TEMA: Prevention SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT. Nr 1/2010. Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMA: Prevention SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT. Nr 1/2010. Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan"

Transkript

1 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 1/2010 TEMA: Prevention Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande Kokaodlingar orsakar miljökatastrof Narkotikabekämpning i Turkiet är bättre än sitt rykte Stockholmspoliser studerade metamfetaminets bakgrund i Litauen

2 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box Göteborg Telefon: Webb: SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan Göteborg Telefon: Fax: MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, Göteborg Tel: Ansökan via hemsidan Postgiro SNPF ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen org eller eller tel MANUSSTOPP: 1 maj Utgivning v. 24, Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till OMSLAGET: Polisens narkotikabekämpning på och omkring Plattan är helt nödvändig. PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, Emmaboda Telefon ISSN /10 Årgång 23 INNEHÅLL Ordföranden har ordet... 2 Info från styrelsen... 3 Redaktörens spalt... 3 Tema:Prevention Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande... 6 Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan Ökad dödlighet bland narkomaner Harm Reduction dålig preventionsfilosofi Tullverket och samhällsnyttan Ny amerikansk frivård minskar återfall för narkotikamissbrukare Narkotikainformation otacksam men nödvändig del i förebyggande arbete Drogtester på Härnösands gymnasium Svensk narkotikabekämpning i Liberia Viktigt stoppa farliga nätdroger Illegal handel med anabola steroider: Dopning eller organiserad brottslighet Ny FHI-rapport om anabola steroider missar målet Opiumsmuggling från Iran till Haparanda Kokaodlingar orsakar miljökatastrof Info från SKL: Torkade kakor av cannabis - Bush Weed - allt vanligare Rättsrutan: Matematik och juridik hör inte alltid ihop Notiser: Världen runt Landet runt Läkemedelsdroger effektiva, säkrare, billigare, mer tillgängliga Beroendeklinik: Informera mera om tablettmissbruk AAS-utbildning i Jönköping City-polisen utbildade om drogtecken och symptom Stockholmspoliser studerade metamfetaminets bakgrund i Litauen Inför utbildningskonferensen i Västerås Narkotikabekämpningen i Turkiet är bättre än sitt rykte Boktips Lösning och vinnare till Kryss 4-09 samt Stipendierutan Kryss Prevention Svensk narkotikabekämpning i Liberia TEXT OCH FOTO: CHRISTOPHER LANDIN, narkotikaansvarig på Stockholms tunnelbanepolis Västafrika. Juni Liberia. Bong County. Staden Gbarnga. Det var där jag hamnade som CID-adviser åt länet Bongs 30 poliser. Liberian National Police, LNP, var under upprustning och jag var mitt i ett äventyr. ag fick tjänsten som rådgivare för grov brottslighet Jsåsom mord, rån, våldtäkter, narkotikabrott med mera. I praktiken fungerade jag både som arbetsledare och rådgivare åt de liberianska kollegorna som jag skulle uppleva så mycket med. Innan denna mission hade jag rest flera varv runt jorden som så kallad bagpacker. Upplevelserna i Liberias täta djungler kom att överträffa allt. Jag och kollegan Matts Jarhede ingick i en liten FN-polisstation som bestod av sex poliser som byttes ut med jämna mellanrum. De vi samarbetade med var FN-poliser från Turkiet, Ghana, Zambia och Gambia samt självklart även LNP. Två jeepar var de enda transportmedel vi hade. Den ena stod dessutom oftast mest på verkstaden. Missbruk och förfall efter inbördeskriget Inbördeskriget hade rasat mellan med döda som följd. Krigsherren Charles Taylor flydde till Nigeria efter amerikanska påtryckningar. Hälften av landets 3,5 miljoner människor som befunnit sig på flykt i grannländerna var nu på väg tillbaka. Kriget var över. Soldaterna var avväpnade men många av dem var fortfarande narkotikamissbrukare. Ett missbruk de hade utvecklat under kriget. Spåren efter kriget var påtagliga och landet hade nu ett rättsväsende i totalt förfall. Arbetet att bygga upp poliskåren hade börjat. I mitt län ansvarade militär från Bangladesh för säkerheten ihop med beväpnad insatspolis, Formed Police Unit, FPU, från Nigeria. Nere i Monrovia låg dessutom den svenska Quick Reaction Force stationerad. Dessa förband kom jag att ha ett nära samarbete med i kampen mot narkotikan och annan brottslighet. LNP i Gbarnga hade ingen utrustning förutom två sämre skrivmaskiner samt några usla polisstationer. Jag och min kollega köpte papper och penna till dem, polisens bästa vapen. Kollegan skulle utbilda i trafikpolisarbete, vilket var svårt då våra LNP inte ens hade ett eget fordon. De hade i och för sig fått en uniform efter avslutad polisutbildning men det var också det enda de hade. Lönen var 75 US dollar per månad. En lön som inte alltid betalades ut. Stationens enda cell var undermålig och hade dessutom ett stort hål bredvid gallerdörren. De vi låste in under dagen kunde promenera ut under natten då stationen var sämre bemannad. Trots detta var den lokala polisen otroligt nog motiverade att göra ett bra jobb. Cellen på huvudstationen i Gbarnga. De vi grep på dagen rymde på natten. Efter två månader lyckades vi förmå FN att laga hålet. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Tullen och polisen i Sverige har vid flera tillfällen under det senaste året avslöjat och utrett smuggling och illegal handel med opium i större skala. Ett sådant fall inträffade i norra Sverige och Finland. Sidan 42 Christopher Landin tillsammans med chefen för Nigerianska Formed Police Unit, Julius Okario. Till höger en av LNP. Bakom oss brinner beslagtagen marijuana. Vi var tvungna att flytta på oss. Snacka om passiv rökning... Marijuana största drogproblemet Staden Gbarnga, med stora omkringliggande marijuanaodlingar, hade fungerat som Charles Taylors bas under ett skede av inbördeskriget. Taylors bas var orsaken till koncentrationen av så många före detta soldater som nu uppehöll sig i området. De fortsatt existerande odlingarna var orsaken till traktens obegränsade tillgång på marijuana. Ute i byarna odlades det dessutom till husbehov. Flera av ex-soldaterna hade missbruksproblem. Vi fick även rapporter från andra FN-organ om klagomål på öppen marijuanaförsäljning på traktens olika marknader. Vi förstod att någonting måste göras trots våra begränsade resurser. Frågan jag ställde mig var hur vi skulle agera på bästa sätt med minimala resurser för att angripa problemet runt narkotikahanteringen. Vi hade dessutom all annan brottslighet och utredningar att ta hänsyn till. Arbetsbelastningen var minst sagt redan hög. Jag försökte informera mig om gällande lagstiftning vilket visade sig inte var så lätt. Mina liberianska kollegor sade att både bruk och innehav av narkotika var olagligt. Jag fick aldrig koll på var i lagen det stod och någon lagbok gick heller inte att uppbringa. 7 års fängelse kunde man dock få för innehav. Det var både poliser och den lokala domaren överens om. Vad jag förstod fanns det inte någon direkt gränsdragning ÅSA DAHLBERG, enligt svenska mått med ringa, normalt samt TEXT: KRINSP Narkotikaenheten, grovt narkotikabrott utan ett innehav var ett innehav Polismyndigheten oavsett mängd. i Norrbotten eba Prevention Framgångsrikt gatulangningsarbete enligt svensk modell Jag bestämde mig för att köra och lära ut hederligt svensk gatulangningsarbete med störande inslag i den dagliga narkotikahanteringen. Langarna skulle inte få känna sig säkra. De skulle inte kunna sälja narkotikan helt öppet i alla fall som de nu gjorde. De stora odlingarna skulle enligt information till största delen vara skördade då regnperioden nu var i antågande. Lagren var därför fyllda ute i byarna. Den typiska liberianske langaren var oftast en ung man i års ålder. De slog oftast in gram marijuana i buntar med tidningspapper som de förvarade i sin ryggsäck. När de färdades åkte de oftast minibuss om de inte gick de många milen mellan marknadsplatserna. Marijuanan i sig såg ut att vara av sämre kvalité än den som odlas i Sverige. THC-halten fanns det inga uppgifter om. De beslag vi redan hade vittnade om att marijuanan var halvtorkad och ibland brunaktig. Jag vet inte hur stor påverkan den enorma luftfuktigheten hade men allt möglade väldigt fort och inget kunde bli riktigt torrt. Det var nog främsta anledningen att marijuanan såg annorlunda ut. Min kollega Matts föreslog att vi varje dag skulle besöka en lokal marknad och där visa upp oss för befolkningen. Detta skulle vara brottspreventivt samtidigt som folket fick se den nya Polis som var under uppbyggnad. Alla besökare skulle varje gång som de befann sig på marknaden se patrullerande liberiansk polis. Vi skulle på så sätt skapa en illusion att det fanns fler poliser i länet än vad det verkligen gjorde. Langarna skulle då heller inte öppet kunna sälja narkotika utan riskera att bli gripna. Jag började sedan skicka in civilklädda spanare till marknaden. De fick leta reda på langarna, skugga dem, och en stund senare dundrade vi uniformsklädda in och grep dem inför allmänheten, Show of Force helt enkelt. Detta blev väldigt framgångsrikt med en rad spektakulära ingripanden runtom i länet. Att sälja knark var numera riskfyllt. Efter någon månad hade langarna lärt sig LNP:s arbetssätt och de vågade inte längre vara lika offensiva i sin försäljning. Arbetsmetodiken började ge resultat vilket visade sig i att det blev svårare för oss att göra beslag. Langarna vågade inte längre exponera sig som de gjort innan. Jag hade ofta med mig ett par eller en grupp kalasjnikov-beväpnade nigerianer från FPU. Så kallade mob-killings av en gripen brottsling var inget ovanligt. Vi var helt enkelt tvingade att skydda de gripna från allmänhetens vrede och blodtörst. Opiumsmuggling från Iran till Haparanda butiker som sålde också marijuana kännedom gjorde dessa butiker. Det blev beslag vid varje tillfälle på allt från hekton till greps av LNP forts s 34 Sidan 30 Gränsöverskridande opiumhandel i norr Den 16 april 2009 grep finsk polis en 37-årig iransk medborgare, bosatt i Haparanda, när han passerade gränsen mellan Haparanda och finska Torneå. På sig hade han 4 gram opium som skulle säljas och levereras i Finland. Vid en husrannsakan hemma hos mannen hittades ca 2,5 kilo opium. Opiumet var väl gömt inuti schackbrädor och hade med största sannolikhet kommit i postpaket från Turkiet till Sverige. Opiumet hittades när schackbrädorna togs isär. Paketet, som man misstänker att schackbrädorna kom i, vägde mellan 7-9 Trähästen från Turkiet var fylld med heroin inslaget i karbonpapper kilo. I utredningen har även konstaterats att iraniern redan 2005 skulle få en leverans på 380 gram opium som den gången togs i Ankara. Detta var början till omfattande brottsutredningar i både Sverige och Finland. Utredningarna har bedrivits parallellt med varandra genom ett så kallat JIT-avtal Turkiet viktig mellanstation (se nedan) mellan svenska och finska myndigheter. Utredningen visade att narkotikans ursprung är Iran och att det är hård kontroll av försändelser som En vecka senare togs en 40-årig svensk medborgare skickas från Iran. Huvudregeln är att iranska myndigheter öppnar all post och kontrollerar innehållet innan av iranskt ursprung av svenska tullen i samband med att han hämtade ut ett paket levererat av DHL till en det får skickas. Smugglare har därför fört narkotikan adress i Haparanda. Paketet hade dessförinnan beslagtagits i Tyskland och innehållet bytts ut vid leveransen. Turkiet, göms den i olika föremål innan den skickas över gränsen till Turkiet. När narkotikan kommit till På paketavin stod att paketet innehöll träfigurer till vidare. Opiumet i schackbrädorna, liksom opiumet ett värde av 200 euro. Paketet innehöll mycket riktigt och heroinet i träfigurerna, var inpackat i karbonpapper och därefter nerpressat i figurer och schackbrädor. träfigurer, som i sin tur innehöll 1,15 kilo heroin samt 2,4 kilo opium. Mannen bodde i finska Torneå, där Brädorna hade därefter limmats ihop och skarvarna han drev en pizzeria. De gripna personerna har nära och baksidan av brädan klätts in i tyg. Man har sedan släktskap med varandra och orten som de båda kom följt paketens väg via internet och via de fraktbolag Två olika stora schackbrädor som öppnats i limningen och ifrån i Iran, ligger mycket nära den turkiska gränsen. packats med opium i urfrästa håligheter, innan de åter limmades ihop och kläddes på baksidan med tyg. Den fyrkan- som använts. Båda arbetade eller hade arbetat i restaurangbranschen Narkotikan var avsedd att säljas huvudsakligen i tiga schackbrädan innehöll 500 gram opium, medan den och med dålig ekonomi som gemensam nämnare. Finland, men också i Sverige. åttakantiga varianten rymde ca 800 gram. forts s SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN LICENSNUMMER

3 Ordföranden har ordet Det har hänt mycket efter de senaste orden i denna spalt. Förra gången skrev jag om den förestående resan till CNOA i San Francisco. Nu har jag varit där och är för närvarande i USA igen. Men vi får börja med Kalifornien. Jag reste dit tillsammans med stipendiaten Anette Öjhammar och hennes man Thomas. Vi strålade samman i Frankfurt och fortsatte resan mot USA därifrån. Jag hade på bästa spanarsätt pluggat fotot på Anette ifrån Göteborgskonferensen, men det blev jag som blev identifierad och lokaliserad av paret Öjhammar. Det visade sig att Thomas och jag gick polisskolan samtidigt.. Efter en 11 ½ timmars flygresa blev vi hämtade och körda till hotellet vid Union Square i San Francisco av en hjälpsam kollega. Vi fick klara anvisningar om hur vi kunde röra oss i stan. Regeln var enkel, gå aldrig till vänster när vi lämnar hotellet. Men allt gick bra och tiden rann som vanligt iväg. Efter ett antal föreläsningar hölls en bankett för personer på rekordtiden 1 timma och 57 minuter. Då räknar ändå jag in nationalsången, erkännande av alla olika väpnade truppslag, alla enheter som är i främmande land på uppdrag och utdelning av stipendier! Nämnde jag att vi hann med en tre rätters.. Själva konferensen besöktes av medlemmar och de betalade ca kr för konferens, mat och boende under 4 dagar. Och över nu till den andra sidan av USA. Vid CNOA-konferensen blev SNPF inbjuden till National Narcotic Officers Associations Coalitions* möte i Washington vid månadsskiftet januari-februari Efter vårt styrelsemöte i Västerås i mitten av december beslutades det att Björn Landsten och jag skulle representera föreningen i Washington. I tid och rum passade detta extremt bra, för vi har nämligen fått ett stipendium ifrån amerikanska ambassaden i Stockholm. Summan är USD och skall bl.a. gå till SNPF:s stipendie- och studieresor till USA. Tajmingen kunde med andra ord inte vara bättre. På plats i Washington kunde vi börja ta kontakt med olika föreningar på ostkusten för att kunna utbyta stipendiater mm. Problemet är att hitta en förening som någorlunda speglar vår förening avseende medlemsklientel och storlek, bland befintliga 40 föreningar och ca medlemmar. Vi tror att vi kommer att få bra resultat mot kanske Florida och några andra längst östkusten. Vi återkommer i frågan. På plats kunde vi konstatera att vi är den 3:e största narkotikapolisföreningen world wide! Slutligen kunde vi konstatera att kollegorna i USA står inför en otrolig utmaning. Rättsväsendet har till viss del nyligen fått försämrade anslag, samtidigt som personer/missbrukare kan få s.k. medicinskt marijuana i 14 delstater. I sig själv är detta alarmerande, men nu börjar starka krafter göra nästa framstöt för att legalisera cannabis i hela USA. Som Ni själva kan förstå är det inte slumpen som gör att NNOAC har sina konferenser i nationens huvudstad, Washington. Skall man påverka beslutsfattare och göra sin röst hörd, ja då är detta enda stället att både börja på och sluta i. Jag kommer i nästa tidning skriva om effekterna av medi-pot - legaliserad marijuana - detta man skrattade åt för ett antal år sedan men som idag är en verklighet bortanför allt sunt förnuft. *gå gärna in på 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10

4 Info från styrelsen SNPF söker ny kassör från 2011 Vår eminente kassör Peter Thylén har nu haft hand om föreningens ekonomi i mer än tio år och han vill bli avlöst efter konferensen i Örebro i maj Är du intresserad av att bli kassör i SNPF, kontakta Peter på SNPF beviljade resebidrag till 21 medlemmar 2009 Under 2009 beviljade SNPF:s styrelse resebidrag till totalt 21 medlemmar och det sammanlagda beloppet som betalades ut var kronor. Bidrag till en resa för förkovran, oftast i annat land, kan beviljas till den som varit medlem i SNPF minst ett år. Ansökan om resebidrag skall innehålla resmål, syfte med resan samt en färdplan och en del andra uppgifter som finns att läsa på hemsidan logga in på Medlemsinfo. Ansökan skickas till eller till SNPF, Box 429, Göteborg. Försök vara ute i god tid, eftersom vi tar upp ansökningarna vid våra ordinarie styrelsemöten. I regel har vi möten i februari, maj, september, oktober och november/december. Skriv en artikel om resan Som en liten motprestation för SNPF:s resebidrag vill vi att ni skriver en artikel om studiebesöket och mejlar in den till SNPF:s tidning och/eller till redaktören Vi vill gärna publicera det ni skrivit och vi ber därför den eller de som skriver att ha följande riktlinjer i åtanke. Texten skall tecken inkl. blanksteg studieresan ning (300 dpi), som anknyter till miljöer i texten. Utbildningskonferensen i Västerås den 7-9 maj Läs mer om evenemanget på Aros Congress Center på sidan 69 i tidningen. Redaktörens spalt Ända till för några år sedan fanns i varje län erfarna och kunniga poliser som hade förebyggande arbete mot narkotika som en utpekad arbetsuppgift. Rikspolisstyrelsen samordnade detta nätverk som nu alltså är nedlagt. Sedan hösten 2008 finns för övrigt ingen befattningshavare på RPS som har ett övergripande ansvar för narkotikafrågor eller kunskaper på området. Ute i myndigheterna pågår fortfarande på många håll ett riktat arbete mot narkotikabrottslighet, även på missbrukarnivå, men risken är stor att denna verksamhet tunnas ut allt mer. Narkotikabekämpning ska numera ingå som en del i den övergripande satsningen mot grov organiserad brottslighet. Den pågående statliga Missbruksutredningen uppskattar att en halv miljon svenskar missbrukar eller är beroende av alkohol, narkotika, läkemedel och dopningsmedel. Gruppen växer och minst lika många har en riskabel konsumtion. Det innebär att många dör av sitt missbruk och en stor del av vålds- och tillgreppsbrotten är missbruksrelaterade. Man uppskattar att kommunernas och landstingens direkta kostnader för missbruks- och beroendevården är miljarder kronor per år. Övriga samhällsekonomiska konsekvenser är ännu inte helt kända. Mot bakgrund av dessa siffror borde det väl ändå vara värt att satsa lite mer på drogförebyggande arbete. De direkta kostnaderna för det förebyggande arbetet är ganska blygsamma i förhållande till de kostnader som uppstår när skadan är skedd. I detta nummer har vi valt temat prevention, dvs. förebyggande arbete. GUNNAR HERMANSSON SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

5 Prevention Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande Polisens ingripanden mot missbruk kan ha en stor men ofta förbisedd preventiv verkan. Alla är för prevention. Ordet prevention kan dock täcka många saker, och man bör därför vara kritisk mot att ordet används som en allmän besvärjelse mot mänskliga problem. Tre grader av prevention I folkhälsoarbete, som har en flerhundraårig historia med stora framgångar i preventivt arbete (bl.a. vaccination som stoppade smittkopporna och livsmedelshygien som stoppade botulism), brukar man tala om tre grader av prevention. Primär prevention omfattar alla insatser före utbrottet av en sjukdom. Det kan vara vaccination, desinfektion, föreskrifter, upplysning, vitamintillsatser, kontroll av gifter m.m. Syftet är att minska risken. Ledordet är förebygga. Sekundär prevention omfattar alla insatser som avser att avbryta ett sjukdomsförlopp så tidigt som möjligt, t.ex. cancerscreening och tidiga operationer. Syftet är att återställa hälsan. Ledordet är hejda. Tertiär prevention omfattar alla åtgärder som syftar till att bromsa en fortsatt sjukdomsutveckling samtidigt som man accepterar att den ursprungliga sjukdomen består. Det kan vara fråga om morfininjektioner vid svåra smärtor. Vid epidemibekämpning kan det handla om isolering av kroniska smittbärare. Syftet är att begränsa eller lindra följdverkningarna. Ledordet är dämpa. En liknande uppdelning kan göras inom brandskydd: primär prevention omfattar bl.a. rökförbud, brandhärdiga material och föreskrifter. Sekundär prevention omfattar snabba ingripanden och drar nytta av brandvarnare, släckare nära till hands o.s.v. Tertiär prevention omfattar uppröjande av brandgator m.m. för att hindra fortsatt spridning även om man tvingas acceptera att det först drabbade huset brinner ner. Systematiskt brandskyddsarbete under mer än 100 år har också minskat antalet storbränder och dödsfall vid bränder. Oklara föreställningar Inom narkotikaområdet finns oklara föreställningar om vad prevention skall syfta till och var den skall sättas in. Något förenklat kan man säga att den grundläggande processen är att missbruk leder till beroende som efter hand driver fram kroppsliga och psykiska skador. Ett tidigt ingripande mot drogintaget är sekundär prevention mot missbruket, medan det är primär prevention mot beroendet och senkommande skador. Under senare år har projekt för skadebegränsning (eng. harm reduction, HR ) blivit politisk populära. Projekten syftar till att minska skadorna av själva drogintaget, t.ex. genom att lära missbrukare säkert bruk eller att använda rena sprutor vid injektioner. Däremot accepterar man det fortsatta missbruksbeteendet. HR blir tertiär prevention gentemot missbruket (drogintaget) och eventuellt primär prevention mot skador och sjukdomar. Eftersom HR tillåter missbrukare att fortsätta med det riskdrivandet beteende och missbrukares följsamhet mot instruktioner ofta är svag, innebär HR i praktiken endast ett uppskjutande av skadorna. Skadebegränsning kan motiveras av humanitära skäl. En stor del av västerländsk sjukvård handlar om skadebegränsning vid riskbeteenden, t.ex. hög alkoholkonsumtion, överätande eller sexuell promiskuitet. Medicinsk skadebegränsning vid drogmissbruk är en dyr aktivitet. Den påverkar inte missbruksutvecklingen i stort. Snarare finns det en del som tyder på att god medicinsk service ger s.k. enabling (ett engelskt ord som betyder möjliggörande eller underlättande ), d.v.s. ökade möjligheter till fortsatt missbruk, eftersom enabling slår ut en rad biologiska bromsar på missbruket. Få missbrukare skulle kunna ha ett så högt drogintag som de har utan god sjukvård att falla tillbaka på vid kriser. Professor Nils Bejerot kallade den svenska sjukvårdens kravlösa service till alkoholister för rundsmörjning av gamla bilar. Olika insatspunkter Narkotikapolisarbete kan ha olika insatspunkter i preventivt arbete mot narkotikamissbruk och relaterad brottslighet. Primär prevention i narkotikapolisarbete börjar ofta med droginformation. Troligen är den viktigaste effekten att ungdomar får besked om hur polisen bedriver 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10

6 Prevention spaning på internet och i miljöer, arbetar misstankebaserat, gör drogtester o.s.v. Det kan öka medvetandet om risken att bli ertappad och vilka konsekvenser det kan få för t.ex. körkort. Polisens liksom tullens tillslag mot den illegala narkotikahandeln hindrar stora mängder narkotika från att komma ut på marknaden och minskar den mängd som kan bli tillgänglig för missbruk. Polisen bidrar även till att förstärka den administrativa narkotikakontrollen genom att varna för nya droger så att de kan ställas under narkotikakontroll. Så har under senare år skett i fråga om bl.a. ketamin och bromodragonfly. Därmed minskar utbudet. Sekundär prevention i narkotikapolisarbete omfattar bl.a. ingripanden i missbruksmiljöerna för att höja upptäcktsrisken. Polisens utbildning i drogtecken och symtom ökar möjligheterna att diagnosticera missbruk på ett tidigt stadium. Polisen är också den viktigaste rapporteringskällan för narkotikamissbruk. Ibland reagerar sociala myndigheter negativt mot polisens aktivitet eftersom de då får mycket mer att göra till följd av alla rapporterade polisfall. Polisens rapportering skulle kunna bli effektivare om fler gripna eller omhändertagna undersöktes med avseende på aktuellt missbruk. Drogtester borde vara norm på alla som tas in. En metod som sällan utnyttjas för sekundär prevention är kartläggning av kontaktkedjor bland missbrukare. De bygger på att missbruk bland unga människor sprids från person till person. Tekniken att tillföra droger, t.ex. att injicera heroin, lärs ut vid personlig kontakt. Det var just den spridningsmekanismen som fick Bejerot att tala om detta slag av missbruk som epidemiskt. I en del studier har man med utgångspunkt i några enstaka fall lyckats spåra uppemot ett hundratal missbrukare som hängt ihop genom att de dragit in varandra i missbruk, sålt narkotika till varandra o.s.v. Sådan information skulle kunna vara av värde för polisen för att kartlägga lokala marknader och för socialtjänsten för att få kontakt med tidigare okända missbrukare. Kontaktkedjorna skulle kunna bli viktiga kartor för sekundär prevention. Sekundär prevention borde ställas mer i centrum inom svensk narkotikapolitik. De tidiga ingripandena kan vara avgörande för att stoppa missbrukskarriärer, för att hejda missbrukets spridning och hålla nere marknadsefterfrågan. De kan vara kostnadseffektiva men även integritetskänsliga. Sekundär prevention borde ställas mer i centrum inom svensk narkotikapolitik. Tertiär prevention inom narkotikapolisarbete handlar till stor del om att spåra upp grova narkotikabrottslingar så att dessa kan inkapaciteras under långa tider. I historien finns också exempel på att elimineringen av en liga, t.ex. Karl Pauckschs 1972, minskar tillgången På en del håll i Europa lägger myndigheterna ner mer energi på att försöka hejda spridningen av infektioner i samband med narkotikamissbruk än på att hejda missbruksbeteendet. Bilden visar en låda för uppsamling av använda injektionssprutor och kanyler på en stor flygplats i Europa. Foto: JH. på narkotika. Sedan är det en annan sak att den grundläggande mekanismen i form av missbrukarnas efterfrågan ofta kvarstår. Allmänprevention Den viktigaste preventiva effekten av systematiskt narkotikapolisarbete är den allmänpreventiva. En orsak till att Sverige har förhållandevis låga missbrukssiffror är att svensk polis inte tillåter någon öppen handel och gör konsekventa ingripanden. Det får en avhållande effekt långt utanför de grupper som berörs. Vid den svenska polisoffensiven 1969 minskade det aktiva injektionsmissbruket långt utanför de grupper som lagfördes för narkotikabrott. Bejerot visade att den svenska polisen var 50 procent mer effektiv än den japanska när denna vid mitten av 1950-talet kämpade ner världens då mest omfattande amfetaminepidemi. Den största svagheten med de preventiva insatserna är att svenskt narkotikapolisarbete saknar en samlad doktrin eller strategi för prevention. Däremot är uppfinningsrikedomen stor inom lokalt polisarbete då det gäller att hitta nya vägar för prevention, särskild sekundär prevention. Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

7 Plattan vid Sergels Torg i Stockholm är en öppen drogscen där handeln med cannabis och läkemedelsdroger dominerat de senaste tio åren. Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON 1966 startade ett av de första metadonprogrammen i Sverige. Sedan dess diskuteras det fortfarande huruvida det är rätt att behandla narkotikamissbrukare med narkotikaklassade läkemedel. Många poliser har av tradition förhållit sig skeptiska till läkemedels/narkotikabaserade behandlingar av missbrukare. Anledningen till detta är främst två orsaker. Den missbrukare som behandlas med läkemedel fortsätter ofta med sitt missbruksbeteende. Risken för läckage av läkemedel från den legala till den illegala marknaden är påtaglig. Läkare och vården ser frågan från en annan horisont. Här ligger prioriteringen främst på den enskilde individen. Att ge patienten ett drägligt liv och en möjlighet till stabilitet ses som nyckelvärden för att kunna fortsätta en framgångsrik behandling. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10

8 Prevention Legalförskrivna Subutextabletter beslagtas av polisen när de säljs till andra missbrukare på Plattan. Vid den närbelägna Klara kyrka finns detta anslag uppsatt. Plattan trendsätter tabletthandel På Sergels Torg (Plattan) i Stockholm handlas det med alla typer av droger. Försäljningsmönstren har dock ändrats under årens lopp. Under de senaste tio åren är det handeln med cannabis och tabletter som har dominerat. Plattan är ofta en barometer på tabletthandeln. Här kan man upptäcka vad som finns att tillgå och vilka tabletter som är populärast. Vill man vara cynisk så kan man säga att Plattan trendsätter tabletthandel på samma sätt som Stureplan trendsätter mode. Den senaste trenden är 2 milligrams Rivotriltabletter. Rivotrils aktiva beståndsdel är clonazepam. Förutom Rivotril så är det fortfarande populärt med 2 milligrams Ictoriviltabletter även kallade x-tvåor eller ikktisar. Xanortabletter, även kallade stavar, finns fortfarande men ses inte lika ofta. Men de senaste årens riktiga flaggskepp när de gäller handeln med tabletter är självfallet Subutextabletten. Om någon säger det magiska ordet subb så går det ett sus genom publiken av missbrukare på Plattan. Hur kommer då Subutexen till Plattan? Det finns nog ingen vetenskapligt hållbar statistik på detta. Här får erfarna polisers känsla vara avgörande. De senaste åren är nog tendensen rätt klar. Subutexen som säljs på plattan är nästan uteslutande läckage från legala marknaden. Försäljningen är småskalig eftersom innehav av en större mängd tabletter numera ger ganska kännbara straff. I Subutexens barndom var det vanligare att man gjorde relativt stora beslag av tabletter som helt uppenbart inte kom från den legala marknaden. Dessa stora beslag på gatan görs allt mer sällan. En stor försäljare eller många små ger dock samma effekt på utbudet. Tillgången på Subutex för den som vill köpa sin tablett har varit ganska oförändrad fram till dags dato. Men förhoppningsvis håller det på att bli en förändring. Röda zoner När metadonet började skrivas ut och fick ett stort genomslag så omgavs metadonprojekten av tämligen sträng kontroll. Bland annat infördes så kallade röda zoner. De röda zonerna var platser där metadonpatienterna inte fick vistas. Plattan var en sådan given plats där man inte fick sätta sin fot om man ingick i projektet. Under åren luckrades dock denna kontroll upp mer och mer. När Subutex för några år sedan blev en vanlig medicin vid behandling, verkar det som om denna typ av kontrolltänkande inte existerade längre. Projekten gick väldigt snabbt över till fast verksamhet. Flera olika aktörer fick förskrivningsrätt vilket blev komplicerande för narkotikapoliser på fältet. Under många år kämpade poliserna med en växande frustration. I samband med ingripanden var den vanligaste kommentaren hos missbrukaren jag har Subutex utskrivet av min läkare. Det skulle snabbt visa sig att det var mycket svårt att lagföra narkotikaöverlåtelser och i samband med dessa visa att ett legalt innehav användes i illegalt syfte. Att hämta ut legalföreskrivna Subutex och sedan sälja hela eller delar av dosen blev ett växande problem. Beslag gjordes men det dåliga bevisläget ledde ofta fram till beslagen hävdes och lämnades tillbaka till den som tabletterna tagits ifrån. Det här gav även upphov till en annan komplicerad problematik. Missbrukaren hämtade ut en kartong med Subutex. Han sålde ett par tabletter. Polisen tog alla tabletter i beslag. Missbrukaren gick tillbaks till läkaren eller mottagningen och beklagade sig över den orättvisa behandlingen. Missbrukaren fick nya Subutex utskrivna. När polisen senare tvingades häva beslaget så hade missbrukaren plötsligt en dubbel dos av tabletter. Nu kunde han i lugn och ro gå ut och fortsätta sin försäljning med dubbla doser på fickan. En av dem som tydligast uppmärksammade dessa problem var inspektör Mikael Niklasson, förundersökningsledare på citypolisens narkotikautredningsrotel. Efter en tids funderande bestämde sig Mikael för att situationen kräver en bred lösning. I oktober 2009 kallade han till ett möte. På det mötet deltog representanter för polis, åklagare och vården. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

För Öckerö seglande gymnasieskola

För Öckerö seglande gymnasieskola Alkohol- och Drogpolicy För Öckerö seglande gymnasieskola 1 Skolans alkohol- och drogpolicy Vi vill inom Öckerö gymnasieskola erbjuda våra elever bästa möjliga undervisning, ge alla en möjlighet att nå

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Det hölls en temadag i stadsdelen Majorna i Göteborg, på Dalheimers Hus, den 22 februari på temat Unga och droger och med underrubriken Om konsekvenser när droger

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

ORGANISERAD BROTTSLIGHET

ORGANISERAD BROTTSLIGHET ORGANISERAD BROTTSLIGHET WALTER KEGÖ Senior Fellow Detective Superintendent Västra Finnbodavägen 2 131 30 Nacka-Stockholm Tel: +46(0)8-41056968 E-mail: wkegö@isdp.eu PRESENTATION Narkotikindustrin i världen

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk.

I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk. Urinträsket SBF 2012-05-14 Hur har vi hamnat i urinträsket? I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk.

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012 KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet 2 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------------------ Till: För kännedom sändlista: ------------------------------------------------------------------------------------------ Överklagan gäller den ofrivilliga avstängningen av Anton Ericsson ur Kalmars substitutionsbehandling.

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer

Läs mer

Mässan Sverige mot narkotika. Cirka 90-talet utställare fanns på plats på Sverige mot narkotika i Örebro 13-14 maj. Vi träffade några av dom.

Mässan Sverige mot narkotika. Cirka 90-talet utställare fanns på plats på Sverige mot narkotika i Örebro 13-14 maj. Vi träffade några av dom. Mässan Sverige mot narkotika Cirka 90-talet utställare fanns på plats på Sverige mot narkotika i Örebro 13-14 maj. Vi träffade några av dom. Krogar mot knark Krogar mot knark är ett nationellt nätverk

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

Anvisning till myndigheter 7/2012 2 (6)

Anvisning till myndigheter 7/2012 2 (6) Anvisning till myndigheter 7/2012 1 (6) Enligt sändlista Ändringarna av tobakslagen ur barnskyddsanstalternas perspektiv Allmänt Tobakslagen (693/1976) ändrades den 1 januari 2010 (698/2010). Ett nytt

Läs mer

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 Inledningsanförande av SNPF:s ordförande Thomas Ekman Välkomna till Göteborg och Svenska Narkotikapolisföreningens tjugotredje utbildningskonferens. Ett

Läs mer

Pelle Olsson Publicerat i Narkotikafrågan nr 3 2009

Pelle Olsson Publicerat i Narkotikafrågan nr 3 2009 1 Kontrollen av överförskrivande läkare: Tungrodd och parodisk Missbruk av läkemedel är idag det största drogproblemet efter alkohol. En stor del av tabletterna kommer via svenska apotek. Om man ska få

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad l_ l KRISTIANSTADS Rotel 7 meddelad i Kristianstad JMålnrB396-12 ----------~~~~~=~---------- p ARTER (Antal tilltalade: l) Åklagare Extra åklagare Christer Almfeldt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Policyprogram 2012-2014

Policyprogram 2012-2014 Policyprogram 2012-2014 Doping Alkohol Narkotika Tobak Trafiksäkerhet Innehåll Omfattning... 2 Definitioner... 3 Bakgrund... 3 Doping, alkohol, narkotika och tobak... 4 Trafiksäkerhet... 6 Omfattning Visby

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer