Partnerskapet och fokusgrupperna

Transkript

1 STRÖMSTADS KOMMUN TERRITORIAL EMPLOYMENT PACT OF STRÖM- STAD Utvärdering av sysselsättningspakten Områdespakt för sysselsättning i Strömstad Analys 3 Partnerskapet och fokusgrupperna En processanalys Författare ElsieHellström, Kommunförbundet och Malin Sellman, Strömstad kommun Curt Lewrén, Framtidens Möjligheter Hans Jensevik, Svensk KommunRating

2 En processanalys Analys 3 Innehållsförteckning Kap Rubrik I Inledning av Malin Sellmann sid En historisk beskrivning och syfte med partnerskapet 1.2 Fokusgrupperna 1.3 Metoden II Uppföljning av partnerskapets syfte och arbetsformer av Elsie Hellström sid Syfte 2.2 Sammanfattning III Utvärderande kommentar av Curt Lewrén och Hans Jensevik sid Partnerskapet har startat en process som fortgår 3.2 Processens kännetecken 3.3 Framtiden Sidan 2 av 15

3 1. Inledning Av Malin Sellman 1.1 Historisk beskrivning och syfte med partnerskapet Strömstad drabbades särkilt hårt av lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Företag lades ner, arbetslösheten växte och människor flyttade från kommunen. Hösten 1996 bestämdes sig Strömstads kommunpolitiker att göra något åt sysselsättningsfrågorna. Trots att kommunen var den största arbetsplatsen insåg man att lösningen inte låg i att kommunen anställde mer personal. Istället beslutade man sig för att genomföra ett projekt vars syfte var att få till stånd ett samarbetsklimat i Strömstad där alla goda krafter inom, offentlig sektor, föreningsliv och näringsliv, skulle förmås att ta sitt ansvar och arbeta för att öka antalet sysselsatta. Samma år gick EU:s dåvarande ordförande Jacues Santer ut med ett förslag med titeln Insatser för sysselsättningen i Europa: en förtroendepakt. I november det året utgick en inbjudan från EU:kommissionen till alla regioner och län inom EU, att göra en intresseanmälan för deltagande i transnationella projekt. När Strömstads kommun fick denna inbjudan såg man möjligheten att delta i projektet. Det visade sig nämligen att EU föreslog en arbetsform som passade precis in på kommunens idéer och förslag till handlingsplan i det nyligen beslutade sysselsättningsprojektet, Ökad Sysselsättning i Strömstad, Strömstads kommun ansökte och blev antagen bland 88 andra län och regioner i EU, ytterligare 4 pakter blev antagna i Sverige, nämligen Värmland, Jämtland, Stockholm och Kalmar län. Inom dessa 89 pakter bor 9% av EU:s befolkning (?), varav ingår i Strömstads pakt. Strömstad blev därigenom den i särklass minsta pakten. En av förutsättningarna att bli antagen som pakt var att man arbetade med ett så kallat partnerskap på det sätt som man redan hade börjat att skissa på i Strömstad. Det formella namnet på pakterna är Territorial Employment Pact, (TEP), Områdespakten för Sysselsättning, (OPS). EU:kommissionen hade formulerat tre huvudkriterier för deltagarna i projektet: 1. Ett angreppssätt som utgår från gräsrotsnivå ( bottom-up ) 2. Ett utvidgat och effektivt partnerskap 3. En integrerad och nytänkande strategi Den strategi man valde i Strömstad hade två huvudlinjer: 1. Individutveckling Strömstadsborna som de lärande medarbetarna 2. Näringslivsutveckling Strömstadsföretagen som drivkraft Metoden man valde var ett processinriktat arbetssätt, dvs. partnerskapets deltagande i paktarbetet skall ses som en början på en ny långsiktig samverkansform för utveckling av Strömstads arbetsmarknad och näringsliv. Våren 1999 bildades fokusgrupperna genom att partnerskapets medlemmar fick till uppgift att välja ett av de prioriterade områdena i tillväxtavtalet, som de skulle vilja arbeta med och utveckla. Till sitt förfogande fick de ca kr, som kom från de så kallade regeringspaktpengarna. (Fokusgrupperna sid 6) De åtgärder som föreslogs delades in i tre områden: 1. Förändringar av vissa statliga regler, som i huvudsak handlade om att skapa förenklingar för att minska gränsproblematiken. Sidan 3 av 15

4 2. 3 projekt för individutveckling 3. 9 projekt för näringslivsutveckling Två projekt har under tiden slagits ihop och 3 har tillkommit senare. Totalt har sysselsättningspakten i Strömstad arbetat med 14 projekt. Partnerskapet spelade också en betydande roll i utarbetandet av Strömstads tillväxtavtal Detta låg sedan till grund för det delregionala tillväxtavtalet, Europas Frestelse, som man utarbetade tillsammans med Tanum, Munkedal och Sotenäs kommuner. Partnerskapet har under hela tiden varit grundbulten i områdespaktens verksamhet i Strömstad och har utvecklat ett mycket gott samarbete mellan näringslivet och kommunen. Engagemanget har varit stort från båda sidor, med undantag för handeln, som kom med på allvar först under år Deltagarantalet i partnerskapets möten har ökat från ett 30-tal i början till 85 år Nya medlemmar till partnerskapet har i huvudsak värvats genom mun till mun metoden och genom att man tagit direkt kontakt med personer, som man ansett skulle vara speciellt intresserade av just den frågan eller som man visste hade speciella kompetenser gruppen behövde. Allmänna seminarier och konferenser gav också nya medlemmar. På senare år har man annonserat i pressen och i närradion. Partnerskapet i Strömstad har bl.a. gett följande resultat: kompetenshöjning bland olika yrkeskategorier i Strömstad via 12 seminarier och föreläsningar, med sammanlagt 683 deltagare. en större förståelse och kunskap om andra länder inom EU via studieresor, besök och TEP-seminarier nationellt har Strömstad fått uppmärksamhet och inbjudits till att deltaga i olika projekt, mediaprogram, konferenser vilket ger kompetenshöjning både individuellt och till organisationer och företag "paktarbetet" har spelat en stor roll i skapandet av en positivt anda och framtidstro, även om det givetvis är fler faktorer än områdespakten som spelat in. deltagandet i pakten har gjort det möjligt att starta ett större antal strukturfondsprojekt än vad som annars varit fallet. en ökad kunskap om behovet av långsiktigt tänkande, livslångt lärande och tålamod i processer likt den som pågått i partnerskapet. 9 nätverk har bildats, engagerande ca 155 personer. "Kravet" att inrätta ett partnerskap som ingick i överenskommelsen med EU:kommissionen avseende sysselsättningspakten har haft en mycket positiv betydelse för Strömstads kommuns utveckling avseende näringsliv, samverkan och gemenskap. Partnerskapet har utvecklats till en viktig arena för många företagare, myndigheter, offentliga och ideella organisationer, och även blivit en viktig dialog- och informationskanal för Strömstads politiker och tjänstemän. Den allmänna uppfattningen är att dessa positiva arbetsprocesser måste fortsätta även när pakten upphör 30 juni Sidan 4 av 15

5 1.2 Fokusgrupperna Redan under de första partnerskapsmötena hade det framkommit hur många sektorer och intresseområden det egentligen är som griper in och påverkar varandra. Det framkom också att alla frågor inte berörde alla lika inom partnerskapet. Med denna insikt beslöt man under senare delen av 1999 att bilda grupper av deltagare, som skulle fokusera på ett visst intresseområde, exempelvis handels besöksnäring - offentlig service eller utbildning näringsliv etc. För att lättare kunna hålla isär de olika aktiviteterna föreslogs att dessa grupper benämndes fokusgrupper. Ansvaret för att driva processen vidare ålades partnerskapet och de processledare som partnerskapet utsett. Partnerskapet beslöt att prioritera och utveckla följande områden: Första perioden , fokusgrupperna var nystartade 1999 och har fortsatt till våren Nätverk mellan handläggare inom offentlig förvaltning som verkar för en gemensam handlingsplan i bemötandet av arbetslösa medborgare, ca 10 personer. 2. Den ideell förening "Industrisamverkan" Ett nätverk vars syfte är att genom att samverka stärka sina positioner genom att bland annat stärka sin personal genom kompetenshöjning, göra gemensamma upphandlingar och andra gemensamma aktioner som gagnar alla medlemmar i föreningen. Nätverket består idag av 32 medlemsföretag (med ca 700 anställda) som har möten en gång i månaden sedan starten Partnerskapet för "Områdespakten för sysselsättning", ca 55 personer 13 möten genomförda sedan starten i januari Under våren 1999 bildades ur partnerskap följande så kallade fokusgrupper 4. Fokusgrupp för "Fisket" en nätverksgrupp som fokuserar sitt arbete mot det kustnära fiskets genom utveckling av utbildning och föryngring av fiskekåren i Strömstad samt diversifiering av verksamheten genom produktförädling. 5. Fokusgrupp för "Tillgänglighet" gruppen inriktar sitt arbete mot förbättring av kommunikationer vad avser vägar, flyg, sjöfart/hamnar, IT såväl som mental tillgänglighet 6. Fokusgrupp för "Samverkan mellan besöksnäringens olika aktörer" i denna grupp arbetar man för att utveckla en gemensam vision med tillhörande strategi så att alla aktörer "drar åt samma håll" för att stärka besöksnäringen i Strömstad och i största möjliga omfattning eliminera säsongsberoendet. 7. Fokusgrupp för "Skola och näringsliv" som arbetar med utveckling av ett näringslivets kompetenscentrum samt samverkansformer mellan skola, utbildare och näringsliv. 8. Fokusgrupp för "Bygdeutveckling" arbetar för att öka möjligheterna för att verka, bo och leva på landsbygden. Arbetet är inriktat mot utveckling av sysselsättningsmöjligheter så som mikroföretagandets möjligheter, kommunikationer och arbetsresor för boende i Strömstads landsbygdsområde. 9. Fokusgruppen för "Evenemangsidrott", gruppens arbete är inriktat mot att samordna idrottsföreningarnas olika evenemang och att i en förstudie undersöka om möjligheterna finns för att skapa en gemensam organisation. Bakgrunden för denna grupps inriktning är att de olika föreningarna sedan flera år arrangerar olika evenemang som drar besökande till Strömstad. Detta skapar sysselsättning men med en gemensam handlingsplan kan Sidan 5 av 15

6 detta utvecklas till en kraftfullare sysselsättningsskapande verksamhet inom den social ekonomin. Rapportering från fokusgruppernas arbete skedde vid varje partnerskapsmöte. De olika fokusgruppernas liksom partnerskapets möten genomfördes på kvällstid och fritid (ideellt arbete). Nätverksgrupper bestod av representanter från olika verksamhetsområden. Antalet aktiva i respektive grupper var ca: 55 personer i Partnerskapet, 80 personer i Fokusgrupperna 35 personer i Industrisamverkan 10 personer i gruppen av offentliga handläggare. Totalt var ca 155 personer engagerade i dessa 9 nätverksgrupper för lokal utveckling och tillväxt i Strömstad. Fokusgrupper kom under slutet 1999 och 2000 att arbeta fram åtgärder inom sina respektive områden. Till dessa grupper kopplades de regionala och statliga organisationer och myndigheter som ansvarade för de aktuella frågorna. Ett exempel,glesbygdsverkets generaldirektör besökte Strömstad i augusti -99, för att studera Leaderprojekt "pakten" arrangerade en träff mellan bygderådet och generaldirektören. Effekterna av mötet är flera men det tydligaste och omedelbara är att samhällsföreningarna upplever att de är delaktiga, har förtroende och detta resulterar i ett ansvar för bygdens utveckling, det resulterar även i att ledande tjänstemän får en återkoppling på utfallet av de regler, direktiv och beslut som styr deras verksamhet. Partnerskapets arbete ledde i sin tur till att många utredningar gjordes, som i vissa fall ledde till konkreta att projekt kom till bl.a. (Se vidare Analys 4) 1. Traineeprogram 2. Jobbväxling 3. Ungdomsströmmen 4. Strömstad Tennis 5. Destination Strömstad 6. Ekopark Strömstad 7. Kosterfjorden Lokstallet 8. Strömstad Museum mot 2000-talet 9. Industrisamverkan 10. Kurort Strömstad 11. Vägled A 12. Seglarstaden 13. Korsbefruktning "Fokusgrupperna är en utveckling av metoden med partnerskapet och har skapat ytterligare kreativitet i projektarbetet. De har även fungerat som motor i partnerskapet och de grupparbeten och redovisningar de gett varje partnerskapmöte har bidragit till den jämlika samvaro som kännetecknat partnerskapets möten. Alla har deltagit på lika villkor och varje individ har haft tillfälle att komma med inlägg och känna delaktighet i processen. Detta är förmodligen en av de viktigaste faktorerna till att så många stannat kvar under alla år och att nya tillkommit. Alla deltagare har haft en röst och en plattform att yttra sig på, man har inte varit utsatt för passivt lyssnande! Sidan 6 av 15

7 Nedanstående text är delvis tagit från de svar som givits på frågor om metoden, använd i partnerskapet, i ett frågeformulär från EU-kommissionen på engelska. Inlämnat i slutet av mars Därav upplägget med frågor. Svaren är tillkomna i samarbete med Kerstin Ståhlbrandt, som varit samordnare för pakten från 1997 t.o.m. juni Information har också samlats från läsning av dokument och intervjuer med andra involverade i pakten, fokusgrupperna och projekten. 1.3 Metoden Gräsrotsperspektivet. The bottom-up approach= Ett botten-upp betraktelse- och tillvägagångssätt Initiativ skall komma från gräsrotsnivå och ej bli påtryckt uppifrån Strömstads pakt var unik i förhållande till de andra 88 pakterna i EU. Den var med sina invånare den allra minsta pakten. Dessutom bestod pakten av en kommun, minsta enheten i samhällsstrukturen, medan andra pakter var på läns eller regionnivå. Även de andra svenska pakterna, Värmland, Jämtland, Stockholm och Kalmar var små med EU-mått mätt. Detta betydde att Strömstads pakt redan från början fanns på nära gräsrotsnivå, d.v.s. kommunen med sina samarbetspartners hade bara ett steg att ta för att nå gräsrotsnivå. Detta faktum är en viktig nyckel till den framgång som pakten varit i Strömstad, och måste ses som en viktig nyckel i den fortsatta analysen av processen Vilka hinder fanns det som skulle kunna hindra detta tillvägagångssätt? Hierarkier och möten endast för utvalda Osäkerhet och rädsla för framtida utvecklingen och den nya tekniken Ett tillbakablickande och romantiserande över att allt var bättre förr En önskan att återskapa det förgångna Att inge orealistiska förhoppningar om ekonomiska stöd som inte kunde förverkligas Komplicerade ansökningshandlingar och långa handläggningstider En känsla av anonymitet gentemot den offentliga sektorn och dess administration: de där upp och vi här nere, det finns ingen möjlighet påverka besluten. Rädsla för att misslyckas och att förlora anseende Vilka handlingar och steg kan förverkliga och gynna gräsrotsperspektivet? Ett öppet och välkomnande partnerskap utan hierarkiska strukturer Ingen bestämmer över någon annan Varje deltagare talade för sig själv och informerade utåt om partnerskapet och de fokus grupper och projekt man var inblandad i. Samordnaren skötte den sammantagna informationen från dessa personer. Alla möten hölls i dialogform och i de diskussioner som uppstod tilläts inga partipolitiska ställningstaganden. Partipolitiska ståndpunkter synpunkter var ej relevanta i mötena. Sidan 7 av 15

8 Medlemsvärvning skedde genom viss annonsering, men företrädesvis genom mun till mun metoden och att vissa personer kontaktades personligen relaterat till de ämnen fokusgrupperna arbetade med. Nya medlemmar värvades också genom att goda exempel presenterades offentligt genom press, seminarier, rapporter, trycksaker och på hemsidan. Seminarier, konferenser och möten anordnades i aktuella ämnen med fokus på omvärldsorientering och med avsikt att få in nya synsätt och begrepp i arbetet och inspirera till nya fokus grupper och projekt. Studieresor var också en viktig inspirationskälla och nätverksskapande. Processen var hela tiden det viktigaste redskapet inte formella strukturer. Regelbundna partnerskaps möten med aktuella rapporter från fokus grupperna och projekten På vilket sätt och inom vilka områden visade det sig att gräsrotsperspektivet verkligen fick betydelse för ökad sysselsättning? JÄMLIKHET. Drygt hälften av deltagarna i partnerskapet var kvinnor och samma andel fanns representerade i de kortsiktiga och långsiktiga jobb, som skapades. ARBETSLÖSA. En tredjedel av deltagarna i projekten var av olika anledningar utestängda från arbetsmarknaden eller sysselsatta i korta projekt och arbetsmarknads aktiviteter. ANPASSNING. Arbetskraft och företag anpassades till varandra genom skräddarsydda utbildningar, fortbildning, arbetsbyte/växling och återanställningar. ANSTÄLLNINGSBARHET. Anställningsbarheten förbättrades genom speciella yrkes- och individrelaterade utbildningar och kurser med inriktning mot en specifik företagare och dennes önskemål. FÖRETAGSUTVECKLING. Nya företag bildades genom projekten eller genom spridning av idéer därifrån. Viss hushållning av samhällsekonomin åstadkoms genom att deltagarna fick fasta arbeten istället för att leva på socialbidrag. Samhällsföreningsverksamheten stärktes och utvecklades och ledde till påtryckningar på företag och institutioner att förbättra och förändra sina verksamheter och regelsystem, som i något fall ledde till ökad sysselsättning. ÖVRIGT. Samarbetet mellan utbildningens institutioner och företag och industri ledde till en uppgradering av anställda genom att speciella kurser ordnades lokalt till mycket fördelaktiga priser och ökad tillgänglighet för anställda, som inte kan eller vill resa till utbildningar på annan ort. Stärkte möjligheten att behålla jobb. Nya allianser formades, exempelvis satte idrotts- och samhällsföreningar satte upp gemensamma administrationer Ny informations teknologi NYA REDSKAP. Internetuppkoppling av Strömstads kommun. Informella nätverk bildades Medveten kontakt med lokal och regional media bidrag till att sprida information om pakten och partnerskapets arbete. Ett kompetens centrum bildades utifrån ett projekt. Sidan 8 av 15

9 1.3.2 Partnerskapets verksamhet Partnerskapets utbredning Deltagare i pakten och partnerskapet kom från en mycket bred sektor av samhällsstrukturen, bl.a. organisationer och föreningar, finansiella institutioner, utbildningsanstalter, fackföreningsrörelsen, studieförbund, yrkesrelaterade grupper, privata firmor och handelsbolag, industrier och lokala och regionala myndigheter. Intresset och deltagande från ovan nämnda organisationer ökade successivt hela tiden. Kontinuerligt frivilligt deltagande av vissa av kommunens politiker och tjänstemän och personal från arbetsförmedlingen spelade en speciellt viktig roll med att bygga broar mellan den offentliga administration och beslutsfattarna å ena sidan och allmänheten å den andra. Hemsidan och den tryckta informationen på svenska och engelska var till stor nytta lokalt och på seminarier/konferenser och mässor Hade Partnerskapet en roll som effektiv spridare och utbyte av information mellan de olika aktörerna? Partnerskapet spred information genom möten, utskick, seminarier, mun mot mun metoden mm Hur ofta var partnerskapet involverat i att uppnå samförstånd i strategiska beslut? Regelbundet. Strömstads pakt var så liten att den blev en integrerad del av partnerskapet. Man tog inte med sig hierarkier till mötena Gav partnerskapets samordningsgrupp möjligheter för fokus grupper och projekt att framträda utanför paktens geografiska område? Genom studieresor, seminarier och mässor där man informerat om partnerskapet och dess arbetsgrupper, lokalt, regionalt och internationellt. När Strömstads underlag till tillväxtavtal var utarbetat fortsatte man med att sammanställa ett delregionalt tillväxtavtal, Europas Temptation, tillsammans med de tre närmaste kommunerna, Tanum, Sotenäs och Munkedal Inom vilka områden har partnerskapet varit mest effektivt? JÄMLIKHET. Bland kvinnor och ungdomsprojekten. ANPASSNINGSBARHET. Special designad utbildning på lokal nivå och fortbildning. Partnerskapet har hållit fast vid strategier och visioner och behållit en hög nivå under samtal och i projekten. ANSTÄLLNINGSBARHET. Förbättrad anställningsbarhet uppnåddes genom individ- och företagsanpassad utbildning i samarbete med företag, handel och arbetsmarknadsverk. UTVECKLING AV FÖRETAGSAMHET. Genom startbidrag, utbredning av verksamheter och utveckling av frivillig organisationerna och föreningarna. NY TEKNOLOGI. Internet och data utbildningar har bidragit till förenklad distribution av information och gett ökad access till utbildning. Sidan 9 av 15

10 Inom vilka områden stötte pakten och partnerskapet på restriktioner och hinder? KULTUR. Vissa svårigheter att arbeta med ett främmande språk, när det gäller att rapportera, förhandla, kommunicera och umgås. EU:s formella administrativa språk och hierarkiska strukturer känns också främmande. FINANSER. Godkända medel anlände inte i tid. Ibland saknades skrivna avtal. Utlysningen av ansöknings- och rapporttider kom oftast med mycket kort tid till sista dag. ADMINISTRATION. Av olika skäl har den tid det tagit att fylla i formulär, skriva ansökningar och rapporter tagit oproportionerligt lång tid i förhållande till det totala arbetet. Responsen på ovan nämnda har inte alltid varit tillfredställande och ibland uteblivit helt. Svårt att känna samband och helhet i det utbytet av information. Även vid kontakten med svenska myndigheter har problem uppstått och restriktioner utgjort hinder. POLITIK. Inga problem. BRISTER I PARTNERSKAPET. Vissa svårigheter att nå ungdomar. Spridningen i kommunen kunde varit större, men uppvägdes av en stadig och kontinuerlig ökning av deltagarantalet, där de nytillkomna också blev kvar. BRISTER I INFORMATIONS TEKNISKT KUNNANDE. Inte nämnbart och de som fanns åtgärdades genom kurser och utbildningar Gav partnerskapet möjligheter att riva de existerande barriärerna? Genom möten utan hierarkier och en stark känsla av öppenhet mellan det officiella, privata företag och deltagande privatpersoner Ge exempel på nyckelfaktorer som gett partnerskapet framgång och succé? En plattform och ett erkännande regionalt, nationellt och internationellt. Finansiellt stöd till förverkligandet av idéer och projekt, vilket annars inte skulle blivit av eller inte kunnat göras så ingående. Ökad medvetenhet om vikten av utbildning och livslångt lärande. Lokala, regionala, nationella och internationella nätverk inom många olika områden. Gräsrotsdeltagande i den strategiska utvecklingsplaneringen. Ny metod att kommunicera mellan politiker, tjänstemän, institutioner, företag, industri, organisationer, föreningar och allmänhet. Förnyelse och markerad förbättring i demokratiseringsprocessen. Förbättrad känsla av samhörighet och ökad insikt om den kraft som finns i kreativt tänkande. Ett ökat perspektiv och en större kunskap och förståelse för den omkringliggande nationella och internationella världen. Omvärldsorienteringen har ökat markant. Möjligheter att marknadsföra Strömstads modellen med goda exempel Vilka handlingar och strategier har förverkligat och gynnat en helhetssyn på utvecklingen? Har pakten gett möjligheter att lägga ett globalt mångfacetterat närmandet till problemen med lokal utveckling och sysselsättning? Sidan 10 av 15

11 Genom möten och seminarier med problemorientering och identifiering av möjliga åtgärder och med att ett levande omvärldsperspektiv hela tiden närvarande. Genom finansiellt stöd, administrativ assistans och speciell utbildning Vilket resultat gav denna integrerade strategi? Ett mer logiskt, sammanhängande och koordinerat närmande till utvecklingsfrågor. En bättre balans mellan tillgång och efterfrågan av arbetskraft genom företagsanpassad yrkesutbildning, med teoretiskt och praktiskt arbete, och därigenom höja deltagarnas kompetens till en nivå som gjorde dem attraktiva för arbetsmarknaden. Utbildningen anpassades till det enskilda företagets behov, för att de skall kunna anställa personal med rätt kunskapsprofil. En ökad möjlighet att få finansiellt stöd från strukturfonderna till projekten. En bättre balans mellan offentlig och privat finansiering. Den privata finansieringen uppgick till 30%. En bättre position att gå vidare från med paktens förslag, intentioner och handlingsplan till de nya breda strukturprogrammen Specificerade innovativa verksamheter Inom vilka områden kan pakten sägas vara specifikt uppfinningsrikt och nyskapande? Jämlikt deltagande kvinnor och män, med liten övervikt på kvinnosidan. Skapandet av ett informellt nätverk mellan företag, industri, handel och det kommunala. Att lyckas samla deltagarna ideellt och regelbundet under flera år, utanför arbetstid, till 5 timmar långa kvällsmöten Vilka nyskapande projekt har pakten åstadkommit? EKO Parken Industriell samverkan, nu Kompetenscentrum Korsbefruktning Ungdomsströmmen Destination Strömstad Kosterfjorden Strömstad Spa Lokstallet konsthall Övriga observationer? Det finns en ökad framtidstro bland allmänheten i Strömstad som både direkt och indirekt har kommit från paktens och partnerskapets arbete. Erfarenheterna med pakten och partnerskapet har ökat tilltron att man från gräsrotsnivå kan spela en viktig roll i den framtida utvecklingen av samhället genom direkt påverkan innan beslut har fattats. Slutkommentar: Processen har varit det viktigaste redskapet i paktens arbete. Sidan 11 av 15

12 2. Uppföljning av partnerskapets syfte och arbetsformer Av Elsie Hellström 2.1 Syfte Projektledningen för The Territorial Employment Pact beslutade att, via enkäter genomföra en uppföljning av hur deltagarna i Partnerskapet uppfattade sin roll samt syfte och mål med Partnerskapet. Den första enkäten genomfördes våren 99 och den andra våren Den andra enkäten kompletterades med tre frågor, en kring Tillväxtavtalet, en kring Fokusgrupperna samt en kring åldersfördelningen i partnerskapet. Antalet deltagare i enkäterna var i princip lika 29 respektive 30 personer. Däremot var individerna inte identiska, partnerskapet är ett öppet forum. Flertalet av deltagarna var dock desamma i enkät 1 och 2. Syftet med enkäten var att få en bild av hur deltagarna uppfattade Partnerskapet som arbetsform, om graden av delaktighet samt en uppfattning om Partnerskapets utformning i framtiden. Partnerskapet har varit en av de grupper där Tillväxtprogrammet för Strömstads Kommun har växt fram. Programmet ingår som en del i Tillväxtavtalet för norra Bohuslän. Partnerskapets utveckling har varit och är en ständigt pågående process, där människor kommer in och lämnar efter intresse och engagemang, men partnerskapet har bestått av en kärna på ca 20 personer under projekttiden. 2.2 Sammanfattning Här följer en beskrivning, av ett antal förändringar vilka gick att utläsa av enkäterna och som kan vara av intresse för Partnerskapets utveckling. Resultaten redovisas i %, men det numerära antalet är förhållandevis inte så stort som skillnaderna i %-satserna, då uppgiftslämnarna uppgick till 30 individer Antalet deltagare från privata företag sjönk från 34 % till 27 % Antalet deltagare från offentlig sektor ökade från 41% till 50% Antalet kvinnor ökade från 14% till 33 % Följande mål fanns för arbetet inom Sysselsättningspakten -höja utbildningsnivån hos kommuninvånarna -stimulera företagsamhet -sänka arbetslösheten dessa sjönk inom värdenivån extremt viktigt men ökade under mycket viktigt, däremot målet -verka för samordning mellan kommunen, lokala myndigheter ökade under mycket viktigt i enkät 2. Man ansåg målen fortfarande relevanta. Vid påståendet Jag känner mig delaktig i partnerskapets arbete, och anser att jag har möjlighet att påverka planering och utveckling i Strömstads Kommun ökade gruppen håller jag med om eller, absolut med om från 83 % till 93% Antalet som har varit engagerade i fokusgrupper går ej att jämföra, då den frågan ej fanns med i enkät 1, men antalet personer som har varit engagerad i någon fokusgrupp i enkät 2 är 29. Det går dock ej att utläsa om en eller flera individer varit engagerade i fler än en fokusgrupp. Sidan 12 av 15

13 Svarsgruppen anser att Fokusgrupperna har representerat ett bra arbetsätt. Vid påståendet Det är viktigt att partnerskapet fortsätter att mötas och arbeta enligt nuvarande modell svarar 89% håller jag med om eller absolut med om. På frågan Hur skall arbetet inom partnerskapet utvecklas för att Ditt engagemang skall fortsätta? var de tio mest förekommande svaren 1. Resultatinriktade grupper -tvärsammansatta 2. Konkret arbete mot uppsatta mål 3. Samarbete och nya mål 4. Visa resultat med ökad vanlig sysselsättning/arbete 5. En vuxenutbildning- och kompetenshöjningsgrupp 6. Information om Regionens (Västra Götalands regionen) arbete 7. Fler enkäter, klarare resultatredovisning, inte enbart ekonomi 8. Att det verkligen utvecklas 9. Ett permanent utvecklingskansli med EU- kontakter och som pådrivare till partnerskapet 10. Att man tänker på hela kommunen Partnerskapet har blivit ett begrepp i Strömstad, bland företagare inom industri, (men börjar även att bli det inom handel), bland fiskare, bland tjänstemän och olika lokala utvecklingsgrupper. För att det skall behålla sitt omdöme som ett levande forum krävs en ständig uppföljning av deltagarnas synpunkter och idéer om behov av förändring och utveckling. En av utmaningarna för partnerskapet är att utveckla arbetssättet i en sådan riktning att det även kan attrahera ungdomar i kommunen. Idag är åldersspridningen på deltagarna mellan år. Men ungdomar liksom många andra grupper i samhället, är inte någon homogen grupp som kan representeras av t.ex. två personer, så nästa fråga är, - hur stort kan ett partnerskap vara för att kunna fungera som en arena för dialog och inte enbart envägs kommunikation? I dag råder ett gott klimat i Partnerskapet och det leder till engagemang och delaktighet. Två uppföljningstillfällen med hjälp av enkäter är ett för litet underlag för att säkerställa någon vetenskaplig slutsats. Man kan ändå konstater, kravet att inrätta ett partnerskap, som ingick i överenskommelsen med EU-kommissionen kring TEP, har lett till många positiva resultat för Strömstad Kommun (både det geografiska området och organisationen) och låg helt rätt i tiden. I dag är kunskap och kompetens inom alla områden viktiga, och det har Strömstad kommun skaffat sig avseende detta nygamla arbetsätt. Samarbete och samverkan mellan olika aktörer har alltid varit av stort värde för en hållbar samhällsutveckling, men det har haft olika namn och har haft olika prioriteringsgrad inom samhällsplanering och offentlig verksamhet genom tiderna. Sidan 13 av 15

