Det ligger i den psykiska sjukdomens natur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det ligger i den psykiska sjukdomens natur"

Transkript

1 Det ligger i den psykiska sjukdomens natur samhällssystemens oförmåga att hantera effekterna av psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar Stefan Johansson Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm

2 Innehåll Bakgrund... 3 Den psykiska sjukdomens konsekvenser... 3 Många psykiska problem är i det här sammanhanget kognitiva problem... 4 Kognitiv belastning... 5 Vårdande system stjälpande motkrafter... 6 Möten och kontakter... 7 Vad händer när man missar ett möte?... 9 Konsekvenser av att sluta kommunicera När prestationsförmågan skiftar Otrygghetsnivåer Tilliten har minskat graden av kontroll har ökat Fattigdom en orsak till otillgänglighet Högkostnadsskyddet - en förutsedd kostnad som skapar problem God man en institution som behöver förnyas Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

3 Bakgrund Post- och Telestyrelsen, PTS har finansierat projektet Pilotstudie om tillgänglighet till elektronisk kommunikation för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Projektet genomfördes under oktober 2013 till februari Syftet var att försöka ta reda på hur personer med psykiska funktionsnedsättningar använder elektronisk kommunikation. Projektet har genomförts i ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Funka Nu och Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Studien har bedrivits i så kallad aktionsforskningsform och en viktig del av arbetet har varit att utveckla metoder för att samla in underlag. I studien har över 100 personer med olika psykiska sjukdomar medverkat. Denna medverkan har skett på tre plan. Dels har personerna medverkat i att utveckla metoderna för datainsamling, sedan har personernas berättelser och erfarenheter utgjort grund för analysen av resultatet. Till sist har också personer med olika psykiska funktionsnedsättningar medverkat i analysen av resultatet. I studien har det funnits forskare, tillgänglighetsexperter och experter på psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Dessa experter har tillsammans med de medverkande personerna som har psykiska sjukdomar arbetat fram det material som ligger till grund för denna artikel. I projektet har följande populärvetenskapliga artiklar producerats: Psykisk funktionsnedsättning och elektronisk kommunikation Det ligger i den psykiska sjukdomens natur samhällssystemens oförmåga att hantera effekterna av psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar Varför syns vi inte i statistiken? Tre kvällar om tillgänglighet - metodbeskrivning Den psykiska sjukdomens konsekvenser Psykisk sjukdom ger ofta till ett antal mer eller mindre förutsägbara konsekvenser. Till exempel har många personer med en psykisk sjukdom svårigheter med olika typer av kognitiva förmågor. Det ligger så att säga i sjukdomens natur att vissa saker med stor sannolikhet kommer att inträffa. I pilotprojektet har vi identifierat ett antal företeelser som deltagarna anser ligger i den psykiska sjukdomens natur. Det kan vara att: Prestationsförmågan varierar över tid. Det man klarar en dag klarar man inte en annan. Man missar en del möten man blivit kallad till, särskilt om man blir kallad till många möten. Man missar andra saker också. Att man går in i korta eller långa perioder av närmast total passisvitet, perioder då man till exempel inte kommunicerar. Att ökad kognitiv press leder till svårare psykiska problem Att man kan upplevas som en krånglig och svår person under de perioder man mår dåligt. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

4 Den här artikeln försöker beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever hur samhället klarar av att hantera sådant som ligger i den psykiska sjukdomens natur. Om man är sjuk och har fått en diagnos så är frågan hur samhället klarar av att hantera konsekvenserna av denna diagnos. Konsekvenserna är enligt deltagarna i studien väl kända men samhällets förmåga att hantera dessa kosekvenser brister. Följden blir att samhället ganska ofta tycks agera kontraproduktivt. Även system som är skapade för att direkt hjälpa personer med psykiska ohälsa har inslag i verksamheten som förvärrar problemen för den psykiskt sjuke. I studien har vi arbetat med metoder för att kartlägga bristande tillgänglighet. Dessa metoder har utvecklats för att identifiera brister på samhälls- och systemnivå för att kunna identifiera vad som skapar hinder för personer med funktionsnedsättning. Vanligtvis fokuserar man i sådana undersökningar på helt andra funktionsnedsättningar än psykiska. För RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa är det första gången en sådan systematisk analys har gjorts. Även för de andra parterna i studien, Funka Nu och KTH är det första gången en sådan systematisk analys har gjort. Med hjälp av ett tillgänglighetsraster har deltagarna i studien identifierat ett antal företeelser i samhället där de inblandade aktörerna inte förmår organisera sin verksamhet så att den tar hänsyn till de svårigheter som ligger i den psykiska sjukdomens natur. Många psykiska problem är i det här sammanhanget kognitiva problem En viktig slutsats är att det som ofta beskrivs som psykiska problem egentligen är kognitiva problem. På det sättet sammanfaller en hel del av de svårigheter vi kan se med de svårigheter som finns hos personer med olika neuropsykiatriska diagnoser, med svårigheter som finns hos många äldre och med andra diagnoser inom det kognitiva området. Orsaken till svårigheterna är i det här fallet den psykiska sjukdomen men svårigheterna i sig sammanfaller i hög grad med vad andra grupper uppvisar. Det talar för att när vi i samhället arbetar med kognitiv tillgänglighet så ska vi i det inkludera personer med psykiska sjukdomar. Det kan finnas tillgänglighetsproblem som är helt unika för denna grupp men det vi har hittat i pilotstudien är i första hand sådant som också kan överföras även på andra grupper. Det vi ser i studien och det som många deltagare beskriver är att deras psykiska sjukdom leder till: Bristande förmåga att planera. Bristande förmåga att hejda sina (oönskade) handlingar. Bristande anpassningsförmåga Analyserar varje detalj för sig och kan fastna i detaljer Ser inte de sammanhängande mönstren Svårt att förstå andras intentioner Starkt varierande prestationsförmåga Detta brukar beskrivas i termer av problem med den exekutiva förmågan och problem med central koherens. Det är väl kända svårigheter till exempel för personer med autism, adhd, asperger och utvecklingsstörning. Så även om bakgrunden är annorlunda så Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

5 sammanfaller många av de praktiska svårigheterna i vardagen. Det är därför viktigt att förstå att en psykisk sjukdom ofta också skapar stora kognitiva svårigheter. Kognitiv belastning När deltagarna i studien berättar om sin situation så tycks det vara ganska vanligt att deras psykiska problem har debuterat under eller direkt efter en period i deras liv då de utsatts för en stegvis ökad kognitiv belastning. När denna belastning uppnått en viss gräns har den psykiska sjukdomen så att säga brutit ut. Deltagarna beskriver också ett samhälle där den generella kognitiva belastningen gradvis har ökat. De pekar bland annat ut följande: Graden av kontroll har ökat: allt fler sammanhang behöver man detaljredovisa något. Det gäller i princip för samtliga av samhället stödsystem. Det gäller också på många arbetsplatser. Graden av misstro har ökat: Samhället stödsystem har ett minskat förtroende för individens vilja att själv förändra sin situation. Ökad misstro och ökad kontroll leder till minskad tilltro: Individernas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner minskar. Individerna tror inte att de kommer att bli hjälpta. Minskad trygghet: Minskade resurser, utbyggd kontrollapparat och en hårdare attityd skapar en otrygghet Ökade förväntningar på att individen ska göra egna val: Att i en rad situationer förväntas göra genomtänkta val ger valfrihet men skapar också ökad stress. Valfriheten är enligt vissa deltagare i studien en chimär. Antingen finns den inte eller så kan man välja mellan flera lika dåliga alternativ. Ett digitalt utanförskap: Personer med psykisk ohälsa verkar ofta stå utanför eller ha svag anknytning till det moderna IT- samhället. Kraven på att göra saker digitalt ökar men många gruppen har inte tillgång till tekniken eller kunskap om vad som finns och hur det kan användas. De samhällstjänster som byggs ut via nätet används inte av denna grupp. Maskineriet tar allt större delen av resurserna: De samhällsaktörer man träffar lägger allt mer tid åt en slags inre byråkrati. Denna har nu blivit så omfattande att det går ut över möjligheten att få konkret hjälp. Fattigdom: Deltagarna i studien upplever att deras ekonomiska förutsättningar har försämrats under de senaste 5-10 åren. Många saknar arbete och har gjort det under mycket lång tid. De inkomster de får från samhällets stödsystem har minskat eller stått stilla under lång tid. Många personer framförallt med kroniska psykiska sjukdomar lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden. Sammantaget skapar dessa förhållanden en belastning som försämrar den kognitiva förmågan. I studien har vi arbetat med en bild som visualiserar den förändring som deltagarna anser ha skett över tid: Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

6 Vårdande system stjälpande motkrafter Det finns en beskrivning som återkommer gång på gång i de träffar vi genomfört. Den handlar om hur de aktörer som finns i samhället har organiserat sin verksamhet för att vårda och stödja personer med psykisk ohälsa inom sig har motverkande krafter som försämrar. I studien har vi beskrivit detta med följande bild: Bilden försöker visualisera hur en verksamhet som skapats för att hjälpa den psykiskt sjuke också kan ha inslag som har motsatt effekt. Denna berättelse återkommer gång på gång. På ett generellt plan beskriver den en oförmåga att anpassa hela verksamheten efter den psykiska sjukdomens natur. Några exempel på detta presenteras i denna artikel. När vi visat denna bild för personer med både psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar så kan många ge exempel på situationer där de själva råkat ut för stjälpande motkrafter. Till exempel är det vanligt med berättelser från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, det Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

7 är två myndigheter som ofta har inbyggda stjälpande motkrafter. Flera personer har till exempel berättat hur svårt de har att förstå myndigheternas blanketter, vilket ledder till att de får avdrag på ersättningar de har rätt till. När de försökt förklara att de har en kognitiv funktionsnedsättning och att det i deras diagnos ligger att man har svårt att till exempel fylla i blanketter så anser inte myndigheten att det är ett giltigt skäl för felaktigheter. Detta är ett slags moment 22. Man har rätt till en ersättning på grund av en diagnos/funktionsnedsättning i vars natur det ligger att begå vissa misstag. Men när man begår dessa misstag bestraffas man och myndigheten kräver att man ska kunna redovisa korrekt på de blanketter som erbjuds. Men om man kunde det så kanske man inte skulle ha diagnosen, som en av deltagarna uttryckte det. Möten och kontakter En person som har psykisk ohälsa kan ha ett mycket stort antal kontakter med olika aktörer inom framförallt vård och omsorg. Om denna ohälsa är långvarig så ökar dels dessa kontakter men då tillkommer också ofta ett antal kontakter med myndigheter, hyresvärdar och företag där personen till exempel kan ha svårt att fullfölja sina ekonomiska åtaganden. För många personer som har psykisk ohälsa så finns en upplevelse av att det är får många kontakter och att det kan vara svårt att hålla reda på alla möten ska delta i. Men det finns också individer i vår pilotstudie som säger att de efterfrågar mer kontakt. En av deltagarna i pilotstudien tog med sig en bild och visade hur man inom en RSMH- förening hade kartlagt vilka aktörer som det är ganska vanligt att man kan ha kontakt med: Varje individ har naturligtvis inte kontakt med alla dessa aktörer men bilden visar att det finns ett mycket stort antal aktörer. Många av dessa aktörer har vi tillskapat för att erbjuda direkt hjälp och stöd. Andra aktörer träder in när denna hjälp inte fungerar. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

8 Vissa aktörer kan vara sådana som alla har kontakt med åtminstone i vissa skeden i livet. För den som har en psykisk kan det då vara antalet kontakter som skiljer ut sig. Ett av de stora problemen som deltagarna i i pilotstudien pekar ut är det mycket stora antalet kontakter och möten som man kan ha. I projektet har vi visualiserat det på följande sätt: De röda prickarna representerar möten. För en individ kan det bli fråga om många möten. Upp till möten på ett år verkar inte ovanligt. Ska man klara av så många möten behövs någon form av stödsystem. På arbetsplatser kan möteskallelser gå direkt in i en persons kalender. Det går till och med att se om de personer man vil kalla till ett möte redan är bokade på ett annat. Inget av detta fungerar för den som har en psykisk sjukdom. Kallelser till möten sker ofta på något av dessa sätt: Det skickas ett brev till min folkbokföringsadress Jag får en papperslapp i handen vid slutet av ett pågående möte Vi blir muntligt överens om när nästa möte ska ske Därefter förväntas den psykiskt sjuke att själv överföra denna information till någon form av almanacka eller kalender. För en person med kognitiva svårigheter kan detta vara en mycket svår manöver. Vissa klarar det inte alls. Andra har något slags system för detta men felkällorna är flera. Det är inte säkert att man för in mötet på rätt dag, rätt tid eller på rätt aktör. Har man många möten är det lätt att blanda ihop när man förväntas vara på det ena eller andra. De möteskallelser som sker per brev är inte standardiserade. De skiljer sig ganska mycket åt i hur de är utformade och var jag kan hitta den viktiga informationen. Brev skickade till någons folkbokföringsadress betyder inte att informationen säkert har nått mottagaren. Enligt deltagarna i studien är det relativt vanligt att man inte vistas på denna adress, besöker den sporadiskt eller ibland kanske inte ens minns vilken denna adress är. Under tider då man Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

9 är inlagd för vård är det inte säkert att någon kontrollerar posten hemma. Det kan röra sig om ganska långa tider för vissa eller ganska många återkommande kortare perioder. Den enda riktigt säkra kanal för kontakt som vi tycker oss ha identifiera under studien är mobiltelefonen. Det verkar som att alla har en sådan. Dessutom anses den mycket viktig. Många deltagare i studien har vittnat om det. Men av de aktörer som kallar till möten så är det bara tandläkaren som på en övergripande nivå tycks ha förstått det. Från tandläkaren får man i alla fall en påminnelse via SMS. För deltagarna i pilotstudien skulle elektroniska möteskallelser som hamnade i en kalender i personens mobiltelefon lösa detta mycket stora problem. Varför får jag inga minnesanteckningar? Efter ett genomfört möte går den personal jag träffat omedelbart till sina rum och gör tjänsteanteckningar, journalanteckningar eller någon annan dokumentation. De anser sig behöva det för att komma ihåg vad mötet har handlat om och för att komma ihåg vad som beslutats. Den enda mötesdeltagaren som inte har något sådant stöd är personen med den psykiska sjukdomen. Denne förväntas minnas det som diskuterats. Det händer att personen med den psykiska sjukdomen tar med en stödperson som har till uppgift att hjälpa till med att ta anteckningar eller komma ihåg vad som diskuterats. Det händer också att man har med sig en utrustning för att spela in mötet för att efterhand kunna lyssna igenom det. Sådana åtgärder tas ofta emot mycket negativt. De personer som har stöd av sina minnes- och journalanteckningar hindrar på det sättet ibland den psykiskt sjuke att använda sig av minnesstödjande tekniker. Vi har inte fått fram något exempel på där den aktör man träffar regelbundet skickar ut minnesanteckningar. Om så sker så görs det på enskilda individers initiativ. Det är inte en del av verksamhetens organisation att förse den psykiskt sjuke med minnesanteckningar eller något annat som ger stöd för att komma ihåg det som diskuterades. Det här gör att mycket av det som den psykiskt sjuka personen förväntas göra mellan mötena inte blir gjort eller blir felaktigt utfört. Det bidrar också till att personen ofta känner sig i underläge eller i en utsatt position. Inför ett nytt möte är alla man ska träffa pålästa till tänderna eftersom de kikade i sina anteckningar från föregående möte. Själv kanske man inte ens kommer ihåg anledningen till varför mötet ska bli av. Vad händer när man missar ett möte? Många aktörer har satt upp olika regelverk för vad som ska hända om man inte kommer på ett möte. Inställda möten är ett stort problem i många verksamheter. Flera personer an vara kallade och om någon inte kommer kanske hela meningen med mötet faller. Om en person som representerar någon av aktörerna uteblir från ett möte händer i regel ingenting. Enligt deltagarna i studien är det till exempel relativt vanligt att representanter från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen uteblir från möten. Resultatet blir ofta att Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

10 man bokar ett nytt möte och under tiden händer det ur den psykiskt sjuke ingenting. Det uppstår en väntetid. Om det är den psykiskt sjuke som uteblir träder verksamhetens regelverk in. Detta regelverk ser olika ut hos olika aktörer. Det går därför inte riktigt att lära sig när och hur man ska avboka eller boka om en tid. Regelverken finns till för att disciplinera den psykiskt sjuke. Uteblir man från ett möte eller om man bokar om för sent så leder till i många verksamheter till att man blir fakturerad någon form av straffavgift. Syftet med denna avgift är att minska antalet inställda möten. Om den modellen fungerar så kan man undra varför den psykiskt sjuke inte får fakturera när det är någon av aktörerna som uteblir från ett möte. Vi kanske också ska fundera på om det är rimligt att vidta den här typen av åtgärder. Ligger det inte i den psykiska sjukdomens natur att man kommer att missa ett och annat möte? Och finns det inte en stor risk att en person som är kallad till ett så stort antal möten av rent statistiska skäl kommer att missa ett antal möten? Vi kanske måste ställa oss frågan om det är rimligt att fakturera en psykiskt sjuk person för något som vi vet ligger i sjukdomens natur? Det här resonemanget är i hög grad giltigt för personer med en rad olika diagnoser inom det kognitiva området. Konsekvenser av att utebli från ett möte Flera av deltagarna i studien har tagit upp konsekvenserna av att utebli från ett möte. Om anledningen till det missade mötet är att man har svår ångest eller är djup deprimerad eller har vanföreställningar så borde väl reaktionen från dem man skulle möta vara att kontrollera hur man mår? Personen kan ju vara i riktig kris. Så sker mycket sällan. Om det istället kommer en faktura på det missade mötet så är risken att denna inte blir betald. Under en period då man mår riktigt dåligt händer det att kuvert inte blir öppnade och räkningar inte blir betalade. Som en följd av det blir en liten räkning snabbt en stor skuld och kanske man också hinner få en betalningsanmärkning. Flera av deltagarna i studien har betalningsanmärkning och det är vanligt bland medlemmar i RSMH. Anledningen behöver inte vara att man saknade pengar utan att man sakande förmågan att betala. Inom pilotstudien har vi tagit fram den här bilden: Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

11 Bilden illustrerar hur verksamheter inom psykiatrin bidrar till att personer hamnar hos Kronofogden. Inom många landsting tillämpar psykiatrin regler som säger att uteblivna möten ska faktureras. Det händer att sådana fakturor tar sig hela vägen till en betalningsanmärkning hos Kronofogden. Det i sin tur leder till ökat behov av vård. Men är det rimligt att fakturera dessa personer för att de missar möten? Ligger det inte i den psykiska sjukdomens natur att det kommer att ske? Konsekvenser av att sluta kommunicera Under vissa perioder av en psykisk sjukdom är det vanligt att man drar sig undan och i princip helt upphör att kommunicera. Det kan bero på djup depression, ångest, psykoser eller liknande. Under dessa perioder kommer man inte på möten och svarar kanske inte heller på telefon. Vid flera av träffarna i pilotstudien har det uppstått en diskussion av vad som egentligen borde hända om jag uteblir från ett möte? Schematiskt händer följande: Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

12 Det är mycket sällan den jag skulle träffa hör av sig och undrar hur jag mår? I de olika verksamheterna har man inga sådana generella rutiner. Om det händer beror det mer på en enskild medarbetares initiativ. Istället inleds en process som kan sluta med att jag straffar ut mig. Om jag inte kommer flera gånger i rad så anses jag ha avslutat min behandling. Det är sedan mycket svårt att komma tillbaka. Ofta krävs en omfattande serie av remisser och möten i primärvården innan jag till exempel är tillbaka inom psykiatrin. När prestationsförmågan skiftar För samhällsinstitutioner, arbetsgivare och även för vänner och familj är det lättare att hantera något som är likadant hela tiden. Om en person är rullstolsburen så fixar vi en större toalett, bygger några ramper, tar bort trösklar och sedan kan livet rulla vidare. När det inte går att etablera någon form av nivå är det mycket svårare. Om en individ har stora variationer vad gäller olika typer av prestationsförmåga så blir det svårare att skapa fungerande lösningar. Deltagarna i studien beskriver det som att de ofta måste leva i system som utgår från att man har samma förmåga hela tiden. När prestationsförmågan åker berg- och dalbana kan systemen inte anpassa sig till det. Inte ens den psykiatriska vården klarar det. Eller vi kanske ska beskriva det som att den vårdande delen av en psykiatrisk klink kan ha en sådan förmåga medan den administrativa delen av samma klinik inte alls tar sådan hänsyn. Deltagarna i studien beskriver situationen så här: Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

13 Kurvan i bilden visar en persons prestationsnivå. Den varierar kraftigt över tid. Tid kan i det här fallet både vara under en dag men oftast under en längre tidsperiod. Samhället har ofta en Kravnivå. Det är den förmåga vi till exempel förväntas ha i skolan eller i arbetslivet. Men samhället har också definierat en nivå där man har kvalificerat sig för att få hjälp. En elev som behöver särskilt stöd i skolan eller en psykiskt sjuk person som behöver Boendestödjare kan inte få det direkt då prestationsnivån går under samhällets kravnivå. Istället måste man bli så dysfunktionell så att man hamnar på samhällets kvalificeringsnivå. Den tid som går då man är på väg ner är mycket plågsam för många. Något är fel men inte tillräckligt fel för att man ska få samhället stöd. När man kommit en bit under samhällets kvalificeringsnivå sätter samhället efter en ofta omfattande biståndsbedömning eller utredning in någon form av stöd. Om detta fungerar vänder utvecklingen och personen börjar fungera bättre. Enligt personerna i studien får man ofta inte behålla detta stöd. Stödet avvecklas istället när man är på väg upp och ungefär då man åter ligger ovanför samhällets kvalificeringsnivå. Hos många skapar det sådan oro att den positiva utvecklingen bryts i förtid och den dipp man då får blir ännu djupare. Detta är den röda linjen i bilden. Otrygghetsnivåer Ett återkommande tema i de diskussioner vi haft har rör trygghet. Är man psykiskt skör är trygghet en stabiliserande känsla. Om man i grunden kan känna en trygghet så klarar man perioder av ökad psykisk anspänning. När vi diskuterat denna fråga ur ett tillgänglighetsperspektiv har vi kommit fram till att det finns en viktig gräns som vi kallar otrygghetsnivå och en annan som vi kallar trygghetsnivå. I många olika sammanhang kan det finnas sådana nivåer. Ett exempel som vi diskuterat är antalet sängplatser inom psykiatrin. Vi har illustrerat det så här: Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

14 Vad bilden försöker visa är att om det finns tillräckligt många sängplatser så kommer nyttjande av dessa att gå ner. Inom psykiatrin har man i många landsting minskat antalet sängplatser. Enligt deltagarna ligger många landsting nu under trygghetsnivån. Det betyder att det bland personer med svåra psykiska problem har skapats en osäkerhet finns det en möjlighet för mig att bli inlagd om jag känner att jag behöver det? Att veta att det finns en plats och att man kan få denna om det verkligen behövs gör att man vågar prova att stanna hemma. Om det är så ont om platser att det ofta är fullt så är det många som söker upp psykiatrin och vill ha en plats som en slags försäkring ifall de mår sämre. Det minskade antalet sängplatser skapar därför en ökad efterfrågan. Det är inte ovanligt att personer avvisas när de själva anser att de behöver bli inlagda med argument som går ut på att det inte finns plats eller att platser måste hållas öppna för personer som är ännu sämre. Det händer att personer som på det sättet tvingas vända i dörren både skadar sig själva och andra och även om de inte gör det så skapar detta en otrygghet. Tilliten har minskat graden av kontroll har ökat En annan typ av otrygghet skapas enligt deltagarna i studien när man bygger in omfattande kontrollmekanismer i ett system. Kontroller skapar fler moment och är ofta svåra att göra enkla. För personer med psykiska eller kognitiva svårigheter skapar kontrollsystemen stora svårigheter. Deltagare beskriver det som att samhället inte längre har tilltro. För att få hjälp och stöd måste man utsätta sig för kontroller, detaljredovisa olika typer av förhållanden och passera nålsögon i form av bedömare. Enligt samhället ska dessa bedömare utreda om vilka behov man har och säkerställa en likvärdig hantering. Enligt deltagarna i pilotstudien är bedömarna uppgift att första hand hålla en från början orealistisk budget. Bedömarna uppgift blir därför att i första hand säga nej till en önskad hjälp. Starka individer kan sedan överklaga och kanske få rätt medan svaga får fortsätta utan det stöd de hade önskat. Digitaliseringen har på detta område inte använts för att förenkla individens situation. Istället har digitaliseringen skapat möjligheter till ökad detaljkontroll. Allt oftare bygger ett stöd på att man loggar in och redovisar olika former av aktivitet. Pappersblanketter har gjorts komplexa och med hjälp av scannerteknik kan dessa läsas in elektroniskt. Många av Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

15 deltagarna anser att graden av kontroll har ökat och att de aktörer man har kontakt med begär fler och fler uppgifter och vid fler och fler tidpunkter. Fattigdom en orsak till otillgänglighet En stor del av de personer som deltagit i studien lever under mycket knappa ekonomiska omständigheter. Det är väl känt inom RSMH att personer med långvarig psykisk ohälsa ofta har låga inkomster. Detta skapar en situation där många inte anser sig kunna vara delaktiga i det moderna samhället. I den här studien har vi fördjupat oss i det som kan kallas digital tillgänglighet, det vill säga hur deltagarna har tillgång till datorer, surfplattor, smarta telefoner, bredband och internet. Det står då helt klart att det finns en digital klyfta. På flera områdden finns det skillnader. Det finns egentligen inget som säger att den psykiska sjukdomen i sig ska behöva leda till ett sådant utanförskap. Deltagarna i studien beskriver orsaken som två typer av fattigdom: Låga inkomster Okunskap Med små inkomster går det inte att hänga med i utvecklingen. Vi har till exempel inte hittat någon person som äger en surfplatta och många av dem som har en dator har en så gammal utrustning att den ofta krånglar och det finns sällan någon support att få. De pengar man kan avvara används oftast för att skaffa en mobiltelefon och några har haft råd att köpa en smartphone men få använder dessa till att surfa. Mobiltelefonen i sig beskrivs oftast som en livlina. Långvarig psykisk sjukdom leder ofta till arbetslöshet och det leder i sin tur till att många inte på ett naturligt sätt kommer i kontakt med modern teknik. Det finns troligen ett ganska stort antal program och appar som direkt skulle kunna användas som stöd. Det finns också speciella hjälpmedel avsedda att ge kognitivt stöd, en inte någon av deltagarna i studien har fått sådana hjälpmedel. Högkostnadsskyddet - en förutsedd kostnad som skapar problem Det kan tyckas märkligt men flera av deltagarna berättar om att de regelbundet inte har råd att köpa medicin och att det beror på högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet är ju till för att ingen ska behöva betala för mycket för mediciner. Om man under en tolvmånadersperiod har kostnader som är högre än kronor så behöver man inte betala något mer. Problemet för dessa personer uppstår när en tolvmånadersperiod löpt ut. Många personer med psykisk ohälsa har flera och kanske också dyra mediciner. Reglerna för högkostnadsskyddet säger att upp till ska man betala hela beloppet. Många har helt enkelt inte möjlighet att betala en så stor summa. Redan en summa på några hundralappar är en för stor extra utgift. Även om man vet att högkostnadsskyddet går ut så finns inga marginaler att lägga undan pengar. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

16 Det finns möjlighet att delbetala medicin men inte om man har en betalningsanmärkning eller om man av något annat skäl inte klarar en kreditprövning. I pilotstudien har vi beskrivit denna företeelse i nedanstående bild: För en stor del av personerna i pilotstudien gäller att de troligen kommer att medicinera livet ut eller åtminstone under mycket långa perioder. Om man då har mycket små ekonomiska marginaler så skapar denna medicinkostnadspuckel återkommande problem, särskilt om man också har en betalningsanmärkning. För dessa personer skulle det fungera bättre att betala en lika stor summa varje månad. Konsekvenserna av att inte hämta ut sina mediciner kan bli mycket stora. Att plötsligt upphöra med att ta sina mediciner kan få dramatiska konsekvenser. Det gäller både för individen och för individens omgivning. IT- samhället ingår inte i normen för försörjningsstöd Varje år fastställer regeringen normen för det så kallade försörjningsstödet. I detta ingår inte bredband, dator, smartphone eller internet. Däremot ingår kostnader för en dagstidning, för porto, kuvert och fast telefon. När normen en gång i tiden kom till ansågs det stigmatiserande att inte ha en morgontidning och helt otänkbart att inte ha en fast telefon. Idag är det snarare det digitala utanförskapet som är stigmatiserande. Allt fler saknas dagtidning och fast telefon. Det anses inte längre så konstigt. De flesta kommuner följer denna norm. God man en institution som behöver förnyas Vid några tillfällen har deltagarna tagit upp Gode män eller Förvaltare som både ett problem och ett stöd. När det fungerar bra skapar dessa en trygghet. Men det verkar finnas ett antal problem som återkommer. En grupp av problem kretsar kring att de gode männen ofta är svårtillgängliga. När man behöver kontakt med dem som är de helt enkelt oanträffbara. De gode männen och förvaltarna arbetar oftast med gamla metoder, alltså papper, möten och telefonsamtal. Detta förhindrar att en person till exempel spontant kan besluta sig för att betala för en fika eller följa med sina vänner på bio. Ett sådant beslut kan kräva en Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

17 kontakt med God man/förvaltare och om det inte går tackar men nej av oro för att pengarna kanske inte räcker till. En av deltagarna i studien har presenterat en idé om en virtuell god man som skulle kunna fungera som en robot som kan hantera enkla ärenden. Detta skulle avslasta de Gode männen och Förvaltarna mycket arbete. Flera av deltagarna har beskrivet relationen till den Gode mannen/förvaltaren som problematisk. Dels kan dessa ha många klienter och vara svåra att få tag på dels kan de tänka sig att de själva ofta kan upplevas som jobbiga. Det kan vara väldigt krävande att under en lång tid hjälpa en person med psykisk sjukdom. Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, Stockholm (17)

Varför syns vi inte i statisken?

Varför syns vi inte i statisken? Varför syns vi inte i statisken? personer med funktionsnedsättningar blir osynliga i många undersökningar Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2014-03- 16 Funka

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning och elektronisk kommunikation

Psykisk funktionsnedsättning och elektronisk kommunikation Psykisk funktionsnedsättning och elektronisk kommunikation Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2014-03-16 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

Attentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1

Attentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1 Attentions Ekonomikoll www.attention-riks.se 1 www.attention-riks.se 2 Vad är Ekonomikoll? Ett projekt som riktar sig till unga personer med ADHD och närliggande diagnoser Ska bidra till ökad medvetenhet

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13)

Yttrande över delbetänkandet En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13) 1 N2014/1345/ITP 2014-09-23 Handläggare: Anna Langseth Åke Nilsson n.registrator@regeringskansliet.se Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över delbetänkandet En digital agenda i människans

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Inledning Den här presentationen är framtagen inom Attentions projekt Ekonomikoll. Vi startade Ekonomikoll för att vi vet att många av Attentions medlemmar

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Ung i Lund Ta emot praktikanter

Ung i Lund Ta emot praktikanter Ung i Lund 2016 Ta emot praktikanter Under sommaren 2016 kommer 750 ungdomar att testa på arbetslivet via Ung i Lunds praktikverksamhet. Som handledare får du möjlighet att marknadsföra din arbetsplats,

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte har några skulder hos Kronofogden men som är oroliga

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu Ansök om ersättning - så gör du lararnasakassa.nu Så här söker du ersättning från oss Du har anmält dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att vi ska kunna utreda ditt ärende behöver vi få in

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu Ansök om ersättning - så gör du lararnasakassa.nu Så här söker du ersättning från oss Du har anmält dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att vi ska kunna utreda ditt ärende behöver vi få in

Läs mer

Fortsätt sedan med nästa kapitel (2 Budget ) och gör samma sak. Du ska göra så med alla 10 kapitlen. Lyssna och svara.

Fortsätt sedan med nästa kapitel (2 Budget ) och gör samma sak. Du ska göra så med alla 10 kapitlen. Lyssna och svara. Gå in på www.sfiekonomi.se Klicka först på 1. Boendeformer och sedan på Lyssna på Del 1 Inledning, Del 2 Vad ingår i hyran?, Del 3 Bostadsbidrag. Svara sedan på uppgifterna nedan (Kapitel 1 Bostad. Fortsätt

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar FÖRSÖRJNINGS- STÖD och bistånd till livsföringen i övrigt Ett urval av frågor och svar Alla som bor i Strömsunds kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Den som vistas eller bor i kommunen och

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Delad kunskap nya möjligheter

Delad kunskap nya möjligheter Delad kunskap nya möjligheter Hur Riksförbundet Attentions lokalföreningar bedriver besöksverksamhet riktad mot anstalter Besöksverksamhet ger stöd innan och efter frigivning Häktning, rättegång och strafftid

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga

Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga 2 Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga I dagens samhälle bygger mycket på kommunikation. Det gäller såväl arbete och utbildning

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Utredning med anledning av rapport om missförhållande och risk för missförhållande enligt lex Sarah vid myndighetsutövning inom sociala avdelningen

Utredning med anledning av rapport om missförhållande och risk för missförhållande enligt lex Sarah vid myndighetsutövning inom sociala avdelningen SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALA AVDELNINGEN UTREDNING SID 1 (5) 2012-05-25 Handläggare: Helena Örnevall och Kerstin Larsson Telefon: 08-508 12 000 Till Stadsdelsnämnd Södermalm 2012-06-14 Utredning

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015-2016

VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 SAMMANFATTNING Genom HSO Västerbotten arbetar medlemsföreningarna tillsammans och ger varandra stöd i frågor som rör dess medlemmar. HSO Västerbotten arbetar och företräder grupper med funktionsnedsättning,

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

Stor oro skapas i hela organisationen när

Stor oro skapas i hela organisationen när Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB Rundabordssamtal i samband med ADHES Janssen Janssen-Cilag AB Vad är schizofreni? Schizofreni är en svårt funktionsnedsättande psykisk sjukdom som drabbar en av hundra människor någon gång under livet.

Läs mer

Benämningar och attityder

Benämningar och attityder Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt

Läs mer

Annas resa. - Diskussionsmaterial

Annas resa. - Diskussionsmaterial Annas resa - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa tankar. Varningstecken

Läs mer

Personlig service gör det omöjliga möjligt

Personlig service gör det omöjliga möjligt Personlig service gör det omöjliga möjligt Vårt livspussel och vårt behov av avkopplande fritid skiljer sig inte från dina behov och livsambitioner. I denna folder beskriver vi vad vi menar med personlig

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer