ISO för små och medelstora företag Råd från ISO/TC 176

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISO för små och medelstora företag Råd från ISO/TC 176"

Transkript

1 ISO 9001 för små och medelstora företag Råd från ISO/TC 176 1

2 2010 SIS FÖRLAG AB SIS HB 379, ISO 9001 för små och medelstora företag ISBN ISSN Översättare Gerhard Persson Redaktör Joachim Bowin Tryckeri Edita, Västerås Trycksak 2

3 INNEHÅLL INNEHÅLL 3 FÖRORD 5 OM DENNA HANDBOK 7 FÖRORD 23 ORIENTERING Allmänt Processinriktning Förhållande till ISO Förenlighet med andra ledningssystem 31 1 OMFATTNING Allmänt Tillämpning 32 2 NORMATIV HÄNVISNING 35 3 TERMER OCH DEFINITIONER 36 4 LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Allmänna krav Dokumentationskrav 40 5 LEDNINGENS ANSVAR Ledningens åtagande Kundfokus Kvalitetspolicy Planering Ansvar, befogenhet och kommunikation Ledningens genomgång 57 3

4 6 HANTERING AV RESURSER Tillhandahållande av resurser Personalresurser Infrastruktur Verksamhetsmiljö 66 7 PRODUKTFRAMTAGNING Planering av produktframtagning Planering av produktframtagning Konstruktion och utveckling Inköp Produktion av varor och utförande av tjänster Behandling av övervaknings- och mätutrustning 97 8 MÄTNING, ANALYS OCH FÖRBÄTTRING Allmänt Övervakning och mätning Behandling av avvikande produkter Analys av information Förbättring 117 BILAGA A Steg mot ett ledningssystem för kvalitet 125 BILAGA B Översiktligt om certifiering 130 BILAGA C Principer för kvalitetsledning 133 LITTERATURLISTA 135 Svenska och internationella standarder m. m. 135 Webbplatser 136 Andra hänvisningar 136 SAKREGISTER 137 4

5 FÖRORD Den senaste utgåvan av standarden för kvalitetsledningssystem, ISO 9001:2008, har i princip samma krav som den närmast föregående. Vissa avsnitt är emellertid något omformulerade och förklaringar till ett antal av kraven har lagts till. Erfarenheten har visat att tjänstesektorn alltmer intresserar sig för ISO 9001, som tidigare tillämpades främst av tillverkande företag. Tjänstesektorn representeras av företag och andra organisationer som är privata, offentliga eller ideella. Förändringarna i standarden och i dess användning har motiverat att denna handbok, ISO 9001 för små och medelstora företag, har sammanställts. Boken har ett helt likartat syfte som sin föregångare med samma namn, nämligen att ge hjälp när en organisation vill införa ett kvalitetsledningssystem som uppfyller kraven i ISO 9001:2008. Texten bygger på internationell erfarenhet om de små och medelstora organisationernas villkor och förmåga att uppfylla kvalitetskrav. Det engelska originalet till denna handbok är ISO 9001 for Small Businesses What to do Advice from ISO/TC 176. Det har utarbetats av en grupp experter inom den tekniska kommittén ISO/TC 176, Quality management and quality assurance som ansvarar för de internationella standarderna inom ISO 9000-familjen. Ett förslag sändes ut till alla deltagande organisationer inom TC 176 för att få kommentarer. Dessa har beaktats av arbetsgruppen innan den slutliga texten godkändes. Översättningen av handboken till svenska har utförts i SIS regi (TK 304 Kvalitetsledning). 5

6 . 6

7 OM DENNA HANDBOK Denna handbok ger råd om hur små och medelstora företag och andra organisationer kan införa ett kvalitetsledningssystem som är baserat på standarden som i svensk version heter SS-EN ISO 9001:2008, Ledningssystem för kvalitet Krav. Genom att ordet organisation används i stället för företag framhålls den mycket bredare användningen av både standarden och handboken. Därmed täcks inte enbart företag i den snävare betydelsen firmor som tillverkar och säljer varor. Organisation innefattar företag som tillhandahåller tjänster (ett begrepp som ingår i ISO:s definition av produkt ), t.ex. firmor för juridiska och finansiella tjänster liksom ideella och offentliga organisationer, bl.a. vårdinrättningar och förvaltningar. Anm. Uttrycket mindre organisationer används som synonym till små och medelstora organisationer i handboken. I organisationer innefattas företag. Det är inte avsikten att handboken ska sträckläsas från pärm till pärm. Boken är indelad i följande kapitel som kan läsas och användas var för sig och hänvisas till allt efter behov. Ledningssystem för kvalitet Hur man börjar Detta kapitel ger en översikt över vad ett ledningssystem för kvalitet (kvalitetsledningssystem) enligt ISO 9001 är. Här lämnas några praktiska råd över olika möjligheter för den som vill införa ett ledningssystem för kvalitet eller uppdatera ett redan befintligt. Anm. Läsaren kan hoppa över detta kapitel om ett ledningssystem för kvalitet redan är infört. Vägledning till ISO 9001 Bilaga A Bilaga B Bilaga C Detta är huvuddelen av handboken, där också texten till kraven i SS-EN ISO 9001:2008 återges. Här finns vägledning för tolkning av kraven tillsammans med utförliga exempel och förslag till hur man kan uppfylla kraven. I bilagan beskrivs en metod att i mindre organisationer införa SS-EN ISO 9001:2008. Certifiering beskrivs översiktligt i denna bilaga. Bilagan (hämtad från SS-EN ISO 9000:2005) återger de åtta ledningsprinciper som är en grund för ISO Litteraturlista Litteraturlistans innehåll är hämtat från SS-EN ISO 9001:2008 i huvudsak och ger uppgifter om andra standarder som det hänvisas till eller som det kan vara lämpligt att beakta. 7

8 ISO 9001:2008 publicerades i november Ändringarna från utgåvan år 2000 var små. För att använda denna handbok är det inte nödvändigt att känna till dessa ändringar. ISO välkomnar förslag till förbättringar av denna handbok som skulle göra den ännu mer användbar. Givetvis har vissa läsare redan ett kvalitetsledningssystem i funktion. De behöver inte bekymra sig över de råd som lämnas i kapitlet Hur man börjar. I denna handbok förklaras dock hur standarden för kvalitetsledningssystem SS-EN ISO 9001:2008 är tillämpbar för mindre organisationer. Anm. I boken skrivs i regel inte SS-EN och årtalet ut. Titlar hämtade från ISO 9001 och från denna handbok trycks i kursiv stil. Handboken tillför inga nya krav eller utvidgar eller på något sätt ändrar standardens krav utan är helt enkelt avsedd att ge hjälp. De flesta organisationer har vissa problem med att införa ett kvalitetsledningssystem. I mindre organisationer kan dessa problem vara mer betydande beroende på 8 liten tillgång på resurser, kostnader för att införa och upprätthålla ett kvalitetsledningssystem och svårigheter att förstå och tillämpa standarderna, särskilt vissa begrepp, t.ex. behovet av ständiga förbättringar. När det gäller denna handbok betraktas en mindre organisation inte bara utifrån antalet anställda utan också med tanke på dess verksamhetsfilosofi. När endast ett fåtal personer är berörda kan kommunikationen i en mindre organisation ofta vara enkel och direkt. Var och en förväntas utföra ett brett spektrum av arbetsuppgifter inom organisationen. Beslut fattas av ett fåtal personer (eller till och med av en enda). Många av de råd som lämnas i denna handbok är också relevanta inom större organisationer som ofta är skickliga i att ta till sig metoder och förbättringar som gjorts med framgång på annat håll. Man bör dock vara försiktig eftersom de förutsättningar som råden bygger på inte alltid gäller i större organisationer. Du som är chef i en mindre organisation bör vara medveten om att införa ett kvalitetsledningssystem kostar pengar och tid, och att detta bör ses som vilken investering som helst. För att det ska vara meningsfullt måste du kunna få en avkastning på nedlagd tid och ansträngning i form av förbättrade verksamhetsprocesser och marknadsförutsättningar för dina varor och tjänster. Dina beslut i ett tidigt skede av att införa och utveckla ett ledningssystem för kvalitet kommer att ha stor inverkan inom dessa områden. ISO 9001 är avsedd för och inriktad på tredjepartscertifiering även om det fullt möjligt att införa ett ledningssystem för kvalitet som uppfyller kraven i ISO 9001 utan att söka certifiering från tredje part.

9 De mindre organisationer som önskar att gå vidare utöver kraven i ISO 9001 och införa ett mer fullständigt ledningssystem för kvalitet och beakta andra intressenter utöver kunder rekommenderas att använda SS-EN ISO 9004:2009 Ledning av en organisation för hållbar framgång En modell baserad på kvalitetsledning. I ISO 9004 betonas behov och förväntningar hos organisationens alla intressenter (inklusive dess kunder) på ett balanserat sätt med syftet att nå hållbar framgång. ISO 9004 är inte avsedd för certifierings- eller kontraktsändamål. 9

10 LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Ett ledningssystem för kvalitet (synonym: kvalitetslednings- system) är det sätt som organisationen använder för att leda och styra aktiviteter med anknytning till kvalitet. I stora drag består det av den organisation tillsammans med den planering och de processer, resurser och den dokumentation som används för att uppnå kvalitetsmålen och för att uppfylla kundernas krav. Avsikten är också att förbättra själva ledningssystemet vilket i sig ska resultera i förbättrade varor och tjänster. Vad är ett ledningssystem för kvalitet? Kraven i ISO 9001 är allmänna och är avsedda att kunna tillämpas i alla organisationer, oberoende av deras inriktning, storlek och av de varor och tjänster som de tillhandahåller. Som redan nämnts användes ordet företag i tidigare utgåvor av denna handbok och det används fortfarande i titeln. Ordet organisation har nu valts för att spegla den bredare tillämpningen av ISO 9001, bl.a. inom ideella organisationer. Ledningssystem för kvalitet är inte något som berör enbart stora företag. Eftersom kvalitetsledningssystem handlar om hur verksamheten leds, kan det tillämpas på företag av alla storlekar och på alla ledningsaspekter, t.ex. aktiviteter som marknadsföring, försäljning och ekonomi. Standarder för kvalitetsledningssystem ska inte förväxlas med produktstandarder. De flesta organisationer som inte redan är bekanta med kvalitetsledningssystem och särskilt inte med standarderna i ISO 9000-serien förväxlar lätt varueller tjänstekvalitet med begreppet kvalitetsledning. Användningen av produktstandarder, standarder för kvalitetsledningssystem och metoder för kvalitetsförbättring är olika sätt att förbättra kundtillfredsställelsen och organisationens konkurrenskraft. De kompletterar varandra. Ledningssystem för kvalitet bör inte leda till en omfattande byråkrati eller en mängd papper eller brist på flexibilitet. Inte heller ska kvalitetsledningssystemet bli en ekonomisk börda. Kostnader för att införa och underhålla ett ledningssystem för kvalitet bör ses som en investering som betalar sig i form av sådana fördelar och förbättringar som beskrivs längre ned i detta avsnitt. Kom ihåg att alla organisationer redan har ett bestämt sätt eller system att bedriva verksamheten och att detta bör vara 10

11 grunden när kvalitetsledningssystemet byggs upp. Man kan finna att många av de krav som ställs i standarden redan är uppfyllda, men att det inte är beskrivet hur dessa krav tillgodoses. Vad är ett kvalitets- Ett kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 är ett system ledningssystem som är uppfyller kraven i den gällande utgåvan av standarden enligt ISO 9001? dvs. ISO 9001:2008. De gällande viktigaste dokumenten i ISO 9000-serien av standarder är i svensk version ISO 9000 som anger begrepp, principer, grunder och terminologi för kvalitetsledningssystem, ISO 9001 som anger de krav som ska uppfyllas, ISO 9004 som ger vägledning om hållbar framgång för en organisation, baserat på kvalitetsledning ISO som ger vägledning för revision av kvalitetsledningssystem (liksom av miljöledningssystem). Avsikten med ISO 9001 är inte att påtvinga en organisation något helt nytt. Om det bara gäller att göra en anpassning till ISO 9001 är systemet troligen rätt bra men informellt och antagligen inte så väl dokumenterat. Om organisationen redan har ett system och det är baserat på en äldre version av standarden måste det anpassas till 2008 års utgåva vilket innebär att vissa förändringar kan behöva göras. I båda fallen är råden i denna handbok relevanta. Vissa kunder inom både den privata och den offentliga sek- torn efterfrågar den trovärdighet som en organisation kan ge när den har ett väl fungerande kvalitetsledningssystem. Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? Att uppfylla sådana förväntningar är ett skäl att ha ett kvalitetsledningssystem. Men det finns också andra orsaker, t.ex. att: förbättra prestationsförmåga och produktivitet, åstadkomma och bibehålla kvalitet på organisationens varor och tjänster för att uppfylla kundernas uttalade eller underförstådda krav, tydligare fokusera på organisationens mål och kundernas förväntningar, 11

12 förbättra kundtillfredsställelsen, ge tilltro till att den avsedda kvaliteten uppnås och bibehålls, befintliga och tänkbara kunder ska få belägg för vad organisationen kan göra för dem, skapa nya marknadsmöjligheter eller bibehålla marknadsandelar, få certifiering, skapa möjlighet att konkurrera med större organisationer på lika villkor (t.ex. möjlighet att lämna anbud eller offerter). Ett ledningssystem för kvalitet kan hjälpa till att förverkliga dessa förväntningar. Man måste dock inse att det endast är ett medel för att nå organisationens mål och inte ett mål i sig. Ett kvalitetsledningssystem som sådant leder inte säkert till förbättring av arbetsförfaranden eller kvaliteten hos organisationens varor och/eller tjänster. Det kommer inte att lösa alla problem. Det ger organisationen ett mer systematiskt angreppssätt för att nå uppställda mål. I ISO 9001 finns krav på ständig förbättring. Detta angreppssätt kan användas för att man ska vara säker på att motiverade och kostnadseffektiva förbättringar uppnås. 12

