Oljeskyddsplan för Kalmar Kommun 2015

Transkript

1 Oljeskyddsplan för Kalmar Kommun 2015

2 Innehållsförteckning Flik 1 Inledning Behov av organiserat oljeskydd Trafikering av Östersjön Flik 2. Åtgärdsplan Initialt agerande Åtgärdskalender vid räddningstjänst Åtgärdskalender vid sanering Flik 3. Ansvar Fas 1 Räddningstjänst Fas 2 - Grovsanering Fas 3 - Finsanering Grafisk ansvarsbeskrivning Flik 4. Aktörer Kustbevakningen MSB Länsstyrelsen Kalmar Kommun Försvarsmakten Sweco-Naturvårdsverkets Oljejour SMHI Polisen Trafikverket Katastrofhjälp Fåglar och Vilt Saneringskonsulter Stugföreningar Båtklubbar Flik 5. Avfallshantering På plats På väg Mellanlagring Nödhamn Döda djur Slutstation Flik 6. Dokumentation ORÄDD Före insats Under insats Efter insats

3 Flik 7. Ekonomi Redovisning Ersättning Upphandling Lågt värde Synnerliga skäl Flik 8. Information och massmedia Inom räddningstjänsten, kommunen och skadeplatsorganisationen Allmänheten Flik 9. Miljö Miljöatlas Djur Flik 10. Organisation Krisledningsgrupp Operativ ledning Miljöskyddsenhet Informations- och sambandsenhet Ekonomienhet Avfallsenhet Resursenhet Personalenhet Matenhet Transportenhet och materielenhet Organisationsträd Flik 11. Prognos Flik 12. Resurser Lokalt Nationellt Materiel Kommunens resursgrupper Miljöavdelning Informationsenheten Ekonomi- och personalgruppen Transportgruppen och förplägnadsgruppen Materiel- och anskaffningsgruppen Mellanlagringsgruppen Flik 13. Saneringsteknik Kriterier till beslutsunderstöd Metoder Flik 14. Källor och länkar

4 Flik 15. Juridiskt underlag Flik 16. Internationella oljeskadefonden Flik 17. Förebyggande arbete Flik 18. Trender och risker inför 2025 Flik 19. Kontaktlista/jour vid oljeutsläpp Flik 20. Resursförteckningar Företag godkända för transport av miljöfarligt avfall Företag godkända för transport av miljöfarligt gods Resursförteckning Kalmar Hamn AB Resursförteckning Kustbevakningen Materielförteckning 1 Materielförteckning 2 Materielförteckning 3 Materielförteckning 4 Materielförteckning 5 Flik 21. Formulär Flik 22. Kostnadsberäkningar Flik 23. Förkortningar Flik 24. Entreprenörer Flik 25. Kartor över skyddsområden i Kalmar Län Flik 26. Räddningstjänstens resurser Kalmar Brandkår Flik 27. Sveriges strategi för oljeskadeskydd Flik 28. Saneringsmanual för olja på svenska stränder Flik 29. Resurslista för Kalmar Kommun Serviceförvaltningen

5 Flik 1. Inledning Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till sjöss kan bli många och allvarliga. Kalmar kommun är välsignad med en unik kust med hög ekologisk mångfald. De skyddsvärda områdena blir därför omfattande. Ett oljepåslag kan ge stora störningar på vårt ekologiska system, som t ex betydligt försämra reproduktionsområden för såväl marina och landlevande djur. Följderna av ett utsläpp påverkar i stor utsträckning även näringslivet i kommunen. De socioekonomiska konsekvenserna kan innebära stora minskningar för turism på grund av förorenade stränder och fritidsanläggningar. Drabbas båthamnar av oljepåslag kan det innebära flera veckors karantän, eftersom drabbade båtar inte kan lämna hamnen och inkommande båtar inte kan lägga till. Behov av organiserat oljeskydd Oljeutsläpp kan ge både socioekonomiska och biologiska miljöskador, antingen till följd av oljans nedsmutsande egenskaper eller dess toxiska effekter. Genom förebyggande oljeskydd kan risken för utsläpp av skadliga oljor undvikas och strandskyddinsatser kan förhindra skadliga koncentrationer på känsliga platser. Oljeskyddsplanens syfte är dels att klargöra ansvarsområden och arbetsfördelning mellan de olika förvaltningarna samt dels fungera som en översiktlig handbok, som redogör för de frågeställningar som kan uppstå vid en oljeolycka. För att säkerställa oljeskyddsplanens validitet bör denna revideras minst en gång per mandatperiod. Det som i första hand skall hållas uppdaterat är resurslistan, kontaktpersoner, organisationen samt oljesidan. Räddningstjänsten ansvarar för den övergripande kontinuerliga uppdateringen av oljeskyddsplanen, medan det åligger varje medverkande enhets eget ansvar att hålla respektive delplan uppdaterad. Räddningstjänsten ansvarar även för uppdateringen av materiellistorna för MSB:s oljeskyddsförråd. För komplettering och uppdatering av informationen i Miljöatlas Kalmar samt Digital Miljöatlas ansvarar länsstyrelsen.

6 Östersjön Östersjön är ett hårt trafikerat hav och står för ca 15 % av världens transporter (WWF Baltic Ecoregion, 2010). Idag beräknas ca fartyg förflytta sig på Östersjön vid varje givet tillfälle, vilket ger ca fartyg per månad (HELCOM, 2011) Tabell 1. FARTYG Tankers % Tankers Cargo % Cargo Passagerare % Passagerare Övriga % Övriga Alla I samband med ökad trafik sker även en ökad lastvolym inom Östersjön. Efter nedgången 2009 har marknaden återhämtat sig och är åter på uppgång. Under 2010 hanterades 809 M ton last, en ökning med 9 % i jämförelse med Lastvolymerna ökade ytterligare 2011 till 839 M ton. Importvolymerna har ökat mer än exportvolymerna, eftersom importen led mest under den ekonomiska nedgången. Eftersom Östersjön är ett brackvattenhav (har lägre salthalt än Västerhavet) så finns det relativt få marina arter. Den låga salthalten innebär att dessa arter som anpassat sig från marint vatten eller sötvatten lever på gränsen av sitt utbredningsområde. De är därför känsliga för ytterligare påfrestningar som ett oljeutsläpp innebär. Kalla havsområden såsom Östersjön är speciellt sårbara för oljespill, eftersom låga temperaturer ökar oljans viskositet och förhindrar uppblandning med vattnet. Nedbrytning av olja sker långsammare jämfört med varmare områden och kan ta flera år snarare än månader. Östersjöns instängda läge bidrar till att vattenomsättningen är liten (ineffektiv utspädning) och gör också att kustområden alltid finns i relativ närhet av ett oljespill, var detta än sker.

7 Flik 2. Åtgärder Åtgärdsplanens syfte är att ge operativ handledning vid en oljeolycka. Åtgärdskalendrarna är förslag på vilka åtgärder som bör genomföras och i vilken ordning. När en oljeolycka inträffar till havs är det Kustbevakningen som har ansvaret till dess att oljan når land. Kommunerna är inte operativt involverade, men en nära samverkan med Kustbevakningen och andra inblandade aktörer är viktig för att förbereda arbetet som vidtar när oljan når land samt för att förmedla kunskap om exempelvis vilka skyddsvärda kuststräckor som finns. Den tid det tar för oljan att nå land är ovärderlig ur flera aspekter: Miljökonsekvenserna blir mindre om oljan kan tas upp till havs. Den kommunala räddningstjänsten får tid att begära fram material ur oljeskyddsförråden samt tid för att planera och organisera arbetet i övrigt. Samverkan mellan räddningstjänster och kommuner kan etableras innan oljan når land. En prioritering av skyddsvärda områden kan göras. Kommunerna kan förbereda saneringsfasen.

8 Åtgärdskalender vid räddningstjänst Larm kommer troligen från kustbevakningen att olja riskerar att nå land Åtgärd Prio 1 Kontakta kustbevakningen om oljans omfattning och fortsatta spridning. 2 Undersök oljans egenskaper (giftighet/arbetsmiljö). Kustbevakningen har sannolikt tidigt tagit prov på oljan och låtit analysera detta. 3 Kontakta kommunens krisledningsgrupp och andra berörda. 4 Kontakta vid behov länsstyrelsen för samordning med fler kommuner och län. Vem tar ledningsansvar? Länen har att kontakta regeringskansliet vid stor händelse. 5 Kontakta polismyndigheten. Polisanmälan skall alltid göras oavsett om man har ett misstänkt fartyg eller ej. 6 Överväg resurser från MSB-s regionsförråd. 7 Överväg övriga resurser: Försvarsmakten, frivilliga mfl 8 Överväg internationellt stöd via gemenskapsmekanismen. MSB är kontaktpunkt. 9 Kontakta miljöenheten genom krisledningsgruppen om prioritering av skyddsvärd kust. 10 Kontakta SWECO 11 Kontakta MSB om ersättning för räddningstjänst och sanering (använd ORÄDD för dokumentering). 12 Greppa hela logistiken för olja och oljeavfall; kärl, mellanlager, sluthantering, transporter. 13 Beakta informationsinsatser/media. 14 Förbered för studiebesök från utlandet och inhemska grupper. 15 Ha en strategi för oljeskadade djur. 16 Förbered för avlösning av personal. Kontakta inlandskommunerna. 17 Planera att föra in läckande fartyg till nödhamn eller skyddade platser.

9 Åtgärdskalender vid sanering Oljan ligger säkrad vid kusten Prio Åtgärd 1 Utnyttja avtalade entreprenörer för saneringsinsatsen. 2 Utnyttja saneringsmanual för att lägga nivån på saneringsinsatsen. Hänsyn tas här till olika strandtyper. 3 Utnyttja redan tillståndsgivna mellanlagringsplatser för oljeavfallet. 4 Planera för transporter (farligt avfall) vid en saneringsinsats. 5 Förbered för nationella och internationella media- och studiebesök. 6 Hantera frivilliga. Utrustning, utbildning, försäkringar. 7 Hantera oljeskadad fågel.

10 Flik 3. Ansvar Enligt lag om skydd mot olyckor (1 kap. 2 lag 2003:778) avses med räddningstjänst de räddningsinsatser som staten och kommunen skall ansvara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att förhindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön. Olja som hotar stränder och hamnar betraktas i regel som skäl för räddningstjänst. Ute till havs på det statliga vattnet är det kustbevakningens ansvar att minska konsekvenserna av ett oljeutsläpp. Gränsen mellan det statliga och kommunala ansvaret för räddningstjänst går juridiskt vid strandlinjen. I praktiken är ansvaret mer flexibelt och hänsyn bör tas till vilka praktiska möjligheter myndigheterna förfogar över. Om oljan når stranden och skadan inte kan förvärras är insatsen en fråga om sanering. Vid detta skede gäller inte längre LSO, och därmed agerar brandkåren fortsättningsvis som en vanlig kommunal förvaltning. Detta innebär att ingrepp i annans rätt och tjänsteplikt är förverkad. Oljesanering av stränder är inte reglerad i någon författning, men kommunen ansvarar för sitt geografiska område. 3.1 Fas 1 Räddningstjänst Arbetet inriktas på tre delar: 1. Förebyggande åtgärder gällande olja. 2. Skadeavhjälpande åtgärder gällande olja. 3. Upprätthållande av ordinarie räddningstjänstverksamhet. Definition på fas 1: Akut omedelbar åtgärd för att förhindra skador på liv, egendom och miljö. Åtgärd kan utgöras av inlänsning, dukning, upptagning mm. Beslutas och följs upp av räddningsledaren. 3.2 Fas 2 - Grovsanering Grovsaneringen är enligt praxis kommunens ansvar. Den, av krisledningsgruppen, utsedda saneringsledaren tar över insatsen. Definition på fas 2: Grovsanering innebär att risken för skador på fåglar och andra djur starkt begränsas. Olja får enbart finnas i begränsad omfattning på land. De uppkomna skadorna på egendom och miljö ska inte kunna förvärras på kort sikt när grovsanering avslutats. Kommunal miljörepresentant avgör om och när grovsanering kan anses vara avslutad. 3.3 Fas 3 - Finansiering Finansieringen är enligt praxis kommunens ansvar. Den, av krisledningsgruppen, utsedda saneringsledaren leder insatsen. Definition på fas 3: Finansiering syftar till att minska samhällets och miljöns återställningstid. Mycket ringa påverkan på miljö, liv eller egendom efter slutförd finansiering. Bedöms av kommunal miljörepresentant i samråd med expertis på området.

11 Grafisk ansvarbeskrivning Figuren förklarar händelseförloppet som funktion av tiden samt vilka aktörer ansvarar för de olika faserna. Förberedelser Utsläpp till havs Oljepåslag kust Sanering stränder Fas 0 Fas 1 Fas 2 Fas 3 Kommunen Alla aktörer Kustbevakningen Räddningstjänst Sanering Planer Miljöatlas Övning Utbildning Miljöräddningstjänst till sjöss Driftprognos Larmning till SOS och berörd kommun Räddningsinsats enligt kriterier i LSO Regionförrådsanering Sanering av stränder och hamnar

12 Flik 4. Aktörer Kustbevakningen Kustbevakningen svarar för räddningstjänsten till havs. Kommunen och kustbevakningen samråder beträffande vilka områden som i första hand ska skyddas från oljepåslag. Kommunen måste ha en beredskap för att kunna ta emot den olja som kustbevakningen samlar in till havs. Vid bekämpning av olja i strandzonen samverkar kommunen och kustbevakningen. Den som har de bästa förutsättningarna för att göra en effektiv insats svarar för åtgärderna även när det delvis sker inom den andra partens formella ansvarsområde MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger dom stöd till de som är ansvariga. Msb har bland annat flera olika avtal om samarbete i räddningstjänstfrågor med våra grannländer: Baltikum, Ryssland och Ukraina. Mellan de nordiska länderna finns Nordredavtalet, som ger stora möjligheter att samverka på det Arktiska rådet på regional och lokal nivå. Msb deltar också i flera samarbetsorganisationer som bildats för att öka säkerhet och medlemmarnas förmåga i frågor som rör samhällsskydd och säkerhet till exempel Östersjöstaternas råd (CBSS). Länsstyrelsen Länsstyrelsen skall stödja kommunerna med underlag för beslut och prioriteringar rörande kustavsnitt och områden mot bakgrund av en oljeolycka. Underlaget kan omfatta t ex miljöatlas eller annan geografisk information, rapporter eller samverkan med sakkunniga inom länsstyrelsens ordinarie verksamhetsområden. Länsstyrelsen skall även kartlägga vilka hamnar i länet som kan användas som nödhamnar respektive mottagningsplatser för olja som uppsamlats till sjöss av kustbevakningen. Vid oljeolyckor då kommunens resurser för bekämpning och sanering inte är tillräckliga kan länsstyrelsen efter begäran från kommunen eller på eget initiativ ta över ledningen. Om statlig räddningstjänst skulle erfordras är det länsstyrelsens ansvar att samordna räddningsinsatserna. Kommunen Enligt lag skall kommunen svara för räddningstjänst inom sitt område. För att LSO skall gälla måste det föreligga ett behov av snabbt ingripande. Olja som hotar att nå kusten är vanligtvis en berättigad orsak till räddningstjänst. När oljan nått kusten och skadorna inte längre kan förvärras inleds saneringsskedet. Oljesanering av stränder är inte reglerad i någon författning, men praxis är att kommunen ansvarar för sitt geografiska område. Försvarsmakten Vid en oljekatastrof kan Försvarsmakten främst komma att stödja samhället med resurser i form av personal och materiel samt goda möjligheter till matförsörjning i fält.

13 Sweco-Naturvårdsverkets Oljejour Oljejouren på Sweco är en projektgrupp som består av experter som är engagerade i marina miljöfrågor och som har teoretisk och teknisk kompetens att bedöma miljöpåverkan vid oljeoch kemikalieolyckor i marin miljö. Dom har kunskap om lämpliga miljöskyddsåtgärder som kan tillämpas vid det specifika skadetillfället och dom kan också bistå med kunskap om vad som händer med oljan i vattenmiljön efter ett utsläpp. SMHI SMHI har möjlighet att göra prognoser om spridningen av oljan vid ett oljeutsläpp. Med prognoser från SMHI som underlag kan förebyggande åtgärder styras till de områden där riskerna för oljepåslag är störst. Polisen Om det förekommit lagbrott i samband med ett oljeutsläpp svarar polisen för utredningen av detta. Polisen medverkar vid tillfälliga avstängningar och omdirigeringar av trafik i samband med inledningen av en bekämpnings-/saneringsoperation. Påträffas döda fridlysta djur skall anmälan om fyndet göras till närmaste polismyndighet. Tillfälligt anställda sanerare och frivilliga Vid ett omfattande oljepåslag kan det bli aktuellt att tillfälligt anställa personal för saneringsarbete. Viljan kan också vara mycket stor bland allmänheten att hjälpa till, varför det kan förväntas en viss organisering av frivilligarbetare. Insatserna kanaliseras via Naturskyddsföreningen (NVR), båtföreningar eller båtklubbar. Tillfälligt anställd personal erhåller lön, är försäkrade och måste i viss mån utbildas i förväg medan frivilligarbete sker oavlönat och på egen risk. Samtliga måste dock registreras, vilket sker genom att enklare avtal skrivs under. Katastrofhjälp Fåglar och Vilt (KFV) Katastrofhjälp Fåglar och Vilt är en organisation som omhändertar och rehabiliterar fåglar och vilt som drabbats av olika typer av skador, som ex trafik- och oljeskador. KFV:s fågeltvättare kan förutom att själva arbeta med tvättning av oljeskadade fåglar också vara instruktörer för andra som ska arbeta med fågeltvätt. Organisationen har en rehabiliteringsanläggning i Mörbylånga och ytterligare en i Oskarshamn. Vid en eventuell större oljekatastrof där resurserna på de befintliga rehabiliteringsstationerna inte räcker till går KFV in med sin beredskap. Därigenom har de tillgång till stabsledning, rehabiliterare, tvättare samt begränsad akut utrustning för att klara en första insats. Denna insats ska vara etablerad fullt ut inom 24 timmar. Eftersom KFV är en ideell organisation är de enskilda medlemmarnas möjligheter att göra insatser beroende av möjligheterna att få ledigt från ordinarie arbeten.

14 Trafikverket Trafikverkets resurser i form av containrar etc. finns tillgängliga vid räddningstjänstinsats för underlättande av logistik. Saneringskonsulter Kommunen kan anlita ett saneringsföretag för att sanera stränderna efter en olycka. Innan kommunen bestämmer sig för att anlita ett saneringsföretag skall i tillämpliga fall en upphandling göras enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Stugföreningar Stugföreningar bör, så snart som möjligt, efter att prioriteringar för en saneringsoperation fastställts, informeras om vilka insatser som planeras i deras kustavsnitt och när insatserna beräknas att genomföras. Stugföreningar som vill att åtgärderna ska genomföras tidigare bör ges möjlighet att själva utföra delar av saneringsarbetet. Kommun/Kommunalförbund bör då svara för att stugföreningen får tillgång till förbrukningsmateriel som absorbtionsmedel och sopsäckar och i mån av tillgång handredskap och skyddsutrustning samt svara för viss handledning och rådgivning beträffande förvaring av insamlade oljerester. Båtklubbar Det är båtägarna som ansvarar för rengöringen av båtar som drabbats av oljepåslag. Om flera båtar i en småbåtshamn drabbats av oljepåslag bör rengöringen av båtarna samordnas. Det är båtklubbarna som bör svara för denna samordning.

15 Flik 5. Avfallshantering När oljan nått land och saneringen påbörjas kommer stora mänger avfall att bildas. Eftersom avfall med olja klassas som farligt avfall är det viktigt att hanteringen utförs på ett sådant sätt att det inte sker en sekundär kontaminering. Det är fördelaktigt att använda redan etablerade entreprenörer inom kommunen. Dels för att de är vana vid att handskas med avfall och dels att de har lagligt tillstånd att hantera farligt avfall. För att ytterligare underlätta hanteringen bör en sektor byggas upp med få mellanhänder och med enkel logistik. Allmänna bestämmelser för behandling av farligt avfall återfinns dels i miljöbalken (2, 9 och 15 kap), i avfallsförordningen (2001:1063) samt i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). På plats Det krävs inga krav på anmälan eller tillstånd för att lagra det oljeblandade avfallet vid saneringsområdet, eftersom det klassas som tillfällig lagring. För att förhindra förorening till intilliggande områden bör man redan i detta skede tänka på att lagra avfallet i containrar eller på tätt underlag. Lagring direkt på mark bör därför i synnerhet undvikas. För att underlätta hela hanteringsprocessen bör man i ett så tidigt skede som möjligt satsa på att sortera avfallet. På väg För transport av farligt avfall krävs tillstånd enligt 26 avfallsförordningen (2001:1063) i miljöbalken. Länsstyrelsen har fullmakt att bevilja dessa tillstånd. Den som lämnar över avfallet har en skyldighet att kontrollera att transportören har tillstånd att hantera farligt avfall. Det samma gäller när transportören ska överlämna avfallet till mottagaren. På den interna oljesidan finns en lista på vilka företag som får transportera farligt avfall. Mellanlagring Avfall från både kustbevakning och kommun måste kunna samlas upp och transporteras till anläggningar som kan behandla eller deponera oljeavfallet. För bekämpning och sanering vid stora oljeolyckor är det en avgörande förutsättning att ha väl planerade mellanlagringsplatser, där oljan kan lagras innan den transporteras till slutstation för behandling eller deponering. Om lagringen sker på annan plats än vid saneringsområdet är det en fråga om mellanlagring av farligt avfall, vilket är anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt 9 kap. miljöbalken (1998:808). Vid anmälningsplikt måste anmälan lämnas in i god tid innan mellanlagringen inleds. Om tillstånd erfordras måste detta ansökas om innan verksamheten påbörjats. Detta leder till stora praktiska svårigheter eftersom mellanlagringen måste ske vid befintliga anläggningar, som kanske inte har möjlighet att ta emot de mängder som lätt kan uppstå under kort tid. Nödhamn och offervik Det läckande fartyget kan om det bedöms nödvändigt bogseras till en så kallad nödhamn för att underlätta omhändertagandet av den löskomna oljan. Om detta inte är möjligt och om

16 det bedöms föreligga risk för att fartyget sjunker kan detta istället sättas på grund. Denna plats kallas offervik. Transportstyrelsen beslutar enligt lag och förordning om åtgärder mot förorening av fartyg om vilka platser som får utgöra nödhamn och offervik. I de fall detta beslut inte kan avvaktas får KBV enligt förordningen ta beslut om detta. Döda djur Döda djur klassas som riskavfall och skall, om det inte finns anledning till obduktion, packas ned och föras till destruktion. Vissa sällsynta djur och fåglar räknas som statens vilt t ex örnar, skärfläcka, sällsynta doppingar, salskrake, utter och valar (tumlare). När dessa påträffas döda ska polisen underrättas och djuren etiketteras, packas och sändas till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Slutstation Det farliga avfallet lämnas av transportören till en slutstation där det antingen destrueras eller raffineras och tas omhand. I Kalmar kommun har KSRR (Kalmarsundsregionens renhållare) en avfallsanläggning i Moskogen.

17 Flik 6. Dokumentation Det är oerhört viktigt att hela räddningstjänst- och saneringsinsatsen dokumenteras noggrant för att säkerställa att kommunen erhåller korrekt ersättning för de kostnader som arbetet innebär. Ansvars- och beslutskedjan ska i efterhand kunna följas för att dessa kostnader ska kunna beräknas. Eftersom kommunen inte har rätt till samma ersättning för sanering som för räddningstjänst är det särskilt viktigt att denna övergång dokumenteras. Dokumentationen görs genom: fotografering dagbok eller motsvarande insatsrapporter ekonomisk redovisning ORÄDD MSB har utformat ett digitalt dokumentationsprogram, ORÄDD, som kan erhållas gratis. Ansökan som avser ersättning för räddningsinsats med anledning av utflöde i vatten av olja eller andra skadliga ämnen, enligt 7 kap. 2 LSO bör göras enligt särskilda rutiner i ORÄDD. I programmet redovisas kostnader för bl a arbetstid, materiel, transport samt övriga kostnader. Dessutom redovisas område, saneringsmetoder, upptagen olja samt oljetyp. Före insats Dokumentation av Kalmar kommuns kust bör göras innan oljeinsats påbörjas, främst för att ha tillräckligt underlagsmaterial vid ersättningsfrågor. Foto- och videodokumentation bör genomföras på nedfarter, tillfartsvägar, strand, förebyggande åtgärder samt tomtgränser. Under insats Det är viktigt att så tidigt som möjligt ta ett prov på den utsläppta oljan, eftersom olika oljor innebär olika risker och saneringsmetoder. Det är också viktig information för arbetet med skuldfrågan (anmälan görs till polisen) och för bedömning av miljökonsekvenserna av utsläppet. Kontakta både kustbevakningen och IVL inför provtagningen. Dokumentation av vald saneringsteknik både före, under och efter insatsen skall göras. Dessutom ska alla skador dokumenteras och utredas. Efter insats Efter saneringsskedet blir det nödvändigt att göra en sista dokumentation om konsekvenserna av oljeolyckan. Om insatsen dokumenterats på ett korrekt sätt finns nu möjligheten att jämföra de drabbade kustpartierna före och efter det att oljan nått land samt före och efter sanering. Natur och tillfarter till saneringsområdena har sannolikt belastats hårt av saneringsprocessen. En noggrann dokumentation av områdena underlättar vid ersättningsfrågor.

18 Flik 7. Ekonomi En oljeolycka genererar en stor räddningsorganisation såsom personal, fordon, materiel osv. Den omfattande insatsen kommer att kosta mycket pengar för alla involverade. En kostnadseffektiv oljesaneringsinsats med så kort återställningstid som möjligt är alltså att föredra. Kostnadsberäkningar för sanering är relativt lätta att utföra eftersom kostnaderna är reella och dokumentationen tämligen lätt utförd. De socioekonomiska kostnaderna som följer av ett oljepåslag är svårare att beräkna, eftersom det inte finns konkreta värden för skador på miljö, minskad turism eller effekter på näringslivet. Att redan från början ge insatsen ett namn/kod som används vid beställningar och inköp underlättar hela ekonomiprocessen markant. Skadekostnader beror på: Oljemängd, oljetyp, väder, årstid och av: Insatsens art och omfattning Ekologisk känslighet Socioekonomisk känslighet Redovisning Det ställs stora krav på att kunna verifiera kostnader. Redovisning ska lämnas till den som orsakat utsläppet, till försäkringsbolag samt till internationella oljeskadefonden. Det är mycket viktigt att man dokumenterar alla beslut och läget som rådde då besluten fattades. I Lagen om skydd mot olyckor, LSO, finns regler om kommunens rätt till ersättning för saneringskostnader och ersättning för räddningstjänstkostnader. Redan vid insatsens slut (fas 1 räddningstjänst) ska en uppskattning göras av räddat värde. Uppskattningen bygger på den dokumentation som har skett från början till slut och väger samman de val av taktik och teknik som har gjorts. Allmänna rådet beskriver vad som gäller när en kommun söker ersättning av staten. Kostnadseffektiv insats ska genomföras för ett oljesaneringsresultat med så kort återställningstid som möjligt. Ersättning I lagen om skydd mot olyckor, LSO, 7 kap. 2 regleras att kommun har rätt till ersättning av staten när utflöde i vatten av olja eller andra skadliga ämnen föranleder insatser i kommunal räddningstjänst, om utflödet skett utanför Sveriges sjöterritorium eller inom den del av sjöterritoriet där räddningsinsatser skall göras enligt 4 kap. 5. Ersättningen gäller för den del av räddningstjänstkostnaderna som överstiger ett av regeringen fastställt belopp (för närvarande ett halvt prisbasbelopp). Självrisken till kommunen regleras i Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, 7 kap. 1. Upphandling Även vid en extraordinär händelse gäller Lag (1992:1528) om offentlig upphandling för kommun och räddningstjänst. Utrymme finns dock för undantag och genomförande av så kallade direktupphandlingar. Dessa upphandlingar får endast användas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Direktupphandling får inte göras när den

19 upphandlande enheten redan genomfört en upphandling och tecknat bindande ramavtal för aktuell vara eller tjänst. Lågt värde Lågt värde är i dagsläget inte uttryckligen definierat i lagtexten. I det lagförslag som fastställdes under 2007/2008 föreslogs dock ett belopp om ca kr. Direktupphandling kan alltså användas vid mindre upphandlingar, när ett normalt upphandlingsförfarande innebär för höga administrativa kostnader i förhållande till upphandlingens värde. Synnerliga skäl Med synnerliga skäl avses t.ex. synnerlig brådska orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande enheten. Direktupphandling får då ske för att förhindra skador eller stora kostnader som skulle bli följden av ett utdraget upphandlingsförfarande. Direktupphandling får inte förekomma vid brådska som beror på den upphandlade enheten, såsom bristande planering.

20 Flik 8. Information En oljeolycka är av stort medialt intresse på både lokal, nationell och internationell nivå och en väl fungerande informationshantering är nödvändig för ett effektivt arbete. Det är viktigt att tidigt utse en informationsansvarig på kommunen. Är det en olycka som drabbar flera kommuner kan länsstyrelsen eller annan central myndighet med fördel gå in och samordna informationsinsatserna. Vid en stor oljeolycka är den internationella bevakningen omfattande där presskonferenser och studiebesök ofta förfrågas. Enligt Kalmar kommuns informationspolicy organiseras och leds informationsarbetet av kommunens informationschef eller dennes ersättare. Informationschefen ingår i kommunens krisledningsgrupp som utgör den strategiska ledningen vid en extraordinär händelse. I kommunens ledningsplan för extraordinära händelser finns en särskild informationsplan som beskriver hur arbetet ska organiseras. Inom räddningstjänsten, kommunen och skadeplatsorganisationen Information inom räddningstjänsten och kommunen (även den personal som inte är insatta i oljesaneringen) och inom skadeplatsorganisationen (alla samverkande myndigheter och organisationer) ska ges 1-4 ggr /dygn. Ansvaret för att informationen kommer ut ligger på ansvarig ledning. En stor fördel är att låta samverkansgruppen synkronisera informationsflödet såsom: Informera om vad som skett Beslut i stort och inriktning för dagens arbete Säkerhetsföreskrifter Informera om trolig utveckling av insats Om mer information behövs eller behov av att rapportera om resultat eller dyl hänvisa till person/befattning/telefonnummer Information bör ges via blad som beroende på omgång får olika färg. Sätt upp på anslagstavlor, skicka via fax och e-post. Observera att det finns problem med täckningen i området. Överväg därför tidigt stabsetablering till skadeplatschefen och användande av satellittelefon alternativt fast telefoni. Bra information är nyckeln till en lyckad insats. Genom ledning och samordning skapas bra information. Man ska berätta om allt känt som inte omfattas av sekretess eller annan särskild lagstiftning. Man ska vara tydlig och utförlig även kring det som ur vår synpunkt gått mindre bra. Massmedia är ett av verktygen för att få ut informationen. Allmänheten I krisläge är behovet av information stort. Vi vet att allmänheten vill ha information från tex. räddningstjänst, sjukvård, polis och kommun. Allmänheten litar på vår information. Detta har stor betydelse för att öka tryggheten när samhället utsätts för prövningar.

21 Flik 9. Miljö Kalmar kommuns kuststräcka har många skyddsvärda områden för växter och djur. Vid ett oljepåslag måste därför målsättningen vara att försöka hindra/begränsa skador på miljön. I en situation där oljepåslag drabbat en längre del av en kuststräcka måste alltid prioriteringar göras om var insatser skall sättas in i första hand. För att prioriteringarna skall kunna göras utan förseningar är det viktigt att berörda parter är överens om utgångspunkterna för prioriteringarna och har kännedom om särskilt skyddsvärda objekt. Omfattningen av de skador som ett oljepåslag orsakar beror på flera olika faktorer som, mängd och typ av olja, årstid, vattentemperatur, drabbade områdens geografiska läge, bottenförhållanden och exponering för vågor (exempelvis är skyddade vikar och grundområden ofta mer känsliga för oljeskador än områden som är mer utsatta för vind och vågor). Det är därför inte möjligt att i förväg exakt fastställa prioriteten för olika områden. Prioriteringarna måste göras vid skadetillfället. Miljöatlas Sedan 2004 har myndigheter, organisationer och allmänheten haft tillgång till tjänsten digital svensk miljöatlas. Miljöatlas är en internetbaserad karttjänst som informerar om känsliga områden och objekt runt Sveriges kust. Miljöatlas är ett hjälpmedel för planering av skydds- och saneringsarbete, både vid akuta olje- och kemikalieolyckor och vid regionalt/lokalt arbetet med oljeskyddsplanering. Kartinformationen som är tillgänglig i miljöatlas är uppdelad i två flikar; kartor och miljöatlas. Fliken kartor omfattar alla bakgrundskartor. Fliken miljöatlas omfattar alla specifika miljöatlas-objekt som finns tillgängliga. Fliken är indelad i fem olika temagrupper: Oljeutsläpp och åtgärd Skyddsvärden Strandtyp Resurser Intressen och bestämmelser I temagruppen oljeutsläpp och åtgärd visas realtidshändelser, dvs. en operatör kan lägga in information under lämpligt tema som blir tillgängligt för alla användare av miljöatlas direkt efter publicering. I gruppen skyddsvärden finns information om specifika objekt med särskilt skyddsvärde. Objekten är uppdelade i olika skyddstyper, biologi, ekonomiska, friluftsliv etc. inklusive prioriterade områden där varje län kan publicera specifika oljeskyddsprioriteringar. Miljöatlas kan förutom i förebyggande skydd- och saneringssyfte även användas under pågående bekämpningsaktion som kommunikationsverktyg mellan och inom berörda myndigheter. Aktuellt oljeutsläpp kan ritas direkt på kartan och prognostiserad färdriktning (som styrs av vindar, strömmar och fysikaliska egenskaper hos substansen) kan ritas in i ett nytt lager.

22 Djur Skador på vilt ansvarar i regel inte räddningstjänsten för, med undantag för att omfattningen leder till miljöskada eller hot mot miljöskada. Länsstyrelsen bör kontaktas och rådfrågas i ärendet. Om möjligt ska djur i områden som hotats av påslag skrämmas bort. De djur som har blivit drabbade av olja ska tas om hand och rehabiliteras för ett framtida liv i frihet. NVR är en ideell förening som har personal med erfarenhet i ämnet. Djur som har dåliga utsikter för rehabilitering eller som är svåra att fånga in ska humant avlivas. På miljöavdelningen i kommunen finns det viltvårdare som ansvarar för avlivningen. Om behov av skyddsjakt skulle uppstå bör samverkan ske mellan kommunen, kustbevakningen, polisen och skyddsjägarna. Det är polisen som ger ut tillstånd för jakt i tätbebyggt område. Tillståndet gäller endast jägare med jaktlicens. För att förkorta djurs lidande krävs dock inget tillstånd, Jaktförordningen 40 A.

23 Flik 10. Organisation Kommunen och Kustbevakningen är med sina räddningstjänster de hanterande aktörerna. Ansvaret är fördelat mellan dem genom Lag (2003:778) om skydd mot olyckor där Kustbevakningen ansvarar för miljöräddning till sjöss, och kommunerna svarar för att skydda sina prioriterade kustområden. Räddningstjänstinsatser förutsätter antingen att skada har skett eller att det föreligger en överhängande fara för detta. Följande fyra kriterier ska vara uppfyllda: Behov av snabbt ingripande. Det hotade intressets vikt. Kostnaderna för insatsen. Omständigheterna i övrigt Bilaga organisations träd

24

25 Flik 11. Prognos Det är viktigt att så tidigt som möjligt få en skadebild och prognos för oljans spridning. Det är prognosen som skall ligga till grund för beslut, inte sannolikheten. För att underlätta beslut bör så mycket information som möjligt samlas in gällande allt ifrån miljö, väder, djur, strömmar, saneringsteknik och avfallshantering. I detta inledande skede är det angeläget att kvalificerad personal bedömer skadan samt gör en första bedömning av teknikrekommendation. Oerfarenhet och svaga prognoser kan göra att insatsen inledningsvis blir underdimensionerad. Kustbevakningen kan med hjälp av spaning och oljedriftprognos ge information om vart oljan förväntas ta vägen. Driftprognoserna är dock storskaliga och tar inte hänsyn till kustkonturer, kustströmmar och bottenhyllor. På länsstyrelsens hemsida ( finns det miljökartor som beskriver markförhållanden och vatten. IVL har en digital miljöatlas. För inventering av skadorna använd: Helikopter (ex polis) Båt (ex kustbevakningen) Fyrhjuling Bandvagn KFV:s kustvakter Allmänheten Oljedepåernas digitala system för positionering av skada, typ av strand osv.

26 Seatrack web - Prognoser för oljespridning För att tidigt kunna påbörja saneringsarbetet efter ett utsläpp till havs eller i större sjöar är det viktigt att snabbt få en prognos för hur oljan eller föroreningarna sprids, och var och när den når kusten. Med systemet Seatrack Web kan myndigheter enkelt göra spridningsprognoser timme för timme och även spåra utsläppskällan. Seatrack Web är ett webbaserat verktyg som används för att animera hur strömmar, vindar och isläggning ändras timme för timme och hur föroreningar, exempelvis olja, kommer att förändras och driva. På så sätt kan saneringsinsatser planeras och underlättas både ute till havs och längs den kuststräcka som riskerar att drabbas. Vid avsiktliga, illegala utsläpp kan man med hjälp av Seatrack Web spåra bakåt i tiden varifrån oljeutsläppet har kommit. Ett verktyg med många möjligheter Tidiga varningar och spridningsprognoser Spårning av utsläppskällan genom beräkningar bakåt i tiden Beräkna spridningen av alla sorters ämnen såsom kemikalier, föremål och giftiga algblomningar Användarvänligt gränssnitt med de senaste strömprognoserna Underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och riskanalyser Snabbt och enkelt att använda I Seatrack Web kan du själv justera hur spridningsberäkningen ska genomföras. Ange bara plats och typ av förorening så simulerar systemet händelsen utifrån aktuella prognoser, för en specifik väder- och strömningssituation, eller scenarier med valfria strömmar och vindar. Systemet är snabbt, bygger på de bästa prognosmodellerna för vindar och strömmar och det nås dygnet runt via webben. Verktyget är dessutom mycket lättanvänt, då det utvecklas i samarbete med användarna och förbättras kontinuerligt utifrån ny teknik. Grafisk presentation Resultaten från Seatrack Web presenteras som: Animerade kartor i GIS-gränssnitt som visar föroreningens rörelse och koncentration Tidsserier och animationer av utsläppet Tabeller innehållande vindar, strömmar och föroreningens förändring Kartorna visar även valfri geografisk information exempelvis känsliga områden. Detta är användbart vid bedömning av risker och planering av saneringsinsatser.

27 Resultaten i Seatrack Web presenteras grafiskt. Bilden visar isläget, ström och vind samt en prognos över ett fiktivt oljeutsläpp söder om Gotland. Samarbete runt Östersjön Seatrack Web används idag av runt åttio aktörer i länderna runt Östersjön inklusive östra Nordsjön och Brofjorden. Detta gör Seatrack Web till ett ovärderligt verktyg vid prognostisering av gränsöverskridande spridning av föroreningar. Systemet är utvecklat av SMHI i samarbete med FCOO i Danmark och BSH i Tyskland. Projektet finansieras av Kustbevakningen och SMHI. Seatrack Web är ett viktigt redskap vid samarbete mellan internationella organisationer och myndigheter. Genom att använda Seatrack Web kan tiden mellan utsläppsincidenten och saneringsarbetet kortas, vilket minskar den miljömässiga, ekonomiska och sociala påverkan.

28 Flik 12. Resurser Vid en oljeolycka kommer ett starkt behov av resurser att uppstå. Otillräckligt med personal är det vanligaste problemet vid sanering. Materiel går alltid att få tag på, men det kan vara svårt att snabbt tillgodose det stora behovet som blir vid ett påslag. Lokalt När larmet kommer och inledande åtgärder ska tas är det i första hand kommunens resurser som kommer användas. Förvaltningar inom kommunen och privata entreprenörer bistår med relevanta resurser. En resurslista på det lokala planet återfinns på den interna oljesidan. Nationellt MSB har fem stycken oljeskyddsförråd i Sverige. Förråden kan bistå med utrustning och personal vid en räddnings och saneringsinsats samt expertis beträffande saneringsutrustning och saneringsmetoder. För att organisera de frivilliga som ställer upp i saneringsarbetet registreras dessa och först när behov uppstår genomförs information om arbetets utförande. Registreringen kan lämpligen läggas över på en frivillig resursgrupp för att avlasta ordinarie personal. Saneringen kan genomföras av frivilliga, allmänhet eller kommunens egen personal. Materiel Beslut om införskaffning av materiel bedöms av räddningsledare/ saneringsledare i samråd med krisledningsgruppen. MSB kan bistå kommunerna med personal och materiel för att hantera oljeskadeskyddsinsatser. Fem regionalt placerade sk oljeskyddsförråd finns på räddningstjänsterna i Göteborg, Oskarshamn, Djurö, Härnösand och Slite. Räddningsledaren avgör om denna resurs ska tas i anspråk fullt ut eller endast till vissa delar och hur länge. Det kan gälla antingen materiel eller personal eller bådadera. Kommunens resursgrupper Kalmar kommun har organiserat ansvaret för behovet av olika resurser i ett antal identifierade grupper. Resursgrupperna består av representanter från nyckelfunktioner inom förvaltningarna och bemannas av personer med befogenheter och sakkunskap inom respektive område. Varje grupp har olika ansvar som vid behov kan träda in vid en extraordinär händelse. Miljöavdelningen Miljöavdelningen ansvarar för kunskap angående miljöprioriteringar och hantering av oljeskadade djur. Avdelningen har ett stort ansvar och är delaktiga under hela saneringsprocessen. Som hjälpmedel för prioritering av kust finns länsstyrelsens miljöatlas.

29 Informationsenheten Informationsenheten får en väldigt framträdande roll vid en oljeolycka och kopplas in i ett tidigt skede. Enheten sköter och sammanställer all information och har det yttersta ansvaret för kontakt med media. Informationsenheten består av befintlig personal på kommunledningsförvaltningens informationsenhet som har den kompetens och de informationskanaler som krävs för att ge allmänheten den information de behöver Ekonomi- och personalgruppen Ekonomi- och personalgruppen ska svara för den ekonomiska hanteringen, som uppstår under en oljeskada och är viktig för återsökning hos staten av de kostnader som uppstår. Gruppen består under räddningstjänstskedet av administrativ personal från räddningstjänstens ordinarie administration. Under saneringsskedet handläggs de ekonomiska uppgifterna av kommunens ekonomienhet. Gruppen ska ges tillgång och kompetens Imsb-s dokumentationsprogram ORÄDD som används för att sammanställa kostnader i samband med oljesaneringen. Transport- och förplägnadsgruppen Transport- och förplägnadsgruppen biträder med de fordon, som behövs för transport av upptagna oljeprodukter, eventuella maskiner samt person- och materieltransporter. Gruppen ansvarar även för att eventuella behov av kost och annan likvärdig service till organisationen, som kan uppstå. Materiel- och anskaffningsgruppen Materiel- och anskaffningsgruppen ansvarar för att förse hela organisationen med den utrustning som behövs och ser till att den materiel som erfordras för att klara saneringsarbetet anskaffas. Gruppen består i första hand av personal från räddningstjänsten i nära samarbete med saneringsledaren och kommunens service förvaltningen Mellanlagringsgruppen Mellanlagringsgruppen ansvarar för att platsen för mellanlagring iordningställs samt att hanteringen på platsen sköts tillfredsställande och miljömässigt korrekt. De oljeskadade massorna behandlas på plats eller skickas för behandling till annan mottagare med tillstånd att ta emot avfallet

30 Flik 13. Saneringsteknik Målsättningen är att i största möjliga mån minska återställningstiden för miljö och näringsliv. Det finns en uppsjö av olika metoder för att ta hand om oljan som vid det här laget nått kusten. Vilken metod man ska välja beror på många förhållanden. Men den avgörande och kanske främsta metoden för att en insats ska bli framgångsrik är ett tidigt och starkt ingripande. Kriterier till beslutsunderstöd: Kriterier Anmärkning Affektionsvärde Avfallshantering Avfallsmängd Alternativt värde, livskvalitet, miljö och fastighetskostnad Miljöpåverkan och kostnad Beroende för vald teknik Effekt av utebliven sanering Ekologisk återställning Saneringens omfattning Saneringens miljöpåverkan Insatstid Sekundära skador Från larm till insats i förhållande till påslag Kusttyp Mängd olja och typ Räddat värde Skyddsvärde Säkerhet för insats Effekt av vald insats Miljöenhetens prioriteringar för natur och djur "inte satsa mer än vad som går att vinna" Väder Årstid

31 Metoder På grund av den otroliga diversitet kusten erbjuder rent ekologiskt är det svårt att beskriva alla olika metoder och dessutom redovisa var och på vilket underlag de ska användas. I pärmen kommunens oljeskydd finns en saneringsmanual för olja på svenska stränder, som kan användas som underlag vid metodval. En länk/fil till en digital version av manualen finns på den interna oljesidan. Nedan följer några exempel på metoder som kan användas: Barriärlänsor vid stränder och hamnar Blästring Flodning Högtrycks- och lågtrycksspolning med kallt vatten Manuell upptagning/borttagning Mekanisk Upptagning Naturlig nedbrytning av olja Organiska/syntetiska absorbenter Plöjning Strandtäckning Tillsats av näringsämnen Återlokalisering av oljeförorenat strandmaterial i vattnet

32 Flik 14. Källor och länkar Oljan är lös, Handbok i kommunalt oljeskydd Beredskap för oljeutsläpp till sjöss, Handbok i kommunal beredskapsplanering, Naturvårdsverket rapport nr Kommunens oljeskydd,(pärm innehållande råd vid bekämpning av oljeolycka) Oljeplan för Sydöstra Skåne, Sydöstra Skånes räddningstjänst, Oljeplan för Blekinge, MSB. Plan för oljeskydd, Länsstyrelsen i Kalmar Län, Oljeskyddsplan för Karlskrona kommun, Kommunledningsförvaltningen, Socioekonomiska effekter av större oljepåslag, Scenariostudier för Halland, Skåne, Blekinge och Kalmar län Helsinki Commission. IVL, Svenska Miljöinstitutet. Kustbevakningen. Länsstyrelsen i Kalmar län. Naturvårdsverket. NVR, SMHI, Baltic Master. AIS-information Östersjön. (Endast mellan Sverige och Tyskland) MSB,

33 Flik 15. Juridiskt underlag Nationella författningar: Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) Lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting (2002:833) Miljöbalken (1998:808) samt tillhörande förordningar Lagen (1980:24) om åtgärder mot förorening från fartyg (vattenföroreningslagen) och förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg Sjölagen (1994:1009) Lagen (1982:821) om transport av farligt gods Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Internationella regelverk: MARPOL 73/78 HELCOM Bilaga : Oljan är lös-juridiska grunder

34 Flik 16. Internationella oljeskadefonden Internationella oljeskadefonden, upprättad genom Konventionen om en internationell fond för kompensation av oljeskada, är egentligen två fonder års fondkonvention upphörde att gälla 2002, men inom fondens ram behandlas fortfarande oljeolyckor som inträffade i medlemsstaterna innan dess års fondkonvention trädde i kraft Syftet med fonderna är att under vissa förhållanden kompensera den miljöräddningsinsats som föranleds av ett oljeutsläpp. Lagen syftar till att täcka kostnader för oljeskador som inte ersätts av fartygets ägare. Ersättning utgår emellertid inte om fartyget är okänt eller till stater som inte är parter i konventionen. Vem som helst som lidit en oljeskada, såväl privatpersoner som offentliga och privata organisationer, är berättigad att söka ersättning ur fonden under förutsättningar vilka specificeras i den så kallade Claims Manual. Vanligtvis brukar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Kustbevakningen samordna sina anspråk på ersättning. MSB ansöker normalt om kompensation för de kostnader som de drabbade kommunerna ersätts med.

35 Flik 17. Förebyggande arbete Flera myndigheter arbetar för att förebygga olyckor och utsläpp. Transportstyrelsen arbetar förebyggande inom flera områden bland annat med hur fartyg ska vara konstruerade och hur transport av oljeprodukter och andra farliga kemikalier i bulk i fartyg ska gå till. Transportstyrelsen ansvarar för tillsynen och efterlevanden kring klassificering, förpackning och märkning av farligt gods för sjötransporter. Sjöfartsverkets ansvarsområden lotsning, sjötrafikinformation och sjögeografisk information bidrar i hög grad till att minska risken för grundstötningar och kollisioner. Även Kustbevakningens miljöövervakning och regelbundna kontroller av hur last och lastbärare surras samt hur förpackat farligt gods transporteras har förebyggande inverkan. MSB deltar i det internationella samarbetet med framtagande av regler för klassificering, förpackning och märkning av farligt gods samt att lastbärare ska vara så säkra som möjligt även när de är ombord på ett fartyg.

36 Flik 18. Trender och risker inför 2025 I framtiden förutspås en fortsatt ökning av passagerarfartyg, lastfartyg, kryssningsfartyg, yrkesfiske och vindkraftsparker. Stor trängsel i kombination med svårnavigerade rutter med istäckta områden på vintern, samt grunda vatten och skärgårdsmiljö gör att både Östersjön och Västerhavet är potentiella högriskområden för olyckor. Följande slutsatser dras om trender och risker inför år 2025: Östersjön och Västerhavet förväntas även i framtiden att vara hårt trafikerade och högriskområden för olyckor inför år Flera viktiga steg har tagits de senaste åren för att förebygga olyckor till sjöss. Ett ambitiöst olycksförebyggande arbete förväntas fortsätta i framtiden. Andelen tjockolja som drivmedel förväntas på sikt minska i förmån till alternativa, renare drivmedel inför år I takt med att tankfartygen blir allt större förutspås en ökad risk för riktigt stora utsläpp. De stora insjöarna utgör dricksvattentäkt för en stor andel av Sveriges befolkning, vilket gör dem särskilt sårbara för föroreningar.

37 Flik 19. Nyttiga kontakter MSB Finns till för att stödja och vägleda kommunen vid en oljeolycka: Tjänsteman i beredskap (TIB) Margaretha Ericsson , ( ) Karl-Erik Kulander , ( ) Kustbevakningen (KBV) Kustbevakningen ansvarar för oljeupptagning till havs och fram till strandlinjen. De har tillstånd att initiera brottsplatsundersökning genom att gå ombord på aktuellt fartyg för oljeprovtagning och även ansvaret att ta prover ute till havs. Kommunen kan begära hjälp av kustbevakningen med oljeprovtagning på land. Kustbevakningen kan begära hjälp av den kommunala räddningstjänsten för statlig räddningstjänst. Huvudkontoret (VT-jour) Region Nordost (Ledningscentral) Ledningscentral sydväst Internationell hjälp, EU-mekanismen TIB Försvarsmakten Vid en oljekatastrof kan Försvarsmakten främst komma att stödja samhället med resurser i form av personal och materiel samt goda möjligheter till matförsörjning i fält. Högkvarteret (Vakthavande befäl på Armétaktiska staben) Malmö (Skånes, Blekinges, Kronobergs, Jönköpings och Kalmars län) Naturvårdsverket SMHI Meterologiska Prognos- och Varningstjänsten, Jourtelefon Polisen Sweco Oljejour (dagtid) Charlotte Gyllenhammar Ingrid Håstad Niklas Törneman Katastrofhjälp Fåglar och Vilt (KFV) Jourtelefon

38 Trafikverket TIB: Transportstyrelsen Transportstyrelsen har huvudansvaret för åtgärder som syftar till att förebygga oljeutsläpp från fartyg och olyckor till sjöss. När olyckor inträffar ska Transportstyrelsen, enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg, se till att åtgärder vidtas ombord för att så långt som möjligt förhindra eller begränsa oljeutsläpp. Transportstyrelsen och Kustbevakningen har att samråda med kommunen när läckande fartyg skall bogseras i hamn Länsstyrelsen VB via SOS ERCC (Emergency Response Coordination Centre) ERCC är kontaktpunkt vid EU-kommissionen och har till uppgift att analysera och värdera information om händelser både inom och utom EU. ERCC koordinerar medlemsländemas begäran om hjälp samt meddelar det drabbade landet vilken hjälp som finns att tillgå. Målsättningen är att öka medlemsstaternas förmåga att bekämpa olje- och kemikalieutsläpp samt att ytterligare öka det internationella samarbetet. I Bryssel finns en dygnet-runtbemannad informationscentral, som kan samordna insatser vid en större miljöolycka till sjöss. MSB är kontaktpunkt gentemot ERCC för civilskyddsfrågor. MSB Tjänsteman i beredskap (TiB) Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten arbetar kontinuerligt tillsammans med MSB och Kustbevakningen för att optimera miljöskyddsåtgärderna vid olje- och kemikalieutsläpp. Havs- och vattenmyndighetens oljejoursverksamhet är under omprövning. Från och med 1 januari 2015 finns inget fast avtal med en specifik genomförare. En ny struktur för oljejouren är under utarbetande och ska vara klar under våren Vid olycka och/eller andra akuta situationer, där kompetensstöd krävs för att hantera miljökonsekvenser, är Havs- och vattenmyndigheten och MSB behjälpliga med hänvisning till lämpliga konsulter. Saneringskonsulter Kommunen kan anlita ett saneringsföretag för att sanera stränderna efter en olycka. Innan kommunen bestämmer sig för att anlita ett saneringsföretag skall en upphandling göras enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Kommunen kan i förhand teckna ett ramavtal med ett saneringsföretag.

39 Flik 20 Förändringar i MSB: s oljeskyddsorganisation MSB har sedan slutet av 1980-talet haft fem regionala oljeskyddsförråd i Umeå, Botkyrka, Gotland, Karlskrona och Vänersborg. För ändamålet tecknade dåvarande Räddningsverket avtal med respektive kommun om förrådshållning, materielunderhåll och bemanning vid insats. Dessa avtal övertogs år 2009 av MSB. Eftersom MSB gör bedömningen att direktupphandling med räddningstjänsterna inte är möjlig enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU), har MSB istället tittat på andra lösningar för sitt oljeskadeskydd på nationell nivå. MSB samlokaliserar nu oljeskyddsmateriel i Kustbevakningens miljöskyddsförråd i Göteborg, Oskarshamn, Djurö, Härnösand och Slite. Förflyttning av MSB: s materiel har skett under slutet av mars Kustbevakningen, KBV, har en väl fungerande och uppbyggd förrådsorganisation med likartad materiel och därmed kompetens att lagerhålla den materiel som finns i MSB: s oljeskyddsförråd. Då myndigheterna har uppdrag som tangerar varandra samt ofta genomför och stödjer räddningsinsatser vid samma oljeutsläpp, finns det fördelar med en samlokalisering både ur ett samverkansperspektiv samt avseende samutnyttjande av personal och materiel vid en händelse. MSB kommer att hantera personaldelen för MSB: s nationella förstärkningsresurs. MSB har sedan många år ett personalhanteringssystem där MSB anställer operativ personal för ett visst uppdrag, både nationellt och internationellt. Rekryteringen är färdig för en pool med utbildad personal på den materiel som finns i våra oljeskyddsdepåer idag. Vid en förfrågan om nationella resurser kommer 1-2 personer från poolen att medfölja materielen till den kommun som efterfrågat stöd. MSB kommer också att ansvara för att materielen vid en förfrågan om nationellt stöd transporteras till den kommun/er som begärt stödet. Detta kommer att ske med externa åkerier eller med MSB: s egna fordon. Externa åkerier används även idag vid transport av materiel till drabbad kommun. Vid en händelse där nationellt stöd efterfrågas av en kommun eller länsstyrelse i samverkan, ska förfrågan om resurser ske på samma sätt som idag, dvs. genom en förfrågan till MSB: s TiB.

40 MSB har idag avtal med fem räddningstjänster som sköter oljeskadeskyddsförråden. Avtalen löper ut den 31 mars Ambitionen är att MSB under mars månad kommer att flytta materielen till Kustbevakningens miljöskyddsförråd. Planen är att flytta dem till Oskarshamn, Göteborg, Djurö, Gotland och Härnösand. Kustbevakningen har en geografisk korrelation med MSB: s nuvarande förråd och en uppbyggd förrådsorganisation med likartad materiel och därmed kompetens att lager- och underhålla den materiel som finns i MSB: s oljeskyddsförråd. Det finns fördelar med en samlokalisering ur ett samordningsperspektiv då båda myndigheterna ofta agerar vid en händelse. I nuvarande organisation återställer MSB all utrustning efter insats, vilket MSB även fortsättningsvis ska göra. Oljeskyddsdepåerna i Sverige När kommunens och regionens egna resurser är uttömda vid ett oljeutsläpp, har MSB förstärkningsresurser som kan användas. Resurserna utgörs av: Länsor för styrning och inneslutning Strandskyddsdukar för skydd av stränder. Pumpar och skimrar för upptagning av olja. Båtar och motorcyklar för persontransporter Personlig skyddsutrustning och enklare handverktyg för sanerare Utrustning för upprättande av saneringsplats för saneringspersonal och enklare handverktyg. Aluminiumcontainers och storsäckar för mellanlagring av olja. Mobil verkstadscontainer Räddningsledare inom kommunal eller statlig räddningstjänst har rätt att rekvirera materiel från MSB. Begäran av resurser Vid behov av förstärkningsresurserna kontaktar räddningsledare eller länsstyrelse MSB: s tjänsteman i beredskap, TiB. Telefon: Samtalet kopplas via SOS Alarm AB

41 RESURSER-KUSTBEVAKNING

42 Fartyg Inom Kustbevakningens verksamhetsområden är fartygen och deras utrustning de främsta redskapen för att uppfylla de uppdrag som ålagts myndigheten. För att bibehålla en hög sjösäkerhet och möjliggöra användningen av modern teknik utvecklas och uppdateras fartygen och utrustningen kontinuerligt. De senaste tillskotten i fartygsflottan är de tre kombinationsfartygen KBV 001 Poseidon, KBV 002 Triton och KBV 003 Amfitrite och fartygen KBV 031-KBV 034. I Kustbevakningens fartygsflotta finns bland annat övervakningsfartyg, kombinationsfartyg, miljöskyddsfartyg och svävare. Specifik information om fartygen hittar du i Fartygskatalogen Kustbevakningen använder också högfartsbåtar, rib-båtar, arbetsbåtar, strandbekämpare och vattenskotrar Flygplan Kustbevakningen har tre avancerade flygplan för sjöövervakning av typen Dash 8 Q-300. De benämns KBV 501, 502 och 503. Hemmabasen är Skavsta flygplats i Nyköping. Kustbevakningsflyget möjliggör en hög beredskap för miljö- och sjöräddningsinsatser till sjöss. Övervakning och spaning bedrivs längs hela den svenska kusten samt över Vänern och Mälaren året om, dygnet runt. Dessutom förekommer regelbundet internationella uppdrag. Varje flygbesättning består av två piloter och två systemoperatörer. Under flygningen har operatörerna hand om och ansvarar för spaningsutrustningen ombord IT Kustbevakningens IT-nätverk täcker in hela landet och når ut till alla myndighetens fartyg och flygplan. Fartygens datakommunikation sker över trådlöst LAN (WLAN), mobilnät eller satellit, beroende på vilken täckning som finns i det geografiska området. För att få en stabil funktion och hög grad av automatik finns det särskilda kommunikationsdatorer ombord på fartygen. De optimerar överföringen för olika transmissionsmedium och återupprättar automatiskt en förbindelse om den bryts. Stabernas, ledningscentralernas och kuststationernas datakommunikation sker med hyrda VPN-förbindelser. Medarbetare på resande fot kan ansluta sig med 3G eller WLAN-hotspots för att få tillgång till e-post och serverbaserade tjänster.

43 Miljöskyddsförråd Kustbevakningens miljöskyddsförråd ska förvara och underhålla miljöskyddsmateriel och utrustning för undervattensverksamhet, som till exempel materiel för persondyk och fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV). Förråden fungerar som depåer för miljöskyddsmateriel till fartygen i en situation då olja har kommit ut i havet. Kustbevakningen har idag fem miljöskyddsförråd i Sverige som ligger vid kuststationerna i Göteborg, Karlskrona, Slite, Djurö och Härnösand. Navigation Alla fartyg är utrustade med radar, elektroniska sjökort, gyro, GPS, ekolod och autopilot. På de största fartygen är utrustningen installerad i form av IBS, Integrated Bridge System. Även de mindre enheterna har navigationsutrustning av olika omfattning, från sjökortsplotter på vattenskotrar till i princip full fartygsutrustning på exempelvis Cobrorna. Flertalet patrullerande fartyg och båtar är också utrustade med AIS, Automatiskt Identifierings System. För att underlätta vid eftersökning, miljöräddning och sjöövervakning utnyttjas även avancerade system i form av IR-kameror, videokameror, nattkikare, oljeradar, undervattenskameror och sonarer Samband Kustbevakningens verksamhet är beroende av sambandsutrustning med hög tillgänglighet och flexibilitet. Huvudsambandsmedlet inom Kustbevakningen är RAKEL, ett myndighetsgemensamt digitalt radiosystem. Fartygen är utrustade enligt kraven i GMDSS, A1-A4 beroende på operationsområde, dels för egenskydd, dels för att kunna samverka vid sjöräddning. Utöver detta nyttjas flygradio, GSM-telefoni och satellitkommunikation. Strandbekämpare 1 st. placerad i Västervik, 1 st. placerad i Oskarshamn samt 1 i Karlskrona Kustbevakningens strandbekämpare är arbetsbåtar som är specialbyggda för strandnära oljebekämpning. De har kapacitet att själva ta upp olja ur vattnet med hjälp av hydraul drivna oljeupptagare. Miljöskyddsutrustningen ska vara klar för omedelbar insats för miljöräddningstjänst. Strandbekämparna är utplacerade efter hela kusten. Alla strandbekämpningsbåtar har följande utrustning: - Upptagare, typ bogkollektor. - Oljecontainers, minst två per båt med en kapacitet på minst 1 m3 samt minst 20 st. säckar à 0,5 m3 med säckhållare. - Annan mobil upptagare (kan vara Sala Rollpump). - Oljeskopa 1 st. - Sorbent länsor, minst 100 m.

44 - Kustbevakningen är också förråd för MSB förstärkningsutrustning bl a i Oskarshamn. Materiel för en förstainsats finns ombord på kombinations- och miljöskyddsfartygen. Varje miljöskyddsfartyg ska vara utrustat och lastat för att omedelbart kunna sättas in i en operation. Alla miljöskydds- och kombinationsfartyg ska ha följande utrutning ombord: KBV 033 är placerad i Oskarshamn (se kolumn 031s) KBV 003 i Karlskrona, 002 i Slite (se kolumn 001s) Utrustning 001S 031S 201S 050S S 181 Nödläktringsaggregat X O Läktringsfendert mindre X X O O O O - Länsor, minst 300 m X X X X X X X Utrustning för hantering av försvep X X X X X X X Absorberingslänsor X X X X X X X Upptagningssystem, fast LOR LOR LSC LOR LOR LSC LSC S S S S Upptagningssystem för olja i is, LRB X O - - X - O Ytskimmer Lamor, LFF (friflytande) X Ytskimmer Lamor LWS (överlöp) X Ytskimmer Lamor LMM (borstar) X Ytskimmer MS10 Markleen (skivor) - X X X X X X Oljecontainer, 1,4 m³, 2 st. X X X X X X X Oljeskopa X X X X X X X Upptagare band (Foxtail) - - O O O O X Mellanlager, 100 m³ X X X Arbetsbåt X X X X X X X Oljeprovtagningsutrustning (2 X X X X X X X väskor) Granulat X X X X X X X Instrument, multigas & intensimeter X X X X X X X Läcktätningsutr. skadad lastbärare X X Läcktätningsutr. skrovskada X X O O O O O Länspumpar X X X X X X X Insatscontainer med insatsmateriel X X Skärsläckare X O IR-kamera X O O O O O O Neutraliseringskemikalier X X O O O O O Skyddskläder (olja) Handverktyg för manuell upptagning X X X X X X X Reservdelar för utrustning ombord X X X X X X X Saneringsstation inkl. materiel X X X X X X X Bordningsutrustning X O Bordningskorg X Δ Δ Δ Δ Δ Δ Oljetält X X X X X X X Periferimunstycke med slang X X O O O O O Lastoljeslang, 6, 4 och 2 X X X X X X X X = Finns ombord O = Finns möjlighet att hantera ombord, tas ombord vid behov Δ = Ej lämplig för denna fartygstyp - = Ej ombord

45 För insats mot tredje man finns materiel ombord på 001S och 031S. Insatsmaterielet är följande: Insats genomförs alltid med dykare alternativt MIRG/RITS styrka. 8 dykare i Oskarshamn, 10 på KBV 003. Antal Antal Slang 63 mm 6 Flänstätningssats, DN 50 & DN Slang 38 mm 6 Återkondenseringssats 1 Brandmunstycke 4 Tätningssats Vetter 1 Fördelningsrör mm (kyrka) 2 Kilar, plast 10 Mellanejektor 2 Gummiduk, 5 m² 1 Skumrör 2 Spännband (förvaras i låda) 10 Skumvätska 4 Magnetmattor 1 Handskar (förvaras i låda) 4 Magneter 10 Skyddsstövlar 4 Presenning, 6x4 m 1 Röjyxa 2 Sladdvinda, 20 m 2 Brandsläckare Pulver (9 L) 4 Knivar (förvaras i låda) 4 Brandsläckare Kolsyra (5 kg) 4 Fördelningslåda luft 3 Hjälm 4 Insatsslang (i väskor) 5 Slangbrottstätning, 63 & 38 mm 4 Luftpaket Jumbo 6 Övergångslock, Teleskopstege 1 Slägga 1 Verktygslåda 1 Ficklampor (förvaras i låda) 6 Förvaringslåda 2 Rörtätningssats, DN Container 1 Förstärkningsförrådet i Karlskrona har utrustning enligt tabell nedan: Utrustning Häd Djö Sle Kaa Gbg Nödläktringsaggregat FRAMO 1 1 Läktringsfendert större 3 Läktringsfendert mindre Strandbekämpningsbåtar Länsa i Sjösläp (500 m) Svepsystem med styrroder Länsa RoBoom (400 m) 1 sats 1 sats 2 satser 2 satser 2 sats Upptagare tunnolja SCC 100B/P Surf Cleaner Upptagare Komara 30 K 1 Upptagare GT-185BA Kraftpaket GT Upptagare KLK Upptagare Walosep 1 Container, 5 m 3 olja Container, 1,4 m 3 olja Basplats (3 containers) Container förråd, 20 enl. AMOS Container förråd, 10 enl. AMOS Pråm, 440 m 3 (placering i Umeå) 1 Mobilt ångaggregat Bini T-pump

46 ELRO med 45 m slang Sikama Kugghjulspump, 30 m slang Mellanlager Oil bag, 25 m 3 1 Mellanlager Oil bag, 100 m Mellanlager Barge, 100 m

47 Materielförteckning 1

48 Arbetsbåtar 1 st Arbetsbåt, typ Bussjö, aluminium 6,5 x 2,6 m, 1 st Cummings marindieselmotor 6BT5.9M 220 hk, 1998 års model. 1 st TK Båttrailer BT 3500 till ovanstående båt 1 st Arbetsbåt, typ Aspö AB 630, aluminium 6,30 x 2,2 m. 2 st utombordsmotor Honda 4-takt, 75 hk, 2000 års modell 1 st TK Båttrailer BT 3000 till ovanstående båt 1 st Arbetsbåt Fiskars Work Buster, aluminium 4,15 x 1,7 m, 1982 års model 2 st Utombordsmotor Honda 30 hk, 4-takt, lång rigg,2001 års modell med följande utrustning: 2 st 6m förtöjningslina, 10 mm 1 st 10m förtöjningslina, 10 mm 1 st dragg 7,5 kg 1 st 35m ankarlina, 10 mm 2 par åror, 9 fot 1 st öskar 8 st Arbetsbåtar typ Aspö AB 420 aluminium 4,15 x1,7 m, 1993 års modell med följande utrustning: 2 st 6m förtöjningslina, 10 mm 1 st 10m förtöjningslina, 10 mm 1 st dragg 7,5 kg 1 st 35m ankarlina, 10 mm 2 par åror, 9 fot 1 st öskar 6 st Utombordsmotorer Honda, 4 st BF 15 LB, 4-takt 15 hk, 1992 (2000 årsmodell) års modell, lång rigg trycktank 25 l,motorlås 3 st Båthäckar för 9 st båtar, typ AB st Lastpråmar i aluminium, 4,0 x 1,8 Oljeupptagare (pumpar och skimmers) 1 st Oljeupptagare typ Walosep W1 2 st Oljeupptagare typ Oilmop Mark II-4D resp II-9D, gammla 1 st Oljeupptagare typ ORI Barracuda 2000 (Mop) 1 st Oljeupptagare typ GT st Oljeupptagare UNISEP F560S 1 st Oljeupptagare Mini Vac & Transfer pump (vacumpump) 1 st Oljeupptagare Bogsamlare LBC 3, Lamor, (används i båten Kolja) 1 st Oljeavskiljare, aluminium (används i båten Kolja) 1 st Komara Mini Skimmer 1 st Oljeskimmer Mini Max, Lamor 1 st Power Pack, Lamor LPP7HA 1 st Sala Roll Pump typ SRP 50 med hydral aggregat 2 st AlfaLaval pump, Honda besinmotor, pumpkapacitet l/h

49 1 st AlfaLaval pump, hydraulisk 1 st Hydrodynamisk cirkus, med sughuvud Mini Well skimmer Sexkantig Cirkus, längd 1700 mm x bredd 1200 mm x höjd 1000 mm, vikt ca 85 kg, 3 mm aluminiumplåt 1 st Centrifugalpump Sanmit HT 112, med tillbehör 1 st Transferpump V190 D Lobe med tillbehör System för styrning och inneslutning av olja 2 st Strömroder med cirkus, miniwellskimer samt 150 m Flexi 350 sym länsa, 150 m Flexi High Speed m Flexi River läns m Flexi River läns m Flexi Symmetric läns st Ankarsatser till ovanstående läns 3 st Vakare 5 st Lysbojar till länsorna 456 m Ecobark sorptionslänsa System för skydd av stränder 30 rul Strandskydd 4,5 m x 75 m 1 rul Strandskydd 4,5 m x 150 m 10 rul Strandskydd 4,5 m x 15 m 10 rul Gångmatta, 1 m x 45 m (totalt m strandskydd) Aluminiumställning för utlägg av strandskydd Terrängfordon med tillbehör 1 st Fyrhjuling Honda Foreman TRX 450, årsmodell 2000, med släpkärra 1 st TK-trailer BT 1500, trailer till fyrhjuling med släp 1 st Fyrhjuling Kawasaki KVF 650, 2002 årsmodell 1 sats Bandsatser Cat Track HF, ersätter hjulen till Kawasaki 1 st Terrängvagn med barkspridare 1 st Mobil barkspridare Abteck 100 s Reba Bark till ovansående barkspridare 1 st Kranboggievagn HE 1600 kg Mellanlagringssystem 37 st Säckhållare 125 st inner- och yttersäckar 12 st Avfallscontainer, aluminium 1,5 m3

50 Handmateriel Utrustning för 205 personer: Skopa, grep, spade, hinkar, piassavaborste, mexikansk fiberborste, drejade borstar, spackelspade, håv, säckhållare, avskrapningsringar, grovsäckar (blå), verktygsställningar, plastsäckar. Personlig skyddsutrustning Utrustning för 205 personer 2000 st Pappersoveraller, regnställ, flytväst, overaller, raggsockor, stövlar, räddningsdräkt, vadarstövlar, första hjälpen utrustning, handskar (tunna och tjocka) Övrig utrustning 1 st Högtrycksaggregat Alcon 1 st Abtek Mobil Barkspridare AT st Gasolkanoner Purivox Dubbel 2 st Röjsåg Husqvarna 325HE4X 1 st Gaffeltruck, gasoldriven 7 st Materielcontainer, 6 m på lastväxlarram 1 st Materielcontainer, 7,15 m på lastväxlarram 1 st "Förrådscontainer" 1 st Lämflak LFL 02 1 st Bärbar VHF (i första hand till styr/inneslutningssystemet) 1 st Bärbar dator, HP 1 st Mobiltelefon 1 st Skrivare 1 st Compaq ipac handdator med Fujitsu RPDA (GPS)

51 Materielförteckning 2

52 Arbetsbåtar 1 st Arbetsbåt, aluminium, typ katamaran ca 6,5 x 2, 5m Utombordsmotor Honda 4-takt, 90 hk, Motorlås, 1999 års modell. På lastväxlarflak. 1 st Arbetsbåt Hårek 18, 6,00 m x 2,2 m. 2 st utombordsmotor Honda 50 hk, 4-takt års modell. På lastväxlarflak. 6 st Arbetsbåtar AB 420 aluminium, 4,15 x 1,7 m,1998 års modell 1 st Båttrailer, Bålstasläpet, släp till lilla båten 3 st Arbetsbåtar typ Fiskars Work-Buster aluminium 4,15 x 1,7 m, 1981 (1982 årsmodell) års modell med följande utrustning: 2 st 6m förtöjningslina, 10 mm 1 st 10m förtöjningslina, 10 mm 1 st dragg 7,5 kg 1 st 35m ankarlina, 10 mm 2 par åror, 9 fot 1 st öskar 1 st Utombordsmotorer Yamaha 15 hk 1982 års modell, lång rigg trycktank 24 l, magnapullstart, nödstopp, reservpropeller, motorlås 6 st Utombordsmotor Honda 4-takt, 15 hk, 1998 årsmodell, (2001, 2002 årsmodell) manuell start, lång rigg, trycktank 25 l 2 st Utombordsmotor Suzuki 4-takt, 15 hk 3 st Lastpråmar i aluminium, 4,0 x 1,8 m Oljeupptagare (pumpar och skimmers) 1 st Oljeupptagare Surfcleaner 1 st AlfaLaval pump, Honda bensinmotor, pumpkapacitet l/h 60 m Flexi River 350 läns, med tillbehör 360 m Flexi River 500 läns, med tillbehör 555 m Flexi Symmetric 750 läns, med tillbhehör 5 st Lysbojor till länsor 252 m Ecobark sorptionslänsa, (3 x 48 m) System för skydd av stränder 23 rul Strandskydd 4,5 m x 75 m 10 rul Gångmattor, 1 m x 75 m Aluminiumställning för utlägg av strandskydd Mellanlagringssystem 15 st Avfallscontainer, aluminium 1,5 m3 47 st Säckhållare 25 Inner- och yttersäckar

53 Terrängfordon 1 st Sexhjuling Polaris Magnum 6 x 6, årsmodell st Carlman boggievagn 1 st TK-trailer BT 1500, trailer till sexhjuling med släp 1 st Kranboggievagn HE 1600 K Handmateriel Rustning för 205 personer: Skopa, grep, spade, hinkar, piassavaborste, mexikansk fiberborste, drejadeborstar spackelspade, håv, säckhållare, avskrapningsringar, grovsäckar (blå), verktygsställningar, plastsäckar Personlig skyddsutrustning Utrustning för 205 personer: Regnställ, flytväst, overaller raggsockor, stövlar, räddningsdräkt, vadarstövlar, första hjälpen utrustning, handskar (tunna och tjocka) Övrig utrustning 2 st Röjsåg Husqvarna 325HE4X 1 st Högtrycksaggregat Alcon 1 st Mobil barkspridare Abteck 100 s Reba Bark till ovansående barkspridare 6 st Materielcontainer, 6 m på lastväxlarram 1 st Bärbar VHF 1 st Bärbar dator, HP 1 st Digitalkamera 1 st Skrivare 1st Mobiltelefon, GSM Sony Ericsson C 702, kompett 1 st Handdator PC-Tablet med Fujitsu/Siemens RPDA

54 Materielförteckning 3

55 Oljeupptagare (pumpar och skimmers) 1 st AlfaLaval pump, Honda bensindriven, pumpkapacitet l/h 1 st Oljeupptagare UNISEP F560S 1 st Hydrodynamisk cirkus med sughuvud Mini Well skimmer Sexkantig Cirkus, längd 1700 mm x bredd 1200 mm x höjd 1000 mm, vikt ca 85 kg, 3 mm aluminiumplåt 1 st Sala Roll Pump typ SRP 50 med hydral aggregat, bandtruck, bärbar vattenpump röjsåg (bearbetare) och släpvagn ÅTM st Transferpump V190 D Lobe med tillbehör 1 st Oil skimmer 14, borstskimmer 1 st Silent Diesel Power Pack 7, till Oil skimmer 14 System för styrning och inneslutning av olja 160 m Flexi River 350 läns, med tillbehör 235 m Flexi River 500 läns, med tillbehör 600 m Flexi symmetric 750 läns, med tillbehör 5 st Lysbojor till länsorna 252 m Ecobark sorptionslänsa System för skydd av stränder 59 rul Strandskyddsdukar 75 m x 4,5 m. Med tillbehör 10 rul Gångmattor, 1 m x 75 m Aluminiumställning för utlägg av strandskydd Mellanlagringssystem 10 st Avfallscontainer, aluminium 1,5 m3 40 st Säckhållare, till storsäckarna 15 st Inne- och yttersäckar till säckhållarna Terrängfordon 1 st Sexhjuling Polaris Magnum 6 x 6, årsmodell 1997, med transportvagn 1 st Carlman boggikärra 1 st Kranboggievagn HE1600 Handmateriel Utrustning för 100 personer: Skopa, grep, spade, hink, piassavaborste, mexikansk fiberborste, drejade borstar, spackelspade, håv, avskrapningsringar, grovsäckar (blå), verktygsställningar, säckhållare, plastsäckar Personlig skyddsutrustning Utrustning för 100 personer: Regnställ, flytväst, overaller, raggsockor, stövlar, vadarstövlar, första hjälpen utrustning, handskar (tunna och tjocka)

56 Övrig utrustning 1 st Högtryckstvätt Alcon 2st Materielcontainer, 6 m på lastväxlarram 1 st Lastväxlarflak, 6 m x 2,5 m 1 st Förrådscontainer 1 st Länskontainer 1 st Sorptionskontainer 2 st Röjsåg Husqvarna 325HE4X 1 st Mobil barkspridare Abteck 100 s Reba Bark till ovansående barkspridare 1 st Bärbar VHF (i första hand till styr/inneslutningsystemet) 1 st Bärbar dator, HP 1st Mobiltelefon, GSM Nokia komplett 1 st Digitalkamera 1 st Handdator PC-Tablet HP, Fujitsu/Siemens RPDA, GPS

57 Materielförteckning 4

58 Arbetsbåtar 1 st Arbetsbåt aluminium 6 m x 2 m, 2 st Honda 50 hk, 2010 års modell 1 st Arbetsbåt, typ Bussjö, 6,5 x 2,5 m, Evinrue utombordsmotor 115 hk 1 st Bålstasläpet, till stora båten 3 st Arbetsbåt typ Fiskars Work-Buster, aluminium 4,15 x1,7 m, 1982 års modell med följande utrustning: 2 st 6m förtöjningslina, 10 mm 1 st 10m förtöjningslina, 10 mm 1 st dragg 7,5 kg 1 st 35m ankarlina, 10 mm 2 par åror, 9 fot 1 st öskar 3 st Utombordsmotorer Honda15 hk, 4-takt, 2002 års modell, lång rigg, trycktank 25 l, motorlås Oljeupptagare (pumpar och skimmer): 1 st AlfaLaval pump, Honda bensinmotor, pumpkapacitet l/h 1 st KLK skimmer 252- TWIN DRUM, med tillbehör 1 st Hydrodynamisk cirkus med sughuvud, (MiniWell skimmer) Sexkantig Cirkus, längd 1700mm x bredd 1200 mm x höjd 1000 mm vikt ca 85 kg, 3 mm aluminiumplåt 1 st Unisep Miniskimmer System för styrning och inneslutning av olja: 180 m Flexi River 350 läns, med tillbehör 180 m Flexi River 500 läns, med tillbehör 405 m Flexi symmetric 750 läns, med tillbehör 5 st Lysbojor till länsorna System för skydd av stränder 5 rul Skyddsdukar, 20 m x 100 m duk för skydd av stränder med div tillbehör 20 rul Strandskyddsdukar 4,5 m x 75 m (Totalt m strandskydd) Mellanlagringssystem 25 st Säckhållare 7 st Inne- och yttersäck till säckhållarna 5 st Avfallscontainer, aluminium 1,5 m3 Terrängfordon 1 st Fyrhjuling Honda Foreman TRX 400, 2001 årsmodell, med släpkärra 1 st TK trailer BT 1500, trailer till fyrhjuling med släp

59 Handmateriel Utrustning för 20 personer: 20 st skopa, 17 st grep, 20 st spade, 20 st piassavaborste, 20 st mexikansk fiberborste 20 st drejade borstar,20 st spackelspade, 3 st håv, 20 st säckhållare, 15 st krattor 20 st avskrapningsringar, 30 st grovsäckar (blå), verktygsställningar, 100 st plastsäckar Personlig skyddsutrustning Utrustning för 20 personer: 16 st regnställ, 22 st flytväst, 15 st overaller, 20 par raggsockor, 20 par stövlar, 9 st vadarstövlar, 5 st första hjälpen utrustning, 20 st handskar (tunna och tjocka) 23 st hjälmhuvor, 19 st broddar Övrig utrustning 1 st Högtrycksaggregat Alcon 2 st Röjsåg Husqvarna 325HE4X 2 st Materielcontainer, 7,15, på lastväxlarram 1 st Mobil barkspridare Abteck 100 s Reba Bark till ovansående barkspridare 1 st Bärbar dator, HP 1 st Compaq ipaq handdator med GPS NAVMAN 1st Mobiltelefon 1 st Digitalkamera 1 st Handdator PC-Tablet HP med Fujitsu/Siemens RPDA, GPS

60 Materielförteckning 5

61 Arbetsbåtar 1st Arbetsbåt AB 600, aluminium, 6,00 m x 2,20 m. 2 st utombordsmotorer Honda 50 hk 1 st TK-trailer till ovanstående båt 2 st Arbetsbåtar typ Fiskars Work Buster 1981, aluminium 4,15 x 1,7 m. 1 st Arbetsbåt AB 420, aluminium, 4,15 m x 1, 7 m Med följande utrustning: 2 st 6m förtöjningslina, 10 mm 1 st 10m förtöjningslina, 10 mm 1 st dragg 7,5 kg 1 st 35m ankarlina, 10 mm 2 par åror, 9 fot 1 st öskar 1 st Båttrailer BT 850, till lilla arbetsbåten 2 st Utombordsmotorer Honda 15 hk, 4-takt, motorlås, trycktank 25 l, manuell start, 2002 års modell 1 st Honda 15 hk, 2001 års modell Oljeupptagare (pumpar och skimmers) 1 st Oljeupptagare Unisep F560s med storsäck 1 st AlfaLaval pump, Honda bensinmotor, pumpkapacitet l/h 1 st Hydrodynamisk cirkus, med sughuvud Mini Well skimmer Sexkantig Cirkus, längd 1700 mm x bredd 1200 mm x höjd 1000 mm, vikt ca 85 kg, 3 mm aluminiumplåt 1 st Sala Roll Pump typ SRP 50 med hydral aggregat, bandtruck, bärbar vattenpump röjsåg (bearbetare) och släpvagn ÅTM st Släpkärra till Salapumpen 1 st Transferpump V190 D Lobe med tillbehör System för styrning och inneslutning av olja 1 st Styrroder Flexi Boom Vane med 125 m Flexi River 350 länsa 120 m Flexi River 350 läns, med tillbehör 540 m Flexi River 500 läns, med tillbehör 390 m Flexi symmetric 750 läns, med tillbehör 5 st Lysbojor till länsorna 150 m Ecobark sorptionslänsa System för skydd av stränder 3 st Skyddssystem, 20 x 100 m duk för skydd av stränder, div tillbehör 30 rul Strandskydd 4,5 m x 75 m, med tillbehör Mellanlagringssystem 4 st Avfallscontainer, aluminium 1,5 m3 6 st Inne- och yttersäck till säckhållarna 150/55 33 st Säckhållare till storsäckarna 1 st Säckhållare till storsäck, större

62 Terrängfordon 1 st 6-hjuling Polaris Magnum 6x6, 1997 års modell, 1 st Carlman flakboggie släp 1 st TK-trailer till 6-hjuling med släp 1 st Avesta vagn med kran och grip Handmateriel Utrustning för 40 personer: Skopa, grep, spade, piassavaborste, mexikansk fiberborste, drejade borstar, Spackelspade, håv, säckhållare, avskrapningsringar, grovsäckar (blå), verktygsställningar Personlig utrusning Utrustning för 40 personer: Regnställ, flytväst, overaller, raggsockor, stövlar, räddningsdräkt, vadarstövlar, första hjälpen utrustning, handskar (tunna och tjocka) Övrig utrustning 2 st Röjsåg Husqvarna 325HE4X 1 st Bläster. Triple blast ILB 100, med tillbehör (finns i Kungälvs kommun) 1 st Högtryckstvätt Alcon 1 st Högtryckstvätt hetvatten 1 st Abtek barkspridare 100 s Bark till Abtek barkspridare 2 st Materielcontainer, 6 m på lastväxlarram 1 st Länskontainer, 6m på lastväxlarram 1 st Bärbar VHF (i först hand till styr/inneslutningssystemet) 1 st Bärbar dator, HP 1st Mobiltelefon 1 st Digitalkamera 1 st Handdator PC-Tablet HP, med Fujitsu/Siemens RPDA, GPS

63 Företag godkända av transport av miljöfarligt avfall

64 Verks. kod Diarie-nummer Besluts-datum Avsändare/Mottagare Ärendemening Jonas Fahlströms Åkeri AB Tillstånd till transport av avfall Björn Kindberg Maskin AB Tillstånd till transport av avfall Ågesjö Teknik o Transportservice AB Tillstånd till transport av avfall Eugén Dunsäter Åkeri AB Tillstånd till transport av avfall Sandeen Transport AB Tillstånd till transport av avfall Sandeen Transport AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Smålands logistik AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Hellström Kyl o frystransporter AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall G R Wibergs Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Arthur Bergmans Åkeri AB Tillstånd till transport av avfall Mantorps Linjeröjning AB Ansökan om tillstånd transport avfall Leif Arenius Åkeri AB Tillstånd till transport av avfall Klebo Åkeri o Alltjänst AB Tillstånd till transport av avfall Bergkvara Bulk AB Tillstånd till transport av avfall Berth Holmbergs Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Åkerman Jan Ansökan om tillstånd till transport av avfall Chaffisen i Torsås AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall J.K Ekholms Transport AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Hyrcenter i Västervik AB Tillstånd till transport av avfall Hans Nilssons Åkeri AB Tillstånd till transport av avfall EM Transport AB Tillstånd till transport av avfall Västerviks Miljö & Energi AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Dig schakt AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Radak Mihaela Ansökan om tillstånd till transport av avfall Lang Per Ansökan om tillstånd till transport av avfall Morgan Larssons Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Rumskulla Maskiner AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall M Andersson Maskin i Borgholm AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall

65 Sandås Transport AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Börje Svenssons Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Städcentralen i Västervik AB Tillstånd till transport av farligt avfall Josefssons Åkeri i Krokstorp AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Magnus Israelssons skogsservice Ansökan om tillstånd till transport av avfall Hammarstedt s Sydost AB Ansökan om transport av farligt avfall Kalmar kommun Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Glasrikets Bildemontering HB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Börjes miljötransporter AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Elajo Elteknik AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Rolf Jeanssons Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Frödinge Tanktransport AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall I P Åkeri Mönsterås AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Tomas Nilsson Åkeri Ansökan om tillstånd till transport av avfall EB Logistik AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Runnemarks Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Lars Jonsson Ansökan om tillstånd till yrkesmässig transport av farligt Torgny Nilsson Frakt AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Ola Hjalmarssons Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Åkeri AB Elis Carlsson Ansökan om tillstånd till transport av avfall Lasgus Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Tommy Nilssons Åkeri Ansökan om tillstånd till transport av avfall Uni Transporter AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Västraby Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Avent Drift & Innemiljö Nord AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Möjligheternas hus AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Kylteknik i Kalmar AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall ACE Energi & Klimat AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Oskarshamns kommun Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Ocab Sanering i Kalmar AB Ansökan om tillstånd till yrkesmässig transport av farligt avfall C.O.J Forest AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Smedby Maskingrävning AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Nybro kommun Ansökan om tillstånd till transport av avfall Bengt-Åke Eriksson Ansökan om tillstånd till transport av avfall Kalmarsundsregionens renhållare Ansökan om tillstånd till transport av avfall

66 Kalmar kommun Ansökan om tillstånd till transport av avfall Bröderna Svensson Ansökan om tillstånd till transport av avfall Kalmar Lantmän ek för Ansökan om tillstånd till transport av avfall Högsby kommun Ansökan om tillstånd till transport av avfall resp farligt avfall Sven-Eriks Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall PJ Last AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Tjust Eds Maskin AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall samt avfall Rockneby Transport AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Be-Ge Industri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Lyft & Service AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Oskarshamns Transport AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall resp farligt avfall Smedby Maskingrävning AB Ansökan om tillstånd till yrkesmässig transport av farligt avfall Whalbergs Åkeri AB, Berth Ansökan för tillstånd till transport av farligt avfall Oskarshamns Transport AB Ansökningsavgift för tillstånd till transport av farligt avfall annat avfall Berggrens Allmaterial AB Ansökningsavgift för tillstånd till transport av farligt avfall samt avfall Borgholm Energi AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Emådalens Skogsservice AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Lars Persson Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Lindås Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall D Strands Maskiner AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall och avfall Kalmar kommun Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Björns containerservice AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Västerviks Grävmaskiner AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Pontus Svensson Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Lyft&Service AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Avent K AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall KGM AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall och avfall Sten Jönsson Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall och avfall Loverslunds Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall och avfall Görgen Engman Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Boman Logistik AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Anders Nilsson Skogsentreprenad Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Lyftcenter i Kalmar AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Hansa Byggservice AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Svensk Tryckgjutning AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall

67 Ostkustens Trädgårdsservice AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall jord och skogsbruk Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Skogs entreprenad Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall AB Nybro Gräv & Schakt Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Bo D Petersson Åkeri Ab Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Niklas Fransson Skogsavverkningar AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall PEA Logging AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Materialmännen AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Neova AB Hultsfreds Fjärrvärmeverk Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Löttorps Betong & Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Rumskulla Skrot HB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall ACE Energi & Klimat AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Gamleby Skog AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Sune Pettersson i Västervik AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall YA:s Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Xylem Water Solutions Sweden AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Görgen Engman Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Tore Gustavssons Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Hyrcenter i Västervik AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Kranstyrkan AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Smålands Maskintjänst Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Schakt & Transport Söderåkra Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Peters Skogstjänst Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Åkeri rörelse Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Ostkustens riv & sanering AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Marcus Engberg Åkeri Ansökan om tillstånd till transport av avfall S Ljungar Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall Sam J Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Godsservice i Västervik AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Anders Tankservice AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall BåBi Transport AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Blomstermåla Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Nya Ottenby Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Krs skrot och metall Ansökan om tillstånd till transport av avfall Åbergs G3 Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall

68 Abector AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Alvinssons Aktiebolag Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Målilla Transport AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Bröderna Rydbergs Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Mörkeskogs avfallsanläggning/mönsterås Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall kommun Företagsservice i Kalmar AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Franzéns Åkeri I Ramsås Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Stadsbudskontoret AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Karlssons Skogstjänst HB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Nybro Transport AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Peter Skogstjänst Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Hyrcenter i Västervik AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Mörbylånga Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall BK Last i Nybro AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Företagsservice i Kalmar AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Orrefors Entreprenad AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Tjust Trafik AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall A Palmers i Mönsterås AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Tobias Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Laxeby Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Marcus Engberg Transport AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Böda Cementgjuteri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall bärgning o transport i kalmar ab Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall N G Forest AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall s karlssons åkeri ab Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Fraktkonsult Expressbud i Västervik AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Hultsfreds Transporter AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Kalleguta Slamtöming AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Strömsrums AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Mönsterås kommun AB Nybrogrus Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Kalmar kommun Ultra Tan AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Vimmerby kommun Bertil Borgstrands Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Vimmerby kommun Mönsterås LBC AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Mönsterås kommun J.Lönns Trätransporter AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall, Vimmerby kommun Johan Elmblad Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Kalmar kommun

69 Ramsås Åkeri Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Mönsterås kommun Timmys Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Mönsterås kommun Verest AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Torsås kommun Be-Ge Lackering AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Oskarshamn kommun Borgholms Schakt HB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Borgholms kommun Boman Logistik AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall och avfall, Oskarshamns kommun Mark & GrundTeknik ab Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Mönsterås kommun LP Transport Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Högsby kommun Thorbjörn Gustafssons Åkeri Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Högsby kommun Lindéns Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Högsby kommun Muréns I Venenäs AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall, Högsby kommun Fågelfors Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall, Högsby kommun N-I Nilssons Åkeri i Kisa AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall, Högsby kommun Bygg & Energitransporter i Kisa AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall, Högsby kommun Nilekedjan Kalmar AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Kalmar kommun Nyfrakt i Sverige AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Nybro kommun Silverstrands Transport AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall, Borgholm/Södvik kommun Kyl-Bergman AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Västervik kommun Börjes Logistik & Spedition AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Nybro kommun Jansén Transport & Entreprenad AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Kalmar kommun Wyckmans Maskiner AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Oskarshamn kommun Lönneberga Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av avfall, Hultsfred kommun, Hultsfred kommun Herbert Hagblom AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Kalmar kommun Staffan Ljungar Ansökan om tillstånd till transport av avfall Settentrionale Transporti Spa Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall Tetova Åkeri AB Ansökan om tillstånd till transport av farligt avfall, Nybro kommun LSAB Sverige AB Mörlunda Ansökan om tillstånd till transport av avfall, Hultsfred kommun

70 Företag godkända för transport av miljöfarligt gods

71 Nya föreskrifter om transport av farligt gods Från 15 februari 2011 gäller nya föreskrifter om transport av farligt gods ADR-S och RID-S. Nu gällande föreskrifter MSBFS 2009:2 och MSBFS 2009:3 får tillämpas till och med 30 juni Den 15 februari 2011 träder följande föreskrifter i kraft: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S), och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBSF 2011:2) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S) I föreskrifterna har främst ändringar införts i de internationella bestämmelserna i bilaga A och B till ADR-S respektive bilaga 1 till RID-S. Vissa ändringar har även gjorts i bestämmelserna som endast gäller för nationella transporter, bilaga S, till ADR-S och RID-S. I bilaga S i ADR-S har följande större ändringar gjorts jämfört med tidigare utgåva: I den nya utgåvan anges tillämpningsområdet för de olika bestämmelserna i bilaga S i inledningen till respektive del eller kapitel. Detta angavs tidigare i föreskrifternas inledande paragrafdel. I och med att Bilprovningens monopol försvinner och självständiga organ får utföra ADR-kontroll av fordon, har avsnitt reviderats. Bestämmelser om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) har införts i del 17. I kapitel 18.4 anges de multilaterala avtal som var giltiga den 31 december För att komma åt avtalen i fulltext och för att se de avtal som skrivs på fr.o.m. 1 januari 2011, hänvisas till MSB:s eller FN:s webbplatser. I del 20 har nya bestämmelser om utbildning av förare som transporterar farligt gods införts. De övriga bestämmelser som tidigare fanns i del 20 har flyttats till del 21. I kapitel 21.3 har bestämmelser införts om hur länge dokumentationen för utbildning enligt kapitel 1.3 ska förvaras. Till ADR-S MSBFS 2011:1 I bilaga S i RID-S har följande större ändringar gjorts jämfört med tidigare utgåva: I den nya utgåvan anges tillämpningsområdet för de olika bestämmelserna i bilaga S i inledningen till respektive del eller kapitel. Detta angavs tidigare i föreskrifternas inledande paragrafdel. Bestämmelser om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) har införts i del 17.

72 I kapitel 18.2 anges de multilaterala avtal som var giltiga den 31 december För att se avtalen i fulltext och för att se de avtal som skrivs på fr.o.m. 1 januari 2011, hänvisas till MSB:s eller OTIF:s webbplatser. I kapitel 20.3 har bestämmelser införts om hur länge dokumentationen för utbildning enligt kapitel 1.3 ska förvaras. Till RID-S MSBFS 2011:2 Utförligare beskrivning av övriga nyheter i ADR-S och RID-S kommer att presenteras i ett nyhetsbrev under våren Tills vidare går det att läsa om de större ändringarna i konsekvensutredningen. Bilaga Verksamhetsorter

73 Kalmar Hamn AB Barlastgatan 10 Box 810, Kalmar kommun Tel: (hamnkontoret) Fax: E-post: Kalmar hamns webbplats Visa på karta Mats Gustafson, VD Tel: Mobil: Jonas Petersson, Produktionschef Tel: Mobil: Samordning produktion Tel:

74 LOKALER OCH ANLÄGGNINGAR Verkstad, barlastholmen, oljehamnen Företagen på Tjärhovet disponerar totalt en cisternkapacitet på ca m3 ÖVRIGT Kalmar hamn har 6 stora truckar med 12 tonskapacitet samt. 2 st. mindre truckar med 3 tonskapacitet 2st. BOBCAT PERSONAL Personal för transporter till sjös samt Mellanlagring/behandling Antal 15

75 FORDON Antal Reg.nr. Anmärkning Lastväxlare 1 RGJ 334 Lastmaskiner 4 L90, L120, 2st. L180 Pickup bilar 3 MEB 102,XRA 530 ETM 577 Bil lyft 1 SOY 754 OLJESKYDDSMATERIEL Antal Anmärkning Expanderläns 1 Länsen är immobil och endast till för hamnen. Kan bli upp till 400m Absorptionsmedel (Ekopeart) 60 Absorptionsmedlet förvaras säckvis. Varje säck innehåller ca 100 liter. BÅTAR Antal Anmärkning Arbetsbåt Lillpampus 1 Motor 25hk Bogserbåt Pampus 1 Motor 1240hk VHF radio, 3,8m djup, bunkerkapacitet ca.44m3 Arbetsbåt Mats 1 Motor 150hk

76 Mats Gustafson VD. Kalmar Hamn AB Barlastgatan 10 Tel: Fax: Mobil: E-post: Kalmar hamns webbplats Verksamhet hamnbolaget är helägt av Kalmar kommun ca 700 fartygsanlöp/år ca ton gods/år viktigaste godsslag: Petroleum-, skogs-, jordbruks- och övriga bulkprodukter 200 kunder 45 miljoner kronor i omsättning god lönsamhet investerar i genomsnitt 5 miljoner kronor årligen Hamnanläggningar/resurser 1 kvadratkilometer hamnområde 3 km kajer 8 meters hamndjup som max 6 kranar 15 truckar och lastmaskiner 1 bogserbåt (Pampus) 19 fast anställda, vanligt med extrapersonal kvadratmeter magasinsytor

77 Flik 21. Formulär Skyddsvärda områden i kommunen med prioritering Socialekonomiskt värdefulla områden Miljöuppföljning efter sanering av olja Skadeinventeringsprotokoll Kommunen informerar om projekt "oljesanering" Bemanningslista för kommunen Bilaga Frivilliga Avtal för frivilliga Anmälan av frivilliga Dagrapport Dagboksformulär - räddningstjänst/sanering Avslut av räddningstjänst

78

79