Vems Möllevången? Whose Möllevången?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vems Möllevången? Whose Möllevången?"

Transkript

1 Vems Möllevången? En studie av gentrifieringen Whose Möllevången? A study of gentrification Tamara Sekaric Fastighetsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp VT 2014 Handledare: Christian Abrahamsson

2 Sammanfattning Syftet med studien är att sätta ord på förändringarna som sker på Möllevången i Malmö genom att testa om det skulle kunna förklaras med ordet gentrifiering. Samt hur dessa förändringar har påverkat och kommer att påverka människor. Metoden för genomförandet kommer till största del att bestå av djupgående intervjuer med människor som bor och vistas i området. Detta för att uppmärksamma vilka förändringar som sker, har skett och hur de upplevs. Sedan kommer berättelserna från intervjupersonerna att jämföras med gentrifieringen som den beskrivs av samhällsvetare och författare. Resultatet visar att det med högsta sannolikhet pågår en gentrifiering av Möllevången men att denna uppfattas olika av olika människor och inte behöver vara negativ. Nyckelord Bostadssegregation, Gentrifiering, Segregation, Möllevången, Möllan, Integritet, Malmö Abstract The study aims to put into words the changes that occur on Möllevången in Malmö by testing whether it could be explained by the word gentrification. And how these changes have affected and will affect people. The method of implementation will largely consist of in-depth interviews with people who live and reside in the area. This is to pay attention to the changes taking place, the changes that have taken place and how they are perceived. Then come the stories of the interviewees which are compared with gentrification as outlined by social scientist and authors. The result shows that the highest probability is an ongoing gentrification of Möllevången but this is perceived differently by different people and not necessarily negative. Keywords Housing segregation, Gentrification, Segregation, Mollevangen, Mollan, Integrity, Malmo 2

3 Förord Jag vill passa på att tacka alla intervjuade som gjort detta arbete intressant och genomförbart. Tack till mina systrar Lilly och Bella samt min vän Denise för att ni tog er tiden att lästa mitt arbete och gav mig återkoppling på vad som kunde förbättras. Tack till Christian Abrahamsson som hjälpt mig med val av litteratur och handledning. Malmö, Tamara Sekaric 3

4 Innehåll Sammanfattning... 2 Nyckelord... 2 Abstract... 2 Keywords Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsningar Tidigare forskning Målgrupp Disposition Metod Val av ämne Val av metod Insamling av material Omfattning Motiv för val av metod Transkribering Tillförlitlighet Källkritik Teori Möllevångens historia Möllevången på talet Social blandning Tunna band Lokal identitet Livscykel, livsform och livsstil Gentrifieringsprocessen Den moderna människan Empiri Prisutveckling Statistik Statistik

5 4.3 Svar på intervjuer Kvinna Bagarebilen Man Man Väktare Kosmetikbutik Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Analys Möllevångens utveckling Social blandning Tunna band Lokal identitet Livscykel, Livsform och Livsstil Gentrifieringsprocessen Den moderna människan Kriminalitet Slutsats Källförteckning Tryckta källor Elektroniska källor Bilagor Priser på de lediga lägenheterna på Nya Triangeln Intervjuguide

6 1. Inledning I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till uppsatsen. Syfte, frågeställning och tidigare forskning presenteras, följt av avgränsningar och målgrupp. Avslutningsvis förklaras uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrund Malmös själ förändras när gamla arbetarområden som Möllevången förändras. (SVT-A) Dagstidningarna rubricerar med och skriver om hur Möllevången kommer att bli som Södermalm i Stockholm (gentrifierat). Hur andelen bostadsrätter ökar i takt med hyreshöjningarna. Mellan har var sjunde hyresrätt gjorts om till bostadsrätt. Citytunneln ses som en bidragande faktor som får höginkomsttagarna att flytta in i området, främst vid torget. Pia Sanden från Malmö Citysamverkan säger att man väntar in förädlingen av Möllevången sedan kommer även detta område att räknas till city. (Sydsvenskan) I utvecklingsplanen som Gatukontoret tog fram år 2006 belyser man att Möllevången genomgår förändringar, man måste anpassa och rusta upp området. Många unga människor flyttar in och framförallt nöjesutbudet utvecklas och förstärks. Stadsdelen är unik för sitt stora utbud av olika sorters småbutiker och mångfald. Det är en speciell kultur i området som inte återfinns i andra stadsdelar i Malmö. Möllevången är en levande stadsdel, med torghandeln som håller den levande dagtid och sitt stora utbud av restauranger och barer som håller Möllevången levande kvällstid. Trots den levande bilden är stadsdelen till synes otrygg i form av mycket överfall och rån. Malmö stad ser brister så som få grönytor och vill med anledning av detta och för att öka känslan av säkerhet rusta upp området. Sveriges första stora bostadsområde byggt enbart för arbetarklassen håller på att genomgå en stor förändring, en gentrifieringsprocess har satts igång. Ett ökat antal bostadsrätter och upprustningen av bostadsbeståndet är tecken på detta, det kan komma att accelerera beroende på om dragningskraften fortsätter att öka. (Sundell-Isling & Blomquist 2006) Gentrifiering: social förändringsprocess som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter. (Nationalencyklopedin) 6

7 Begreppet gentrifiering kommer ursprungligen från den brittiska sociologen Ruth Glass som på 1960-talet uppmärksammade när Londons centrala nergångna arbetarkvarter invaderades av den övre medelklassen. De tog över hela hus och områden, rustade upp dem och tryckte ut den ursprungliga fattiga befolkningen. Elisabeth Lilja (2011) beskriver gentrifieringen med fyra faser där den första fasen är när en mindre riskbenägen grupp, oftast konstnärer, flyttar in till ett område, rustar upp och renoverar för sitt eget boende. I fas två kommer fler likasinnade människor till området och renoveringarna fortsätter. I den tredje fasen börjar området och dess upprustningar att uppmärksammas av människor som ser boendet som en investering och detta leder till ökade fastighetspriser och ökad omflyttning. Den fjärde fasen är den gentrifierande fasen, här tar den övre medelklassen över området. Den nya super-gentrifierings fasen, alltså den femte fasen som nu är på väg in i delar av Stockholm är när det gentrifierade området får en ny rikare överklass som tar över. (Lilja 2011) 1.2 Syfte och frågeställningar Studien syftar till att beskriva förändringar som skett bland Möllevångens boende, butiker och utbud över tid med fokus på de senaste åren och utifrån detta se vilka former gentrifieringen tar i området. Samt se vilka effekter detta får på området och dess boenden. Målet är att genom studier som gjorts på gentrifiering kunna knyta an dessa till Möllevången och besvara frågorna nedan. Hur har Möllevången förändrats de senaste åren? Vart är det på väg? Vilka former tar gentrifieringen? Är gentrifieringen negativ eller positiv? 1.3 Avgränsningar Geografiskt sett är intervjuer och forskning inom området avgränsat till Möllevången som demonstreras i bild 1.1 Intervjuerna med verksamhetsägare kommer att begränsas till Möllevångstorget. Vidare kommer jag inte att behandla de politiska aspekterna. 7

8 Bild 1.1 Avgränsningar. Källa: Sundell-Isling (2006) 1.4 Tidigare forskning Forskning inom gentrifiering finns det gott om. I större städer världen över har samhällsforskare liksom författare uppmärksammat detta fenomen. I Sverige har Elisabeth Lilja (2011) med sin bok Den segregerade staden gjort en studie av tre kvarter i Stockholm som blivit gentrifierade. Ingen liknande studie har gjorts på Möllevången i Malmö trots att gentrifiering är ett ord som kopplas till förändringarna i området, både i dagstidningar och av privatpersoner. 1.5 Målgrupp Studien riktar sig till högskole- och universitetsstuderande inom fastighetsrelaterade program eller människor som är intresserade av gentrifiering och Möllevångens utveckling. 8

9 Detta examensarbete kan även användas av Malmö stad för att ge en uppfattning av hur människorna på Möllevången uppfattar sitt område. Förhoppningsvis kan det hjälpa dem och deras utvecklingsarbete i stadsdelen. 1.6 Disposition 1. Inledning I detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till studien. Läsaren får en inblick i vilka utgångspunkter och frågeställningar som genomsyrar studien samt vilka avgränsningar som gjorts. 2. Metod I detta kapitel förklaras val av metod liksom val av ämne följt av motiven till valen. Avslutningsvis presenteras tillförlitlighet och källkritik. 3. Teori Kapitlet inleds med en kortare beskrivning av Möllevången och dess historia. Därefter presenteras tidigare forskning inom ämnet. Utifrån detta teorikapitel har frågorna för de djupgående intervjuerna skapats. 4. Empiri Inledningsvis presenterar detta kapitel statistisk som tagits fram för Möllevången. Därefter presenteras de transkriberade intervjuerna för att ge en förklaring av hur människor på Möllevången uppfattar området. 5. Analys I analysen jämförs den tidigare forskningen från teorikapitlet med resultatet av den insamlade datan i empirikapitlet och presenteras med rubriker som knyter tillbaka till teorin. Resultaten från empirin kopplas till teorin genom gena detta stycke. 6. Slutsats I detta avslutande kapitel ges en slutsats av studien som besvarar frågeställningen. 9

10 2. Metod I detta kapitel skildras det vetenskapliga tillvägagångssätt som används för utförandet av studien. Här beskrivs hur val av ämne såväl som val av data gått till och avslutas med hur materialet källkritiskt har behandlats. 2.1 Val av ämne Intresset för gentrifiering kom i samband med en kurs på Malmö högskola som bland annat behandlade bostadssegregation. Elisabeth Liljas bok Den segregerade staden fångade mitt intresse för begreppet. När jag sökte information om det insåg jag att det skrevs en del i dagstidningar om att Möllan gentrifieras men att ingen studie egentligen hade gjorts. 2.2 Val av metod Elisabeth Lilja (2011) beskriver i sin bok Den segregerade staden gentrifieringen med inifrånperspektivet. Djupgående intervjuer med människor som bor och har bott i området fyller hennes bok med information om hur dessa människor har upplevt och upplever förändringarna som skett i området under benämningen gentrifieringsprocessen. Därav ansågs denna metod lämpa sig även för min studie. I denna uppsats kommer metoden kvalitativ studie att användas. Anledningen till att jag väljer en kvalitativ studie framför en kvantitativ är för att jag vill få svar på hur människor upplever Möllevången och få deras syn på det. För att ställa frågor som får denna typ av svar gör man en kvalitativ studie. (Ahrne 2011). 2.3 Insamling av material Utöver primärdatan som består av kvalitativa intervjuer och som jag själv utför, kommer kvantitativ data att samlas in i form av offentlig statistik på bostadsbestånd, befolkning, bostadspriser och hyresnivåer. Denna så kallade sekundärdata har jag inte tid att samla in själv men är relevant för studien. Allt teoretiskt material är likaså sekundärdata från analyser av böcker och avhandlingar. (Lundahl & Skärvad 1999) 10

11 2.4 Omfattning Lilja utförde sin studie hösten 2009 och våren 2010 alltså under ett helt år. (Lilja 2011) Då tidsperioden för detta examensarbete är betydligt kortare än tidsperioden som Lilja hade så kan denna studie inte bli lika omfattande men kommer att göras på samma vis med intervjuerna dock bara i ett kvarter. 2.5 Motiv för val av metod Tanken med detta arbete är att jag ska använda mig av semistrukturerade intervjuer med folk som bor och vistas i området samt verksamhetsägare som finns i området. Anledningen till att denna metod används är för att alla ska få möjlighet att svara så öppet som möjligt och få chansen att svara på samma frågor utifrån sin egen åsikt. Alla intervjuade kommer på så vis att få samma frågor. (Bryman 2011) Antalet intervjuade kommer att bli ca tio stycken, detta för att samla in så mycket information som möjligt men med tanke på tidsramen som ges i detta arbete måste en begränsning sättas. Eftersom att människor är olika och uppfattar saker och omgivningen på olika sätt så krävs många kvalitativa intervjuer. (Materud 2009) 2.6 Transkribering Vid intervjuerna har inspelningsutrustning använts för att fånga upp allt den intervjuade säger. Därefter har materialet transkriberats alltså skrivits ner. Hur ordagrann man ska vara beror på studiens syfte. Då denna studie ska likna den som gjorts av Lilja (2011) har allt som de intervjuade sagt skrivits ner. På detta vis presenteras hela deras bild av studieområdet även för läsaren. (Kvale 1997) 2.7 Tillförlitlighet Både kvalitativa intervjuer och kvantitativ data i form av statistik har samlats in. Detta för att kunna jämföra de kvalitativa studierna med de kvantitativa och se om det finns något samband. På så vis ökar även tillförlitligheten i studien. (Svenning 1996) Då alla intervjuade privatpersoner fått vara anonyma behöver de inte oroa sig för att deras namn och åsikter ska höras av någon annan. De intervjuades svar på frågorna är omformulerade för att vara lättlästa 11

12 men inte tolkade med egna uppfattningar utan speglar orginalsvaren, detta för att ge en så verklig bild som möjligt. (Kvale 1997) 2.8 Källkritik När man bygger en studies teoretiska ram på sekundärdata kan man aldrig försäkra sig om att allt är rätt eller sant. Valet av böcker har skett i samråd med min handledare där båda varit överens om att dessa är de mest tillförlitliga vi kan få tag på för det specifika ämnet. Teoretiska böcker bygger på någons teori om något och dessa teorier skiljer sig åt mellan olika teoretiker. Likaså skiljer sig teorierna och åsikterna åt mellan författarna som återfinns i denna studies teorikapitel. När det kommer till min empiriska studie så har jag valt att avslöja allt som de intervjuade säger. Oavsett om de talar för eller emot gentrifiering. Detta för att visa att människor är olika och uppfattar saker olika. Att de intervjuade fått vara anonyma gör det lättare för dem att säga sådant som de kanske inte sagt annars. Samtidigt förstår jag att när det kommer till face to face intervjuer kan det blir lite svårare att säga precis vad man vill. Då många intervjuer har gjorts kan jag jämföra dessa och få en bredare bild. 12

13 3. Teori I detta kapitel redogörs för Möllevångens historia samt området i korthet. Därefter följer de teorier som valts ut som relevanta för ämnet. 3.1 Möllevångens historia Möllevången eller Arbetarnas Möllevången byggdes för arbetarna som kraftigt ökade i och med industrialiseringen och behövde bostad. Det var Malmös första stora bostadsområde byggt för enbart arbetare. Industrialiseringen förändrade Malmö på så vis att stora massor flyttade från landet till staden för att arbeta. Denna urbanisering innebar att plötsligt bodde de borgerliga tillsammans med de nyinflyttade som hade en helt annan bakgrund. Detta ledde till konflikter på grund av olika kulturer och socialt beteende liksom olika politiska och ekonomiska tankesätt som plötsligt bodde vägg i vägg och skulle komma överens. Arbetarnas stadsdel Möllevången med sina många industrier kom att bli den fackliga och politiska arbetarrörelsens statsdel liksom samlingsplatsen för många arbetsrelaterade demonstrationer. Möllevångens sociala sammansättning förändrades avsevärt från talet då de bättre ställda arbetarfamiljerna började flytta därifrån och området dominerades av ensamstående. Utflyttningarna berodde på att det började byggas bättre flerfamiljshus samtidigt som Möllevången började förslummas och likna de fattiga innerstadsområdena. Kriminaliteten ökade i takt med arbetslösheten i området och även detta fick arbetarfamiljerna att flytta därifrån. Möllevången kom att bli ett problemområde som än en gång bytte karaktär och blev ett invandrarområde i ett segregerat Malmö. (Nyzell 2005) 3.2 Möllevången på talet I Malmö stads områdesbeskrivning från 2000 beskrivs Möllevången som Malmös mest tätbefolkade stadsdel med många små lägenheter och mycket människor på en liten yta. Området domineras av ensamhushåll med stor omflyttning, bara tio procent av hushållen har barn. En stor del av befolkningen är ungdomar och invandrare. (Områdesbeskrivning 2000, s. 274) Området runt omkring Möllevången utvecklas och förändras. Bara åtta minuters promenad från Möllevångstorget växer nya Triangeln fram, se bild 3.1. (Google maps 2014) På Triangeln återfinns en galleria på kvm med massvis nya butiker, kontorsyta på 4 13

14 600 kvm dit bland annat Aftonbladet och Handelsbanken flyttar samt 190 nya moderna bostadsrätter. En lägenhet med fyra rum och kök kostar mellan 3,6-7 miljoner kronor samtidigt ligger avgiften mellan ca kr i månaden. (NCC) Bild 3.1 Avstånd. Källa: Google (2014) I december 2010 öppnade Citytunneln i Malmö med två nya stationer, Triangeln och Hyllie. Triangeln station ligger precis intill den nya gallerian. Öresundstågsräkningen i mars 2011 visar att 25 procent av öresundsresenärarna väljer att hoppa av eller på tåget vid Triangeln station och det väntas öka. (SVT-B) Den nya tunnelbanestationen Triangeln ligger fem minuters promenad från Möllevångstorget. (Google maps) Därifrån kan man ta sig till både Köpenhamns flygplats Kastrup och Lund Centralstation på 18 respektive 16 minuter. (Skånetrafiken) Utanför Triangelns galleria ligger Södra Förstadsgatan, den delen av gatan som sträcker sig till Friisgatan (en gata som kopplar ihop Triangeln med Möllevången) har nyligen blivit gågata på prov, för att se hur man ska utveckla gatan permanent. Syftet med utvecklingen är att skapa en trygg och attraktiv stadsgata. (Mynewsdesk) 3.3 Social blandning Enligt Emma Holmqvists avhandling (2009) Politik och planering för ett blandat boende och minskad boendesegregation: - Ett mål utan medel? förväntas blandade boenden ge en bättre boendemiljö än de homogena områdena, inte minst för de som har det sämre ställt. Detta är något som staten vet om och har mål för men kommunerna tar få steg mot målen. Med 14

15 blandade boenden menas både olika upplåtelseformer som lägenhetsstorlekar för att kunna locka en befolkning där alla har olika bakgrund. Då staten avskaffade bidragen och lånen för bostadsbyggandet har det blivit tuffare att bygga hyresrätter till överkomliga hyror. Bygger man nytt idag är det bara en viss typ av människor som har råd att flytta in och det gynnar inte bostadssegregationen. Politikerna har bara ett verktyg för att påverka bostadsbyggandet och ombildningarna, det är allmännyttan. Att politikerna är oense om hur och var man ska satsa gör det inte bättre. Vissa vill satsa i resurssvaga områden medan andra vill satsa i både resurssvaga och resursstarka områden. Holmqvist säger att det är viktigt att insatser sker i alla delar av en stad, för när man bara satsar på ett område så påverkas även andra. Ombildningarna som skett i Stockholm har påverkat bostadssegregationen negativt, innerstaden domineras av bostadsrätter. (Holmqvist 2009) 3.4 Tunna band I boken Lokala sammanhang och identiteter: Om grannkontakters plats i en föränderlig värld skrivs det om hur viktiga grannskapsrelationerna är, för människors trygghetskänsla och välbefinnande. Här skriver Henning och Lövgren (2002) att det är viktigt att känna igen sina grannar och verksamhetsägarna i området så som butiksinnehavare och de anställda. Dessa bekanta ansikten och människor man kan småprata med bidrar mycket till känslan man har för området där man bor och dessa skapar även känslan av trygghet. När områden börjar förändras och nya människor flyttar in kan man lätt bli mindre bekväm och bli av med trygghetskänslan. När affären man handlat i varje dag och butiksinnehavaren man haft en bekant relation med flyttar så förändras de dagliga rutinerna och kan förändra människors syn på området. Tunna band är ett uttryck för mindre aktiva relationer till människorna i ens närområde så som grannskapsband. Relationen man har till sina grannar kan variera men det är dessa tunna band som gör att man känner sig hemma i området där man bor. Det kan vara någon man stannar och pratar med eller någon man nickar till i mataffären. Dessa små vardagliga kontakter i grannskapsområdet skapar en viss trygghet enligt intervjuade personer i boken. (Henning & Lövgren 2002) 15

16 3.5 Lokal identitet Enligt författaren Sharon Zukin (2011) grundar sig en del av vår identitet i området där vi bor. I boken Naken stad: autentiska urbana platsers liv och förfall skriver hon om hur människors identitet suddas ut i samband med att våra autentiska städer försvinner och istället blir allt mer homogena. De byggnader, grannar och stadens själ som vi känner och ser dagligen antas finnas kvar på morgonen när vi vaknar. Vi identifierar oss med området där vi bor och känner oss hemma i det under förutsättning att det inte förändras. Städer i dagens globalisering är i en ständig förändring och detta leder till att det som får oss att känna tillhörighet våra lokala identiteter försvinner. Man stänger människor ute som inte längre känner att de har tillåtelse att bo kvar. Nu menar Zukin på att de människorna som var med och gjorde staden autentisk tvingas flytta därifrån när homogena rikare människor flyttar in och tar över. Detta skyller hon på makthavarna som inte implementerar någon lag mot detta utan istället jobbar för att göra staden attraktivare för turism. Dagens städer strävar efter att vara attraktiva och konkurrerar med andra städer. (Zukin 2011) 3.6 Livscykel, livsform och livsstil Werner (2003) skriver i sin bok Prefenser beträffande bostadskvaliteter olika konsumentgruppers bostadsval om hur olika typer av människor har olika preferenser i valet av bostad, beroende av ett antal faktorer men att dessa preferenser även ändras, beroende på livssituation och omständigheter. Han visar att man kan generalisera dessa preferenser genom att beskriva människor utifrån vilken livscykel, livsform och livsstil de tillhör. Livscykel, livsform och livsstil är tre delar av beskrivandet av en individ, utifrån dessa kan man placera individen i en kategori för att redogöra för dennes bostadspreferenser. Livscykel är den del som beskriver var i livet man befinner sig alltså om man är ung eller gammal (ålder), man eller kvinna (kön) samt om man har barn eller inte (familj). Livsform beskriver hur man styr sitt liv, om man är högutbildad eller inte (utbildning), om man har hög eller låg inkomst (lön) samt om man är familjeinriktad eller mer utav en individualist. Livsstil handlar om vad man har för smak och preferenser, detta baseras oftast på ens erfarenhet, om man tycker om t.ex. teater och konst eller natur och skog. Beroende på var i livet man är så har man olika önskningar på var man vill bo och vad som är viktigt kring boendet, valet av bostad förändras alltså över tid. En ungdom vill oftast bo där det händer i stadens centrum nära kultur och nöjesutbud. En pensionär tycker att trygghet och närhet till apotek och affären är viktigt. 16

17 Barnfamiljer med hög inkomst förväntas vilja bo i villa medan en frånskild ensam kvinna kan föredra boendet i staden med närhet till teatrar. Werner kategoriserar bostadspreferenserna som följande: Unga och inne är urbana individualister såsom studenter eller ny utexaminerade inom en bra betald bransch. De har låg inkomst nu men vet att de kommer att tjäna bra i framtiden. De nöjer sig bara de bor centralt nu men deras framtidspreferenser är exklusiva lägenheter väldigt centralt. Unga familjer som vill bo i villa är familjer med lägre inkomster som inte värdesätter stadslivet utan gärna bor i ett lugnt ytterstadsområde så länge de har arbete. Har de barn vill de gärna anpassa bostadens storlek efter detta. Familjer med lokal förankring är liksom familjen ovan en vanlig familj men som har ett socialt band till ett visst område i staden, en kulturell gemenskap. De kan tänka sig att bo trångt för att få bostad i ett centralt läge eller bo långt ifrån centrum för att få en stor bostad. Dubbel höginkomst är par med eller utan barn där båda har en hög inkomst. De är karriärsinriktade och ser sin tid som dyrbar. Unga och inne kan växa in i denna kategori. De har köpt en exklusiv innerstadslägenhet som de kan byta mot ett hus i bra läge när de skaffar familj. Hästintresserade kan flytta till hästgård. Efter skilsmässan de som har barn vill gärna bo nära varandra men ofta har den ena en bättre ekonomi. De bosätter sig nära barnens skola i vars en lägenhet. De har för övrigt olika preferenser. De en boende är ensamma vuxna, en växande grupp. Kategorin domineras av kvinnor då män oftare gifter om sig. Närhet till kulturutbud så som teatrar och konstutställningar är en preferens för dessa kvinnor. De fria medelålders är medelålders och äldre par som säljer sin villa och flyttar till lägenhet. De vill befria kapitalet för att kunna ägna sig åt sina intressen och önskar bo nära butiker. De gamla vill bo i en trygg miljö med närhet till affären och apoteket. De vill ha säkra promenadvägar men utsikten får gärna vara trafikerad, de vill se lite rörelse. (Werner 2003) 17

18 3.7 Gentrifieringsprocessen Elisabeth Lilja (2011) gör i boken Den Segregerade staden en studie av tre kvarter i Stockholm där hon beskriver gentrifiering som en process i olika faser. Till en början finns det fyra faser men hon har funnit en ny femte fas som kallas super-gentrifieringen. Under gentrifieringens första fas flyttar en mindre riskbenägen grupp (ofta konstnärer eller artister) in i ett arbetarklassområde, de börjar renovera och rusta upp fastigheterna för eget bruk. I den andra fasen kommer fler likasinnade att flytta till området och fortsätter då denna upprustning av fastigheterna. Det blir en aning känt att denna grupp av människor samlas i ett område. En omflyttning av människor blir det då det inte står tomma lägenheter när det lider bostadsbrist. I fas tre blir det allmänt känt att området rustas upp och priserna ökar då medelklassen börjar flytta in, detta medför en större omflyttning av människor. De som flyttar in i området under denna fas ser även boendet som en investering. I den fjärde fasen är området i stort sätt gentrifierat. Det är medelklassen som tar över området och de konstnärer och artister som flyttade in i fas ett och två har längre inte råd att bo kvar. Nu domineras området av ekonomer och människor som arbetar administrativt. Special butiker och professionella service företag växer även i området. Den femte fasen super-gentrifiering innebär att en ny gentrfiering av det gentrifierade området. Det är den rikare övre medelklassen som flyttar in. Ofta finansfolk med väldigt höga löner och globala kontakter. Gentrifieringsprocessen i Stockholm inleddes av politiker och stadsplanerare på talet som inte ville att innerstaden skulle förslummas. I de gamla slitna husen i innerstaden bodde mest låginkomsttagare och områdena i innerstaden hade mycket sociala problem. För att lösa problemen rustade man upp innerstaden och som följd av detta började medelklassen att flytta dit. I mitten på talet fick gentrifieringen ny luft under vingarna när man började omvandla hyresrätter till bostadsrätter, främst i innerstaden. När bostadsrättspriserna i samband med detta började öka kraftigt fick många små butiker och hantverkare som behövde låga hyror flytta. De nya verksamheterna bestod istället av kaféer och restauranger som efterfrågades av medelklassen. Andelen höginkomsttagare sedan ökade kraftigt i innerstaden och då låginkomsttagare måste ta vägen någonstans så hamnar de i områden som är billigare där det redan bor låginkomsttagare. Denna gentrifiering av innerstaden innebär alltså samtidigt en segregation av staden. I Boken beskrivs hur tre kvarter i Stockholm är i olika 18

19 faser av gentrifieringen. Genom att intervjua människor som bor och vistas i dessa områden identifierar hon i vilken fas av gentrifieringen som området är. Södermalm är i fas tre. Renoveringarna börjar uppmärksammas och synas samtidigt som fastighetspriserna börjar öka. De unika små Lumpbodarna som fanns där har inte längre råd att finnas kvar och har ersatts av eller bytt namn till Antikviteter och blivit mycket dyrare. De billiga lunchhaken har ersatts med dyra restauranger och caféer. Men allt är ännu inte borta trots att söderandan som gjort området så unikt, inbjudande och trevligt börjar försvinna. Vasastaden är i fas fyra. Invånarna består nu främst av den övre medelklassen vilket syns dels i vad det finns för handel i området men även på fastighetspriserna. De som tidigare bodde i området och gjorde det attraktivt finns inte längre kvar. Skönhetssalonger och caféer har tagit över gatorna. Östermalm är på väg mot den femte fasen super-gentrifieringen. Detta ser man genom att området redan genomgått de fyra första faserna och den nya eliten med globala kopplingar är på väg in i området. Deras preferenser består av en tjänstesektor av unika icke massproducerade produkter, t.ex. specialsydda skjortor och skor, gärna handgjorda med hög kvalité. Man ser denna utveckling på utbudet av butiker och produkter som börjar växa fram i området. (Lilja 2011) 3.8 Den moderna människan I boken Allt som är fast förflyktigas skriver Berman (1996) om hur modernismen har skrämt oss och hur rädda vi är för framtidens förändringar. Han beskriver moderniseringen som en virvel av förändring som har pågått i närmare 500 år och uppmärksammats av många teoretiker och filosofer genom tiden. Det är inget nytt att allt ständigt förändras trots att många människor tror att det är först nu det börjar förändras. Vi vet inte heller när denna virvel tar slut eller om det gör det. Att människor är rädda för förändring har Berman uppmärksammat även i andra kända verk av bland annat Marx, Goethe, Dostojevski och Baudelaire. Redan på talet skrevs det mycket om rädslan för modernitet och förändring av det trygga. Även dessa författare brottades med rädslan för det okända och förhoppningarna på de nya möjligheterna. Berman skriver om Bronx i New York där han själv är uppväxt och hur Bronx blev ett offer för moderniseringen. Han beskriver sina tårar och misstycke för Moses den stora byggherren som rev ner hela Bronx centrum med bostadsområden (där Berman själv vuxit upp) och 19

20 tvingade människor att lämna sina hem vilka skulle plattas med marken för att bygga en motorväg. För att inte nämna alla de människor som tvingades flytta pga. allt byggdamm och buller som byggandet och trafiken medförde. Moses var en modern man som ville bygga och förstod hur framtidens stad skulle byggas. Han fick fria tyglar och gjorde i princip vad han ville. Detta efter att han byggt fina parker av smutsiga oanvända platser och byggt massa fina lekplatser. Han moderniserade mycket och gjorde mycket förbättringar i allmänheten som människor uppskattade. Människor älskade honom och utvecklingen i början. Han älskade dock inte människor, de var mest bara i vägen. Han hade ett uttryck som löd När man arbetar i en mer än fullbyggd världsstad måste man slå sig fram med köttyxa. När Moses byggde motorvägarna så satte förändringen av staden New York igång på riktigt. Den gamla staden och de nya vägarna passade inte ihop. Även om Moses inte ville förstöra sitt älskade New York så blev det följden av förändringar han satte igång och som sedan accelererade, enligt Berman. SOHO skulle också rivas och Moses skulle bygga en motorväg över det men människorna stoppade honom. Då många lägenheter stod tumma och hyrorna var låga kunde fattiga konstnärer flytta in i SOHO. Dessa konstnärer gjorde området väldigt attraktivt, så attraktivt att mäklare började se potentialen Det slutade med att människorna, dessa konstnärer som hade gjort området så attraktivt att priserna ökade kraftigt i området, plötsligt själva inte hade råd att bo kvar. (Berman 2001) Berman förklarar modernismen som en strömvirvel, med ständiga förändringar. En kombination av det förflutna, nuet och framtidsplanerna. Människor som lever i dessa föränderliga samhällen kommer att fortsätta virveln så länge de minns det förflutna och strävar efter framtiden. Berman tror att vi och de som kommer efter ska fortsätta att kämpa för att göra oss hemmastadda i den här världen även om allt vi har fortsätter att förflyktigas. Modernismen går ut på att ha något ifrån det förflutna för att kunna se tillbaka på och få grepp om vilka vi är och vart vi är på väg. I Bermans tolkning av Karl Marx tankar kommer han fram till följande: Oavbrutet omskapande, evig osäkerhet och rörelse undergräver inte samhället utan bidrar faktiskt till att stärka det. Katastrofer omvandlas till lukrativa möjligheter för nyutveckling och förnyelse; upplösningen verkar som en mobiliserande och därmed integrerande kraft.. I denna värld kan stabilitet enbart innebära entropi, långsam död, 20

21 medan vår känsla av framsteg och tillväxt är det ända sättet att säkert veta att vi lever. Att säga att vårt samhälle faller sönder innebär helt enkelt att det är levande och friskt.. Moderna män och kvinnor måste lära sig att sträva efter förändring.. aktivt söka upp och genomföra dem.. glädjas åt rörligheten, hämta näring i förnyelsen se fram emot kommande förändringar.. (Berman 2001, ss ) Vi måste alltså enligt Bergman fortsätta vår virvel och dra nytta av förändringarna som ger oss oändligt med möjligheter. Acceptera det moderna samhället men minnas det förflutna som kan vägleda oss när vi glömmer vem vi är och vart vi är på väg. (ibid.) 21

22 4. Empiri I detta kapitel presenteras för studien relevant statistik följt av resultatet från de kvalitativa intervjuerna i följd. I folkmun används ordet Möllan när man talar om Möllevången därav har det använts i intervjuerna. 4.1 Prisutveckling Figur 4.1 visar prisutvecklingen på bostadsrätter i Malmö mellan åren , vi ser här att priserna har legat på en relativt jämn nivå sedan 2007 om man jämför med prisutvecklingen innan det. Om man jämför år 2008 med år 2010 så är det ändå en stor skillnad, kr/kvm år 2008 och kr/kvm år Detta innebär att för en 50 kvm lägenhet betalade man kr år 2008 och för samma lägenhet år 2010 fick man betala kr. Ser man det på detta viset så är det en stor skillnad men inte lika stor som om man jämför med priserna för 1996 eller år Man fick betala kr/kvm år 1996 och kr/kvm år Samma lägenhet som i fallet ovan kostade alltså kr år 1996 och kr år Från år 1996 till året 2007 skedde en kraftig prisökning i jämförelse med de senaste åren. Figur 4.1 Prisutveckling av bostadsrätter i Malmö. Källa: Svensk Mäklarstatistik (2014) 22

23 Figur 4.2 Prisutvecklingen på bostadsrätter i Malmö jämfört med centrum öst vilket innefattar Möllevången. Sedan hösten 2013 har priserna ökat markant i östra centrum i jämförelse med resterande Malmö. Figuren visar perioden april mars 2014 Figur 4.2 Prisutveckling på bostadsrätter Malmö kontra Möllan. Källa: Svensk Mäklarstatistik (2014) Figur 4.3 visar prisutvecklingen i Möllevången på köpta hyreshusfastigheter från året 1995 till augusti Här kan vi se hur priserna har ökat över tid samt att det skedde en förändring år 2004, plötsligt började priserna öka markant och många fastigheter köptes till högre priser än tidigare. Priserna är angivna i kr/kvm och innefattar boytan i hyreshusfastigheterna som köpts. Ränteutvecklingen som återfinns i Figur 4.4 Statsobligationsräntan i procent visar hur räntan har minskat från 1994 till Från att ligga på över 11 procent till att hamna under 2 procentstrecket. 23

24 Figur 4.3 Prisutvecklingen av hyresfastigheter på Möllevången. Källa: Egen figur med siffror beräknade i Ljunqvist Ortspris (2014) Figur 4.4 Utvecklingen av statsobligationsräntan. Källa: Ekonomifakta (2014) En lägenhet med fyra rum och kök finns i skrivande stund till salu vid Möllevångstorget. Priset på denna uppgår till kr med en avgift på kr per månad. Det som är intressant i tabell 4.1 är information om snittpriserna i området. Kvadratmeterpriset ligger alltså på ca kr i området runt Möllevångstorget. 24

25 Tabell 4.1 Snittpriset på lägenheter runt Möllevångstorget. Den här bostaden Snitt för området Pris kr ,4 kr Boarea 98 m² 103 m² Antal rum 4 rum - Avgift/månad kr/mån kr/mån Pris/m² kr/m² ,2 kr/m² Källa: Hemnet (2014) 4.2 Statistik Om vi ser till folkmängden så har antalet invånare varit ganska konstant på Möllevången sedan Den tidsperiod som avviker en aning är ökningen mellan åren , då ökade befolkningen med 1732 personer. En uppräkning av folkmängden gjordes i januari år 2008 och återfinns i tabell 4.2. Ser man till utvecklingen av arbetslöshet och inkomstnivåer tabell 4.3 så har arbetslösheten minskat med sju procentenheter medan inkomstnivåerna har ökat över tid med kr per invånare. Arbetslösheten är mätt år 2000 och 2008 medan inkomstnivåerna är ifrån år 1998 samt Andelen invånare med eftergymnasial utbildning tabell 4.4 har ökat mellan åren med 17 procentenheter, från 32 procent till 49 procent. Alltså är hälften av befolkningen högutbildade år Utbildningsnivån för hela Malmö ligger på 26 procent år (Malmö utbildningsnivå) Tabell 4.2 Befolkning på Möllevången. Källa: Avdelningen för strategisk utveckling (2008) 25

26 Tabell 4.3 Arbetslöshet och inkomstnivåer på Möllevången. Källa: Avdelningen för strategisk utveckling (2000) & (2008) Tabell 4.4 Utbildningsgrad på Möllevången. Källa: Avdelningen för strategisk utveckling (2000) & (2008) Åldersfördelningen på Möllevången har förändrats ytterst lite mellan åren Det man kan se tydligt är att åldersgruppen år har minskat med ca fem procentenheter medan åldersgruppen och har ökat med vardera ca fem procentenheter, se tabell

27 Tabell 4.5 Åldersfördelning på Möllevången. Källa: Avdelningen för strategisk utveckling (2000) & (2008) Upplåtelseformen på Möllevången domineras av hyresrätter, se tabell 4.6. År 2000 var 85 procent av bostäderna hyresrätter och 15 procent bostadsrätter. År 2008 hade det skett en förändring, 79 procent var hyresrätter och 21 procent var bostadsrätter. På åtta år ökade alltså bostadsrätterna med sex procentenheter. 27

28 Tabell 4.6 Upplåtelseform på Möllevången. Källa: Avdelningen för strategisk utveckling (2000) & (2008) 4.3 Statistik 2012 Necmi Incegul, sekreterare på avdelningen för strategisk utveckling på Malmö Stadskontor tillhandahöll mig en fil full med områdesinformation för Malmö stad som inte finns publicerad. Ur denna kunde jag sedan få fram statistik. Total befolkning personer. Antalet personer över 16 år är varav 7872 är i åldrarna år, av dessa har personer (53 procent) en eftergymnasial utbildning. Detta innebär att antalet med eftergymnasial utbildning nästintill fördubblats sedan år Medelinkomsten (förvärvsinkomst) i området ligger på kr/år där 379 personer i åldrarna är arbetslösa. Inkomst per invånare beräknat på de totala inkomsterna kr/9 039 invånare över 16 år = kr per invånare över 16 år. Detta innebär en ökning sedan år 2006 i tabell 4.3. Det totala antalet bostäder är st. varav 385 st. är allmännyttiga hyreslägenheter, st. är hyresrätter med privata fastighetsägare samt st. är bostadsrätter. De resterande sju bostäderna är småhus. Detta innebär att bostadsrätterna år 2012 utgör 25,5% av upplåtelseformen på Möllevången. (Malmö Stadskontor 2012) 28

29 4.3 Svar på intervjuer Nedan presenteras svaren på alla genomförda intervjuer Kvinna 66 En lördag vid lunchtid mitt bland grönsaks- och blomsterförsäljarna står en kvinna och väntar på sin son. Hon började vistas i området 1990 då hennes barn började komma till Möllan, då var det ungdomens paradis som hon uttryckte sig. Trots att hon är uppväxt i Malmö var hon inte på Möllan innan dess för att det var för kriminellt, från 1960 till talet var man inte alls på Möllan. Den enda dagen som man kunde gå till Möllan var på lördagar när det var grönsaksmarknad. Sedan hon började vistas i området har hon trivts bra, så bra att hon flyttade hit på 1990-talet. Hon gillar det för att det är lätt att komma i kontakt med människor, vanliga människor. Man kan gå runt på torget och pratar med folk, alla är vänliga. Hennes beskrivning av Möllan är man behöver inte åka på semester här finns människor från hela världen, alla är olika men ändå vanliga människor. Hon trycker mycket på att det är vanliga människor på Möllan. Även om hon vistas på andra ställen i centrum så tycker hon att det är här de vanliga människorna är. Området har lite dåligt rykte men hon känner sig trygg för att hon känner så många här. Det har blivit mer folk som gillar Möllan nu, människor som aldrig hade kunnat tänka sig att vara här för år sedan. Det finns mycket nytt utbud i form av nya kaféer och ställen att sitta på. Hon hoppas att Möllan inte förändras och vill verkligen bevara torghandeln Bagarebilen Bagarebilen startade sin verksamhet på Möllan i februari 2014 och ägs av en man 57 år. Han är en före detta narkoman som introducerades för Möllan 1974 då han sprang runt och letade knark längst gatorna kring torget. Nu har han äntligen tagit tag i sin dröm och öppnat sin verksamhet på Möllevångstorget, han står även på andra marknader runt Skåne men Möllan är hans favorit. Älskar Möllan han har bott här i 15 år och det som han gillar är det mångkulturella med många olika människor. Det krävs en jävligt snygg brud för att han ska lämna sitt Möllan. Möllan ger honom en känsla av kärlek. Han förklarar marknaden som klassisk mark och har massvis med vänner som bor och trivs i området. Han beskriver Möllan som en metropol, en mix av alla kulturer från hela världen. Utvecklingen har blivit till det sämre, för lite försäljningsstånd menar han på. Han tycker att ungdomar med nya innovationer 29

30 och idéer skulle få stå och sälja vad de vill fanns det nästan bara svenskar i området, nu är det väldigt blandat, folket har bytts ut. Han ser många fler restauranger och uteserveringar idag. Han tror tyvärr att försäljningsstånden kommer att bli färre men hoppas på tvärtom, vill att vem som helst ska få sälja vad de vill speciellt ungdomar borde få fria tyglar att sälja vad de vill. Han vill verkligen bevara torghandeln Man 40 Det är en solig lördag när den glada 40 åriga mannen cyklar in på Möllevångstorget. Kvinnan vid hans sida rusar in bland grönsaksstånden medan han stannar kvar för att svara på mina frågor. Han bär en modern jacka, jag vet att den är väldigt dyr, märket syns lite varsamt på sidan, ser man sig runt så är folket väldigt avslappnat klädda men han är lite uppklädd. Killen som har stått bakom mig och lyssnat på mina intervjuer lämnar en kommentar han ser inte ut som en Möllan-bo. Mannen flyttade till Malmö på talet och började även då att besöka Möllan. Han bor inte i området men han handlar grönsaker på Möllevångstorget. Han känner att möllan är internationellt och skulle beskriva det som en blandning av det nya och gamla Malmö. De bekanta han har som har bott på Möllan har tyckt att det varit mycket bra. Tycker att Möllan är detsamma nu och då men att både Möllan och hela Malmö har fått mer studenter. Området är präglat av studenter som han tror kommit hit pga. Malmö högskola. Utvecklingen av Möllan tror han kommer att likna utvecklingen som skett i Nørrebro i Köpenhamn, ett före detta arbetarområde som varit eftersatt tidigare men nu blivit mer och mer hippt. Han tycker att Möllan är positivt och som en egen del av Malmö, det har sin charm men han ser gärna mer av torghandeln Man 27 Jag går in för att köpa en kopp kaffe på kaféet Coffee joint och passar på att fråga ut tjejen bakom disken. Kaféet är nyöppnat och den nya ägaren har bara ägt det i tre månader. Det öppnade den 21 februari 2014 och de tre unga tjejer som jobbar där inne har varit där sen dess. Det fanns ett vanligt kafé i samma lokal tidigare som hette Coffee Point så namnet har inte ändrats så mycket men det har det gjort invändigt. Deras slogan är När du vill dricka jävligt gott kaffe och muncha på riktigt feta grejer. På väggarna finns massvis med tavlor från lokala konstnärer och toaletten är något utav ett konstverk, det känns som att gå in i en 30

31 grotta. På utvägen möter jag en kille och en tjej som precis köpt kaffe att dricka ute i solen. Tjejen är från Köpenhamn och föredrar att inte svara på frågor men killen går med på en intervju och vi sätter oss tillsammans på uteserveringen. Han är 27 år gammal och flyttade till Möllan för 4 år sedan. Han har många vänner på plats och det är nära till allt. Det är en riktigt god stämning i området och Möllan ger honom känslan av att vara hemma. Han har många anhöriga och bekanta som bor i området de pratar alla på ett sätt som att man alltid skulle bo kvar. Beskrivningen av Möllan är ofta fel utåt, han säger Nej, det här är inte lilla Falluja. Detta är ett ställe för alla men inte heller ett hippieställe, folk har fått för sig det. Rasisterna har fått för sig att här bara bor araber och att vi alla äter halalslaktat. Andra har fått för sig att det är ett hippie ställe och så tittar han på namnskylten till kaféet vi sitter på Javisst och så öppnar det sådana här ställen men Möllan är en helt vanlig plats som har lite mer. Han kopplar sin kärlek till musik med Möllan, det finns mycket musiker och musik här. Möllan är familjärt, det är nära till alla vänner och det är hans hem. Utveckling som han lagt märke till är att det flyttat hit mycket smålänningar och Stockholmare på senare år. Han har själv flyttat hit från Lund. Han säger att området har blivit lite mer gentrifierat, nytt utbud, butiker försvinner och ersätts med hippa designrestauranger. Han nämner två exempel, Restaurangerna Dubbel Dubbel och Söder om Småland. Det blir mer gentrifierat med tanke på att de byggs mer bostadsrätter vilket leder till att inkomstnivåerna ökar. Han tror att det kommer att synas mer och mer. Subway och Chicken Cottage är två nyöppnade matkedjor. Folk från den kulturfina sidan av möllan tycker inte om dessa nya ställen, det är som två finnar på ett vackert ansikte sägs det. Fast det finns de som tänker att det där är riktig mat så det är bra för dem, arbetarklassen finns kvar på detta sätt. Han tror också att Möllan blir mycket mer gentrifierat om tio år. Barnen som bor i området idag och de som flyttat hit innan gentrifieringen kommer att föra med sig kulturen. Även om det blir mer och mer gentrifierat och mer svenskifierat så kommer det alltid att finnas ett inslag av vad det har varit tidigare. Detta är ett gamalt arbetarområde, det har redan förändrats till något annat, tror att det kommer att vara lite samma sak med kulturtjohejsandet fast lite mer familjer i framtiden, många barnvagnar. Skulle gärna se mindre biltrafik och mer gångstråk, för det är så mycket bilar. Samtidigt gör den konstanta biltrafiken att det alltid finns någon här och känns säkert. Kanske blir det osäkert utan bilarna, då krävs mer ljus eftersom att det blir väldigt mörkt om kvällarna. Vill bevara atmosfären på Möllan, den stora blandningen av alla människor från olika platser inte bara internationellt utan även nationellt, unga som gamla från olika håll. Han är rädd för att det försvinner med gentrifieringen. 31

32 4.3.5 Väktare När det är torghandel på Möllevångstorget finns det en väktare som går runt och håller koll på ficktjuvarna. Han är 68 år gammal och har jobbat på Möllan i 30 år. Han tycket att hela möllan med dess utbud är bra. Han beskriver möllan som en liten oas där man kan gå runt och prata med mycket folk, alla är jättetrevliga oavsett var dom kommer ifrån. Utvecklingen har lett till färre försäljningsstånd. När han började jobba här var det väldigt många etniska svenskar, nu är det tvärtom. Tror att det finns en koppling mellan de utbytta folket och den minskade torghandeln. Han hoppas på att torget med sin handel lever kvar och expanderar. Hoppas även på att mentaliteten på Möllan bibehålls Kosmetikbutik Precis vid Möllevångstorget finns en butik som säljer smink, hårfärg och dylikt, jag går in och letar reda på ägaren. Han är 54 år gammal och har haft denna verksamhet i 21 år. Han har vistats på Möllan sedan -88 då det var ett starkt köpcentrum och en mötesplats med mycket folk i rörelse. Därav valde han att starta sin verksamhet här. Nu är det annorlunda, på den tiden hade folket i området mer köpkraft, idag åker de som vill shoppa till de större köpcentrumen så som Triangeln, Mobilia och Jägersro Centrum. Det går inte så bra för hans butik men han säger at när det kommer till kaffe eller restauranger så har dom fått det bättre. Allt från kiosker till matverksamheter går det bra för. Han trivs bra på Möllan och upplever inga problem trots ryktena om att området skulle vara osäkert. Där håller han inte med, han har aldrig sett eller upplevt något negativt. Kanske för att han är i området från 10 på morgonen till 18 på eftermiddagen och vet inte vad som händer efter kl 18. Han ser att restauranger och uteserveringarna har vuxit vilket han tror är bra för folket här. Möllan måste vara på andra plats om inte första när det kommer till popularitet och uteserveringar, man kommer hit på kvällen för att äta eller bara ta en öl. Beskriver möllan som ett varmt område, man känner sig säker och hemma, ur ett utlänning perspektiv, det är en mötesplats. Han kommer från Iran, kaféägaren bredvid kommer från Kuba, nästa restaurang ägs av Kineser. Den andra är turk, nästa arab, någon är från Indien. Han menar att folket här lever tillsammans och jobbar tillsammans utan problem trots att de internationellt sett för krig med varandra. Det som händer i världen är politiker och kostymfolket som orsakar. Skillnaderna som han har uppmärksammat på Möllan är de många nya matställena, bara matställen. Klädesbutiker och kosmetik försvinner och ersätts med mat och kaffe. För bara tio år sedan var 32

33 affärsverksamheten mycket större, nu är det bara mat som gäller. Han tror att det om tio år bara finns restauranger i området medan alla småhandlare kommer att försvinna. Det är bara de stora verksamheterna med mycket kapital som kommer att klara sig för att sedan ta över. Han hoppas att det inte blir någon förändring men ur ett större perspektiv vill han ändå att folk ska få arbete, han ser för många arbetslösa idag. Han önskar att vanliga arbetare ska kunna jobba på dagarna och komma hit på kvällen för att njuta av sina pengar. För detta krävs förändring Kvinna 25 För åtta år sedan började en tjej komma till Möllan, då var hon 17 år gammal och hade fått reda på att de inte kollade legitimation på torgets uteserveringar. År 2010 flyttade hon hit men var tvungen att lämna området för ett tag sedan då hennes lägenhetskontakt gick ut, hon hyrde i andra hand. Sedan dess har hon letat lägenhet på Möllan. Hon trivs jättebra i området och önskar att hon kunde bo kvar. Klart att det händer mycket men hon känner sig ändå trygg i området. Möllan har en av de mysigaste stämningarna i Malmö med mycket kulturmänniskor och folk bor här tillsammans trots att de är olika. Det är lite hippie stuk över det och så finns här väldigt mycket olika affärer. Alla har tillåtelse att komma med sin idé, som dom är, folk har olika frisyrer, piercingar och politisk tro. Dessutom finns här folk i alla åldrar. Känslan av integration är stor på Möllan, något som annars saknas i Malmö. När hon flyttade till Möllan var hennes mamma orolig där bor så mycket konstiga människor men väldigt snabbt insåg hon att det var här hon ville bo. Från att ha kommit från Limhamn där allt är stängt efter kl 18 till att hon nu hon kunde gå ut kl fyra på natten, beställa Thaimat och träffa folk som hade varit ute, det var häftigt. Allt är väldigt tillgängligt. Dock finns det en negativ sida också, det är väldigt stökigt. Då hon bodde på första plan hände det att folk trakasserade hennes porttelefon mitt i natten och knackade på fönstren. Folk kunde även gå förbi och skrika. En gång var det en påverkad person som hade somnat i trappan utanför hennes ytterdörr. När folk vill ha familj så flyttar de härifrån. Idag brukar hon promenera igenom området och titta till det eller så fikar hon på Möllans uteserveringar, här hittar man väldigt mycket olika kulturer. Inte bara från utlandet utan även 50 olika typer av svensken. Möllan är en liten plats som fortfarande existerar där man är väldigt politisk insatt och tycker olika saker, man har olika små klubbar som folk kan gå med i och tycka. Det finns ställen som Glassfabriken som är ett frivilligt kafé, alla jobbar gratis, dom står för homosexuellas rätt i samhället och hela uteserveringen är i regnbågsfärger, det ligger en massa brev på toaletten som man kan läsa. 33

34 Sådant finns bara på Möllan. Det känns dock som att Möllan håller på att dö ut. Hon tror att Möllans utveckling följer Malmös utveckling. Malmö kämpar för att bli av med arbetarklass stämpeln. Det har man också lyckats med. Man städar upp på Möllan och gör om hyresrätter till bostadsrätter. Detta tror hon är ett sätt att kicka ut en viss sorts människor så som unga eller utlänningar som har det svårast, man vet att de inte har råd att köpa en lägenhet. Möllan börjar försvinna, det märks i kanterna med Subway som exempel. Det är inget som folket på Möllan vill ha och det är inte de som bor här som har öppnat det. En tydlig skillnad är att Möllan har blivit ett inne ställe bland hennes generation, plötsligt vill folk komma hit. När hon flyttade hit hade det fortfarande lite dåligt rykte. Bara man kollar på lägenheter, både hyres- och bostadsrätter så har de ökat väldigt mycket i popularitet, det är svårt att få tag på en hyresrätt. Hon har själv letat sedan hon var tvungen att flytta härifrån. Hon har bland annat lagt märke till en ny salladsbar, dom försöker förändra det. Det öppnar alltid nya mat ställen. Triangelns galleria och citytunneln har förändrat Möllan, där har blivit en ny knytpunkt. För henne är Möllan och Triangeln ett och samma område då det tar fem minuter att promenera dit. Om folk med fina kostymer och mycket pengar har bestämt sig för att göra om Möllan till bostadsrätter så finns det inte mycket politikerna kan göra, så är det. Möllan kommer att flytta på sig, kanske någon annanstans, kanske blir det mindre. Ingen tjänar på att studenterna har dessa fina hyreslägenheter. När man gör om till bostadsrätter kan man få in bättre människor. Om jag hade ägt husen kanske jag också hade sålt dem, jag vet inte. Jag hade gärna K-märkt hela Möllan. Det finns som sagt många små föreningar, klubbar och rörelser här. Alla kan gå med i någonting, någon liten rättighet man vill demonstrera för, detta borde man behålla. Då måste de få behålla sina billiga lokaler. Blir gärna av med alla som springer runt och skjuter folk. Kanske är Möllan är en spelplan för folk från andra stadsdelar som sätter sig på stadsbussen, kommer till Möllan och beter sig illa Man 52 Det är kväll på Möllan, jag går förbi en lokal med svarta rutor och utan någon information om vad som finns där inne, nyfiken som jag är sticker jag in huvudet för att se efter. Ett gäng män sitter samlade runt ett bord och spelar kort. De dricker läsk men ändå är de väldigt högljudda, kul verkar det vara. De spelar ett spel som liknar poker men det heter Remi. En man 52 år ställer upp på en intervju, men jag får inte lov att spela in den. Han kom till Sverige 1976 och flyttade då in på Möllan där hans mamma hade bott de senaste tolv åren. Hon jobbade i en korvfabrik där han också fick jobb. Det har hänt mycket på Möllan. Möllan har alltid varit 34

35 Malmös riktiga folkliga centrum fast att centrum egentligen är i city. Detta tror han beror på att där finns en marknad, man går runt och pratar med allt och alla. Möllevångstorget var mittpunkten och runt det bodde arbetarklassen. Det är fortfarande ett folkligt centrum fast han vistas där inte på samma sätt. Nu finns det mycket mer små butiker. På talet när han var yngre bodde det nästan enbart svenskar i området och med tiden började det flytta in mycket slödder. Det var ett allmänt känt dåligt bostadsområde och på talet började området tas över av utlänningar. Samtidigt började det öppna upp massvis med restauranger, butiker och service företag vilket gjorde att det blomstrade upp igen. Det har nästan konstant varit i en förändring men på senare år förändrats till det sämre med mycket kriminalitet, men samtidigt mer öppet, det finns både en mörk och ljus sida med det öppna Möllan. Dagens hyreshöjningar och förvandling till bostadsrätter gör att man byter ut den traditionella andan, folket som gjort Möllan till vad det är. Samtidigt tror han att de som verkligen har pengar inte vill flytta in i ghettot, Möllan påminner om ett ghetto idag. Torget var inte så smutsigt förr, idag är det kalabalik, folk dubbelparkerar och det är skit på gatorna. Svartklubbarna drar till sig en viss klientel, kriminell eller halvkriminell. För en vanlig medborgare kan det inte vara så bekvämt, iallafall inte kvällstid. Ifall staten inte gör något åt saken kommer det bara att blir sämre. Han tror att folk som köper fastigheter på Möllan inte investerar i dem vilket leder till att de ekonomiskt utsatta bor där får bo i dåliga lägenheter. Möllan har egentligen aldrig haft bra rykte men det var mer folkligt förr, en sorts statskärna där folk samlades och demonstrerade. Han flyttade ifrån området 1993 för att de skaffade familj och ville bo i hus, dessutom var inte Möllan ett område att skaffa familj i, även om det fanns mycket barn på gården i husen på Bangatan. Jag frågar lite om den här lokalen han suttit och spelat kort i. Där har han varit sedan han var ung, han och hans vänner kommer dit, spelar kort, umgås och pratar om allt. Det är som en medlemsklubb, en förening som de haft sedan unga dagar Kvinna 26 Hon flyttade till Möllan 2009 för att hon via en bekant fick en lägenhet hos Heimstaden. Hon trivdes i området när hon först flyttade hit eftersom att det var nära till stan och Möllevångstorget med alla dess uteserveringar. På senare år har hon letat efter ny bostad och vill flytta. Detta efter att hennes sambo blivit knivrånad precis utanför porten till huset där de bor. Det känns inte säker längre, det har det egentligen aldrig gjort, jag brukar springa till bilen när det är mörkt ute för att jag är rädd. Dessutom är deras lägenhet i dålig standard med allt från trasig vask på toaletten till golv som sviktar, detta är inget som fastighetsägaren vill 35

36 åtgärda. Hon har vänner med mycket fräschare lägenheter för samma hyra eller lägre. Även alla hennes vänner har lämnat området men det händer att de sitter och fikar på torgets uteserveringar. Hon beskriver Möllan som ett slitet område som ändå drar till sig människor kanske för att man kan hitta matvaror som inte finns att köpa på andra håll i Malmö. Det finns mycket billiga varor men på uteserveringarna är det dyrt, det är kluvet. Det har förändrats till det sämre med mycket rån och överfall. Tror att det antingen blir ännu sämre eller att Malmö stad gör något för att förbättra det. Det hade varit en bra plats att bo på om det inte var så mycket rån och överfall. Hoppas på att den gamla arkitekturen bevaras Man 28 År 2008 flyttade han till Malmö och bosatte sig på Möllan. Det som fått honom att stanna kvar är närheten till allt samt de bra förbindelserna med kommunaltrafiken. Liksom det stora utbudet av allt från öl- och matställen till torget med sina grönsaker. För det mesta har han en positiv känsla när han rör sig i området men på sistone har han börjat oroa sig när han är ute kvällstid. Detta grundar sig i en knivattack som ägde rum för ca en månad sedan. Han är rädd för att stöta på en sån för att han inte ser svensk ut. Han går ofta ut och äter på Möllan, väldigt sällan någon annanstans. Shopping är det enda som tar honom till stan. Han beskriver Möllan som mångkulturellt, mycket av allt på en liten yta. Det han uppskattar är att folk är sig själva på Möllan. Dock identifierade han sig själv mer med området innan, samhörigheten var större förr. Detta tror han beror lite på att han har en ny livsstil nu med planer på att skaffa barn med sin sambo. De har funderat på att flytta när de ska skaffa barn men det drar mer och mer mot att man skulle kunna skaffa barn på Möllan. Han frågar mig om jag är bekant med begreppet gentrifiering och använder det för att beskriva utvecklingen på senare år. De tydliga skillnader han ser är att det dimper ner mer och mer lappar om ombildning till bostadsrätt i brevlådan. Det pratas mycket om att det flyttar hit fler etniskt svenska medelklass människor. Han tror att det mångkulturella som identifierar Möllan kommer att försvinna. De inslag av mångkulturellt som kommer att finnas kvar blir i form av tjänsteinslag. Det ploppar ständigt upp nya matställen. I den gamla gallerian Leonard har man nu ett mode och kulturhus med konst. Om tio år tror han att Möllan blir rejält gentrifierat med fler bostadsrätter och fler etniskt svenskar men han tror att det ligger i allas intresse att behålla Möllans identitet och kultur. Tycker att det är lite smutsigt men det är det som är charmen. Kriminaliteten tror han försvinner i och med att området gentrifieras. Det finns en viss trygghet med att det alltid 36

37 finns folk i rörelse på Möllan men han tror att det kommer att bli tryggare i framtiden. Ser gärna att torget med sitt koncentrerade utbud finns kvar Kvinna 50 Året var 1974 när den idag 50 åriga kvinnan minns att de brukade hälsa på vänner på Möllan. Hon minns lägenheterna som slitna och i dålig standard. När hon sedan 1983 som ungdom flyttade dit hade husen renoverats med moderna kök och toaletter. Hon trivdes i området men kände till att det fanns mycket alkoholister och det pratades om gömda herrklubbar. Det var mycket ungdomar men väldigt skötsamma människor i området. Hon kände aldrig någon rädsla eller obehag. Nu tänker hon två gånger innan hon vistas där sent på kvällen. Hon flyttade ifrån Möllevången 1994 för redan då ökade kriminaliteten och droghandeln fanns runt varje hörn. Idag känner hon starkt obehag om hon måste gå där ensam på kvällen. Möllan beskriver hon som ett av Malmös mest mångkulturella områden. Det finns verkligen alla möjliga nationaliteter, restauranger och affärer. Det är intressant att besöka det dagtid och kanske torget med dess uteställen kvällstid. Hon undviker torghandeln idag, den som hon uppskattade förr. Hon menar att det är en helt annan kvalité på utbudet nu. Det har blivit sämre, det är inte första klassens grönsaker. Förr var det bara på Möllan som man kunde köpa delikatesser från utlandet så som korvar och ostar, nu finns detta lite överallt. Möllan består idag av kaféer och restauranger, det är mest bara ungdomar som vistas där. En tydlig skillnad i området är att man inte längre kan känna sig säker kvällstid, finns fler farliga människor nu. En annan är att alla bostäder och lokaler har fräschats upp och standarden blir bara bättre. Hon tror att Möllan kommer att förändras mycket och att mer affärsfolk som reser till Köpenhamn kommer att flytta in samt mer turism. Ser gärna fler fina kaféer och hälsomat. Hoppas på att torget bevaras för det är fint, liksom byggnaderna som omger det. De hade kunnat bygga ett hotell vid torget. 37

38 5. Analys I detta kapitel kopplas empirin till teorin i samma följd som teorikapitlet är uppbyggt. För att underlätta för läsaren att hitta tillbaka till vilken del av empirin jag refererar till så är det anvisat vilken intervjuperson som sagt vad efter rubrikerna i empirin. 5.1 Möllevångens utveckling Möllans närhet till Triangeln som enligt Google ska vara åtta minuters promenad från Möllevångstorget knyter samman de två områdena. Detta bekräftas av intervjuad kvinna 25 som menade att det för henne var samma område på grund av närheten. När Triangeln utvecklas påverkar detta Möllan i allra högsta grad, liksom den nya citytunnelstationen. Den öppnar upp för fler resenärer med Triangeln som på- eller avstigningsplats. Dessa kan alltså ta sig till Möllevångstorget på åtta minuters promenad. Detta innebär att Möllan blir mer lättillgängligt för folk som inte bor där men även lättare för folk som bor där att ta sig till exempelvis Köpenhamn eller Lund. Det tar enligt Skånetrafiken mindre än 20 min att ta sig till båda dessa destinationer. Flera av de intervjuade liksom statistiken från Malmö stad säger att andelen bostadsrätter ökar samtidigt som hyrorna/priserna på både hyresrätter och bostadsrätter ökar. Populariteten har ökat i området enligt kvinna 25. Detta kan vara en följd av utvecklingen av Triangeln och den nya tunnelbanan. Malmö stad är medvetna om att det sker en gentrifiering av Möllevången, de väntar på att området ska mogna innan de integrerar det med city. Både man 27 och man 28 pratar om gentrifiering som ett faktum på Möllevången. Ser man till statistiken så har andelen högutbildade över 50 procent och invånare i åldrarna år dominerar i området. Att det finns mycket ungdomar på Möllevången bekräftas av flera av de intervjuade. Jämför man då Möllevångens 53 procent högutbildade år 2012 med resterande Malmö 26 procent samma år så är det tydligt att Möllevången har kommit att bli de utbildades stadsdel. Från att ha varit arbetarnas stadsdel till att bli högskolans stadsdel. Man 40 säger att Möllan liksom hela Malmö präglas av studenter sedan Malmö högskola startade. Mellan åren så ökade befolkningen på Möllevången i högre grad än de gjort tidigare. Kan vara detta som man 52 och kvinna 50 märkte av när det upplevde att folket förändrades. 38

39 5.2 Social blandning Med social blandning menas olika människor med olika bakgrund. Redan år 2012 är över 50 procent av Möllevångens invånare högutbildade, dessutom är den stora andelen invånare unga, inte så stor blandning. Många av de intervjuade har uppmärksammat att hyresrätter omvandlas till bostadsrätter och enligt man 28 dimper det med jämna mellanrum ner information om ombildning i brevlådan. Detta har skapat en viss oro hos de intervjuade. Emma Holmqvist skriver i sin avhandling hur mixade boenden ger en bättre boende miljö. Enligt statistiken är bara 25.5 procent av Möllans bostäder bostadsrätter. Då kan det vara bra att låta ombildningar ske. Samtidigt måste man tänka på konsekvenserna, ombildningarna i Stockholm resulterade i att innerstaden domineras av bostadsrätter. Detta innebär att det är viktigt för Malmö stad att bevaka ombildningarna och se till att det inte blir för många bostadsrätter. Jämför man lägenhetspriserna på nya Triangeln och Möllevången så skiljer det extremt mycket. Trots att de två fastigheterna ligger åtta minuters promenad från varandra. Nyproduktion kostar givetvis, men när man bygger lägenheter som kostar ca kr/kvm vid ett områden där snitt priset ligger på kr/kvm innebär det att man inte bygger för de som redan bor där enligt Emma Holmqvist. Kvinna 25 tror att man försöker trycka ut de som inte har råd att köpa en lägenhet genom att bygga bostadsrätter. Om attraktiviteten ökar på Möllan som Malmö stad förutspår så lär även lägenhetspriserna på Möllan följa priserna på Triangeln. Som man kan se på Malmö stads statistik så har andelen bostadsrätter ökat från 15 procent till 25,5 procent mellan åren 2000 och Samtidigt har köpeskillingen på köpta hyreshusfastigheter ökat. Att köpeskillingen har ökat skulle kunna ha en koppling till att statsobligationsräntan har minskat avsevärt. Man 52 tror att de som köper hyresfastigheter på Möllan idag bara gör detta ur vinstintresse, de bryr sig inte om att sköta fastigheterna. Detta bekräftas av kvinna 26 som bor i en Heimstaden lägenhet med flertalet oåtgärdade fel. 5.3 Tunna band Henning och Lövgren visar oss hur viktigt det är att känna sina grannar och verksamhetsägarna i området. Något som flera av de intervjuade påstår är anledningen till att de trivs så bra i området. Det är det som får kvinna 66 att känna sig trygg på Möllan, likadant känner de intervjuade i deras bok. När man går ut på Möllan möts man av mycket människor som man kan småprata med och alla är trevliga enligt man 68 och det är detta som författarna menar bidrar till känslan man har till området och om man känner sig trygg. 39

40 Många av de intervjuade tror att folket på Möllan kommer att bytas ut och att de nya människorna kommer att vara annorlunda. Detta kan enligt författarna innebära att människor som bor kvar i området blir av med sin trygghetskänsla och mindre bekväma. När ägarna till kaféet Coffee Joint tog över kaféet Coffee Point fanns det säkert en del stammisar som tidigare kände personalen väl liksom ägaren men som idag kommer till ett kafé där de inte känner någon. Detta menar Henning och Lövgren förändrar de dagliga rutinerna hos människor och kan i samma stund förändra deras syn på området. 5.4 Lokal identitet Man 27 känner sig hemma på Möllan, detta då han har många vänner som bor i närheten. Zukin bekräftar att området i vi bor i och ser dagligen, både byggnader och människorna i det bidrar till att vi känner oss hemma. Om dessa förändras så försvinner våra hem liksom våra lokala identiteter. Zukin säger också att dagens städer är i en konstant förändring i och med globaliseringen och att städernas främsta syfte är att bli attraktiva och konkurrenskraftiga gentemot andra städer. Kvinna 25 påstår att Malmö stad har börjat städa upp Möllan och velat bli av med arbetarstadstämpeln. Möllan har i allra högsta grad varit en arbetarstadsdel, stadsdelen byggdes för arbetarna. Om det kvinna 25 säger är sant så är Möllan ett klart mål för Malmö stad att utveckla. Vanliga människor man kan prata med alla och en viss kultur är uttryck som de intervjuade använder. Kvinna 25 förklarar att det är en hippiekultur där alla ser olika ut men lever i samspel med varandra. När kvinna 66 förklarar människorna på Möllan så använder hon termen vanliga människor och menar på att det är en viss sorts människor som bor på Möllan. Detta är människor som man kan prata med, det påminner om de människor som Lilja beskriver bodde på Söder i Stockholm innan gentrifieringen. Även man 68 berättar att det finns en märkbar mentalitet på Möllan. Alla de intervjuade håller med om att det är något visst med stämningen och människorna på Möllan, som om det finns en underliggande kultur, de flesta ser det som positivt. Sedan har vi de intervjuade som inte längre trivs, de känner obehag och rädsla. Detta kopplar de till kvällstid. Överfall, rån och ökad kriminalitet är anledningen. Detta kan kanske bero på att deras lokala identiteter har försvunnit för att stadsdelen har förändrats eller att deras tunna band inte finns kvar. Det kan också bero på att de befinner sig i en annan livscykel. 40

41 5.5 Livscykel, Livsform och Livsstil Som Werner beskriver det så har olika människor olika preferenser och dessa förändras dessutom över tid beroende på var i livet man är. Man 28 uttrycker att han inte längre känner samma tillhörighet till Möllan och att detta kan bero på att han nu har en annan livsstil och vill skaffa familj. Om man jämför detta med Werners teori så kan Man 28 precis ha bytt kategori från ung och inne till unga familjer som vill bo i villa. Hans bostadspreferenser har alltså förändrats men det kan likaväl vara så att området har förändrats som Zukin beskriver. Eller i bästa fall en kombination av dessa två fenomen. Werner beskriver förändringar som de förändringar en människa genomgår medan Zukin fokuserar på förändringarna i ett område och förutsätter att människorna i det, för alltid är likadana. Många intervjuade har beskrivit Möllan som ungdomarnas område, Malmö stads statistik stärker detta. Ungdomar växer upp och deras preferenser ändras. Om man tittar på statistiken åldersfördelning år 2000 och jämför detta med år 2008 så ser vi att gruppen år har ökat. Om man antar att de som år 2000 var i gruppen år (som var dominerande) helt enkelt bodde kvar på Möllan, då tillhör de år 2008 gruppen år. Detta innebär att många av dessa vuxna som tidigare var ungdomar har bytt kategori. De skulle passa in under kategorin familjer med lokal förankring de känner alltså en viss tillhörighet i området och vill bo kvar. 5.6 Gentrifieringsprocessen Liljas förklaring av gentrifieringens olika faser kan kännas igen i mycket av vad de intervjuade berättar om Möllan. Att det idag finns mycket mer kaféer och restauranger är en faktor som bekräftas av nästan alla de intervjuade. Kvinna 50 förklarar hur området har rustats upp och kvinna 25 berättar hur hela Möllan städats upp. Lilja skriver att det var just upprustningen planerad av politikerna i Stockholm som inledde gentrifieringen av Stockholms innerstad. Möllan är lite smutsigt men det är det som är charmen med det säger man 28. Det har blivit mer folk som gillar möllan nu säger kvinna 66 och detta bekräftas av kvinna 25 som förklarar Möllan som ett inne ställe. Att det bor många likasinnade i området, går inte att ta fel på, över 50 procent är högutbildade. Ägaren till kosmetikbutiken förklarar att många mindre butiker tvingats stänga och att det går sämre för hans verksamhet nu. Inkomstnivåerna har ökat i området, detta är också något som man 27 tror kommer att fortsätta. Man 28 tycker att medelklassen börjar flytta in allt mer. Andelen bostadsrätter ökar, detta bekräftas 41

42 både av statistik och av de intervjuade. Att området är i en gentrifieringsprocess är uppenbart om vi utgår från Liljas kriterier. Om man jämför dessa fakta med Liljas beskrivningar av de olika faserna så hamnar Möllevången någonstans mellan fas två och tre. Gentrifieringens effekter som de har visat sig på Möllevången uppfattas olika av de intervjuade. Några av de intervjuade uppskattar det som gentrifieringen medför, fler kaféer, restauranger och att området kanske blir säkrare. Andra ser det som negativt, utträngningseffekten som tvingar människor att flytta eftersom att de inte har råd att bo kvar. Det som alla de intervjuade uppskattar är att det rör sig mycket människor i området, att det blir mer omtyckt och attraktivt. Detta är en effekt som Lilja förklarar får området att gå mot att bli mer gentrifierat då det ökar attraktiviteten även för bostäderna i området. 5.7 Den moderna människan Berman redogör för hur människan är rädd för förändring. Många av de intervjuade hoppas att Möllan inte förändras men faktum är att det alltid har genomgått förändringar, från första början. Författaren förklarar att många människor tror att förändringen börjar nu, när de upplever den och detta bekräftas av de intervjuades svar. De uppmärksammar de nya kaféerna och restaurangerna eller att även andra människor börjar besöka Möllan, som att nu sker det förändringar, det gentrifieras. De äldre intervjuade har ett annat perspektiv än de yngre. Man 52 berättar hur området förändrades redan på talet. Kvinna 66 berättar att man inte ens kunde vistas där från talet. Moderniseringen är som en virvel enligt Berman, i ständigt förändring. Men även Berman har gråtit över förändring, när hans hem i Bronx jämnades med marken. Det är sådana vi är, ledsna när något förändras och hoppas att det ska förbli likadant för alltid. Alla intervjuade hoppas på att det som de gillar med Möllan inte ska förändras, de flesta vill bevara torget. När Berman skriver om SOHO så beskriver han samma fenomen som Lilja, gentrifieringen, fast utan att använda ordet. Även detta område genomgick en förändring liksom den som de intervjuade man 27 och man 28 tror kommer att ske på Möllan. Det som Berman vill ha sagt är att vi måste följa förändringarna för att kunna dra nytta av dom och förbättra oss själva och samhället. Om man accepterar att Möllan förändras kan man hämta ny kraft och njuta av det nya och dess möjligheter. Dock är det viktigt att behålla något av det gamla för att ha en historia att se tillbaka på. Några av de intervjuade vill behålla byggnader och torg och dessa är egentligen historian. 42

43 5.8 Kriminalitet Flera av de intervjuade bekräftar en ökad kriminalitet på Möllan. Väktaren finns där för att hålla borta ficktjuvar. Kvinna 50 undviker Möllan kvällstid för hon känner sig inte längre bekväm. Man 28 är orolig sedan en knivattack som hände nyligen. Man 52 berättar och svartklubbar med kriminella och kallar Möllan för ett getto. Om Möllan är en spelplan som kvinna 25 säger, för folk från andra stadsdelar som behöver en plats att skjuta varandra, så är det lättare för dom att ta sig dit nu när Möllan blivit mer tillgängligt med citytunneln. Man 28 tror att gentrifieringens effekt på Möllan blir mindre kriminalitet. Malmö stad uppmärksammar att Möllan under en längre tid har varit ett problemområde. Om de har samma syn på gentrifieringens effekter som Man 28 så lär de inte göra något aktivt för att stoppa den. 43

44 6. Slutsats Alla författare är överens om en sak. Människor är rädda för förändring och förändring påverkar oss. Där det skiljer sig åt mellan författarnas liksom de intervjuades åsikter är hur vida denna förändring är positiv eller negativ. Det finns både positiva och negativa aspekter med förändring. Men eftersom att människor är olika och dessutom förändras genom livet så kan man inte säga att det är varken eller, det är individuellt. För de som ser gentrifieringen som ett problem finns det ett dilemma. Det är svårt att få ett område som är omtyckt av många att inte bli gentrifierat eftersom att det är själva attraktiviteten till ett område som får priserna att öka. Allt pekar på att Möllevången genomgår en förändring men hur motarbetar man denna? Möllevången har många högutbildade. Gör man om till bostadsrätter så är det denna kategori av människor som kommer att ha råd och preferens att köpa en bostad. Man kan inte be vissa av de högutbildade att flytta bara för att de är för många. De utgör över 50 procent av befolkningen vilket är en stor del av Möllevången. Man kan inte göra sig av med dem för då förändras området och man kan inte behålla dem för då blir de fler. Klurigt! En intressant vidare studie hade varit att identifiera en lösning till gentrifieringen för de som uppfattar den som något negativt. Möllevången har förändrats sedan det byggdes. Den ständiga förändringen skulle kunna vara en del av denna speciella känsla eller kultur som många märker av i området. Möllevången har alltid tillhört folket men folket har hela tiden bytts ut. Vems är då egentligen Möllevången? 44

45 7. Källförteckning 7.1 Tryckta källor Ahrne, G. & Svensson, P. (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö. Avdelningen för Strategisk utveckling (2000) Områdesfakta Möllevången. Malmö Stadskontor Avdelningen för Strategisk utveckling (2008) Områdesfakta Möllevången. Malmö Stadskontor Berman, M. (2001) Allt som är fast förflyktigas. Fälth & Hässler. Värnamo. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder Uppl. 2. Malmö. Henning, C. Lövgren, S. (2002). Lokala sammanhang och identiteter: Om grannkontakters plats i en föränderlig värld. Hälsohögskolan Jönköping. Jönköping. Holmqvist, E. (2009) Politik och planering för ett blandat boende och minskad boendesegregation: ett mål utan medel? Diss. Uppsala universitet. Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Litteraturstudier. Lilja, E. (2011). Den segregerade staden: tre kvarter i Stockholms innerstad. Stockholmia förlag. Stockholm. Lundahl, U. & Skärvad, P.H.(1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, upplaga tre. Lund: Studentlitteratur. Malmö stad. (2001) Översiktsplanen för Malmö ÖP 2020, Antagen av kommunfullmäktige Malmö Stadskontor. (2012) Underlag för stadsområden, stadsdelar, delområden. Opublicerat manuskript. Materud, K. (2009) Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund. Nyzell, S. (2005) Arbetarnas Möllevången och Möllevångskravallerna Malmö. Olsson, S. (2010). Bostaden som politiskt objekt och vara. MelicaMedia. Göteborg. Svenning, Conny. (1996). Metodboken. Lorentz Förlag, Lund. Sundell-Isling, M. Blomquist, I. (2006) Utvecklingsplan för Möllevångens stadsmiljö Förslag till åtgärder. Malmö. Zukin, S. (2011) Naken stad: autentiska urbana platsers liv och förfall. Riga: Bokförlaget Diadalos AB, Göteborg Werner, I-B. (2003). Prefenser beträffande bostadskvaliteter olika konsumentgruppers bostadsval. Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm. 45

46 7.2 Elektroniska källor Ekonomifakta [ ] Gentrifiering. Nationalencyklopedin. [ ] Google Maps https://www.google.se/maps/preview [ ] Hemnet [ ] Lediga lägenheter https://www.ncc.se/sv/boende/sokbostad/skane/malmo/triangeln1/triangeln/lediga-lagenheter/ [ ] Malmö utbildningsnivå niv%c3%a5+i+malm%c3%b pdf [ ] MyNewsDesk [ ] Mäklarstatistik 80&Months=24&Extra1=5001&Extra2=5004&Typ=Boratter&Ant=904 [ ] NCC [ ] Skånetrafiken [ ] SVT-A [ ] SVT-B [ ] Sydsvenskan [ ] 46

47 8. Bilagor 8.1 Priser på de lediga lägenheterna på Nya Triangeln. Källa: NCC https://www.ncc.se/sv/boende/sokbostad/skane/malmo/triangeln1/triangeln/lediga-lagenheter/ [ ] 47

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera...

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera... KOMMERSENS VÄRDEN ett minne av trävaruindustri och blandstad en inkubator för nya företagare integrationsskapande mötesplats ett konstverk som skapar livfullhet ekologisk resursanvändning gratis integration

Läs mer

Uppväxtvillkor i Sofielund

Uppväxtvillkor i Sofielund Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Värden hjälpte dem att skiljas

Värden hjälpte dem att skiljas Värden hjälpte dem att skiljas När Eva och Jake Palm skulle skiljas fick de hjälp av sin hyresvärd. Jake kunde flytta till en trea ett stenkast bort medan Eva bodde kvar. Det gjorde skilsmässan lättare.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Vardagen blir roligare i kollektivhus

Vardagen blir roligare i kollektivhus Vardagen blir roligare i kollektivhus Mer gemenskap, större delaktighet, billigare boende och roligare vardag. Det är några av de faktorer som lockade Mathilda Andersson Nwachukwu och Rafael Jensen att

Läs mer

Baltzarsgatan 25. Malmö 41 kvm

Baltzarsgatan 25. Malmö 41 kvm Baltzarsgatan 25 Malmö 41 kvm Diligentia: Fastigheter som gör skillnad. Diligentia är en av Sveriges största fastighetsägare. Beståndet utgörs av ett balanserat innehav av kontorsfastigheter, köpcentrum,

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Medborgardialog Rådhustorget

Medborgardialog Rådhustorget Medborgardialog Rådhustorget Dialogen har genomförts i form av en webenkät och en synpunktskarta. Totalt har det kommit 106 svar. Sammanställning av enkätsvar Enkäten har funnits tillgänglig på Umeå kommuns

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Varför flytta till en trygghetsbostad

Varför flytta till en trygghetsbostad Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm I den senaste tidens bostadspolitiska debatt om ombildningen av hyresrätter till bostads rätter har ett

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

SKATTEGÅRDEN TRIVSAM NÄRHET FÖR ALLA I CENTRALA BOLLEBYGD. Det lilla bostadsföretaget med det stora hjärtat. Besöksadress: Ballebovägen 4

SKATTEGÅRDEN TRIVSAM NÄRHET FÖR ALLA I CENTRALA BOLLEBYGD. Det lilla bostadsföretaget med det stora hjärtat. Besöksadress: Ballebovägen 4 SKATTEGÅRDEN TRIVSAM NÄRHET FÖR ALLA I CENTRALA BOLLEBYGD Det lilla bostadsföretaget med det stora hjärtat Besöksadress: Ballebovägen 4 bygger 58 nya lägenheter påe-post: info@bollebo.se Hemsida: www.bollebo.se

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 1 594 kvm Välkommen till Diligentia Västra Varvsgatan 19 På Västra Varvsgatan 19 kan vi erbjuda en kontorslokal på 1594 kvadratmeter. Yta Våning 1 594 kvm plan 3 Husets karaktär

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle Innehållsförteckning Kap 1 Olle sida 2 Kap 2 Blomplockning i nationalparken sida 3 och 4 Kap 3 Bankrånet sida 5 Kap 4 Rättegången sida 6 Kap 5 videogranskningen sida 7 Kap 6 Den rätta rättegången sida

Läs mer

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats Alexandra Möllerström Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2009

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Kap,1. De nyinflyttade

Kap,1. De nyinflyttade Kap,1 De nyinflyttade Det är mitt i sommaren och Clara sitter i fönstret och tittar ut, hon ser dem nyinflyttade bära in flyttkartonger. Mamma hade sagt att dom hade en tjej som är lika gammal som Clara.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

OP 2010. Röster från män 70 år-

OP 2010. Röster från män 70 år- OP 2010 Röster från män 70 år- 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Cykelbana efter Järbovägen. Av- och påfart Rv80- Järbovägen. Fler poliser. Det är en enorm förstörelse

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område; Barn och unga vår framtid. Utifrån

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénum

lidingö Lokalfakta Dalénum lidingö Lokalfakta Dalénum Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1912-1970 Lediga lokaler: ca 100 m 2 till 4 000 m 2 Tillträdesdatum: Kontakter: Enligt överenskommelse JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Öppet 365. dagar om året. Vision för Centrumtorget

Öppet 365. dagar om året. Vision för Centrumtorget klar vec Vi ut Upplevelser, handel och kultur i centrum Öppet 365 Vision för Centrumtorget Allt du behöver på nära håll dagar om året Lommas centrum växer så det knakar. En jämn ström av nya Lommabor har

Läs mer

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Trots ändrade regler som gör andrahandsuthyrning mer lönsamt så är intresset för att hyra ut bostäder

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Synpunkter och förslag till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Från öppet hus 24 september 2015 Så här tycker boende i Eriksberg om utvecklingen av området sammanfattning från öppet hus 24 september

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer