TEMA: Prevention SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT. Nr 1/2010. Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan

Transkript

1 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 1/2010 TEMA: Prevention Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande Kokaodlingar orsakar miljökatastrof Narkotikabekämpning i Turkiet är bättre än sitt rykte Stockholmspoliser studerade metamfetaminets bakgrund i Litauen

2 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box Göteborg Telefon: Webb: SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan Göteborg Telefon: Fax: annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, Göteborg Tel: Ansökan via hemsidan Postgiro SNPF ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller eller tel MANUSSTOPP: 1 maj Utgivning v. 24, Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Polisens narkotikabekämpning på och omkring Plattan är helt nödvändig. PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, Emmaboda Telefon ISSN /10 Årgång 23 INNEHÅLL Ordföranden har ordet... 2 Info från styrelsen... 3 Redaktörens spalt... 3 Tema:Prevention Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande... 6 Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan Ökad dödlighet bland narkomaner Harm Reduction dålig preventionsfilosofi Tullverket och samhällsnyttan Ny amerikansk frivård minskar återfall för narkotikamissbrukare Narkotikainformation otacksam men nödvändig del i förebyggande arbete Drogtester på Härnösands gymnasium Svensk narkotikabekämpning i Liberia Viktigt stoppa farliga nätdroger Illegal handel med anabola steroider: Dopning eller organiserad brottslighet Ny FHI-rapport om anabola steroider missar målet Opiumsmuggling från Iran till Haparanda Kokaodlingar orsakar miljökatastrof Info från SKL: Torkade kakor av cannabis - Bush Weed - allt vanligare Rättsrutan: Matematik och juridik hör inte alltid ihop Notiser: Världen runt Landet runt Läkemedelsdroger effektiva, säkrare, billigare, mer tillgängliga Beroendeklinik: Informera mera om tablettmissbruk AAS-utbildning i Jönköping City-polisen utbildade om drogtecken och symptom Stockholmspoliser studerade metamfetaminets bakgrund i Litauen Inför utbildningskonferensen i Västerås Narkotikabekämpningen i Turkiet är bättre än sitt rykte Boktips Lösning och vinnare till Kryss 4-09 samt Stipendierutan Kryss Prevention Svensk narkotikabekämpning i Liberia TEXT OCH FOTO: CHRISTOPHER LANDIN, narkotikaansvarig på Stockholms tunnelbanepolis Västafrika. Juni Liberia. Bong County. Staden Gbarnga. Det var där jag hamnade som CID-adviser åt länet Bongs 30 poliser. Liberian National Police, LNP, var under upprustning och jag var mitt i ett äventyr. ag fick tjänsten som rådgivare för grov brottslighet Jsåsom mord, rån, våldtäkter, narkotikabrott med mera. I praktiken fungerade jag både som arbetsledare och rådgivare åt de liberianska kollegorna som jag skulle uppleva så mycket med. Innan denna mission hade jag rest flera varv runt jorden som så kallad bagpacker. Upplevelserna i Liberias täta djungler kom att överträffa allt. Jag och kollegan Matts Jarhede ingick i en liten FN-polisstation som bestod av sex poliser som byttes ut med jämna mellanrum. De vi samarbetade med var FN-poliser från Turkiet, Ghana, Zambia och Gambia samt självklart även LNP. Två jeepar var de enda transportmedel vi hade. Den ena stod dessutom oftast mest på verkstaden. Missbruk och förfall efter inbördeskriget Inbördeskriget hade rasat mellan med döda som följd. Krigsherren Charles Taylor flydde till Nigeria efter amerikanska påtryckningar. Hälften av landets 3,5 miljoner människor som befunnit sig på flykt i grannländerna var nu på väg tillbaka. Kriget var över. Soldaterna var avväpnade men många av dem var fortfarande narkotikamissbrukare. Ett missbruk de hade utvecklat under kriget. Spåren efter kriget var påtagliga och landet hade nu ett rättsväsende i totalt förfall. Arbetet att bygga upp poliskåren hade börjat. I mitt län ansvarade militär från Bangladesh för säkerheten ihop med beväpnad insatspolis, Formed Police Unit, FPU, från Nigeria. Nere i Monrovia låg dessutom den svenska Quick Reaction Force stationerad. Dessa förband kom jag att ha ett nära samarbete med i kampen mot narkotikan och annan brottslighet. LNP i Gbarnga hade ingen utrustning förutom två sämre skrivmaskiner samt några usla polisstationer. Jag och min kollega köpte papper och penna till dem, polisens bästa vapen. Kollegan skulle utbilda i trafikpolisarbete, vilket var svårt då våra LNP inte ens hade ett eget fordon. De hade i och för sig fått en uniform efter avslutad polisutbildning men det var också det enda de hade. Lönen var 75 US dollar per månad. En lön som inte alltid betalades ut. Stationens enda cell var undermålig och hade dessutom ett stort hål bredvid gallerdörren. De vi låste in under dagen kunde promenera ut under natten då stationen var sämre bemannad. Trots detta var den lokala polisen otroligt nog motiverade att göra ett bra jobb. Cellen på huvudstationen i Gbarnga. De vi grep på dagen rymde på natten. Efter två månader lyckades vi förmå FN att laga hålet. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Tullen och polisen i Sverige har vid flera tillfällen under det senaste året avslöjat och utrett smuggling och illegal handel med opium i större skala. Ett sådant fall inträffade i norra Sverige och Finland. Sidan 42 Christopher Landin tillsammans med chefen för Nigerianska Formed Police Unit, Julius Okario. Till höger en av LNP. Bakom oss brinner beslagtagen marijuana. Vi var tvungna att flytta på oss. Snacka om passiv rökning... Marijuana största drogproblemet Staden Gbarnga, med stora omkringliggande marijuanaodlingar, hade fungerat som Charles Taylors bas under ett skede av inbördeskriget. Taylors bas var orsaken till koncentrationen av så många före detta soldater som nu uppehöll sig i området. De fortsatt existerande odlingarna var orsaken till traktens obegränsade tillgång på marijuana. Ute i byarna odlades det dessutom till husbehov. Flera av ex-soldaterna hade missbruksproblem. Vi fick även rapporter från andra FN-organ om klagomål på öppen marijuanaförsäljning på traktens olika marknader. Vi förstod att någonting måste göras trots våra begränsade resurser. Frågan jag ställde mig var hur vi skulle agera på bästa sätt med minimala resurser för att angripa problemet runt narkotikahanteringen. Vi hade dessutom all annan brottslighet och utredningar att ta hänsyn till. Arbetsbelastningen var minst sagt redan hög. Jag försökte informera mig om gällande lagstiftning vilket visade sig inte var så lätt. Mina liberianska kollegor sade att både bruk och innehav av narkotika var olagligt. Jag fick aldrig koll på var i lagen det stod och någon lagbok gick heller inte att uppbringa. 7 års fängelse kunde man dock få för innehav. Det var både poliser och den lokala domaren överens om. Vad jag förstod fanns det inte någon direkt gränsdragning ÅSA DAHLBERG, enligt svenska mått med ringa, normalt samt TEXT: KRINSP Narkotikaenheten, grovt narkotikabrott utan ett innehav var ett innehav Polismyndigheten oavsett mängd. i Norrbotten eba Prevention Framgångsrikt gatulangningsarbete enligt svensk modell Jag bestämde mig för att köra och lära ut hederligt svensk gatulangningsarbete med störande inslag i den dagliga narkotikahanteringen. Langarna skulle inte få känna sig säkra. De skulle inte kunna sälja narkotikan helt öppet i alla fall som de nu gjorde. De stora odlingarna skulle enligt information till största delen vara skördade då regnperioden nu var i antågande. Lagren var därför fyllda ute i byarna. Den typiska liberianske langaren var oftast en ung man i års ålder. De slog oftast in gram marijuana i buntar med tidningspapper som de förvarade i sin ryggsäck. När de färdades åkte de oftast minibuss om de inte gick de många milen mellan marknadsplatserna. Marijuanan i sig såg ut att vara av sämre kvalité än den som odlas i Sverige. THC-halten fanns det inga uppgifter om. De beslag vi redan hade vittnade om att marijuanan var halvtorkad och ibland brunaktig. Jag vet inte hur stor påverkan den enorma luftfuktigheten hade men allt möglade väldigt fort och inget kunde bli riktigt torrt. Det var nog främsta anledningen att marijuanan såg annorlunda ut. Min kollega Matts föreslog att vi varje dag skulle besöka en lokal marknad och där visa upp oss för befolkningen. Detta skulle vara brottspreventivt samtidigt som folket fick se den nya Polis som var under uppbyggnad. Alla besökare skulle varje gång som de befann sig på marknaden se patrullerande liberiansk polis. Vi skulle på så sätt skapa en illusion att det fanns fler poliser i länet än vad det verkligen gjorde. Langarna skulle då heller inte öppet kunna sälja narkotika utan riskera att bli gripna. Jag började sedan skicka in civilklädda spanare till marknaden. De fick leta reda på langarna, skugga dem, och en stund senare dundrade vi uniformsklädda in och grep dem inför allmänheten, Show of Force helt enkelt. Detta blev väldigt framgångsrikt med en rad spektakulära ingripanden runtom i länet. Att sälja knark var numera riskfyllt. Efter någon månad hade langarna lärt sig LNP:s arbetssätt och de vågade inte längre vara lika offensiva i sin försäljning. Arbetsmetodiken började ge resultat vilket visade sig i att det blev svårare för oss att göra beslag. Langarna vågade inte längre exponera sig som de gjort innan. Jag hade ofta med mig ett par eller en grupp kalasjnikov-beväpnade nigerianer från FPU. Så kallade mob-killings av en gripen brottsling var inget ovanligt. Vi var helt enkelt tvingade att skydda de gripna från allmänhetens vrede och blodtörst. Opiumsmuggling från Iran till Haparanda butiker som sålde också marijuana kännedom gjorde dessa butiker. Det blev beslag vid varje tillfälle på allt från hekton till greps av LNP forts s 34 Sidan 30 Gränsöverskridande opiumhandel i norr Den 16 april 2009 grep finsk polis en 37-årig iransk medborgare, bosatt i Haparanda, när han passerade gränsen mellan Haparanda och finska Torneå. På sig hade han 4 gram opium som skulle säljas och levereras i Finland. Vid en husrannsakan hemma hos mannen hittades ca 2,5 kilo opium. Opiumet var väl gömt inuti schackbrädor och hade med största sannolikhet kommit i postpaket från Turkiet till Sverige. Opiumet hittades när schackbrädorna togs isär. Paketet, som man misstänker att schackbrädorna kom i, vägde mellan 7-9 Trähästen från Turkiet var fylld med heroin inslaget i karbonpapper kilo. I utredningen har även konstaterats att iraniern redan 2005 skulle få en leverans på 380 gram opium som den gången togs i Ankara. Detta var början till omfattande brottsutredningar i både Sverige och Finland. Utredningarna har bedrivits parallellt med varandra genom ett så kallat JIT-avtal Turkiet viktig mellanstation (se nedan) mellan svenska och finska myndigheter. Utredningen visade att narkotikans ursprung är Iran och att det är hård kontroll av försändelser som En vecka senare togs en 40-årig svensk medborgare skickas från Iran. Huvudregeln är att iranska myndigheter öppnar all post och kontrollerar innehållet innan av iranskt ursprung av svenska tullen i samband med att han hämtade ut ett paket levererat av DHL till en det får skickas. Smugglare har därför fört narkotikan adress i Haparanda. Paketet hade dessförinnan beslagtagits i Tyskland och innehållet bytts ut vid leveransen. Turkiet, göms den i olika föremål innan den skickas över gränsen till Turkiet. När narkotikan kommit till På paketavin stod att paketet innehöll träfigurer till vidare. Opiumet i schackbrädorna, liksom opiumet ett värde av 200 euro. Paketet innehöll mycket riktigt och heroinet i träfigurerna, var inpackat i karbonpapper och därefter nerpressat i figurer och schackbrädor. träfigurer, som i sin tur innehöll 1,15 kilo heroin samt 2,4 kilo opium. Mannen bodde i finska Torneå, där Brädorna hade därefter limmats ihop och skarvarna han drev en pizzeria. De gripna personerna har nära och baksidan av brädan klätts in i tyg. Man har sedan släktskap med varandra och orten som de båda kom följt paketens väg via internet och via de fraktbolag Två olika stora schackbrädor som öppnats i limningen och ifrån i Iran, ligger mycket nära den turkiska gränsen. packats med opium i urfrästa håligheter, innan de åter limmades ihop och kläddes på baksidan med tyg. Den fyrkan- som använts. Båda arbetade eller hade arbetat i restaurangbranschen Narkotikan var avsedd att säljas huvudsakligen i tiga schackbrädan innehöll 500 gram opium, medan den och med dålig ekonomi som gemensam nämnare. Finland, men också i Sverige. åttakantiga varianten rymde ca 800 gram. forts s SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN LICENSNUMMER

3 Ordföranden har ordet Det har hänt mycket efter de senaste orden i denna spalt. Förra gången skrev jag om den förestående resan till CNOA i San Francisco. Nu har jag varit där och är för närvarande i USA igen. Men vi får börja med Kalifornien. Jag reste dit tillsammans med stipendiaten Anette Öjhammar och hennes man Thomas. Vi strålade samman i Frankfurt och fortsatte resan mot USA därifrån. Jag hade på bästa spanarsätt pluggat fotot på Anette ifrån Göteborgskonferensen, men det blev jag som blev identifierad och lokaliserad av paret Öjhammar. Det visade sig att Thomas och jag gick polisskolan samtidigt.. Efter en 11 ½ timmars flygresa blev vi hämtade och körda till hotellet vid Union Square i San Francisco av en hjälpsam kollega. Vi fick klara anvisningar om hur vi kunde röra oss i stan. Regeln var enkel, gå aldrig till vänster när vi lämnar hotellet. Men allt gick bra och tiden rann som vanligt iväg. Efter ett antal föreläsningar hölls en bankett för personer på rekordtiden 1 timma och 57 minuter. Då räknar ändå jag in nationalsången, erkännande av alla olika väpnade truppslag, alla enheter som är i främmande land på uppdrag och utdelning av stipendier! Nämnde jag att vi hann med en tre rätters.. Själva konferensen besöktes av medlemmar och de betalade ca kr för konferens, mat och boende under 4 dagar. Och över nu till den andra sidan av USA. Vid CNOA-konferensen blev SNPF inbjuden till National Narcotic Officers Associations Coalitions* möte i Washington vid månadsskiftet januari-februari Efter vårt styrelsemöte i Västerås i mitten av december beslutades det att Björn Landsten och jag skulle representera föreningen i Washington. I tid och rum passade detta extremt bra, för vi har nämligen fått ett stipendium ifrån amerikanska ambassaden i Stockholm. Summan är USD och skall bl.a. gå till SNPF:s stipendie- och studieresor till USA. Tajmingen kunde med andra ord inte vara bättre. På plats i Washington kunde vi börja ta kontakt med olika föreningar på ostkusten för att kunna utbyta stipendiater mm. Problemet är att hitta en förening som någorlunda speglar vår förening avseende medlemsklientel och storlek, bland befintliga 40 föreningar och ca medlemmar. Vi tror att vi kommer att få bra resultat mot kanske Florida och några andra längst östkusten. Vi återkommer i frågan. På plats kunde vi konstatera att vi är den 3:e största narkotikapolisföreningen world wide! Slutligen kunde vi konstatera att kollegorna i USA står inför en otrolig utmaning. Rättsväsendet har till viss del nyligen fått försämrade anslag, samtidigt som personer/missbrukare kan få s.k. medicinskt marijuana i 14 delstater. I sig själv är detta alarmerande, men nu börjar starka krafter göra nästa framstöt för att legalisera cannabis i hela USA. Som Ni själva kan förstå är det inte slumpen som gör att NNOAC har sina konferenser i nationens huvudstad, Washington. Skall man påverka beslutsfattare och göra sin röst hörd, ja då är detta enda stället att både börja på och sluta i. Jag kommer i nästa tidning skriva om effekterna av medi-pot - legaliserad marijuana - detta man skrattade åt för ett antal år sedan men som idag är en verklighet bortanför allt sunt förnuft. *gå gärna in på 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10

4 Info från styrelsen SNPF söker ny kassör från 2011 Vår eminente kassör Peter Thylén har nu haft hand om föreningens ekonomi i mer än tio år och han vill bli avlöst efter konferensen i Örebro i maj Är du intresserad av att bli kassör i SNPF, kontakta Peter på SNPF beviljade resebidrag till 21 medlemmar 2009 Under 2009 beviljade SNPF:s styrelse resebidrag till totalt 21 medlemmar och det sammanlagda beloppet som betalades ut var kronor. Bidrag till en resa för förkovran, oftast i annat land, kan beviljas till den som varit medlem i SNPF minst ett år. Ansökan om resebidrag skall innehålla resmål, syfte med resan samt en färdplan och en del andra uppgifter som finns att läsa på hemsidan logga in på Medlemsinfo. Ansökan skickas till snpf@snpf.org eller till SNPF, Box 429, Göteborg. Försök vara ute i god tid, eftersom vi tar upp ansökningarna vid våra ordinarie styrelsemöten. I regel har vi möten i februari, maj, september, oktober och november/december. Skriv en artikel om resan Som en liten motprestation för SNPF:s resebidrag vill vi att ni skriver en artikel om studiebesöket och mejlar in den till SNPF:s tidning snpf@snpf.org och/eller till redaktören gunnar.hermansson@snpf.org. Vi vill gärna publicera det ni skrivit och vi ber därför den eller de som skriver att ha följande riktlinjer i åtanke. Texten skall tecken inkl. blanksteg studieresan ning (300 dpi), som anknyter till miljöer i texten. Utbildningskonferensen i Västerås den 7-9 maj Läs mer om evenemanget på Aros Congress Center på sidan 69 i tidningen. Redaktörens spalt Ända till för några år sedan fanns i varje län erfarna och kunniga poliser som hade förebyggande arbete mot narkotika som en utpekad arbetsuppgift. Rikspolisstyrelsen samordnade detta nätverk som nu alltså är nedlagt. Sedan hösten 2008 finns för övrigt ingen befattningshavare på RPS som har ett övergripande ansvar för narkotikafrågor eller kunskaper på området. Ute i myndigheterna pågår fortfarande på många håll ett riktat arbete mot narkotikabrottslighet, även på missbrukarnivå, men risken är stor att denna verksamhet tunnas ut allt mer. Narkotikabekämpning ska numera ingå som en del i den övergripande satsningen mot grov organiserad brottslighet. Den pågående statliga Missbruksutredningen uppskattar att en halv miljon svenskar missbrukar eller är beroende av alkohol, narkotika, läkemedel och dopningsmedel. Gruppen växer och minst lika många har en riskabel konsumtion. Det innebär att många dör av sitt missbruk och en stor del av vålds- och tillgreppsbrotten är missbruksrelaterade. Man uppskattar att kommunernas och landstingens direkta kostnader för missbruks- och beroendevården är miljarder kronor per år. Övriga samhällsekonomiska konsekvenser är ännu inte helt kända. Mot bakgrund av dessa siffror borde det väl ändå vara värt att satsa lite mer på drogförebyggande arbete. De direkta kostnaderna för det förebyggande arbetet är ganska blygsamma i förhållande till de kostnader som uppstår när skadan är skedd. I detta nummer har vi valt temat prevention, dvs. förebyggande arbete. GUNNAR HERMANSSON SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

5 Prevention Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande Polisens ingripanden mot missbruk kan ha en stor men ofta förbisedd preventiv verkan. Alla är för prevention. Ordet prevention kan dock täcka många saker, och man bör därför vara kritisk mot att ordet används som en allmän besvärjelse mot mänskliga problem. Tre grader av prevention I folkhälsoarbete, som har en flerhundraårig historia med stora framgångar i preventivt arbete (bl.a. vaccination som stoppade smittkopporna och livsmedelshygien som stoppade botulism), brukar man tala om tre grader av prevention. Primär prevention omfattar alla insatser före utbrottet av en sjukdom. Det kan vara vaccination, desinfektion, föreskrifter, upplysning, vitamintillsatser, kontroll av gifter m.m. Syftet är att minska risken. Ledordet är förebygga. Sekundär prevention omfattar alla insatser som avser att avbryta ett sjukdomsförlopp så tidigt som möjligt, t.ex. cancerscreening och tidiga operationer. Syftet är att återställa hälsan. Ledordet är hejda. Tertiär prevention omfattar alla åtgärder som syftar till att bromsa en fortsatt sjukdomsutveckling samtidigt som man accepterar att den ursprungliga sjukdomen består. Det kan vara fråga om morfininjektioner vid svåra smärtor. Vid epidemibekämpning kan det handla om isolering av kroniska smittbärare. Syftet är att begränsa eller lindra följdverkningarna. Ledordet är dämpa. En liknande uppdelning kan göras inom brandskydd: primär prevention omfattar bl.a. rökförbud, brandhärdiga material och föreskrifter. Sekundär prevention omfattar snabba ingripanden och drar nytta av brandvarnare, släckare nära till hands o.s.v. Tertiär prevention omfattar uppröjande av brandgator m.m. för att hindra fortsatt spridning även om man tvingas acceptera att det först drabbade huset brinner ner. Systematiskt brandskyddsarbete under mer än 100 år har också minskat antalet storbränder och dödsfall vid bränder. Oklara föreställningar Inom narkotikaområdet finns oklara föreställningar om vad prevention skall syfta till och var den skall sättas in. Något förenklat kan man säga att den grundläggande processen är att missbruk leder till beroende som efter hand driver fram kroppsliga och psykiska skador. Ett tidigt ingripande mot drogintaget är sekundär prevention mot missbruket, medan det är primär prevention mot beroendet och senkommande skador. Under senare år har projekt för skadebegränsning (eng. harm reduction, HR ) blivit politisk populära. Projekten syftar till att minska skadorna av själva drogintaget, t.ex. genom att lära missbrukare säkert bruk eller att använda rena sprutor vid injektioner. Däremot accepterar man det fortsatta missbruksbeteendet. HR blir tertiär prevention gentemot missbruket (drogintaget) och eventuellt primär prevention mot skador och sjukdomar. Eftersom HR tillåter missbrukare att fortsätta med det riskdrivandet beteende och missbrukares följsamhet mot instruktioner ofta är svag, innebär HR i praktiken endast ett uppskjutande av skadorna. Skadebegränsning kan motiveras av humanitära skäl. En stor del av västerländsk sjukvård handlar om skadebegränsning vid riskbeteenden, t.ex. hög alkoholkonsumtion, överätande eller sexuell promiskuitet. Medicinsk skadebegränsning vid drogmissbruk är en dyr aktivitet. Den påverkar inte missbruksutvecklingen i stort. Snarare finns det en del som tyder på att god medicinsk service ger s.k. enabling (ett engelskt ord som betyder möjliggörande eller underlättande ), d.v.s. ökade möjligheter till fortsatt missbruk, eftersom enabling slår ut en rad biologiska bromsar på missbruket. Få missbrukare skulle kunna ha ett så högt drogintag som de har utan god sjukvård att falla tillbaka på vid kriser. Professor Nils Bejerot kallade den svenska sjukvårdens kravlösa service till alkoholister för rundsmörjning av gamla bilar. Olika insatspunkter Narkotikapolisarbete kan ha olika insatspunkter i preventivt arbete mot narkotikamissbruk och relaterad brottslighet. Primär prevention i narkotikapolisarbete börjar ofta med droginformation. Troligen är den viktigaste effekten att ungdomar får besked om hur polisen bedriver 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10

6 Prevention spaning på internet och i miljöer, arbetar misstankebaserat, gör drogtester o.s.v. Det kan öka medvetandet om risken att bli ertappad och vilka konsekvenser det kan få för t.ex. körkort. Polisens liksom tullens tillslag mot den illegala narkotikahandeln hindrar stora mängder narkotika från att komma ut på marknaden och minskar den mängd som kan bli tillgänglig för missbruk. Polisen bidrar även till att förstärka den administrativa narkotikakontrollen genom att varna för nya droger så att de kan ställas under narkotikakontroll. Så har under senare år skett i fråga om bl.a. ketamin och bromodragonfly. Därmed minskar utbudet. Sekundär prevention i narkotikapolisarbete omfattar bl.a. ingripanden i missbruksmiljöerna för att höja upptäcktsrisken. Polisens utbildning i drogtecken och symtom ökar möjligheterna att diagnosticera missbruk på ett tidigt stadium. Polisen är också den viktigaste rapporteringskällan för narkotikamissbruk. Ibland reagerar sociala myndigheter negativt mot polisens aktivitet eftersom de då får mycket mer att göra till följd av alla rapporterade polisfall. Polisens rapportering skulle kunna bli effektivare om fler gripna eller omhändertagna undersöktes med avseende på aktuellt missbruk. Drogtester borde vara norm på alla som tas in. En metod som sällan utnyttjas för sekundär prevention är kartläggning av kontaktkedjor bland missbrukare. De bygger på att missbruk bland unga människor sprids från person till person. Tekniken att tillföra droger, t.ex. att injicera heroin, lärs ut vid personlig kontakt. Det var just den spridningsmekanismen som fick Bejerot att tala om detta slag av missbruk som epidemiskt. I en del studier har man med utgångspunkt i några enstaka fall lyckats spåra uppemot ett hundratal missbrukare som hängt ihop genom att de dragit in varandra i missbruk, sålt narkotika till varandra o.s.v. Sådan information skulle kunna vara av värde för polisen för att kartlägga lokala marknader och för socialtjänsten för att få kontakt med tidigare okända missbrukare. Kontaktkedjorna skulle kunna bli viktiga kartor för sekundär prevention. Sekundär prevention borde ställas mer i centrum inom svensk narkotikapolitik. De tidiga ingripandena kan vara avgörande för att stoppa missbrukskarriärer, för att hejda missbrukets spridning och hålla nere marknadsefterfrågan. De kan vara kostnadseffektiva men även integritetskänsliga. Sekundär prevention borde ställas mer i centrum inom svensk narkotikapolitik. Tertiär prevention inom narkotikapolisarbete handlar till stor del om att spåra upp grova narkotikabrottslingar så att dessa kan inkapaciteras under långa tider. I historien finns också exempel på att elimineringen av en liga, t.ex. Karl Pauckschs 1972, minskar tillgången På en del håll i Europa lägger myndigheterna ner mer energi på att försöka hejda spridningen av infektioner i samband med narkotikamissbruk än på att hejda missbruksbeteendet. Bilden visar en låda för uppsamling av använda injektionssprutor och kanyler på en stor flygplats i Europa. Foto: JH. på narkotika. Sedan är det en annan sak att den grundläggande mekanismen i form av missbrukarnas efterfrågan ofta kvarstår. Allmänprevention Den viktigaste preventiva effekten av systematiskt narkotikapolisarbete är den allmänpreventiva. En orsak till att Sverige har förhållandevis låga missbrukssiffror är att svensk polis inte tillåter någon öppen handel och gör konsekventa ingripanden. Det får en avhållande effekt långt utanför de grupper som berörs. Vid den svenska polisoffensiven 1969 minskade det aktiva injektionsmissbruket långt utanför de grupper som lagfördes för narkotikabrott. Bejerot visade att den svenska polisen var 50 procent mer effektiv än den japanska när denna vid mitten av 1950-talet kämpade ner världens då mest omfattande amfetaminepidemi. Den största svagheten med de preventiva insatserna är att svenskt narkotikapolisarbete saknar en samlad doktrin eller strategi för prevention. Däremot är uppfinningsrikedomen stor inom lokalt polisarbete då det gäller att hitta nya vägar för prevention, särskild sekundär prevention. Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

7 Plattan vid Sergels Torg i Stockholm är en öppen drogscen där handeln med cannabis och läkemedelsdroger dominerat de senaste tio åren. Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON 1966 startade ett av de första metadonprogrammen i Sverige. Sedan dess diskuteras det fortfarande huruvida det är rätt att behandla narkotikamissbrukare med narkotikaklassade läkemedel. Många poliser har av tradition förhållit sig skeptiska till läkemedels/narkotikabaserade behandlingar av missbrukare. Anledningen till detta är främst två orsaker. Den missbrukare som behandlas med läkemedel fortsätter ofta med sitt missbruksbeteende. Risken för läckage av läkemedel från den legala till den illegala marknaden är påtaglig. Läkare och vården ser frågan från en annan horisont. Här ligger prioriteringen främst på den enskilde individen. Att ge patienten ett drägligt liv och en möjlighet till stabilitet ses som nyckelvärden för att kunna fortsätta en framgångsrik behandling. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10

8 Prevention Legalförskrivna Subutextabletter beslagtas av polisen när de säljs till andra missbrukare på Plattan. Vid den närbelägna Klara kyrka finns detta anslag uppsatt. Plattan trendsätter tabletthandel På Sergels Torg (Plattan) i Stockholm handlas det med alla typer av droger. Försäljningsmönstren har dock ändrats under årens lopp. Under de senaste tio åren är det handeln med cannabis och tabletter som har dominerat. Plattan är ofta en barometer på tabletthandeln. Här kan man upptäcka vad som finns att tillgå och vilka tabletter som är populärast. Vill man vara cynisk så kan man säga att Plattan trendsätter tabletthandel på samma sätt som Stureplan trendsätter mode. Den senaste trenden är 2 milligrams Rivotriltabletter. Rivotrils aktiva beståndsdel är clonazepam. Förutom Rivotril så är det fortfarande populärt med 2 milligrams Ictoriviltabletter även kallade x-tvåor eller ikktisar. Xanortabletter, även kallade stavar, finns fortfarande men ses inte lika ofta. Men de senaste årens riktiga flaggskepp när de gäller handeln med tabletter är självfallet Subutextabletten. Om någon säger det magiska ordet subb så går det ett sus genom publiken av missbrukare på Plattan. Hur kommer då Subutexen till Plattan? Det finns nog ingen vetenskapligt hållbar statistik på detta. Här får erfarna polisers känsla vara avgörande. De senaste åren är nog tendensen rätt klar. Subutexen som säljs på plattan är nästan uteslutande läckage från legala marknaden. Försäljningen är småskalig eftersom innehav av en större mängd tabletter numera ger ganska kännbara straff. I Subutexens barndom var det vanligare att man gjorde relativt stora beslag av tabletter som helt uppenbart inte kom från den legala marknaden. Dessa stora beslag på gatan görs allt mer sällan. En stor försäljare eller många små ger dock samma effekt på utbudet. Tillgången på Subutex för den som vill köpa sin tablett har varit ganska oförändrad fram till dags dato. Men förhoppningsvis håller det på att bli en förändring. Röda zoner När metadonet började skrivas ut och fick ett stort genomslag så omgavs metadonprojekten av tämligen sträng kontroll. Bland annat infördes så kallade röda zoner. De röda zonerna var platser där metadonpatienterna inte fick vistas. Plattan var en sådan given plats där man inte fick sätta sin fot om man ingick i projektet. Under åren luckrades dock denna kontroll upp mer och mer. När Subutex för några år sedan blev en vanlig medicin vid behandling, verkar det som om denna typ av kontrolltänkande inte existerade längre. Projekten gick väldigt snabbt över till fast verksamhet. Flera olika aktörer fick förskrivningsrätt vilket blev komplicerande för narkotikapoliser på fältet. Under många år kämpade poliserna med en växande frustration. I samband med ingripanden var den vanligaste kommentaren hos missbrukaren jag har Subutex utskrivet av min läkare. Det skulle snabbt visa sig att det var mycket svårt att lagföra narkotikaöverlåtelser och i samband med dessa visa att ett legalt innehav användes i illegalt syfte. Att hämta ut legalföreskrivna Subutex och sedan sälja hela eller delar av dosen blev ett växande problem. Beslag gjordes men det dåliga bevisläget ledde ofta fram till beslagen hävdes och lämnades tillbaka till den som tabletterna tagits ifrån. Det här gav även upphov till en annan komplicerad problematik. Missbrukaren hämtade ut en kartong med Subutex. Han sålde ett par tabletter. Polisen tog alla tabletter i beslag. Missbrukaren gick tillbaks till läkaren eller mottagningen och beklagade sig över den orättvisa behandlingen. Missbrukaren fick nya Subutex utskrivna. När polisen senare tvingades häva beslaget så hade missbrukaren plötsligt en dubbel dos av tabletter. Nu kunde han i lugn och ro gå ut och fortsätta sin försäljning med dubbla doser på fickan. En av dem som tydligast uppmärksammade dessa problem var inspektör Mikael Niklasson, förundersökningsledare på citypolisens narkotikautredningsrotel. Efter en tids funderande bestämde sig Mikael för att situationen kräver en bred lösning. I oktober 2009 kallade han till ett möte. På det mötet deltog representanter för polis, åklagare och vården. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN