Hur Strömstad skapar företagare och jobb

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur Strömstad skapar företagare och jobb"

Transkript

1 STRÖMSTADS KOMMUN TERRITORIAL EMPLOYMENT PACT OF STRÖM- STAD Utvärdering av sysselsättningspakten Områdespakt för sysselsättning i Strömstad Huvudskrift Hur Strömstad skapar företagare och jobb Curt Lewrén Framtidens Möjligheter Hans Jensevik Svensk KommunRating

2 Hur Strömstad skapar företagare och jobb Bakgrund, sammanfattning och tankar inför framtiden Innehållsförteckning I Introduktion 2 I.1 Uppdraget 2 I.2 Bakgrund 2 I.3 Sysselsättningspakter 3 I.4 Strömstads sysselsättningspakt. Mål och riktlinjer. 4 I.5 Parallella utvecklingsprojekt 5 II Uppläggningen 8 II.1 Utvärderingens syfte 8 II.2 Utvärderingens frågeställningar 8 II.3 Utvärderingens tankemodell 8 II.4 Utvärderingens metoder. 10 III Sammanvägda effekter 11 III.1 Har sysselsättningspakten nått de mål och följt de riktlinjer som föreskrivits? 11 III.2 Hur har Strömstad anpassat sig till de samhällsförändringar som sker - och hur har det påverkat resultatet? 13 III.3 Vilken process har Områdespakten haft och vilka konsekvenser har det fått?. 15 III.4 Vilken roll och betydelse för resultatet har fokusgrupperna och projekten haft? 16 III.5 Vad kan vi lära av detta och vad kan läras ut till andra? 17 IV Tankar inför framtiden 20 IV.1 Fortsätt stärka tillväxten och konkurrenskraften 20 IV.2 Fortsätt stärka attraktionskraften 20 IV.3 Fortsätt öka det sociala kapitalet 21 IV.4 Fortsätt satsa på humankapitalet 21 Sidan 1

3 I. Introduktion I.1 Uppdraget I handlingsplanen för EU-projektet Områdespakt för sysselsättning i Strömstad står: "en utvärdering av den sammanvägda effekten av alla åtgärder som ingår i paktens handlingsplan skall genomföras". Vi har tidigare åt Områdespakten för sysselsättning och Strömstad kommun gjort en nuläges - och omvärldsanalys med titeln: "Framtidens möjligheter för Strömstads kommun". När sysselsättningspakten nu ska utvärderas har vi fått uppdraget att göra denna utvärdering. En av anledningarna till detta är att vi är utomstående personer. Uppdragsgivare är ledningen för projektet Områdespakten för sysselsättning i Strömstad (i fortsättningen kallad OPS) Denna har redan gjort många uppföljningsrapporter, dels på de 14 projektgrupper som arbetat med projekt inom OPS, dels hur arbetet i partnerskapet och fokusgrupperna fungerat. I denna sammanfattande utvärdering vill uppdragsgivaren särskilt framhålla att den bör bidraga till lärandet och ge insikter om hur det framtida gemensamma arbetet ska bedrivas. Huvuduppgiften är således att göra en sammanfattande utvärdering av OPS arbete och dess inverkan på Strömstads sysselsättning, utveckling och tillväxt, på ett sätt som förklarar hur dessa erfarenheter kan spridas och tas till vara inför framtiden. I.2 Bakgrund I mitten av 1990-talet, när lågkonjunkturen var i sin djupaste svacka, var Strömstad särskilt hårt drabbat. Företag lades ner, arbetslösheten växte och människor flyttade från Strömstad. I mitten på 1990-talet bestämde sig Strömstads kommunpolitiker ( parlamentariska gruppen ) för en rad åtgärder, bl a att göra något åt sysselsättningsfrågorna. De beslutade sig för att genomföra ett sysselsättningsprojekt som syftade till att få till stånd en överenskommelse där alla goda krafter, offentlig sektor, föreningsliv och näringsliv, skulle ta sitt ansvar och arbeta för att öka antalet sysselsatta. Men tanken var inte, som i så många andra kommuner, att sysselsättning skulle erbjudas i offentlig sektor. Offentlig sektor skulle samarbeta smidigt och på alla sätt stödja privat sektor, så att arbetstillfällen kunde uppstå där. Detta sysselsättningsprojekt ledde fram till diverse konkreta förslag på hur man genom samverkan och olika handlingsplaner (projekt) skulle kunna skapa nya arbetstillfällen. Sidan 2

4 1996 gick EU:s dåvarande ordförande Jacues Santer ut med ett förslag med titeln "Insatser för sysselsättningen i Europa: en förtroendepakt". I november samma år gick en inbjudan för intresseanmälan för deltagande i detta transnationella projekt ut till regioner och län inom EU. Strömstad såg möjligheten att komma med i en sådan pakt. Det visade sig att det sätt som EU förslagit som arbetsform passade precis in på kommunens idéer i det nyligen beslutade sysselsättningsprojektet. Strömstad kommun ansökte och blev antagen i konkurrens med län och regioner. En av förutsättningarna var att man arbetade med ett sk partnerskap på det sätt som man börjat skissa på i Strömstad. I.3 Sysselsättningspakter Sysselsättningsfrågorna blev viktiga för EU under lågkonjunkturen som inträffade samtidigt som det gamla industrisamhället successivt förändrades mot någonting nytt. Dåvarande generaldirektören för kommissionens DG V (Employment, Industrial Relations and Social Affairs), Allan Larsson, hade i direktoratets tidskrift FORUM uttryckt det så här: "We need a new strategy wich goes beyond the current wait and see attitude". Kommissionen drev igenom förslaget om områdespakter. Målet för dessa beskrevs på följande sätt: "Åskådliggöra svårigheter, problem och framtidsutsikter för var och en av de aktörer på regional eller lokal nivå som har ansvar för sysselsättningsfrågor Mobilisera alla de medel som står till förfogande för att skapa en samlad strategi, som alla berörda parter står bakom och som är inriktad på de verkliga problemen, utformad såsom en områdespakt för sysselsättning Utföra en bättre integration och samordning av sysselsättningsåtgärderna Genomföra sysselsättningsfrämjande åtgärder som kan tjäna som modeller inför framtiden". Det blev 89 områdespakter inom EU, i vilka det bor 9 % av EU:s totala folkmängd. OPS blev alltså en av dessa pakter. Kommissionen har formulerat tre huvudkriterier för deltagare i projektet: 1) Ett angreppssätt som utgår från gräsrotsnivå ("bottom-up") 2) Ett utvidgat och effektivt partnerskap 3) En integrerad och nytänkande strategi Delfinansieringen av områdespakternas projektbudget sker inom ramen för strukturfonderna. Därutöver erbjöds pakterna att ansöka om medel för s.k. tekniskt stöd. Områdespakterna stämmer väl in i EU:s subsidaritetsstrategi, och har givetvis med stort intresse följts av Regionkommitten. Att utforma lokala sysselsättningsstrategier kom med i Amsterdamfördraget 1997 och vid ett extra toppmöte i november samma år gjordes en överenskommelse om följande fyra riktlinjer; Sidan 3

5 1) förbättra anställbarheten 2) utveckla företagarandan 3) uppmuntra företagens och de anställdas anpassningsförmåga 4) stärka jämställdhetspolitiken. I.4 Strömstads sysselsättningspakt. Mål och riktlinjer Strömstad lämnade i november 1996 in en intresseanmälan till EU. Efter många kontakter och omskrivningar sändes den slutgiltiga handlingsplanen in i februari 1998 (Områdespakt för sysselsättning i Strömstad, OPS). I denna redogjorde Strömstad för vilka organisationer som ingick i partnerskapet.(se bilaga 3) Representanter för dessa skrev sedan under en avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen lyder på följande sätt: "Områdespakten för ökad sysselsättning i Strömstad har bildat ett partnerskap. Föreliggande handlingsplan har utarbetats i nära samverkan med partnerskapet. De i partnerskapet ingående aktörerna representerar på olika sätt medborgarna i Strömstads kommun. Under projekttiden skall partnerskapets aktörer var för sig och tillsammans arbeta för att handlingsplanens åtgärder genomförs. Partnerskapet skall regelbundet träffas för avstämning av de olika åtgärdernas utveckling. Seminarier skall anordnas som stimulans för partnerskapets arbete och utveckling. Partnerskapet skall under projektidens gång ständigt följa omvärldens förändringar och utifrån detta perspektiv framlägga förslag på nya åtgärder som syftar till att stärka Strömstads arbetsmarknad och näringsliv." Huvudmålet var att arbetslösheten skulle halveras under den tid projektet pågick från och till Under rubriken Framtid i denna handlingsplan beskrev man den offentliga och den privata sektorns roll på följande sätt: "Den offentliga sektorn skall för att skapa möjligheter till arbetstillfällen utveckla arbetsformer där samarbete och samverkansstrukturer är honnörsord i syfte att nyttja våra samlade offentliga resurser effektivare Framtida näringslivet i Strömstad skall för att skapa fler arbetstillfällen utveckla aktiviteter som gör kommunen attraktiv som besöksmål under hela året samarbetet mellan de lokala företagen kontakterna med den näraliggande norska marknaden samarbetet med regionens högskolor för att på olika sätt öka den lokala kompetensnivån den marina traditionen för bl.a. fiskerinäringens överlevnad nya aktiviteter och småskaligt företagande på landsbygden" Den strategi man valde hade två huvudlinjer 1. Individutveckling - Strömstadsborna de lärande medarbetarna 2. Näringslivsutveckling - Strömstadsföretagen som drivkraft Sidan 4

6 Den metod man valde var ett processorienterat arbetssätt, dvs " partnerskapets deltagande i paktarbetet skall ses som en början på en ny långsiktig samverkansform för utveckling av Strömstads arbetsmarknad och näringsliv". De åtgärder som föreslogs delades in i tre områden 1. Förändringar av vissa statliga regler (som i huvudsak handlar om att skapa förenklingar i gränsproblematiken) 2. Tre projekt för individutveckling 3. Nio projekt för näringslivsutveckling Partnerskapet har arbetat med dessa projekt under större delen av tiden. Fyra projekt har slagits ihop till två. Ytterligare fyra har tillkommit senare. Tills i dag har OPS arbetat med 14 projekt. Dessa projekts finansiering och totala kostnad har presenterats på följande sätt Sv. Offentlig Medfinansiering Privat finansiering Åtgärd Total kostnad EU:s Struktur fonder Nationell/ Regional Traineeprogram Jobbväxling Ungdomsströmmen Socialfonden Strömstad Tennis Socialfonden Destination Strömstad Regionala fonden Ekopark Strömstad Jordbruksfonden Kosterfjorden Jordbruksfonden Lokstallet Regionala fonden Strömstads Museum Jordbruksfonden Industriell Samverkan Socialfonden Kurort Strömstad Socialfonden Vägled A Socialfonden Seglarstaden Strömstad Jordbruksfonden Korsbefruktning Socialfonden SUMMA TOTAL Källa. I.5 Parallella utvecklingsprojekt I Sverige lanserades 1998 begreppet Tillväxtavtal som hade en liknande uppläggning som områdespakterna. Stat, kommun, landsting, näringslivets organisationer m.fl. skulle kraftsamla och samarbeta kring tillväxtprojekt framförallt inom länet. Länsstyrelsen blev den sammanhållande parten. För Strömstads del var detta givetvis intressant, eftersom paktarbetet drev projekt i denna riktning. Partnerskapet har gått vidare i sitt programarbete och genomfört att antal seminarier för att utveckla sin omvärldsorientering, skapa visioner och strategier som kan ge nya tankar och förslag som leder mot framtiden. Sidan 5

7 De diskussioner som påbörjades inom länet ledde fram till att man skulle göra ett delregionalt tillväxtavtal för Norra Bohuslän bestående av kommunerna Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum. Utarbetandet av det delregionala tillväxtavtalet inleddes med att varje kommun utarbetade var sitt lokala näringslivsprogram som prioriterar ett antal utvecklingsområden. I.5.1 Näringslivsprogram för Strömstads kommun I Strömstad beslutade partnerskapet sig för att antaga sitt näringslivsprogram och att dela in sig i sk fokusgrupper vars uppgift var att arbeta fram konkreta åtgärdsförslag inom respektive utvecklingsområde. Dessa områden var och är: Partnerskapets arbetsformer Tillgängligheten (Infrastruktur) Ett näringslivets kompetenscentrum Samverkan mellan skola/utbildare och näringsliv Samverkan mellan besöksnäringens aktörer Något senare tillkom även följande områden Fisket Bygdeutveckling Evenemangsidrott Dessa fokusgrupper bildar nätverk som bevakar och arbetar med "sina" projekt inom OPS. I.5.2 Delregional samverkan i Norra Bohuslän. De olika näringslivsprogrammen sammansmältes till ett gemensamt delregionalt tillväxtprogram för de fyra kommunerna. Visionen för denna delregions utvecklingsprogram uttrycktes övergripande på följande sätt "Europas Frestelse", en svensk exotisk delregion med hög livskvalitet och lokala specialiteter, som ska locka till boende, företagande och rekreation Visionen förtydligades på följande sätt: Vi vill driva en "mobiliseringsprocess" som tillvaratar den "lokala kraften" och engagemanget, ökar demokratin, utvecklar identitet och självkänsla samt skapar en stark vilja till förnyelse, entreprenörskap och framtidstro. Vi vill förstärka, förädla och utveckla företagandet i området. Den stora resursen i turismen skall utvecklas och integreras med övrigt näringsliv och fritidsverksamhet. Fisket och fiskberedningen skall utvecklas genom insatser för kompetens, forskning och utveckling. Det varierande näringslivet skall stärkas genom kompetensinsatser anpassade till företagarnas behov. Sidan 6

8 De stora resurserna inom jord och skogsbruk skall tillvaratas i regionens planering. Området skall kännetecknas av miljömedvetenhet, jämställdhet och mångfald. Litteraturhänvisningar 1) SOU 1996:34 Aktiv arbetsmarknadspolitik. Betänkande från arbetsmarknadspolitiska kommittén 2) Arvedsson L & Winander B. Hur jobb blir till NUTEK rapport nr ) Berggren C, Brulin G &Gustavsson L-L Från Italien till Gnosjö. NUTEK rapport nr ) OECD (1998) Local Management for Effective Policies 5) Employment & Social Affairs. FORUM oktober ) Europeiska Kommissionen. Strukturfonderna (1996). Områdespakter för sysselsättning. 7) Europeiska Kommissionen. Guide angående Territoriella Sysselsättningspakter 8) Svenska Kommunförbundet & Landstingsförbundet. Områdespakter för sysselsättning 9) Berger S, Ednarsson M & Karlsson S. Uppföljning av Värmlands sysselsättningspakt 10) Strömstads kommun: Handlingsplan 1 och 2 "Områdespakt för sysselsättning i Strömstad. 11) Delregionalt tillväxtavtal för Norra Bohuslän. "Europas frestelse - European temptation" 12) Partnerskapet i Strömstad. Förslag till lokalt underlag för delregionalt tillväxtavtal och Näringslivsprogram för Strömstads kommun. Version ) Strömstads kommun. Slutrapport. Territorial employment pact i Strömstad. För tiden ) Strömstads kommun. Sysselsättningspaktens expedition. Diverse PM, uppföljningsrapporter mm Sidan 7

9 II. Uppläggning II.1 Utvärderingens syfte Enligt områdespaktens handlingsplan ska en utvärdering ske av den sammanvägda effekten av de åtgärder som ingår i paktens handlingsplan. Enligt uppdragsgivaren ska det ske på ett framåtsyftande sätt. Utvärderingens syfte är att granska åtgärderna, analysera och härleda förklaringar till det som skett, samt mot bakgrund av erfarenheterna och resultatet bidra till kunskapsutveckling för framtida bruk. II.2 Utvärderingens frågeställningar När uppdraget gavs kom vi tillsammans med ledningen för OPS överens om att följande frågor var viktiga: 1. Har sysselsättningspakten nått de mål och följt de riktlinjer som föreskrivits? 2. Hur har Strömstad anpassat sig till de samhällsförändringar som sker - och hur har det påverkat resultatet? 3. Vilken process har områdespakten haft - och vilka konsekvenser har det fått? 4. Vilken roll och betydelse för resultatet har fokusgrupperna och projekten haft? 5. Vad kan vi lära av detta, och vad kan läras ut till andra? 6. Vilka är framtidens nyckelfrågor? II.3 Utvärderingens tankemodell För att kunna besvara dessa frågeställningar krävs en logisk struktur. Vi utgår från de samhällsförändringar som just nu pågår i skiftet mellan industrisamhället och något nytt, som kanske kan kallas postmodernt. Vi belyser för en tioårsperiod vilka konsekvenser det fått för Strömstads sysselsättning och tillväxt. Kommunen och partnerskapet har tillsammans och var för sig använt sig av vissa förändringsstrategier, vilket bland annat framgår i avsnitten I.4 och I.5 ovan. Dessutom har kommunen valt att ingå i en sk områdespakt för sysselsättning, och accepterat de riktlinjer EU Sidan 8

10 föreslår för ett sådant arbete (se avsnitt I.3 och I.4 ovan).vi har ställt dessa strategier mot motsvarande teorier om regional tillväxt. Detta för att på ett övergripande plan göra en analys av sysselsättningspaktens kompassriktning i de förändringar som just nu pågår i samhället. Mot denna bakgrund granskas i nästa steg måluppfyllelsen, processen, resursanvändningen och resultatet i sysselsättningspaktens arbetet. Samhällsförändringarna, strategianalyserna och granskningen av paktens arbete ger möjlighet till att dra slutsatser om paktens effekter på Strömstads tillväxt och sysselsättning, och om processens betydelse för detta. Det ger oss möjlighet att förklara resultat, samband mm, som leder till insikt om vilka nyckelfrågorna är för Strömstads framtid. Denna tankemodell kan schematiskt beskrivas så här: Sidan 9

11 II.4 Utvärderingens metoder. För att kunna beskriva tankemodellens mångfasetterande förlopp använder vi oss av fyra analyser med olika utgångspunkter. 1. En samhällsekonomisk analys som beskriver Strömstads tillväxt och sysselsättning över tiden, bl.a. för att se om och i så fall hur mycket sysselsättningspaktens åtgärder har påverkat dessa (Analys 1). 2. En program- och insatsanalys som, dels beskriver OPS förändringsstrategier och hur de uppfattat intentionerna med områdespakten, dels innehålla en utvärdering av insatserna och hur de kan relateras till de uppsatta målen (Analys 2). 3. En processanalys som gäller partnerskapets och fokusgruppernas arbete, och vilka mekanismer som startats och fortgår (Analys 3). 4. En analys av resultat och verksamhet belyser arbetet i projektgrupperna, deras resurser och i vad mån de uppnått sina mål (Analys 4). Dessa fyra analyser utgör utvärderingens del II. I var och en av dessa analyser används de flesta av nedanstående instrument. Studier av dokumentation och uppföljningsrapporter Användande av offentlig och lokal statistik samt uppgifter i Svensk KommunRating dataregister Intervjuer Enkäter Utvärderingsseminarium med partnerskapet Dialog och datafeedback. Denna del, huvudskriften, fortsätter med en sammanfattning av dessa analyser (kapitel III), för att sedan avslutas med tankar inför framtiden (kapitel IV). Litteraturhänvisningar 1) Ove Karlsson. Utvärdering mer än metod. Svenska kommunförbundet ) Statistiska centralbyrån (1993) Gyllene regler vid utvärdering - översättning av en amerikansk standard 3) Åberg J-O (1997) Det rationella och det legitima. En studie av utvärderingars teori och praktik. Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet Sidan 10

12 III. Sammanvägda effekter Underlaget för denna sammanfattning är hämtad från de bifogade fyra analyserna och disponeras efter utvärderingens frågeställningar i II.2. III.1 Har sysselsättningspakten nått de mål och följt de riktlinjer som föreskrivits? Huvudmålet är nått Sysselsättningspakten vägleddes av många ambitioner. Men ett tydligt kvantitativt mål kunde urskiljas. Man skulle halvera arbetslösheten i Strömstads kommun. Här har presenterats fakta, som visar att detta mål har nåtts. Den högsta öppna arbetslösheten under 90-talet mäts för Strömstads kommun i december 1993 med över 10 %. Med folk i åtgärder överstiger siffran 14 %. För Riket är motsvarande tal 7 resp 10,5 %. 16% Dec 90 Dec 91 Dec 92 Dec 93 Dec 94 Dec 95 Dec 96 Dec 97 Dec 98 Dec 99 Dec 00 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Öppet arbetslösa i Strömstad Öppet arbetslösa i Riket I arbetsmarknadsåtgärder i Strömstad Totalt i Riket Diagram: Öppen arbetslöshet i Strömstads kommun december (AMS) I december år 2000 tangerar siffrorna i Strömstad Rikets. Den öppna arbetslösheten är 3 % och inräknas personer i åtgärder nås 6 %. Det innebär att den öppna arbetslösheten har minskat från 10 % år 1993 till 3 % i december år Mätningen sker då från det år politikerna i Strömstad satte sysselsättningsfrågorna högt på dagordningen. Ur OPS Sidan 11

13 perspektiv bör det kanske mätas från år Även då reduceras sysselsättningen från en hög nivå på 9 % till 3 % år Den direkta sysselsättningseffekten av projekten I den utvärdering som gjordes för period hade projekten gett 20 nya arbetstillfällen, men de flesta projekt hade då ej avslutats. I och med den beslutade förlängningen till indikerades det att hela handlingsplanen till slut skulle ge 70 arbetstillfällen. Det har inte gått att exakt bestämma hur många nya jobb som skapats genom dessa projekt. Eftersom effekterna av projekten lever vidare efter det att de formellt har avslutats så kan både nya anställningar uppkomma i efterhand, men även försvinna. I det första fallet är det oftast projektets "förtjänst", men i det andra fallet behöver det inte vara projektets "fel" Av de intervjuer vi gjort med projektledare har vi kommit fram till att OPS projekt gett totalt nya arbetstillfällen. OPS uppfyller EUs kriterier och intentioner Strömstads sysselsättningspakt har levt upp till sin avsiktsförklaring. Ett liknande innehåll som denna avsiktsförklaring hade utarbetas i Strömstad redan innan OPS kom till. Idén verkar komma från den "parlamentariska gruppens" visioner och strategier. Partnerskapets medlemmar anser själva att de i mycket hög grad har levt upp till avsiktsförklaringen. Strömstads handlingsplan är i övrigt både integrerad och samstämmig. De inblandade aktörerna - partnerskapet, offentliga sektorn och näringslivet - har tillsammans och var för sig i stort sett fullföljt det de åtagit sig i handlingsplanen att döma av dokumenterade och fullföljda aktiviteter, med undantag för samverkan med universitet och högskolor där en del arbete återstår. OPS har också levt upp till EU:s kriterier för sysselsättningspakter. - Den har ett angreppssätt som utgår från gräsrotsnivå ("bottom-up") - Den har ett utvidgat och effektivt partnerskap - Den har en integrerad och nytänkande strategi OPS strategi är nytänkande Den strategi som står i handlingsplanen var dock inte nytänkande, utan det var den bakomliggande strategin som var överenskommen redan innan pakten bildades. Denna strategi, eller vi kanske snarare ska kalla det förhållningssätt, borde spridas bland Sveriges övriga kommuner. Den gynnar inte bara tillväxt och sysselsättning, utan ökar demokratin på ett påtagligt sätt (Analys 2). Resultatet "Visioner utan handling är dagdrömmeri - handling utan visioner är sysselsättningsterapi" Eftersom vi som utvärderar detta har Sveriges kommuner som arbetsfält, har vi i många kommuner sett exempel på antingen det ena eller det andra i ovanstående citat. Sidan 12

14 Vi kan konstatera att OPS verksamhet i Strömstad genom sina projekt och sin utbildning har visat att dess verksamhet har både visioner och handlingskraft, förenade genom en integrerad strategi. Huvudmålet är nått. Projekten har nått sina mål. Effekten av denna verksamhet torde vara mångdubbelt mera värd än de kostnader som lagts ner i projekt och utbildning, Dessutom har pakten med råge uppföljt EU:s mål och kriterier för sysselsättningspakter inklusive Amsterdamfördragets fyra riktlinjer (se vidare sid 3-4). Det program för ökad sysselsättning som planerats och genomförts av partnerskapet i Strömstad har varit nytänkande. Det har koncentrerat sig på att förbättra humankapitalet, sociala kapitalet, demokratin, samverkan och Strömstads konkurrenskraft. Detta har lett till att sysselsättningen ökat. OPS arbete har varit framgångsrikt, och kommer att betyda mycket för Strömstad. III.2 Hur har Strömstad anpassat sig till de samhällsförändringar som sker och hur har det påverkat resultatet? Kommunens roll I Strömstad har inte kommunen, som i många andra kommuner, förstört sin ekonomi genom att anställa arbetslösa, vilket belysts med fakta om kommunens finansiella utveckling. Tvärt om så inleder kommunen 90-talet med mycket svaga finanser och gör en turn-around och går nu in i det nya århundradet med konsoliderad ekonomi. Ur ett generationssolidariskt perspektiv är finanserna idag konsoliderade (Analys 1). Dock framträder vissa finansiella obalanser. En hög kommunal förpliktelsenivå, förhållandevis låg personaltäthet och ändå höga driftkostnader antyder höga förvaltningshyror och ifrågasätter effektiviteten i förvaltningen av de kommunala förvaltningsbyggnaderna. Därigenom blir skattenivån för hög. För hög skatt och höga förpliktelser sänker den strategiska attraktiviteten. Det är uppenbart att kommunen förlade arbetet med att skapa sysselsättning i den privata sektorn. Företagandet såväl som nyföretagandet skulle stimuleras. Kommunen är mycket marknadsorienterad. Kommunen ser som sin roll att få alla krafter att genom samverkan öka konkurrenskraften. Man satsar på att öka det sociala kapitalet och bli attraktiv. Näringslivets förändring Det skapades speciella förutsättningar i Strömstad under sysselsättningspaktens arbete. Deltagarna betonar genomgående betydelsen av processer och att arbeta i nätverk. I ekonomiska termer är ett annat namn på nätverk en marknad. Ett företag är enligt detta synsätt en hierarkisk skapelse på en marknad. Insatserna riktades mot att effektivisera nätverken dvs de lokala marknaderna. Det stora kvinnliga inslaget i projekten var påfallande. Företag skapades i Strömstads kommun under 90-talets första hälft då arbetslösheten ställde fria resurser till entreprenörers förfogande. Av Strömstads egen befolkning registrerades så många som 154 personer som nya företagare under det värsta krisåret Dessa siffror bör tolkas försiktigt, ty här finns en felkälla. Därefter finns indikationer på att flertalet överlevde som företagare. Strömstad har idag 3,5 % större andel företagare än Riket. Sidan 13

15 Strömstads kommun har en robust företagsstruktur i form av många relativt den lokala marknaden medelstora företag. Sysselsättningspaktens arbete med att effektivisera den lokala faktormarknaden har skapat ökad sysselsättning i dessa företag under senare delen av 90-talet. Även det internationella inslaget i ägandet av företag i Strömstad är betydande. Sysselsättningspaktens aktörer är påfallande omvärldsorienterade och framtidsinriktade. Det sker en relativt snabb strukturomvandling i Strömstad. Det framgår att jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske, tillverkningsindustri, byggindustri och råvaruutvinning minskar i omfång medan övriga växer och de som växer mest är i första hand handel, transport, magasinering, kommunikationer, personliga och kulturella tjänster. Sannolikt har arbetet i sysselsättningspakten bidragit till denna omvandling samtidigt som den stött utsatta företag i utfasande sektorer. Här kan fisket nämnas som ett exempel. Näringslivet i Strömstad ser gränshandeln som en komparativ fördel, som skall utnyttjas på ett affärsmässigt sätt. Det innehåller alltid stora möjligheter, som snabbt kan skifta karaktär över tiden. Beredskapen för smidiga anpassningar är hög. Stor betydelse har sysselsättningspaktens arbete haft med att utveckla det sociala kapitalet, få till stånd samarbete, ett stödjande klimat, etc. Strömstad ligger inom Oslos influensområde, vilket ger ett mäktigt tryck i efterfrågan. Det erbjuder även andra möjligheter så som kultur, utbildning, turism, etc. Erfarenheterna från Strömstad synes vara att stimulanser till utveckling av sysselsättning och näringsliv skall ges, för att få effekt, så nära lokala marknader som möjligt och läggas i händer på så mycket nätverkande personer som möjligt. I Strömstad har OPS arbete i påfallande hög grad letts av och genomförts av kvinnor. Områdespakten för sysselsättning i Strömstad är ett exempel på hur bidragspengar har givits direkt till en så låg organisatorisk nivå att det har kunnat ge sysselsättning genom att effektivisera en lokal faktormarknad. Områdespakten är också ett exempel på att det går att utveckla en kommun utifrån traditionella näringar och att informationsteknik och spetskunskap inte alltid behöver vara drivande i utvecklingen i ett inledande skede av en utveckling. OPS inriktning ligger i linje med aktuell utvecklingsteori I analys 2 har vi konstaterat att de visioner och mål, den strategi, inriktning och åtgärder som OPS valt att lägga in i sina handlingsplaner harmonierar med det som i aktuell samhällsekonomisk teori anses som viktigt för en regions tillväxt och sysselsättning. Sidan 14

16 III.3 Vilken process har Områdespakten haft - och vilka konsekvenser har det fått för Strömstad? Partnerskapets har startat en process som fortgår Redan från början valde partnerskapet att använda sig av ett "processorienterat arbetssätt". Avsiktsförklaringen skrevs under av representanter för kommunen, företagarorganisationer och fackföreningar. Antalet personer som då ingick i partnerskapet var st. I dag har ca 150 personer deltagit i partnerskapet och /eller fokusgrupperna. Allteftersom arbetet pågått inom olika områden har nya medlemmar värvats. Partnerskapet har satt fokus på olika områden som varit av betydelse för Strömstad. Där har en fokusgrupp uppstått per område, som nästan alltid lett till att det bildats ett nätverk. Nya aspekter har tillförts efterhand, som skapat nya projekt, handlingsplaner och nätverk osv I dag existerar 9 nätverk och fler är på gång. Med tanke på att Strömstads invånare inte är fler än är detta en märklig utveckling. Det är viktigt att analysera vilka katalysatorer det är som driver processen framåt. Partnerskapet har utvecklats från en mindre samling personer som "representerade" olika områden i samhället, till att bli en större samling individer som representerar sig själva och där var och en bidrager med sina kunskaper, erfarenheter och idealitet. Organisationen förändras ständigt och anpassas till de uppgifter man anser vara viktigast just för tillfället. Partnerskapet har genom detta arbetssätt tagit steget in i en ny tid, om vi får tro framtidsforskaren Åke E Andersson. (Se vidare analys 2, sid 4-5) OPS begränsning till Strömstad ger en gemensam grund - Vi kan konstatera att processen och samarbetet i OPS fungerat bra, vilket vidimeras av partnerskapets medlemmar som i enkät givit samarbetet värdet 6 av 7 möjliga. - Den anda och det förhållningssätt som utvecklats i OPS verksamhet skulle med fördel kunna influera den delregionala samverkan mer. - Det finns dock exempel på att det börjar uppstå en viss ineffektivitet i det inre arbetet. Numer är ca 150 personer involverade. Ändå saknas vissa grupper, bl.a. ungdomar. Eftersom partnerskapet vill fortsätta sitt arbete gäller det att i framtiden finna engagerande former och innehåll. - Det har varit stora fördelar med att ha Områdespakten begränsad till Strömstad. Deltagarna får en gemensam grund i arbetet med att skapa en framtid för Strömstad. De lär känna varandra, som de har nytta av i andra sammanhang. Det sociala kapitalet växer. - OPS har givit Strömstad möjligheter att skapa något på kort tid, och man har verkligen tagit vara på chansen. OPS har stort inflytande på övriga utvecklingsprogram Vi kan konstatera att OPS haft stor påverkan på övriga utvecklingsprogram. 1. Näringslivsprogrammet i Strömstad verkar vara sprunget ur och i linje med OPS program. Sidan 15

17 2. Denna delregionala samverkan, Norra Bohuslän, har förstärkt OPS möjligheter att nå sina mål, och OPS har givit idéer till och troligen förstärkt den delregionala samverkan. Av insatsanalysen kan vi se att partnerskapets medlemmar känner sig mer engagerade i visionen om den sk "mobiliseringsprocessen" än med övriga visioner i den delregionala samverkan. Troligen beror det på att de i "mobiliseringsprocessen" känner igen sitt eget arbetssätt i OPS OPS arbete har långsiktiga effekter - OPS arbete har stärkt Strömstads företags konkurrenskraft på sikt, och fokuserat på viktiga områden där fungerande nätverk har uppstått - OPS arbete har gett möjlighet till kompetensutveckling för framtidens behov, dels i projektet Industrisamverkan dels genom att påbörja samverkan mellan skola och näringsliv. Humankapitalet växer. - OPS arbete har räddat hotade jobb. Det synligaste beviset gäller fisket i Kosterfjorden - OPS arbete har skapat en vi-anda i samhället. Landsbygdsgruppens arbete hade troligen stor del i utmärkelsen "Årets Kommun" - OPS arbete har gett framgångsrika projekt som får effekt lång tid framåt. Följande projekt kan nämnas som exempel på detta Industrisamverkan Landsbygdsgruppens arbete med bygdeutveckling Ekoparken Utvecklingen av fisket OPS verksamhet har skapat framtidstro och visionär anda. Det är uppenbart att OPS genom sitt sätt att arbeta skapat ett visionärt tänkande och framtidstro. Det framkommer tydligt i både enkäter och intervjuer. Dialogen i partnerskapet är framtidsinriktad och ofta visionär. Känslan av att tillhöra ett vinnande lag skapar ytterligare framgångar. En åtgärd som bör få större uppmärksamhet är att informera och involvera andra invånare och grupper i partnerskapets arbete. III.4 Vilken roll och betydelse för resultatet har fokusgrupperna och projekten haft Kreativa projekt för arbetslösa ungdomar De individuella projekten (Trainee, Jobbväxling och Ungdomsströmmen) har nått sina mål i form av nya anställningar och har dessutom skapat nya metoder och nätverk. Ett intressant projektet i anslutning till detta är Vägled A, Genom kompetensutveckling av personer som Sidan 16

18 arbetar med arbetslös ungdom har givit nya kunskaper och idéer som säkert kommer väl till pass vid nästa lågkonjunktur. Projekt som bidrager till Strömstads attraktionskraft Turism Bland de projekt som bidragit till att öka Strömstads attraktionskraft kan nämnas - Destination Strömstad som efter en del turer lyckades ena företagare i besöksnäringen i Strömstad och som bl.a. gått ihop i ett gemensamt bolag för att bedriva en samordnad bokningscentral. - Kurort Strömstad som väckt till liv Strömstads gamla tradition som kurort, och som säkerligen betytt mycket för det nu nyöppnade SPA-hotellet i Strömstad. Miljö - Ekoparken är redan nu en stor attraktion som kommer att få långsiktiga effekter. Kultur - Lokstallet är en ny attraktion och samtidigt en samlings- och marknadsplats för konstnärer. - Strömstads Museum mot 2000-talet har satt fart på en inslumrande verksamhet. Sport - Strömstads tennis och Seglarstaden Strömstad är projekt med ideella projektägare som genom sin verksamhet vill placera Strömstad på idrottskartan i sporter som har förutsättningar just i Strömstad. Ett förhållande som vi finner märkligt, och som vi vill kommentera, är att Strömstads tennis fick avbryta sitt projekt p.g.a. att de inte fick några arbetslösa till projektet. Det kan förklara det tämligen blygsamma resultatet av insatta 2 miljoner kronor i projektet Strömstad konkurrensförmåga har förstärkts - Kosterfjorden är ett projekt som gett fiskarna en kompetens- och idéutveckling, och som genom sin fokusgrupp lyckats få fisket i Kosterfjorden att leva vidare då det av miljöskäl var hotat av nedläggning. - Industrisamverkan är ett projekt där ortens företagare gått samman och med stor framgång bedrivit gemensam kompetensutveckling. Detta lever nu vidare i ett gemensamägt bolag. Liknande försök har gjorts i andra kommuner, men vad vi känner till har ingen lyckats på detta unika sätt - Projektet Korsbefruktning har försökt att just korsbefrukta stad och landsbygd, och gjort det så framgångsrikt att det bidragit till att Strömstad utsågs till "Årets kommun" Projekten har i stort nått sina kortsiktiga mål och nästan alla har långsiktiga effekter. De lever vidare i nya handlingsplaner, projekt, nätverk, fokusgrupper mm. De har på olika sätt bidragit till att öka sysselsättningen och genom ökad attraktivitet och konkurrenskraft stärkt näringslivet i Strömstad. Projektkatalogen uppvisar en kreativ blandning. Sidan 17

19 Kompetensutveckling i fokus Den utbildningsverksamhet som bedrivits för deltagarna i partnerskap och fokusgrupper har omfattat ett 30-tal seminarier med totalt ca 700 deltagare. Seminarieurvalet är intressant. Nyckelområden är lärande organisation, omvärldsorientering, framtidsfrågor, hur skapa tillväxt och sysselsättning i ett lokalt perspektiv mm. Vi anser att själva urvalet av seminarier är lämpligt att sprida som modell till andra kommuner och regioner. Utbildning och kompetensutveckling har förekommit i så gott som samtliga projekt. Allt är inte redovisat, men vi har beräknat att det totalt bedrivits närmare persondagar utbildning i dessa projekt. Industrisamverkan är därvid störst med sina persondagar. Kompetensutveckling har varit ett dominerande tema i OPS verksamhet III.4 Vad kan vi lära av detta, och vad kan läras ut till andra? Det finns mycket att lära av hela projektet, såväl dess inriktning som direkta handlande. Det mesta tål att spridas till andra som goda exempel. Vi har här plockat ut några saker att tänka på inför framtiden. Framtiden ligger i att vårda processen och lärandet Partnerskapet har nu verkat i snart fyra år och ständigt vuxit. Fortfarande saknas vissa grupper bl.a. ungdomar, personer från handelsbranschen och sk "vanligt folk". Det är naturligtvis viktigt att dessa involveras så att processen kan fortgå. Det innebär att nya fokusområden uppstår som inte nödvändigtvis har ökad sysselsättning som huvuduppgift, men som kan vara viktiga för Strömstad i ett framtidsperspektiv. Processen har tre grundbultar En gemensam grund och visionär anda Det fanns en avsikt och en vilja redan från början att arbeta processorienterat. Det fanns en delad förståelse för problemen i Strömstad som skapade en gemensam grund för det fortsatta arbetet, där troligen visionerna och den visionära andan hade stor betydelse för motivationen. Jämställd dialog Det finns annat som också har betytt mycket, t.ex. det icke hierarkiska arbetssättet, baserat på en problemorienterad dialog. Detta märks tydligt när man som utomstående deltar i dessa möten. Jämställdheten är påtaglig liksom frånvaron av debatt, särskilt politisk sådan. Dialogen är respektfull, fri från positioneringar men konstruktiv och handlingsinriktad. Umgängestonen är informell. Som utomstående har man svårt att lista ut vilka som är kommunalråd, VD eller "vanliga" anställda. Uppenbarligen måste ledande politiker och företagsledare i Strömstad här föregå med gott exempel. Omvärldsorienterad helhetssyn Partnerskapet har utvecklat och under åren hållit fast vid en integrerad och nytänkande strategi, vilket finns utvärderat i analys 2. Detta strategiska tänkande får troligen sin näring i Sidan 18

20 ett omvärldsorienterat synsätt som i sin tur förstärkts genom de utbildningsinsatser som gjorts för partnerskapets räkning. Detta omvärldsorienterade synsätt ingick i avsiktsförklaringen liksom kravet på helhetssyn. Detta har bl.a. yttrat sig i en strävan att alltid ha de som berörs med i problemlösningen tillsammans med experter på området, och om så behövs politiska representanter. Erfarenheter från verksamheten Erfarenheter från OPS verksamhet ger följande förslag till vad som bör vårdas och utvecklas inför framtiden. - Arbetet med att höja kompetensen, det livslånga lärandet - Fortsätt utveckla demokrati genom delaktighet - Behåll öppenheten - Involvera ungdomarna - Utveckla dialogen - Vårda nätverken - Utveckla samarbetet med universitet och högskola Vi bedömer att satsningen på och samarbetet kring besöksnäring och kompetensutveckling är det som kommer att ha störst betydelse för Strömstad på lång sikt. Bland de projekt som både är unika och framgångsrika vill vi särskilt lyfta fram följande, som dessutom är exempel på modeller som bör spridas utanför Strömstads kommun Ekoparken Industrisamverkan Kosterfjorden Korsbefruktning Områdespakten för sysselsättning i Strömstad är ett exempel på hur bidragspengar har givits direkt till en så låg organisatorisk nivå att det har kunnat ge sysselsättning genom att effektivisera en lokal faktormarknad. Detta är kanske något för EU att beakta. Sysselsättningspakten har till sist varit en drivkraft till den mentala omstruktureringen av samhället. Där OPS inte gått i mål I frågor om långsiktighet bör det nämnas att det fortfarande finns mycket mer att göra vad gäller samverkan med universitet och högskolor, samarbete med Norge inkluderande förenklingar och avregleringar i gränshandeln, samt infrastruktur som vägar och flygplats. Arbetet med dessa frågor har bedrivits tillsammans med andra offentliga organ, vars intresse i många fall varierat mellan svalt och kallt. Sidan 19

21 IV. Tankar inför framtiden Arbetet i OPS ger mersmak inför framtiden. Dess ledning vill att denna utvärdering ska ge förslag på hur det framtida arbetet ska bedrivas. Det finns alla anledning att fortsätta i den riktning som hittills varit för handen. Gjorda erfarenheter kommer givetvis väl till pass vid nästa lågkonjunktur. Partnerskapet har visat att de kan hantera dessa frågor med stor anpassningsförmåga och kreativitet. Siktet bör dock vara längre ställt än så. Vilka är Strömstads framtida möjligheter? Utvärderingsarbetet har gett oss tillfälle till att reflektera över detta. Vi vill glänta på några dörrar, där vi tror oss finna lämpliga utvecklingsområden för Strömstad. IV.1 Fortsätt stärka tillväxten och konkurrenskraften Fortsätt med att bygga Strömstad på en generationssolidarisk grund. Ambitionen för nu levande generation att överlämna ett bättre Strömstad till kommande generationer är en stark tillväxtfrämjande drivkraft. Det finns miljövänlig ekonomisk tillväxt, som inte är exploaterande att utveckla. Det är förnuftigt att ta tillvara de möjligheter en sådan erbjuder. Strömstad ligger som en svensk trojansk häst i Oslo-regionen med sitt mäktiga tryck i efterfrågan från 1 milj konsumenter inom pendlingsavstånd (2 timmars restid). Vårda den marknaden och ta alla tillfällen att odla Strömstad kommuns varumärke i detta närområde. Prioritera samarbetet med Oslo-regionen. I ett framtida EU finns vinnarna bland de kommuner som utvecklat goda finanser och konkurrenskraftiga livsstilar. Det tar lång tid att ladda ett varumärke med värden och det sker genom handlingar. Förtroende kring goda finanser förtjänar man. Vetskapen att man kan bo och leva på ett meningsfullt sätt i Strömstad sprids genom folks erfarenhet. Erfarenheterna som gjorts i Industrisamverkan kan utövas på fler områden. Det bör finnas fler faktormarknader än samordnad kompetensutveckling att erövra för Strömstads näringsliv. Vi tänker på sådana områden som marknadsföring, produktutveckling, IT och datorstöd, ekonomi och redovisning, informations- och teletjänster etc. IV.2 Fortsätt stärk attraktionskraften Givetvis bör besöksnäringen bearbetas ytterligare. Här finns mycket ogjort. Detta är ett stort framtidsområde inte minst genom den ständigt ökande turismen och internationaliseringen. Strömstads läge kan behöva en flygplats för företagandets behov. Det är inte bara vackra omgivningar och vänligt bemötande som är intressant. Sådant kan man få på många ställen. Det som på sikt är avgörande är ortens varumärke. Grunden i varumärket ligger i Strömstads speciella kultur, både historiskt och vad man vill utveckla inför 2000 talet. Alltså både tradition och vision, samt det som gör Strömstad lite unikt. Störmstadsborna bör känna stolthet inför sitt varumärket så att de blir goda ambassadörer för Strömstad både på hemmaplan och på andra ställen. Det finns en livsstil i Strömstad som vi tror attraherar, och det finns utrymme för fler livsstilar. Sidan 20

22 IV.3 Fortsätt öka det sociala kapitalet Själva idén med arbetet i områdespakten har varit att olika aktörer i Strömstad ska ta sin del av ansvaret för Strömstads utveckling. Det har skapat en vi-anda, som bör vidgas till de grupper som inte varit så väl representerade i partnerskap och fokusgrupper. Det är inte svårt att finna flera angelägna områden att fokusera på, men hur ska man få nya personer motiverade att deltaga? Vår rekommendation är att söka källorna till partnerskapets framgång. Vi tror att de bl.a. återfinns i processens grundbultar som vi beskrivit på sid Om inte partnerskapet vidgas till nya grupper, riskerar partnerskapet på sikt att stelna i en förening för inbördes beundran. IV.4 Fortsätt satsa på humankapitalet Lärandet och kompetensutveckling har varit hörnpelare i det arbete som bedrivits. Men det måste fortsätta. IT-området behöver erövras ytterligare och utbildningsnivån ökas med fler högskoleutbildade i Strömstad. Till att börja med kan man utnyttja de universitetsutbildade lärarnas specialistkompetens på fler områden än i skolan. Vi hoppas att det påbörjade arbetet skola-näringsliv kan finna former för detta. Det framtida samhället bygger mycket på kunskap och kompetens, vilket partnerskapet satsat på. Samverkan med universitet eller högskola kommer att bli ett måste. Här tror vi att det behövs mer av både visioner och handlingskraft, än det som gjorts hittills. Vi anar att Strömstad får ut mer av en samverkan med Östfold och Oslo, än med Trollhättan och Göteborg Vi uppmanar till slut partnerskapet att vårda processen och nätverken. Vi hävdar också att fortsatt kompetensutveckling och omvärldsorientering är nödvändiga i framtiden. I de utvärderingar vi tagit del av påpekas att partnerskapet varit en lärande organisation, och att det har varit avsikten. Varför inte göra Strömstad till ett lärande samhälle? En vision värdig Strömstads partnerskap! Sidan 21

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Partnerskapet och fokusgrupperna

Partnerskapet och fokusgrupperna STRÖMSTADS KOMMUN TERRITORIAL EMPLOYMENT PACT OF STRÖM- STAD Utvärdering av sysselsättningspakten Områdespakt för sysselsättning i Strömstad Analys 3 Partnerskapet och fokusgrupperna En processanalys Författare

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

Gör såhär! Bilaga intressanmälan LOKALT LEDD UTVECKLING LEADER NÄRHETEN Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet - för alla Gör såhär! Bilaga intressanmälan Innan du börjar med Intresseanmälan - Lokal bilaga ska du läsa igenom

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Utvärdering av sysselsättningspakten

Utvärdering av sysselsättningspakten STRÖMSTADS KOMMUN TERRITORIAL EMPLOYMENT PACT OF STRÖM- STAD Utvärdering av sysselsättningspakten Områdespakt för sysselsättning i Strömstad Analys 2 Sysselsättningspakten. Mål, process och resultat. En

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Utvärdering av sysselsättningspakten

Utvärdering av sysselsättningspakten STRÖMSTADS KOMMUN TERRITORIAL EMPLOYMENT PACT OF STRÖM- STAD Utvärdering av sysselsättningspakten Områdespakt för sysselsättning i Strömstad Analys 4 Sysselsättningspaktens projekt En verksamhets- och

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar?

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? 2014-2020 Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? Då kan du söka stöd för att förverkliga den genom LEADER Längs Göta älv Ale Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Norra Hisingen Angered

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer