Rädda Barnens Läxhjälp
|
|
- Magnus Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rädda Barnens Läxhjälp Tips till lokalt aktiva! Verktyg för lokalt arbete 1
2 Rätt till läxhjälp i skolan 2 Många elever upplever att de inte får det stöd de behöver för att klara läxorna. Många föräldrar har inte tid eller möjlighet att ge sina barn det stöd de behöver för att klara skolarbetet, trots att de försöker. Ett av de krav Rädda Barnen driver är att alla elever som så önskar ska garanteras minst två timmar lärarlett studiestöd i anslutning till skoldagen. Genom att erbjuda alla elever stöd riskerar man inte att peka ut enskilda barn eller vissa grupper av barn. Rädda Barnens lokalföreningar har under många år arbetat med skolan som en arena för olika aktiviteter som vänder sig till barn. Tyvärr är det inte alla som känner sig helt trygga i skolmiljön och alltför många går igenom skolan utan godkänt slutbetyg. Ungefär barn utsätts varje år för mobbing i skolan, andra har på grund av språkförbistring svårt att klara de kunskapskrav som ställs och många behöver helt enkelt en lugn plats att göra sina läxor på eller tycker att det är roligt att göra läxorna tillsammans med andra. Det finns en mängd anledningar till att barn inte kan tillgodogöra sig sin utbildning och därför har många lokalföreningar runt om i Sverige valt att starta olika former av läxhjälpsverksamhet. Denna folder vänder sig till dig som vill starta läxhjälpsverksamhet där du bor eller vill utveckla den läxhjälp som redan är igång. Du får konkreta exempel på hur man kan komma igång, vad man ska tänka på under resan gång och vad som utmärker läxhjälp som bedrivs av Rädda Barnen. Du får också tips på hur man kan jobba vidare för att se till att detta stöd kommer alla barn till del. Lycka till!
3 Starten Två exempel A-stads lokalförening Lokalföreningen i A-stad ville starta läxhjälp och började med att fundera över vilken eller vilka skolor som man ville vända sig till. Var fanns det störst behov och varför? Var det någon skola som hade uttalat önskemål om läxhjälp? I föreningen fanns flera personer som hade kunskap om skolorna och därför kunde man välja en skola där man visste att Ville engagera mig i det fanns stort något praktiskt och då behov av extra såg jag lappar på resurser. Lokalföreningen skolan. Det verkade intressant bestämde också att alla elever på skolan skulle erbjudas hjälp med läxläsning, för att inte peka ut några eller diskriminera någon. Lokalföreningen satte även upp några mål med verksamheten: att förbättra barnens möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen, att ge barnen ökade kontakter med vuxna och vara en god förebild och att kunna påvisa att insatserna fyller ett behov som borde permanentas. Sedan tog föreningen kontakt med skolans rektor som var positiv till idén. Föreningen bestämde också vilken nivå man ville starta på tidsmässigt och hur länge man skulle hålla på till att börja med. 3 Arbetsgrupp i X-köping Regionkontoret upptäckte att det fanns en hel lista med personer som hört av sig och ville engagera sig i någon konkret verksamhet. Samtliga personer på listan kontaktades och de var alla intresserade av läxhjälpsverksamhet. En arbetsgrupp bildades. Eftersom det var regionkontoret som samlat på sig namnen och det inte fanns någon lokalförening på den aktuella orten kontaktade man distriktet för att höra om det var okej att regionkontoret under en tid ansvarade för en arbetsgrupp med läxhjälpare. Regionkontoret och distriktets styrelse bestämde att det var en bra lösning och att det var viktigt att verksamheten kom igång och att den kanske så småningom skulle kunna leda till att en ny förening bildades. En person på regionkontoret tog på sig att samordna läxhjälpsverksamheten och en av läxhjälparna valdes till kontaktperson i arbetsgruppen. I samma veva hörde en anställd på en skola av sig och berättade om bristande kunskaper hos barnen och bristande resurser. Därför bestämdes att samordnaren och läxhjälparnas kontaktperson skulle ta kontakt med skolan för att bilda sig en klar uppfattning varför skolan vände sig till en frivilligorganisation och vad som var bakgrunden till problemen på skolan. Man bestämde också att det man kunde erbjuda var läxhjälp två eftermiddagar i veckan.
4 Tips: Starten 4 Det är ett bra stöd att göra en plan för verksamheten, se modell längst bak i foldern. Frågor att fundera över är varför ska ni starta läxhjälp, hur länge vill ni bedriva läxhjälpen i ett första skede och vad ni vill uppnå. 4 Det kan vara bra att redan i förväg diskutera hur ni ska se till att barnen får inflytande i verksamheten. 4 Fundera över vilken skola ni vill erbjuda läxhjälpen. Tänk på var ni tycker läxhjälpen behövs bäst och var ni eventuellt har goda kontakter. Kolla upp om det redan finns liknande verksamhet på någon skola. 4 Fundera över hur ofta ni har möjlighet att erbjuda läxhjälp och under hur lång tid ni kan ställa upp. Kom ihåg att ni arbetar ideellt. 4 Fundera över vilka krav ni ställer på skolan. 4 Ta kontakt med skolans rektor, personlig kontakt brukar ge bäst resultat. 4 Fundera över var ni vill vara, i skolans lokaler eller någon annanstans. Tänk på att lokalen ska vara tillgänglig för alla. 4 Utse gärna någon eller några i föreningen som är ansvariga för verksamheten och som håller 4 kontakt med läxhjälparna. Det kan även vara bra att man bestämmer en person bland läxhjälparna som är kontaktperson med skolan. 4 Fundera över om ni ska låta läxhjälpen vara helt öppen så att barnen kan komma utan att anmäla sig, eller om ni vill ha en anmälan från föräldrarna så att både ni och föräldrarna vet vem och hur många som kommer. 4 Eftersom skolan oftast står för lokaler och man använder elevernas eget skolmaterial är läxhjälpsverksamhet sällan kostsam. Fundera över om skrivmaterial och eventuell frukt/fika till barnen är något som lokalföreningen ska stå för. Annonser, affischer och informationsblad för att göra projektet känt är andra kostnader. Ta gärna kontakt med lokala sponsorer. Kom ihåg att det inte ska kosta något att göra en aktiv insats i Rädda Barnen. Inga barn ska diskrimineras, alla barn är lika mycket värda, artikel 2 i Barnkonventionen
5 Förberedelser A-stads lokalförening Lokalföreningen i A-stad hade nu tagit beslut om att starta läxläsning på skolan under läsåret, två eftermiddagar i veckan. Detta krävde att ytterligare några personer utöver de som redan hade sagt sig intresserade rekryterades. Föreningen vände sig till befintliga medlemmar, man annonserade efter läxhjälpare på sin hemsida och i lokaltidningen, och gick även till högskolan på orten för att rekrytera frivilliga. Fem personer anmälde intresse. Lokalföreningen bestämde att en person i styrelsen skulle vara ansvarig för läxhjälpsverksamheten. De nya som ville delta ombads att skriva ett litet brev och berätta om sig själva och sedan ordnade styrelsen ett möte där de intresserade fick information om verksamheten. Lokalföreningen betonade att läxhjälparna inte behövde ha någon formell kompetens som pedagoger utan det viktiga var att vara en vuxen som kan hjälpa till med läxorna. Alla som ville delta, både de som föreningen redan kände och de nya aktiva, fick visa utdrag ur belastningsregistret och skriva under en överenskommelse om tid och uppdrag och riktlinjer för ideell verksamhet. Lokalföreningen ordnade sedan med hjälp av regionkontoret en introduktionsutbildning som innehöll information om Rädda Barnen som organisation och utbildningsfrågor specifikt. Läxhjälparna tog även kontakt med lärarna och bad dem att informera föräldrarna om att läxhjälpen skulle dra igång, vilka dagar och var. Lärarna skickade med ett informationsblad till föräldrarna. Föräldrarna skrev under att de fått informationen och barnen fick ta med lappen tillbaka till skolan 5 Arbetsgrupp i X-köping K ontaktpersonen bland läxhjälparna och samordnaren på regionkontoret hade ett möte med skolans rektor och berättade vad man kunde ställa upp med. Rektor hade tänkt sig ett mer omfattande stöd, men insåg efter diskussion att det inte är frivilligorganisationers roll att gå in och ta över skolans ansvar. Eftersom biblioteket låg precis i närheten av skolan och en av läxhjälparna hade goda kontakter där, bestämde man efter förfrågan att läxhjälpen skulle ske på biblioteket, där man fick låna ett rum. Skolan lovade att sprida information till elever och föräldrar om att läxhjälp skulle starta. Bra att vuxna och barn Det bestämdes också att läxläsning men även träffas på detta sätt för läxhjälparna för att utbyta alla slags skulle besöka erfarenheter varje klass och berätta om verksamheten så att barnen redan i förväg skulle veta vilka de skulle möta på läxhjälpen. Regionkontoret kallade även alla läxhjälpare till ett möte där man gick igenom vikten av att man är medlem, regler som gäller när man möter barn. Man diskuterade också vad man skulle göra om man upplevde en svår situation och bestämde också vem man kunde vända sig till med frågor och för att få stöd.
6 Tips: Förberedelse 4 Att lägga mycket tid på förberedelsefasen har man igen efteråt. 4 Om ni behöver rekrytera fler för att kunna starta läxhjälpsverksamheten så tänk brett, använd flera kanaler, annonsera i olika media, glöm inte den egna hemsidan, försök få lokaltidningen att göra en artikel om er nya verksamhet, informera på högskola och andra arbetsplatser, erbjud befintliga medlemmar att delta, och inte minst: använd mun till mun-metoden. Glöm inte att rekrytera under tiden verksamheten är igång, eftersom någon läxhjälpare kan vara tvungen att avbryta sitt engagemang av någon orsak. 4 Kom ihåg att i rekryteringen berätta vad läxläsningen har att erbjuda läxhjälparna. Behövs en morot kan man till exempel erbjuda ett skriftligt intyg efter en viss tid som aktiv. 4 Se till att träffa alla nya som vill aktivera sig så att ni får möjlighet att lära känna varandra och ge nödvändig information, man kan även be dem skriva ett litet brev i förväg där de berättar om sig själva. 4 Berätta för nya aktiva att ni vill att de ska vara medlemmar när de deltar och på vilka sätt man kan bli medlem. 4 Det kan vara en trygghet både för lokalföreningens styrelse och för den aktiva medlemmen att man gör en överenskommelse som reglerar vad man åtar sig att göra, vilken tid man är beredd att avsätta och vad som gäller för verksamheten. 6 4 För barnets och medlemmens säkerhet är det viktigt att alltid vara minst två tillsammans med barnen och undvika situationer där man är helt ensam med barnet. Det är viktigt att prata om det ansvar man har att inte föra vidare saker av personlig karaktär som man får veta, i överenskommelsen kan man ha en punkt om tystnadslöfte. 4 Se till att alla får information om och skriver under riktlinjerna för ideellt arbete. 4 En viktig säkerhetsåtgärd är att be alla som ska bli läxhjälpare att visa ett utdrag ur belastningsregistret. Det kan beställas på Blanketten som ska användas är den som gäller för Förskoleverksamhet/Skola/Skolbarnsomsorg. 4 En läxhjälpare som får reda på eller misstänker att ett barn far illa har ingen formell anmälningsplikt men som aktiv i en barnrättorganisation är det väldigt viktigt att man står på barnet sida. Därför är det självklart att göra en anmälan till socialtjänsten. Prata i förväg om vem läxhjälparen ska kontakta och hur man går till väga om något händer. Om man känner sig osäker på hur man ska göra så kan man kontakta regionkontorets personal för stöd. 4 Om det är många nya aktiva så är det bra att erbjuda en introduktionsutbildning innan man börjar som läxhjälpare. Hör med regionkontoret vad som är planerat och om de kan hjälpa till med att ordna en sådan. Den bör innehålla kunskap om Rädda Barnen hur vi arbetar och om vårt arbete med barns rätt till utbildning. Om det inte finns tillräckligt många för att ordna introduktionsutbildning eller utbildningstillfället dröjer kan man låta personen som vill engagera sig gå bredvid någon som har hållit på ett tag, för att inte tappa bort engagemanget. 4 Innan ni drar igång är det bra att ha ett möte med skolans personal och berätta om verksamheten och be dem om hjälp med att få ut information till föräldrarna och även till eleverna. Om det finns möjlighet är det bra att läxhjälparna går ut i klasserna i förväg och berättar om verksamheten. Barnen får då en chans att ställa frågor direkt till er och får dessutom en bild av vilka ni är.
7 Under resans gång A-stads lokalförening Lokalföreningen i A-stad hade nu dragit igång sin verksamhet med både personer som redan varit aktiva i styrelsen och några nya, rekryterade för detta uppdrag. Efter en tid kallade den ansvariga i lokalföreningens styrelse till en träff för erfarenhetsutbyte. Läxhjälparna berättade om hur det gick och att de märkt att barnen var trötta och hade svårt med koncentrationen. Detta gjorde att man bestämde att bjuda barnen på frukt i anslutning till verksamheten, vilket gjorde att de orkade med bättre. De berättade också att lokalerna i skolan som användes till läxläsningen inte var bra eftersom man delade dem med annan verksamhet och det blev Roligt och lärorikt att väldigt rörigt. få träffa barnen Det bestämdes att läxhjälparnas kontaktperson skulle ta kontakt med skolans rektor för att se om man kunde vara i en annan lokal. När man startade i ny lokal så gjorde man tillsammans med barnen upp regler för läxläsningen för att få arbetsro. 7 Arbetsgrupp i X-köping Arbetsgruppen i X-köping hade även de dragit igång sin verksamhet på biblioteket. Det hade varit lite trögt i starten, inte så många barn kom. Men efter att lärarna verkligen peppat eleverna att gå, och läxhjälparna varit i skolan och presenterat sig för barnen, hade man nu en skara barn som kom ganska regelbundet. Regionkontoret hade tillsammans med arbetsgruppen bestämt att läxhjälparna skulle dokumentera Det är bra att de vad som hänt efter varje hjälper oss tillfälle, skriva en slags dagbok. Samordnaren samlade in dokumentation som läxhjälparna gjort och pratade om det på erfarenhetsträffarna. Läxhjälparna upplevde att barnen behövde mycket stöd i sin språkutveckling och därför bestämdes att man när det passade skulle använda sig av bibliotekets böcker och läsa med och för barnen. Man märkte också att flera barn uppskattade den sociala kontakten med läxhjälparna. Därför avslutade man varje läxläsningstillfälle med en stunds social samvaro.
8 Tips: Under resans gång 4 Berätta för barnen att läxhjälparna är där frivilligt och att barnen själva väljer om de vill gå dit. 4 Om ni upptäcker att barnen har andra behov än att läsa läxor, fundera över om ni ska förändra verksamheten så att den bättre stämmer överens med barnens behov. 4 Det underlättar arbetet att ha regelbundna kontakter med lärarna. De kan påminna barnen om att gå till läxhjälpen och de kan vara en länk Det är bra att några börjar gilla läxan till föräldrarna. Eftersom det är lärarna som ger läxorna så är det bra att talas vid emellanåt om hur uppgifterna ska lösas och hur det fungerar att lösa uppgifterna. 4 Erfarenhetsträffar för läxhjälparna är viktigt. Man kan anordna dem lokalt med de läxhjälpare som verkar på en skola eller samarbeta med andra lokalföreningar i regionen via regionkontoret. 4 Det är också viktigt att erbjuda läxhjälparna möjlighet att delta på de regionala utbildningstillfällen som finns. 4 Den dokumentation som sker kan vara via muntligt erfarenhetsutbyte eller som en enkel dagbok men det kan också vara så att lokalföreningen vill ställa specifika frågor eller ber läxhjälparna att vara uppmärksamma på något speciellt område. De viktiga är att man tänker på att samla in och ta tillvara de kunskaper man får, för att 8 kunna använda dem i påverkansarbete eller kunskapsförmedling i framtiden. 4 Om något händer, se till att ha en plan för vad man ska göra och vem man ska kontakta i sådana fall. Det är alltid bra att ha en beredskap för oförutsedda händelser. 4 Medlemmar som är aktiva i Rädda Barnen är försäkrade genom Europeiska försäkringsbolaget, mer information finns på Rädda Barnens medlemsportal. ( 4 Gör projektet känt under tiden, kanske med hjälp av artikel i lokaltidningen, genom att skriva brev till medlemmar, eller berätta om verksamheten i olika sammanhang. Det underlättar nyrekrytering och visar vilka av barnets rättigheter som inte är tillgodosedda i lokalsamhället. Barnet har rätt till utbildning som bl a ska utveckla barnets fulla personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. artikel 28 och 29 i Barnkonventionen
9 Vad gör vi sen? A-stads lokalförening När lokalföreningen i A-stad hållit på under de två år man hade bestämt från början gjorde man en utvärdering av verksamheten. Man delade ut en enkät och frågade barnen, skolans personal, föräldrarna och de aktiva vad de tyckt om verksamheten. Efter en analys av svaren såg man att det varit en väldigt uppskattad verksamhet som behövde fortsätta. Eftersom det fanns ett gäng som ville fortsätta och några nya som var intresserade, så beslutade man sig för att fortsätta, men även att kontakta politikerna i utbildningsnämnden och berätta vilka erfarenheter man gjort och ställa en del krav. Det man hade upptäckt var att det var oerhört viktigt att stödja barnen i de lägre åldrarna för att de skulle klara skolans krav. Barnens självkänsla stärktes när de kom till skolan och hade gjort läxorna och kunde hänga med i lärarens genomgång. Eftersom kommundelsnämnden hade diskuterat nedskärningar i skolan kontaktade man de olika politiska företrädarna och bad att få komma och berätta om den kunskap man fått under läxhjälpens gång och de slutsatser man dragit av verksamheten. 9 Arbetsgrupp i X-köping När arbetsgruppen i X-köping hållit igång med sin läxhjälpsverksamhet i ett år så gjorde samordnaren på regionkontoret en sammanställning av den dokumentation som läxhjälparna hade gjort efter varje gång. Utöver sådant som handlade om hur många barn som kom och hur det hade fungerat, så hade läxhjälparna uppmärksammat att många av barnen pratade om en site på Internet där det nyligen hade lagts ut taskiga bilder på några i skolan. Läxhjälpens kontaktperson och Bra när man hjälper varandra samordnaren pratade med skolans rektor för åtgärd. När läxhjälparna samlades för en sista träff inför sommaruppehållet diskuterade de vad man skulle kunna göra för att öka de vuxnas kunskap om vad som händer på nätet. Man bestämde att man till hösten skulle anordna två föreläsningskvällar för personal och föräldrar för att sprida kunskap om detta.
