Beskattning av förmånsbilar Underlag till utredningen om fossilfri fordonsflotta i Sverige (N 2012:05), reviderad version

Transkript

1 YNNOR AB Beskattning av förmånsbilar Underlag till utredningen om fossilfri fordonsflotta i Sverige (N 2012:05), reviderad version Ronny Svensson, Mikael Lindström

2 2 Sammanfattning Totalt rullar i dag förmånsbeskattade bilar i Sverige. Av nybilsförsäljningen till juridisk person på omkring bilar per år utgör förmånsbilarna omkring hälften, per år. Det dominerande bränslet bland förmånsbilar i dag är diesel, cirka 74 procent för 2011-års modeller. Dieselandelen har ökat de senaste åren främst på bekostnad av bensin, etanol och gas. Grundtanken med en skattepliktig förmån är att en anställd får betala för att privat använda något som arbetsgivaren ställer till förfogande. Värdet av förmånen ska i princip återspegla värdet av den tjänst eller vara som arbetsgivaren står för. Värdet av denna förmån läggs på lön och därefter dras skatt. Skatten som betalas är förarens kostnad för bilen. Flest förmånsbilar har personer i gruppen kronor i taxerad årsinkomst, ett avsevärt högre intervall än där svenskar som inte har förmånsbil befinner sig. Det samlade beskattningsbara värdet av dagens omkring förmånsbilar är drygt 8,8 miljarder kronor. Det innebär att det genomsnittliga förmånsvärdet för en förmånsbil i Sverige är kr per år, eller kr per månad, brutto (före skatt). Det motsvarar ett listpris utifrån 2013-års beräkningsgrunder för bilförmån på kronor, motsvarande 5,37 prisbasbelopp. Företagets totala månadskostnad, TCO (total cost of ownership), för en sådan bil, beräknat på ett 40- procentigt restvärde efter 36 månaders innehav, en körsträcka på mil och arbetsgivaravgifter, är kronor, exklusive moms. Om företagets totala kostnad per månad för en bil är kronor och värdet av bilförmånen kronor, kan man med visst fog säga att förmånen är subventionerad med 39 procent. Den verkliga plånbokseffekten för föraren beror på dennes skattesats. Det ger i sin tur ännu högre subvention. Det finns ett antal skäl till att bilförmånen i dag inte speglar det verkliga värdet av bilkostnaden. 1) Beräkningsmodellen för bilförmån tar inte tillräckligt stor hänsyn till bilarnas faktiska kostnad ur ett totalkostnadsperspektiv. Relationen till bilens värdeminskning, som är den enskilt största kostnaden vid ett bilinnehav, är inte tillräckligt stark. En genomsnittlig förmånsbil kostar ett företag omkring kronor per år om man räknar enbart kostnader relaterade till bilen. Inklusive bränsle, skador och återlämningskostnader är snittkostnaden i regel snarare kronor per år. 2) I den nuvarande beräkningsmodellen finns ett försök att ta hänsyn till värdeminskning. När modellen utformades till den 1 januari 1997, då det nuvarande systemet togs i bruk, var bilars värdefall lägre än vad de är i dag.

3 3 3) Räntedelen i bilförmånsuträkningen konstruerades vid en tidpunkt när statslåneräntan i Sverige låg på omkring 7-8 procent. I dag är räntenivån 1,49 procent, alltså avsevärt lägre än vad systemet är konstruerat för. Rapporten visar att dyrare bilar (inte alltid samma sak som större, men ofta) subventioneras mer än billiga. Förmånsbilar har generellt större motoreffekt (inte alltid samma sak som mindre bränslesnåla) än övriga bilar som köps/leasas av juridiska personer. En förmånsbeskattning med lägre subventioner av bilinnehavet, kommer att leda till minskat intresse för förmånsbilar. Då styrs det privata bilbehovet över till hushållen. Där köper man företrädelsevis billigare och mindre nya bilar (som ofta men inte nödvändigtvis är snålare). Genom att styra företagen i samma riktning, kommer den typen av bilar även begagnatmarknaden till godo snabbare och i större omfattning. Det finns en missuppfattning att det är förmånstagaren som är bilkund, men i praktiken är det företagen som bestämmer vilka bilar som ska ställas till förfogande. Det är också företagen som är juridiskt ansvariga för bilarna och dess kostnader. Utvecklingen på marknaden går alltmer mot mindre personliga val och mer färdiga shoppinglistor av bilar för att sänka kostnader och minska administrationen. Det talar för att ekonomiska styrmedel är lämpliga att rikta mot företagen och fordonet. Både inköpstillfälle och innehavstid kan vara föremål för klimatinriktade åtgärder. Incitament och straff för förmånsbilister kommer också att ha effekt, men är i praktiken missriktade. Lund/Stockholm, den 6 mars 2013 (reviderad 7 maj 2013) Ronny Svensson VD, Ynnor AB Mikael Lindström Rådgivare, Ynnor AB

4 4 Innehåll Sammanfattning Uppdraget Bakgrund Uppdragets delar Marknaden Regelverket Erbjudandet om förmånsbil Den svenska modellen Beräkningar Europeiska regler Metod och källor Terminologi Marknaden Förmånsbilar Nya förmånsbilar Antal bilförmåner och värde Bilförmåner, märken och bränsle Bilförmåner, hästkrafter, CO2 och försäljning Flest bilförmåner 2011 per märke och modell Nybilsförsäljning till juridisk person Regelverket Före Från och med 1 januari Undantag Bilförmånen Att beräkna förmånsvärdet Generellt lyxbilstillägg Sexårsbilar Skatteeffekter - statlig inkomstskatt Bränsle Nedsättning Bilar med särskilda miljöegenskaper Särskild nedsättning vissa tekniker... 29

5 Övriga nedsättningar EU-reglers påverkan Erbjudandet om förmånsbil Bilpolicy Företagets bilbehov Kunden och guldvågen Företagets kostnader, TCO Rabatter för vissa bränslen Styrning av bilval Bilerbjudandet Exempel på utformning av bilerbjudande Förarkategorier efter mil Förmånsbilar i olika inkomstslag Löneavdrag Brutto- och nettolöneavdrag Bränslet Fördelar med förmånsbil Alternativ till förmånsbilen Privatägd bil Alternativa lösningar Bilpool Bruksbil Buy out Company car Sammanfattning förmånsbilsmarknaden Snittförmånsbilen Den svenska modellen Beräkning av subvention Beräkningar Europeiska regler i urval Polen Storbritannien Nederländerna Norge... 56

6 Danmark Finland Sammanfattande slutsatser Bilagor Antal bilförmåner (SCB/Ynnor) Antal bilförmåner per modellår, märke, beskattningsår och bränsle (SCB/Ynnor) Bilförmåner , få träffar Nybilsförsäljning , juridisk person (SCB/Ynnor) Märke/modell med flest bilförmåner inkomstår 2011, alla med fler än 100 registrerade förmåner (SCB/Ynnor)SCB/Ynnor)

7 7 1. Uppdraget 1.1. Bakgrund Näringsdepartementets utredning om fossilfri fordonstrafik (N 2012:05) har i uppdrag att redovisa hur den svenska fordonsflottan ska bli fossiloberoende till år 2030 och i stort sett fossilfri Avsikten är att presentera konkreta förslag till åtgärder och styrmedel samt etappmål för t.ex. 2020, 2030 och Förmånsbilar utgör enligt uppdraget procent av nybilsförsäljningen i Sverige. Det påverkar således i betydande grad sammansättningen hos den framtida svenska fordonsparken. Nyregistrerade svenska bilar har fortfarande högre bränsleförbrukning än genomsnittet inom EU. Copenhagen Economics bedömde för några år sedan i en analys utförd på uppdrag av EUkommissionen att det sätt på vilket värdet av förmån av bil beräknas i Sverige bidrar till detta. Den svenska modellen för beräkning av förmånen skiljer sig från metoder som tillämpas i andra länder och är konstruerad på ett föga transparent sätt, enligt uppdraget. Eftersom utredningen förutsättningslöst måste pröva alla regelverk som påverkar fordonsflottans bränsleeffektivitet och klimategenskaper behöver den granska formerna för beskattning av förmånsbilar. Utredningen kontaktade konsultföretaget Ynnor, med över 20 års erfarenhet av den svenska tjänstebilsmarknaden som oberoende och opartisk rådgivare, för att få svar på nedanstående frågor och aspekter Uppdragets delar Marknaden Redovisning av omfattningen av förmånsbeskattade bilar i Sverige med uppgifter om årlig nyregistrering av sådana fordon under de senaste åren samt förmånsflottans totala storlek. Uppgifter om bilarnas fördelning på tillverkare, storlek och motor/bränsletyp är också önskvärd Regelverket Beskrivning av de nuvarande reglernas utformning och tillkomst samt eventuella förändringar av större betydelse sedan systemet infördes. Även reglerna för och förekomsten av nedsättning av underlaget för beskattning av vissa bilar med särskilda egenskaper ska redovisas. Redovisning av eventuella EU-regler som direkt påverkar beskattning av förmånen av bil Erbjudandet om förmånsbil Kortfattad redovisning av hur förmånsbilmarknaden fungerar med uppgifter om i vilken grad som förmånstagaren vanligen kan påverka valet av bil och i vilken utsträckning som valet styrs av arbetsgivarnas överväganden och krav Den svenska modellen Redovisning av den bedömning av den svenska modellen som Copenhagen Economics framför i EUrapporten samt konsultens egen bedömning av CE:s omdöme.

8 Beräkningar Beräkning av hur förmånsvärdet för några representativa bilar av olika storlek och prisklass med dagens regler skiljer sig från den kostnad som förmånstagarens arbetsgivare de facto har för dessa leasingbilar Europeiska regler Kortfattad redovisning av hur förmånsbilar beskattas i några andra EU-länder varvid Nederländerna, Storbritannien och Polen samt de nordiska grannländerna kan bedömas som särskilt intressanta. Uppgifterna kan till stor del hämtas från CE:s rapport men med beaktande av att förändringar kan ha skett sedan Metod och källor Ynnor AB har för utredningen använt sig dels av egen framtagen statistik från SCB, i form av både nybilsförsäljning och förmånsbilar, dels egen kunskap och fortlöpande insikt i företagsflottor som omfattar omkring bilar, dels litteraturkällor som Copenhagen Economics Company Car Taxation, Fleet Logistics Taxation Guide 2012, Ynnors egen utgivning Företagets Bilinnehav (2012) och Företagets bilekonomi (1996), kalkyl- och databastjänser från Ynnor (bildatabas, förmånsvärdeskalkyler och totalkostnadskalkyler), Skatteverkets meddelanden, regeringens propositioner och information från myndigheter i de nordiska länderna (Vero.fi, Skatteetaten.no och Skat.dk), dels direktkontakt med Sveriges ambassad i Polen Terminologi Många företag har behov av tillgång till fordon för att kunna utföra sin verksamhet. När man pratar om tjänstebilar och förmånsbilar stöter man på många olika begrepp. Olika människor har olika uppfattningar om vad som är vad. Anledningen är att det inte finns någon enhetlig, vedertagen terminologi. Alla bilar som ett företag på något sätt betalar för, kallar vi på Ynnor för tjänstebilar, eller företagsbilar. En tjänstebil som får användas privat i mer än ringa omfattning (oftast 100 mil per år) är också en förmånsbil. Det betyder att den anställde är skyldig att betala bilförmån genom skatteavdrag. En bil som huvudsakligen används i tjänsten, som rullande verkstad, för bud- eller enbart tjänsteärende, och inte mer än i ringa omfattning för privat bruk, kallas ofta bruks-, service- eller poolbil. Men om en bruksbil används även för privat bruk, ska bilförmån utgå även för en sådan bil. Den blir då samtidigt en förmånsbil. Det är inte primärt bilens fysiska förutsättningar som bestämmer om en förare ska betala bilförmån, utan om bilen används privat. Bara för att fordonet är definierat som en lätt lastbil och berättigar till fullt momsavdrag, betyder inte att föraren inte kan vara skyldig att betala bilförmån. Däremot kan förmånsvärdet reduceras om bilens fysiska förutsättningar begränsar möjligheten till privat användning.

9 9 Ynnor brukar skilja på bruks- och servicebilar. En bruksbil är en bil som primärt används i tjänsten, i typfallet som en rullande verkstad, men den får användas även privat och hemgarageras. För denna förmån betalar den anställde i så fall ett förmånsvärde. En servicebil är en bil, typsikt också en rullande verkstad, som däremot enbart får används i tjänsten och som aldrig får hemgarageras, eller användas för något privat bruk. Den står parkerad vid tjänstestället när den inte används. En poolbil är en servicebil, men oftast av personbilstyp och inte transportbilskaraktär. Den används också enbart för tjänsteärenden, hemgarageras inte och får inte heller användas för privat bruk. Typexempel är hemtjänst eller kontorsanställda som behöver tillgång till bil för tjänsteärenden. 2. Marknaden Redovisning av omfattningen av förmånsbeskattade bilar i Sverige med uppgifter om årlig nyregistrering av sådana fordon under de senaste åren samt förmånsflottans totala storlek. Uppgifter om bilarnas fördelning på tillverkare, storlek och motor/bränsletyp är också önskvärd Förmånsbilar Nya förmånsbilar Utifrån statistiskt tillgängligt material är det omöjligt att exakt se vilka av de nyförsålda bilarna varje år som är förmånsbilar. Det går att se försäljning till juridisk person per kalenderår, men det betyder inte att alla är förmånsbilar. Det går att utläsa antalet förmåner per modellår, märke, modell och bränsle genom att matcha Skatteverkets bilkoder i Ynnors bildatabas Autonet mot arbetsgivarnas kontrolluppgifter som Statistiska Centralbyrån (SCB) har tagit fram för utredningens ändamål. Varje bil på marknaden som saluförs i över sex månader får en kod i Skatteverkets nybilsprislista som ska användas vid inbetalning av preliminärskatt. Denna kod finns på alla bilar i Ynnors bildatabas Autonet med koppling till bilens bränsle och övriga egenskaper, såsom hästkrafter, CO2, tjänstevikt, mått och så vidare med upp till 200 poster data. Vi har valt att ta fram modellåren Uppgifter för modellåret 2012 var inte klara vid tillfället för datainsamlingen. Det totala antalet bilförmåner innebär inte att det är exakt så många bilar eller personer som har bilförmån hela året. En person kan ha flera bilförmåner samtidigt, vissa har inte bilförmån hela året, andra har flera bilförmåner under året fast inte samtidigt. Om en anställd till exempel byter arbetsplats och har förmånsbil på flera ställen inkommer flera kontrolluppgifter med registrerade bilkoder till Skatteverket, men det handlar då oftast bara om en bil per person.

10 10 I vår förmånsbilsstatistik kan man se olika modellår. Men ett modellår betyder inte att bilen såldes just det året. Ett modellår 2011 kan säljas både 2010, 2011 och Oftast presenterar generalagenter sitt kommande modellår omkring halvårsskiftet. Då finns parallellt även innevarande modellår till försäljning, som i sin tur presenterades redan året före. Dessa kan dessutom finnas kvar i lager till efter årsskiftet och registreras som nybil nästkommande år. Varje modellår identifieras i Skatteverkets kod med siffror (se vidare under ). Därför kan man i vår förmånsbilsstatistik se modellår. När bilen såldes går däremot inte att utläsa. Det går därför inte att exakt matcha en förmånsbil med ett försäljningsår. Men utslaget över tid de senaste åren ger ändå modellåren en relativt god bild av försäljningen av nya förmånsbilar varje år. Felen jämnar så att säga ut sig eftersom generalagenterna har samma modus operandi varje år. Det viktiga är att ha i åtanke vad siffrorna faktiskt säger. Förmånsbilar byts ofta ut efter månader. I ett försök att göra en rimlighetsbedömning av nyförsäljningen av förmånsbilar analyseras förmånsbilssiffrorna för beskattningsåren 2011, 2010 och 2009 jämfört med den faktiska nybilsförsäljningen enligt separat statistik (som redovisas i stycket 2.2 nedan). För respektive år hämtas siffror för beskattningsårets modellår och modellåret före. De jämförs med försäljningssiffran individuellt för varje beskattningsår och ger ett andelstal. De två modellåren vägs också samman till ett snitt och jämförs med försäljningssiffran för att få ett andelstal. För årsmodell 2011 har vi ännu så länge bara ett år att titta på, statistiken för När 2012 blir klart senare i vår ser vi hur många 2011-modeller som har registrerats för bilförmån. Tabell 1. Nya bilförmåner jämfört med nybilsförsäljning Försäljning juridisk Beskattningsår Modellår person Förmån Snitt förmåner Andel förmånsbilar av försäljning till juridisk person % % % % % % % % % Variationer i antalet bilar beror främst på finanskrisen som ledde till att nybilsförsäljningen 2009 rasade. Men det hann säljas många förmånsbilar av modellår 2008 innan marknaden dog. Givet ovanstående begränsningar anser vi att det finns rimligt stöd att hävda att omkring hälften av nyförsäljningen till juridisk person utgörs av förmånsbilar. Det betyder i snitt omkring nya bilar per år.

11 Antal bilförmåner och värde Det samlade värdet av bilförmåner i Sverige har ökat från 8 148,5 mkr 2009 sista taxeringsåret med nedsatt förmånsvärde för alla etanolbilar till 8 877,5 mkr Varje taxeringsår körs flera modellår som förmånsbil. Här sammanfattas de tio största märkena för inkomståren Tabell 2. Antal bilförmåner per årsmodell och bilmärke, taxeringsår 2009 (SCB/Ynnor) Okänt Totalt Volvo Saab Audi Volkswagen BMW Toyota Ford Mercedes Peugeot Citroën Övriga Totalt Totalt antal bilförmåner (inkl del av år, där bilkod saknas, belopp över 0 kr) Totalt värde av bilförmåner inkomstår 2009, mkr 8 148,5 Tabell 3. Antal bilförmåner per årsmodell och bilmärke, taxeringsår 2010 (SCB/Ynnor) Okänt Totalt Volvo Volkswagen Saab Audi BMW Toyota Ford Mercedes Peugeot Skoda Övriga Totalt Totalt antal bilförmåner (inkl del av år, där bilkod saknas, belopp över 0 kr) Totalt värde av bilförmåner inkomstår 2010, mkr 8 363,9

12 12 Tabell 4. Antal bilförmåner per årsmodell och bilmärke, taxeringsår 2011 (SCB/Ynnor) Okänt Totalt Volvo Volkswagen Audi BMW Saab Toyota Ford Mercedes Skoda Peugeot Övriga Totalt Totalt antal bilförmåner (inkl del av år, där bilkod saknas, belopp över 0 kr) Totalt värde av bilförmåner inkomstår 2011, mkr 8 877, Bilförmåner, märken och bränsle En fullständig förteckning över alla bilförmåner fördelat på beskattningsår, modellår, märke, modell (storlek), bränsle, antal förmåner och värdet av dessa finns redovisad i Bilaga 1. Här sammanfattas de tio största märkena för taxeringsåren med fördelning av antal förmåner på olika bränsletyper för modellåren (alla märken, se bilaga 2). Vi har valt att här bara visa innevarande modellår för respektive inkomstår för att göra siffrorna någorlunda jämförbara. Tabell 5. Antal bilförmåner modellår 2009, märke och bränsle, beskattningsår * avser där antalet bilförmåner är färre än 4 st. ** Här summeras bara antalet förmåner eftersom underlaget inte medger tillförlitlig summering där antal förmåner per märke är färre än 4. (SCB/Ynnor) RSV_Kod Märke Antal bilf Bensin Diesel El Elhybrid Etanol Gas 2009 VOLVO * * * 2009 VOLKSWAGEN * * AUDI * * 76 * 2009 BMW * * * * 2009 SAAB * * * 2009 FORD * * 402 * 2009 OPEL * * MERCEDES-BENZ * * * TOYOTA * 348 * * 2009 PEUGEOT * * 52 * ÖVRIGA ** TOTALT

13 13 Tabell 6. Antal bilförmåner modellår 2010, märke och bränsle, beskattningsår * avser där antalet bilförmåner är färre än 4 st. ** Här summeras bara antalet förmåner eftersom underlaget inte medger tillförlitlig summering där antal förmåner per märke är färre än 4. (SCB/Ynnor) RSV_Kod Märke Antal bilf Bensin Diesel El Elhybrid Etanol Gas 2010 VOLVO * * VOLKSWAGEN * * AUDI * * 642 * 2010 BMW * * * * 2010 SAAB * * 990 * 2010 TOYOTA * 790 * * 2010 SKODA * * 51 * 2010 MERCEDES-BENZ * * * FORD * * 249 * 2010 SUBARU * * * * ÖVRIGA** TOTALT Tabell 7. Antal bilförmåner modellår 2011, märke och bränsle, beskattningsår * avser där antalet bilförmåner är färre än 4 st. ** Här summeras bara antalet förmåner eftersom underlaget inte medger tillförlitlig summering där antal förmåner per märke är färre än 4. (SCB/Ynnor) (SCB/Ynnor) RSV_Kod Märke Antal bilf Bensin Diesel El Elhybrid Etanol Gas 2011 VOLVO * * VOLKSWAGEN * AUDI * * 440 * 2011 BMW * * * * 2011 SAAB * * 962 * 2011 SKODA * * 53 * 2011 MERCEDES-BENZ * * * TOYOTA * 562 * * 2011 FORD * * 43 * 2011 KIA * * * * ÖVRIGA** TOTALT I verkligheten är inte siffran för elbilar absolut 0 % men det handlar om enstaka förmåner och dessutom del av år. När värdena översätts i antal motsvarar det till exempel för inkomst-/modellår 2011 en Mitsubishi och del av år för en Citroën och en Peugeot: Tabell 8. Elbilar som förmånsbil (SCB/Ynnor) RSV_Kod Märke Modell Bränsle Antal bilf.2010 Antal bilf.2011 värde bilf.2010 värde bilf CI040 CITROEN C-ZERO El * MI006 MITSUBISHI i-miev El * PE087 PEUGEOT ion El *

14 14 När man bryter ut statistiken per bränslenivå blir utvecklingen mot allt fler dieselbilar och färre bensin-, etanol- och gasbilar bland förmånsbilisterna tydlig. För jämföra motsvarande marknad mellan åren, jämför figur 1 innevarande modellår med motsvarande beskattningsår. Figur 1. Modellår 2009, beskattningsår 2009 Modellår 2010, beskattningsår 2010 Bensin 16 % Diesel 52 % El 2 % Elhybrid 2 % Etanol 22 % Gas 8 % Bensin 12 % Diesel 66 % El 0 % Elhybrid 3 % Etanol 11 % Gas 9 % Modellår 2011, beskattningsår 2011 Bensin 11 % Diesel 76 % El 0 % Elhybrid 2 % Etanol 6% Gas 6 %

15 Bilförmåner, hästkrafter, CO2 och försäljning Tabell 12. Snitt av hästkrafter och CO2 för förmånsbilar, modellår 2012, taxeringsår 2012, jämfört med totala antalet personbilar i trafik, modellår 2012, juridisk person (SCB/Ynnor) Märke CO2-snitt förmånsbilar CO2-snitt vagnparken HK-snitt förmånsbilar HK-snitt vagnparken Alfa Romeo Audi BMW Chevrolet Citroën Dacia Fiat Ford Honda Hyundai Jaguar Jeep Kia Lancia Land Rover Lexus Mazda Mercedes-Benz Mini Mitsubishi Nissan Opel Peugeot Porsche Renault Seat Skoda Subaru Suzuki Toyota Volkswagen Volvo I ovanstående tabell har vi jämfört CO2 och motoreffekt mellan förmånsbilar och den totala vagnparken för juridiska personer. Siffrorna jämför snittet av CO2 och hästkrafter för förmånsbilar av modellår 2012 och inkomstår För juridisk person har vi tagit alla personbilar av modellår 2012 som är i trafik och ägs av juridiska personer.

16 16 I sammanräkningen av den totala vagnparken, som hämtas från vägtrafikregistret, ingår även förmånsbilar. De går inte att särskilja i den statistiken. Snittet av den totala juridiska vagnparken dras därför upp något, beroende på att förmånsbilarna har högre snitt av CO2 och hästkrafter. Det är otvetydigt att förmånsbilister tenderar att köra bilar med högre motoreffekt och högre CO2- utsläpp än övriga bilar som brukas av juridisk person i Sverige. Dessa bilar är också generellt dyrare. De körs ofta hårdare eftersom föraren i dessa fall har valt högre motoreffekt och fartresurser framför andra egenskaper eller utrustning i sitt bilval. En mer aggressiv körstil leder ofta till högre kostnader för bilen i form av slitage på bil och däck. Även försäkringskostnaderna blir högre, liksom skaderisken, vilket i sin tur kan leda till högre samhällskostnader. Högre effekt måste inte innebära högre förbrukning när man jämför mellan märken. Inom ett enskilt märke har bilar med högre effekt däremot oftare högre förbrukning. Omvänt kan motorer med högre effekt i verklig körning förbruka mindre än mindre resursstarka motorer eftersom den mindre motorn får jobba hårdare. (Officiella certifierade förbrukningssiffror från körcykeltester har mycket litet med verkligheten att göra. Ett större arbete pågår inom EU och FN för att införa mer rättvisande körcykler för certifiering av utsläppsvärden och bränsleförbrukning.) Flest bilförmåner 2011 per märke och modell Tabell 13. Flest antal registrerade bilförmåner 2011 per skattekod (olika utrustningsnivåer av samma modell och motor kan ha olika skattekoder) (SCB/Ynnor) Antal Märke Modell Bränsle Modellår HK bilf.2011 VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Gas VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Gas VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Diesel VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Diesel VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Gas VOLVO V70 Diesel VOLVO V70 Diesel VOLKSWAGEN PASSAT VARIANT Diesel VOLVO V70 Diesel BMW 5-serien Diesel Nybilsförsäljning till juridisk person Nybilsförsäljningen för juridisk person visar i sin tur på olika bränsletrender.

17 17 Det är tydligt att finanskrisen 2008 satte djupa spår även i företagsförsäljningen Därefter har nivåerna stigit till normala nivåer på omkring nya bilar per år till juridisk person. Tabell 14. Nyregistrering av personbilar (under 3,5 ton) per bränsleslag (SCB/Ynnor) 2012 Bensin Diesel El Etanol Elhybrider/ Laddhybrider Gas Övriga Totalt Juridiska personer Fysiska personer Totalt Juridiska personer Fysiska personer Totalt Juridiska personer Fysiska personer Totalt Juridiska personer Fysiska personer Totalt Det dramatiska stoppet i etanolbilsförsäljningen efter 2009 kan delvis förklaras av att den extra nedsättningen av förmånsvärdet (till 80 procent) upphörde. Men det är inte hela förklaringen. Bränslet har drabbats en intensiv debatt kring bränsleproduktionens eventuella störningseffekter på såväl ekologiska som socioekonomiska system, liksom bränslets begränsade reduktion av koldioxidutsläpp. Enligt Trafikverkets beräkningar för 2011 var själva bränslets reduktion 25 procent jämfört med om de hade körts enbart på bensin och den faktiska reduktionen (inklusive hänsyn till tankvolym och E75-blandningen på vinterhalvåret) i Sverige 16 procent. Samtidigt infördes nya miljöbilsregler som gjorde att lågförbrukande dieselbilar med koldioxidutsläpp under 120 gram klassificerades som miljöbilar. Det har lett till ett dramatiskt skifte till dieselbilar i den svenska fordonsflottan. Det är också den enskilt största anledningen till att Sveriges CO2-utsläpp från personbilstrafiken har minskat dramatiskt de senare åren. Gasbilar och hybridbilar har legat relativt konstant på en låg andel av den totala försäljningen. Figur 2. Bränslefördelning juridisk person

18 18 Bränslefördelning nya bilar till juridisk person 2009 Bränslefördelning nya bilar till juridisk person 2010 Bensin 22 % Diesel 47 % El 0 % Etanol 24 % Elhybrid 2 % Gas 5 % Bensin 18 % Diesel 60 % El 0 % Etanol 15 % Elhybrid 2 % Gas 5 % Bränslefördelning nya bilar till juridisk person 2011 Bränslefördelning nya bilar till juridisk person 2012 Bensin 16 % Diesel 72 % El 0% Etanol 6 % Elhybrid 1 % Gas 4% Bensin 15 % Diesel 77 % El 0% Etanol 3 % Elhybrid 2 % Gas 4 % Juridiska personer väljer i dag främst dieselbilar, i högre grad än privatpersoner. Dieselbilar är generellt dyrare än motsvarande bensinbil och fordonsskatten är högre, vilket oftast har krävt en relativt lång årlig körsträcka för att betala sig för privatpersoner. Det är inte alltid så och skiljer sig mellan märken och modeller. Efter att miljöbilsregeln med 120-gramsgräns infördes ökade privatpersoners dieselköp. Genom högre andel dieselbilar skulle man kunna säga att företagen bidrar mer till sänkningen av utsläpp än privatpersoner. Men eftersom företagen också har avsevärt längre körsträckor i sina bilar per år, torde det knappast uppväga. Tabell 15. Nybilsförsäljning 2009 per märke och bränsleslag till juridisk person, tio största (SCB/Ynnor)

19 19 Fabrikat Bensin Diesel El Etanol Elhybrider Gas Totalt VOLVO VOLKSWAGEN AUDI TOYOTA FORD SAAB BMW SKODA MERCEDES-BENZ RENAULT ÖVRIGA Totalt Tabell 16. Nybilsförsäljning 2010 per märke och bränsleslag till juridisk person, tio största (SCB/Ynnor) Fabrikat Bensin Diesel El Etanol Elhybrider Gas Totalt VOLVO VOLKSWAGEN AUDI TOYOTA BMW FORD SAAB RENAULT SKODA MERCEDES-BENZ ÖVRIGA Totalt Tabell 17. Nybilsförsäljning 2011 per märke och bränsleslag till juridisk person, tio största (SCB/Ynnor) Fabrikat Bensin Diesel El Etanol Elhybrider Gas Totalt VOLVO VOLKSWAGEN AUDI BMW FORD TOYOTA SKODA MERCEDES-BENZ KIA RENAULT ÖVRIGA Totalt Tabell 18. Nybilsförsäljning 2012 per märke och bränsleslag till juridisk person, tio största (SCB/Ynnor)

20 20 Fabrikat Bensin Diesel El Etanol Elhybrider Gas Övriga Totalt VOLVO VOLKSWAGEN AUDI BMW TOYOTA FORD SKODA HYUNDAI KIA MERCEDES-BENZ ÖVRIGA Totalt Den svenska tjänstebilsmarknaden domineras av Volvo, som de senaste åren har varit omkring dubbelt så stor som Volkswagen. En bra bit efter dessa två märken kom 2012 trean och fyran på marknaden, Audi och BMW. Ytterligare ett hack ner hittar vi Toyota, Ford och Skoda. När man fäller ut statistiken ovan ser man hur märkenas försäljning fördelar sig på olika modeller och storlekar. De största modellerna är de större familjebilarna Volvo V70 och Volkswagen Passat. Därefter följer modellerna i storleksklassen under: Volvo V60 och VW Golf. Volvo och Volkswagen är intressanta att titta på eftersom båda erbjuder ett brett bränsleutbud, med både etanol- och gasbilar. I dag har Volvo även en elbil, C30, som än så länge endast erbjuds som hyrbil (operationell leasing) och en laddhybridversion av V60. Tabell 19. Nyregistrerade personbilar 2012 fördelade efter modell, juridisk person (SCB/Ynnor)