Samtalsrapporter Konstens Open Space

Transkript

1 Samtalsrapporter Konstens Open Space Är Kronoberg stort nog? Initiativtagare: Göran Giselsson Deltagare: Pontus Ljungberg, Wirginia Bogatic, Remus Wilson, Martin Bornholm, Gudrun Bartels, Ulla Niemi, Agneta B Lind, Emelie Johansson Finns det ett levande konstcentrum i länet, så blir det naturligt att länet är en bas för kontinuitet. Vandalorum ligger nära, men inte i länet. Är viktigt för länet. De äkta besöksmålen söker man upp. Man ska bygga på det som finns!

2 Angående fokus på barn och unga Initiativtagare: Emelie Johansson Deltagare: Agneta B Lind, Erika Månsson, Monika Gyllkrans, Annkristin Andersson Pedagogik och kringarrangemang kring konsten fokuseras ofta på barn och unga. Detta gör att människor mellan och andra vuxna utestängs från konsten. De går på konstnärliga evenemang som barn men den pedagogiska verksamhet som fanns där för dem när de var små följer inte med upp i åldrarna. Det behöver vara lättare att göra stora projekt och skapa en plats för vuxenpedagogiken. En annan fråga som kom upp var om konstinstitutionerna skulle kunna frigöra resurser för fria konstnärer.

3 Hur kan man arbeta strategiskt med kommunernas konstsamlingar? Initiativtagare: Sunny Sandström Deltagare: Karin Fredriksson Franzén, Lena Wibroe, Karin Holmström, Lars-Erik Svensson, Margaretha Krieg, Nicolas Hansson Förslagsvis aktivera samlingarna på kommunerna och på landstinget. Löskonst Växjö, Ljungby, Älmhult Landstinget 6500 verk, Växjö 1000 verk, Alvesta 900 verk. Förslagsvis rotera konsten, ambulera samlingarna. Men då måste det finnas utställningsplats (som ett riktat projekt). Oftast innehåller det regionala konstnärer. Det är skillnad på en kommunal samling som är placerad, till skillnad från museets samlingar. Finns det register? Hur ser det ut? Jämför Kalmars vandringsutställning. För att synligöra konsten och konstnärerna. Visa på andra. Viktigt att skilja på marknadsvärde och inköpsvärde. Att konsten skildrar samtiden är ett värde. Grundtanken var att det skulle bli ett bra län att verka i för konstnärer. Men nuläget är att färre flyttar hit. Konsthallen fångar upp de nyutexaminerade Kommunens samlingar har inte till uppgift att stärka konstnärerna. En regional insats skulle behövas - hjälp att få upp frågan och säkra.

4 Galleriverksamhetens betydelse för regionen och dess konstnärer och konstlivet i övrigt. Initiativtagare: Åke Kjellsson Deltagare: Roger Simonsson, Björn Jäderås, Anders Olsson, Emelie Johansson, Eva Thomasdotter, Ulla Niemi Framkom att galleriverksamheter är viktig aktör för regionens konstliv inte minst för konstnärerna som en fast arena att återkomma till. Viktigt som komplement till institutionsverksamheten. Viktigt att landsting o kommun stödjer galleriverksamheter med årliga inköp från utställningarna.

5 Fria projektpengar Initiativtagare: Agneta B. Lind Deltagare: Lisa Öberg, Carin Karlsson, Ulla Niemi, Emelie Johansson, Gudrun Bertels, Martin Håkansson och Mikaela Hölbling Den fria konsten behöver få tillgång till fria pengar. Få resurser till att underhålla ett projekt, som redan är bra och på gång. Svårt att få återkommande finansiering utan att göra en förnyelse. Detta är resursslöseri! Det är viktigt att värna om kreativiteten i bygden. Näringslivet borde vara mer medvetet om denna kraftkälla, som även kan gynna dem. Dynamiken i ett samarbete mellan näringsliv, kommun, turism och kulturprojekt är viktig och nödvändig för att genomföra återkommande projekt

6 Internationellt utbyte Initiativtagare: Nicolas Hansson Deltagare: Simon Karström, Monika Gyllkrans, Rose-Marie Bäck, Sofi Aronsson, Lena Wibroe Artist in residence Nordiskt perspektiv Behov av att formalisera och organisera det - fond/stöd. Det ska institutionaliseras. Samverkan mellan kommun, region och näringsliv. Arbete i det offentliga, utomhus och mötesplatser. Berika staden med nya influenser o kreativitet. Fånga upp nysvenskar. Kompetenshöjande. Hur man ska få människor att bli nyfikna. Konsten kan vara användbar ur ett integrationsperspektiv. Inspirerande för befolkningen o inhemska konstnärer. Visa o exponera konsten i andra sammanhang, andra rum, andra kontexter.

7 Hur ska konsten utvecklas i ett framtidsperspektiv? Initiativtagare:? Deltagare: Gunnar Nordmark, Erica Månsson, Helen Hägglund, Arne Johansson, Lena Wibroe, Thomas Franzén, Rose-Marie Neckö, Emelie Johansson, Anders Olsson Konstens utveckling i framtiden handlar om: Att stärka infrastrukturen Att hitta arbetssätt som är rätt i tiden Konsten är ett bredare begrepp idag än förr och innefattar en stor variation och blandning av konstarter. Det behövs satsning från kommun/landsting/region för att staten ska skjuta till mer medel. Konst i det offentliga rummet Det behövs nya former för finansiering av konst. Finansieringssystemen måste förbättras. En större marknad behövs Förändring av skatteregler Uppdrag till aktörer/institutioner inom konsten. Öppna upp för andra arenor än de som finns idag. Möta publiken där de finns. (tex Huseby, Öhr osv) Om de regionala aktörerna gör något tillsammans, samlat, kan man komma framåt. Även fast rollerna inte är spikade. Även fast det inte blir bästa resultaten första gången. Tex en regional konstrunda eller en gemensam webbplattform - kulturkronoberg - det behövs för samverkan och för att se vad och vilka resurser som finns. Det är också en symbolisk handling för att visa att det händer något. Det måste gå fram diskussion till aktion. Man borde vattna vissa plantor mer än andra. Det är viktigt att konstnärlig kvalité lyfts fram i diskussionen. Det finns konstnärer i länet som är högskoleutbildade, men det flyttar inte in några. Frågor: Vad är unga intresserade av? - Hur når vi fram till energin som finns hos ungdomar? Det är en resurs. Vad är vår (länets) nisch? Vad gör att vi sticker ut? Vad kan institutionerna göra tillsammans för att förbättra infrastrukturen? Hur lyfter vi det som är nytt/gränsöverskridande, som ligger utanför de statliga medlen?

8 Hur många personer behöver jag som konstnär ha i min publik? Initiativtagare: Martin Bornholm Deltagare: Ulla Lundegård, Anders Olsson, Björn Jäderås, Åke Kjellsson Vi ifrågasatte de personliga kriterierna för kvalitetsbedömning av konst och om vi i vår verksamhet som konstnärer har behov av publik överhuvudtaget. Är referenserna för kvalitetsbedömning av konst tillägnade av tradition eller är de ytterst och på djupet helt personliga. Naturligtvis kom vi inte fram till något definitivt svar, men det blev ett intressant meningsutbyte.

9 Landstingets och Regionförbundets anslag till konsten i länet kontra statens och Kulturrådets anslag till länet. (Viktigt för kofferten) Initiativtagare: Pontus Ljungberg Deltagare: Margareta Krieg, Remus Wilson, Göra Giselsson, RosMarie Neckö, Bo Rutter Att få ökade anslag till konsten i Kronoberg. Viktigt att identifiera konstinstitution i länet som är berättigat till statliga anslag.

10 Konstkonsulent, konstambulans Initiativtagare: Rose-Marie Bäck Deltagare:? Vi var en mindre grupp som diskuterade förslaget att en konstkonsulent (KK) skulle vara en tillgång för regionen. KK kan fungera som en spindel och bygga upp nätverk kors och tvärs mellan konstnärer och kulturinstitutioner, Linnéuniversitetet, skolor, företag och föreningar. KK kan bedriva uppsökande verksamhet, göra nedslag på olika platser, arrangera möten med konstnärer, ta initiativ till projekt i skolor, arrangera utställningar på platser där man sällan får tillfälle att se konst. KK kunde t ex ambulera mellan en arbetsplats i Växjö konsthall eller Smålands museum i Växjö och en i Ljungbergmuseet. För att vara delaktig i och samarbeta med befintlig konstverksamhet. En konstambulans, dvs. en ambulerande utställningsbuss kunde vara ett bra verktyg för att nå ut med utställningar till olika delar i regionen och vara uppställd vid bibliotek, skolor eller andra centrala platser. Konstpedagogik och konstnärsmöten kunde arrangeras i anslutning till konstambulansens utställningar. Att knyta professionella konstnärer närmare utbildning, amatörverksamhet, studieförbund för att höja kompetensnivån är ett annat uppdrag för KK. Men även intressanta konstprojekt/utställningar som utvecklar kulturturismen och berikar regionen.

11 Konsten sett ur ett globalt perspektiv Initiativtagare:? Deltagare:? Med den snabbt ökande globaliseringen är det kanske viktigt att vår konstsyn globaliseras också. Hur mycket påverkar våra nysvenskar vårt konstliv/syn. Hur mycket är vi beredda på att ta in influenser från andra kulturer. Den västerländska konsthistorien är traditionell och med mycket lite influenser från andra kulturområden än de av tradition vanligast förekommande. Vår konstsyn bygger på en mycket traditionell konstsyn, detta genomsyrar dagens konstklimat i vår region. Hierarkin inom konsten är fortfarande stor. I vissa kulturer betraktas konsten som den tidigare gjorts här, som ett konsthantverk. Konsten som konst utifrån dagens perspektiv är en sen 1800-tals idé. Afrikansk konst finns nästan inte med i vår västerländska konsttänk. Hur långt borta är inte den samiska konsten, som ändå är svensk.

12 Mu-avtalet Intiativtagare: Gudrun Bartels Deltagare: Emelie Johansson, Ulla Lundegård, Lisa Öberg. Agneta B Lind, Ulla Niemi, Martin Håkansson. Öka kunskap om Mu avtalet. Det som kom fram av vårt samtal: Utställningshallar vill ha Nutidskonst som ofta bygger på installation på plats, som bygger på upplevelse " "Det är klart att konstnären skall ha betalt för sitt arbete" Önskemål om en konstkonsulent i Kronobergs län." "Viktigt för Växjö, med konstkonsulent"

13 Konstpedagogik Initiativtagare: Nicolas Hansson Deltagare: Roger Simonsson, Karin Fredriksson Franzén, Lena Wibroe, Helen Hägglund, Martin Bornholm, Bo Rutter, Emelie Johansson Önskemål om ett regionalt uppdrag Mobila lösningar - ambulerande verksamhet Saknas arenor, vad kan det vara? Arbeta i projektform Skapande Skola en viktig aktör Bör ha ett regionalt uppdrag för att lyfta konsten i en politisk diskussion. Behov av en gemensam plattform för att synligöra aktörer och resurser. Problem med att de olika kommunerna har olika förutsättningar och utveckling. Växjö har en viss utvecklingsnivå tätt följt av Älmhult och Ljungby, övriga kommuner i bakvattnet. Många kanske nöjda med en vanlig visning medan andra vill jobba mer processinriktat. Hur hantera skillnaderna? Regional konstkonsulent med pedagogisk verksamhet/ansvar behövs, om rätt resurser finns.

14 Ett Museum för småländsk samtidskonst. Initiativtagare:Eva Thomasdotter Deltagare: Representanter för: Smålands Museum, Växjö, Ljungbergmuseet, Regionförbundet södra Småland samt Smålands Konstarkiv. Det behövs ett samtidskonstmuseum i landskapet som spänner över hela regionen. Men behövs det ett konstmuseum till i regionen? Smålands Konstarkiv har alltid haft hela Småland som sitt verksamhetsområde, vilket inte minst beror på att Konstarkivet bildades av Smålands Konstnärsförbund. Inriktningen för samlingen är småländsk nutidskonst. Konstarkivet är den enda institutionen med den specifika inriktningen. Det vore ett naturligt steg att anta namnet och utmaningen av ett Smålands museum för samtidkonst. Det vore en god idé att fördela olika områden (inom konst och design) på olika museer i regionen. De som redan har en specificerad inriktning/samling bör fortsätta med det uppdraget. En samling är något som endast kan förvärvas under lång tid och noggranna förvärv. Regionförbundet södra Småland och Kronoberg län landsting har alltid haft en positiv attityd till det gränsöverskridande. I framtiden kommer dessutom regiongränserna förmodligen att se annorlunda ut.