10 Tips: Vad gör vi sen? 4 När man hållit på ett tag kan det vara bra att utvärdera verksamheten. Fundera över om ni ska fortsätta och i så fall varför, behöver ni förändra verksamheten på något sätt? Fundera även över om ni ska gå vidare med kunskapsförmedling och/eller påverkansarbete. En hjälp till den diskussionen kan vara att låta barn, läxhjälpare och skolpersonal svara på enkätfrågor om läxhjälpen. Vill man använda sig av en annan metod än enkät när man frågar barnen finns en medlemsutbildning Verktyg för barns inflytande som anordnas av regionkontoren. 4 Det kan vara så att ni redan från början vet vilka förändringar ni vill se i samhället och utifrån det drar igång läxhjälpen, men det kan också vara så att ni under resans gång får nya insikter om vad som skulle behöva förändras för att barnets rättigheter ska bli tillgodosedda. Oavsett vilket, kan det vara bra att hålla sig underrättad för att kunna fundera över viktiga frågor att sprida kunskap om eller göra påverkansarbete kring Ett sätt att mer systematiskt skaffa sig kunskap är att be läxhjälparna att dokumentera i en enkel mall/dagbok, men man kan också vid erfarenhetsträffarna höra sig för vilka upptäckter man gjort. 4 Förändringsarbetet kan bestå av många saker. Det kan vara att skriva insändare och debattartiklar eller besöka politiker eller ha föreläsningar för skolpersonal, föräldrar eller allmänhet och berätta om de erfarenheter man fått. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. artikel 3 i Barnkonventionen
11 Planeringsmall Varför ska vi göra det här? Vad vill vi uppnå, kortsiktigt och långsiktigt? Vilka vill vi nå med vårt arbete? Vad ska vi göra? Hur ska vi göra det? Vem/vilka gör det? 11
12 Planering När ska det vara klart? Vilka resurser behövs? Hur får barnen inflytande på verksamheten? Första steget är? Tidsplan 12
13 Kännetecken för Rädda Barnens lokala verksamhet med direkta insatser för barn All vår verksamhet har ett rättighetsperspektiv. Det innebär att vi alltid utgår från Barnkonventionen, att barn har inflytande i vår verksamhet, att vi ser till att ingen diskrimineras och att vi inte tar över kommuners och myndigheters ansvar. Vi arbetar för långsiktiga förändringar. Det gör vi genom att kombinera våra fyra arbetsmetoder: faktainsamling och analys, direkta insatser för barn, kunskapsförmedling och kompetensutveckling samt påverkansarbete. Vi ser till att vår verksamhet så långt det är möjligt är trygg och säker för barn att delta i. Barn deltar i vår verksamhet på sina egna villkor och den är frivillig. Vår lokala verksamhet är ideell. För att kunna använda kunskapen vi får när vi möter barn och unga så dokumenterar vi erfarenheterna på olika sätt. Verksamheten har tydliga mål och är avgränsad i tid. Efter avslutad verksamhet utvärderar vi och drar slutsatser för framtiden. 13
14 Vill du veta mer? Här kan du få mer information: l Hemsida l l Lokalföreningar med goda exempel (se hemsidor på medlemsportalen) l Rädda Barnens regionkontor (se hemsidor på medlemsportalen) Kontaktuppgifter för regionalt kontor: via växeln Umeå/Luleå: Östersund: Borlänge: Stockholm: Norrköping: Karlstad: Vänersborg: Göteborg: Växjö: Malmö: Blanketter: Riktlinjer för ideellt arbete Europeiska försäkringsbolagets faktablad Bli medlem! Bli medlem i Rädda Barnen genom att betala in medlemsavgiften på pg eller via Medlemsavgiften är 200 kr/år. Om du är under 26 år är avgiften 75 kr/år. Länkar: Artikelnummer Rädda Barnen 2008 Projektledare: Ida-Lena Nyberg Texter: Ida-Lena Nyberg och Sara Lidgren Ntini Grafisk form: Lena Carlberger Hedlund Illustratör: Christina Andersson 14
TRYGGARE TILLSAMMANS. Tankar och tips om ett tryggt bemötande av barn och unga
TRYGGARE TILLSAMMANS Tankar och tips om ett tryggt bemötande av barn och unga RÄDDA BARNEN ARBETAR MED BARNS RÄTTIGHETER UTIFRÅN BARNKONVENTIONEN OCH UTIFRÅN FÖLJANDE HUVUDPRINCIPER: Artikel 2: Alla barn
Läs merEngagemansguidning för en mer meningsfull fritid
Engagemansguidning för en mer meningsfull fritid Barn har rätt till en intressant, meningsfull och utvecklande fritid oavsett familjens ekonomiska förutsättningar. Alla barn har dock inte tillräcklig tillgång
Läs merVi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015
Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar
Läs merProjektansökan Rädda Barnen Helsingborg Sidan 1 av 9
Projektansökan Rädda Barnen Helsingborg Sidan 1 av 9 Rädda Barnens lokalförening i Helsingborg avsätter varje år pengar som är öronmärkta för lokala projekt som alla i Helsingborgsområdet har möjlighet
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merÄn en gång varmt välkommen! Anna Johansson, ordförande i Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt
Socialdemokraterna i Göteborg är en förening som drivs av viljan att skapa ett jämlikt samhälle, en stad som ger barn de bästa möjliga uppväxtvillkor, där alla som kan jobba också ska ha ett jobb och där
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merRIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka
RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka uppdaterad version december 2016 Nannette Büsgen Koordinator Riktlinjerna är till hjälp för organisationer som tar emot volontärer och ger stöd och vägledning
Läs merHANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:
HANDLINGSPLAN För att arbeta med strategierna behövs en handlingsplan med olika insatser. Svenska Kyrkans Unga har en del kampanjer som sker varje år och sedan en verksamhetsinriktning från Stora årsmötet.
Läs merPRAKTIKRAPPORT Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik, HT 2011
PRAKTIKRAPPORT Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik, HT 2011 PRAKTIKANT Christin Talani christin@talani.se Medie- och kommunikationsvetenskap PRAKTIKPLATS Rädda
Läs merBarn och unga för en hållbar utveckling
Barn och unga för en hållbar utveckling BARN OCH UNGA FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Välkommen till Grön Flagg! Håll Sverige Rent har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att göra ert arbete enklare och
Läs merDistrikt Skåne. Verksamhetsplan 2013-2014
Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2013-2014 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan för Rädda Barnen Distrikt
Läs merFoto: Tomas Ohlsson. Vi väntar på dig.
Foto: Tomas Ohlsson Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2016 Utbildningar och träffar 2016 JANUARI 29 30 Planeringsdagar för Distriktet i Västerbotten, Västerbotten Alla som är medlemmar i en lokalföreningsstyrelse
Läs merBarnkonventionen. Barnkonventionens fyra principer
Barnombudet i Uppsala län Drottninggatan 8 753 10 Uppsala www.boiu.se boiu@boiu.se 018 69 44 99 2018-september Skolmaterial inför FN-dagen Mer material: boiu.se/fn-dagen Barnkonventionen Barnkonventionen
Läs mer1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?
1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket? 3. Kan du fortfarande kommunicera på det språket? 4.
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,
Läs mer+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 kupolstudien.se Följande påståenden handlar om undervisningen och miljön i skolan. Kryssa för det alternativ du
Läs merMedlemsföreningarnas aktiviteter
Medlemsföreningarnas aktiviteter SCUF:s medlemsföreningar ska enligt förbundets stadgar driva verksamhet som verkar i enlighet med förbundets ändamål. Detta innebär att en medlemsförening i SCUF arbetar
Läs merVALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag.
dnr 1023/18 VALÅR I KLASSRUMMET Det svenska riksdagsvalet är avslutat och vi har en regering på plats. Men valåret i klassrummet tar inte slut där. I maj är det val till Europaparlamentet och i samband
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern
Läs merAvtal med Uppsala universitet avseende mångfaldsbyrån ESMeralda
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karin Stacksteg Katarina Håkansson Datum 2016-10-17 Diarienummer UBN-2016-4120 Utbildningsnämnden Avtal 2017-2018 med Uppsala universitet avseende mångfaldsbyrån ESMeralda
Läs merUNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Läs merRIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET
RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET UNICEFs kansli, Stockholm januari 2009 UNICEF UNICEF 1 arbetar på uppdrag av FN för att förverkliga barns rättigheter. 1946 började vår kamp för barns
Läs merElevråd - så här gör man Studiehandledning
Elevråd - så här gör man Studiehandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla
Läs merNedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.
Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Rekrytering av nya medlemmar till lokalföreningen Inledning Att marknadsföra CISV är
Läs mermucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu
mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar
Läs merAllas rätt till rörelse
Allas rätt till rörelse Handlingsplan för distrikt/förening Distrikt/förening i: Reumatikerförbundets valfråga 2018 handlar om allas rätt till rörelse. Reumatikerförbundet föreslår Inrätta en tjänst som
Läs merEkuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens
Läs merVolontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige
Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige Volontärpolicyn syftar till att skapa trygghet och tydlighet för alla som bidrar till IMs arbete i Sverige. Volontärpolicyn fungerar som ett stöd för dig som
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merVälkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014!
Gdj Välkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014! Datum: 17-18 maj 2014 Plats: IOGT-NTO, Vattentorget i Växjö Snart är det åter dags för lokalföreningar, distrikt och regionkontor att mötas
Läs merJunibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201
Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola
Läs merNYHETSBREV LUND FEBRUARI 2016
NYHETSBREV LUND FEBRUARI 2016 I detta nyhetsbrev: v Hälsningsgille på AF-Borgen v Många kom för att lära sig om Rädda Barnen på Intro v Infoträffen drog fullt hus v Bli fadder och var med i SMILE v Familj
Läs merwww.friends.se Karin Dungmar
Karin Dungmar Innehåll Presentation av föreläsare, Friends och skolans uppdrag Varför föräldrautbildning? Om att skapa ett vi Övning: Tala lyssna Övning: Case Ansvarsordning Var kan jag vända mig till
Läs merHur många är ni i gruppen? Vi brukar vara mellan 5 till 9 deltagare per gång. Hur ofta träffas ni? Vi har träffats 3 till 4 gånger per termin.
Inspirationshäfte -Föräldrastödsgrupper Vad är en föräldrastödsgrupp En föräldrastödsgrupp är en grupp där föräldrar till barn med allergisjukdom kan träffas för att utbyta erfarenheter, lära av varandra
Läs mer2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merDet handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merVolontärpolicy. Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i. Uppdateras av: HR
Volontärpolicy Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i sitt arbete med volontärer. Den är skriven för internt bruk. (Information riktad till volontärer
Läs merDistrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016
Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas psykiska hälsa
Läs merHandlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen
Handlingsplan för ökad närvaro förskola, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro i grundskola och grundsärskola Ogiltig frånvaro Steg 1 Vid första tillfället
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet. Bräcke Hede Boken 2018-2019 Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
Läs merVarför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden
Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden Möjligheter med prao och praktik! Att ta emot elever på prao och praktik är ett bra tillfälle att ge dem en positiv bild av din arbetsplats och av arbetslivet.
Läs merUppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar
Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny
Läs merLikabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken
2017-2018 Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Läs merNorra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija
Läs merKURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET
KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.
Läs merHandlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling Planen beskriver hur Drakskeppsskolan arbetar för att främja elevers lika rättigheter och motverkar diskriminering
Läs merLekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga
Läs merVarför är jag inte normal!?
Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merJag vet. Ett mentorskapsprogram för personer med funktionsnedsättning
Jag vet. Ett mentorskapsprogram för personer med funktionsnedsättning Vad är problemet? Den som föds med en funktionsnedsättning, eller förvärvar en skada som barn, ges en rad insatser som stöd för att
Läs merSärvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor
Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merinnehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8
Drömdeg innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8 inledning Det ska vara roligt att genomföra ett projekt! Att göra förarbete med
Läs merPlan för likabehandlingsarbete
Plan för likabehandlingsarbete Arbete för att motverka trakasserier, kränkning och diskriminering Planen omfattar verksamhetsformerna: SA, IMIND och IMPRE Magelungen Gymnasium Göteborg Läsåret 2017/2018
Läs merStråtjära skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stråtjära skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Stråtjära F-6 och fritidshem Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stamgärde skola F-6 2016-17 Revideras v. 44 2017 Inledning Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) ska skolan upprätta en Likabehandlingsplan medan det i
Läs merFÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2018-11-20 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019 Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läs merTÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning
TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort
Läs merEn liten folder om Lanseringskampanjen
En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska
Läs merVi använder bla "Vad tar jag med mig tillbaka till arbetet", disskuterar vad vi kan ha användning av och hur vi ska
Ser vi till att arbetskamrater som deltar i kurser, föreläsningar etc. får möjlighet att dela med sig av nya kunskaper och tankar till arbetsgruppen? Hur gör vi det? Kan vi göra det bättre? N men det ska
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merFoto: Tomas Ohlsson HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM!
HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM! Var med och kämpa för barns rättigheter Sverige är på många sätt ett bra land att växa upp i, men fortfarande lever många barn i otrygghet och utanförskap. Därför finns Rädda
Läs merSofiaskolan
Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga
Läs merPausen är ett mycket viktigt inslag vid intervjuer. Den kan skapa en spänning, som verkar förlösande på den som förväntas prata. Ta vara på det.
LYSSNA OCH SAMTALA Genom det personliga mötet och det lyssnande samtalet kan vi vinna människors förtroende. Det lyssnande samtalet kan användas överallt där väljare rör sig. Det kan vara publika arenor
Läs merRektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.
Möllegårdens skola 2012-11-30 Handlingsplan vid våld eller hot om våld Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Identifierade risker Konflikt elev
Läs mer1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet
1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet Läsåret 2015/2016 2(6) Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen
Läs merAtt vara ambassadör i Hjärnkoll
Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merSjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Särskild undervisning vid sjukhus Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merLikabehandlingsplan för Kullens Skola
Likabehandlingsplan för Kullens Skola Innehållsförteckning Inledning 3 Skolans målsättning 3 Lagstiftning och styrdokument 3 Kullens skolas värdegrund 5 Främjande och förebyggande insatser 6 Kartläggning
Läs merÅnge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN
Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Juni 2010 Innehållsförteckning 1.Vision och mål 3 2. Processen- Så här har vi arbetat fram likabehandlingsplanen 4 3. Kartläggning och nulägesanalys
Läs merMedlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö
Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Hänt i media Styrelsen Bli medlem och värva en vän! Ordföranden har ordet Nu är det dags för ett nytt medlemsblad från Steg för
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,
Läs merPlan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola
Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Plan mot kränkande behandling Ramshyttans skola 2014 Likabehandlingsplan /plan mot kränkande behandling På vår skola ska inget barn bli utsatt för: Diskriminering:
Läs merNYHETSBREV LUND MARS 2016
NYHETSBREV LUND MARS 2016 I detta nyhetsbrev: - Gudrun Schyman föreläste om jämställdhet - Fotboll och kärlek - Stort intresse för Ellen&Allan på årsmötet - Läxhjälpen söker frivilliga - Gör din praktik
Läs merÖvergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun
Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan
Läs merVarför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?
Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Läs merLikabehandlingsplan. Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling 2014 Likabehandlingsplan Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling Alla som arbetar i skolan
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merAllmän information från Moröskolan, läsåret
Allmän information från Moröskolan, läsåret 2019 2020 Skolans hemsida www.skelleftea.se/moroskolan Här får du, under olika puffar, information om: Skolrådsprotokoll Utvecklingsplaner Plan mot kränkande
Läs merRegelverk, roller och arbetsprocess
Regelverk, roller och arbetsprocess Våga Visa är ett samarbete mellan kommuner som vill utveckla sin verksamhet. Genom kollegiala observationer får skolor och förskolor ett praktiknära verktyg som bidrar
Läs merKOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Gy träff Örebro 170126 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra struktur
Läs merJunibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling
Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola
Läs merFÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merLäxhjälp. ett diskussionsunderlag
Läxhjälp ett diskussionsunderlag En utvärdering av läxhjälp på tio skolor Läxhjälp ett diskussionsunderlag Många skolor erbjuder sina elever läxhjälp, men hur kan man arbeta för att få läxhjälpen riktigt
Läs merUnionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv
Unionens Karriär & utvecklingstjänster Din väg till ett rikare arbetsliv 2 Alltför sällan ställer vi oss frågan om vi jobbar med det vi är bra på eller om vi bara jobbar för jobbandets skull. Det är lätt
Läs mer