Provlektion från Liber SKOLSTART 2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Provlektion från Liber SKOLSTART 2013"

Transkript

1 SVENSKA 1 Svenska 1 Pluswebb OM SPRÅK OCH IDENTITET (Ett uppdrag från Svenska 1 Pluswebb) I Sverige i dag lever över nio miljoner människor med en mängd etniska och kulturella arv. I Sverige finns thailändare, greker, kanadensare, sydafrikaner, araber, norrmän, nya zeeländare Listan kan göras lång. Kallar sig dessa människor svenska? Vill de bli sedda som svenskar? En kvinna som levt sina första tjugotre år i Transsylvanien och som därefter flyttar till Sverige är hon rumänska eller svenska? Ingvar Kamprad kallas av vissa människor för King of Sweden för att han har betytt mycket för Sverige och den svenska kulturen genom sitt IKEA. Zlatan Ibrahimovic är i andras ögon en given King of Sweden. Han har ju också gjort mycket för Sverige, för fotbollen inte minst! Carl XVI Gustaf, då? Han är ju kung av Sverige! Men han har franska rötter. Vem är svensk idag? Vem var svensk igår? Spelar det någon roll om du är svensk, perser, isländare eller japan? För vem och varför spelar det någon roll?

2 Till läraren: Beskrivning: Vem är mest svensk Ingvar Kamprad, Zlatan eller kungen? Och vad innebär det att vara svensk? För dig? För mig? Det här är ett spännande projekt att starta terminen med som låter eleverna ge sig in i diskussioner om vad som gör en svensk svensk? Det finns flera roliga uppgifter att välja mellan och de lär sig också ge och ta kamratrespons. Gör så här! 1. Ta ett provabonnemang på Svenska 1 Pluswebb så att du har access till det digitala materialet i ditt klassrum 2. Skriv ut kompendiet till eleverna (alla blad utom detta). 3. Börja med uppvärmningsfrågorna, låt dem sen välja ett av uppdragen. I Svenska 1 Pluswebb finns många fler uppdrag till kapitlet, detta är bara ett urval.

3 Uppvärmningsfrågor a) Är du svensk? Förklara ditt svar. b) Vad är typiskt svenskt för dig? Ge minst tre exempel. c) På vilket sätt använder du din identitet i vardagen? Ge minst tre exempel. d) Är det viktigt att ha en gemensam nationell idenitet? Varför/Varför inte? Uppgift 1 Idag, i vårt heterogena och individualiserade samhälle kan väl vem som helst kalla sig svensk? Eller? Vad gör en människa svensk? Spelar det någon roll om du är perser, isländare eller japan om du bor i Sverige kan du väl kalla dig svensk? Måste du tala svenska för att kallas svensk? För vem och varför spelar det någon roll om man är svensk eller inte? När spelar det roll? Är det i vissa situationer? Vad säger lagen? Vad säger svenska kyrkan? Diskutera frågorna med en klasskamrat. Ta reda på vad lagen och svenska kyrkan säger om vem som är svensk. Ventilera därefter dina åsikter i en insändare. (Tips på hur du skriver en argumenterande text ligger sist, där finns också information om hur du kan ge och ta kamratrespons.)

4 Välj någon av följande uppgifter 1) Miniundersökning Gör en miniundersökning på din skola. Fråga åtminstone tio personer följande frågor: Vem är typisk svensk för dig? Förklara ditt svar. Spelar det någon roll för dig var man kommer från? Spelar det någon roll för det svenska samhället var man kommer från? Varför spelar det någon roll? Sammanställ genom att referera till svaren. Tips: Ha frågorna på papper och be personerna du frågar att fylla i svaren. När du samlar ihop svaren skriver du in dem direkt i ditt dokument. Alla tio personers svar under fråga 1. Sen stryker du under det viktigaste. Det viktigaste sammanfattar du sen i korta meningar, utan att förändra innebörden. Din uppgift är därefter att kommentera de svar som de tio personerna lämnat. 2) Skatt eller svensktest? För två år sedan betalade H&M:s ägare Stefan Persson nära 800 miljoner i skatt. Samtidigt påstods IKEA:s Ingvar Kamprad smita från att betala skatt i Sverige. Och Folkpartiet ville för ett par år sen införa obligatoriskt svensktest för invandrare innan man kunde bli svensk medborgare. Skriv en krönika för Metro Malmö där du talar om vad svensk identitet innebär för dig. Ta hjälp av och utgå från svaren du skrev till Uppvärmningsfrågorna. Tips! Läs Zinat Al Sadat Pirzadehs krönika som inspiration! Länk till Folkpartiets insändare om språktest.

5 3) Kronorna eller grodorna? Läs artikeln Språktest är bra för integrationen. På vilka grunder ska vi kunna kalla oss svenskar? För att vi betalar skatt? För att vi klarar av att sjunga Små grodorna felfritt och på ren svenska? Genomför en debatt där ni väljer sida antingen i skattefrågan eller i språktestfrågan. Ena sidan heter Kronorna, andra sidan Grodorna. Ämne: Jag är svensk därför att... Tips! Förbered dig genom att skriva tre argument av rätt sort som talar för din sak. Fundera också på vad motståndaren skulle kunna ha för argument och hitta motargument till dessa. 10 minuters debatt med gruppen som åhörare. Scenen är din! 3) Du gamla du fria Lyssna på Sveriges nationalsång. Du ska modernisera Du gamla, du fria genom att skriva en ny text. Använd fantasin och det du hittills lärt dig i livet, i skolan och i detta arbete!

6 Att skriva argumenterande av Liselotte Lindh Fahlström En argumenterande text, till exempel en insändare eller en debattartikel behöver få växa fram i flera etapper om resultatet ska bli riktigt bra. Här beskrivs en arbetsgång från förarbetet till själva skrivandet. Förarbete Den som skriver en argumenterande text vill visa vad han eller hon tycker, för att delta i en diskussion eller för att påverka någon eller något. Texten behöver alltså först och främst innehålla en tydlig åsikt, en så kallad tes. Tesen kan vara till exempel: Jag anser att åldern för att få köra tung motorcykel borde sänkas. När du har en tes är nästa steg att fråga dig själv varför du tycker som du gör. Om du har tesen om motorcykeln ska du alltså fråga dig varför du tycker att åldern ska sänkas. Svaren på den frågan är dina argument. Det finns olika knep att ta till för att hitta bra argument. Ett sådant är att se till att samla några olika typer av argument, både sådana som har med fakta att göra och sådana som handlar om känslor. Ett annat knep är att försöka tänka ut vad meningsmotståndare skulle kunna säga och bemöta deras argument redan i förväg. När du har din tes och dina argument klara är det bara att ordna dem på ett lämpligt sätt, så att din text blir intresseväckande i början, relevant och intressant i mitten och slagkraftig i slutet. Välj ut dina bästa argument och placera dem i en logisk och smart ordning. Det kan till exempel vara verkningsfullt att spara det starkaste argumentet till sist. Skrivandet När du är färdig med vilket innehåll din text ska ha och i vilken ordning allt ska komma är det dags att börja skriva. Använd språkets hjälpmedel för att leda dina läsare genom texten och för att binda ihop din text till en helhet. Du kan till exempel använda uttrycken: för det första, för det andra, för det tredje eller uttryck som inledningsvis och slutligen för att tydliggöra strukturen i din text. En verkningsfull argumentation innehåller också ofta en rad olika så kallade stilfigurer som exempelvis medvetna upprepningar, bildspråk och kontraster. Med stilfigurerna kan du smycka ditt språk så att det blir mer elegant eller förklara svåra saker på ett mer enkelt och konkret sätt. Tänk också på att en kamrat kan ge respons på din text innan du lämnar in den. (Läs om kamratrespons sist i dokumentet.)

7 Kamratrespons av Liselotte Lindh Fahlström När du ska skriva en text eller göra ett muntligt framförande är det bra att låta någon annan läsa eller lyssna innan du är framme vid slutversionen av din uppgift. Det är lätt att bli blind för sin egen text eller sitt eget tal så att man inte ser om man är otydlig eller har hoppat över något led i en tankegång. Om någon annan kommenterar ens arbete brukar man kalla det för att man får respons. Andra synonyma uttryck är gensvar, feedback eller återkoppling. Ibland får du som elev den här responsen från läraren. I många fall kan det också vara utvecklande att få den från en annan elev i din grupp, d v s att ha kamratrespons. Responstillfället blir ett sätt att reflektera kring och diskutera både ditt eget och den andres arbete, att hjälpa den andre men också att själv få nya uppslag och idéer. Du som ger respons behöver läsa eller lyssna noggrant och öppet, fundera över det du sett eller hört och sedan vara konstruktiv i din kritik, d v s komma med genomtänkta kommentarer som hjälper talaren eller skribenten att utveckla sitt arbete. Responstillfället är ett steg på vägen mot en färdig produkt och alla idéer om bearbetning och förbättring är värda att åtminstone diskuteras. Eftersom det alltid finns något som redan är bra och något som kan förbättras handlar responstillfället mycket om att diskutera hur det kan bli bättre. Ett tips när du ger eller får respons på tal är att filma framförandet och titta på filmen tillsammans vid responstillfället. Då blir det lättare att minnas detaljer, se kroppsspråk och att diskutera förbättringsmöjligheter. Att ge kamratrespons på tal Dessa frågor kan användas som utgångspunkt när du ska ge respons på tal. Om det inte finns möjlighet till kamratrespons kan du använda frågorna som checklista för egen del när du förbereder någon form av muntligt framförande. Vad är det för typ av tal (muntligt föredrag, argumenterande tal, hyllningstal, högtidstal ) och vad har talet för syfte (informera, argumentera, hylla )? Vad lyfts fram som det viktigaste i talet? Är talet sammanhängande och begripligt? Är talet tydligt och väldisponerat? Finns en intresseväckande inledning och en avslutning som rundar av talet? Är språket varierat och anpassat till syfte, mottagare och situation? Hur fungerar kontakten med åhörarna och hanteringen av eventuellt manus? Används presentationstekniska hjälpmedel? Vad tillför de talet? Visar talaren olika perspektiv på sitt ämne? Får man veta var fakta och åsikter är hämtade ifrån? Framgår det vad som är referat eller citat och vad som är talarens egna åsikter?

8 Att ge kamratrespons på text Dessa frågor kan användas som utgångspunkt när du ska ge respons på olika typer av texter. Om det inte finns möjlighet till kamratrespons kan du använda frågorna som checklista för egen del i din skrivprocess. Det finns två olika frågebatterier, ett för utredande och argumenterande text och ett annat för skönlitterär text, eftersom man kan behöva titta på olika saker i olika typer av texter. Utredande och argumenterande text: Vad är det för typ av text och vad har texten för syfte? Vad lyfts fram som det viktigaste i texten? Vad är huvudtanken eller tesen i texten? Vilka frågeställningar eller argument finns? Om skribenten ställer frågor får man svar på dem i texten? Är texten sammanhängande och begriplig? Är texten tydlig och väldisponerad? Hur fungerar till exempel rubriker, avsnitt och styckeindelning? Finns en intresseväckande inledning och en avslutning som rundar av texten? Är språket varierat och anpassat till syfte, mottagare och situation? Visar skribenten olika perspektiv på sitt ämne? Får man veta var fakta och åsikter är hämtade ifrån? Framgår det vad som är referat eller citat och vad som är skribentens egna åsikter? Är citat- och referattekniken korrekt? Skönlitterär text: Vad är det för typ av text och vad har texten för syfte? Vad lyfts fram som det viktigaste i texten? Vad är huvudtanken i texten? Vad i texten är tydligt, otydligt eller kanske övertydligt? Vad kan strykas eller läggas till? Hur fungerar textens form (layout, stycken o s v)? Hur samverkar formen med innehållet? Hur samverkar språket med innehållet? Är språket varierat och anpassat? Vilka stilmedel finns? Vilken effekt får de? Finns något som bryter mot stilen i den övriga texten? Finns klichéer i texten som kan bytas ut mot något mer originellt? Kan dispositionen göras om för att bli mer tydlig eller mer spännande? Hur fungerar berättartekniken (till exempel växlingen mellan dialog, tankar, återblickar och berättande partier)? Vilket berättarperspektiv används och hur fungerar det? Hur skildras personer och miljö? Kan beskrivningarna levandegöras mer eller på annat sätt? Finns gestaltning (d v s att karaktärerna visar sina egenskaper och karaktärsdrag på olika sätt, t ex genom det de gör och det de säger)

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap

Läs mer

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Datum Birgittaskolans vuxenutbildning

Datum Birgittaskolans vuxenutbildning 1 (1) Datum Birgittaskolans vuxenutbildning 2017-02-06 Svenska 2, 100 poäng Kurskod: SVESVE02 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:

Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar: Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Läslogg om skönlitterär roman. Denna uppgift prövar: - skönlitterära verkningsmedel och litteraturvetenskapliga

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Svenska. Ämnets syfte

Svenska. Ämnets syfte Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin

Läs mer

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld

Läs mer

E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning.

E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning. Kurskod: SVESVE03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket. Prövningens delar Prövningen

Läs mer

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna

Läs mer

Argumentation. Studiehandledning VT-2012

Argumentation. Studiehandledning VT-2012 Argumentation Studiehandledning VT-2012 Innehåll Instruktioner till inlämningsuppgiften... 2 Att argumentera... 3 Mall för att skriva en debattartikel... 7 Tips och trix... 9 Kamratrespons... 12 Bedömning

Läs mer

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker.

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker. Insändaren är en argumenterande text där en eller flera personer argumenterar för en åsikt. Texterna brukar ofta publiceras på särskilda sidor i tidningen som är avsedda för läsarkretsens tankar och åsikter.

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

Material från

Material från Svenska som andraspråk 3 Alla pedagogiska planeringar Muntligt arbete Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet gällande muntlig framställning anges för kursen svenska som andraspråk

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL ARGUMENTATION De närmsta veckorna framöver kommer vi att arbeta med argumentation. I Sverige h ar vi tryckfrihet och yttrandefrihet, där alla får framföra sina åsikter på till exempel insändar och debattsidor.

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 3 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Välkommen till Svenska 2

Välkommen till Svenska 2 Välkommen till Svenska 2 Kursens innehåll (den korta versionen): Den korta versionen: 100 poäng Vårterminen Onsdagar och torsdagar Områden: Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden De litterära epokerna

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen? LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Arbetsblad på Onedrive jan 30 14:41 1 Varför läser vi om vad som hände

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Delprov B prövar den muntliga förmågan och består i elevernas diskussion om och presentation av texter de lyssnat till på cd.

Delprov B prövar den muntliga förmågan och består i elevernas diskussion om och presentation av texter de lyssnat till på cd. Delprov A, Att läsa och förstå, innehåller frågor av olika slag och svårighet till både skönlitterära texter och sakprosatexter, som eleverna läser diskuterar ett par lektioner före provtillfället. 80

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Svenska 2. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 2. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 2 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som

Läs mer

TALA. Introduktion. Vad är det för skillnad mellan utredande och argumenterande text/tal? Inledning och avslutning

TALA. Introduktion. Vad är det för skillnad mellan utredande och argumenterande text/tal? Inledning och avslutning TALA Introduktion Enligt ämnesplanen ska du hålla en muntlig framställning inför en grupp och använda ett presentationstekniskt hjälpmedel. I svenska 2 ska framställningen vara utredande och argumenterande.

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Svenska 1 skrivande och olika texttyper del 1. Hösten 2012

Svenska 1 skrivande och olika texttyper del 1. Hösten 2012 Svenska 1 skrivande och olika texttyper del 1 Hösten 2012 Två frågor att fundera på en kort stund: 1. Vad skriver man, dvs. vilka texttyper finns det? 2. Varför skriver man? Korta meddelanden Minneslappar

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift.

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift. Svenska 1, 100 poäng Kurskod: SVESVE01 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket.

Läs mer

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator. prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its. Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning

Läs mer

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 1 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Extra material till punkt 1

Extra material till punkt 1 Punkt 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning.

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 2

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 2 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 2. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Olika texttyper. Vi kommer att läsa och skriva följande typer av texter under dessa veckor:

Olika texttyper. Vi kommer att läsa och skriva följande typer av texter under dessa veckor: Olika texttyper LPP Som en förberedelse inför de nationella proven i svenska vt 2014 kommer vi under vecka 2-8 att läsa och skriva tre olika typer av texter. Vi kommer att titta på hur dessa olika texter

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

I första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller:

I första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller: Sida 1 av 5 Svenska som andraspråk 3, 100p SVASVA03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och ett prov.

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och ett prov. Svenska 2, 100 poäng Kurskod: SVESVE02 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket.

Läs mer

LPP i Engelska ht. 2016

LPP i Engelska ht. 2016 LPP i Engelska ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi engelska, samhällskunskap? Eleverna

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna.. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel. Denna lektion är hämtad från Svenska Direkt 8 av Cecilia Peña och Lisa Eriksson. Svenska Direkt är ett basläromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 7-9, som tar fasta på att språk uppstår i

Läs mer

Information om prövning på Norrtälje Kommunala Vuxenutbildning

Information om prövning på Norrtälje Kommunala Vuxenutbildning 18 september 2017 Information om prövning på Norrtälje Kommunala Vuxenutbildning Kursnamn: Svenska 2 Kurskod: SVESVE2 Tid/tidsperiod för prövning: Obligatoriskt möte innan prövning? Nej (men vid behov

Läs mer

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald Kapitel 6 Att ge respons Therése Granwald Inledning Detta kapitel handlar om vad respons är, hur den kan ges och hur lärare kan arbeta med respons på studenters texter. Det tar även upp hur lärare kan

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer