Provlektion från Liber SKOLSTART 2013

Transkript

1 SVENSKA 1 Svenska 1 Pluswebb OM SPRÅK OCH IDENTITET (Ett uppdrag från Svenska 1 Pluswebb) I Sverige i dag lever över nio miljoner människor med en mängd etniska och kulturella arv. I Sverige finns thailändare, greker, kanadensare, sydafrikaner, araber, norrmän, nya zeeländare Listan kan göras lång. Kallar sig dessa människor svenska? Vill de bli sedda som svenskar? En kvinna som levt sina första tjugotre år i Transsylvanien och som därefter flyttar till Sverige är hon rumänska eller svenska? Ingvar Kamprad kallas av vissa människor för King of Sweden för att han har betytt mycket för Sverige och den svenska kulturen genom sitt IKEA. Zlatan Ibrahimovic är i andras ögon en given King of Sweden. Han har ju också gjort mycket för Sverige, för fotbollen inte minst! Carl XVI Gustaf, då? Han är ju kung av Sverige! Men han har franska rötter. Vem är svensk idag? Vem var svensk igår? Spelar det någon roll om du är svensk, perser, isländare eller japan? För vem och varför spelar det någon roll?

2 Till läraren: Beskrivning: Vem är mest svensk Ingvar Kamprad, Zlatan eller kungen? Och vad innebär det att vara svensk? För dig? För mig? Det här är ett spännande projekt att starta terminen med som låter eleverna ge sig in i diskussioner om vad som gör en svensk svensk? Det finns flera roliga uppgifter att välja mellan och de lär sig också ge och ta kamratrespons. Gör så här! 1. Ta ett provabonnemang på Svenska 1 Pluswebb så att du har access till det digitala materialet i ditt klassrum 2. Skriv ut kompendiet till eleverna (alla blad utom detta). 3. Börja med uppvärmningsfrågorna, låt dem sen välja ett av uppdragen. I Svenska 1 Pluswebb finns många fler uppdrag till kapitlet, detta är bara ett urval.

3 Uppvärmningsfrågor a) Är du svensk? Förklara ditt svar. b) Vad är typiskt svenskt för dig? Ge minst tre exempel. c) På vilket sätt använder du din identitet i vardagen? Ge minst tre exempel. d) Är det viktigt att ha en gemensam nationell idenitet? Varför/Varför inte? Uppgift 1 Idag, i vårt heterogena och individualiserade samhälle kan väl vem som helst kalla sig svensk? Eller? Vad gör en människa svensk? Spelar det någon roll om du är perser, isländare eller japan om du bor i Sverige kan du väl kalla dig svensk? Måste du tala svenska för att kallas svensk? För vem och varför spelar det någon roll om man är svensk eller inte? När spelar det roll? Är det i vissa situationer? Vad säger lagen? Vad säger svenska kyrkan? Diskutera frågorna med en klasskamrat. Ta reda på vad lagen och svenska kyrkan säger om vem som är svensk. Ventilera därefter dina åsikter i en insändare. (Tips på hur du skriver en argumenterande text ligger sist, där finns också information om hur du kan ge och ta kamratrespons.)

4 Välj någon av följande uppgifter 1) Miniundersökning Gör en miniundersökning på din skola. Fråga åtminstone tio personer följande frågor: Vem är typisk svensk för dig? Förklara ditt svar. Spelar det någon roll för dig var man kommer från? Spelar det någon roll för det svenska samhället var man kommer från? Varför spelar det någon roll? Sammanställ genom att referera till svaren. Tips: Ha frågorna på papper och be personerna du frågar att fylla i svaren. När du samlar ihop svaren skriver du in dem direkt i ditt dokument. Alla tio personers svar under fråga 1. Sen stryker du under det viktigaste. Det viktigaste sammanfattar du sen i korta meningar, utan att förändra innebörden. Din uppgift är därefter att kommentera de svar som de tio personerna lämnat. 2) Skatt eller svensktest? För två år sedan betalade H&M:s ägare Stefan Persson nära 800 miljoner i skatt. Samtidigt påstods IKEA:s Ingvar Kamprad smita från att betala skatt i Sverige. Och Folkpartiet ville för ett par år sen införa obligatoriskt svensktest för invandrare innan man kunde bli svensk medborgare. Skriv en krönika för Metro Malmö där du talar om vad svensk identitet innebär för dig. Ta hjälp av och utgå från svaren du skrev till Uppvärmningsfrågorna. Tips! Läs Zinat Al Sadat Pirzadehs krönika som inspiration! Länk till Folkpartiets insändare om språktest.

5 3) Kronorna eller grodorna? Läs artikeln Språktest är bra för integrationen. På vilka grunder ska vi kunna kalla oss svenskar? För att vi betalar skatt? För att vi klarar av att sjunga Små grodorna felfritt och på ren svenska? Genomför en debatt där ni väljer sida antingen i skattefrågan eller i språktestfrågan. Ena sidan heter Kronorna, andra sidan Grodorna. Ämne: Jag är svensk därför att... Tips! Förbered dig genom att skriva tre argument av rätt sort som talar för din sak. Fundera också på vad motståndaren skulle kunna ha för argument och hitta motargument till dessa. 10 minuters debatt med gruppen som åhörare. Scenen är din! 3) Du gamla du fria Lyssna på Sveriges nationalsång. Du ska modernisera Du gamla, du fria genom att skriva en ny text. Använd fantasin och det du hittills lärt dig i livet, i skolan och i detta arbete!

6 Att skriva argumenterande av Liselotte Lindh Fahlström En argumenterande text, till exempel en insändare eller en debattartikel behöver få växa fram i flera etapper om resultatet ska bli riktigt bra. Här beskrivs en arbetsgång från förarbetet till själva skrivandet. Förarbete Den som skriver en argumenterande text vill visa vad han eller hon tycker, för att delta i en diskussion eller för att påverka någon eller något. Texten behöver alltså först och främst innehålla en tydlig åsikt, en så kallad tes. Tesen kan vara till exempel: Jag anser att åldern för att få köra tung motorcykel borde sänkas. När du har en tes är nästa steg att fråga dig själv varför du tycker som du gör. Om du har tesen om motorcykeln ska du alltså fråga dig varför du tycker att åldern ska sänkas. Svaren på den frågan är dina argument. Det finns olika knep att ta till för att hitta bra argument. Ett sådant är att se till att samla några olika typer av argument, både sådana som har med fakta att göra och sådana som handlar om känslor. Ett annat knep är att försöka tänka ut vad meningsmotståndare skulle kunna säga och bemöta deras argument redan i förväg. När du har din tes och dina argument klara är det bara att ordna dem på ett lämpligt sätt, så att din text blir intresseväckande i början, relevant och intressant i mitten och slagkraftig i slutet. Välj ut dina bästa argument och placera dem i en logisk och smart ordning. Det kan till exempel vara verkningsfullt att spara det starkaste argumentet till sist. Skrivandet När du är färdig med vilket innehåll din text ska ha och i vilken ordning allt ska komma är det dags att börja skriva. Använd språkets hjälpmedel för att leda dina läsare genom texten och för att binda ihop din text till en helhet. Du kan till exempel använda uttrycken: för det första, för det andra, för det tredje eller uttryck som inledningsvis och slutligen för att tydliggöra strukturen i din text. En verkningsfull argumentation innehåller också ofta en rad olika så kallade stilfigurer som exempelvis medvetna upprepningar, bildspråk och kontraster. Med stilfigurerna kan du smycka ditt språk så att det blir mer elegant eller förklara svåra saker på ett mer enkelt och konkret sätt. Tänk också på att en kamrat kan ge respons på din text innan du lämnar in den. (Läs om kamratrespons sist i dokumentet.)

7 Kamratrespons av Liselotte Lindh Fahlström När du ska skriva en text eller göra ett muntligt framförande är det bra att låta någon annan läsa eller lyssna innan du är framme vid slutversionen av din uppgift. Det är lätt att bli blind för sin egen text eller sitt eget tal så att man inte ser om man är otydlig eller har hoppat över något led i en tankegång. Om någon annan kommenterar ens arbete brukar man kalla det för att man får respons. Andra synonyma uttryck är gensvar, feedback eller återkoppling. Ibland får du som elev den här responsen från läraren. I många fall kan det också vara utvecklande att få den från en annan elev i din grupp, d v s att ha kamratrespons. Responstillfället blir ett sätt att reflektera kring och diskutera både ditt eget och den andres arbete, att hjälpa den andre men också att själv få nya uppslag och idéer. Du som ger respons behöver läsa eller lyssna noggrant och öppet, fundera över det du sett eller hört och sedan vara konstruktiv i din kritik, d v s komma med genomtänkta kommentarer som hjälper talaren eller skribenten att utveckla sitt arbete. Responstillfället är ett steg på vägen mot en färdig produkt och alla idéer om bearbetning och förbättring är värda att åtminstone diskuteras. Eftersom det alltid finns något som redan är bra och något som kan förbättras handlar responstillfället mycket om att diskutera hur det kan bli bättre. Ett tips när du ger eller får respons på tal är att filma framförandet och titta på filmen tillsammans vid responstillfället. Då blir det lättare att minnas detaljer, se kroppsspråk och att diskutera förbättringsmöjligheter. Att ge kamratrespons på tal Dessa frågor kan användas som utgångspunkt när du ska ge respons på tal. Om det inte finns möjlighet till kamratrespons kan du använda frågorna som checklista för egen del när du förbereder någon form av muntligt framförande. Vad är det för typ av tal (muntligt föredrag, argumenterande tal, hyllningstal, högtidstal ) och vad har talet för syfte (informera, argumentera, hylla )? Vad lyfts fram som det viktigaste i talet? Är talet sammanhängande och begripligt? Är talet tydligt och väldisponerat? Finns en intresseväckande inledning och en avslutning som rundar av talet? Är språket varierat och anpassat till syfte, mottagare och situation? Hur fungerar kontakten med åhörarna och hanteringen av eventuellt manus? Används presentationstekniska hjälpmedel? Vad tillför de talet? Visar talaren olika perspektiv på sitt ämne? Får man veta var fakta och åsikter är hämtade ifrån? Framgår det vad som är referat eller citat och vad som är talarens egna åsikter?

8 Att ge kamratrespons på text Dessa frågor kan användas som utgångspunkt när du ska ge respons på olika typer av texter. Om det inte finns möjlighet till kamratrespons kan du använda frågorna som checklista för egen del i din skrivprocess. Det finns två olika frågebatterier, ett för utredande och argumenterande text och ett annat för skönlitterär text, eftersom man kan behöva titta på olika saker i olika typer av texter. Utredande och argumenterande text: Vad är det för typ av text och vad har texten för syfte? Vad lyfts fram som det viktigaste i texten? Vad är huvudtanken eller tesen i texten? Vilka frågeställningar eller argument finns? Om skribenten ställer frågor får man svar på dem i texten? Är texten sammanhängande och begriplig? Är texten tydlig och väldisponerad? Hur fungerar till exempel rubriker, avsnitt och styckeindelning? Finns en intresseväckande inledning och en avslutning som rundar av texten? Är språket varierat och anpassat till syfte, mottagare och situation? Visar skribenten olika perspektiv på sitt ämne? Får man veta var fakta och åsikter är hämtade ifrån? Framgår det vad som är referat eller citat och vad som är skribentens egna åsikter? Är citat- och referattekniken korrekt? Skönlitterär text: Vad är det för typ av text och vad har texten för syfte? Vad lyfts fram som det viktigaste i texten? Vad är huvudtanken i texten? Vad i texten är tydligt, otydligt eller kanske övertydligt? Vad kan strykas eller läggas till? Hur fungerar textens form (layout, stycken o s v)? Hur samverkar formen med innehållet? Hur samverkar språket med innehållet? Är språket varierat och anpassat? Vilka stilmedel finns? Vilken effekt får de? Finns något som bryter mot stilen i den övriga texten? Finns klichéer i texten som kan bytas ut mot något mer originellt? Kan dispositionen göras om för att bli mer tydlig eller mer spännande? Hur fungerar berättartekniken (till exempel växlingen mellan dialog, tankar, återblickar och berättande partier)? Vilket berättarperspektiv används och hur fungerar det? Hur skildras personer och miljö? Kan beskrivningarna levandegöras mer eller på annat sätt? Finns gestaltning (d v s att karaktärerna visar sina egenskaper och karaktärsdrag på olika sätt, t ex genom det de gör och det de säger)