14 3. Utvärderande kommentar Av Curt Lewrén och Hans Jensevik 3.1 Partnerskapets har startat en process som fortgår Redan från början valde partnerskapet att använda sig av ett "processorienterat arbetssätt". Avsiktsförklaringen skrevs under av representanter för kommunen, företagarorganisationer och fackföreningar. Antalet personer som då ingick i partnerskapet var st. I dag har ca 150 personer deltagit i partnerskapet och /eller fokusgrupperna. Allteftersom arbetet pågått inom olika områden har nya medlemmar värvats. Partnerskapet har satt fokus på olika frågor som varit av betydelse för Strömstad. Där har i princip en fokusgrupp uppstått per fråga, som sedan inte sällan lett till ett att det bildas ett nätverk, som sedan fört in nya aspekter som skapat nya projekt, handlingsplaner och nätverk osv I dag existerar 9 nätverk och fler är på gång. Med tanke på att Strömstads invånare inte är fler än är detta en märklig utveckling. Det är viktigt att analysera vilka katalysatorer det är som driver processen framåt. Partnerskapet har utvecklats från en mindre samling personer som "representerade" olika områden i samhället, till att bli en större samling individer som representerar sig själva och där var och en bidrager med sina kunskaper, erfarenheter och idealitet. Organisationen förändras ständigt och anpassas till de uppgifter man anser vara viktigast just för tillfället. Partnerskapet har genom detta arbetssätt tagit steget in i en ny tid, om vi får tro framtidsforskaren Åke E Andersson. (se vidare analys 2 sid 4-5) 3.2 Processens kännetecken En gemensam grund Det fanns en avsikt och en vilja redan från början att arbeta processorienterat. Det fanns en delad förståelse för problemen i Strömstad som skapade en gemensam grund för det fortsatta arbetet, där troligen visionerna och den visionära andan hade stor betydelse. Jämställd dialog Det finns annat som också har betytt mycket, t.ex. det icke hierarkiska arbetssättet, baserat på en problemorienterad dialog. Detta märks tydligt när man som utomstående deltar i dessa möten. Jämställdheten är påtaglig liksom frånvaron av debatt, särskilt politisk sådan. Dialogen är respektfull, fri från positioneringar men konstruktiv och handlingsinriktad. Umgängestonen är informell. Som utomstående har man svårt att lista ut vilka som är kommunalråd, VD eller "vanliga" anställda. Uppenbarligen måste ledande politiker och företagsledare i Strömstad här föregå med gott exempel. Omvärldsorienterad helhetssyn Sidan 14 av 15

15 Partnerskapet har utvecklat och under åren hållit fast vid en integrerad och nytänkande strategi, vilket finns utvärderat i analys 2. Detta strategiska tänkande får troligen sin näring i ett omvärldsorienterat synsätt som i sin tur förstärkts genom de utbildningsinsatser som gjorts för partnerskapets räkning. Detta omvärldsorienterade synsätt ingick i avsiktsförklaringen liksom kravet på helhetssyn. Detta har bl.a. yttrat sig i en strävan att alltid ha de som berörs med i problemlösningen tillsammans med experter på området, och om så behövs politiska representanter. 3.3 Framtiden Partnerskapet har nu verkat i snart fyra år och ständigt vuxit. Fortfarande saknas vissa grupper bl.a. ungdomar, personer från handelsbranschen och sk "vanligt folk". Det är naturligtvis viktigt att dessa involveras så att processen kan fortgå. Det innebär att nya fokusområden uppstår som inte nödvändigtvis har ökad sysselsättning som huvuduppgift, men som kan vara viktiga för Strömstad i ett framtidsperspektiv. I analys 2 uppmanas partnerskapet att kvalitetssäkra processen och att vårda nätverken. Vi tror att fortsatt kompetensutveckling och omvärldsorientering är nödvändiga faktorer. I de utvärderingar vi tagit del av påpekas att partnerskapet varit en lärande organisation, och att det har varit avsikten. Varför inte göra Strömstad till ett lärande samhälle? En vision värdig Strömstads partnerskap? Sidan 15 av 15