Bilförmåner påverkar utsläpp av koldioxid från bilar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilförmåner påverkar utsläpp av koldioxid från bilar"

Transkript

1 Bilförmåner påverkar utsläpp av koldioxid från bilar Rapport 5381 juni 2004

2 Bilförmåner påverkar utsläpp av koldioxid från bilar Rapport 5381 NATURVÅRDSVERKET

3 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: Tel: Internet: Postadress: NATURVÅRDSVERKET (växel) Naturvårdsverket Stockholm ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2004 Elektronisk publikation

4 Förord Naturvårdsverket har till uppgift att analysera och föreslå styrmedel som bidrar till att Sveriges miljömål nås. Risken för framtida klimatförändringar till följd av mänskliga utsläpp av växthusgaser bedöms som ett av de svåraste globala miljöproblemen vi står inför idag. Att lyckas begränsa en framtida mänsklig klimatpåverkan har blivit synonymt med en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Vägtrafiken förbrukar stora mängder ändliga resurser och är nästan helt beroende av fossila bränslen. För att klimatmålet ska kunna nås är det viktigt att trafikens användning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid begränsas. Koldioxidutsläppen från nya bilar är avsevärt högre i Sverige jämfört med övriga EU-länder. De svenska reglerna för bilförmån har bedömts vara en bidragande faktor till den dåliga bränsleekonomin för bilar i Sverige. Under 2003/2004 har vi arbetat med att ta fram ett underlag om nya styrmedel för regeringens översyn av den svenska klimatstrategin. I detta arbete har vi gett INREGIA i uppdrag att studera sambanden mellan bilförmånsreglernas utformning och förmånsbilarnas bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. INREGIA har utvärderat effekterna av de senaste ändringarna i reglerna för förmånsbilar samt analyserat effekterna och konsekvenserna av att införa bilförmånsregler där förmånsvärderingen baseras på bilens utsläpp av koldioxid. Uppdragsansvarig på Naturvårdsverket har varit Reino Abrahamsson, enheten för klimatfrågor. Uppdraget har genomförts av Sirje Pädam och Joakim Johansson från INREGIA samt Ulf Johansson från WSP. Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll. Stockholm juni

5 4

6 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 5 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Arbetets genomförande Rapportens disposition Ändrade regler vid förmånsbeskattningen Regeländringarna Beståndet av förmånsbilar Försäljning Körsträcka Kostnader för fordon Metod och utgångspunkter Slutsatser och kommentarer baserat på genomförda intervjuer Förmånsbeskattning av tjänstebilar i övriga Europa Länder som har förmånsbeskattning Jämförelse av bil- och bränsleförmån/år för olika länder i Europa Länder där förmånsbeskattningen baseras på bilens verkliga bränsleförbrukning Fallstudie koldioxid-relaterade förmånsregler i Sverige Principiella utgångspunkter Genomgång av det brittiska systemet Ett system anpassat efter svenska förhållanden Förväntade effekter på nybilsförsäljning Emissioner Samhällsekonomiska konsekvenser Konsekvensanalys för bilbranschen Slutsatser och rekommendationer Bilaga 1. Sammanställning av intervjusvar Bilaga 2. Sammanställning av förmånsbeskattning i övriga Europa

7 Sammanfattning Bakgrund Nya bilar i Sverige är tyngre, har större cylindervolym och har starkare motor än snittet i EU. Detta har lett till att bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen från nya bilar är avsevärt högre i Sverige än i övriga EU-länder. En tänkbar anledning till detta kan vara att nybilsköpen i Sverige till stor del är förmånsbilar och att bilförmånsreglernas utformning bidrar till låg priskänslighet för fordons- och bränslekostnader. Inregia och WSP har mot denna bakgrund studerat sambanden mellan förmånsreglernas utformning och förmånsbilarnas bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. I en första del av studien har effekterna av de senaste ändringarna i skattereglerna för förmånsbilar utvärderats. I en andra del har effekterna av en starkare relation mellan en bils koldioxidutsläpp och deras bilförmånsvärde analyserats. Tidigare regeländringar Från den första januari 1997 ändrades beskattningen av förmånsbil. Enligt de tidigare reglerna beskattades inte förmånstagaren för fritt drivmedel för privat körning. Från och med 1997 separerades bilförmånen från drivmedelsförmånen. Regeländringarna innebar också större krav på redovisning. Regeländringarna 1997 innebar att förmånsvärdet, exklusive drivmedelsförmånen, reducerades för såväl nya som äldre s.k. sexårsbilar. Reduktionen var dock större för de nya bilarna. Att de äldre bilarna blev mer kostsamma relativt sett kan ha påverkat fördelningen mellan nya och äldre förmånsbilar. Efter 1997 har ytterligare två ändringar gjorts, i syfte att öka miljöbilarnas attraktivitet som förmånsbil. Från och med 1999 likställdes förmånsvärdet av miljöbil med motsvarande jämförbar konventionell modell. För att ytterligare underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar infördes den 1 januari 2002 ytterligare nedsättning jämfört med tidigare. Effekter på beståndet av förmånsbilar Fram till mitten av 1990-talet sjönk antalet bilförmåner. Mellan 1995 och 1997 sjönk antalet med cirka 8 procent. Efter 1997 har antalet återigen stigit. Att bilförmånernas antal minskade före regeländringen 1997 kan bero på att diskussionerna om regeländringarna som inleddes hösten 1995 gjorde att många anställda avstod från förmånsbil till dess att de nya reglerna hade införts. Att antalet förmånsbilar har ökat efter 1997 kan bero på flera saker. En orsak kan vara att de nya reglerna i vissa fall har reducerat kostnaderna för att ha förmånsbil förmåns- 6

8 värdet har sjunkit för anställda som väljer bort drivmedelsförmån och även i snitt för dem med drivmedelsförmån. En annan anledning kan vara att fler anställda inte anser att det lönar sig att utföra tjänsteärenden med privat bil eftersom bilersättningen i stor utsträckning har urholkats på grund av inflationen. En ytterligare anledning kan vara att nya bilar minskar snabbt i värde, vilket innebär att milkostnaden för en ny bil är betydligt högre än de 16 kronor som är skattefria vid användning av privat bil. Det finns inga säkra uppgifter om vilka effekter som regeländringarna har haft på förmånsbilarnas vikt. Den statistik som finns tillgänglig delar upp personbilsparken efter ägare och vikt. Det samband som kan urskiljas är att den genomsnittlige företagsbilen (förmånsbilar och andra företagsbilar) är tyngre är den genomsnittlige privatbilen, vilket bland annat kan vara ett resultat av att företag och privatpersoner har annorlunda transportbehov. Huruvida förmånsbilarna har blivit tyngre under senare år är oklart. Av de beräkningar som har gjorts framkommer att genomsnittsåldern för förmånsbilarna från och med 1999 är yngre än tidigare. Detta kan vara en effekt av att förmånsvärdet för de äldre bilarna inte minskade i samma utsträckning som för nya bilar i och med regeländringen Det finns indikationer på att antalet gamla förmånsbilar successivt har minskat över tiden. Ytterst få företagsbilar är idag miljöbilar. En anledning kan vara att miljöbilen upplevs som liten, är dyrare än motsvarande konventionell bil och att andrahandsvärdet är osäkert. Därutöver kan högre leasingkostnader vara en tillbakahållande faktor. Det finns också indikationer på att de miljöbilar som finns på marknaden till närmare 50 procent körs på konventionella drivmedel. Effekter på försäljning av nya förmånsbilar Av de drygt personbilar som nyregistrerades under 2002 registrerades drygt av företag. Hur många av dessa företagsbilar som är förmånsbilar går inte att urskilja från statistiken. Vi har däremot uppskattat försäljningen av nya förmånsbilar under 2002 till , vilket således utgör drygt 50 procent av företagens nyregistrerade bilar det året. De ändrade förmånsreglerna har enligt de intervjuer vi genomfört inte mer än marginellt påverkat bränsleeffektivitet hos de nya förmånsbilarna. Påverkan rapporteras ha varit tydligare strax efter regeländringen. Eventuellt kan den större andelen dieselbilar som såldes i Sverige perioden ha haft ett samband med ändringarna av förmånsreglerna I förhållande till de totalt ca förmånsbilar som såldes år 2002 är försäljningen av 352 miljöbilar som förmånsbilar ytterst marginell. Enligt bedömningar av bilförsäljare används huvuddelen av de miljöbilar som säljs till företagen som bruksbilar. 7

9 Effekter på förmånsbilarnas körsträcka Två källor har använts för att skatta regeländringarnas effekter på förmånsbilarnas körsträcka; företagsintervjuer och nationell resvaneundersökning. De företagsintervjuer som har genomförts inom ramen för projektet ger stöd för att den privata körsträckan har minskat efter det att bil- och drivmedelsförmån separerades Ett av de intervjuade företagen gav även en kvantitativ redovisning som visar på en reduktion i bränsleinköp per månad på ca 20 procent. En stor andel av denna reduktion bedöms bero på minskad körsträcka. Enligt den nationella resvaneundersökningen minskade den totala körsträckan (privat och i tjänsten) per förmånsbil med 22 procent om man tar genomsnittet för alla år efter 1997 och jämför med perioden före regeländringen. Miljöeffekter För att bedöma miljöeffekterna av de tidigare regeländringarna har antaganden (se ovanstående diskussion) gjorts om förändringar i antalet förmånsbilar, bränsleeffektivitet/byte till diesel, körsträcka och antal miljöbilar. Utifrån dessa antaganden har överslagsberäkning gjorts. Resultaten för koldioxidutsläppen redovisa i tabellen nedan CO 2, ton Diesel Kortare körsträcka Miljöbilar Summa Enligt beräkningarna påverkar den minskade körsträckan koldioxidutsläppen allra mest (den berör samtliga förmånsbilar), därefter kommer dieseleffekten (som berör max förmånsbilar). För att beräkna nettoeffekterna på miljön kan det också vara viktigt att beakta förändringar i förmånstagarnas privata körning. Dessutom måste andra emissioner förutom koldioxid inkluderas. Kostnader som påverkar förmånstagaren Om vi ser framåt i tiden och vill bedöma effekterna av ytterligare ändringar i förmånsreglerna är det viktigt att kartlägga vilka kostnader som förmånstagarna idag belastas med och hur dessa kostnader skulle påverkas. Som en del i denna kartläggning har ett antal företagsintervjuer genomförts. Intervjuerna har gett en bild av vilken policy och vilka regler företagen har vid tilldelning av förmånsbilar till sina anställda. Vidare har den anställdes ekonomiska villkor 8

10 klarlagts. Slutligen har också konsekvenser av ändrad förmånsbeskattning samt införande av speciella regler för miljöbilar kartlagts. Slutsatserna av intervjuerna kan sammanfattas enligt följande: Den typiska förmånsbilen är en Volvo V70, Passat, Audi A4, Ford Mondeo eller liknande bil med ett värde mellan kronor. Representativt inköpspris för en förmånsbil är ca 7 basbelopp. Volvo V70 är ofta en normbil vilket också indikerar acceptabel nivå för bränsleförbrukning och säkerhetsnivå Avtalsperioden varierar mellan 2-4 år. Vanligast är 3 år eller mil. Ekonomin styr hur länge bilen behålls Några företag förordar val av miljöbil. Företagen anser dock oftast att kostnaden för miljöbilen inte kompenseras av dess fördelar. Ökning av miljöbilar hämmas av administrativt krångel, t.ex. bestämning av förmånsvärde och jämkning av förmånsvärde varje år. Företagen är kostnadsmedvetna vid val av förmånsbil, ekonomin är viktigast och vilken service bilhandlaren/leasingbolaget kan erbjuda Många företag har genom skärpning av sin policy minskat antalet förmånsbilar sedan regeländringen Ökningen av förmånsbilar i Sverige, totalt sett, förklaras av tillväxt i nya företag och branscher. En del av ökningen beror också på att anställda inte längre vill köra egen bil i tjänsten eftersom milersättningen försämrats över tiden Olika typer av finansiering förekommer i dagsläget. En del förmånstagare betalar enbart skatt på förmånsvärde. Andra betalar dessutom ett brutto- eller nettolöneavdrag till företaget. En ny form av finansiering har utvecklats som innebär att den anställde genom löneavdrag betalar leasingkostnaden för bilen och dessutom beskattas för förmånsvärdet. Företaget betalar bensinen för cirka 50 procent av förmånstagarna Företagen leasar bilarna från återförsäljare eller finansbolag (undantag Vägverket och Volvo bland de intervjuade företagen). Leasing är den billigaste lösningen eftersom finansbolaget inte betalar moms vid inköp av bilen I och med införande av drivmedelsberoende förmånsvärde har också valet av bränsleeffektiva bilar blivit viktigare. Förmånsbeskattning av tjänstebilar i övriga Europa I nästan alla länder inom EU förekommer någon form av förmånsbeskattning vid privat användning av tjänstebil. Förmån för fri bensin förekommer sporadiskt. Vanligast princip för beräkning av förmånsvärdet är att en andel av nybilspriset läggs till användarens lön och beskattas. I de flesta av länderna i Europa beräknas förmånsvärdet som en procentandel av bilens nypris, inklusive skatter. I andra fall är det körsträcka, basbelopp och andra faktorer som styr. I fallet med förmån för fritt drivmedel baseras detta på bilens inköpspris, körsträcka eller schablonbelopp. Vi har funnit två länder, Belgien och Storbritannien, där förmånsbeskattningen baseras på bilens verkliga bränsleförbrukning. I Belgien är den beskattningsbara förmånen baserad på antal körda km och är beroende av motorvolym enligt en ökande skala. Skatten är dock låg och har högst marginell inverkan på valet av förmånsbil. I Storbritan- 9

11 nien baseras förmånsbeskattningen av bilinnehavet och tillgång till fritt bränsle på tjänstebilens koldioxidutsläpp enligt en ökande skala. Med tanke på den marginella effekt som systemet i Belgien har medfört har vi som utgångspunkt för en fallstudie på ett koldioxidrelaterat förmånsregelsystem i Sverige valt det brittiska systemet. Ett koldioxidrelaterat system anpassat för Sverige Om det brittiska systemet för förmånsbeskattning infördes i Sverige utan några justeringar skulle skatteintäkterna öka betydligt. Våra kalkyler visar att det sammanlagda förmånsvärdet enligt de nu gällande reglerna för ett antal typiska förmånsbilar uppgår till ca miljoner kronor. De brittiska reglerna skulle under det första året ge ett förmånsvärde på cirka miljoner kronor. Vi har därför valt att anpassa systemet till skatteneutralitet för Sverige. Anpassningen av det brittiska systemet för Sverige har gjorts i följande avseenden: Förmånsvärdet i det svenska systemet beräknas som procent av det listade nybilspriset, till skillnad från procent i Storbritannien. Beskattningen i Sverige börjar på utsläppsnivån 170 gram koldioxid per km, istället för 165 gram per km i Storbritannien. För varje år som bilen åldras ökar beskattningen denna ökning är lägre i Sverige än i Storbritannien. Förväntade effekter på nybilsförsäljning I Storbritannien kan följande tre effekter urskiljas: Ökad dieselandel, ökning av antalet småbilar, och inlösen av leasingavtal. Liknande effekter skulle uppstå om systemet infördes i Sverige. Vi kan också förvänta oss byte till mindre motor, byte av märke och att anställda avstår från förmånsbil. Genomslaget av regeländringarna kommer att beror på ett antal olika faktorer. De engelska erfarenheterna är viktiga, men det gäller att också ta fasta på de kostnadssignaler som ges av förslaget till ändrade förmånsregler i Sverige. Av de idag ca förmånsbilarna har vi bedömt att de nya förmånsreglerna skulle leda till följande effekter: byter till diesel, byter till mindre bensinmotor, byter till mindre bil, byter till annat märke, avstår från förmånsbil, löser in sina avtal, gör ingenting Effekter på emissioner Införandet av koldioxidrelaterade förmånsregler leder till en ökad efterfrågan på bilar med låga koldioxidutsläpp. Effekterna av de nya reglerna uppkommer följaktligen främst 10

12 genom en ökad försäljning av diselbilar, lätta och andra bränslesnåla bilar och en minskad försäljning av tyngre bilar, dvs. genom en förändrad fordonsflotta. Förändringarna i det totala bilinnehavet eller trafikarbetet är sannolikt små. Vid skattningarna har därför bilinnehavet och trafikarbetet antagits vara opåverkade av de nya reglerna. För att bedöma effekterna på emissionerna är det nödvändigt att göra antaganden om vilken utveckling som skulle ha skett om nuvarande förmånssystem bibehölls. Utan införandet av ett nytt system är prognosen att körsträckan kommer att öka betydligt mellan 1990 och Samtidigt minskar alla emissioner utom CO 2. Tack vare bränsleeffektivare fordon ökar inte CO 2 lika snabbt som körsträckan, men det är långt ifrån tillräckligt. I ett något längre perspektiv, till 2020, ökar körsträcka och CO 2 utsläppen ytterligare. Även SO 2 utsläppen förväntas stiga. Övriga emissioner sjunker både jämfört med 1990 och Om de nya reglerna införs från och med den 1 januari 2005 kommer hela förmånsbilparken att ha bytts ut två gånger fram till slutet av År 2020 kommer reglerna att ha varit i kraft i 16 år och en del av de äldsta bilarna kommer att ha skrotats för att de har blivit uttjänta. Till 2010 kommer de nya förmånsreglerna att ge en reduktion i CO 2 - utsläppen i hela personbilparken med ton per år (2 procent) jämfört med basprognosen. År 2020 förväntas CO 2 -utsläppen ha reducerats med ton (3,7 procent) jämfört med basprognosen. Emissionerna av HC, CO och SO 2 minskar med de nya förmånsreglerna. Utsläppen av NOx och partiklar förväntas däremot att stiga. Detta trots att alltfler dieselbilar uppfyller kraven för MK2005. Resultaten understryker således vikten av att fortsätta att förbättra dieselbilarnas emissionsegenskaper. Samhällsekonomisk bedömning De nya reglerna innebär att vissa emissioner (CO 2, HC, CO och SO 2 ) kommer att minska medan andra emissioner (partiklar och NOx) kommer att öka. Frågan är om det är samhällsekonomiskt lönsamt att uppnå reduktioner i koldioxid på bekostnad av ökade lokala utsläpp. För att ta reda på den samhällsekonomiska värderingen av de ändrade emissionerna översätts de till kronor genom att tillämpa ASEK:s utsläppsvärderingar. 1 De samhällsekonomiska miljövinsterna kan enligt våra beräkningar sammanfattas enligt följande: Värdet av att emissioner reduceras, huvudalternativ år 2010, miljoner kronor Huvudalternativ HC CO NOx CO 2 Partiklar SO 2 Netto Tätort 46,6 0,0-28,6 178,5-137,7 1,4 60,2 Landsväg 10,2 0,0-17,6 151,5 0,0 0,2 144,4 Summa 56,8 0,0-46,2 330,0-137,7 1,6 204,6 1 SIKA Rapport 2002:4, Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden på transportområdet 11

13 De ökade emissionerna av NOx och partiklar ger främst upphov till lokala hälsoeffekter. De samhällsekonomiska kostnaderna för ökningen av dessa två utsläpp har beräknats till cirka 200 miljoner kronor. Men då har vi gjort ett förenklat antagande att den genomsnittliga platsen för emissionerna är Falun. Den samhällsekonomiska kostnaden för de lokala utsläppen beror på hur många människor som exponeras. Således kan kostnaden variera stort beroende på var i landet utsläppen sker. De samhällsekonomiska kostnader som uppkommer på grund av ökade lokala utsläpp kommer enligt beräkningarna att uppvägas av reduktionerna av HC, SO 2 - och CO 2 - utsläpp. Emissionsmässigt ger de nya förmånsreglerna en samhällsekonomisk nettovinst på drygt 200 miljoner kronor. 12

14 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vägtrafiken står för en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige och det är en sektor som kontinuerligt ökar sina utsläpp. Trots ett nationellt sektormål för trafiken att år 2010 stabilisera utsläppen av koldioxid på 1990 års nivå, har utsläppen ökat med 8 procent sedan Jämfört med övriga EU-länder är bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen från nya bilar avsevärt högre i Sverige. Orsakerna beror framförallt på att nya bilar i Sverige är tyngre, har större cylindervolym och har starkare motor än snittet i EU. Viktiga faktorer bakom den dåliga bränsleekonomin i den svenska bilparken verkar vara att nybilsköpen till närmare hälften är företags-, leasing och förmånsbilar och att bilförmånsreglernas utformning bidrar till låg priskänslighet för fordons- och bränslekostnader. Naturvårdsverket har mot denna bakgrund gett Inregia och WSP i uppdrag att studera sambanden mellan förmånsreglernas utformning och förmånsbilarnas bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Ett första syfte med studien är att utvärdera effekterna av de senaste ändringarna i skattereglerna för förmånsbilar, för att därigenom få svar på frågan om regeländringarna kan ha bidragit till positiva konsekvenser för miljön i form av ökad efterfrågan på bränsleeffektiva bilar (val av förmånsbil), ökad efterfrågan av miljöbilar och alternativa drivmedel samt på minskat privat körsträcka för förmånsbilar. Ett andra syfte med studien är att analysera effekterna av en starkare relation mellan en bils koldioxidutsläpp och dess bilförmånsvärde, för att därigenom få en uppfattning om potentialen för minskade koldioxidutsläpp från personbilar, samhällsekonomisk effektivitet och näringslivskonsekvenserna av en sådan förändring. 1.2 Arbetets genomförande Arbetet har delats in i fyra olika delar enligt följande: 1. Utvärdering av tidigare års regeländringar. 2. Kostnader som påverkar förmånstagaren. 3. Bilförmånsregler i övriga Europa 4. Fallstudie: Effekter av ett koldioxidrelaterat förmånsvärde i Sverige Utvärderingen av tidigare års regeländringar har i första hand gjorts med officiell statistik. I vissa fall saknas emellertid tillförlitlig data varför vi också har kompletterat den officiella statistiken med bland annat information från företagsintervjuer. Med hjälp av detta underlag beskriver vi konsekvenserna av 1997 års ändring av förmånsbeskattningen och av 1999 och 2002 års nedsättningar av förmånsvärdet för miljöbilar. Vi 13

15 beskriver de förändringar i beståndet av förmånsbilar, försäljningen av förmånsbilar och förmånsbilarnas körsträcka, som har inträffat i samband med regeländringarna. I kartläggningen av kostnaderna för förmånstagaren har vi använt oss av olika källor. Förutom beskattning av förmånsvärdet finns andra kostnader som förmånstagaren belastas av. Det finns inget entydigt sätt att kartlägga dessa kostnader. Från Riksskatteverket har vi hämtat information om antalet bilförmåner, dess storlek och förekomst av förmån för fritt bränsle. För bedömning av förmånstagarnas kostnader behövs information från andra källor. Vi har genomfört en rad intervjuer inom ramen för projektet. Vi har intervjuat Ynnor och Bilreda som representanter för företag som har specialiserat sig på hantering av förmånsbilar. Vi har dessutom intervjuat 10 ytterligare företag. Kartläggningen av förmånsbeskattning av tjänstebilar i övriga Europa baseras på information som huvudsakligen har hämtats från den Europeiska bilindustrins branschorganisation, ACEA, och deras tax guide. I vissa fall har kompletterande information hämtats från nationella branschföreningar eller liknande. I fallstudien analyseras konsekvenserna av ett koldioxidbaserat förmånsregelsystem i Sverige. Vi utgår från det brittiska systemet men anpassar det för att bli skatteneutralt i Sverige. Med utgångspunkt i Storbritanniens erfarenheter och de likheter och skillnader som finns mellan Storbritannien och Sverige har vi gjort en bedömning av systemets effekter på nybilsförsäljning, bränsleförbrukning, körsträcka, emissioner och andra effekter av samhällsekonomisk betydelse. 1.3 Rapportens disposition I kapitel 2 redovisas utvärderingen av tidigare regeländringarna. I kapitel 3 redovisas en genomgång av vilka kostnader som påverkar förmånstagaren. I kapitel 4 görs en karläggning över erfarenheter från övriga Europa. I kapitel 5 diskuteras möjligheterna att införa ett starkare koldioxidrelaterat förmånsvärde i Sverige. I det avslutande kapitlet 6 redovisas slutsatser och rekommendationer. 14

16 2. Ändrade regler vid förmånsbeskattningen Förutom att presentera en allmän genomgång av data om beståndet av förmånsbilar och bedömningar av försäljningsutvecklingen under den senaste tioårsperioden, är syftet med detta kapitel att följa upp och utvärdera effekterna av 1997 års ändring av förmånsbeskattningen och nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar 1999 respektive Regeländringarna Från den första januari 1997 ändrades beskattningen av förmånsbil. Syftet med de nya reglerna var att ge incitament till mindre privat körning med förmånsbil. Enligt de tidigare reglerna beskattades inte förmånstagaren för fritt drivmedel för privat körning. Schablon för beräkning av förmånsvärde före och efter 1997 Gamla regler Nya regler 0,7*basbeopp + 0,3*basbelpp + 20% av nybilspriset 75% av statslåneränta*nybilspris + 9% av nybilspris + om pris>7,5 basbelopp så + 20%*nybilspris på överskjutande belopp Förmånsvärdet får inte överstiga 40 procent eller Om drivmedel ingår för understiga 32 procent privat körning tillkommer av nybilspriset drivmedelsförmån. Den värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. Källa: Regeringens proposition 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m. En viktig ändring för att nå syftet var att bilförmånen separerades från drivmedelsförmånen. Omläggningen innebär att förmånstagare som får fritt drivmedel för privat körning numera också beskattas för drivmedelsförmån. Alternativet är att förmånstagaren själv betalar drivmedlet för privat körning och då utgår ingen drivmedelsförmån. Enligt proposition 1996/97:19 var målsättningen att förmånstagaren skulle betala drivmedlet för privat körning själv. Den nya schablonen för beräkning av bilens förmånsvärde ger ett lägre förmånsvärde än den schablon som användes till och med Den nya schablo- 15

17 nen bestämdes genom att likställa beräkningsgrunden vid en privat körsträcka på kilometer. 2 Syftet var att förmånstagaren skulle möta den verkliga kostnaden. Även värdejusteringen för de äldre bilarna, de s.k. sexårsbilarna gjordes om i samband med regeländringen. Ändringen innebär att en större andel av nybilspriset används för att justera värdet på en gammal bil. Tidigare användes 70 procent av nybilspriset. I och med att de nya reglerna trädde i kraft antogs den gamla bilens värde motsvara 80 procent av nybilspriset. Både enligt det nya och enligt det gamla systemet, beräknas förmånsvärdet i övrigt på samma sätt för gamla bilar som för nya bilar. Regeländringarna innebar också större krav på redovisning. Från och med den 1 januari 1997 ska arbetsgivaren i kontrolluppgiften specificera: 1. bilens modellbeteckning och årsmodell, 2. eventuell nedsättning av bilförmånsvärdet, 3. antal kilometer tjänstekörning som avser resa i tjänsten och som utgör ersättning för kostnader för drivmedel, 4. förekomst av fritt eller delvis fritt drivmedel. Figur 2.1 nedan visar effekten på förmånsvärdet för tre nya bilar och en sexårsbil, exklusive drivmedelsförmån. Figuren visar att förmånsvärdet, exklusive drivmedelsförmånen, sjönk på grund av regeländringen. Som en effekt av detta, minskade i proportion till det lägre värdet även företagens kostnader för sociala avgifter på förmånsvärdet. Skillnaden mellan gammalt och nytt förmånsvärde för de äldre bilarna är dock mindre än för de nya bilarna, vilket innebär att relativt sett så blev sexårsbilarna mer kostsamma och det kan ha påverkat fördelningen mellan nya och äldre förmånsbilar. Som grund för beräkningen av förmånsvärdet för sexårsbilen har Volvo S40 använts. För de bilar som visas i figur 2.1 motsvarar skillnaden i förmånsvärde en drivmedelsförmån i storleken km privat årlig körning beroende på bilmodell. 3 2 Prop.1996/97:19 3 Det här ger en längre privat körsträcka än vad som var intentionen bakom regeländringen. Flera orsaker till att brytpunkter ligger högre kan finnas. Under perioden har bilarnas bränsleeffektivitet förbättrats och statslåneräntan sjunkit. Eventuellt gjordes också antaganden om snabbt stigande bensinpriser. Eftersom den reala höjningen varit måttlig sedan 1996 kan detta vara ytterligare en förklaring. 16

18 Figur 2.1 Effekten på förmånsvärdet (exklusive drivmedelsförmån) av 1997 års regeländring Volvo S40 Volvo V70 Saab 9-5 Sexårsbil Före 97 Efter 97 (exklusive drivmedelsförmån) Tabell 2.1 visar de bilar som åskådliggörs i figuren ovan, samt respektive modellvariant och listpris. Tabell 2.1 Listpriser, 2004 Bilmodell och version Listpris Saab 9-5, 2.3t Vector Volvo S40, 2,0T Trophy Volvo V HGV Add. HU Källa: Dagens industris bilaga: Nya Bilar 2004 Förmånsvärde för fri bil måste tas upp till beskattning så snart bilen används mer än i ringa omfattning. Som ringa omfattning anges ett fåtal tillfällen och redan i prop. 1993/94:90 fastställs att den sammanlagda privata körsträckan ska vara mindre än 100 mil per år. Enligt Riksskatteverkets rekommendation från 1995 utgör ett fåtal tillfällen högst tio gånger. På denna punkt har således reglerna inte ändrats i och med 1997 års ändring. Eftersom arbetsresor klassas som privatresor innebär det att fri bil som används för arbetspendling måste tas upp till beskattning. Både enligt de gamla och enligt de nya reglerna går det att få jämkning nedåt om förmånsbilen används som arbetsredskap. Nytt från och med 1997 är att den som kör tjänstekilometer eller mer kan få förmånsvärdet justerat ned med 75 procent. I det gamla systemet saknas riktlinjer både om antalet kilometer och om omfattningen av nedsättningen. Efter 1997 har två ändringar gjorts i syfte att öka miljöbilarnas attraktivitet som förmånsbil. Från och med 1999 likställdes förmånsvärdet av miljöbil med motsvarande jämförbar konventionell modell. För att ytterligare underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar infördes den 1 januari 2002 ytterligare nedsättning jämfört med 17

19 tidigare. För elbil eller elhybrid blev det möjligt att justera ned förmånsvärdet med 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan miljöanpassad teknik. Nedsättningen får dock inte överstiga kronor per år. Regeln gäller till och med taxeringsåret För bilar som drivs med alkohol eller annan gas än gasol medges en nedsättning till 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara konventionella bilen. För dessa bilar får nedsättningen inte överstiga kronor. Den senare justeringsregeln gäller till och med taxeringsår För taxibilar gäller speciella regler som inte tas upp här. Även företagens lönekostnader, dvs. sociala kostnader, har som tidigare påtalats påverkats av förändringen av förmånsbeskattningen. Figur 2.2 Effekten på företagens lönekostnader (exklusive drivmedelsförmån) av 1997 års regeländring för en Volvo V70 2, Enbart förmånsvärde 1996 Enbart förmånsvärde 1997 Nettoavdrag 2000/mån 1996 Nettoavdrag 2000/mån 1997 Bruttoavdrag 2000/mån 1996 Bruttoavdrag 2000/mån 1997 Bruttoavdrag 4000/mån 1996 Bruttoavdrag 4000/mån 1997 Leasingkostnad 1996,97 Figur 2.2 beskriver företagets lönekostnader per år för tillhandahållande av förmånsbil till en anställd före och efter regeländringen Enbart bilförmån beaktas. Lönekostnaderna avser sociala kostnader som betalas på bilens förmånsvärde. I de fall som löneavdrag förekommer innebär det att företaget får tillbaka pengar från den anställde för finansiering av förmånsbilen. Därav de negativa staplarna i figuren. Denna "intäkt" för företaget skall helt eller delvis balansera företagets leasingkostnad för förmånsbilen, se stapel längst till höger. I samtliga beräkningsfall för olika löneavdrag blir företagets minskning av lönekostnaderna ca kr per år efter regeländringen I de fall företaget betalar förmån för drivmedel behöver förmånstagaren köra cirka mil privat (11 920/(1,2*9,5*0,32)) eller mer innan företagets lönekostnader kommer upp i samma nivå som före regeländringen

20 2.2 Beståndet av förmånsbilar Enligt Riksskatteverket uppgick antalet bilförmåner till cirka under år I tabell 2.2 nedan visas data om antalet bilförmåner under 1991 och perioden Tabell 2.2 Antalet bilförmåner och genomsnittlig förmån, kronor i löpande priser inkomståren 1991 och Inkomstår Bilförmåner Årlig förändring Genomsnittlig bilförmån, kr Genomsnittlig drivmedelsförmån, kr ,3% ,0% ,9% ,4% ,3% ,8% ,5% ,5% ,9% Källa: Riksskatteverket Not: Observera att förmånstagare som kör långt i tjänsten (över km per år) sedan 1997 kan få nedsättning av förmånsvärdet med 25% Antalet bilförmåner sjönk fram till mitten av 1990-talet, men från och med 1997 har antalet börjat stiga. Anledningen till att bilförmånernas antal minskade före regeländringen är att diskussionerna om regeländringarna som inleddes hösten 1995 gjorde att många anställda avstod från förmånsbil till dess att de nya reglerna hade införts. När de nya reglerna hade trätt i kraft började antalet förmånsbilar att öka, men det dröjde två år efter det att de nya reglerna hade börjat gälla till det att antalet bilförmåner var tillbaka på samma nivå som Mellan 1995 och 1997 sjönk antalet bilförmåner med cirka 8 procent. Eftersom beräkningsgrunden ändrades så att förmånsvärdet för bilen blev lägre, sjönk även värdet av den genomsnittliga bilförmånen i samband med att de nya reglerna trädde i kraft och har under hela perioden fram till 2002 legat på en lägre nivå än det genomsnittliga förmånsvärdet före Summan av genomsnittlig bil- och bränsleförmån blev i samband med regeländringarna 1997 ungefär 10 procent lägre än förmånsvärdet 1996 och har inte nått 1996 års nivå förrän år Jämförelsen är dock inte helt rättvisande eftersom inte alla förmånstagare har drivmedelsförmån. Även antalet drivmedelsförmåner har ökat sedan 1997, men tillväxten har varit långsam i jämförelse med utvecklingen av bilförmåner. Mellan 1997 och 2002 sjönk drivmedelsförmånernas andel i förhållande till bilförmånerna från 58 procent till 50 procent, se figur

Inventering av miljöbilspriser på andrahandsmarknaden. Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06

Inventering av miljöbilspriser på andrahandsmarknaden. Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06 Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06 Miljöbilar i Stockholm är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Miljöförvaltningen,

Läs mer

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Sida 1 av 8 Yttrande 2014-05-15 Ynnor AB Kärleksgatan 2, 211 45 Malmö Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Om Ynnor AB 3. Ställningstaganden

Läs mer

Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven

Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven Ynnor AB, oberoende rådgivare för företagens bilar. Pressmeddelande 2012-12-03 Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven Ny teknik för att klara

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Miljöbästa bilar 2013

Miljöbästa bilar 2013 Miljöbästa bilar 213 Urvalskriterier Klimat Enligt regeringens förslag till ny miljöbilsdefinition, som planeras införas den 1 januari 213. Koldioxidutsläppen ur avgasröret ska vara mindre än 95 +,457*(M

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Beskattning av förmånsbilar Underlag till utredningen om fossilfri fordonsflotta i Sverige (N 2012:05), reviderad version

Beskattning av förmånsbilar Underlag till utredningen om fossilfri fordonsflotta i Sverige (N 2012:05), reviderad version YNNOR AB Beskattning av förmånsbilar Underlag till utredningen om fossilfri fordonsflotta i Sverige (N 2012:05), reviderad version Ronny Svensson, Mikael Lindström 2013-05-07 2 Sammanfattning Totalt rullar

Läs mer

Bilregistreringarna i maj enligt prognos

Bilregistreringarna i maj enligt prognos 2013-06-03 Bilregistreringarna i maj enligt prognos - Personbilsregistreringarna visade på en liten ökning i maj, vilket är andra månaden i rad med plussiffror. Det var samma antal registreringsdagar både

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

VOLKSWAGEN GROUP SEAT FÖRMÅNSBILAR 2012

VOLKSWAGEN GROUP SEAT FÖRMÅNSBILAR 2012 VOLKSWAGEN GROUP SEAT FÖRMÅNSBILAR 2012 TILL ER TJÄNST. SEAT är det bästa av två världar. Det är spansk passion och tysk teknik i perfekt harmoni. Stilren design och hög kvalitet, körglädje och kompromisslös

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1650-2663 * Ändring i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) om värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m.

Läs mer

REGELVERK. Bilförmån & Privatbil i tjänsten. Per Benckert, Kimberlite AB 2010-01-01

REGELVERK. Bilförmån & Privatbil i tjänsten. Per Benckert, Kimberlite AB 2010-01-01 REGELVERK Bilförmån & Privatbil i tjänsten Per Benckert, Kimberlite AB 2010-01-01 1 Innehållsförteckning 3. Bilförmån 4. Bevisbörda för bilförmån 5. Överklaga skattebeslut 6. Varför bilförmån och krånglig

Läs mer

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar!

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Inledning Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Bilpoolslösning något för din organisation Bakgrund -Nyttor Bilpool vad är det Organisationens

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

Här är nya årets. De ekonomiska frågorna borde

Här är nya årets. De ekonomiska frågorna borde Här är nya årets En ny våg av nya miljöbilar är på väg in. Men vad är bäst hybridbil, etanolbil eller biogasbil? Eller kanske en vanlig bensin- eller dieselmodell? Privata Affärer ger dig tips om dagens

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

1 Erbjudande om förmånsbil bidrar till en effektiv verksamhet vid de regionala enheterna.

1 Erbjudande om förmånsbil bidrar till en effektiv verksamhet vid de regionala enheterna. 2005-12-23 (Reviderade belopp 2013) AVTAL AVTAL OM BILFÖRMÅN FÖR ENHETSCHEFER OCH OMBUDSMÄN VID STs REGIONALA ENHETER (exklusive Stockholm) 1 Erbjudande om förmånsbil bidrar till en effektiv verksamhet

Läs mer

Ökad försäljning av både personbilar och tunga lastbilar

Ökad försäljning av både personbilar och tunga lastbilar 2005-09-01 Ökad försäljning av både personbilar och tunga lastbilar Nybilsförsäljningen ökade i augusti med 14,2 % jämfört med samma månad förra året till 20 361 bilar. Hittills i år har försäljningen

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 212 Maj 213 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Projektledare:

Läs mer

Förmånsbilar REVISIONSRAPPORT 1 (6) 2003-04-03 30-2002-0371. Arbetsmiljöverket 171 84 SOLNA

Förmånsbilar REVISIONSRAPPORT 1 (6) 2003-04-03 30-2002-0371. Arbetsmiljöverket 171 84 SOLNA R4 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1 (6) Arbetsmiljöverket 171 84 SOLNA Förmånsbilar Riksrevisionsverket (RRV) granskade år 2001 Arbetsmiljöverkets (AV:s) beslutsunderlag vid upphandling av förmånsbilar

Läs mer

Miljöbästa bilar 2014

Miljöbästa bilar 2014 Miljöbästa bilar 214 Urvalskriterier Klimat För bilar som kan drivas av etanol E85 eller fordonsgas får koldioxidutsläppen ur avgasröret vara högst 15 g/km. Elbilar och laddhybrider får förbruka högst

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Fortsatt kraftig nedgång på bilmarknaden i april

Fortsatt kraftig nedgång på bilmarknaden i april 2009-05-04 Fortsatt kraftig nedgång på bilmarknaden i april Registreringarna av både personbilar och lastbilar fortsatte att sjunka i april. Även om man tar hänsyn till att april i år hade två färre registreringsdagar

Läs mer

Svenska Energiekonomiska Föreningen den 6 oktober 2009

Svenska Energiekonomiska Föreningen den 6 oktober 2009 Svenska Energiekonomiska Föreningen den 6 oktober 2009 Thomas Fleischer Director Governmental Affairs Volvo Personvagnar AB Page 1 Energieffektivisering - Styrmedel Styrmedel som driver energieffektivisering

Läs mer

Mycket miljö för pengarna - Kostnadseffektiva miljökrav i den offentliga upphandlingen jenny.vonbahr@greenindex.se 1 Presentation Jenny von Bahr, miljöekonom och VD för f Greenindex Rapport: Kostnadseffektiva

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Försäljning av miljöfordon. drivmedel i Stockholm

Försäljning av miljöfordon. drivmedel i Stockholm Miljöbilar i Stockholm Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2008 April 2009 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon och förnybara

Läs mer

Kommunens roll. Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm. Clean Vehicles in Stockholm

Kommunens roll. Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm. Clean Vehicles in Stockholm Clean Vehicles in Stockholm Kommunens roll CLEAN VEHICLES IN STOCKHOLM ENVIRONMENT & HEALTH ADM www.miljobilar.stockholm.se Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm 170.000 miljöbilar 20 %! 95 200.000 % av

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11

Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne. www.miljofordonsyd.se Hässleholm 2009-03-11 Miljögranskning av kommunernas bilflottor i Skåne Hässleholm 2009-03-11 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se

Läs mer

Hur är de skånska bilhandlarnas kunskap om miljöbilar och energieffektiva fordon?

Hur är de skånska bilhandlarnas kunskap om miljöbilar och energieffektiva fordon? Hur är de skånska bilhandlarnas kunskap om miljöbilar och energieffektiva fordon? -besök hos 82 bilhandlare i 11 skånska kommuner Titel: Hur är de skånska bilhandlarnas kunskap om miljöbilar och energieffekter

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Trafiksäker bil. krocksäkerhet & bilbesiktningsresultat

Trafiksäker bil. krocksäkerhet & bilbesiktningsresultat Trafiksäker bil krocksäkerhet & bilbesiktningsresultat För dig som letar efter en begagnad bil är det inte självklart att du ska räkna med att en krocksäker bil per automatik går felfritt genom bilbesiktningen

Läs mer

Miljöbilar 2013. BIL Sweden 2012-12-28

Miljöbilar 2013. BIL Sweden 2012-12-28 Miljöbilar 2013 BIL Sweden 2012-12-28 Miljöbilar 2013 I denna lista finns de personbilar och lätta lastbilar angivna som uppfyller den nya miljöbilsdefinitionen som trädde i kraft den 1 januari 2013 och

Läs mer

Toyota Personalbil - una fördelar för både arbetsgivaren oc Toyota Personalbil unika fördelar för både arbetsgivaren och den anställde

Toyota Personalbil - una fördelar för både arbetsgivaren oc Toyota Personalbil unika fördelar för både arbetsgivaren och den anställde Toyota Personalbil - una fördelar för både arbetsgivaren oc Toyota Personalbil unika fördelar för både arbetsgivaren och den anställde Flera bilmodeller att välja mellan! www.toyota.se/personalbil Toyota

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Göteborgs Stads bilpool

Göteborgs Stads bilpool 2007-06-11 Göteborgs Stads bilpool kostnadsutvärdering Sommaren år 2004 startades en gemensam bilpool för sex centrala förvaltningar inom Göteborgs stad: Trafikkontoret, Stadskansliet, Stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Kraftigt ökad bilförsäljning

Kraftigt ökad bilförsäljning 2005-10-03 Kraftigt ökad bilförsäljning Nybilsförsäljningen ökade i september med 11,6 % jämfört med samma månad förra året till 25 076 bilar. Hittills i år har försäljningen ökat med 3,8 %. Lastbilsförsäljningen,

Läs mer

BILMARKNADSRAPPORT Q1 2014 1

BILMARKNADSRAPPORT Q1 2014 1 BILMARKNADSRAPPORT Q1 2014 1 Innehållsförteckning NYREGISTRERADE BILAR... 3 1.1 NYREGISTRERING UNDER Q1 2014... 4 1.2 NYREGISTERINGAR UNDER MARS 2014... 5 1.2.1 FABRIKAT... 6 1.3 NYREGISTERING AV BILAR

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Urstark augustimånad på fordonsmarknaden!

Urstark augustimånad på fordonsmarknaden! 2010-09-01 Urstark augustimånad på fordonsmarknaden! - Utvecklingen på fordonsmarknaden är en viktig konjunkturmätare. Den kraftiga uppgången i augusti för personbilar och lätta lastbilar med 44 respektive

Läs mer

Så gör du ett. Orsaken är samhällets. spara pengar på tjänstebilen

Så gör du ett. Orsaken är samhällets. spara pengar på tjänstebilen BILEKONOMI AV MIKAEL STJERNA/TEKNIKENS VÄRLD Så gör du ett spara pengar på tjänstebilen Toyota Prius som tjänstebil Förmånsvärde 19 900 kr Skattekostnad vid 55 % skatt 10 945 kr 1 000 mil privatkörning

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott 1-17

Regionstyrelsens arbetsutskott 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 1-17 Tid: 2015-02-02 13:00-16:10 Plats: Regionens hus, sal C 1 Dnr RJL2015 /291 Bilförmån regelverk Beslut Regionsstyrelsens arbetsutskott föreslår regionsstyrelsen

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2009-01-01 till 2009-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

1 000 Etanoltankstationer i Sverige!!!

1 000 Etanoltankstationer i Sverige!!! Etanol (E85) som drivmedel säkerhet och risker 27 nov 2007 Miljöförvaltningen i Stockholm, Vägverket och Räddningsverket SIDAN 1 Alla presentationer från idag 2 rapporter Säkerhetsaspekter med E85 som

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Miljöbilars restvärde

Miljöbilars restvärde Miljöbilars restvärde -En nulägesrapport Hässleholm 2009-03-11 Miljöbilars restvärde en nulägesrapport Aktörer Värderingsföretag Inter-Global ETG AB med värderingssajten, bilvärde.se Kvarndammen AB med

Läs mer

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken Att köra en stor stadsjeep istället för vanlig bil under ett år, ger upphov till lika stort

Läs mer

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon Agenda Miljöengagerade bilhandlare visar vägen i Europa Kommunerna viktiga föregångare Granskning av kommunernas personbilar Bilval - att tänka på,

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Miljöbästa bilar 2015

Miljöbästa bilar 2015 Miljöbästa bilar 215 Urvalskriterier Förnybarhet Bilen ska vara fossiloberoende. Med detta menas att den ska vara typgodkänd för att köras på ett kommersiellt tillgängligt drivmedel som till minst 75 %

Läs mer

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Höörs kommun. Övergripande förstudie av kommunens fordonshantering. Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8

Höörs kommun. Övergripande förstudie av kommunens fordonshantering. Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8 kommunens fordonshantering Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och avgränsning 4. Metod 5. Policys och styrdokument 5.1 Fordonshantering 5.1.1 Iakttagelser

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av fordon och transporter

Miljökrav vid upphandling av fordon och transporter Miljökrav vid upphandling av fordon och transporter En upphandlares vardag Innehåll Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Miljökrav fordon personbilar och

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-08-14 Era dnr Fi2009/4833 Våra dnr 114/2009 Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Läs mer

Yttrande över motion 2008:5 av Vivianne Gunnarsson (MP) om landstingets förmånsbilar

Yttrande över motion 2008:5 av Vivianne Gunnarsson (MP) om landstingets förmånsbilar 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Yttrande över motion 2008:5 av Vivianne Gunnarsson (MP) om landstingets förmånsbilar Ärendet I motionen föreslås att Stockholms läns landsting

Läs mer

Miljöbilssituationen i Falun ****** 6 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Falun ****** 6 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Falun ****** 6 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756

Läs mer

Reviderad definition av miljöfordon

Reviderad definition av miljöfordon 1 Reviderad definition av miljöfordon Göteborgs kommun Träder ikraft 1 okt 2002 Antagen av trafiknämnden i Göteborg 2002-03-14 Fastställd av kommunstyrelsen 2002-06-19 Handläggare: Anders Roth Tel: 031-613703

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige

Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige Volkswagens strategi för drivlinor och bränslen Förnybara Elektricitet blue-e-motion e-tron twindrive SunFuel, biogas

Läs mer

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor 2016 1 300 kronor 2017 1 800 kronor 2018 2 400 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Effekter av Sunfleet bilpool

Effekter av Sunfleet bilpool Rapport 2014:84, Version 1.1 Effekter av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner Dokumentinformation Titel: Effekt av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning,

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Pressrelease 20 december 2012. Bolag med kvinnlig vd har törstigare bilar

Pressrelease 20 december 2012. Bolag med kvinnlig vd har törstigare bilar Pressrelease 20 december 2012 Bolag med kvinnlig vd har törstigare bilar Bolag som leds av kvinnlig vd har tjänstebilar med högre koldioxidutsläpp, större motoreffekt och fler körförbud än bolag som leds

Läs mer

)RUWVDWWVWRUDVNLOOQDGHUPHOODQELOSULVHUQDLQRP(8 VlUVNLOWSnPDUNQDGHQI UPDVVNRQVXPWLRQ

)RUWVDWWVWRUDVNLOOQDGHUPHOODQELOSULVHUQDLQRP(8 VlUVNLOWSnPDUNQDGHQI UPDVVNRQVXPWLRQ ,3 Bryssel den 25 februari 2002 )RUWVDWWVWRUDVNLOOQDGHUPHOODQELOSULVHUQDLQRP(8 VlUVNLOWSnPDUNQDGHQI UPDVVNRQVXPWLRQ (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ NRQVWDWHUDU L VLQ VHQDVWH UDSSRUW RP ELOSULVHU IRUWVDWWVWRUDQ\SULVVNLOOQDGHUSnGHQLQUHPDUNQDGHQWURWVDWWHXURQLQI

Läs mer

När kunderna ställer. miljökrav

När kunderna ställer. miljökrav När kunderna ställer miljökrav Det miljöcertifierade företaget kan ta ett steg till Det är vanligt att kunder ställer krav på sina leverantörer och vill veta hur miljöarbetet i verksamheten bedrivs för

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp?

Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp? Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp? Detta är en bild på ett avgasrörs system hos en icke miljöbil. Av: Carl Greinsmark 9c Gunnesboskolan Handledare: Olle Nyhlén

Läs mer

Miljöbilssituationen i Sala **** 4 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Sala **** 4 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Sala **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Oktober 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-02-19 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Utsläppen från vägtrafiken

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Personbilar - kontrollbesiktningar 2000 och 2012 Andel underkända med efterkontroll

Personbilar - kontrollbesiktningar 2000 och 2012 Andel underkända med efterkontroll Bilprovningen avslöjar hur olika bilmodeller klarade besiktningen 2012. Under 2012 kom mer än 3,1 miljoner personbilar till Bilprovningen för kontrollbesiktning. Bilprovningen testar bilarna med fokus

Läs mer

Totala bilkostnader för företag och förare 2009

Totala bilkostnader för företag och förare 2009 CASE NR: Totala bilkostnader för företag och förare 2009 Delkostnadsberäkningar med vanlig räknare Kimberlite Delkostnader för förmånsbil Delkostnader för förmånsbil och privatbil i tjänsten 1. 1. Leasing

Läs mer

Hur åker små barn i bilen och vilka rekommendationer ger bilförsäljarna föräldrar?

Hur åker små barn i bilen och vilka rekommendationer ger bilförsäljarna föräldrar? Sid 1(6) Hur åker små barn i bilen och vilka rekommendationer ger bilförsäljarna föräldrar? Maria Krafft och Sigrun Malm, Folksam september 2008 Bakgrund Under slutet av 90-talet och början av 2000-talet

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Elbilar i Sverige. modeller på marknaden nu och 2014. Per Lundgren E-mission i Öresundsregionen - Avslutningskonferens Malmö 2013-11-22

Elbilar i Sverige. modeller på marknaden nu och 2014. Per Lundgren E-mission i Öresundsregionen - Avslutningskonferens Malmö 2013-11-22 Elbilar i Sverige modeller på marknaden nu och 2014 Per Lundgren E-mission i Öresundsregionen - Avslutningskonferens Malmö 2013-11-22 Antal elbilar i Sverige oktober 2013 (ELIS) Laddbara elbilar totalt

Läs mer

Bilägande för företag

Bilägande för företag Bilägande för företag KONCERNEN Billån Ca 200 000 avtal Volvofinans Bank AB Billeasing Volvokort Ca 1 200 000 kunder Finansiell leasing Svensk Vagnparksfinans Operationell leasing Biladministration Ca

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

1 Tjänsteinkomster. SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014)

1 Tjänsteinkomster. SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014) SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014) Kortsiktig genomgång av fakta inom skatter och redovisning. Får användas som kortfattad information! Praktisk tillämpning kräver mer omfattande kunskap

Läs mer