Delårsrapport augusti Sammanfattning och slutsats. Sida 1(15) Naturbruksstyrelsen

Transkript

1 Sida 1(15) Delårsrapport augusti 2012 Naturbruksstyrelsen 1. Sammanfattning och slutsats Den kraftiga nedgången i antalet 16-åringar fortsätter under ytterligare 1-2 år för att sen plana ut något. Den förväntade uppgången 2015/2016 kommer till största delen i Göteborgsregionen varifrån vår elevandel är marginell. I naturbruksgymnasiernas nuvarande upptagningsområden kommer antalet 16-åringar att vara i det närmaste oförändrat de kommande 6-8 åren. Vid skolstart i augusti hade vi drygt 1000 ungdomselever vilket är c:a 100 färre än Förutom den minskande 16-årskullen står förklaringen att finna i ökat antal friskolor samt generellt minskat intresse för yrkesinriktade utbildningar. Det definitiva elevantalet, som grundar vår ersättning från kommunerna, fastställs först 15 september. Med minskande elevtillströmning ökar vikten av att behålla redan antagna elever. Samtliga skolor arbetar aktivt med att ytterligare förbättra den minskande avhoppstrend vi kunde se läsåret 2011/2012. Att öka antalet vuxenstuderande är en offensiv ambition för att möta vikande antal ungdomselever. Antagning till tre nystartade komvux-utbildningar (lantbruk och trädgård) har gjorts under sommaren, till stor del finansierad med medel avsatta av naturbruksstyrelsen. Från fyra av våra skolor har totalt sett åtta ansökningar inlämnats till YH-utbildningar, varav fyra från BYS. Generellt sett är sökandetrycket till vuxenutbildningarna stort medan kommunerna är återhållsamma med finansieringen. Härvidlag är pågående förhandlingar med kommunerna om ett nytt samverkansavtal av avgörande betydelse. Ett nytt avtal förväntas vara klart under november månad. Ytterligare en offensiv insats är att en marknadsförare/informatör anställts sedan 1 september i syfte att genom förbättrad marknadsföring erhålla fler elever. Utöver offensiva insatser måste också kostnadsbesparingar genomföras. Personalkostnad är en stor del av vår kostnadsmassa och det kommer därmed inte att kunna undvikas besparingar på detta område. Effekten av besparingar på fast anställd personal är olycklig då det dels innebär åderlåtning av vår kompetens och dels är ett långsamt verkande instrument. Arbetet med personalanpassningen har pågått under ett par år, i ökande takt, och kommer att ha hög prioritet under hösten. Resultat av gjorda insatser kan nu avläsas genom att vi i augusti 2012 minskat antalet anställda med 22 personer (21 årsarbetare) jämfört med augusti Även på andra områden undersöks effektiviseringsmöjligheterna, t ex möjligheten till kostnadsbesparingar genom samordnade inköp mellan skolornas driftsenheter. Förutsättningarna för utökat samarbete mellan skolorna har förbättrats genom beslut om gemensamma läsårstider 2013/2014, ett arbete som successivt kommer att förfinas/utvecklas. Flera utvecklingsprojekt pågår på skolorna. Flera projekt handlar om förnyelsebar energi. Solenergi, rapsolja, biogas och vindkraft är exempel på detta men vi arbetar också med besparing av energi i form av smarta elnät och energiautonoma hus. Dessa projekt drivs ofta med externa samarbetspartners, t ex miljösekretariatet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

2 Sida 2(15) 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Bra Naturbruksskolorna arbetar för att vara ett kunskaps- och kompetenscentrum. Skolorna används kontinuerligt som mötesplats för näringen och för företagare i närområdet. De används också som en bas för forskning och projekt inom verksamhetsområdet. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Externt utnyttjande av skolans resurser Bra Vi mäter antalet tillfällen då skolans resurser nyttjas av externa organisationer för deras verksamhet. Det kan ske i olika former, t.ex. nyttjande av skolans lokaler för konferenser, utbildningar eller andra möten. Skolornas ridhus används t.ex av lokala ridklubbar som utbildning eller tävlingslokaler. Skolarnas internat hyrs under sommaren ut för vandrarhemsverksamhet eller läger. Utfallet är något lägre än föregående år men detta kan bero på att vi blivit mer strikt i vad som räknas som externt utnyttjande. Externt utnyttjande av skolans resurser Utfall aug 2012 Mål 2012 Utfall Rättighetsfrågor Projekt vars inriktning är att rekrytera fler elever med utländsk bakgrund pågår på Nuntorp, Dingle och Strömma. Under september - oktober deltar totalt 15 medarbetare i ett 2-dagars seminarium, "Motverka främlingsfientlighet och stimulera till mångfald vid naturbruksgymnasierna", anordnat av Naturbruksskolornas Förening. Två av våra skolor, Uddetorp och Dingle, är medarrangörer och värdar för seminariet. Arbete med mångfald sker i den dagliga verksamheten och riktas framförallt till eleverna. Mångfaldsfrågorna lyfts bl.a. i det värdegrundsarbete som finns på samtliga skolor. Elevernas studieresultat analyseras uppdelat på män och kvinnor. Kvalitetsredovisningen med sådant innehåll publiceras på Skolverkets hemsida.

3 Sida 3(15) 4. Verksamhets-/Processperspektivet Bra Antalet ungdomar som har påbörjat en gymnasieutbildning i åk 1 under augusti är färre än tidigare år. Den nedgång i 16-årskullarna som har varit under några år och det minskade intresset för yrkesutbildningar inom den reformerade gymnasieskolan har nu kommit ifatt oss och innebär en kraftig minskning av elever. Vid skolstart hade vi drygt elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan vilket är ca 100 färre än I årskurs 1 har antalet elever minskat med drygt 50, från 353 till 298 jämfört med Minskningen av elevvolymen är ganska jämnt spridd mellan flickor och pojkar. För att möta den ökade konkurrensen mellan gymnasieskolor har rekrytering av kommunikatör/marknadsförare till kansliet genomförts. En fortsatt stark marknadsföring av våra utbildningar, riktad mot de olika målgrupper vi har, är nödvändig för att våra skolor ska synas i det informationsbrus som sökande till gymnasieskolan befinner sig i. Under sensommaren och början av hösten görs ett intensivt arbete på fyra av skolorna med förnyade ansökningar till yrkeshögskolan, för både befintliga och nya YH-utbildningar. Åtta utbildningar söks, varav fyra återfinns på BYS. Antagning till tre nystartade komvux-utbildningar har gjorts under sommaren. Utbildningarna är inom lantbruk och trädgård. Sökandetrycket har varit gott, särskilt inom lantbruk. När nu satsningen på yrkesvux fasas ut märker vi dock återigen att kommunerna är mycket återhållsamma att bevilja finansiering. Undantaget är i viss mån kommunerna runt Trollhättan, som t.ex. genom globaliseringsfonden har större möjlighet att finansiera utbildning för f.d. saab-anställda. Det innebär att vi, för att kunna genomföra vuxenutbildning i samma omfattning eller till och med öka volymen, måste finansiera detta själva i betydligt högre utsträckning. Utbildning inom jord, skog och trädgård prioriteras vid finansiering med egna medel, då möjligheterna till arbete är goda inom dessa områden. Projektet Smarta elnät på Sötåsen håller på att realiseras ytterligare genom att underlag för solpaneler, batterilager och ombyggnad av ladugården projekterats. På Svenljunga har timmerhuset byggts upp i skogen. Tidigare under året har grunden lagts och här finns helt ny teknik där vätska leds ner i ett lager av stenmjöl. Detta ska sedan kunna lagra värme under stora delar av året. Andelen ekologiska livsmedel ligger för perioden januari till augusti på 31 % vilket är en tillbakgång jämfört med samma period förra året. Målet för

4 Sida 4(15) helåret är 35 %. Det är speciellt några skolor som backat och åtgärder kommer att genomföras på dessa skolor men ambitionen att klara målet för helåret. När det gäller energiförbrukningen har värmeförbrukningen minskat med 3 % jämfört med samma period förra året och denna siffra är justerad för olikheter i temeratur. Elförbrukningen har minskat med ca 5 % jämfört med samma period förra året. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Meningsfull och stimulerande utbildning OK Förutom grundläggande högskolebehörighet erbjuder några av skolorna eleverna möjlighet att läsa NA-kurser som krävs för behörighet till SLU:s treåriga utbildningar inom naturbruksområdet. För de elever som har ett stort stödbehov i kombination med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning erbjuder två av skolorna särskilda undervisningsgrupper där elevernas behov kan tillgodoses. Tidigare erfarenheter från dessa grupper är mycket positiva och eleverna har med det stöd de får genomfört sin utbildning på ett mycket bra sätt. Arbetet på skolorna med att minska avhoppen har gett effekt. Under läsåret 11/12 kan vi se en minskning av avhoppen från skolorna vilket är mycket positivt. De styrtal som används för målet meningsfull och stimulerande utbildning visas i tabellen nedan. Två av styrtalen följs i delårsbokslutet för augusti. Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Nöjd elevindex (utfall åk 1-2) np 81, sär np 79, sär 87 Andel med slutbetyg Andel avhopp 5,8 % <5% 7,5% Antal elevveckor vuxenutbildning Elevernas personliga och sociala utveckling I det strategiska målet ingår att eleverna ska uppmuntras till ökad självkännedom, kreativitet, demokratisk grundsyn och ansvarstagande. Eleverna ska också ha möjlighet att påverka sin skolsituation. Det är ett pågående arbete på skolorna inom dessa områden, bl.a. genom OK undervisningen, elevråd, värdegrundsarbete som bedrivs som en del av undervisningen och genom det arbete som görs på fritiden med de elever som

5 Sida 5(15) bor på internaten. De styrtal som används för målet om elevernas personliga och sociala utveckling visas i tabellen: Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Index bemötande och stöd (åk 1-2) np 76, sär np 76, sär 82 Delaktighetsindex (åk 1-2) np 55, sär np 57, sär Internationellt utbyte Internationaliseringsarbetet på skolorna fortskrider. Det avser både internationalisering för elever och personal i form av utlandspraktik, studiebesök och olika samarbetsprojekt. Bra Arbetet mäter vi genom att mäta hur många av våra elever som efter sina tre år gjort minst en utlandspraktik. Detta målet har vi klarat, flickorna står för en större andel av utlands APL och når hela 26,9%. Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Andel elever i åk 3 på utlands APL 21,4% 21 % 19,8 % Samverkan Bra 4.4 Prestationer Ett av naturbruksstyrelsens mål är att öka samverkan mellan skolorna. Detta mäter vi med styrtalet antal samarbetsprojekt. Samarbetsprojekt kan till exempel innebära gemensamma elevaktiviteter, gemensamt nyttjande av maskiner och gemensamma fortbildningsinsatser. Utfallet är oförändrat sedan mars men fler projekt är under arbete och det kan komma att bli fler längre fram. Utfall aug 2012 Mål 2012 Utfall 2011 Antal samarbetsprojekt Enligt rektorerna budgeterad verksamhetsvolym år 2012 och förändring jämfört med budget för 2011 Skola Naturbruksprogrammet Gymnasial Gymnasiesärskola i gymnasieskolan inkl YH o KY utb vuxenutbildning * PRIV och särvux Totalt Budget 2012 Förändring Budget 2012 Förändring Budget 2012 Förändring Budget 202 Förändring Budget Förändring 2012 Uddetorp Sötåsen

6 Sida 6(15) Sparresäter Dingle Nuntorp Strömma Svenljunga BYS Summa Utfall, prestationer Naturbruksstyrelsens prestationer mäts i antalet elevveckor och dessa rapporteras enbart i årsbokslutet Helårsprognos, prestationer Då antalet 16-åringar sjunkit kraftigt så beräknas våra prestationer sjunka. Budgeten låg på elevveckor och vår nya prognos lyder på elevveckor 5. Medarbetarperspektivet Verksamheten kommer under 2012 att fokusera på tre områden OK 1) Fortsatt anpassning till 2011 års nya skolreform för gymnasieskolan och 2011 års skollag samt kommande reform för gymnasiesärskolan. 2) Anpassning av personalstyrkan till den fortsatta elevnedgången. 3) Insatser för att möta skärpta krav på lärarbehörighet. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Övergripande mål i medarbetarperspektivet är "kompetent och engagerad personal" samt "god psykisk och fysisk arbetsmiljö där personalen känner att de är en viktig del av verksamheten". För att uppnå detta mäter naturbruksstyrelsen, utöver de regionprioriterade målen, andelen behöriga lärare samt ett Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) och ett Delaktighetsindex. Andel behöriga lärare: Beräkningssättet följer Skolverkets officiella årliga statistik, vilken publiceras med ett års fördröjning. Naturbruksstyrelsens måltal motsvarar riksgenomsnittet för kommuner och landsting. Svårigheten ligger framför allt i rekryteringen av behöriga karaktärsämneslärare, av vilka naturbruksstyrelsen har en större andel än kommunala gymnasieskolor. Måltalet får därför anses vara mycket ambitiöst. Vikten av att mäta andelen behöriga lärare har stärkts av att den nya skollagen kraftigt begränsar användandet av obehöriga lärare i undervisningen, dock är karaktärsämneslärare undantagna behörighetskravet. Dessvärre har vi inget utfall för 2011 då inrapporteringen till Skolverket inte var fullständig

7 Sida 7(15) från våra skolor. Nivån har under senare år legat kring 70 % vilket har överstigit nivån för landstingsägda naturbruksgymnasier med 4 5 %-enheter. De åtgärder som vidtagits i syfte att öka andelen behöriga lärare är att ekonomiskt stimulera till behörighetsgivande utbildning samt att försöka fasa ut obehöriga visstidsanställda lärare mot tillsvidareanställda behöriga. From 2012 erbjuder Skolverket behörighetsgivande ämneskurser. De ekonomiska förutsättningarna för våra lärare har nyligen fastställts och de finansieras huvudsakligen via statliga stimulansbidrag. Under hösten 2012 har förvaltningen tagit fram en handlingsplan för arbetet med att ha behöriga ämneslärare till 1 juli 2015 i enlighet med skollagen. Förvaltningen kommer att arbeta med ökad tydlighet gentemot våra anställda lärare att vi kommer att kräva behörighet 1 juli 2015 för att vara anställningsbar som lärare (undantaget karaktärsämneslärare). Det pågår ett kontinuerligt arbete med att se över vår bemanning utifrån det sviktande elevunderlaget. Målet är att undvika uppsägningar av tillsvidareanställd personal men det finns risk att det finns behov av neddragningar på vissa skolor. Arbetet med att se över vår personalförsörjning på kort och lång sikt kommer att prioriteras under hösten. Nöjd-Medarbetarindex (NMI) och Delaktighetsindex: Båda indexen mäts via en medarbetarenkät som genomfördes våren För NMI nåddes målet = 67, vilket är en förbättring jämfört med senaste mätningen Delaktighetsindex nådde inte upp till 2011 års mål, men resultatet är oförändrat jämfört med Under 2013 kommer det att skickas ut en VGR-gemensam medarbetarenkät som även inkluderar Naturbruksförvaltningens medarbetare. Under 2012 skickas det inte ut någon medarbetarenkät. 5.4 Personalvolym Anställda per personalgrupp period 2012 period 2011 Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor 2 0,4% 2 0,4% Undersköterskor m.fl. 3 0,7% 9 1,9% Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 6 1,3% 6 1,2% Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid % % Teknik, hantverkare 77 17% 79 16% Kök, städ, tvätt 53 12% 53 11% Administration 54 12% 60 13,5% Summa % % Totalt sett minskar antalet anställda med 22 personer, omräknat i antal årsarbetare uppvisas en minskning från 425 till 404 årsarbetare, dvs en minskning med 21 årsarbetare. Antalet tillsvidareanställda har minskat med sex personer och visstidsanställda (månadsavlönade) har

8 Sida 8(15) minskat med 15 personer. Antalet timanställda ligger kvar på samma nivå. Antalet ofrivilligt deltidsanställda uppgår till åtta personer vilket är en ökning jämfört med utgången av De insatser som görs för att minska antalet ofrivilligt deltidsanställda framgår av förvaltningens Jämställdhets- och Mångfaldsplan: i samband med vakanser alltid undersöka möjligheten att omfördela och omorganisera arbetsuppgifter. Regionens budgetmål att ofrivilliga deltider skall vara borta vid årsskiftet bedöms inte realistiskt att uppnå, tvärtom riskerar antalet att öka. Den främsta anledningen till detta är en nedgång av antalet förstahandssökande elever med 26% jämfört med Med små skolenheter där många lärare besitter nödvändiga specialkompetenser och flertalet lärare undervisar i flera ämnen måste den nödvändiga personalanpassningen till viss del ske genom minskade sysselsättningsgrader, specialkompetenserna måste behållas om än i minskad omfattning. Med ett annat förfaringssätt riskerar vi en kompetensförsämring som äventyrar vårt uppdrag att ge eleverna en kvalitativt god utbildning. Detsamma gäller även yrkesgrupper med enstaka företrädare på respektive skola som t ex elevhälsovårdspersonal. 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 2,5 2,5 Undersköterskor m.fl. 4,3 30,4 19,2 Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande 0,7 0,7 Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 4,8 2,8 4,0 Teknik, hantverkare 2,8 1,7 2,1 Kök, städ, tvätt 7,8 0,4 7,3 Administration 4,7 0,4 3,2 Summa 5,1 2,8 4,2 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 5,1 4,7 Män 2,8 2,1 Totalt 4,2 3,7 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer)

9 Sida 9(15) Kvinnor 57 52,8 Män 58,5 46,4 Totalt 57 51,3 Sjukfrånvaron har ökat med 0,5% jämfört med motsvarande period Det finns en generell trend av ökade sjukskrivningstal i riket. Sjukfrånvaron har dock minskat från 5,1% i mars bokslutet till 4,2 i detta augustibokslut. Sett över tid har dock förvaltningens sjukfrånvaro minskat drastiskt års mål för en sjukfrånvaro på 3,5% bedöms svår att nå. Även andelen långtidsjukskrivna har ökat. 5.6 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2012 Periodutfall 2011 Prognos 2012 Dec 2011 Läkare Sjuksköterskor Övriga 6 69 <50 48 Totalt 6 69 <50 48 Kostnaderna hänför sig huvudsakligen till avbytartjänster inom lantbruket och är av så låg omfattning att inga särskilda åtgärder planeras. 7. Ekonomiperspektivet Varning Utfallet per sista augusti blev kr. Det är sämre än utfallet de tre senaste åren som varit tkr (2011) och tkr (2010). I budget för 2012 har ett nollresultat beräknats per sista augusti. Vid delårsbokslutet per sista mars 2012 blev utfallet tkr. Hela första halvåret har det ackumulerade månadsresultaten visat röda siffror. I juli och augusti har den sedvanliga "sommareffekten" på personalkostnaderna vänt utfallen till plus. Det positiva resultatet i augusti är dock betydligt lägre än föregående år (se ovan) vilket i kombination med minskat elevintag i höst ger ett mycket svårt läge. För hela planperioden bedöms följande utveckling i mkr: Prognos 2012 Plan 2013 Plan 2014 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Verksamhetens kostnader

10 Sida 10(15) 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Naturbruksstyrelsen prioriterar att fortsatt ha en ekonomi i balans. Det innebär bland annat att ansträngningar görs för att klara budget för 2012, det vill säga klara ett nollresultat för helåret. 7.2 Ekonomiskt resultat Naturbruksstyrelsens utfall per sista augusti är 1,5 mkr (+3,9 mkr i augusti 2011), i mars var resultatet 0,4 mkr. Vår omsättning var 204 mkr per sista augusti vilket är en positiv avvikelse mot budget med 0,2 mkr. I förhållande till utfallet i augusti 2011 är det dock 2,7 mkr lägre. På kostnadssidan är förutom personalkostnaderna på -119,2 mkr de två dominerande kostnadsposterna "hyror", 18,6 mkr samt "köp av material och varor", 14,0 mkr. Kostnadsavvikelsen för övriga kostnader mot budget är sammantaget -2,2 mkr. Detta vägs upp av en positiv avvikelse avseende personalkostnaderna på 1,6 mkr. Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall samt helårsbedömning Utfall Budget Utfall Förändring Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ utfall budget utfall mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 1,3 1,0 1,6-20,9% 1,6 1,4 2,3 0,2-28,9% Erhållna bidrag 84,7 83,0 81,2 4,4% 126,0 124,5 124,1 1,6 1,6% Övriga intäkter 118,3 120,2 124,2-4,8% 177,9 180,3 191,1-2,4-6,9% Verksamhetens intäkter 204,3 204,1 207,0-1,3% 305,5 306,2 317,5-0,7-3,8% Personalkostnader - 119,2-120,8-117,2 1,7% -180,7-184,0-181,0 3,3-0,1% Övriga kostnader -79,6-77,4-78,0 2,0% -118,6-116,1-130,0-2,5-8,8% Avskrivningar -3,6-3,5-3,5 3,7% -5,4-5,2-5,2 0,0 4,9% Verksamhetens kostnader - 202,4-201,6-198,7 1,9% -304,7-305,3-316,2 0,8-3,6% Finansiella -0,4-0,6-0,4-0,8-0,9-0,7 0,1

11 Sida 11(15) intäkter/kostnader m.m. Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 1,5 1,9 7,9 0,0 0,0 0,6 0, Analys utfall/helårsprognos I helårsprognosen för 2012 förväntas utfallet bli 0 kr. För att det skall klaras bedöms dock att ett flertal åtgärder måste genomföras. Av verksamhetens åtta skolor är det sex som går med underskott och två som går med överskott per sista augusti. I helårsprognosen är det fyra som bedöms gå med underskott och fyra där utfallet bedöms bli +/- noll. Det samlade nettounderskottet från skolornas helårsprognoser är tkr. För att klara denna situation kommer naturbruksstyrelsen att vara återhållsam med satsningar inom andra områden. Det blir också ökat fokus på kostnadskontroll. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Vi bedömer att budget med viss svårighet kan hållas för Det betyder att naturbruksstyrelsens ekonomi fortsatt kommer att vara i balans vid 2012 års utgång. 7.4 Eget kapital Naturbruksstyrelsens egna kapital var vid ingången av året 2,4 mkr. Prognosen för helårsutfallet 2012 är noll vilket medför fortsatt positivt eget kapital. Per sista augusti finns inga planer på att ansöka om att få använda det egna kapitalet under Investeringar Naturbruksstyrelsen har avsatt 9,5 mkr för utrustningsinvesteringar under Hittills har utrustningsinvesteringar för 3,4 mkr genomförts. Med beaktande av den kostnadsöversyn som pågår på skolorna bedöms inte hela investeringsutrymmet utnyttjas. I helårsprognosen har investeringar för 7,0 mkr tagits upp. 8. Bokslutsdokument och noter Naturbruksstyrelsen 1 Tkr Månad: Rapportrad Utfall ack Budget ack Avv ack Avv ack % Utfall ack fg år Ack prognos Ägarintäkt % Försäljn Utbildning %

12 Sida 12(15) Fsg övriga tjänster % Fsg material och varor % Övriga intäkter % Intäkter % Lönekostnad % Semesterlöneskuld mm % Sociala avgifter % Övriga personalkostnader % Personalkostnader % Köp verk.nära tjänster o utb % Köp av material och varor % Hyror % Fastighets o energikostnader % Förbrukning matr o inv % Transportmedel % Administrativa kostn % Övriga kostnader % Ankomstregistrerade fakturor Avskrivn o finansiella poster % Övriga kostnader % Kostnader % Resultat not Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar inklusive nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital

13 Sida 13(15) Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital -1 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Förändring av likvida medel Differens -5-3

14 Sida 14(15) Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden

15 Sida 15(15) Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 2. Då vi inte har inne sommarvikarier under semesterperioden så påverkas vårt resultat av regionens löneperiodiseringar i positiv riktning. Vårt resultat efter augusti speglar därför inte det prognostiserade resultatet. 3. Vår stora interkommunala fakturering som sker två gånger, mars och september. Våra likvida medel är därför nu neagativa fram till slutet av oktober. 4. Anläggningstillgångarna består till större delen av maskiner och inventarier. Mindre än 1 % är datautrustning och 3,3 % är fordon. 5. De finansiella anläggningstillgångarna består av andelar i de ekonomiska föreningar som Naturbruksstyrelsen levererar produkter till.