Oljeskyddsplan för Mälaren

Transkript

1 nternati Oljeskyddsplan för Mälaren Antagen av Kommunstyrelsen den 23 maj 2012 program policy handlingsplan riktlinje

2 program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Oljeskyddsberedskap i Västerås stad Allmän del Ansvar Aktörer Räddningstjänst och sanering Avfall Hamnar Ekonomi Dokumentation Information Miljö Åtgärdsplan Inledande åtgärder Organisation Resurser Utbildning och övning Organisationsträd Åtgärdsplan för annan olycka Källor Bilagor Bilaga 1. Resursförteckning för Västerås stad Bilaga 2. Lagstiftning Bilaga 3. Kontaktlista Bilaga 4. Karta Mälaren

4 1 Inledning Mälaren är en trafikerad sjö och prognoser pekar på att behovet av transporter till sjöss ökar. Årligen transporteras stora mängder gods, oljeprodukter och kemikalier till Mälarhamnarna. Kemikalier som transporteras är bland annat bensin, diesel, olja och ammoniak, främst till Västerås och Köping. Varje år sker över anlöp till dessa hamnar med en sammanlagd godsmängd på nästan tre miljoner ton. Riskbilden för Mälaren är känsligheten för oljeutsläpp, dels för att avståndet till land är kort att ett oljepåslag är nästan omedelbar, dels att Mälaren är dricksvattentäkt för mer än två miljoner människor (enligt Vattenmyndigheten Norra Östersjön). Det finns åtta större och ett 20-tal mindre uttag för kommunal vattenförsörjning. Vattenverken är extremt känsliga för alla typer av föroreningar. Mälaren har dessutom ett mycket stort avrinningsområde vilket ökar riskerna för att oljeutsläpp på land kan hamna i Mälaren. Mälaren är också ett omfattande rekreationsområde och har ett 40-tal yrkesfiskare. Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till sjöss är många: naturmiljön med sitt växtoch djurliv skadas, stränder förorenas och sjöbottnar förstörs. Oljeutsläppen får också stora socioekonomiska konsekvenser med effekter på flera samhällsfunktioner. Syftet med att upprätta en oljeskyddsplan är att stärka beredskap inför och vid en olje- och kemikalieolycka till sjöss. Målsättningen med stadens oljeskadeskyddsarbete är att ha förmåga att bekämpa den olja som kommer i land från ett utsläpp till sjöss och för att minimera ekologiska och socioekonomiska följder. Planen kan även vara ett hjälpmedel vid andra typer av olje- och kemikalieutsläpp på land. Med kemikalier avses oljeliknande kemikalier som är sanerbara och uppträder i naturen på motsvarande sätt som olja. 1.1 Oljeskyddsberedskap i Västerås stad Oljeskyddsplan för Västerås stad Oljeskyddsplan består av en allmän del och en åtgärdsplan. Den allmänna delen syftar till att beskriva ansvarsförhållanden, strategier för sanerings- och hanteringsarbetet, dokumentation och ersättning. Åtgärdsplanen beskriver det operativa tillvägagångssättet för organisationen Västerås stad vid en olycka. Myndigheterna för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en Oljeskyddspärm innehållande allmän information relaterad till en oljeolycka och som ska fungera som ett komplement till Västerås stads oljeskyddsplan. Oljeskyddspärmen finns tillgänglig på Mälardalens Brand och Räddningsförbund (MBR), Statsledningskontorets Trygghet och Säkerhetsenhet samt Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Informationen i oljeskyddspärmen uppdateras kontinuerligt och finns för nedladdning på MSB:s hemsida. 4

5 1.1.2 Revidering och beslut Denna oljeskyddsplan fastställs av kommunstyrelsen och ersätter den tidigare planen från 1999, dnr HRS124. För att garantera en aktuell oljeskyddsberedskap ansvarar Trygghet och Säkerhetsenheten på stadsledningskontoret för att revideringen genomförs minst en gång per mandatperiod för oljeskyddsplanen och en gång per år för kontaktlistan. Detta ska ske i samråd med tekniska nämndens stab, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, och Mälardalens- Brand och Räddningsförbund. 2 Allmän del Detta avsnitt redogör för de allmänna frågor som uppstår vid en oljeolycka till sjöss och klarlägger ansvarsfördelningar. 2.1 Ansvar Kustbevakningen är den myndighet som först är på plats när en oljeolycka till sjöss sker, med stöd av lokal räddningstjänst som av geografiska skäl snabbt kan vara på plats, och har ansvaret för att minska konsekvenserna. Första prioritet är därför att minimera utsläppet och ta upp delar av den olja som läckt ut i sjön. Olja som hotar stränder betraktas normalt som räddningstjänst. När oljan nått land är det verksamhetsutövarens ansvar att sanera stränderna. Oljesanering av stränder är inte reglerad i någon författning, men enligt praxis tar Västerås stad ansvar för saneringen Räddningstjänstinsats Den första fasen av bekämpningsarbetet vid ett oljeutsläpp räknas som räddningstjänst och genomförs för att förhindra och begränsa skador. Fasen definieras enligt följande: Akut omedelbar åtgärd för att förhindra skador på liv, egendom och miljö. Åtgärd kan utgöras av inlänsning, dukning, upptagning med mera. Beslutas och följs upp av räddningsledaren. Räddningstjänsten ansvarar för bekämpning i strandzonen och i hamnar. Juridiskt sett går gränsen mellan Kustbevakningens ansvarsområde (statligt vatten) och kommunens vid strandlinjen, men i praktiken är gränsen flexibel och hänsyn tas till vilka praktiska förutsättningar respektive part har. Hamnar är kommunalt räddningstjänstansvar och dess gränser i vattnet framgår i figur 1 samt av MBR:s handlingsprogram för räddningstjänst. 5

6 Figur 1. Schematisk bild av ansvarsfördelningen. Olja i vattnet är statens ansvar. Olja på land samt i hamnar och dess vattenområden är kommunalt vatten. (MBR:s handlingsprogram för räddningstjänst) Saneringsinsats Grovsaneringen är enligt praxis Västerås stads ansvar. Den, av krisledningen, utsedda saneringsledaren tar över insatsen. MSB:s mobila nationella oljeskyddsförråd fungerar som stöd. Närmaste oljeskyddsförråd ligger i Botkyrka. Fasen definierades enligt följande: Sanering i sådan grad att risken för skador på fåglar och andra djur starkt begränsas. Olja får enbart finnas i begränsad omfattning på land och i vatten (enstaka klumpar). De uppkomna skadorna på egendom och miljö ska inte kunna förvärras på kort sikt när grovsanering avslutats. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen avgör om och när grovsanering kan anses vara avslutad. 6

7 Finsaneringen är enligt praxis Västerås stads ansvar. Den, av krisledningen, utsedda saneringsledaren leder insatsen. Fasen definierades enligt följande: Sanering där skadat område återställs så långt det är realistiskt möjligt till de förhållanden som fanns före olyckan. Mycket ringa påverkan på miljö, liv, eller egendom efter slutförd finsanering. Bedöms av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i samråd med expertis på området. Figur 2. Aktörer och dess ansvar i olika skeden. (LSO=lagen om skydd mot olyckor) 2.2 Aktörer Vid en oljeolycka fördelas ansvaret mellan flera olika myndigheter på central, regional och lokal nivå. Nedan följer en presentation av några av de viktigaste aktörerna. För kontaktuppgifter och lagtexter hänvisas till oljeskyddspärmen, lagtexter finns även i bilaga 2 och kontaktlista hos trygghet- och säkerhetsenheten på Stadsledningskontoret Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när det inträffar. Myndigheten ska ha förmågan att bistå med stödresurser i samband med allvarliga olyckor och kriser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris. Vid behov bistår MSB med materiel och personal, som kan utbilda inom oljeskadeskyddet, från de fem regionala oljeskyddsförråden (Botkyrka, Vänersborg, Karlskrona, Umeå och Gotland). Enligt lagen och förordning om skydd mot olyckor har Västerås stad rätt till viss ersättning av staten för de kostnader som kommunen drabbas av i samband med utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen och de efterföljande saneringsåtgärderna. MSB prövar sådana ersättningsfrågor enligt 7 7

8 kap. 2 i LSO (lag 2003:778 om skydd mor olyckor), se avsnitt om ersättning Kustbevakningen Kustbevakningen ansvarar för räddningstjänsten till havs och de tre stora insjöarna, Vänern, Vättern och Mälaren exklusive hamnområden. Kustbevakningen ansvarar också under insats för brottsutredning av olyckor ute på Mälaren. Västerås stad och Kustbevakningen samråder om vilka områden som i första hand ska skyddas från oljepåslag. Staden måste ha en beredskap för att kunna ta emot den olja som Kustbevakningen samlar in till sjöss. Vid bekämpning av olja i strandzonen samverkar räddningstjänsten och Kustbevakningen. Den som har de bästa förutsättningarna för att göra en effektiv insats utför för åtgärderna även när det delvis sker inom den andra partens formella ansvarsområde Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten är en central miljömyndighet och ska bland annat göra uppföljningar av miljöeffekter av utsläpp av olja. Havs- och vattenmyndighetens uppgifter inom oljeskyddet är bland annat att utarbeta råd för miljöriktigt handlande i samband med Kustbevakningens och räddningskårens insatser vid bekämpning och oljesanering Havs- och vattenmyndighetens Oljejour Oljejouren arbetar på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten som expertstöd vid olje- och kemikalieolyckor. Oljejouren består av experter med kunskap om miljöeffekter av olje- och kemikalieutsläpp samt kunskap om förebyggande arbete och skyddsåtgärder vid bekämpning och sanering av olja och kemikalier. Oljejouren ger kostnadsfri rådgivning och information åt räddningstjänst, länsstyrelser och kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningen vid utsläpp av olja och kemikalier. Vid större oljeutsläpp i Sverige kan Oljejouren bistå med rådgivning på plats. Oljejouren kan även ge rådgivning i samband med planering av uppföljning av effekterna efter ett eventuellt utsläpp av olja Länsstyrelsen Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med underlag för beslut och prioritering rörande kustavsnitt och områden mot bakgrund av en olycka till sjöss. Underlaget kan omfatta till exempel miljöatlas 1 (se avsnitt 2.9.1) eller annan geografisk information, rapporter eller samverkan med sakkunniga inom länsstyrelsens ordinarie verksamhetsområde. Länsstyrelsen ska även kartlägga vilka hamnar i länet som kan användas som nödhamnar respektive mottagningsplatser för olja som uppsamlats till sjöss av kustbevakningen. 1) Miljöatlas är en web-baserad karttjänst som informerar om känsliga områden runt Sveriges kust. Miljöatlas utgör ett informationsgrundat hjälpmedel för resursallokering och planering av skydds- och saneringsarbetet vid akuta olje- och kemikalieolyckor och vid regional planering. Information som finns i miljöatlas är skyddsvärda områden av intresse för bland annat naturvård, fiske, kulturvård. eller för det rörliga friluftslivet. 8

9 Länsstyrelsen kan vid omfattande kommunala räddningsinsatser enligt 4 kap 10 i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor överta ansvaret för den kommunala räddningstjänsten inom en eller flera kommuner. Detta kan ske vid exempelvis stora oljeolyckor. Om räddningsinsatserna även omfattar statlig räddningstjänst ska länsstyrelsen svara för att insatserna samordnas Kommunen (staden) Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska en kommun svara för räddningstjänsten inom sitt område. För att det ska betraktas som räddningstjänst måste det bland annat föreligga behov av ett snabbt ingripande. Olja som hotar att nå stränder betraktas normalt som skäl för räddningstjänst. Om oljan redan nått stranden och skadan inte kan förvärras är insatsen en fråga om sanering. Oljesanering av stränder är inte reglerad i någon författning, men praxis är att kommunen ansvarar för sitt geografiska område Försvarsmakten Försvarsmakten kan bistå med materiel, personalresurser samt goda möjligheter till matförsörjning i fält. Under en räddningstjänstinsats kan en räddningsledare enligt lagen ta alla samhällets resurser i anspråk för att agera där räddningsledaren anser det behövas. Detta gäller även för militära förstärkningsresurser. Försvarsmaktens militära insatschef (MIC) arbetar då under räddningsledaren. I saneringsfasen av ett oljeutsläpp går det även att direktupphandla vissa militära förstärkningsresurser. Detta ska göras i överensstämmelse med lagstiftning om offentlig upphandling. Vid direkt begäran om Försvarsmaktens stöd vid insats kontaktas Högkvarteret och Vakthavande befäl på Armétaktiska staben (VB ATS) Polisen En åtalsanmälan ska alltid göras till polisen vid utsläpp av olja. Polisen ansvarar tillsammans med Trafikverket för avspärrning av vägnät och drabbade kuststräckor Expertstöd Inom Västerås stad finns lokal expertis som har kunskap om områden som ska beaktas under en oljeskyddsinsats, såsom lokal ekologi, geologi och kulturgeografi. Särskilda funktioner i oljeskyddsorganisationen kan komma att kräva bemanning av personer med särskild kompetens inom områden som till exempel logistik, GIS och WIS som är ett nationellt webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris Frivilliga Insatser från frivilliga kan vara en resurs i samband med en oljesanering. Detta kräver dock att insatserna kanaliseras via en befintlig organisation, stugföreningar eller båtklubbar. Frivilliginsatserna måste också ha en viss varaktighet. Kortvariga insatser av oorganiserade frivilliga har erfarenhetsmässigt visat sig vara ineffektiva. 9

10 De insatser som krävts för att utbilda och utrusta de frivilliga har inte motsvarats av saneringsresultaten. Alla frivilliga måste registreras samt skriva på avtal. 2.3 Räddningstjänst och sanering Metoder till sjöss Till sjöss är det viktigt att så fort så möjligt förhindra och begränsa utsläppets omfattning ombord på fartyget genom ompumpning eller tätning av läckande tankar. För att begränsa spridningen används länsor och mekaniska metoder och för att undvika att oljan sprids och förs in på land inriktas arbetet på att ta upp oljan ur vattnet Metoder i stradzonen Den kommunala räddningstjänsten ansvarar för räddningstjänstinsatsen i strandzonen och hamnar. Det finns olika metoder för att förhindra att skadan begränsas, såsom: Länsutläggning för att styra oljan till mindre känsliga områden Utläggning av strandskyddsdukar. Olika typer av pumpar och skimmrar Sanering av stränder Det finns flera olika typer av saneringsmetoder som kan tillämpas vid en oljeolycka. Val av saneringsmetod är beroende av strandtyp, typ och mängd av olja, väderförhållanden samt tillgänglighet till och från skadeplatsen. Generellt gäller att ju tidigare och mer kraftfullt man kan sätta in insatser mot ett oljeutsläpp, desto större är chansen att bekämpningen blir framgångsrik. Det finns fyra typer av metoder för att sanera olja i strandzonen: 1. Vid strandtvättning används vatten av olika temperatur för flodning eller hög- eller lågtrycksspolning. Rengöring kan även ske genom blästring med sand. 2. Vid mekanisk upptagning kan oljan tas upp i det förorenade området med hjälp av manuella eller maskinella metoder. Manuell upptagning sker med handverktyg, medan maskinell upptagning görs med hjälp av vakuumsugar, strandrengörare, frontlastare och liknande utrustning. 3. Påskyndad biologisk nedbrytning innebär en tillsats av näringsämnen för att stimulera tillväxten hos de mikroorganismer som bryter ner oljan på naturlig väg. 4. Naturlig återhämtning kan tillämpas om området är svårtillgängligt eller vanliga saneringsmetoder är störande eller direkt skadliga. I vissa fall är det bäst att lämna oljan orörd för att lösas upp och brytas ner på naturlig väg. I stadens oljeskyddspärm (Kommunens oljeskydd utgiven av MSB) finns en Saneringsmanual för olja på svenska stränder som beskriver lämpligast saneringsmetod beroende på typ av olja, årstid och strandtyp. Saneringsmanual kan även laddas ner från MSB:s hemsida. 10

11 2.3.4 Saneringsavslut Beslut om lämplig slutpunkt för sanering är svår och omdebatterad. Många diskussioner har kretsat kring frågan Hur rent är rent? ( How clean is clean ). Sanering av olje- och kemikalieutsläpp utförs idag huvudsakligen av socioekonomiska aspekter och inte av miljöaspekter. Ur ett miljöperspektiv kan en viss mängd olja lämnas kvar på stranden. Naturen får själv ta hand om de oljerester som lämnats kvar och med andra ord genomgå en naturlig återhämtning. Enkla och snabba metoder som ska kunna användas i fält under pågående saneringsinsats finns. De parametrar som bäst beskriver oljans miljöpåverkan efter en sanering är klibbighet, blödning och avskrapbarhet. Med klibbighet avses om ett föremål (till exempel en fågel) kommer i kontakt med oljan och blir smutsigt. Skrapa av är en mängdmetod, som visar på om olja skavs av vid kontakt eller inte. Blödning visar på om oljan blöder, det vill säga om klibbig olja tränger fram ur torkad olja vid ökad temperatur. Klibbighetstestet utförs med ett tryck om 0,1 kg/cm 2 (motsvarar trycket från en större fågel till exempel svan) och klibbigheten avläses på en duk av teflon. Avskrapbarhet testas med en skrapa med avrundad bas och blödning testas genom upphettning. Följande schema i figur 3 kan användas vid beslut om lämplig slutpunkt för sanering. Figur 3. Beslutsprocess om lämplig slutpunkt för sanering (IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 2007). 11

12 2.3.5 Hälsoskydd och arbetsmiljö Vid en oljeolycka och under efterföljande sanering är det viktigt att de som arbetar med oljan har kunskap om den hälsopåverkan oljan kan medföra. Under räddningstjänstskedet är det räddningsledaren som har samordningsansvaret för arbetsmiljön och under saneringsskedet är det saneringsledaren. Detta inkluderar frivilliga. Riktlinjer för arbetsmiljö och skyddsåtgärder skall sammanställas, utifrån riskanalys, med krav på skyddsutrustning och fysisk hälsostatus hos saneringspersonal. De som arbetar under saneringsinsatsen måste ha tillgång till mat och dryck, plats för vila samt tillgång till tvätt och rengöring av kläder. Olja innehåller hälsovådliga ämnen såsom PAH: er (polyaromatiska kolväten) och tungmetaller. För att olja ska kunna påverka människors hälsa krävs någon form av direktkontakt. De kontaktvägar som är aktuella är andningsvägarna, magtarmkanalen eller upptagning via huden. De hälsoeffekter som är dokumenterade från större internationella saneringsinsatser är främst huvudvärk, irritation i hals, hudirritation och irriterade ögon. Förutom hälsorisker orsakade av oljan, kan saneringsarbetet vara tungt och utföras i miljöer som innebär stora risker för olycksfall, exempelvis hala klippor, varierande väderlek och tunga lyft. 2.4 Avfall När oljan nått land och saneringen påbörjas kommer stora mänger avfall att bildas. Eftersom avfall med olja klassas som farligt avfall är det viktigt att hanteringen utförs på ett sådant sätt att det inte sker en sekundär kontaminering. Det är fördelaktigt att använda redan etablerade entreprenörer inom staden. Dels för att de är vana vid att handskas med avfall och dels att de har lagligt tillstånd att hantera farligt avfall. För att ytterligare underlätta hanteringen bör en sektor byggas upp med få mellanhänder och med enkel logistik. Dessutom bör oorganiserade initiativ från allmänheten begränsas. Figur 4. Hantering av oljeavfall i samband med oljeolyckor (SWECO VIAK AB för Räddningsverket 2008) På plats Det ställs inga krav på anmälan eller tillstånd för att lagra det oljeblandade avfallet vid saneringsområdet, eftersom det klassas som tillfällig förvaring (i väntan på transport till mellanlagring eller till destruktion). För att förhindra förorening till intilliggande områden bör man redan i detta skede tänka på att lagra avfallet i täta containrar eller på tätt underlag. Lagring direkt på mark ska därför i synnerhet 12

13 undvikas. För att underlätta hela hanteringsprocessen bör man i ett så tidigt skede som möjligt satsa på att sortera avfallet. Rengöring av kontaminerad utrustning ska om möjligt ske i anslutning till olycksplatsen för att minimera sekundärkontaminering På väg För transport av farligt avfall krävs tillstånd enligt 26 avfallsförordningen (2001:1063). Länsstyrelsen har fullmakt att bevilja dessa tillstånd. Den som lämnar över avfallet har en skyldighet att kontrollera att transportören har tillstånd att hantera farligt avfall. Det samma gäller när transportören ska överlämna avfallet till mottagaren Mellanlagring Avfall från både Kustbevakningen och staden måste kunna samlas upp och transporteras till anläggningar som kan behandla eller deponera oljeavfallet. För bekämpning och sanering vid stora oljeolyckor är det en avgörande förutsättning att ha väl planerade mellanlagringsplatser, där oljan kan lagras innan den transporteras till slutstation för behandling eller deponering. Om förvaringen sker på annan plats än vid saneringsområdet är det en fråga om mellanlagring av farligt avfall, vilket är anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt 9 kap. miljöbalken (1998:808). Vid anmälningsplikt måste anmälan lämnas in i god tid innan mellanlagringen inleds. Om tillstånd krävs måste detta ansökas hos länsstyrelsen innan verksamheten påbörjats. Detta leder till stora praktiska svårigheter eftersom mellanlagringen måste ske vid befintliga anläggningar, som kanske inte har möjlighet att ta emot de mängder som lätt kan uppstå under kort tid Slutstation Lokal anläggning finns i Västerås för omhändertagande av avfall, läs mer om VafabMiljö i avsnitt Vid ett större oljepåslag finns risken att kvoten för mellanlagring på stadens egen avfallsanläggning kommer att fyllas. Det krävs därför ett samarbete med regionala anläggningar lämpliga för omhändertagande av avfall. 2.5 Hamnar Hamnar kan delas in i allmän hamn med till exempel frakthantering, lagerhållning, terminalhantering, tullager med mera. som Mälarhamnar AB ansvarar för samt småbåtshamnar. Hamnarna är en resurs för upptagning och omlastning av förorenat material. Tillgängligheten till hamnen och kvalitén på infrastrukturen är då en avgörande faktor för att lastbilar ska ha möjlighet att hämta materialet för transport vidare till mellanlagringsstation. Det är i många fall önskvärt att spärra av hamnar som riskerar att påverkas av oljebältet för att undvika att oljan tränger in och förorenar hamnområdet. Hamnarnas uppbyggnad gör dem ofta svårsanerade och de är dessutom ofta fyllda med båtar. En avspärrning innebär dock risk för konflikter med fritidsbåtägare som behöver passera med sina båtar trots avspärrningar. 13

14 2.5.1 Nödhamn Av Mälarhamnarnas hamnar finns ingen utpekad nödhamn. Hamnarna kan ta emot fartyg vid behov, bedömning görs från fall till fall. Det finns ingen sandbank eller liknande för grundsättning vid en sjöolycka inom hamnområdet. 2.6 Ekonomi Ett oljeutsläpp till sjöss är en väldigt kostsam händelse för samtliga berörda parter. Kostnader för sanering är faktiska, mätbara kostnader som är relativt enkla att dokumentera. Det som gör en kostnadsberäkning efter ett oljepåslag så svårt är att inventera de socioekonomiska kostnaderna med konsekvenser på diffusa värden som skador på natur, minskad turism och effekter på näringslivet Ersättning Vid en oljeolycka på Mälaren har kommunen rätt att få ersättning från staten för sina kostnader i samband med oljeskyddsinsatsen på land. Detta regleras i 7 kap. 2 i LSO. Dessa kostnader inkluderar både kostnader för räddningstjänst och sanering. Det allmänna rådet (SRVFS 2004:11) beskriver tydligt vad som gäller när en kommun söker ersättning av staten för saneringskostnader. Viktigt är att tidigt upprätta samråd med MSB som hjälper till med ersättningsdelen och vilken dokumentation som krävs (programmet ORÄDD), se vidare om dokumentation i avsnitt 2.7. Kostnader för bekämpning och sanering efter stora oljeutsläpp till sjöss ska bekostas av orsakande fartygs egen försäkring. I de fall denna inte täcker kostnaderna kan medel fås från en internationell fond ( för skador efter oljeutsläpp från tankfartyg. Fonden ersätter bara om oljan är beständig, typ eldningsolja eller råolja och fartyget måste vara känt. Är utsläppet av typ bunkerolja (fartygets drift) då betalas ingen ersättning ut. Kostnader för bekämpning och eventuellt också sanering vid utsläpp från fordon eller dylikt ska den som vållat skadan också stå för saneringskostnaden. I det fall den vållande inte påträffas, tar Västerås stad på sig saneringskostnaden Upphandling Även vid en extraordinär händelse gäller Lag (1992:1528) om offentlig upphandling för kommun och räddningstjänst. Utrymme finns dock för undantag och genomförande av så kallade direktupphandlingar. 2.7 Dokumentation Allt som sker i samband med ett oljepåslag ska noga dokumenteras i text och bild för att det efteråt ska gå att ta del av beslutsunderlag, ansvarsfördelning och underlag för kostnadsberäkning. Ansvarig för att dokumentationen genomförs är räddningsledaren respektive saneringsledaren. Det är av största vikt att dokumentationen säkerställs vid övergång mellan räddningstjänstskedet och saneringsskedet. En räddningstjänstinsats är avslutad när räddningsledaren fattar beslut. Beslutet skall 14

15 redovisas skriftligt. Bilddokumentationen kan göras av lämplig personal på kommun eller räddningstjänst alternativt köpas in av lokalt företag. MSB har tagit fram ett dataprogram lämpligt för dokumentation vid en oljeolycka. Programmet innehåller möjligheter för dagrapportering med blad för personal, sanering, kostnader och så vidare. I samband med att en oljeolycka har skett kan programmet ORÄDD (=Oljedokumentation Räddningsverket) installeras av MSB hos MBR. Fördelen med att använda ORÄDD är att sammanställningen av kostnaderna för sanering blir enklare och återsökningen av pengar underlättas. MSB kan på begäran bistå med handledning Före insats Kusten bör dokumenteras även före oljan når land för att i efterhand ha underlagsmaterial vid ersättningsfrågor. Foto- och videodokumentation på kusten, nedfarter och tillfartsvägar bör genomföras Under insats Den mest omfattande dokumentationen görs under insatsen. Samla in foto och video på saneringsmetoder, skador och händelseförlopp. Kustbevakningen ansvarar för att ta oljeprover på utsläppet dels för att identifiera källan och dels för att olika oljor innebär olika risker och saneringsmetoder. Kustbevakningen kan även göra mängdberäkning av utsläppet och utföra foto- och filmdokumentation från deras flygplan Efter insats När saneringsskedet är över är det nödvändigt att göra en sista dokumentation om effekterna av oljeutsläppet och saneringen. Foto och video kan användas för en jämförelse av kusten innan oljan nådde land. Tillfartsvägar och tidigare skyddade områden kan ha belastats hårt under saneringen och en tydlig dokumentation underlättar för att få ersättning. Staten ersätter inte skador på grund av hård belastning. Här kan markägaren själv kontakta fonden och begära ersättning Utvärdering av oljeskyddsinsats Oljeskyddsinsatsen ska utvärderas före avslut. Varje funktion i organisationen bör utvärdera sitt arbete utifrån händelseförloppet med avseende på ledning, skadeplatsorganisation, samverkan, saneringen (metod, beslut, miljöeffekter), logistik, stabstjänst, administration (resor, boende, transporter, kost, arbetsplanering), ansvarsfördelning, information (intern och extern), oljeskador på natur och djurliv samt sjukvård. 2.8 Information Vid en krissituation kommer allmänhet, massmedia, medarbetare, myndigheter och organisationer att ställa stora krav på information. En oljeolycka är av stort medialt intresse på både lokal, nationell och internationell nivå och en väl fungerande informationshantering är nödvändig för ett effektivt arbete. Det är viktigt att tidigt involvera Västerås stads kriskommunikationsgrupp. Är det en olycka som drabbar flera kommuner kan länsstyrelsen eller annan central myndighet med fördel gå in 15

16 och samordna informationsinsatserna. Vid en stor oljeolycka är den internationella bevakningen omfattande efterfrågas ofta presskonferenser och studiebesök. 2.9 Miljö Syftet med en saneringsinsats är att minska skadeverkningar på djur och natur vid ett oljeutsläpp. Stöd och kunskap kan fås från Västerås stads Miljö- och hälsoskyddsförvaltning, miljö- och samhällsbyggnadsenheten på Stadsledningskontoret, park och naturenheten på tekniska nämndens stab, Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndighetens Oljejour, Katastrofhjälp fågel och vilt eller från andra myndigheter och organisationer Natur Västerås kommuns kuststräcka är till stora delar utpekad som skyddsvärd ur olika aspekter. Vid ett oljepåslag måste därför målsättningen vara att försöka hindra/begränsa skador på miljön. I en situation där oljepåslag drabbat en längre del av en kuststräcka måste alltid prioriteringar göras om var insatser skall sättas in i första hand. För att prioriteringarna ska kunna göras utan förseningar är det viktigt att berörda parter är överens om utgångspunkterna för prioriteringarna och har kännedom om särskilt skyddsvärda objekt. Omfattningen av de skador som ett oljepåslag orsakar beror på flera olika faktorer som, mängd och typ av olja, årstid, vattentemperatur, drabbade områdens geografiska läge, bottenförhållanden och exponering för vågor (exempelvis är skyddade vikar och grundområden ofta mer känsliga för oljeskador än områden som är mer utsatta för vind och vågor). Länsstyrelsens miljöatlas ska utgöra ett underlag för bedömning och prioritering av känsliga områden vid olika tidpunkter under året. Miljöatlasen finns tillgänglig på webbplatsen för Länsstyrelsernas GIS-tjänster: Miljöatlas är ett bra verktyg vid planering, bedömning och prioritering av känsliga områden Utgångspunkter för prioriteringar Vid ett oljepåslag är det saneringsledaren som i samråd med berörda parter fastställer prioriteringarna för skadeinventering, bekämpning och sanering. När prioriteringarna fastställs ska hänsyn tas till följande faktorer: Skadegrad Risker för bestående skador Förekomst av särskilt skyddsvärda objekt inom drabbade områden Drabbade områdens geografiska läge, bottenförhållanden och vågexponering Risker för störningar på djur- och fågelliv Djur Ett oljeutsläpp till sjöss får oftast stora konsekvenser på djurlivet. Skador på vilt är normalt sett inte Räddningstjänstens ansvar. Undantag bör tas när skadorna är i sådan omfattning att det är fråga om miljöskada eller hot om miljöskada. Räddningsledaren bör då kontakta Länsstyrelsen eller Katastrofhjälp fågel och vilt för hjälp och råd i ärendet. 16

17 De djur som inte bedöms kunna återföras till ett liv i frihet och reproduktion eller som inte går att fånga ska humant avlivas. Vid behov av skyddsjakt bör samverkan ske mellan polis, Västerås stad och skyddsjägare. Döda djur bör lagras i containrar för vidare transport till lämpligt behandlingsställe. Oljeskadade fåglar bör klassas som riskavfall enligt avfallsförordningen. Dessa bör förbrännas i anläggning som har tillstånd att förbränna sådant avfall. Sanering av fåglar. Foto Håkan Fehne. 17

18 3 Åtgärdsplan Åtgärdsplanen är en operativ och vägledande del för Västerås stad vid en oljeolycka till sjöss. Planen kan med fördel även tillämpas vid andra extraordinära händelser. 3.1 Inledande åtgärder De första timmarna efter en oljeolycka till sjöss är avgörande för att begränsa skadorna på kusten. En kort och enkel plan för de inledande åtgärderna är därför eftersträvansvärd för att snabbt komma igång med arbetet och aktivera oljeskyddsarbetet. Nedan presenteras en tabell över de första åtgärderna samt ansvarig funktion. Prio Åtgärd Ansvarig 1 Larm kommer till räddningstjänsten via SOS Alarm från Kustbevakningen eller Joint rescue coordination centre (JRCC) 2 Räddningstjänsten kontaktar Kustbevakningen för rapport om utsläppets omfattning. 3 Räddningstjänsten kontaktar via SOS Alarm Västerås stads* tjänsteman i beredskap (TIB) och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Räddningstjänsten Räddningstjänsten Räddningstjänsten (Vid mindre olyckor behöver man normalt sett inte gå vidare i åtgärdsplanen.) 4 Länsstyrelsen*, närliggande räddningstjänster och Havs- och vattenmyndigheten Oljejour kontaktas vid behov. 5 Stadsdirektör beslutar om krisledningens bemanning efter samråd med TIB, räddningstjänsten, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Tekniska nämndens stab, stadsdirektör, riskmanager och informationschef. Stadsdirektör utser krisledare. Räddningstjänsten Stadsdirektör TIB ansvarar för att Länsstyrelsens TIB och Mälarenergi kontaktas. (Mälarenergi kan behöva att omedelbart stänga råvattenintaget.) 6 Stadsdirektör kontaktar ordförande i stadens krisledningsnämnd som beslutar om Krisledningsnämnden ska tillträda. 7 Saneringsledaren bedömer behov och beställer resurser till saneringsskedet. Begär resurser från oljeskyddsförråd vid behov. Stadsdirektör Västerås stad Saneringsledaren 18

19 8 Krisledaren aktiverar i samråd med saneringsledaren representanter för respektive funktionsenhet (informations, ekonomi, miljö, teknik- och logistik, ledningsstab, operativ ledning, Krisledaren, Västerås stad 10 Kontinuerliga oljedriftsprognoser inhämtas om möjligt från t ex Kustbevakningen, SMHI. Räddningstjänstskede Saneringsskede * Utifrån den händelselista som SOS Alarm har och som beskriver vilka händelser som TIB hos Länsstyrelsen Västmanland och Västerås stad ska larmas och informeras, ingår utsläpp av oljor och kemikalier. 3.2 Organisation Organisationsplanens syfte är att fördela övergripande ansvar för att effektivt leda och genomföra oljeinsatsen. Organisationen ska vara samordnad och flexibelt kunna följa olyckan i dess behov av insats. Lika lätt som det ska vara att växa i takt ska det vara att trappa ned så att det i varje skede är ett optimalt användande av insatta resurser. Ansvaret för respektive funktionsenhet tilldelas den förvaltning som bedöms vara lämpligast för uppgiften alternativt hyrs entreprenörer eller konsulter in. Nedan redovisad organisation följer ordningen av Västerås stads organisationsschema i figur Operativ ledning räddningstjänst Under räddningstjänstskedet består den operativa ledningen av Räddningstjänsten. Arbetet leds av en av räddningstjänsten utsedd räddningsledare. Räddningsledaren huvudsakliga uppgift blir att organisera och leda insatsen i samverkan med andra aktörer. Räddningsledaren avgör, när räddningstjänsten skall upphöra och saneringen påbörjas Krisledningsnämnden Krisledningsnämnden är stadens ledande politiska organ om kommunen drabbas av en extraordinär händelse och har det övergripande yttersta ansvaret för krishanteringen. Krisledningsnämnden leds av kommunstyrelsens ordförande. Det är endast krisledningsnämndens ordförande alternativt vice ordförande som kan besluta om situationen är sådan att kommunen står under påverkan av en extraordinär händelse och att krisledningsnämnden ska träda i funktion eller om händelsen kan hanteras av den ordinarie organisationen. Ordföranden i krisledningsnämnden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden. Krisledningsnämnden kan vid behov överta hela eller delar av verksamhetsområden från stadens berörda nämnders beslutsfattande rörande krisen. Ange inriktning för stadens arbete 19

20 Besluta om förändringar i servicenivåer, om kommunala verksamheter som ska prioriteras eller stängas Besluta om omfördelning av stadens resurser Tolka stadens roll Företräda staden Nämnden träder endast i funktion när en extraordinär händelse inträffar enligt Lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fred och under höjd beredskap Central krisledning Vid extraordinära händelser, såsom ett större oljeutsläpp, initieras en krisledning av Stadsledningskontorets tjänsteman i beredskap (TIB). Gruppen bemyndigas för att besluta om åtgärder som faller under Västerås stads ansvars- och verksamhetsområde. Centrala krisledningen ska fatta normativa beslut. Inom ansvarsområdet åligger det bland annat att utse saneringsledare och prioritera skyddsvärda områden och stödja saneringsledaren i att få fram de interna resurser som krävs för att saneringsarbetet skulle utföras enligt de mål som satts upp. I Västerås stad finns en utarbetad krishanteringsplan som ska stödja krisledningens arbete Saneringsledare När oljeinsatsen övergår till saneringsskede övergår också ansvaret från Räddningstjänst till staden. En saneringsledare, ska ersätta räddningsledaren, som ska ansvara för genomförandet av saneringen. Om krisledningen anser det lämpligt finns möjligheten att räddningstjänstens tar över rollen som saneringsledare. Saneringsledarens huvudsakliga uppgift blir att organisera och leda insatsen i samverkan med andra aktörer. Till sitt förfogande har saneringsledaren följande funktioner, nämligen operativ ledning sanering, teknik- och logistik, ekonomi, miljö, ledningsstab och information. Personerna hämtas från organisationerna som finns redovisade under resurser, se avsnitt 3.3. Saneringsledaren bör ha kompetens inom oljeskadeskyddet och kunskap om att: Bearbeta uppgifter och föreslå åtgärder om upptäckt och isolering av källa, begränsning av spridning, skydd av känsliga områden och omhändertagande av löskommen olja. Genomföra en skadeinventering i strandzonen med hjälp av saneringsmanualen samt hur man graderar en skada. Tillämpa olika metoder för strandrengöring. Genomföra en skadedokumentation med stöd av till exempel ORÄDD, se avsnitt 2.7. Bearbeta uppgifter som finns i miljöatlasen. Föreslå åtgärder hur man taktiskt använder länsor samt vilka upptagningsmetoder som kan användas vid en insats. Saneringsledaren ska i samråd med räddningsledaren (vid överlämningsskedet när räddningsarbetet pågår) och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen informera sig om skadeläge och omfattning, i samråd med dessa bedöma risker för människor och miljö samt att vidta sådana åtgärder, att riskerna kan begränsas eller helt avvärjas. 20

21 Saneringsledare utser operativ saneringsledare, som har hand om de operativa insatserna, det vill säga samordnar de olika enheternas insatser vid saneringen, se avsnitt Vid större olyckor bör även berörda grannkommuner samt centrala och regionala myndigheter kontaktas för information, rådfrågning och samråd. Viktiga huvuduppgifter för saneringsledaren som leder oljeskyddsinsatsen är att: Klargöra problemen, det vill säga ange och strukturera behovet av åtgärder och hela tiden följa och analysera läget. Bedöma utvecklingen av händelseförloppet, det vill säga ange vad som kan komma att hända i senare faser och göra bedömningar för beslutsunderlag. Utforma åtgärdsplan som innehåller mål, strategier och taktik för insatsen, d.v.s. bedöma vad som ska göras och i vilken ordning, hur det ska göras samt hur resurser ska fördelas för att hindra eller begränsa skadorna och ange vilka ytterligare resurser som räddningsstyrkan kan komma att behöva. Organisera verksamheten, det vill säga samordna användningen av resurserna så att de olika organen verkar tillsammans för att uppnå de uppställda målen för insatsen Operativ ledning saneringen När oljeinsatsen övergår till saneringsskede övergår också ansvaret från räddningstjänst till staden. Den operativa ledningen för sanering ser i stort sätt ut som den för räddningstjänst. Kompetens inom miljö- och saneringsteknik (exempelvis någon från de regionala oljeskyddsförråden) bör finnas med i den operativa ledningen för att kunna genomföra en skadeinventering i strandzonen med hjälp av saneringsmanualen, kunna tillämpa olika metoder för strandrengöring och veta hur man praktiskt använder länsor samt vilka upptagningsmetoder som kan användas vid en insats. Till sitt förfogande har saneringsledaren följande funktioner, nämligen operativ ledning sanering, teknik- och logistik, ekonomi, miljö, ledningsstab och information. Saneringsgrupp Saneringsgruppen är den operativa organisation som sköter saneringsarbetet. För att saneringsarbetet ska bli så effektivt som möjligt kan det vara lämpligt att dela in personalresursen i mindre grupper som svarar för saneringen inom geografiskt avgränsade områden. Saneringsgrupperna leds av ett antal arbetsledare. Den operativa saneringsledarens funktion blir att leda arbetet inom stadens geografiska ansvarsområde utifrån saneringsledarens direktiv och tilldelade resurser. Den personal som kan bli aktuell att använda i saneringsarbetet kan vara militär personal, frivilliga eller annan personal ur stadens organisation. För att använda militär personal utan kostnad ska händelsen betraktas som räddningstjänst, i annat fall medför det en kostnad som senare kan eftersökas hos staten. 21

22 3.2.6 Teknik och logistik Mottagning, lagring och behandling av avfall Tekniska nämndens stabs avfall och återvinningsenhet ansvarar för hanteringen av avfall inom Västerås kommun, se mer information i avsnittet Vid en stor oljeolycka är avfallshanteringen ett omfattande jobb, där avfall och återvinningsenhet kan verka som expertstöd och föreslå kontaktvägar till mottagare och transportörer. Sannolikt behövs hjälp från fler förvaltningar och entreprenörer. VafabMiljö AB har en avfallsstation i Västerås kommun som kan omhänderta oljeförorenade massor, se mer information i avsnitt Länsstyrelsen har kompletterande uppgifter om andra mottagare av avfall inom Västmanlands län och vilka tillstånd de har. Även länsstyrelserna i grannkommunerna har motsvarande uppgifter för sina län. Mälarhamnar AB kan vid akuta situationer bistå med plats inom hamnområdet för mellanlagring exempelvis cisterner. Se mer information om Mälarhamnar under avsnitt Transporter Västerås stad har avtal som gäller transporter och snöröjning samt att tillhandahålla kommunen med drivmedel. Genom avtalet tillgodoses Västerås stads behov av maskiner, fordon och motordrivna redskap med mera. Leverantören kan erbjuda transporttjänster för alla typer av avfall och har bland annat slamsugningsbilar och containrar till förfogande. De uppfyller de krav som ställs vid transport av farligt avfall. Leverantörens verkstadsavdelning ombesörjer reparation och underhåll av Västerås stads fordons- och maskinpark. VafabMiljö AB har kontrakt med ett stort antal transportörer som uppfyller de krav som ställs vid transport av farligt avfall. Staden har idag avtal med flera leverantörer gällande transport av hushållsavfall. Tekniska nämndens stab som till vardags ansvarar för skolskjuts med mera kan bidra med transporter för personal. Personal Saneringspersonal kan erhållas från Västerås frivilliga resursgrupp, Teknik- och idrottsförvaltningen (TIF), via proaros bemanningstjänst, övriga spontana frivilliga, Försvarsmakten och grannkommuner. Mer information om resursgrupper finns under avsnitt 3.3. Saneringsutrustning kan erhållas från MSB oljeskyddsförråd som även kan utbilda inom oljeskadeskyddet och har kunskap om saneringsmetoder och förrådets utrustning. MBR kan bistå med resurser och båt. Havs- och vattenmyndighetens Oljejour kan bistå med stöd vid oljeutsläpp gällande oljans effekter på miljön. Andra aktörer inom staden återfinns i resursförteckning i bilaga 1. 22

23 Material Saneringsmaterial i form av länsor, skimmer, båtar, skyddsutrustning etcetera kan erhållas från MBR, MSB:s oljeskyddsförråd i Botkyrka, Teknik- och idrottsförvaltningens förråd, Mälarhamnar AB, och Mälarenergi AB. Resursförteckning för Västerås stad återfinns i bilaga 1. Förteckning över oljeskyddsförrådens materielresurser finns i oljeskyddspärmen. Övrig nödvändig materiel anskaffas vid inrådan av räddningsledare/ saneringsledare i samråd med krisledningsgruppen. Mat och logi För utspisning av den personal som är engagerad med saneringsarbetet utnyttjas av egna resurser eller stadens ramavtal. Det kan också finnas behov av att erbjuda logi för den personal som är inblandad Miljö Till denna grupp knytas resurser från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, natur och parkenheten på tekniska nämndens stab, Länsstyrelsens resurser inom djur och natur samt Havs- och vattenmyndigheten. Miljö- och hälsoskyddsdirektören beslutar var sanering ska ske, vilka områden som ska prioriteras samt när saneringen kan avslutas. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ansvarar för den lokala tillsynen gällande miljö- och hälsoskyddsfrågor i Västerås. Det praktiska tillsynsarbetet utförs av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens inspektörer inom områdena miljöskydd, hälsoskydd, livsmedel, kemikalier, renhållning/avfall med mera. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen bör ha kompetens inom oljeskadeskyddet avseende oljans miljöpåverkan, vilka miljökonsekvenserna förväntas bli beroende på oljetyp, var utsläppet sker och när på året olyckan sker. Övriga parter i funktionen miljö bistår med stöd i frågan. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ska vid en oljeolycka bistå med rådgivning i miljöfrågor, såsom miljöprioriteringar vid kusten, samt hantering av oljeskadade djur. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har här en samordnande roll att inhämta lokal expertis från till exempel den lokala naturskyddsföreningen, ornitologföreningen etcetera. Förvaltningen har ett stort ansvar och är delaktiga under hela saneringsprocessen. Som hjälpmedel för prioritering av kust finns länsstyrelsens miljöatlas Information Kriskommunikationsgruppen tar ansvar för funktionen information måste tillsättas så tidigt som möjligt. Informationsenheten på Stadsledningskontoret ansvarar för informationsfrågorna inom Västerås stad. Om kriskommunikationsgruppen ska sammankallas initierar Tjänsteman i beredskap detta via informationschefen eller dennes ersättare vilka har mandat att sammankalla gruppen. Om flera kommuner är berörda kan U-Sam krisinformatörsnätverket sammankallas för samverkan av information. I detta nätverk ingår samtliga kommuner, polisen, landstinget och ett räddningstjänstförbund. För information om U-Sam se avsnitt

24 Kriskommunikationsgruppen ansvarar för att sammanställa och kommunicera information, både internt och externt. Funktionen ska skapa och kommunicera information till massmedia, insatspersonal och övriga aktörer samt att säkerhetsställa att kommunikationen fungerar i organisationens alla led Ekonomi När insatsen sedan går över till saneringsfas vilar ekonomiansvaret på Tekniska nämndens stab. För att enkelt och effektivt sammanställa saneringskostnader ska enheten få tillgång och utbildning av MSB:s dokumentationsprogram ORÄDD. När Västerås stad efter insatsen ska söka ersättning av staten underlättas arbetet markant ifall ORÄDD använts. Funktionen ansvarar för all ekonomi och kostnadsanalys under hela insatsen och ska skapa förutsättningar för ekonomisk redovisning samt ska utföra ekonomisk uppföljning av insatsen Ledningsstab Ledningsstabens funktion är att stödja räddningsledaren/saneringsledaren i dennes arbete. Staben har bl.a till uppgift att ta fram underlag till aktuell lägesbild. Denna lägesbild skall distribueras till samverkande organisationer. En analysfunktion för bl.a. omfallsplanering finns också i staben. Funktioner som kan ingå i staben är förutom representanter för information, miljö, ekonomi och teknik/logistik även analys och samband. 3.3 Resurser Här beskrivs de organisationer som kan besätta de i olika funktionerna Västerås stad Flera av Västerås stad förvaltningar kan komma att ingå i arbetet med att hantera och organisera en sanering. En förvaltning kan bidra med resurser till flera olika funktioner. Exempel på förvaltningar som kan komma att ingå i funktionerna är Stadsledningskontoret, Tekniska nämndens stab, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Fastighetskontoret, Teknik- och idrottsförvaltningen, Konsult och service information och Lantmäteriförvaltningen. Tekniska nämndens stabs avfall och återvinningsenheten ansvarar för hanteringen av avfall inom Västerås stad. Enheten ska ha kompetens om hantering av oljeavfall, vilka krav som ställs vid mottagning, lagring och behandling, samt ha kunskap om förebyggande åtgärder vid oljepåslag för att minimera volymen oljeavfall och avfallshantering vid sanering på stranden. En målsättning som bör gälla för saneringsinsatsen är att mängden avfall ska minimeras. Under saneringsarbetet på stranden kan detta göras genom att tydligt skilja på farligt och icke-farligt avfall. 24

25 3.3.2 Mälardalens- Brand och Räddningsförbund, MBR Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR) har sju brandstationer med en räddningsstyrka på varje. MBR:s insatsområde omfattar kommunerna Hallstahammar, Surahammar och Västerås inklusive vattendrag och sjöar, förutom större delen av Mälaren. I Mälaren ansvarar MBR för räddningstjänsten inom hamnen. Detta område utgörs av ytan mellan land och en linje dragen mellan Johannisberg - Kattskär - Amundsgrund - FramnäsVid utsläpp av olja kan oljeskadebekämpning utföras i vattendrag och på land Mälarhamnar AB Mälarhamnar har två hamnar, placerade i Köping och Västerås. Mälarhamnar AB ansvarar för stadens hamnanläggningar (hamnbassänger och planer, kajplatser, magasin, oljelagringsområden med mera.). I uppgifterna ingår bland annat att upplåta kaj- och upplagsplatser för fartyg, hyra ut hamnkranar för lossning och lastning av gods, ombesörja isbrytning och bogsering samt dirigera in- och utgående sjötrafik. Om en olje- eller kemikalieolycka inträffar i Mälaren, kan Mälarhamnar AB:s erbjuda resurser för saneringsarbetet, exempelvis utläggande av länsor, sjötransporter av uppsamlat avfall, mellanlagring av mindre mängder olja i bassäng vid oljeavskiljaren (700 m 3 ) samt i cisterner ( m 3 ). Inga specifika kajplatser för att ta emot Kustbevakningens båtar, möjlighet till läktring med mera finns identifierade i för väg, utan beslutas vid varje olycksfall, beroende på tillgängligheten av kajplatser. Mälarhamnar AB har resurser i form av båtar och länsor. Mälarhamnar AB disponerar Kustbevakningens båt (strandbekämpare) i Västerås. Skimmer och skopa finns på båtarna. Strandbekämpare kan gå på grundare områden till skillnad från Kustbevakningens större båtar. I händelse av olycka på statligt ansvarsområde kan emellertid strandbekämparna användas av Kustbevakningen och inte stå Mälarhamnar eller Kommunal räddningstjänst till förfogande. Hamnen har även bogserbåt till att bogsera båtar och ställa på container. På kajplats finns även kranar. Mälarhamnar AB har utrustning i form av skimmer, länsor 300 meter och sjösläp 500 meter. 25