13 HUR MAN BÖRJAR Allra först Handboken riktar sig främst till mindre organisationer som önskar införa ett väl fungerande ledningssystem för kvalitet. Börja med att läsa handboken för att förstå vad ett kvalitetsledningssystem är och vilka krav som gäller. Eftersom ISO 9001 inte syftar till att införa något helt nytt sätt att arbeta inom organisationen är nästa steg att studera hur verksamheten bedrivs nu (nulägesanalys). Det innebär inte nödvändigtvis att någon verksamhet behöver ändras eller att nytt pappersarbete ska skapas. Kartlägg det som redan görs och vilka dokument och blanketter som redan finns. I många fall kan man ändra bara litet i sitt arbetssätt för att uppfylla kraven i 2008 års version av ISO Det är nödvändigt att ta reda på vilka krav i standarden som organisationen redan uppfyller och vilka som behöver kompletteras. Råd som kan vara till hjälp ges i bilaga A. Vad följer sedan? Några källor som kan anlitas om organisationen behöver mer information är: branschförbund, Svenska Förbundet för Kvalitet (SFK), Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ), statliga verk, särskilt de som ägnar sig åt mindre företag och åt företagsutveckling, Perspektiv, (se Litteraturlista) webbplatser inklusive ISO:s (se Litteraturlista), andra organisationer som redan har infört ett ledningssystem för kvalitet, certifieringsföretag, Swedish Standards Institute (SIS), konsulter, kunder, leverantörer. Hör med organisationens kunder om de har särskilda krav som man bör beakta när man beslutar om vad kvalitetsledningssystemet ska omfatta. 13

14 Sätt igång Efter alla dessa förberedelser vet man ungefär hur mycket som behöver göras för att införa kvalitetsledningssystemet och vilka fördelar som organisationen och kunderna kan vänta sig. Det viktiga beslut som måste fattas är om man ska gå vidare eller inte. Om beslutet är ja blir nästa fråga: Hur mycket kan organisationen göra själv? Om organisationen behöver hjälp utifrån kan förteckningen ovan användas för att ta reda på möjliga källor och vad det kostar att använda dem. Ta reda på vilka resurser i fråga om kompetens och tid som finns tillgängliga inom organisationen, eftersom det avgör hur mycket hjälp utifrån som erfordras. Det finns många former av hjälp, bl.a. kurser, seminarier och dataprogram. När man anlitar extern hjälp är det viktigt att tänka på att det är organisationens egna arbetssätt och kvalitetsledningssystem som ska utvecklas. Se upp för standardlösningar vare sig de kommer från programvara eller konsult som inte kan anpassas på ett lämpligt sätt till organisationens behov. Se bilaga A om ett steg för steg-förfarande. En framgångrik utveckling av ett kvalitetsledningssystem (liksom av många andra projekt) är beroende av att ledningen är engagerad (intresse, tid och medel måste finnas) och att personalen deltar aktivt (vilket fordrar bra kommunikation och motivation). Gör det själv Kapitlet Vägledning om vad standarden innebär kan vara till hjälp här. Innehållet kan användas för att fastställa vad standarden kräver och hur dessa krav är kopplade till det som organisationen faktiskt gör. På så sätt klargör man vilka delar av kvalitetsledningssystemet som behöver utvecklas mera. Troligen uppfylls redan många av kraven helt eller delvis. Om ensamföretagare eller en mindre organisation skriver ner det som görs för att driva organisationen förstår de ofta bättre vad kraven i standardens olika avsnitt innebär, särskilt om de då också tar med saker som man normalt inte tänker på. När man t.ex. utformar en annons för anställning av personal vid organisationen, skriver man på sätt och vis en befattningsbeskrivning. 14

15 Innan en beställning läggs hos en av organisationens leverantörer har man redan gjort sig en föreställning om leverantörens förmåga att leverera det som beställs. När man formulerar en instruktion om hur någonting ska göras, skapas ofta något som kan vara en rutinbeskrivning, en kvalitetsplan eller en checklista. När man bestämt sig för hur standardens krav ska tillämpas inom organisationen, är nästa steg att kartlägga aktiviteterna och skriva ner det som faktiskt görs. Kraven på dokumentation av kvalitetsledningssystemet beskrivs mer detaljerat i avsnitt 4.2 i standarden. Det är väsentligt att inse att det inte finns något skäl att ändra huvuddragen i det sätt på vilket organisationen drivs. Standarden anger vad som behöver göras, men organisationen bestämmer hur detta ska utföras. De ändringar som införs bör leda till förbättringar för organisationen. Att anlita en konsult Även om det inte finns något som helst krav på att anlita en konsult för att ge vägledning under arbetets gång kan det finnas skäl att göra det. En konsult kan anlitas för någon eller flera av följande uppgifter: preliminär lägesbeskrivning eller bedömning, utbildning, införande av systemet, interna revisioner. Rätt val av konsult är viktigt och bör göras efter en omsorgsfull granskning av åtminstone meriter, betyg, kunskap inom området kvalitetsledning, erfarenheter och referenser. Det kan också vara lämpligt att beakta andra aspekter som t.ex. personkemin. När en konsult valts är det väsentligt att ha en gemensam och klar uppfattning om följande innan konsultarbetet börjar: arbetets omfattning, inklusive den dokumentation som konsulten ska lämna från sig, konsultens och organisationens roller och ansvar, milstolpar och tidsplan, resurser, 15

16 eventuellt särskilda eller ytterligare förväntningar, överenskommelse om sekretess, oberoende (konsulten har ingen anknytning till externa parter, t.ex. certifieringsföretag). Organisationens ledning bör träffa konsulten med täta tidsmellanrum för att gå igenom hur arbetet fortskrider, diskutera övriga relevanta frågor och vid behov initiera lämpliga korrigeringar. Om man vill ha verklig nytta av konsulten måste konsulten och organisationen kunna tala öppet med varandra. Konsulten bör arbeta tillsammans med de olika medarbetarna i organisationen för att säkra att den nödvändiga dokumentationen finns på plats, så att både kraven i ISO 9001 och organisationens behov blir tillgodosedda. Konsulten bör kunna ge en sådan vägledning att organisationens dokumentation blir enkel och lätt att förstå och att den bidrar till att hjälpa organisationen att göra arbetet mer effektivt. Konsulten bör också kunna se till att kraven, som de är skrivna, är genomförbara och inte står i konflikt mot författningar eller andra regelverk. Dokumentationen bör inte leda till en onödig pappershantering. Eftersom organisationer är på många sätt olika är ett råd att vara uppmärksam på att inte acceptera något erbjudande om ett i förväg framtaget kvalitetsledningssystem. Att man anlitar en konsult betyder inte att ansvaret för att upprätta och införa kvalitetsledningsystemet har lämnat organisationen. Det är därför i organisationens eget intresse att dess ledning är engagerad i konsultens arbete under hela den tid det pågår. När medarbetare tar aktiv del i att utveckla och införa ett ledningssystem för kvalitet får de därmed en känsla av ägarskap (dvs. ansvar och engagemang). Detta gör det lättare att få systemet att komma till användning och fungera väl. Det kan vara svårt att väcka känslan av ägarskap för ett kvalitetsledningssystem som utvecklats av en konsult i avskildhet. Man bör komma ihåg att organisationen i fortsättningen ska sköta systemet på egen hand när konsultarbetet avslutats. Vad betyder certifiering? Certifiering kan betraktas som ett formellt erkännande av kvalitetsledningssystemet från någon annan organisation. I vissa länder betraktas certifierade kvalitetsledningssystem som registrerade och termen registrering används i stället 16

17 för certifiering. För enkelhets skull används orden certifiering och certifierad i detta avsnitt. Certifiering är inte något obligatoriskt krav för att införa ISO 9001, men vissa kunder kan kräva det. Beslut rörande certifiering kan också påverkas av organisationens konkurrenter eller av myndigheters krav. Om organisationen avser att bli certifierad mot ISO 9001 måste alla tillämpliga krav som är beskrivna i standarden bli helt uppfyllda. Detta bekräftas sedan vid en formell revision av ett certifieringsföretag. Det är inte nödvändigt att uppfylla några ytterligare krav för att få certifiering mot ISO Kunder eller branschorganisationer kan dock kräva att fler krav uppfylls. Om organisationens ledning funderar på certifiering är en första åtgärd att kontakta ett antal certifieringsföretag för att få reda på vad som erbjuds, vilka de troliga kostnaderna är, vad som gäller för certifieringens giltighetstid (vanligen tre år) och hur ofta de vill göra revisioner av kvalitetsledningssystemet. Organisationen kan komma överens med en oberoende tredje part (eller konsult) att den gör en förgranskning före certifieringsrevisionen. Vid en sådan granskning kan det bedömas om organisationen är redo inför certifieringsrevisionen. Granskningen kan vara till stor hjälp för att få reda på vad som eventuellt behöver göras. Den kan också fungera som en generalrepetition så att organisationens medarbetare får en bättre känsla för vad de kan vänta sig under revisionen. Bilaga B beskriver kortfattat certifieringsförfarandet och ger en viss bild av vad som kan väntas. 17

18 VÄGLEDNING TILL VAD STANDARDEN BETYDER Oavsett om organisationen anlitar en konsult eller själv inför ett ledningssystem för kvalitet är det nödvändigt att ha en god förståelse för de detaljerade kraven på ett sådant system. Utöver denna handbok finns det ett antal informationskällor som kan användas. ISO har gett ut flera publikationer (se Litteraturlista) som ger vägledning om olika aspekter på ISO 9000-familjen av standarder, inklusive ISO Råd beträffande tolkning och tillämpning av ISO 9001 ges genom att den fullständiga texten för varje avsnitt (blåtonade områden) återges först och därefter följer tillhörande vägledning. Överallt där det är möjligt har exempel använts som en hjälp för att öka förståelsen för vad kraven betyder. Exemplen har valts med tanke på att de ska vara tillämpliga för mindre organisationer, både tjänste- och varuproducerande. Mycket av vägledningen kan också vara tillämpbar för en större organisation. Det bör dock observeras att råd som hänför sig särskilt till mindre organisationer utgår från att man där har enkla och effektiva kommunikationsvägar och kännedom om alla delar av organisationen. Därför kan råden inte alltid tillämpas lika väl inom en större organisation. När man läser ISO 9001, bör man observera att vissa ord har speciell vikt eller betydelse. Förklaring till de mer väsentliga ges här nedan. ska bör kan lämplig När detta ord används i standarden markerar det ett krav som måste efterlevas. Detta ord används för att föreslå ett visst handlingssätt. Det används aldrig för att ange ett krav som måste efterlevas. Detta ord används för att ange en möjlighet, ett tänkbart sätt. Det används aldrig för att ange ett krav som måste uppfyllas. Detta ord innebär att man själv måste avgöra på vilket sätt kraven är tillämpliga på organisationen. I vissa fall behöver de inte vara det. Anm. I denna handbok används lämplig också för att markera att man måste fatta sådana avgöranden. Dessutom används tillräcklig för att markera att åtgärderna, besluten etc. är allt som erfordras för att ett krav ska vara helt uppfyllt i organisationens sammanhang. 18

19 Förklaring till använda termer Formella definitioner av termer rent allmänt inom området kvalitetsledning finns i ISO 9000:2005. Emellertid används i handboken för specialfallet små och medelstora organisationer några termer på ett sätt som beskrivs nedan. Av utrymmesskäl återges enbart de egentliga definitionerna men inte anmärkningarna. Den fullständiga texten finns i ISO belägg information som stöder existensen eller sanningen hos något Vägledning Termen betyder information som kan visas vara sann, grundat på fakta som man fått genom provning, observation, mätning eller på något annat sätt. chef Vägledning Denna term används i handboken allt efter sammanhanget för att beskriva en person som utövar befogenhet, tar ansvar för, fattar beslut och har liknande ledningsuppgifter inom organisationen. Allt efter omständigheterna betyder det någon av följande: ensam ägare, samarbetspartner, VD, direktör, annan person med ledningsuppgifter. aktivitet som genomförs för att avgöra lämpligheten, till- räckligheten och verkan hos det aktuella objektet för att uppnå fastställda mål genomgång, granskning Vägledning Termen används i flera sammanhang, bl.a. ledningens genomgång, konstruktionsgenomgång, granskning av krav på produkt och kunders krav, granskning av avvikelser samt granskning av resultat av korrigerande och förebyggande åtgärder. I samtliga fall betyder den att man gör en grundlig översyn av relevanta aktiviteter. högsta ledningen person eller grupp av personer som leder och styr en organisation på högsta nivå Vägledning När termen används i handboken avses någon av följande: 19

20 VD, ordförande, styrelse, ledningsgrupp, ensam ägare, samarbetspartner(s). Anm. Vanligen avses den högsta operativa ledningen. infrastruktur <organisation> system av anordningar, utrustning och tjänster som erfordras för att driva en organisation Vägledning Termen avser de fysiska utrymmen, den utrustning och de försörjningssystem som behövs för att driva verksamheten. Exempel är byggnader, fordon, datorer, kommunikationssystem och tillverkningsutrustning. kund organisation eller person som mottar en produkt Vägledning Denna term betecknar ofta en organisation eller en person som köper varor eller tjänster. Men den kan också betyda personer eller organisationer såsom medborgare, klienter, patienter, studenter m.m. som är mottagare av organisationens produkter. mindre Vägledning I handboken karakteriseras en mindre orgaorganisation nisation inte enbart genom antalet anställda utan också genom det sätt som organisationen drivs. Ledningen för en mindre organisation består i regel av ett fåtal personer. Genom att ordet organisation används i stället för företag framhålls den mycket bredare användningen av standarden. Därmed täcks företag i den snävare betydelsen firmor som tillverkar och säljer varor liksom organisationer som tillhandahåller tjänster (ett begrepp som ingår i ISO:s definition av produkt ), t.ex. firmor för juridiska och finansiella tjänster liksom ideella och offentliga organisationer, bl.a. vårdinrättningar och förvaltningar. Typiska exempel är den ensamme ägaren, två eller tre samarbetspartners, ett familjeföretag och en firma med tre eller fyra personer med ledningsuppgifter. 20

21 Denna uttolkning bör inte hindra vilket företag eller vilken organisation som helst att använda den vägledning som lämnas här, om den är lämplig för företaget eller organisationen. Anm. I handboken används uttrycket mindre organisation som synonym till små och medelstora företag och andra mindre organisationer. produkt resultat av en process Vägledning fysisk produkt, vara, tjänst, programvara, Denna term används för att beskriva något annat som en organisation kan tillhandahålla för försäljning. Definitionen av produkt avser alltså att innefatta tjänst. I handboken används ordet produkt på detta vis, och på samma sätt tillämpas det också i ISO 9001:2008. I många fall skrivs emellertid varor och tjänster för att göra det särskilt tydligt för mindre organisationer som utför tjänster att det är både varor och tjänster som texten avser. revision (kvalitet) systematisk, oberoende och dokumentera process för att skaffa revisionsbelägg och utvärdera det objektivt för att avgöra i vilken utsträckning revisionskriterier är uppfyllda Vägledning Revision kan betraktas som en systematisk undersökning för att se efter om de aktiviteter som rör kvalitet och de resultat som uppnåtts stämmer överens med det som förväntats eller planerats. ständig förbättring återkommande aktivitet för att förbättra förmågan att uppfylla krav Vägledning Termen används i handboken för att ange var det kan finnas en möjlighet att förbättra någon del av kvalitetsledningssystemet. Att införa en överenskommen förbättring kräver att nödvändiga resurser är tillgängliga. 21

22 verksamhetsmiljö förhållanden under vilka arbete utförs Vägledning Termen hänför sig till de fysiska och miljömässiga faktorer på arbetsplatsen (t.ex. buller, temperatur, luftfuktighet, belysning eller väder) som kan påverka produktkvaliteten. Det innebär inte att organisationen måste införa ett certifierat system för miljöledning eller för systematiskt arbetsmiljöarbete. 22

23 FÖRORD ISO 9001 FÖRORD Detta dokument (EN ISO 9001:2008) har utarbetats av den tekniska kommittén ISO/TC 176, Quality management and quality assurance. Denna Europastandard ska ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast maj 2009, och motstridande nationella standarder ska upphävas senast maj Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser ska följande länder fastställa denna Europastandard: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Det kan finnas delar i detta dokument som kan vara föremål för patenträttigheter. CEN är inte ansvariga för att identifiera enstaka eller samtliga sådana patenträttigheter. Detta dokument ersätter EN ISO 9001:2000. Ikraftsättning Texten i ISO 9001:2008 har godkänts av CEN som EN ISO 9001:2008 utan några ändringar. Vägledning Utöver tekniska detaljer kring förfarandet för att utarbeta och godkänna standarder inom ISO anges i förordet till det engelska originalet att ISO 9001:2008 har utarbetats för att ge förklaringar till befintliga krav i den föregående utgåvan, som publicerades år 2000, och för att förbättra överensstämmelsen med ISO-standarden för miljöledningssystem, ISO 14001:2004. Kraven i den nya versionen är samma som dem i 2000 års utgåva. För att få nytta av förklaringarna i ISO 9001:2008 måste användarna av den tidigare versionen undersöka om deras tolkning av ISO 9001 är riktig. Vissa ändringar i deras ledningssystem för kvalitet kan vara nödvändiga. Nationella standardiseringsorgan är ansvariga för översättningar till andra språk. 23

24 ORIENTERING ISO 9001 ORIENTERING 0.1 Allmänt Att införa ett ledningssystem för kvalitet bör vara ett strategiskt beslut inom en organisation. Utformning och införande av en organisations kvalitetsledningssystem påverkas av a) den miljö i vilken organisationen verkar, ändringar i denna miljö och risker som sammanhänger med denna miljö, b) dess olika behov, c) dess särskilda mål, d) de produkter som den tillhandahåller, e) de processer som den tillämpar och, f ) dess storlek och organisatoriska struktur. Avsikten med denna standard är inte att tvinga fram likformig uppbyggnad hos ledningssystem för kvalitet eller likformighet hos dokumentation. Svensk Anm. I texten används termerna ledningssystem för kvalitet och kvalitetsledningssystem synonymt. De krav på kvalitetsledningssystem som anges i denna standard är komplement till krav på produkten. Information markerad Anm. (Anmärkning) är avsedd att klargöra eller ge vägledning för att förstå det aktuella kravet. Denna standard kan användas av interna och externa parter, inklusive certifieringsföretag, för att bedöma organisationens förmåga att uppfylla kundkrav, författningskrav och organisationens egna krav. De principer för kvalitetsledning som anges i ISO 9000 och ISO 9004 har beaktats vid utvecklingen av denna standard. Vägledning Standarden anger sådana krav på ett kvalitetsledningssystem som har befunnits vara i linje medinternationellt erkänd god praxis för att driva organisationer. Kvalitetsledningssystemet kan bedömas för certifiering, även om detta inte är något krav. En organisation kan dra nytta av att införa och underhålla ett ledningssystem för kvalitet 24

25 oavsett om den ansöker eller inte ansöker om bedömning och/eller certifiering av en tredje part. Kunder kan ställa certifiering av organisationen mot ISO 9001 som villkor. ISO 9001 är den enda standarden i ISO 9000-familjen där krav specificeras på ett kvalitetsledningssystem inför certifiering. Ett ledningssystem för kvalitet är avsett att ge tilltro inför kunder att organisationen kan leverera en produkt som uppfyller överenskomna krav. Systemet kräver att organisationen visar sin förmåga att uppfylla de krav som kunder och eventuellt myndigheters regelverk ställer. Dokumentation som visar hur väl organisationen tidigare skött sina uppdrag kan ge blivande kunder en god tilltro till organisationens möjligheter. Varje organisation drivs på ett unikt sätt. Denna standard ger ett ramverk för en god ledningspraxis som kan tillämpas av organisationen. Den anger ett antal krav som måste uppfyllas, men inte hur detta görs. Det finns alltså en avsevärd frihet när det gäller att möta standardens fordringar. Det är nödvändigt att bygga kvalitetsledningssystemet kring organisationens befintliga system det som redan görs. I den inledande utvecklingen är det nödvändigt att förändra arbetssätten i de delar där kraven inte uppfylls. I detta avsnitt anges att det inte behöver bli nödvändigt att skriva om någon befintlig dokumentation för att uppfylla kraven i standarden. De åtta ledningsprinciperna återges i bilaga C. ISO Processinriktning Denna standard förordar tillämpning av processinriktning när ett ledningssystem för kvalitet utvecklas, införs och förbättras. Avsikten är att öka kundtillfredsställelsen genom att kundernas krav uppfylls. För att en organisation ska fungera effektivt, måste den definiera och styra ett flertal sammanlänkade aktiviteter. En aktivitet eller en rad sammanhängande aktiviteter som använder resurser och som styrs för att göra det möjligt att omforma insatser till utfall kan betraktas som en process. Ofta utgör utfallet från en process insatsen i nästa process. 25

26 Tillämpningen av ett system av processer inom en organisation tillsammans med identifieringen av och samspelet mellan dessa processer samt styrningen av dem, kan betecknas som processmodellen. En fördel med processmodellen är den fortlöpande styrning som den ger av kopplingen mellan de enskilda processerna inom systemet av processer, liksom av kombinationen av och samspelet mellan dem. När det används inom ett ledningssystem för kvalitet, framhäver ett sådant angreppssätt betydelsen av att a) förstå och uppfylla krav, b) inse behovet av att betrakta processerna med utgångspunkt från skapat mervärde, c) ta fram resultat rörande processernas prestanda och verkan och d) det genomförs ständig förbättring av processerna, baserat på objektiv mätning. Den modell av ett processbaserat kvalitetsledningssystem som återges i Figur 1 visar processernas inbördes förhållande så som de anges i avsnitten 4 till 8. Figuren visar att kunder spelar en betydelsefull roll genom att definiera krav som utgör insatser. Bevakning av kundtillfredsställelse kräver utvärdering av information som rör kundens uppfattning om huruvida organisationen har uppfyllt kundens krav eller inte. Modellen i figur 1 täcker alla krav i denna standard men visar inte processer på detaljnivå. Anm. Dessutom kan den metodik som är känd som Plan-Do- Check-Act (PDCA) tillämpas på alla processer. PDCA kan kortfattat beskrivas på följande sätt: Plan: Do: Check: Act: fastställ vilka mål och processer som erfordras för att åstadkomma resultat som överensstämmer med kundkrav och organisationens policy. inför processerna. övervaka och mät processer och produkt med utgångspunkt från policy, mål och krav på produkten, och rapportera resultaten vidta åtgärder för att ständigt förbättra processernas prestanda. 26

27 Figur 1 Modell av ett processbaserat ledningssystem för kvalitet Vägledning Ett viktigt begrepp i denna standard är den modell som visas i figur 1. Det är väsentligt att modellen förstås. I standarden anges den som modell av ett processbaserat ledningssystem för kvalitet eftersom den framhäver de processer som är centrala i standaren. Dessa processer finns troligen redan i varje organisation även om de kanske inte har betraktas på detta sätt tidigare. För att få en bättre förståelse för modellen i figur 1 är det lämpligt att först förklara begreppen process och processmodellen. En process kan ses som ett antal samhörande aktiviteter som utförs stegvis i en viss logisk ordningsföljd och som gör det möjligt för en person eller en organisation att nå ett önskat resultat. Det önskade resultat är en kvalitetsprodukt som uppfyller de krav som kunden specificerat. Ta som exempel en firma som utför service på persondatorer. Stegen skulle då kunna vara: kunden kommer med sin felaktiga dator och hälsas välkommen, blir tillfrågad om vad felet är och får ett mottagningskvitto. Datorn undersöks, en uppskattning görs av kostnaden för att åtgärda felet och en prisuppgift lämnas till kunden. Om kunden accepterar priset görs reparationen. När den är gjord kontrolleras att datorn fungerar på riktigt sätt, datorn levereras och kunden betalar. Notera att det är en bestämd sekvens som följs; det går inte att ge en prisuppgift innan datorn är undersökt och ingen reparation görs innan kunden har godkänt priset. 27

28 Var och en av de nämnda aktiviteterna kan i sin tur betraktas som en process. Ett exempel: när kunden har accepterat att en reparation ska göras köps inte reservdelar förrän en mer ingående undersökning visat vad som är skadat och behöver ersättas. Om varje aktivitet illustreras som en process kan vi bli säkra på att slutresultatet får så god kvalitet som möjligt. Och om vi fortsätter att utföra våra uppdrag omsorgsfullt varje gång kan vi förbättra oss själva liksom arbetsresultatet, dvs. vi förbättrar kvaliteten och ökar kundens tillfredsställelse! Vi kan alltså betrakta processen att reparera en dator som en allmän process bestående av sammanlänkade, mindre processer, som motsvarar var och en av de nämnda stegvisa aktiviteterna. Det är därför lämpligt att säga att slutresultatet i servicefallet blir mer tillförlitligt om firman tilllämpar en processmodell. Den här modellen utgår från att allt som har med kvalitet att göra börjar och slutar hos kunden. Modellen är alltså kunddriven. I figuren visas kunden (intern eller extern) både till vänster och höger. I regel är det samma kund men det kan också vara olika kunder. I modellen är det tänkt att underlag och specifikationer information om det som kunden vill ha hämtas från kunden. Detta är insatsen i organisationens kvalitetsledningssystem (ritat som en cirkel i figuren). Insatsen går till planering och tillverkning av varor och utförande av tjänster. Det processflöde som leder till att varor och tjänster tillhandahålls visas i figurens nedre del som Produktframtagning. (Kom ihåg att ordet produkt används för att beteckna både varor och tjänster ). Denna ruta täcker alla de aktiviteter som en organisation behöver göra för att tillverka varan eller utföra tjänsten. Produkten är utfallet från produktframtagningen. Modellen framhåller betydelsen av att få information om kundtillfredsställelsen (den streckade pilen till höger pekar tillbaka på mätning, analys och förbättring). Denna och resultat av andra mätningar och utvärderingar ger en väsentlig information om organisationens prestationsförmåga. Mätsystemen visas som rutan Mätning, analys och förbättring. 28

29 Rutan Ledningens ansvar finns där för att ange betydelsen av ledarskapets roll i kvalitetsledningssystemet. Organisationens ledning måste agera på data och annan information som visar hur väl eller illa systemet fungerar och måste se till att nödvändiga resurser finns för att vidmakthålla och förbättra det. Modellen visar också hur nödvändigt det är att bibehålla kontakterna med kunder så att man vet vad kunderna förväntar sig och att organisationen har möjlighet att tillfredsställa dem. I ledningens ansvar (avsnitt 5) ingår också att chefer ska fastställa policy och mål som är knutna till kvalitetsledningssystemet och som tar hänsyn till kundernas behov och förväntningar. Av det följer att en riktig planering behöver göras. I planeringen ingår att fastställa vilka processer som organisationen har och att se till att de är lämpligt dokumenterade (4.2.1). I dokumenten måste det anges på vilket sätt organisationens processer ska fungera. Man måste se till att det finns tillräckliga resurser för att säkra kvaliteten hos organisationens varor och tjänster. Resurser omfattar arbetsutrymme, utrustning, material och personal. Det är också nödvändigt att se till att personalen är upplärd och är kompetent att utföra sina uppgifter. Aktiviteter som rör data och analys av data, och som hör hemma i rutan Mätning, analys och förbättring till höger i figuren, kan ge idéer till förbättringar av kvalitetsledningssystemet. Det illustreras med den stora pil som pekat uppåt till rutan Ständig förbättring av kvalitetsledningssystemet. Ett av dragen i ISO 9001 är den ökande användningen av återföring eller återkoppling som ett kraftfullt verktyg för ledningen. Det kommer att stärka organisationen om det inte redan används i ledningssystemet. I återföringen tillämpas något slag av övervakning eller mätning för att upptäcka när det är något som behöver åtgärdas. Det används för att få operatören eller chefen att göra något för att återställa en avvikande situation till den normala. Det är i själva verket så att utan återföring blir spillet större och moralen lägre, och båda påverkar det ekonomiska resultatet. Man bör också undersöka vilka tänkbara förbättringar som kan göras och vidta åtgärder för att genomföra dem, om de går att motivera. 29

30 Det finns följaktligen två vägar till att göra förbättringar: att som en del av kvalitetsledningssystemet rätta till avvikelser (8.3), utföra korrigerande åtgärder (8.5.2) och förebyggande åtgärder (8.5.3) (detta visas med pilarna i den inre delen av figuren) och att använda granskningsförfaranden revision (8.2.2), egenutvärdering, ledningens genomgång (5.6) samt övervakning och mätning (8.2.3 och 8.2.4). I dessa betraktas hela kvalitetsledningssystemet kritiskt vilket leder till förbättringsförslag. Processmodellen i figur 1 binder således samman begreppen kvalitetssäkring och ständig förbättring. Den som är intresserad av att läsa mer om dessa begrepp hänvisas till både ISO 9000 och ISO De referenser som lämnas i litteraturlistan kan också vara till hjälp. ISO Förhållande till ISO 9004 ISO 9001 och ISO 9004 är två standarder för ledningssystem för kvalitet, som har utformats för att komplettera varandra, men de kan också användas oberoende av varandra. Vid tidpunkten för publiceringen av denna standard är ISO 9004 under revision. Den reviderade utgåvan av ISO 9004 kommer att ge vägledning för ledningsarbete för att åstadkomma och upprätthålla framgång för alla slags organisationer i en komplex, krävande och alltid föränderlig miljö. ISO 9004 har vidare fokus på kvalitetsledning än ISO 9001; den tar upp behoven och förväntningarna hos alla intressenter liksom uppfyllandet av dessa genom systematisk och ständig förbättring av organisationens prestation. ISO 9004 är inte avsedd för certifiering, för användning som myndighets föreskrift eller för kontraktsändamål. Vägledning ISO 9001 fokuserar på kunden medan ISO 9004 går vidare och tar hänsyn även till andra intressenter. Denna handbok koncentreras dock enbart till ISO Läsaren bör observera att ISO 9004 är en fristående standard rörande ledningssystem för kvalitet. Den är inte en vägledning för att införa ISO 9001 och är inte avsedd för certifiering. 30

31 Anm. Detta bör inte hindra användaren av ISO 9001 från att ta del av de många råd och tips som ges i ISO ISO Förenlighet med andra ledningssystem Till gagn för användaren har under framtagningen av denna standard tillbörlig hänsyn tagits till bestämmelserna i ISO 14001:2004 för att förbättra samstämmigheten mellan de båda standarderna. Bilaga A visar sambandet mellan ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Denna standard innefattar inte krav som är specifika för andra ledningssystem, t.ex. sådana krav som är speciella för ledning med avseende på miljö, hälsa och säkerhet, ekonomi eller riskhantering. Denna standard möjliggör dock för en organisation att samordna eller integrera sitt ledningssystem för kvalitet med besläktade ledningssystem. Det är möjligt för en organisation att modifiera sitt eller sina befintliga ledningssystem för att få ett kvalitetsledningssystem som uppfyller kraven i denna standard. Vägledning Den som önskar ha ett ledningssystem som innefattar andra aspekter, t.ex. arbetsmiljö eller yttre miljö ska finna att standarden har skrivits med tanke på att underlätta samstämmigheten. Den som har erfarenhet av ISO 9001 kan överväga att samtidigt med att uppdatera kvalitetsledningssystemet integrera det med något annat ledningssystem. Den satsning som behöver göras i sammanhanget kommer att resultera i ett enklare och mer effektivt system för att driva organisationen. 31

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? 2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Revisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008

Revisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008 Revisionschecklista för ISO 9001:2008 Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008 2009 SIS Förlag SIS HB 386 Revisionschecklista för ISO 9001 Originaltitel SNV Audit-Checkliste

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris ISO 9001:2015 ISO 9001:2008 1 Omfattning 1 Omfattning 1.1 Allmänt 4 Organisationens förutsättningar 4 Ledningssystem för kvalitet 4.1 Att förstå

Läs mer

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Kvalitets och miljösystem på byggföretag 2016 09 15 Kvalitets och miljösystem på byggföretag Välkomna! Varför ledningssystem för kvalitets & miljö? Vad består ett ledningssystem för kvalitet av? Varför i byggprocessen? Hur hänger det ihop med

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Vägledning för införande av ISO 9001:2015

Vägledning för införande av ISO 9001:2015 Vägledning för införande av ISO 9001:2015 INNEHÅLL 1.0 ORIENTERING 2.0 BAKGRUND TILL REVIDERINGSPROCESSEN FÖR ISO 9001:2015 3.0 ANVÄNDARGRUPPER 4.0 VÄGLEDNING FÖR INFÖRANDE 4.1 GENERELL VÄGLEDNING 4.2

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

ISO 9000 Introduktion och produktstöd:

ISO 9000 Introduktion och produktstöd: okument: STG/S K 544RSV2 atum: 17 maj 2001 ISO 9000 Introduktion och produktstöd: Vägledning till processinriktning i Ledningssystem för kvalitet SIS, rojekt Kvalitetsledning 1 1) Inledning etta vägledningsdokument

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual Tel +46(0)300-690660 Fax +46(0)300-690661 Email info@multicomponent.se Web www.multicomponent.se Vat no SE-556555-3715-01 MULTICOMPONENT AB Varlabergsvägen 16 SE 434 39

Läs mer

Kompetensförsörjning från strategi till resultat

Kompetensförsörjning från strategi till resultat Kompetensförsörjning från strategi till resultat 1 2011 SIS Förlag AB Redaktör Joachim Bowin SIS HB 355 Kompetensförsörjning från strategi till resultat ISBN 978-91-7162-804-6 ISSN 0347-2019 Tryckeri Edita,

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015 Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument är att förklara riskbaserat tänkande i ISO 9001 bemöta uppfattningar om och oro för att riskbaserat tänkande ersätter processinriktning bemöta

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 Fastställd/Approved: 2014-02-26 Publicerad/Published: 2014-02-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish; engelska/english ICS: 01.140.30; 04.050; 33.040.40;

Läs mer

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring: 1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Gerhard Persson Konsult HB 1

Gerhard Persson Konsult HB 1 2017-04-25 Gerhard Persson Konsult HB 1 ISO 9001 för små och medelstora företag Råd från ISO/TC 176 SIS 2016 HANDBOKEN TAR UPP KVALITETSLEDNINGSSYSTEM HUR MAN BÖRJAR VÄGLEDNING TILL VAD STANDARDEN BETYDER

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 Fastställd/Approved: 2012-12-03 Publicerad/Published: 2012-12- Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 03.220.20; 04.110; 04.150 Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

Exempel: 2010 01 25 Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen

Exempel: 2010 01 25 Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen 2010 01 25 Anne Landin Exempel: Kvalitetsledning i upphandlingsprocessen Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i upphandlingsprocessen? 1 Standarder ISO, Internationella Standardiseringsorganisationen

Läs mer

FR2000 ger dig fler och bättre affärer

FR2000 ger dig fler och bättre affärer FR2000 ger dig fler och bättre affärer FR2000:2017 LEDNINGSSYSTEM FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG En certifiering är inget man bara köper. Man jobbar med det och ser till att det anpassas till företaget

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

SIS HB 333 Processer

SIS HB 333 Processer SIS HB 333 Processer effektivisera och förbättra din verksamhet 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 333, Processer effektivisera och förbättra din verksamhet Författare Gerhard Persson Redaktör Joachim Bowin ISBN

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000. Datum Företagsutveckling 2000 AB Vår ref. 00-11-16 Lars Hålén Er ref. Bilaga A 14 OFFERT / UPPDRAG NR: 046X Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet

Riktlinjer för kvalitet NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Charlotte Zackari, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Föreskrifter om ändring i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete 1. Kvalitetsledning Mediagården Grafisk Produktion AB arbetar med ett Systematiskt Kvalitetsarbete för att styra, leda och utveckla den genomgripande kvaliteten på sina produkter och tjänster. Ledningssystemet

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001 Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO 14001 och ISO 9001 Göteborgs Stads Upphandlings AB Anna Lundeen anna.lundeen@canea.se 2016-05-17 Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Folkungagatan 49 SE-116

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Kursplan: Kvalitet och miljö i transportorganisationen Bengt Sigvald tel Kursansvarig:

Kursplan: Kvalitet och miljö i transportorganisationen Bengt Sigvald tel Kursansvarig: Kursplan: Kursens namn: Kursansvarig: Omfattning: Mål: Examination: Tentamenspliktigt: Litteratur: Kvalitet och miljö i transportorganisationen Bengt Sigvald applique@telia.com, tel. 0703 325 400 10 Poäng

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Fredrik Fehn Swedish Standards Institute Peter Nohrstedt SKL Kommentus standarder & upphandling? Vilka är SIS? Ideell medlemsförening

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Svetsade stålkonstruktioner till broar

Svetsade stålkonstruktioner till broar Publ 2004:10 Svetsade stålkonstruktioner till broar Bekräftelse av överenstämmelse 2004-01 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-01 Publikation 2004:10 Upphovsman (författare, utgivare) Sektion Bro-

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

HANDBOK I GMP. kvalitetssystem för läkemedelsindustrin av Anna Lundén. DemoKey2Compliance AB

HANDBOK I GMP. kvalitetssystem för läkemedelsindustrin av Anna Lundén. DemoKey2Compliance AB HANDBOK I GMP g o o d manufacturing practice kvalitetssystem för läkemedelsindustrin av Anna Lundén Key2Compliance AB Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 2 Myndigheternas

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL

KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL Sidan 1 av 12 Gävle Elbyggnads AB KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL Ansvarig utgivare: Hans Berglund Sidan 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GÄVLE ELBYGGNADS AB LEDNINGSSYSTEM 3 SYFTE 3 KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL

Läs mer

ISO/IEC och Nyheter

ISO/IEC och Nyheter ISO/IEC 27001 och 27002 Nyheter Bakgrund till revisionen ISO/IEC 27001 och 27002 var cirka 10 år gamla och behövde uppdateras Harmonisering av ledningssystem (Annex SL) ISO/IEC 27001:2013(2014) ISO/IEC

Läs mer

SOX & ISO 9000-serien

SOX & ISO 9000-serien SOX & ISO 9000-serien Peter Hartzell SOX seminarium Hilton Slussen, 17 januari 2008 SOX & ISO 9000-serien Bröllop Bilar Hissar Träning Tennis Guld 2008-01-17 2 1 SOX + ISO 9000 = SANT! Integrera SOX-kraven

Läs mer

VÄGLEDNING LEDNINGSSYSTEM Ansökan. Version:

VÄGLEDNING LEDNINGSSYSTEM Ansökan. Version: VÄGLEDNING LEDNINGSSYSTEM Ansökan Version: 2016-03 - 04 Vägledning för ansökan Certifiering av ledningssystem för kvalitet (SS-EN ISO 9001:2008) Certifiering av miljöledningssystem (SS-EN ISO 14001:2004)

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion 1 (8) 2014-05-05 Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion För de flesta organisationer idag är information en förutsättning för att skapa affärsvärde eller verksamhetsnytta. Information

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? Miljöledning Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Vi underlättar ditt miljöarbete Att arbeta med

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN 50134-1

SVENSK STANDARD SS-EN 50134-1 SVENSK STANDARD SS-EN 50134-1 Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 2003-05-26 1 1 (9) SEK Område 79 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

MANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM

MANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM MANUAL ADVANIA LEDNINGSSYSTEM Innehållsförteckning: sidan Syfte och omfattning... 3 Kort om Advania... 3 Affärsidé... 3 Kvalitetspolicy... 4 Miljöpolicy... 4 Arbetsmiljöpolicy... 5 Jämställdhetspolicy...

Läs mer