännu bättre är att skaffa en billig inbunden bok som du kallar för "Mitt nätverk". Om du har tillgång till en dator med ett registerprogram så kan du göra detta i ett register i datorn. Men glöm inte att ta backup! Det viktiga är att du skriver ner alla du känner, även sådana som du bara känner "ytligt" eller som du kanske bara mött en enda gång! De är viktiga för dig för de tillhör ditt instrument för att göra dig framgångsrik - ditt nätverk. Alla dessa relationer är en tillgång för dig som du skall använda väl och du kommer att lära dig hur du skall kunna få liv i ditt nätverk och hur du skall skapa nya delar i ditt nätverk. Användningen av ett nätverk kan vara väldigt olika. En del människor tycker att man inte gör vissa saker med sitt nätverk. Till exempel finns det många som inte vill använda sitt nätverk för att söka jobb - man "skäms" lite för att använda andra människor på detta sätt. Men detta var bara ett sätt att hindra mig själv när det gällde att skapa möjligheter för mig. Jag var alltså mitt eget "hinder" på detta sätt. Längre fram kommer jag att introducera några "typer" man träffar på när man blir nätverksbyggare. En av dem kallar jag "Dörrvakten", han finns bl a på insidan i ens egen skalle - det är han som säger till åt vilket håll man skall gå, eller om man kommer in genom den dörr man vill öppna eller inte. Denne dörrvakt måste DU bli chef för! Nätverken ligger inte bara still, de rör på sig och du måste bygga, skulptera dem efter dina behov. En kulturföretagare måste alltså vara duktig på att skapa relationer till andra människor. Uppgift 2 Hur använder du dig av dina nätverk? Det finns ett antal användningsområden som du finner i detta schema, för varje område skall du sätta en poäng mellan 1 och betyder att du inte håller med om påståendet - det stämmer inte för dig - medan 10 betyder att detta påstående stämmer helt och hållet med hur

8 du är eller hur du gör. Var nu ärlig mot dig själv när du tar ställning till dessa påståenden - de är till för att inventera dina starka och svaga sidor när det gäller att använda ditt nätverk! Poäng 1. Jag använder mitt nätverk för att påverka andra ( ) 2. Jag använder mitt nätverk för att sprida information ( ) 3. Jag använder mitt nätverk för att skaffa information ( ) 4. Jag använder mitt nätverk för att utveckla min kompetens ( ) 5. Jag använder mitt nätverk för att sälja mina produkter ( ) 6. Jag använder mitt nätverk för att utveckla min affärsidé ( ) 7. Jag använder mitt nätverk för lära mig mer om marknaden ( ) 8. Jag använder mitt nätverk för att få idéer som är användbara ( ) "Radarn" - hur du använder ditt nätverk för närvarande I denna "radarbild" skall du rita in resultatet från dina svar på de åtta frågorna. Detta gör du genom att sätta en punkt på strecken för varje nummer 1 till 8. Om du exempelvis gett alternativ 1 "påverka andra" 8 poäng så sätter du en punkt på streck 4 inifrån räknat. Varje streck är 2 poäng, inifrån räknat är det första strecket 2 poäng, nästa 4 poäng osv. När du satt ut punkterna tar du en linjal och ritar streck mellan dessa punkter. På detta sätt får du en "radarbild" av hur du använder ditt nätverk. Den som har "fyllt" hela radarn har förstått sig på hur man skall använda sitt nätverk, den som ligger innanför streck 4 behöver göra en ansträngning för att förbättra sig. Ditt mål skall vara att fylla hela radarbilden under de kommande tre månaderna! Om du nu har höga poäng för allt detta, men ändå inte lyckas med dina idéer eller din affärsidé kanske detta kan bero på att du behöver göra en inventering av med VEM du bygger relationer! Det är nämligen så att det inte alltid leder till framgång att bygga sitt nätverk med en viss typ av människor, man kanske måste byta inriktning på sitt nätverksbyggande! Radarbilden ger dig en kunskap om hur du själv använder ditt nätverk, och som jag ser det skall man fylla hela radarn så att man använder sitt nätverk på alla dessa olika sätt. Förutom de användningssätt som finns på radarn kan man använda nätverket på en upptänklig mängd nya sätt. Det gäller bara att vara kreativ! EXTERNA NÄTVERK

9 Lokala, regionala och nationella nätverk Nu går vi från den personliga nivån till den formella och de strukturer som du behöver komma in i för att utvidga dina personliga nätverk. Här är det utmärkt om du samarbetar med kollegor som kommer från närliggande kommuner och att ni tillsammans ritar kartbilden över de kommuner ni representerar. På så vis bygger ni successivt upp en kunskap vilka gatekeepers, branscher och möjligheter som finns i ert närområde. Lokal nivå: kommunen Svara på följande frågor. Ta reda på! Vilka utställningsplattformar finns det i din kommun? Gallerier Museer Offentliga miljöer Andra: Vad heter kulturchefen? Kultursekreteraren? Vilka sitter i kulturnämnden? Vem är näringslivschef i din kommun? Vad heter kommunstyrelsens ordförande? Kommunchefen? Vilka evenemang arrangeras i din kommun kommande år? Vilka företag finns i kommunen som du skulle kunna samarbeta med? Intresseorganisationer? Föreningar? Hur söker man föreningsstöd? Ateljéstöd? Projektstöd? Vilka skolor finns? Vad heter rektorerna där? Har kommunen någon kulturplan? Vilka företag finns i kommunen? Vad producerar de? Har de produkter som du kan ha användning för? Vad kan du erbjuda i gengäld i form av tjänster och produkter? Vilken typ av relation vill du bygga upp? Det är viktigt att söka öppningar till näringslivet viktigt att komplettera med nya finansieringsformer. Tänk samarbete istället för sponsring. Pelle Wistén, konsulent Riksteatern Regional nivå Ta reda på! Hur organiseras regionens kulturmedel? Vilka personer är handläggare? Vem är länets/ regionens kulturchef? Vilka sitter i kulturnämnden? Hur söker man projektmedel, bidrag och stipendier? Vilken instans har hand om regionala utvecklingsfrågor? Vem skall man prata med där? Regionala fonder Vem ansvarar för länets/ regionens fastigheter och utsmyckningsfrågor?

10 Finns det ett skönhetsråd el liknande? Vilka ansvarar för inköp av gåvor till anställda? Gör en lista på främjarorganisationer i länet. Typ Länsmusiken, konstkonsulenter, Regionbibliotek, Ungdomsorganisationer mfl Vilka kulturnätverk finns i ditt län som du skulle vilja samarbeta med? Varför vill du samarbeta med dem? Kulturorganisationer som finns i ditt län? Begär in en lista från kulturförvaltningen eller konsulenten. Kulturportaler, hemsidor inom kulturområdet scanna av! Vilka festivaler, evenemang planeras kommande år? Projekt som man kan samverka med? Var brukar de flesta konstnärer i din stad, i din region träffas? I vilka sammanhang rör sig konstnärerna? Nationell och internationell nivå Organisationer som främjar konst och kultur Nationella kulturnätverk Instanser att söka medel från Statliga verk och myndigheter Fonder och stiftelser Bra utställningsplattformar Specifika företag Internationella workshops, mässor, seminarier Internationella kulturnätverk EU- medel Ambassader Internationella organisationer / projekt Litteraturtips Förklara eller förstå entreprenörskap? ISBN: Entreprenörskapets rötter ISBN: Lars Vilks Hur man blir samtidskonstnär på tre dagar Schibli & Vilks, Nya Doxa ISBN Rapporter En konferens om kulturell bärkraft och kulturutveckling Nätverkstan Kultur i Väst Dokumentation

11 Den ofrivillige företagaren Nätverkstan Kultur i Väst, Att leva på sin talang kreatörers behov av entreprenörskap KK-stiftelsen pilotstudie Kulturella nätverk och fonder i Europa Ett urval 2006 Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet ISBN Några länkar och kontakter: IASPIS - International Artists' Studio Program in Sweden Konstnärsnämnden Danish Crafts Danske Kunsthåndværkere CEREC Internationellt nätverk för kultur och näringsliv FAS, Fiber Art Sweden Föreningen Kultur och Näringsliv Kulturnät Sverige HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk Konstfack Kunstindustrimuseet, Köpenhamn Kunstindustrimuseet, Oslo

12 Moderna museet Nationalmuseum Norske Kunsthåndverkere Nätverkstan Kultur i Väst Röhsska museet Statens Konstråd Svensk Form Kontakter: Fler kontakter och företagsrådgivare finns under Kultuorganisationer / ORIGO på Coompanion Kooperativ Utveckling Stockholms län Selmedalsringen Hägersten Tfn Fax Coompanion Göteborg Lindholmspiren Göteborg telefon: fax: Coompanion Skåne Anckargripsgatan Malmö tel: skane@coompanion.se Svenska ESF-rådet Huvudkontor Stockholm

13 Box Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30B, 3 tr tfn: fax: Nutek Stockholm Liljeholmsvägen 32 nutek@nutek.se Tel: Fax: flera: Framtidens Företag Vi kompletterar din drivkraft med erfarenhet och kontaktnät för att du skall kunna utveckla din företagsidé till ett livskraftigt företag. Företagarguiden Företagarguiden är en vägvisare till myndighetsinformation på Internet. Företagarnas Riksorganisation En organisation för företagare. Bolagsverket Bolagsverket registrerar ditt företag. Här får du information om bolagsformer mm Skatteverket Skatteverket ger information gällande bolagsformer, skatter, avgifter, moms etc. På Skatteverket ansöker du om F-skattsedel. Innovationsbron Väst Innovationsbron Väst uppgift är att öka samverkan mellan universitet/högskola och näringsliv för att stimulera utvecklingen inom främst små och medelstora företag Uppfinnaren Tidskrift för nyskapande människor VINNOVA Vinnovas uppgift är att främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och arbetsliv genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling. Nationella organisationer inom konsthantverksområdet SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) SVID arbetar på uppdrag av Näringsdepartementet med att fördjupa och förmedla kunskapen om industriell design i det svenska

14 näringslivet. Stiftelsen bildades 1989 av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, NUTEK och Föreningen svensk Form. Förutom huvudkontoret i Stockholm driver man fyra regionkontor med anställda designrådgivare ute i landet. SVID spelar idag en mycket aktiv roll i att tillsammans med Föreningen Svensk Form försöka förverkliga det nationella programmet Design som utvecklingskraft från Föreningen Svensk Form Föreningen Svensk Form är världens äldsta organisation för design, formgivning och konsthantverk. Den grundades 1845 av Nils Månson Mandelgren under namnet Svenska Slöjdföreningen och bytte 1976 namn till Föreningen svensk Form. Föreningen har sju regionalföreningar över hela landet och sin huvudförening i Stockholm. Föreningen har idag ca 5000 medlemmar både inom och utom landets gränser. Designtidskriften Form Form Designtidskriften ges ut av Föreningen Svensk Form och kommer ut i en upplaga på ca 9000 ex. varav ca är medlemmar. Detta är en förhållandevis stor upplaga i förhållande till befolkningen jämfört med motsvarande internationella tidskrifter. Den anses av många vara Skandinaviens ledande tidskrift inom sitt område och har en stor spridning även i utlandet. Konsthantverkscentrum KHVC Konsthantverkscentrum (KHVC) är en av de centrumbildningar som finns i landet och har ca 600 medlemmar. Organisationen får ett årligt stöd från statens kulturråd. KHVC har sitt huvudsäte i Stockholm, och har sedan 1999 kontor även i Örebro och Göteborg. KIF (Konsthantverks- och Industriformgivarnas Förening) Konsthantverks- och Industriformgivarnas Förening (KIF) bildades 1961 och är konsthantverkarnas fackliga organisation med uppgift är att tillvarata medlemmarnas intresse i fackliga och kulturpolitiska frågor. Föreningen driver tillsammans med andra organisationer frågor som berör beskattning, kulturpolitik, upphovsrättsbevakning samt avtal med olika offentliga och privata motparter. KIF verkar även för att sprida kunskap om gott hantverk och god formgivning i Sverige. Organisationen ligger under Konstnärernas Riksorganisation (KRO) som ger ut tidskriften Konstnären. KIF är en av KHVC:s stiftare. SID (Föreningen Svenska Industridesigner) Föreningen Svenska Industridesigner (SID) som bildades 1957 är den svenska yrkesföreningen för industridesigner och omfattar merparten av i landet verksamma industridesigner. Föreningen har sammanlagt 450 medlemmar. SID vill med sin verksamhet visa att industridesign utgör nyckelkompetensen för att estetiskt och funktionellt gestalta mötesplatsen mellan användare och produkt. Fiber Art Sweden Fiber Art Sweden, FAS, bildades 1998 som ett forum för den textila

15 nutidskonsten. Valet av namn har sin bakgrund i att fiber art är ett internationellt etablerat begrepp. Ordet fiber art står för en friare hantering av fibrer. En vidare beteckning för textilt arbete, som överskrider men inte utesluter förväntningarna på genrer som t.ex. väv och broderi.