Bilförmåner påverkar utsläpp av koldioxid från bilar
|
|
- Ann-Charlotte Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilförmåner påverkar utsläpp av koldioxid från bilar Rapport 5381 juni 2004
2 Bilförmåner påverkar utsläpp av koldioxid från bilar Rapport 5381 NATURVÅRDSVERKET
3 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: Tel: Internet: Postadress: NATURVÅRDSVERKET (växel) Naturvårdsverket Stockholm ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2004 Elektronisk publikation
4 Förord Naturvårdsverket har till uppgift att analysera och föreslå styrmedel som bidrar till att Sveriges miljömål nås. Risken för framtida klimatförändringar till följd av mänskliga utsläpp av växthusgaser bedöms som ett av de svåraste globala miljöproblemen vi står inför idag. Att lyckas begränsa en framtida mänsklig klimatpåverkan har blivit synonymt med en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Vägtrafiken förbrukar stora mängder ändliga resurser och är nästan helt beroende av fossila bränslen. För att klimatmålet ska kunna nås är det viktigt att trafikens användning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid begränsas. Koldioxidutsläppen från nya bilar är avsevärt högre i Sverige jämfört med övriga EU-länder. De svenska reglerna för bilförmån har bedömts vara en bidragande faktor till den dåliga bränsleekonomin för bilar i Sverige. Under 2003/2004 har vi arbetat med att ta fram ett underlag om nya styrmedel för regeringens översyn av den svenska klimatstrategin. I detta arbete har vi gett INREGIA i uppdrag att studera sambanden mellan bilförmånsreglernas utformning och förmånsbilarnas bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. INREGIA har utvärderat effekterna av de senaste ändringarna i reglerna för förmånsbilar samt analyserat effekterna och konsekvenserna av att införa bilförmånsregler där förmånsvärderingen baseras på bilens utsläpp av koldioxid. Uppdragsansvarig på Naturvårdsverket har varit Reino Abrahamsson, enheten för klimatfrågor. Uppdraget har genomförts av Sirje Pädam och Joakim Johansson från INREGIA samt Ulf Johansson från WSP. Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll. Stockholm juni
5 4
6 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 5 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Arbetets genomförande Rapportens disposition Ändrade regler vid förmånsbeskattningen Regeländringarna Beståndet av förmånsbilar Försäljning Körsträcka Kostnader för fordon Metod och utgångspunkter Slutsatser och kommentarer baserat på genomförda intervjuer Förmånsbeskattning av tjänstebilar i övriga Europa Länder som har förmånsbeskattning Jämförelse av bil- och bränsleförmån/år för olika länder i Europa Länder där förmånsbeskattningen baseras på bilens verkliga bränsleförbrukning Fallstudie koldioxid-relaterade förmånsregler i Sverige Principiella utgångspunkter Genomgång av det brittiska systemet Ett system anpassat efter svenska förhållanden Förväntade effekter på nybilsförsäljning Emissioner Samhällsekonomiska konsekvenser Konsekvensanalys för bilbranschen Slutsatser och rekommendationer Bilaga 1. Sammanställning av intervjusvar Bilaga 2. Sammanställning av förmånsbeskattning i övriga Europa
7 Sammanfattning Bakgrund Nya bilar i Sverige är tyngre, har större cylindervolym och har starkare motor än snittet i EU. Detta har lett till att bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen från nya bilar är avsevärt högre i Sverige än i övriga EU-länder. En tänkbar anledning till detta kan vara att nybilsköpen i Sverige till stor del är förmånsbilar och att bilförmånsreglernas utformning bidrar till låg priskänslighet för fordons- och bränslekostnader. Inregia och WSP har mot denna bakgrund studerat sambanden mellan förmånsreglernas utformning och förmånsbilarnas bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. I en första del av studien har effekterna av de senaste ändringarna i skattereglerna för förmånsbilar utvärderats. I en andra del har effekterna av en starkare relation mellan en bils koldioxidutsläpp och deras bilförmånsvärde analyserats. Tidigare regeländringar Från den första januari 1997 ändrades beskattningen av förmånsbil. Enligt de tidigare reglerna beskattades inte förmånstagaren för fritt drivmedel för privat körning. Från och med 1997 separerades bilförmånen från drivmedelsförmånen. Regeländringarna innebar också större krav på redovisning. Regeländringarna 1997 innebar att förmånsvärdet, exklusive drivmedelsförmånen, reducerades för såväl nya som äldre s.k. sexårsbilar. Reduktionen var dock större för de nya bilarna. Att de äldre bilarna blev mer kostsamma relativt sett kan ha påverkat fördelningen mellan nya och äldre förmånsbilar. Efter 1997 har ytterligare två ändringar gjorts, i syfte att öka miljöbilarnas attraktivitet som förmånsbil. Från och med 1999 likställdes förmånsvärdet av miljöbil med motsvarande jämförbar konventionell modell. För att ytterligare underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar infördes den 1 januari 2002 ytterligare nedsättning jämfört med tidigare. Effekter på beståndet av förmånsbilar Fram till mitten av 1990-talet sjönk antalet bilförmåner. Mellan 1995 och 1997 sjönk antalet med cirka 8 procent. Efter 1997 har antalet återigen stigit. Att bilförmånernas antal minskade före regeländringen 1997 kan bero på att diskussionerna om regeländringarna som inleddes hösten 1995 gjorde att många anställda avstod från förmånsbil till dess att de nya reglerna hade införts. Att antalet förmånsbilar har ökat efter 1997 kan bero på flera saker. En orsak kan vara att de nya reglerna i vissa fall har reducerat kostnaderna för att ha förmånsbil förmåns- 6
8 värdet har sjunkit för anställda som väljer bort drivmedelsförmån och även i snitt för dem med drivmedelsförmån. En annan anledning kan vara att fler anställda inte anser att det lönar sig att utföra tjänsteärenden med privat bil eftersom bilersättningen i stor utsträckning har urholkats på grund av inflationen. En ytterligare anledning kan vara att nya bilar minskar snabbt i värde, vilket innebär att milkostnaden för en ny bil är betydligt högre än de 16 kronor som är skattefria vid användning av privat bil. Det finns inga säkra uppgifter om vilka effekter som regeländringarna har haft på förmånsbilarnas vikt. Den statistik som finns tillgänglig delar upp personbilsparken efter ägare och vikt. Det samband som kan urskiljas är att den genomsnittlige företagsbilen (förmånsbilar och andra företagsbilar) är tyngre är den genomsnittlige privatbilen, vilket bland annat kan vara ett resultat av att företag och privatpersoner har annorlunda transportbehov. Huruvida förmånsbilarna har blivit tyngre under senare år är oklart. Av de beräkningar som har gjorts framkommer att genomsnittsåldern för förmånsbilarna från och med 1999 är yngre än tidigare. Detta kan vara en effekt av att förmånsvärdet för de äldre bilarna inte minskade i samma utsträckning som för nya bilar i och med regeländringen Det finns indikationer på att antalet gamla förmånsbilar successivt har minskat över tiden. Ytterst få företagsbilar är idag miljöbilar. En anledning kan vara att miljöbilen upplevs som liten, är dyrare än motsvarande konventionell bil och att andrahandsvärdet är osäkert. Därutöver kan högre leasingkostnader vara en tillbakahållande faktor. Det finns också indikationer på att de miljöbilar som finns på marknaden till närmare 50 procent körs på konventionella drivmedel. Effekter på försäljning av nya förmånsbilar Av de drygt personbilar som nyregistrerades under 2002 registrerades drygt av företag. Hur många av dessa företagsbilar som är förmånsbilar går inte att urskilja från statistiken. Vi har däremot uppskattat försäljningen av nya förmånsbilar under 2002 till , vilket således utgör drygt 50 procent av företagens nyregistrerade bilar det året. De ändrade förmånsreglerna har enligt de intervjuer vi genomfört inte mer än marginellt påverkat bränsleeffektivitet hos de nya förmånsbilarna. Påverkan rapporteras ha varit tydligare strax efter regeländringen. Eventuellt kan den större andelen dieselbilar som såldes i Sverige perioden ha haft ett samband med ändringarna av förmånsreglerna I förhållande till de totalt ca förmånsbilar som såldes år 2002 är försäljningen av 352 miljöbilar som förmånsbilar ytterst marginell. Enligt bedömningar av bilförsäljare används huvuddelen av de miljöbilar som säljs till företagen som bruksbilar. 7
9 Effekter på förmånsbilarnas körsträcka Två källor har använts för att skatta regeländringarnas effekter på förmånsbilarnas körsträcka; företagsintervjuer och nationell resvaneundersökning. De företagsintervjuer som har genomförts inom ramen för projektet ger stöd för att den privata körsträckan har minskat efter det att bil- och drivmedelsförmån separerades Ett av de intervjuade företagen gav även en kvantitativ redovisning som visar på en reduktion i bränsleinköp per månad på ca 20 procent. En stor andel av denna reduktion bedöms bero på minskad körsträcka. Enligt den nationella resvaneundersökningen minskade den totala körsträckan (privat och i tjänsten) per förmånsbil med 22 procent om man tar genomsnittet för alla år efter 1997 och jämför med perioden före regeländringen. Miljöeffekter För att bedöma miljöeffekterna av de tidigare regeländringarna har antaganden (se ovanstående diskussion) gjorts om förändringar i antalet förmånsbilar, bränsleeffektivitet/byte till diesel, körsträcka och antal miljöbilar. Utifrån dessa antaganden har överslagsberäkning gjorts. Resultaten för koldioxidutsläppen redovisa i tabellen nedan CO 2, ton Diesel Kortare körsträcka Miljöbilar Summa Enligt beräkningarna påverkar den minskade körsträckan koldioxidutsläppen allra mest (den berör samtliga förmånsbilar), därefter kommer dieseleffekten (som berör max förmånsbilar). För att beräkna nettoeffekterna på miljön kan det också vara viktigt att beakta förändringar i förmånstagarnas privata körning. Dessutom måste andra emissioner förutom koldioxid inkluderas. Kostnader som påverkar förmånstagaren Om vi ser framåt i tiden och vill bedöma effekterna av ytterligare ändringar i förmånsreglerna är det viktigt att kartlägga vilka kostnader som förmånstagarna idag belastas med och hur dessa kostnader skulle påverkas. Som en del i denna kartläggning har ett antal företagsintervjuer genomförts. Intervjuerna har gett en bild av vilken policy och vilka regler företagen har vid tilldelning av förmånsbilar till sina anställda. Vidare har den anställdes ekonomiska villkor 8
10 klarlagts. Slutligen har också konsekvenser av ändrad förmånsbeskattning samt införande av speciella regler för miljöbilar kartlagts. Slutsatserna av intervjuerna kan sammanfattas enligt följande: Den typiska förmånsbilen är en Volvo V70, Passat, Audi A4, Ford Mondeo eller liknande bil med ett värde mellan kronor. Representativt inköpspris för en förmånsbil är ca 7 basbelopp. Volvo V70 är ofta en normbil vilket också indikerar acceptabel nivå för bränsleförbrukning och säkerhetsnivå Avtalsperioden varierar mellan 2-4 år. Vanligast är 3 år eller mil. Ekonomin styr hur länge bilen behålls Några företag förordar val av miljöbil. Företagen anser dock oftast att kostnaden för miljöbilen inte kompenseras av dess fördelar. Ökning av miljöbilar hämmas av administrativt krångel, t.ex. bestämning av förmånsvärde och jämkning av förmånsvärde varje år. Företagen är kostnadsmedvetna vid val av förmånsbil, ekonomin är viktigast och vilken service bilhandlaren/leasingbolaget kan erbjuda Många företag har genom skärpning av sin policy minskat antalet förmånsbilar sedan regeländringen Ökningen av förmånsbilar i Sverige, totalt sett, förklaras av tillväxt i nya företag och branscher. En del av ökningen beror också på att anställda inte längre vill köra egen bil i tjänsten eftersom milersättningen försämrats över tiden Olika typer av finansiering förekommer i dagsläget. En del förmånstagare betalar enbart skatt på förmånsvärde. Andra betalar dessutom ett brutto- eller nettolöneavdrag till företaget. En ny form av finansiering har utvecklats som innebär att den anställde genom löneavdrag betalar leasingkostnaden för bilen och dessutom beskattas för förmånsvärdet. Företaget betalar bensinen för cirka 50 procent av förmånstagarna Företagen leasar bilarna från återförsäljare eller finansbolag (undantag Vägverket och Volvo bland de intervjuade företagen). Leasing är den billigaste lösningen eftersom finansbolaget inte betalar moms vid inköp av bilen I och med införande av drivmedelsberoende förmånsvärde har också valet av bränsleeffektiva bilar blivit viktigare. Förmånsbeskattning av tjänstebilar i övriga Europa I nästan alla länder inom EU förekommer någon form av förmånsbeskattning vid privat användning av tjänstebil. Förmån för fri bensin förekommer sporadiskt. Vanligast princip för beräkning av förmånsvärdet är att en andel av nybilspriset läggs till användarens lön och beskattas. I de flesta av länderna i Europa beräknas förmånsvärdet som en procentandel av bilens nypris, inklusive skatter. I andra fall är det körsträcka, basbelopp och andra faktorer som styr. I fallet med förmån för fritt drivmedel baseras detta på bilens inköpspris, körsträcka eller schablonbelopp. Vi har funnit två länder, Belgien och Storbritannien, där förmånsbeskattningen baseras på bilens verkliga bränsleförbrukning. I Belgien är den beskattningsbara förmånen baserad på antal körda km och är beroende av motorvolym enligt en ökande skala. Skatten är dock låg och har högst marginell inverkan på valet av förmånsbil. I Storbritan- 9
11 nien baseras förmånsbeskattningen av bilinnehavet och tillgång till fritt bränsle på tjänstebilens koldioxidutsläpp enligt en ökande skala. Med tanke på den marginella effekt som systemet i Belgien har medfört har vi som utgångspunkt för en fallstudie på ett koldioxidrelaterat förmånsregelsystem i Sverige valt det brittiska systemet. Ett koldioxidrelaterat system anpassat för Sverige Om det brittiska systemet för förmånsbeskattning infördes i Sverige utan några justeringar skulle skatteintäkterna öka betydligt. Våra kalkyler visar att det sammanlagda förmånsvärdet enligt de nu gällande reglerna för ett antal typiska förmånsbilar uppgår till ca miljoner kronor. De brittiska reglerna skulle under det första året ge ett förmånsvärde på cirka miljoner kronor. Vi har därför valt att anpassa systemet till skatteneutralitet för Sverige. Anpassningen av det brittiska systemet för Sverige har gjorts i följande avseenden: Förmånsvärdet i det svenska systemet beräknas som procent av det listade nybilspriset, till skillnad från procent i Storbritannien. Beskattningen i Sverige börjar på utsläppsnivån 170 gram koldioxid per km, istället för 165 gram per km i Storbritannien. För varje år som bilen åldras ökar beskattningen denna ökning är lägre i Sverige än i Storbritannien. Förväntade effekter på nybilsförsäljning I Storbritannien kan följande tre effekter urskiljas: Ökad dieselandel, ökning av antalet småbilar, och inlösen av leasingavtal. Liknande effekter skulle uppstå om systemet infördes i Sverige. Vi kan också förvänta oss byte till mindre motor, byte av märke och att anställda avstår från förmånsbil. Genomslaget av regeländringarna kommer att beror på ett antal olika faktorer. De engelska erfarenheterna är viktiga, men det gäller att också ta fasta på de kostnadssignaler som ges av förslaget till ändrade förmånsregler i Sverige. Av de idag ca förmånsbilarna har vi bedömt att de nya förmånsreglerna skulle leda till följande effekter: byter till diesel, byter till mindre bensinmotor, byter till mindre bil, byter till annat märke, avstår från förmånsbil, löser in sina avtal, gör ingenting Effekter på emissioner Införandet av koldioxidrelaterade förmånsregler leder till en ökad efterfrågan på bilar med låga koldioxidutsläpp. Effekterna av de nya reglerna uppkommer följaktligen främst 10
12 genom en ökad försäljning av diselbilar, lätta och andra bränslesnåla bilar och en minskad försäljning av tyngre bilar, dvs. genom en förändrad fordonsflotta. Förändringarna i det totala bilinnehavet eller trafikarbetet är sannolikt små. Vid skattningarna har därför bilinnehavet och trafikarbetet antagits vara opåverkade av de nya reglerna. För att bedöma effekterna på emissionerna är det nödvändigt att göra antaganden om vilken utveckling som skulle ha skett om nuvarande förmånssystem bibehölls. Utan införandet av ett nytt system är prognosen att körsträckan kommer att öka betydligt mellan 1990 och Samtidigt minskar alla emissioner utom CO 2. Tack vare bränsleeffektivare fordon ökar inte CO 2 lika snabbt som körsträckan, men det är långt ifrån tillräckligt. I ett något längre perspektiv, till 2020, ökar körsträcka och CO 2 utsläppen ytterligare. Även SO 2 utsläppen förväntas stiga. Övriga emissioner sjunker både jämfört med 1990 och Om de nya reglerna införs från och med den 1 januari 2005 kommer hela förmånsbilparken att ha bytts ut två gånger fram till slutet av År 2020 kommer reglerna att ha varit i kraft i 16 år och en del av de äldsta bilarna kommer att ha skrotats för att de har blivit uttjänta. Till 2010 kommer de nya förmånsreglerna att ge en reduktion i CO 2 - utsläppen i hela personbilparken med ton per år (2 procent) jämfört med basprognosen. År 2020 förväntas CO 2 -utsläppen ha reducerats med ton (3,7 procent) jämfört med basprognosen. Emissionerna av HC, CO och SO 2 minskar med de nya förmånsreglerna. Utsläppen av NOx och partiklar förväntas däremot att stiga. Detta trots att alltfler dieselbilar uppfyller kraven för MK2005. Resultaten understryker således vikten av att fortsätta att förbättra dieselbilarnas emissionsegenskaper. Samhällsekonomisk bedömning De nya reglerna innebär att vissa emissioner (CO 2, HC, CO och SO 2 ) kommer att minska medan andra emissioner (partiklar och NOx) kommer att öka. Frågan är om det är samhällsekonomiskt lönsamt att uppnå reduktioner i koldioxid på bekostnad av ökade lokala utsläpp. För att ta reda på den samhällsekonomiska värderingen av de ändrade emissionerna översätts de till kronor genom att tillämpa ASEK:s utsläppsvärderingar. 1 De samhällsekonomiska miljövinsterna kan enligt våra beräkningar sammanfattas enligt följande: Värdet av att emissioner reduceras, huvudalternativ år 2010, miljoner kronor Huvudalternativ HC CO NOx CO 2 Partiklar SO 2 Netto Tätort 46,6 0,0-28,6 178,5-137,7 1,4 60,2 Landsväg 10,2 0,0-17,6 151,5 0,0 0,2 144,4 Summa 56,8 0,0-46,2 330,0-137,7 1,6 204,6 1 SIKA Rapport 2002:4, Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden på transportområdet 11
13 De ökade emissionerna av NOx och partiklar ger främst upphov till lokala hälsoeffekter. De samhällsekonomiska kostnaderna för ökningen av dessa två utsläpp har beräknats till cirka 200 miljoner kronor. Men då har vi gjort ett förenklat antagande att den genomsnittliga platsen för emissionerna är Falun. Den samhällsekonomiska kostnaden för de lokala utsläppen beror på hur många människor som exponeras. Således kan kostnaden variera stort beroende på var i landet utsläppen sker. De samhällsekonomiska kostnader som uppkommer på grund av ökade lokala utsläpp kommer enligt beräkningarna att uppvägas av reduktionerna av HC, SO 2 - och CO 2 - utsläpp. Emissionsmässigt ger de nya förmånsreglerna en samhällsekonomisk nettovinst på drygt 200 miljoner kronor. 12
14 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vägtrafiken står för en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige och det är en sektor som kontinuerligt ökar sina utsläpp. Trots ett nationellt sektormål för trafiken att år 2010 stabilisera utsläppen av koldioxid på 1990 års nivå, har utsläppen ökat med 8 procent sedan Jämfört med övriga EU-länder är bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen från nya bilar avsevärt högre i Sverige. Orsakerna beror framförallt på att nya bilar i Sverige är tyngre, har större cylindervolym och har starkare motor än snittet i EU. Viktiga faktorer bakom den dåliga bränsleekonomin i den svenska bilparken verkar vara att nybilsköpen till närmare hälften är företags-, leasing och förmånsbilar och att bilförmånsreglernas utformning bidrar till låg priskänslighet för fordons- och bränslekostnader. Naturvårdsverket har mot denna bakgrund gett Inregia och WSP i uppdrag att studera sambanden mellan förmånsreglernas utformning och förmånsbilarnas bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Ett första syfte med studien är att utvärdera effekterna av de senaste ändringarna i skattereglerna för förmånsbilar, för att därigenom få svar på frågan om regeländringarna kan ha bidragit till positiva konsekvenser för miljön i form av ökad efterfrågan på bränsleeffektiva bilar (val av förmånsbil), ökad efterfrågan av miljöbilar och alternativa drivmedel samt på minskat privat körsträcka för förmånsbilar. Ett andra syfte med studien är att analysera effekterna av en starkare relation mellan en bils koldioxidutsläpp och dess bilförmånsvärde, för att därigenom få en uppfattning om potentialen för minskade koldioxidutsläpp från personbilar, samhällsekonomisk effektivitet och näringslivskonsekvenserna av en sådan förändring. 1.2 Arbetets genomförande Arbetet har delats in i fyra olika delar enligt följande: 1. Utvärdering av tidigare års regeländringar. 2. Kostnader som påverkar förmånstagaren. 3. Bilförmånsregler i övriga Europa 4. Fallstudie: Effekter av ett koldioxidrelaterat förmånsvärde i Sverige Utvärderingen av tidigare års regeländringar har i första hand gjorts med officiell statistik. I vissa fall saknas emellertid tillförlitlig data varför vi också har kompletterat den officiella statistiken med bland annat information från företagsintervjuer. Med hjälp av detta underlag beskriver vi konsekvenserna av 1997 års ändring av förmånsbeskattningen och av 1999 och 2002 års nedsättningar av förmånsvärdet för miljöbilar. Vi 13
15 beskriver de förändringar i beståndet av förmånsbilar, försäljningen av förmånsbilar och förmånsbilarnas körsträcka, som har inträffat i samband med regeländringarna. I kartläggningen av kostnaderna för förmånstagaren har vi använt oss av olika källor. Förutom beskattning av förmånsvärdet finns andra kostnader som förmånstagaren belastas av. Det finns inget entydigt sätt att kartlägga dessa kostnader. Från Riksskatteverket har vi hämtat information om antalet bilförmåner, dess storlek och förekomst av förmån för fritt bränsle. För bedömning av förmånstagarnas kostnader behövs information från andra källor. Vi har genomfört en rad intervjuer inom ramen för projektet. Vi har intervjuat Ynnor och Bilreda som representanter för företag som har specialiserat sig på hantering av förmånsbilar. Vi har dessutom intervjuat 10 ytterligare företag. Kartläggningen av förmånsbeskattning av tjänstebilar i övriga Europa baseras på information som huvudsakligen har hämtats från den Europeiska bilindustrins branschorganisation, ACEA, och deras tax guide. I vissa fall har kompletterande information hämtats från nationella branschföreningar eller liknande. I fallstudien analyseras konsekvenserna av ett koldioxidbaserat förmånsregelsystem i Sverige. Vi utgår från det brittiska systemet men anpassar det för att bli skatteneutralt i Sverige. Med utgångspunkt i Storbritanniens erfarenheter och de likheter och skillnader som finns mellan Storbritannien och Sverige har vi gjort en bedömning av systemets effekter på nybilsförsäljning, bränsleförbrukning, körsträcka, emissioner och andra effekter av samhällsekonomisk betydelse. 1.3 Rapportens disposition I kapitel 2 redovisas utvärderingen av tidigare regeländringarna. I kapitel 3 redovisas en genomgång av vilka kostnader som påverkar förmånstagaren. I kapitel 4 görs en karläggning över erfarenheter från övriga Europa. I kapitel 5 diskuteras möjligheterna att införa ett starkare koldioxidrelaterat förmånsvärde i Sverige. I det avslutande kapitlet 6 redovisas slutsatser och rekommendationer. 14
16 2. Ändrade regler vid förmånsbeskattningen Förutom att presentera en allmän genomgång av data om beståndet av förmånsbilar och bedömningar av försäljningsutvecklingen under den senaste tioårsperioden, är syftet med detta kapitel att följa upp och utvärdera effekterna av 1997 års ändring av förmånsbeskattningen och nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar 1999 respektive Regeländringarna Från den första januari 1997 ändrades beskattningen av förmånsbil. Syftet med de nya reglerna var att ge incitament till mindre privat körning med förmånsbil. Enligt de tidigare reglerna beskattades inte förmånstagaren för fritt drivmedel för privat körning. Schablon för beräkning av förmånsvärde före och efter 1997 Gamla regler Nya regler 0,7*basbeopp + 0,3*basbelpp + 20% av nybilspriset 75% av statslåneränta*nybilspris + 9% av nybilspris + om pris>7,5 basbelopp så + 20%*nybilspris på överskjutande belopp Förmånsvärdet får inte överstiga 40 procent eller Om drivmedel ingår för understiga 32 procent privat körning tillkommer av nybilspriset drivmedelsförmån. Den värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. Källa: Regeringens proposition 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m. En viktig ändring för att nå syftet var att bilförmånen separerades från drivmedelsförmånen. Omläggningen innebär att förmånstagare som får fritt drivmedel för privat körning numera också beskattas för drivmedelsförmån. Alternativet är att förmånstagaren själv betalar drivmedlet för privat körning och då utgår ingen drivmedelsförmån. Enligt proposition 1996/97:19 var målsättningen att förmånstagaren skulle betala drivmedlet för privat körning själv. Den nya schablonen för beräkning av bilens förmånsvärde ger ett lägre förmånsvärde än den schablon som användes till och med Den nya schablo- 15
17 nen bestämdes genom att likställa beräkningsgrunden vid en privat körsträcka på kilometer. 2 Syftet var att förmånstagaren skulle möta den verkliga kostnaden. Även värdejusteringen för de äldre bilarna, de s.k. sexårsbilarna gjordes om i samband med regeländringen. Ändringen innebär att en större andel av nybilspriset används för att justera värdet på en gammal bil. Tidigare användes 70 procent av nybilspriset. I och med att de nya reglerna trädde i kraft antogs den gamla bilens värde motsvara 80 procent av nybilspriset. Både enligt det nya och enligt det gamla systemet, beräknas förmånsvärdet i övrigt på samma sätt för gamla bilar som för nya bilar. Regeländringarna innebar också större krav på redovisning. Från och med den 1 januari 1997 ska arbetsgivaren i kontrolluppgiften specificera: 1. bilens modellbeteckning och årsmodell, 2. eventuell nedsättning av bilförmånsvärdet, 3. antal kilometer tjänstekörning som avser resa i tjänsten och som utgör ersättning för kostnader för drivmedel, 4. förekomst av fritt eller delvis fritt drivmedel. Figur 2.1 nedan visar effekten på förmånsvärdet för tre nya bilar och en sexårsbil, exklusive drivmedelsförmån. Figuren visar att förmånsvärdet, exklusive drivmedelsförmånen, sjönk på grund av regeländringen. Som en effekt av detta, minskade i proportion till det lägre värdet även företagens kostnader för sociala avgifter på förmånsvärdet. Skillnaden mellan gammalt och nytt förmånsvärde för de äldre bilarna är dock mindre än för de nya bilarna, vilket innebär att relativt sett så blev sexårsbilarna mer kostsamma och det kan ha påverkat fördelningen mellan nya och äldre förmånsbilar. Som grund för beräkningen av förmånsvärdet för sexårsbilen har Volvo S40 använts. För de bilar som visas i figur 2.1 motsvarar skillnaden i förmånsvärde en drivmedelsförmån i storleken km privat årlig körning beroende på bilmodell. 3 2 Prop.1996/97:19 3 Det här ger en längre privat körsträcka än vad som var intentionen bakom regeländringen. Flera orsaker till att brytpunkter ligger högre kan finnas. Under perioden har bilarnas bränsleeffektivitet förbättrats och statslåneräntan sjunkit. Eventuellt gjordes också antaganden om snabbt stigande bensinpriser. Eftersom den reala höjningen varit måttlig sedan 1996 kan detta vara ytterligare en förklaring. 16
18 Figur 2.1 Effekten på förmånsvärdet (exklusive drivmedelsförmån) av 1997 års regeländring Volvo S40 Volvo V70 Saab 9-5 Sexårsbil Före 97 Efter 97 (exklusive drivmedelsförmån) Tabell 2.1 visar de bilar som åskådliggörs i figuren ovan, samt respektive modellvariant och listpris. Tabell 2.1 Listpriser, 2004 Bilmodell och version Listpris Saab 9-5, 2.3t Vector Volvo S40, 2,0T Trophy Volvo V HGV Add. HU Källa: Dagens industris bilaga: Nya Bilar 2004 Förmånsvärde för fri bil måste tas upp till beskattning så snart bilen används mer än i ringa omfattning. Som ringa omfattning anges ett fåtal tillfällen och redan i prop. 1993/94:90 fastställs att den sammanlagda privata körsträckan ska vara mindre än 100 mil per år. Enligt Riksskatteverkets rekommendation från 1995 utgör ett fåtal tillfällen högst tio gånger. På denna punkt har således reglerna inte ändrats i och med 1997 års ändring. Eftersom arbetsresor klassas som privatresor innebär det att fri bil som används för arbetspendling måste tas upp till beskattning. Både enligt de gamla och enligt de nya reglerna går det att få jämkning nedåt om förmånsbilen används som arbetsredskap. Nytt från och med 1997 är att den som kör tjänstekilometer eller mer kan få förmånsvärdet justerat ned med 75 procent. I det gamla systemet saknas riktlinjer både om antalet kilometer och om omfattningen av nedsättningen. Efter 1997 har två ändringar gjorts i syfte att öka miljöbilarnas attraktivitet som förmånsbil. Från och med 1999 likställdes förmånsvärdet av miljöbil med motsvarande jämförbar konventionell modell. För att ytterligare underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar infördes den 1 januari 2002 ytterligare nedsättning jämfört med 17
19 tidigare. För elbil eller elhybrid blev det möjligt att justera ned förmånsvärdet med 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan miljöanpassad teknik. Nedsättningen får dock inte överstiga kronor per år. Regeln gäller till och med taxeringsåret För bilar som drivs med alkohol eller annan gas än gasol medges en nedsättning till 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara konventionella bilen. För dessa bilar får nedsättningen inte överstiga kronor. Den senare justeringsregeln gäller till och med taxeringsår För taxibilar gäller speciella regler som inte tas upp här. Även företagens lönekostnader, dvs. sociala kostnader, har som tidigare påtalats påverkats av förändringen av förmånsbeskattningen. Figur 2.2 Effekten på företagens lönekostnader (exklusive drivmedelsförmån) av 1997 års regeländring för en Volvo V70 2, Enbart förmånsvärde 1996 Enbart förmånsvärde 1997 Nettoavdrag 2000/mån 1996 Nettoavdrag 2000/mån 1997 Bruttoavdrag 2000/mån 1996 Bruttoavdrag 2000/mån 1997 Bruttoavdrag 4000/mån 1996 Bruttoavdrag 4000/mån 1997 Leasingkostnad 1996,97 Figur 2.2 beskriver företagets lönekostnader per år för tillhandahållande av förmånsbil till en anställd före och efter regeländringen Enbart bilförmån beaktas. Lönekostnaderna avser sociala kostnader som betalas på bilens förmånsvärde. I de fall som löneavdrag förekommer innebär det att företaget får tillbaka pengar från den anställde för finansiering av förmånsbilen. Därav de negativa staplarna i figuren. Denna "intäkt" för företaget skall helt eller delvis balansera företagets leasingkostnad för förmånsbilen, se stapel längst till höger. I samtliga beräkningsfall för olika löneavdrag blir företagets minskning av lönekostnaderna ca kr per år efter regeländringen I de fall företaget betalar förmån för drivmedel behöver förmånstagaren köra cirka mil privat (11 920/(1,2*9,5*0,32)) eller mer innan företagets lönekostnader kommer upp i samma nivå som före regeländringen
20 2.2 Beståndet av förmånsbilar Enligt Riksskatteverket uppgick antalet bilförmåner till cirka under år I tabell 2.2 nedan visas data om antalet bilförmåner under 1991 och perioden Tabell 2.2 Antalet bilförmåner och genomsnittlig förmån, kronor i löpande priser inkomståren 1991 och Inkomstår Bilförmåner Årlig förändring Genomsnittlig bilförmån, kr Genomsnittlig drivmedelsförmån, kr ,3% ,0% ,9% ,4% ,3% ,8% ,5% ,5% ,9% Källa: Riksskatteverket Not: Observera att förmånstagare som kör långt i tjänsten (över km per år) sedan 1997 kan få nedsättning av förmånsvärdet med 25% Antalet bilförmåner sjönk fram till mitten av 1990-talet, men från och med 1997 har antalet börjat stiga. Anledningen till att bilförmånernas antal minskade före regeländringen är att diskussionerna om regeländringarna som inleddes hösten 1995 gjorde att många anställda avstod från förmånsbil till dess att de nya reglerna hade införts. När de nya reglerna hade trätt i kraft började antalet förmånsbilar att öka, men det dröjde två år efter det att de nya reglerna hade börjat gälla till det att antalet bilförmåner var tillbaka på samma nivå som Mellan 1995 och 1997 sjönk antalet bilförmåner med cirka 8 procent. Eftersom beräkningsgrunden ändrades så att förmånsvärdet för bilen blev lägre, sjönk även värdet av den genomsnittliga bilförmånen i samband med att de nya reglerna trädde i kraft och har under hela perioden fram till 2002 legat på en lägre nivå än det genomsnittliga förmånsvärdet före Summan av genomsnittlig bil- och bränsleförmån blev i samband med regeländringarna 1997 ungefär 10 procent lägre än förmånsvärdet 1996 och har inte nått 1996 års nivå förrän år Jämförelsen är dock inte helt rättvisande eftersom inte alla förmånstagare har drivmedelsförmån. Även antalet drivmedelsförmåner har ökat sedan 1997, men tillväxten har varit långsam i jämförelse med utvecklingen av bilförmåner. Mellan 1997 och 2002 sjönk drivmedelsförmånernas andel i förhållande till bilförmånerna från 58 procent till 50 procent, se figur
Inventering av miljöbilspriser på andrahandsmarknaden. Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06
Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06 Miljöbilar i Stockholm är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Miljöförvaltningen,
Läs merUtredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg
Sida 1 av 8 Yttrande 2014-05-15 Ynnor AB Kärleksgatan 2, 211 45 Malmö Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Om Ynnor AB 3. Ställningstaganden
Läs merDyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven
Ynnor AB, oberoende rådgivare för företagens bilar. Pressmeddelande 2012-12-03 Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven Ny teknik för att klara
Läs merBetänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)
Ynnor AB:s Yttrande 2016-08-09 Fi2016/01680/S2 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon
Läs merSvensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt
Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, som av miljömålsberedningen
Läs merRAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken
RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.
Läs merInledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar!
Inledning Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Bilpoolslösning något för din organisation Bakgrund -Nyttor Bilpool vad är det Organisationens
Läs merMiljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!
Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar
Läs merOförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning
PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken
Läs merPROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08
PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi
Läs merEnergieffektivisering av transporter
Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större
Läs merEkonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning
Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933
Läs merBIL Sweden. Jessica Alenius
Jessica Alenius Fossiloberoende fordonsflotta En sammanhållen klimat- och energipolitik, Prop. 2008/09:162 Fossiloberoende fordonsflotta FFF-utredningen, Fossilfri fordonstrafik, dec 2013 Världens första
Läs merSvenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016
Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016 Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till
Läs merALD Electric. plug-in hybridbilar för alla. Behöver du mer information eller har du några frågor? Besök oss på aldbilleasing.se
ALD Electric plug-in hybridbilar för alla Bilar är bilar. Det är människorna bakom som gör skillnad. Supermiljöbilar har väl kända positiva effekter på miljön i form av minskade CO2-utsläpp och minskade
Läs merInformation. Nyregistreringar under april 2002. Till Pressen 2002-05-02
Information Till Pressen 2002-05-02 Nyregistreringar under april 2002 Under april registrerades enligt BIL Sweden 24 311 nya personbilar vilket är en ökning med 5,8 % jämfört med samma månad förra året.
Läs merFordon % 28 procent av personbilarna i trafik ägs av kvinnor Antalet personbilar i trafik ökade till
Fordon 216 4 768 6 Antalet personbilar i trafik ökade till 4 768 6 28 % 28 procent av personbilarna i trafik ägs av kvinnor 19 % Andelen personbilar i trafik äldre än 15 år är 19 procent 78 % 78 procent
Läs merBIL Sweden. Jessica Alenius
Jessica Alenius Fossiloberoende fordonsflotta En sammanhållen klimat- och energipolitik, Prop. 2008/09:162 Fossiloberoende fordonsflotta FFF-utredningen, Fossilfri fordonstrafik, dec 2013 Världens första
Läs merBilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens
IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller
Läs merRapport Säkra bilar med bra miljöprestanda 2005
2005-01-24 Sid 1(7) Säkra bilar med bra miljöprestanda 2005 De bilval som görs idag kommer ha effekt på den svenska bilparken i 15 20 år. För så länge finns i genomsnitt en bil på våra vägar. Genom att
Läs merBonus-malus och andra styrmedel Anders Norén, BIL Sweden
Bonus-malus och andra styrmedel Anders Norén, Biodrivmitt, Borlänge 2018-11-21 BIL/NAN Fordonsindustrins tre megatrender Renare drivlinor Delningsekonomin Självkörande Renare Effektivare Säkrare Delningsekonomin
Läs merMotion om miljöbilar
Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat
Läs mer1 Erbjudande om förmånsbil bidrar till en effektiv verksamhet vid de regionala enheterna.
2005-12-23 (Reviderade belopp 2013) AVTAL AVTAL OM BILFÖRMÅN FÖR ENHETSCHEFER OCH OMBUDSMÄN VID STs REGIONALA ENHETER (exklusive Stockholm) 1 Erbjudande om förmånsbil bidrar till en effektiv verksamhet
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1650-2663 * Ändring i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) om värdering av bilförmån att tillämpas vid beräkning av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter m.m. fr.o.m.
Läs merBeskattning av förmånsbilar Underlag till utredningen om fossilfri fordonsflotta i Sverige (N 2012:05), reviderad version
YNNOR AB Beskattning av förmånsbilar Underlag till utredningen om fossilfri fordonsflotta i Sverige (N 2012:05), reviderad version Ronny Svensson, Mikael Lindström 2013-05-07 2 Sammanfattning Totalt rullar
Läs merEU:s utsläppskrav: Kan bilhandeln nå målet 130 g/km?
EU:s utsläppskrav: Kan bilhandeln nå målet 130 g/km? Analyser av den svenska bilförsäljningen 2010 samt perioden 1 november 2011 till 30 april 2012 Titel: Kan bilhandeln nå målet 130 g/km - Analyser av
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merREGELVERK. Bilförmån & Privatbil i tjänsten. Per Benckert, Kimberlite AB 2010-01-01
REGELVERK Bilförmån & Privatbil i tjänsten Per Benckert, Kimberlite AB 2010-01-01 1 Innehållsförteckning 3. Bilförmån 4. Bevisbörda för bilförmån 5. Överklaga skattebeslut 6. Varför bilförmån och krånglig
Läs merModellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell
Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Indikatorer för bensin, diesel och el 2019-06-24 Inledning Enheten för regionala tjänster och indelningar vid Statistiska centralbyrån (SCB)
Läs merMiljöbästa bilar 2013
Miljöbästa bilar 213 Urvalskriterier Klimat Enligt regeringens förslag till ny miljöbilsdefinition, som planeras införas den 1 januari 213. Koldioxidutsläppen ur avgasröret ska vara mindre än 95 +,457*(M
Läs merÖkad försäljning av både personbilar och tunga lastbilar
2005-09-01 Ökad försäljning av både personbilar och tunga lastbilar Nybilsförsäljningen ökade i augusti med 14,2 % jämfört med samma månad förra året till 20 361 bilar. Hittills i år har försäljningen
Läs merKoldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos
Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp
Läs merMotion om miljöbilar
Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,
Läs merInformation. Nyregistreringar under januari Till Pressen
Information Till Pressen 2002-02-01 Nyregistreringar under januari 2002 Under januari registrerades enligt BIL Sweden 16 293 nya personbilar vilket är en minskning med 2 % jämfört med samma månad förra
Läs merMiljöbästa bilar 2011
Miljöbästa bilar 2011 Urvalskriterier Klimat: utsläpp av växthusgaser på max 120 gram koldioxidekvivalenter per km vid blandad körning i livscykelperspektiv. Beräknas utifrån de senaste och mest tillförlitliga
Läs merBonus-malus, bonusen
Bonus-malus, bonusen Kr 70000 60000 50000 Bonus 40000 30000 20000 10000 0 CO2, g/km 0 10 20 30 40 50 60 Bonus, exempel personbilar Modell NEDC-värden Bonus (CO 2 g/km) (kr) Nissan Leaf 0 60 000 BMW i3
Läs merBIL Sweden. Ulf Svensson. BIL Sweden. Wallenbergaren 13/6-18
Ulf Svensson Wallenbergaren 13/6-18 Bonus-malus. 1/7-18 till 31/12-19 Nytt skattesystem för personbilar I och II, lätta bussar och lätta lastbilar av fordonsår 2018 eller senare och som tas i trafik första
Läs merInformation. Definitiva nyregistreringar under Till media
Information Till media 2007-01-08 Definitiva nyregistreringar under 2006 Under december registrerades enligt BIL Swedens definitiva siffror 23 879 nya personbilar vilket är en minskning med 4,5% jämfört
Läs merVäxjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.
I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På
Läs merMÖJLIGHETER & UTMANINGAR MED LADDBARA BILAR SOM FÖRMÅNSBILAR
MÖJLIGHETER & UTMANINGAR MED LADDBARA BILAR SOM FÖRMÅNSBILAR GREAT 10 november 2017 Research Institutes of Sweden RISE Viktoria Studien Projektet BeliEVe 2: Löptid: 2014-12-09 till 2018-05-31 Parter: RISE
Läs merKraftigt ökad bilförsäljning
2005-10-03 Kraftigt ökad bilförsäljning Nybilsförsäljningen ökade i september med 11,6 % jämfört med samma månad förra året till 25 076 bilar. Hittills i år har försäljningen ökat med 3,8 %. Lastbilsförsäljningen,
Läs merHär är nya årets. De ekonomiska frågorna borde
Här är nya årets En ny våg av nya miljöbilar är på väg in. Men vad är bäst hybridbil, etanolbil eller biogasbil? Eller kanske en vanlig bensin- eller dieselmodell? Privata Affärer ger dig tips om dagens
Läs merBilregistreringarna i maj enligt prognos
2013-06-03 Bilregistreringarna i maj enligt prognos - Personbilsregistreringarna visade på en liten ökning i maj, vilket är andra månaden i rad med plussiffror. Det var samma antal registreringsdagar både
Läs merSkattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper
Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring
Läs merGöteborgs Stads bilpool
2007-06-11 Göteborgs Stads bilpool kostnadsutvärdering Sommaren år 2004 startades en gemensam bilpool för sex centrala förvaltningar inom Göteborgs stad: Trafikkontoret, Stadskansliet, Stadsbyggnadskontoret,
Läs merDRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER
DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic
Läs merMiljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756
Läs merÖkade registreringar av personbilar och lätta lastbilar
Ökade registreringar av personbilar och lätta lastbilar 2007-05-02 - Bilmarknaden fortsatte att utvecklas positivt i april, med ökade registreringar av både personbilar och lätta lastbilar. Företag och
Läs merStatistiken över nyregistreringar av miljöbilar och specialstatistik kring dieselbilarna presenteras omkring kl
ÖKADE REGISTRERINGAR AV BÅDE PERSONBILAR OCH LASTBILAR Under april registrerades 25 809 nya personbilar, vilket är en ökning med 0,4 % jämfört med samma månad förra året. Hittills i år, januari-april,
Läs merBILINDUSTRIFÖRENINGEN AB BILSTATISTIK
BILINDUSTRIFÖRENINGEN AB BILSTATISTIK The Association of Swedish Automobile Manufacturers and Wholesalers BILINDUSTRI- FÖRENINGEN Information Till Pressen 2001-01-12 Definitiva nyregistreringar under 2000
Läs merMycket miljö för pengarna - Kostnadseffektiva miljökrav i den offentliga upphandlingen jenny.vonbahr@greenindex.se 1 Presentation Jenny von Bahr, miljöekonom och VD för f Greenindex Rapport: Kostnadseffektiva
Läs merHur väljer man den mest miljöanpassade bilen?
Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar
Läs merFörsäljning av miljöfordon. drivmedel i Stockholm
Miljöbilar i Stockholm Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för 2006 samt prognos för 2007 Maj 2007 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon
Läs merGranskning av förmånsbilar
Granskning av förmånsbilar Rapport nr 2/2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 7:2-2017 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND... 4 2.1. REVISIONSFRÅGOR...
Läs merServicebilen som förmån Postad av Patrik Hedlund - 12 maj :25
Servicebilen som förmån Postad av Patrik Hedlund - 12 maj 2011 17:25 Förmånsbil. Är det en bra eller dålig "affär"? Nu har jag en VW Passat Sedan -00 som jag amorterar på lån ca 1450 kr i månaden och betalar
Läs merBästa junimånaden någonsin för lastbilar
2007-07-02 Bästa junimånaden någonsin för lastbilar - Lastbilsregistreringarna nådde den högsta nivån någonsin för en junimånad. Detta är ett tecken på en fortsatt stark svensk konjunktur, säger Bertil
Läs merModellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell
Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Indikatorer för bensin, diesel och el 2017-08-29 Inledning Enheten för energi och transport vid Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag
Läs merMiljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm
Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 212 Maj 213 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Projektledare:
Läs merVOLKSWAGEN GROUP SEAT FÖRMÅNSBILAR 2012
VOLKSWAGEN GROUP SEAT FÖRMÅNSBILAR 2012 TILL ER TJÄNST. SEAT är det bästa av två världar. Det är spansk passion och tysk teknik i perfekt harmoni. Stilren design och hög kvalitet, körglädje och kompromisslös
Läs merMiljöfordonsdiagnos Geografirapport
Miljöfordonsdiagnos Geografirapport Miljöfordonsdiagnos - Geografirapport 217 har genomförts av Miljöfordon Sverige och Clevery. Pernilla Hansson, projektledare Miljöfordon Syd 217-2-1 1 Innehållsförteckning
Läs merMiljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN
Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April 2016 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för
Läs merKlimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Läs merÖkad försäljning av både personbilar och lastbilar
2005-12-01 Ökad försäljning av både personbilar och lastbilar Nybilsförsäljningen ökade i november med 4,0 % jämfört med samma månad förra året till 24 617 bilar. Hittills i år, januari-november, har försäljningen
Läs merMiljöbilssituationen i Hedemora *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Hedemora *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Februari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756
Läs merÖkad bilförsäljning i juni. Detaljerad information om nyregistreringarna finns i bifogade material.
Information 2004-07-01 Ökad bilförsäljning i juni Nybilsförsäljningen ökade i juni med 10,7 % jämfört med samma månad förra året till 27 179 bilar. Trots den starka juniförsäljningen är det ackumulerade
Läs merBILINDUSTRIFÖRENINGEN AB BILSTATISTIK
BILINDUSTRIFÖRENINGEN AB BILSTATISTIK The Association of Swedish Automobile Manufacturers and Wholesalers BILINDUSTRI- FÖRENINGEN information Till Pressen 1999-01-11 Definitiva nyregistreringar under december
Läs merLöneguide nr 8 för dig som är eller ska bli löneadministratör. Förmåner och löneväxling
Löneguide nr 8 för dig som är eller ska bli löneadministratör Förmåner och löneväxling Den här guiden hjälper dig att betala ut rätt lön till dina anställda när de även erhållit någon form av förmån. Din
Läs merBILINDUSTRIFÖRENINGEN AB BILSTATISTIK
BILINDUSTRIFÖRENINGEN AB BILSTATISTIK The Association of Swedish Automobile Manufacturers and Wholesalers BILINDUSTRI- FÖRENINGEN Information Till Pressen 2000-01-11 Definitiva nyregistreringar under 1999
Läs merUppföljning målområde transporter 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde transporter 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Västra Götalandsregionens person- och
Läs merFörmånsbeskattning av lånedatorer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmånsbeskattning av lånedatorer September 2007 Sammanfattning I promemorian föreslås att den särskilda värderingen av förmån av att för privat bruk använda
Läs merYttrande över promemorian Ändrad beräkning av bilförmån
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merNyregistrerade laddbara personbilar augusti 2019
Nyregistrerade laddbara personbilar augusti 2019 augusti januari-augusti andel % totalt jan-aug Modell Typ 2019 2018 2019 2018 2019 2018 1 MITSUBISHI OUTLANDER PHE Laddhybrid 246 78 3220 1558 13,53 8,91
Läs merNyregistrerade laddbara personbilar december 2018
1 (7) Nyregistrerade laddbara personbilar december 2018 december januari-december andel % totalt jan-dec Modell Typ 2018 2017 2018 2017 2018 2017 1 VW PASSAT GTE Laddhybrid 60 440 3974 4624 14,03 23,93
Läs merMiljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm
Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2013 December 2014 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon och förnybara drivmedel
Läs merNyregistrerade laddbara personbilar september 2019
Nyregistrerade laddbara personbilar september 2019 september januari-september andel % totalt jan-sep Modell Typ 2019 2018 2019 2018 2019 2018 1 MITSUBISHI OUTLANDER PHE Laddhybrid 283 242 3503 1800 12,83
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merMiljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Mars 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16, 1 tr. Org.nr. 802400-0674 753 32
Läs merTRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN
TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN 2008-10-20 Kontaktperson trafikkontoret Göran Westberg Trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Miljö- och trafikroteln Kontaktperson
Läs merTidningstjänst AB och miljön
Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt
Läs mer2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.
Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.
Läs merTrendbrott för privatleasing
Trendbrott för privatleasing För första halvåret i år ser vi ett trendbrott för privatleasing. Antalet privatleasing som levererats ut har fortsatt på en hög nivå, men den starka ökningen som vi har kunnat
Läs merKlimatrapport Alteco AB
Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2009-01-01 till 2009-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal
Läs merFakta om Bonus-malus. Bakgrund. Förnyelse av vagnparken. Nya bilars koldioxidutsläpp minskar 1(7)
1(7) 2017-09-07 Fakta om Bonus-malus Bakgrund Förnyelse av vagnparken Förnyelse av vagnparken är en grundförutsättning för att snabbt minska klimat- och miljöpåverkan från Sveriges fordonsflotta som idag
Läs merToyota Personalbil - una fördelar för både arbetsgivaren oc Toyota Personalbil unika fördelar för både arbetsgivaren och den anställde
Toyota Personalbil - una fördelar för både arbetsgivaren oc Toyota Personalbil unika fördelar för både arbetsgivaren och den anställde Flera bilmodeller att välja mellan! www.toyota.se/personalbil Toyota
Läs merFörordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet
PM 2008:222 RII (Dnr 001-2183/2008) Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs mer1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik
1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.
Läs merFörmånsbilar REVISIONSRAPPORT 1 (6) 2003-04-03 30-2002-0371. Arbetsmiljöverket 171 84 SOLNA
R4 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1 (6) Arbetsmiljöverket 171 84 SOLNA Förmånsbilar Riksrevisionsverket (RRV) granskade år 2001 Arbetsmiljöverkets (AV:s) beslutsunderlag vid upphandling av förmånsbilar
Läs merNyregistrerade laddbara personbilar februari 2019
Nyregistrerade laddbara personbilar februari 2019 februari januari-februari andel % totalt jan-feb Modell Typ 2019 2018 2019 2018 2019 2018 1 MITSUBISHI OUTLANDER PHE Laddhybrid 496 209 952 349 17,48 10,04
Läs merYttrande över motion 2008:5 av Vivianne Gunnarsson (MP) om landstingets förmånsbilar
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Yttrande över motion 2008:5 av Vivianne Gunnarsson (MP) om landstingets förmånsbilar Ärendet I motionen föreslås att Stockholms läns landsting
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2010 KOM(2010) 655 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om övervakning av koldioxidutsläpp
Läs merSvensk nybilsregistrering första halvåret 2017 granskad: Öka farten för fossilfritt!
Svensk nybilsregistrering första halvåret 2017 granskad: Öka farten för fossilfritt! Hittills i år har supermiljöbilarna - elbilar, laddhybrider och vätgasbilar - en marknadsandel på 4.1 procent. Det är
Läs merInformation. Definitiva nyregistreringar under Till media
Information Till media 2004-01-12 Definitiva nyregistreringar under 2003 Under december registrerades enligt BIL Sweden 20 984 nya personbilar vilket är oförändrat jämfört med samma månad förra året. Under
Läs merNyregistrerade laddbara personbilar mars 2019
Nyregistrerade laddbara personbilar mars 2019 mars januari-mars andel % totalt jan-mar Modell Typ 2019 2018 2019 2018 2019 2018 1 MITSUBISHI OUTLANDER PHE Laddhybrid 642 178 1594 527 16,26 8,68 2 Tesla
Läs merSvenska Energiekonomiska Föreningen den 6 oktober 2009
Svenska Energiekonomiska Föreningen den 6 oktober 2009 Thomas Fleischer Director Governmental Affairs Volvo Personvagnar AB Page 1 Energieffektivisering - Styrmedel Styrmedel som driver energieffektivisering
Läs merBonus-Malus ritar om kartan för nybilsmarknaden. Miljöbil, fossiloberoende, fossilfritt, klimatbonusbil vad betyder alla begrepp?
Bonus-Malus ritar om kartan för nybilsmarknaden. Miljöbil, fossiloberoende, fossilfritt, klimatbonusbil vad betyder alla begrepp? Jonas Lööf, Miljöfordon Sverige & GreenCharge 2018-05-03 KLART MAN HÄNGER
Läs merTidig våryra i bilhallarna redan i februari
2016-03-01 Tidig våryra i bilhallarna redan i februari - Det var fortsatt bra fart i bilhallarna i februari. Registreringarna av nya personbilar ökade med 13 procent i februari. Det är den tjugosjätte
Läs merGammal sanning utmanad av nya spelregler!
Gammal sanning utmanad av nya spelregler! www.bilekonomi.com Gammal sanning utmanad av nya spelregler! Tidigare kunde man säga att en dyrare bil var mer kostsam att äga än en billigare. Men genom politiska
Läs merModellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell
Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell Indikatorer för bensin, diesel och el 2016-04-20 Inledning Enheten för energi och transport vid Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag
Läs merVilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12
Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:
Läs mer