Promemorians kapitel 2 om ändrad beskattning av drivmedel

Transkript

1 Fi2015/1733 Ellenor Grundfelt Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Stockholm Stockholm den 4 maj 2015 Remissvar gällande Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Energigas Sverige, som är branschorganisation för energigaserna i Sverige, har tagit del av rubricerad promemoria. Vi tackar för inbjudan att bidra med synpunkter och delger härmed vårt yttrande enligt Finansdepartementets remiss den 27 mars Energigas Sverige väljer att kommentera följande delar av promemorian: - Kapitel 2 Ändrad beskattning av drivmedel - Kapitel 3 Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer Remissvaret har delats in efter dessa två kapitel. Promemorians kapitel 2 om ändrad beskattning av drivmedel Inledning För att minska transportsektorns utsläpp och nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta är ökad användning av fordonsgas en viktig del. Fordonsgasen med sin höga andel biogas (60 procent år 2014) är ett klimatsmart drivmedel som minskar transportsektorns utsläpp. Samtidigt är produktion av biogas ett resurseffektivt sätt att ta hand om vårt avfall, sluta kretsloppet och återföra viktiga näringsämnen till lantbruket. År 2018 ska minst 40 procent av matavfallet i Sverige behandlas så att växtnäring och energi tas tillvara. Målet nås genom att öka biogasproduktionen i Sverige. En ökad produktion av biogas bidrar även till minskad oljeimport, nya arbetstillfällen och möjligheter till teknikexport inom ett område där Sverige idag är världsledande. Promemorians förslag om höjd energiskatt på bensin och diesel Vi delar bedömningen att det från politiskt håll krävs intensifierade insatser för att nå en fordonsflotta fri från fossila bränslen. Förslaget att höja energiskatten på bensin och diesel betraktar vi som ett steg i rätt riktning, även om effekten av förslaget kan ifrågasättas då motsvarande skattehöjning också föreslås för vissa biodrivmedel. Energigas Sverige vill i sammanhanget understryka att även om föreslagen skattehöjning genomförs så kvarstår ett akut behov av långsiktigt hållbara styrmedel som möjliggör investeringar i biodrivmedel. Rådande situation med total ovisshet om skattesystemets och kvotpliktens utformning efter år 2015/2016 är mycket allvarlig och stoppar i praktiken upp alla nyinvesteringar inom området. Energigas Sverige är bekymrade över hur tillämpningen av EU-regelverket idag motverkar en marknadstillväxt för biodrivmedel. Vi vill därför uppmana regeringen att intensifiera arbetet med att implementera ett långsiktigt hållbart regelverk som främjar en utveckling mot mer biodrivmedel i transportsektorn. Energigas Sverige Service AB tel Org no Swedish Gas Association info@energigas.se Bankgiro: Box SE Stockholm, Sweden Besöksadress: S:t Eriksgatan 44

2 Fortsatt skattebefrielse på biogas till utgången av år 2020 Även om biogasens framtida skattebefrielse inte nämns i promemorian anser Energigas Sverige att det är viktigt att frågan bereds skyndsamt. Konsumenterna som ska göra ett aktivt val och branschen som ska göra investeringarna behöver besked snarast om hur regelverket kommer att se ut efter år 2015/2016. En av intentionerna med den planerade kvotplikten är att tillhandahålla ett långsiktigt hållbart styrmedel som möjliggör investeringar i biodrivmedel, det vill säga just det som Energigas Sverige med flera efterfrågar. Mot den bakgrunden vill vi i vårt remissvar även beskriva vår syn på biogasens speciella förutsättningar i förhållande till kvotplikt och skattesystemets utformning. Energigas Sverige framhåller, med anledning av de skäl vi redogör för nedan, att biogas tillsvidare bör lämnas utanför det planerade kvotpliktssystemet för drivmedel. Regeringen bör därför skyndsamt ansöka om kommissionens godkännande av fortsatt skattebefrielse för biogas till utgången av år Energigas Sverige stödjer principen för kvotplikt, det vill säga att kostnaden för omställningen av transportsektorn fördelas på det stora kundkollektivet som utgörs av bensin- och dieselkonsumeter. Idag råder dock stor osäkerhet om biogasens förutsättningar i ett kvotpliktssystem. Med rådande marknadsstruktur har fordonsgasdistributörerna inte tillgång till det stora kundkollektivet, eftersom bensin- och dieselkonsumenterna finns hos oljebolagen. Fordonsgasdistributörer har därmed inget stort kundkollektiv att fördela kostnaderna på. Att låta naturgaskonsumenterna inom transportsektorn betala för omställningen till biogas är inte ett alternativ. Det får enbart den effekten att fordonsgasen blir ett dyrare drivmedel vilket medför att fordonsgaskunderna istället väljer flytande drivmedel, sannolikt bensin eller diesel. I det scenariot har biogasproducenterna tappat sin marknad. Det här är också anledningen till att en separat kvot för fordonsgasdistributörer (krav på en viss andel biogas i naturgasen) aldrig skulle kunna fungera som drivkraft för ökad biogasandel i transportsektorn en separat kvot för gas skulle istället få motsatt effekt. Den här problematiken har tidigare lyfts både inom regeringskansliet och av Energimyndigheten. Energigas Sverige bedömer att inom ramen för ett mer utvecklat kvotpliktssystem bör det principiellt finnas lösningar på ovannämnda problematik. Men det kräver ett väl utvecklat kvotpliktssystem med bland annat höga kvoter, höga sanktionsavgifter och en väl fungerande certifikatshandel. Till dess att kvotpliktssystemet uppfyller de krav som ställs på systemet måste biogas lämnas utanför kvotplikten och istället skattebefrias på samma sätt som idag. Enligt Energimyndighetens kostnadsjämförelser är biogasen långt ifrån överkompenserad 1, vilket tyder på att kommissionen även under en längre period framöver bör kunna bedöma biogasens skattebefrielse som förenlig med EU-rätten. Att en övervägande del av biogasen i Sverige produceras från avfall och restprodukter och därmed faller in under benämningen avancerat biodrivmedel utgör ytterligare en anledning att betrakta biogasens fortsatta skattebefrielse som tillåtet statsstöd. Enligt vår uppfattning föreligger dessutom särskilda omständigheter som tyder på att det inte finns någon konflikt mellan den biogas som produceras från energigrödor i Sverige och de nya regler som kommissionen tillämpar avseende så kallade livsmedelsbaserade biodrivmedel. Energigas Sverige välkomnar en dialog med Finansdepartementet där vi gärna redogör närmare för dessa omständigheter. Utredning av långsiktigt stabila marknadsvillkor för biogas Långsiktigt stabila marknadsvillkor är en grundförutsättning för att biogasmarknaden ska växa och långsiktigt bidra till en fordonsflotta fri från fossila bränslen. Besked om den långsiktiga hanteringen av gas i transportsektorn måste ges i god tid innan biogasens skattebefrielse avvecklas, oavsett 1 Övervakningsrapport avseende skattebefrielse för biogas till drivmedelsändamål året 2014 (Energimyndigheten) 2 (9)

3 när i tiden det inträffar. Mot bakgrund av biogasens speciella förutsättningar (se vårt resonemang under föregående rubrik) behöver kvotplikt och andra tänkbara lösningar vägas mot varandra innan beslut kan fattas om den långsiktiga hanteringen av gas i transportsektorn. Energigas Sverige ser gärna att Energimyndigheten snarast ges i uppdrag att utreda den frågan. Promemorians kapitel 3 om höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer Inledning Energigaserna utgör idag både ett uppskattat bränsle och en viktig råvara inom svensk industri. Gasanvändarna är allt ifrån stora stålindustrier till mindre livsmedelsproducenter. Fördelarna med energigaserna är att de är effektiva, rena och flexibla energibärare som stärker industrins konkurrenskraft samtidigt som utsläppen av miljö- och klimatstörande ämnen minskar. Idag används inom industrin cirka 8 TWh olja som till stor del skulle kunna bytas ut mot naturgas, flytande naturgas (LNG) eller gasol. Energigas Sverige får ofta förfrågningar från industrirepresentanter om de politiska förutsättningarna att konvertera från olja till gas. Det är tydligt att det inom industrin pågår en konvertering en utveckling som vi uppmuntrar eftersom gas har mycket bättre miljö- och klimatprestanda än olja. Naturgas och gasol möjliggör dessutom inblandning och på sikt fullskalig övergång till förnybara energigaser i form av biogas och biopropan. Det innebär ytterligare utsläppsminskningar, minskat oljeberoende och nya arbetstillfällen till följd. Det är lätt att ledas till missuppfattningen att en höjd koldioxidskatt i industrin skulle främja den här utvecklingen eftersom gas sänker koldioxidutsläppen med procent jämfört med olja. Energigas Sverige vill dock understryka att höjd koldioxidskatt snarare riskerar att motverka den positiva utveckling som vi ser idag, något som vi hoppas framgår tydligt nedan. Läsanvisning Energigas Sveriges kommentarer till föreslagen skattehöjning har delats in under följande rubriker: - Energigas Sveriges syn på mål och intentioner med förslaget - Energigas Sveriges synpunkter på förslaget - Energigas Sveriges bedömning av förslagets konsekvenser - Energigas Sveriges synpunkter på promemorians konsekvensanalys Energigas Sveriges syn på mål och intentioner med förslaget Energigas Sverige stödjer principen att förorenaren ska betala för sina utsläpp. Vi anser även att den svenska koldioxidskatten är ett bra styrmedel som ska användas för att minska de nationella koldioxidutsläppen från verksamheter som inte utsätts för internationell konkurrens i någon betydande omfattning, exempelvis inom stora delar av transportsektorn och vid produktion av värme för uppvärmning av lokaler. Ett enhetligt, tydlig och överblickbart skattesystem är önskvärt och bör utgöra den långsiktiga ambitionen för energiskatterna. Den ambitionen får dock inte bli styrande för skattesystemets utformning i de fall där undantag och skattenedsättningar är nödvändiga för att undvika oönskade effekter. Exempel på oönskade effekter som måste undvikas är försämrad konkurrenskraft för svensk industri eller utflyttning av produktion till andra länder, med koldioxidläckage och ökad arbetslöshet som följd. 3 (9)

4 Energigas Sveriges synpunkter på förslaget Energigas Sverige avstyrker förslaget att höja koldioxidskatten till den generella nivån Förslaget leder till försämrade konkurrensvillkor för svensk produktion jämfört med omvärlden, med risk för koldioxidläckage och minskad sysselsättning som följd. Förslaget ligger inte alls i linje med den nyindustrialiseringsstrategi som regeringen vill ta fram och som ska skapa förutsättningar för fler företag att lägga sin produktion i Sverige. Energigas Sverige efterfrågar en ordentlig genomlysning av förslagets konsekvenser på berörda industrisektorers utsläpp och konkurrenskraft, i likhet med den omfattande analys som Energimyndigheten och Naturvårdsverket gjorde år Eftersom myndigheterna i det arbetet så tydligt avrådde från att höja koldioxidskatten till den generella nivån måste en liknande analys göras utifrån dagens förutsättningar innan beslut kan tas om att genomföra höjningen. År 2007, i underlaget inför kontrollstation 2008, gjorde Energimyndigheten och Naturvårdsverket en omfattande analys av konsekvenserna på berörda industriers utsläpp och konkurrenskraft vid en höjning av koldioxidskatten till den generella nivån för anläggningar utanför handelssystemet 2. Studien baserades bland annat på en genomgång av energianvändningen i olika branscher och ett stort antal intervjuer med företrädare för de aktuella branscherna. Myndigheternas slutsats löd: Sammantaget bedöms de negativa effekterna på vissa industrier vara för stora för att förorda en höjning av koldioxidskatten till den generella nivån. I arbetet bedömdes att några av konsekvenserna av höjd koldioxidskatt skulle vara: minskade arbetstillfällen och omlokalisering av produktionskapacitet till andra länder och därmed s.k. koldioxidläckage. Konsekvensanalysen visade även att de minsta företagen skulle drabbas mest eftersom de inte är lika flexibla som större företag och har mindre möjligheter att genomföra de investeringar som krävs för att byta bränsle i processerna. Analysen genomfördes förvisso för åtta år sedan, men enligt vår uppfattning är det mycket troligt att slutsatserna skulle bli desamma om regeringen lät expertmyndigheterna göra en liknande utredning idag. De mindre företagen har sannolikt fortfarande minst lika små marginaler i den relativt svaga industrikonjunktur som råder idag. Energigas Sverige anser att om koldioxidskatten ska höjas till den generella nivån måste det ske i en takt som bättre motsvarar stigande priser på koldioxidutsläpp inom handelssystemet. Förslaget i promemorian innebär en anmärkningsvärd konkurrenssnedvridning som enligt Energigas Sverige inte kan motiveras. Små och medelstora företag utanför handelssystemet skulle enligt förslaget få betala fjorton gånger mer för sina koldioxidutsläpp än de stora företagen som ingår i handelssystemet och som verkar på samma marknad. Skillnaden är ännu större om man tar hänsyn till gratis tilldelning av utsläppsrätter. Energigas Sverige anser att om koldioxidskatten ska höjas till den generella nivån måste det i likhet med tidigare höjning ske stegvis och med minst fem års framförhållning. Promemorians förslag aviserades av regeringen i oktober förra året, det vill säga inte mycket mer än ett år innan 1 januari 2016 då skattehöjningen enligt förslaget ska genomföras. Det är alldeles för kort framförhållning för att berörda företag ska hinna investera i åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, till exempel genom energieffektivisering eller konvertering till förnybara energislag något som generellt brukar kräva stora ombyggnationer och tar tid. Den förra höjningen av koldioxidskatten, från 21 % till 60 % av den generella nivån, aviserades redan i mars för att sedan genomföras 1 januari Den gången genomfördes skattehöjningen stegvis och med nästan sex års framförhållning, vilket kan betraktas som en rimligare framförhållning. Promemorians förslag innebär nu en skattehöjning i samma storleksordning. Ett minimikrav borde vara att industrin även denna gång får lika lång tid på sig att anpassa verksamheten till de högre 2 Styrmedel i klimatpolitiken Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008, ER 2007: års klimatproposition, prop. 2008/09:162 4 (9)

5 skattenivåerna. Annars är risken stor att företagen inte klarar av att göra de investeringar som krävs på grund av de ökade rörliga kostnaderna som skattehöjningen medför. Energigas Sverige vill understryka vikten av att en eventuell höjning av koldioxidskatten kombineras med åtgärder för att bibehålla konkurrenskraften i svensk tillverkningsindustri. Uppvärmningsbränslen i högtemperaturprocesser bör av det skälet undantas från skattehöjning. Energigas Sverige gör bedömningen att en möjlighet att uppnå åtminstone delvis skattebefrielse för dessa högtemperaturprocesser vore att återinföra den nedsättningsregel som upphörde att gälla den 1 januari 2015 och som gällde för energiintensiva företag. Regeln fanns i 9 kap. 9 9b lagen (1994:1776) om skatt på energi. Energigas Sverige föreslår därför att regeringen överväger ett återinförande av denna regel för den verksamhet eller de verksamhetsgrenar hos berörda företag som har dessa högtemperaturprocesser, bl.a. i syfte att bibehålla konkurrenskraften hos dessa företag. Såvitt Energigas Sverige kan förstå uppfyller regeln de krav som gäller för bland annat statsstöd. Vidare kommer berörda företag att betala åtminstone den minimiskattenivå på förbrukade bränslen som gäller enligt energiskattedirektivet. Jämför bland annat uttalanden i prop. 2009/10:41 s Energigas Sverige bistår gärna med utredning eller material för det fall att regeringen överväger att återinföra regeln för dessa företag. Energigas Sveriges bedömning av förslagets konsekvenser I en global översyn gjord av Världsbanken 2014 framgår det tydligt att den svenska koldioxidskattens toppnivå på över 1 krona per kilo koldioxid är mångdubbelt högre än de flesta andra system som sätter pris på koldioxid. Exempelvis ligger den norska koldioxidskatten på ungefär en tredjedel av den svenska, och den danska på ungefär en femtedel och dessa är bland de högsta i världen. Nedsättning av koldioxidskatten har införts för att bibehålla svensk industris konkurrenskraft i förhållande till omvärlden. Energigas Sverige ifrågasätter promemorians bedömning att risken för koldioxidläckage inte är så stor att det ska anses motiverat att fortsätta undanta anläggningarna utanför handelssystemet från den generella koldioxidskattenivån. Konkurrensen är väl om möjligt ännu hårdare idag? Under vintern har Energigas Sverige låtit intervjua ett antal företrädare för olika företag som använder energigaser i sina industriprocesser och som berörs av föreslagen skattehöjning. Företagen vi har pratat med har mellan 50 och 300 anställda, oftast på mindre orter runt om i Sverige (några exempel är Katrineholm, Lesjöfors, Vingåker, Surahammar, Kolsva och Varberg). Utifrån intervjuerna, kompletterat med våra medlemmars samlade kunskap om tillverkningsindustrins förutsättningar, gör Energigas Sverige följande bedömning av förslagets konsekvenser: - Förslaget innebär en oacceptabel konkurrenssnedvridning till nackdel för små och medelstora företag som i motsats till de större företagen inte ingår i handelssystemet. Dessa små och medelstora företag skulle enligt förslaget få betala drygt fjorton gånger mer för sina utsläpp än de stora företagen i handelssystemet. - Förslaget försvagar svensk industris konkurrenskraft på den globala marknaden. - Förslaget riskerar att leda till att produktion som genererar utsläpp av växthusgaser flyttas ut från Sverige och orsakar koldioxidläckage. - Förslaget riskerar att leda till ökade koldioxidutsläpp, globalt sett, eftersom tillverkningsprocesserna i andra länder ofta karaktäriseras av lägre energieffektivitet och användning av sämre bränslen med högre koldioxidutsläpp. - Förslaget riskerar att leda till minskad sysselsättning, särskilt på mindre orter i Sverige där arbetstillfällena redan är få och där skatteunderlagen som ska finansiera skola, vård och omsorg redan är begränsade. - Förslaget riskerar att förhindra en övergång i industrin från fossila till förnybara energigaser. Om företag som har investerat i konvertering från olja till naturgas eller gasol 5 (9)

6 tvingas flytta produktionen från Sverige så omöjliggörs en marknadsutveckling för successiv introduktion av biogas och biopropan som industribränsle. Energigas Sveriges synpunkter på promemorians konsekvensanalys Energigas Sverige har identifierat ett antal brister i promemorians konsekvensanalys, för vilka vi redogör för nedan. Att små företag får ett 14 gånger högre koldioxidpris än de stora företagen framgår inte alls I Sverige är priset på industrins koldioxidutsläpp redan påfallande olika beroende på om anläggningen ingår i handelssystemet eller inte. Små och meddelsstora företag som inte ingår i handelssystemet betalar idag tio gånger mer för sina koldioxidutsläpp än de stora företagen som ingår i handelssystemet. Redan med dagens koldioxidskatt råder alltså en anmärkningsvärd snedvridning i konkurrensen mellan stora och små industriföretag som verkar på samma marknad. Med föreslagen skattehöjning skulle konkurrenssnedvridningen öka ännu mer till en nivå där de mindre företagen får betala drygt fjorton gånger mer än de stora företagen. Utifrån Energimyndighetens prognoser på utsläppsrättspriset kan vi konstatera att inte ens år 2020 skulle priset på koldioxidutsläpp inom handelssystemet ha kommit upp till 100 kronor per ton koldioxid. I det perspektivet är det mycket märkligt att företag som har hamnat utanför handelssystemet redan nästa år ska betala mer än kronor per ton koldioxid, i enlighet med promemorians förslag. Skillnaden i koldioxidpris illustreras i figuren nedan. Figuren beskriver en utveckling som Energigas Sverige anser är svårmotiverad. Varför ska små och medelstora företag, som ofta har sämst förutsättningar att investera i stora ombyggnationer för att sänka sina utsläpp, betala så mycket mer för utsläppen? Energigas Sverige menar att effekterna av den här konkurrenssnedvridningen måste belysas ordentligt innan riksdagen kan fatta beslut om en eventuell skattehöjning. Enligt vår uppfattning vore det av konkurrensskäl rimligt att koldioxidpriset för industrier utanför handelssystemet höjs i en takt som bättre motsvarar ökade ambitioner och stigande priser på koldioxidutsläpp inom handelssystemet. Här anser vi att regeringen har ett ansvar att först verka för en bättre fungerande utsläpphandel med stigande utsläppspriser innan koldioxidpriset höjs ytterligare för små och medelstora företag utanför handelssystemet. 6 (9)

7 Att endast ett mindre antal företag drabbas av påtagligt högre kostnader stämmer inte Energigas Sveriges bild är att många företag redan har drabbats av påtagligt högre kostnader till följd av att koldioxidskatten höjdes den 1 januari Samma företag skulle enligt promemorians förslag återigen drabbas av påtagligt högre kostnader den 1 januari Energigas Sverige har uppskattat hur många gasol- och naturgasanvändare som berörs av skattehöjningen och bedömer att enbart dessa uppgår till omkring företag. Till dessa ska adderas de företag som använder andra fossila bränslen och som också omfattas av skattehöjningen. En typisk gasolanvändare får 1,2 miljoner kronor i ökad bränslekostnad under Figuren nedan beskriver hur de årliga bränslekostnaderna ökar påtagligt för ett industriföretag som har ett behov av 500 ton gasol om året. Företaget kan anses vara representativt för en typiskt mellanstor tillverkningsindustri utanför handelssystemet. Om förslaget i promemorian går igenom skulle företagets bränslekostnader inklusive skatt stiga från cirka kronor år 2014 till närmare kronor år Det motsvarar en 50-procentig kostnadsökning på 1,2 miljoner kronor. Orsaken till de ökade bränslekostnaderna i exemplet är en höjning av koldioxidskatten på 246 procent mellan 2014 och 2016, vilket blir en realitet om promemorians förslag går igenom. I sammanhanget ska noteras att företagets konkurrenter, det vill säga de större företagen som ingår i handelssystemet, inte drabbas av någon märkbar kostnadsökning alls under den här perioden. Konsekvensanalysens utgångspunkt för industrins värmebehov är felaktig och missvisande I konsekvensanalysen beskrivs tillverkningsindustrins energibehov på ett sätt som lätt leder läsaren till den felaktiga uppfattningen att det skulle finnas ett behov av låga temperaturer i hela industrin, exempelvis för uppvärmning av lokaler. Den bilden stämmer inte med verkligheten. Energigas Sveriges medlemmar som bland annat förser berörda industrier med gasol och naturgas vittnar om att de berörda energigasanvändarna framförallt har behov av höga temperaturer för sina tillverkningsprocesser. Det är en av anledningarna till att många industrier har identifierat gasol och naturgas som de enda och mest miljöanpassade alternativen till olja. 7 (9)

8 Felaktig utgångspunkt leder till övertro till möjligheten att snabbt ersätta fossila bränslen Utan att presentera någon bakomliggande analys görs i promemorian bedömningen att potentialen för att minska användningen av fossila bränslen är god för de företag som drabbas av påtagligt högre kostnader. Energigas Sverige anser att den bedömningen speglar en övertro på möjligheten att snabbt minska användningen av fossila bränslen. Vi förmodar att den övertron är ett resultat av att konsekvensanalysen inte har uppmärksammat industrins behov av höga temperaturer i tillverkningsprocesserna (se ovanstående synpunkt). Ofta kan fjärrvärme, värmepumpar eller fasta biobränslen inte ersätta energigaser i industrin Energigas Sverige vill poängtera att fjärrvärme och värmepumpar inte är ett alternativ för processer som kräver höga temperaturer, utom möjligvis i form av förvärmning i vissa fall. Förnybara trädbränslen kan sannolikt ersätta de fossila i en del processer, men här bör noteras att inom exempelvis livsmedelsindustrin där energiprocesserna kännetecknas av satsvisa värmeflöden och hög renhet kan fasta trädbränslen många gånger inte uppfylla de processtekniska kraven. Konvertering till fasta trädbränslen förutsätter dessutom att det finns gott om utrymme för lagring och hantering av bränsle, vilket inte alltid är fallet. Dessa bränslen kräver även mer i form av kunskap om processplanering och bränslehantering. För små och medelstora industrier kan det innebära att konvertering till fasta biobränslen inte är en framkomlig väg för att minska koldioxidutsläppen. Konvertering till el kräver ofta kostsamma ombyggnationer och avfärdas då som osannolikt Konvertering till el kan för många företag vara en teoretisk möjlighet att minska de egna koldioxidutsläppen. En sådan konvertering kräver dock omfattande ombyggnationer i processen, särskilt för de företag som har förhållandevis stort energi- och effektbehov och som kan antas stå för stora delar av koldioxidutsläppen i industrin utanför handelssystemet. I vår kontakt med några av de företag som idag använder fossila energigaser och som drabbas av föreslagen skattehöjning har det tydligt framgått att konvertering till el många gånger anses vara en alltför dyr investering som avfärdas som mycket osannolik. Företagen har i sammanhanget framfört att en troligare reaktion på skattehöjningen blir utflyttning av produktion till andra länder där koncernen redan har verksamhet. I sammanhanget bör noteras att dessa företag många gånger redan har gjort investeringar för att konvertera från olja till gas. Det är lätt att förstå att företagen överväger att flytta produktionen till andra länder om föreslagen skattehöjning genomförs så att de på kort sikt återigen tvingas investera stora summor i en konvertering från gas till el. Energigas Sverige vill även understryka att el inte alltid uppfyller kraven på reglerbarhet. Av processtekniska skäl betraktas alltså energigaserna i en del fall som det enda alternativet som fungerar för den specifika produktionen. På sikt kan dock fossila energigaser ersättas med förnybara energigaser. För växthus saknas analys av om biobränslena klarar effektiv och kontinuerlig produktion Precis som promemorian konstaterar används fortfarande olja, gasol och naturgas som extra värmekälla i många växthus. I promemorian framgår dock inte att den fossila energin, som vanligen motsvarar cirka procent av energiförbrukningen, ofta är en förutsättning för en konkurrenskraftig och kontinuerlig växthusproduktion över hela växtsäsongen. Med det i beaktande bör en analys göras av skattehöjningens effekter på de svenska växthusens konkurrenssituation i förhållande till andra EU-länder. Det saknas i promemorian. Enligt uppgifter från Lantbrukarnas riksförbund har antalet växthusföretag i Sverige redan halverats på 20 år. Föreslagen skattehöjning riskerar att förstärka den trenden ytterligare. Det är en utveckling som inte alls harmoniserar med den livsmedelsstrategi som regeringen arbetar med och som ska öka den svenska produktionen av mat och skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet. Negativa miljöeffekter vid utfasning av energigaser i växthus tas inte med i bedömningen Avgaserna från förbränning av energigaserna är så rena att de kan ledas direkt in i växthusen och användas till koldioxidgödsling. Vid övergång till fasta biobränslen försvinner den möjligheten då fastbränsleförbränning till skillnad från gasförbränning genererar miljö- och hälsoskadliga emissioner som odlingen inte får komma i kontakt med, framförallt stoft och partiklar. Vid övergång 8 (9)

9 till biobränslen kan det alltså uppstå behov av att köpa koldioxid som levereras med tankbil till växthusen, med allt vad det innebär i form av ökade transportkostnader, fossilbränsleanvändning, vägslitage och utsläpp. En systemanalys av föreslagen skattehöjning skulle lika gärna kunna visa att den totala miljöpåverkan från växthusen ökar vid konvertering från gas till fasta biobränslen. Den aspekten saknas helt i konsekvensanalysen. Risken för koldioxidläckage kan vara mycket högre än vad som framgår i promemorian Företagens reaktion på en skattehöjning blir avgörande för miljöeffekterna av den. Promemorians övertro till möjligheten att snabbt ersätta fossila bränslen med andra energislag riskerar att leda till felaktiga slutsatser om koldioxidläckage. Enligt vår uppfattning är industrins möjlighet att snabbt ersätta fossila bränslen mycket mer begränsad än vad som framgår i promemorian. Därför invänder vi mot promemorians bedömning att risken för koldioxidläckage inte är så stor att det ska anses motiverat att fortsatt undanta anläggningarna utanför handelssystemet från den generella koldioxidskattenivån. Energigas Sverige tycker att det är anmärkningsvärt att risken för koldioxidläckage inte ens nämns i konsekvensanalysen. Eftersom koldioxidutsläppen är ett globalt problem, inte ett svenskt, kan det knappast vara regeringens avsikt att minska koldioxidutsläppen i Sverige bara för att öka dem i utlandet. Energigas Sverige anser att konsekvensanalysen måste utvecklas så att risken för koldioxidläckage kan bedömas på ett trovärdigt och transparent sätt innan riksdagen tar ställning till en eventuell skattehöjning. Risken för negativa offentligfinansiella effekter saknas i analysen Företagens reaktion på en skattehöjning blir avgörande även för de offentligfinansiella effekterna. I promemorians bedömning saknas en analys av effekter av eventuella nedläggningar av produktionsenheter i Sverige samt minskad sysselsättning på orter med begränsat skatteunderlag. En utflyttning av industrin är en allvarlig konsekvens för svensk ekonomi. Energigas Sverige anser att konsekvensanalysen behöver utvecklas så att riskerna för en krympande tillverkningsindustri bedöms på ett trovärdigt och transparent sätt innan riksdagen tar ställning till en eventuell skattehöjning. Några avslutande ord Energigas Sverige önskar understryka att såväl biogasens skattebefrielse i transportsektorn som koldioxidskatten i industrin är avgörande frågor för den fortsatta utvecklingen av biogas och andra förnybara energigaser. I industrin är naturgas- och gasolanvändningen en grundförutsättning för en successiv övergång till förnybar gasanvändning. I transportsektorn har den övergången redan kommit mycket långt då fordonsgasen på bara tjugo år har gått från 100 procent fossil till 60 procent förnybar år Energigas Sverige arbetar för 100 procent förnybar fordonsgas år Skattefrågorna är avgörande för den fortsatta utvecklingen mot förnybara energigaser och vi hoppas därför att regeringen tar till sig våra synpunkter på promemorians förslag. Anders Mathiasson VD Ellenor Grundfelt Remiss- och styrmedelsansvarig 9 (9)