Stillhet Närvaro - Budskap

Transkript

1 sberättelse 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Esbo svenska församling Administration och förvaltning 4 Information 6 Gudstjänster och förrättningar 8 Musikverksamhet 9 Diakoniverksamhet 10 Missionen 11 på sjukhus och anstalter 12 Barnverksamhet 13 Daghem och lågstadier 15 Skriftskolan 16 Ungdomsverksamhet (miniorer och juniorer, ungdomar och hjälpledarutbildning) 18 Högstadier och gymnasium samt yrkesinstitut 20 bland vuxna 21 Vänförsamlingsverksamhet med Nuckö församling 22 Kyrkobetjäning 23 Församlingens distrikt (Södra distriktet, Centrumdistriktet, Norra distriktet) 24 Miljöverksamhet 29 BILAGOR: Förtroendevalda Statistik Bildbilaga 2

3 Esbo svenska församling 2014 Esbo svenska församling arbetar inom Esbo stad bland den svenska och tvåspråkiga befolkningen för att väcka och stöda kristen tro och andlig tillväxt Allmänt: en förverkligades i huvudsak enligt verksamhetsplanen för 2014 och utifrån församlingens strategiska mål (Strategin ). Kärnorden i församlingens verksamhet var Stillhet närvaro budskap. En av tyngdpunkterna i verksamheten var församlingsvalet och ordnandet av församlingsdagar var ett av målen. Undersökningen Mot en bättre arbetsgemenskap i Esbo församlingar gav mycket gott betyg för Esbo svenska församlings arbetslag (16,3/20 och 85 % som svarsprocent). Under året arbetade strategigruppen hårt med församlingens utmaningar: medlemsantalets och ekonomins nedgång och att församlingen behöver anpassa sin verksamhet och sina resurser till detta. Resultatet av strategigruppens arbete behandlas vidare i församlingsrådet och bland de anställda. Medlemsantalet minskade under året med 218 personer; församlingens folkmängd (närvarande medlemmar) var personer. Antalet utträdda var 212 och antalet personer som anslöt sig till församlingen var 65. Det ekonomiska verksamhetsbidraget stannade på plus. Tyngdpunkter för år 2014 Valdeltagandet i höstens församlingsval var 12,0 % med röstande/ (13,3 % år 2010). Bland åringar utgjorde procenten 7,0 (10,6 % år 2010). Tyngdpunkten inom gudstjänstlivet förverkligades genom att hålla församlingens kärnord synlig i verksamheten. Vi strävade till att stärka medlemskapets betydelse genom synligare information i medierna. Som förnyelser kan nämnas grattiskort och personlig inbjudan till dagklubbsverksamheten och till samling för 5-åringar samt grattiskort till alla 18-åringar med information om kyrkans verksamhet. En enkät gjordes bland barnfamiljer om dagklubbsverksamheten (mycket nöjda/mycket nöjda) och eftermiddagsverksamheten (nöjda/mycket nöjda). Inom frivilligarbetet har vi under året inte lyckas få med något större antal medarbetare. smål för 2014 Församlingsdagarna var ett nytt inslag i verksamheten. Biskop Björn Vikström deltog under en av dagarna. Dagarna lyckades väl (enkätvitsordet 4,5/5) och vi kan med fördel ordna dagarna på nytt för att stärka gemenskapen i församlingen. Vi förnyade gudstjänstordningarna. Vi betonade dopets och nattvardens betydelse i olika sammanhang. Vi informerade om verksamheten mera än vanligt i medierna. Någon utbildning av frivilliga ordnades inte. Personalstyrkan Under året besattes inte alla tjänster till 100 %. Man arbetade utifrån ett minskat antal tjänster. Personalen har deltagit i utbildning enligt uppgjord plan. Budgetutfallet Ekonomiskt klarade sig församlingen bra. sbidraget utgjorde 94 %. 3

4 Administration och förvaltning Förvaltningen sköter församlingens ekonomi och administration enligt uppgjord strategi, verksamhetsplan och budget. Personal Kyrkoherde Roger Rönnberg, förvaltningsassistent Nina Lejonqvist-Jurvanen, församlingssekreterare Ann-Christin Lintula, byråsekreterare Claire Broberg. De ledande tjänsteinnehavarna: ungdomsarbetsledare Johanna Lund (vikarie för Jenni Antila), diakoniarbetare Majvi Andersson-Sjögren, A-kantor Pia Bengts, övervaktmästare Karl Grönqvist, ledare för barnverksamheten Helena Aitti-Lindberg. Förtroendevalda och anställda, alla församlingsmedlemmar De förtroendevalda i församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige genomgick sin fjärde och sista mandatperiod för den här gången. Församlingsrådet sammankom till nio möten. Kyrkoherden fungerade som ordförande och förvaltningsassistenten som sekreterare. Ärendena bereddes av en grupp under kyrkoherdens ledning med två förtroendevalda och sekreteraren som övriga medlemmar. Som föredragande fungerade kyrkoherden. Efter att tidigare varit indelad i flera mindre distrikt bestod församlingen från början året av tre distrikt med var sitt distriktsråd: Norra Esbo, Södra Esbo och Centrum. Arbetskonferensen sammankom varannan vecka under terminerna, under sommaren en gång i månaden. Ärendena bereddes under ledning av kyrkoherden som också fungerade som ordförande medan församlingssekreteraren var sekreterare. I regel deltog alla anställda i konferenserna, barnledarna undantaget. Två gånger per år samlades man till terminskoordineringar. Församlingsvalet som var en gemensam tyngdpunkt för hela församlingen engarade de flesta anställda och många frivilliga. Valnämnden arbetade hårt fört att öka valdeltagandet men det sjönk de facto jämfört med förra gången både totalt till 12,0 % (13,3 % år 2010) och bland åringar till 7,0 % (10,6 % år 2010). Medlemsansantalet sjönk med 218 medlemmar. Vid början av året hörde personer till församlingen medan siffran vi årets slut var (närvarande medlemmar). Eftersom nedgången automatiskt betyder minskade ekonomiska resurser dryftade man på många håll på vilket sätt det går att hur anpassa verksamheten till det kommande läget. Förmansgruppen med de ledande tjänsteinnehavarna (tre möten under året) koncentrerade sig särskilt på konsekvenserna för personalstyrkan. Strategigruppen (likaså tre möten) hade också ekonomin i åtanke då den ingående diskuterade dels frivilligarbetet, dels församlings information, för övrigt centrala punkter i årets verksamhetsplan. Församlingsrådet för sin del gjorde under året en systematisk genomgång av personalresurserna och, då det på hösten blev klart vilka nedskärningar som hela samfälligheten står inför, tillsatte församlingsrådet en liten arbetsgrupp för att arbeta vidare på frågan. 4

5 De övergripande diskussionerna inom förvaltningen präglades mycket av ekonomin. Situationen i Esbo svenska församling underlättades i alla fall av att både anställda och förtroendevalda varit förberedda på vad som komma skall och att man redan tidigare påbörjat arbetet med att skära ned på kostnaderna. Rimligtvis är förutsättningarna att klara av ovan nämnda utmaningar bättre om arbetsklimatet är gott. Att så är fallet visar den undersökning som Arbetshälsoinstitutet under början av hösten genomförde i Esbo församlingar. Esbo svenska fick ett mycket gott betyg: Församlingens anställda gav arbetsgemenskapen 16,3 poäng av 20 möjliga. Svarsprocenten var 85. Mot slutet av året gjordes också en enkätundersökning bland de förtroendevalda. De flesta av de tretton svarande gav vitsordet fyra (av högsta möjliga fem) för sina påverkningsmöjligheter, informationsgången mm. Anställda och förtroendevalda samlades inte till några gemensamma större överläggningar men hade ett intensivt samarbete t.ex. kring församlingsdagarna på våren och församlingsvalet på hösten. Vad gäller ekonomin kan noteras att verksamhetsutgifterna som var budgeterade till användes till 97 %, vilket betyder att drygt euro blev oanvänt. Inkomsterna var euro d.v.s. drygt mer än vad budgeterats. Det här gjorde att verksamhetsbidraget användes till 94 % och stannar vid siffran

6 Information Genom informationen får medlemmarna veta vad församlingen har att ge medlemmarna och vad medlemmarna kan göra för sin hemförsamling. Det kristna budskapet och mötet mellan Gud och människa står i centrum församlingens främsta uppgift är att stöda och stärka den kristna tron. Personal Informatör Sheila Liljeberg-Elgert Församlingsmedlemmar, övriga esbobor och invånare i huvudstadsregionen samt församlingsanställda. Målet är att synliggöra församlingens verksamhet bland medlemmarna, i Esbo stad och i huvudstadsregionen genom att berätta om församlingens verksamhet utveckla webbsidorna annonsera i dagspressen publicera församlingsbilagor i Kyrkpressen producera material delta i samarbetsprojekt i församlingarna i Esbo kyrkliga samfällighet och de svenska församlingarna i huvudstadsregionen. samarbeta kring information på webben och i lokalradion samarbeta med den övriga församlingspersonalen i informationsfrågor utveckla extern och intern kommunikation utvärdera verksamheten Annonsering Kyrkpressen Hufvudstadsbladet: s.k. Myrstacksannonser i samarbete med Esbobygdens ungdomsförbund. Söndag-Kyrkdag varje torsdag i samarbete med övriga församlingar i huvudstadsregionen. Egna annonser inför evenemang och större helger. Den finska församlingstidningen Esse: korta radannonser och puffar Puffar på församlingens Facebook-sida Puffar i elektroniska evenemangskalendrar: och Puffar i Hufvudstadsbladet, Radio Vega Huvudstadsregionen, Länsiväylä och Tapiolan asiakaslehti Samarbetsorganet för informatörer i Esbo församlingar Informatören deltog i Viestinnän yhteistyöryhmä, samarbetsgruppen som koordinerar kommunikationsfrågorna i församlingarna i Esbo kyrkliga samfällighet. 6

7 Materialproduktion Broschyrer, planscher och program: månads- och konsertaffischer, påsk-, advents- och julprogram, mässprogram, inbjudningar och flyers, Gemensamt Ansvar-information, broschyrer samt Esbobilagan i Kyrkpressen. Församlingsvalet 2014 lyftes speciellt fram. Internet Informatören uppdaterade hemsidorna och församlingens Facebooksida, publicerade foton på Instagram, deltog i webbsidearbetsgruppen i Esbo kyrkliga samfällighet och samarbetade med ungdomssektorn i fråga om ungdomswebbsidan Samarbete med församlingarna i huvudstadsregionen Söndag-Kyrkdag- annonseringen i HBL fortsatte varje vecka med paus i juli. Data-administration Samarbete med samfällighetens dataenhet. Den största utmaningen är att ge församlingen positiv synlighet. Resurserna i fråga om personal, medel och arbetsutrymmen har varit tillräckliga. Församlingens webbsidor Facebook, Twitter och Instagram får en allt större roll i församlingens information. När det gäller printmedia är Kyrkpressen och annonsering i KP och HBL de betydelsefullaste informationskanalerna. Radio Vega Huvudstadsregionen är en viktig samarbetspartner. Den interna informationen och samarbetet mellan de olika sektorerna i församlingen och församlingens distrikt bör vidareutvecklas. Direktkontakten till församlingsmedlemmarna bör ökas genom riktad information till olika målgrupper. Församlingens marknadsföringsplan bör utvecklas och användas i större utsträckning. Långtidsplaneringen och kriskommunikationsberedskapen bör förbättras. 7

8 Gudstjänster och förrättningar För att fullgöra kyrkans uppgifter ordnar församlingen dop, gudstjänster och utdelning av nattvarden samt övriga kyrkliga förrättningar. Personal Församlingens präster och kantorer, kyrkvärdar, nattvardsassistenter, textläsare och vaktmästare. ens målgrupp är den svensk och tvåspråkiga befolkningen i Esbo. Högmässor har firats varje sön- och helgdag i Esbo domkyrka, i distrikten varannan söndag eller en gång i månaden; gudstjänster med små och stora, skolgudstjänster, gudstjänst med barn i eftermiddagsverksamheten, lägergudstjänster, lovsångsmässor, Taizémässor (en gång/termin), andakt i samband med Kulturen vid ån. Frivilliga deltar aktivt som kyrkvärdar, kaffevärdar, textläsare och nattvardsassistenter i Esbo domkyrka och inom vissa distrikt. Förrättningarna föregås av samtal i hemmen, i kyrkan eller på kansliet. En huvudsaklig del av församlingens grunduppgift, evangelisation och andlig tillväxt, sker inom ramen för gudstjänst- och förrättningslivet och därför är utvecklingen av denna verksamhet en pågående process. Teologer och kantorer planerar verksamheten i samarbete med distrikten. Koordinering av verksamheten vid vår- och höstplanering. Vid dessa samlingar och vid den stora arbetskonferensen utvärderas verksamheten regelbundet. Det totala antalet deltagare inom gudstjänstlivet var personer, jämfört med personer år I samband med förrättningarna är personalens mål att ägna tillräckligt med tid för de personliga kontakterna vid samtalen före och minnesstunderna/festerna efteråt. 8

9 Musikverksamhet Musiken betjänar församlingsmedlemmarna inom gudstjänst- och förrättningslivet samt erbjuder kontextuell musikverksamhet som även involverar församlingsmedlemmarna. Musikverksamheten ansvarar för musikfostran i församlingen och värnar om de kyrkomusikaliska traditionerna. Personal Ledande kantor, A-kantor Pia Bengts, B-kantorerna Nina Kronlund, Eeva-Liisa Malmgren och Håkan Wikman (60 %) Musikverksamheten omfattar och riktar sig till alla åldersgrupper i församlingen. Tre vuxenkörer och en barnkör: kyrkokören EsVoces (ledare Pia Bengts), kammarkören NOVENA (ledare Nina Kronlund), kör för alla Kråksången (ledare Eeva-Liisa Malmgren) och barnkören Stämsökarna (ledare Eeva-Liisa Malmgren). Körerna medverkade flitigt i gudstjänsterna och gav konserter. Konsertverksamheten har varit livlig och samarbetet med de finska församlingarna har varit gott. På långfredagen gav EsVoces en konsert i Esbo domkyrka med främst liturgisk musik för långfredagen. På hösten åkte EsVoces på körresa till Esbos vänstad Köge i Danmark och medverkade där i högmässan i St. Nicolai kirke. NOVENA framförde musik ur musikalen Jesus Christ Superstar två gånger i Esboviken kyrka på våren (kollekt till insamlingen Gemensamt Ansvar). I december höll NOVENA sin10-års jubileumskonsert i Esbo domkyrka och uppförde H. Schütz juloratorium. På hösten medverkade kantorerna och vuxenkörerna i Helsingfors kyrkosångsförbunds mässa och konsert i Johanneskyrkan i Helsingfors med repertoar ur den kommande kyrkomusikfestens program. Kråksången gjorde utfärd till Pojo och hälsade på motsvarande kör där, Stora Fröjden. Esbo kyrkomusikvecka hölls med konserter och gudstjänster i kyrkorna i Esbo med Esbo församlingars samtliga kantorer och körer samt även några utomstående musikgrupper. Sammanknutet med kyrkomusikveckan framfördes Händels oratorium Messias i Esbo domkyrka i januari i samband med Borgå stifts kyrkomusikdagar som hölls i Esbo. På sommaren hölls en nattmaratonkonsert, Mystico, i Esbo domkyrka, med konserter varje timme börjande från kl. 22 och avslutades c 4.30 (en del av kyrkomusikveckan). Musikserien Musik i sommarkvällen på söndagskvällar i samarbete med Espoon tuomiokirkkoseurakunta. Orgelnatt och Aria i Esbo domkyrka varje torsdagskväll under sommaren kl Barnkören var aktivt med i gudstjänstlivet och deltog i Borgå stifts barnkörsstämma i Kimito på våren. Kantorerna har även gett konserter i församlingen. Pia Bengts var konstnärlig ledare för kyrkomusikveckan. Håkan Wikman bidrog med program och programbok för kyrkomusikveckan. Kantorerna deltar i olika kurser och fortbildningar och de är en viktig del av arbetet. Musikverksamheten har haft ett livligt år med många och mångsidiga konserter. Kyrkomusikveckan fick mycket uppmärksamhet i media och hölls i fullsatta kyrkor (gratis inträde) och var uppskattade. Församlingens körverksamhet är glädjande aktivt och fungerande. Samarbetet med de finska församlingarna fungerade bra. 9

10 Diakoniverksamhet Diakonin förkunnar Jesus Kristus i ord och handling bland esbobor Personal Ledande diakoniarbetare Majvi Andersson-Sjögren, diakoniarbetarna Synnöve Heikkinen, Beatrice Karlemo ( %) och t.f. diakoniarbetare Kim Lindström (40 %), diakonipräst Johan Kanckos. Fem frivilligarbetare inom pensionärskretsar och syföreningar, ca 30 inom väntjänst tillsammans med Röda Korset. Diakonins målgrupp är svenskspråkiga esbobor som behöver stöd och hjälp på olika sätt. Den huvudsakliga verksamheten utgjordes av enskilda klientkontakter genom mottagning, gruppverksamhet, hembesök, telefonsamtal och e-post samt genom besök på sjukhus och servicehem. Förutom själavård och annan form av hjälp har vi också kunnat ge ekonomisk hjälp i form av betalningsförbindelser till matbutik och betalning av räkningar. Alla diakoniarbetare har lett olika slag av grupper. Det har funnits 6 kretsar för pensionärer och daglediga, en grupp för förståndshandikappade, en grupp för rörelsehindrade, en grupp för arbetslösa samt två handarbetsgrupper som arbetar för både inhemska och utländska projekt. På sommaren hade vi ett pensionärsläger på Mataskär och på hösten s.k. Livsmodsdagar på Hvittorp, som var öppna för alla församlingsbor i behov av rekreation. På sjukhusen och servicehemmen har vi förutom själavård hållit andakter. På våren ordnade vi en utfärd för daglediga till Strömfors med buss. Vi har deltagit i skriftskolan och berättat om diakonin. Under året har vi hållit två stora födelsedagsfester för äldre som fyllt jämna år. Till julen delade vi ut både julkassar med mat och presentkort till behövande församlingsbor. Vi kunde också förmedla lite kläder och presenter som frivilliga packat till behövande barnfamiljer. Alla diakoniarbetare har deltagit i verksamheten i sina egna distrikt och deltagit i distriktsråden. Samarbete med Röda korsets väntjänst (gemensamma träffar, utbildning och förmedling av vänner), med andra svenskspråkiga organisationer inom Esbo, med diakonin i vårt eget prosteri och med de finska församlingarna. Resursgruppen för diakonin har träffats två gånger under året och utbytt erfarenheter och idéer. Gemensamt Ansvar I den riksomfattande Gemensamt Ansvar-insamlingen deltog frivilliga, förtroendevalda och anställda i olika köpcentrum och vid luncher och försäljning av GA-produkter i diastrikten. Tillsammans med kollekterna blev nettobehållningen euro. Klientkontakterna var enligt statistiken på samma nivå som året innan, e-postkontakterna ökade. Det ekonomiska stödet ökade inte trots sämre tider, vilket kan tyda på att diakonin inte förmår nå dem som är sämst lottade. De andliga frågorna blir allt viktigare och diakoniarbetarna upplever att grupperna (speciellt pensionärskretsarna) ser ut att vara en mycket central del i många dagledigas liv. I en trygg miljö kan man ta upp sina frågor och få med sig andlig vägkost för hela veckan. Diakonins deltagande i söndagens gudstjänstliv har inte hittat sin plats och samarbetet med barn och familjearbetet har inte ännu kunnat utvecklas. Väntjänstverksamheten utvecklas. 10

11 Missionen Genom missionen är församlingen med och sprider det kristna budskapet till andra länder med ord och i handling. Personal Kaplan Brita Ahlbeck, missionspräst. Diakon Bea Karlemo, ledare för handarbetsgruppen. Missionens verksamhetsidé skall genomsyra hela församlingens arbete Församlingen fortsatte att stöda olika Finska Missionssällskapets projekt. Håkan och Judy Granberg arbetar med utbildning i Hongkong och Kina. Håkan Granberg besökte församlingen i början på året. Mia och Ben Westerling arbetar i Katmandu i Nepal. De besökte församlingen i augusti. Förtroendevalda Brita Pawli deltog i en resa till Nepal på våren och berättade sedan om sina erfarenheter. Församlingen understöder också ett byautvecklingsprojekt i Nepal samt en stipendiat, Jonas Lucas Anashamela som studerar till evangelist på Kidugala teologiska seminarium i Tanzania. Ett nytt projekt under året var Tua och Torsten Sandells utvecklingsarbete i Istanbul genom Svenska lutherska evangelieföreningen. Handarbetsgruppen arbetar för mission och internationell diakoni och ordnar försäljning vid olika tillfällen. Finska missionssällskapet har besökt flera dagklubbar och eftermiddagsgrupper. De vackraste julsångerna ordnades både som allsångstillfällen och i form av gudstjänster. År 2015 (6-7.6) står Esbo svenska församling värd för missionsfesten. Arbetet med förberedelserna har påbörjats under året. Temat mission har på olika sätt varit framme i vår församling. Alldeles speciellt viktigt kommer missionen att bli i vår församling i nästa år när vi står värd för missionsfesten. Missionens tanke att gå utanför vår egen trygga värld i ord och handling är ett av vår kyrkas bärande fundament. Utan den är vår kyrka ingen kyrka. Vi kan påverka vår egen närmiljö så att vi bättre tar i beaktande våra medmänskor. Vi kan på olika sätt vara aktiva inom missionen med det vi gör. Dessutom har vi mycket vi kan dela med varandra. 11

12 på sjukhus och anstalter Genom arbetet i sjukhusen och på anstalter är församlingen närvarande och förmedlar Guds ord och sakramenten till dem som inte kan komma till kyrkan. Personal Kaplan Heidi Jäntti, koordinering. Församlingens alla präster och kantorer samt diakoniarbetare. Fyra frivilliga assistenter Svenskspråkiga patienter vilka vårdas på sjukhus och anstalter Församlingens präster och diakoniarbetare och frivilliga ordnade nattvardsgudstjänster och andakter på Aurorahemmet, hemmet Hulda och Malva, Tunaberg, Tunaro, Esbo centrums servicehus, Folkhälsan-huset i Hagalund samt i Hagalunds servicehus. Esbovikens vårdhem kontaktade församlingen vid behov. De svenskspråkiga vid Leva och Bo-seniorcentralen i Köklax fick besök av präst ett par gånger per termin. Därutöver ordnades de vackraste julsångerna samt motsvarande sångstund på våren. Jorvs sjukhus tog kontakt med församlingen vid behov. I Esbo sjukhus (Bolarskog) besökte prästen, diakoniarbetare eller assistenten avdelningarna och talade enskilt med patienterna i rummen. en har fortsatt som under tidigare år. Turerna på sjukhusen och anstalterna har fördelats mellan anställda och frivilliga assistenter. Kontakten till samfällighetens sjukhussjälavård och till de olika anstalterna har fungerat bra. Arbetet utvecklas hela tiden med tanke på olika behov som finns hos patienter och personalen på sjukhusen och anstalterna. 12

13 Barnverksamhet Esbo svenska församling arbetar inom Esbo stad bland den svenska och tvåspråkiga befolkningen för att väcka och stöda kristen tro och andlig tillväxt. Personal Helena Aitti-Lindberg, ledare för barnverksamheten; Kira Ertman, ansvarig präst Ansvariga barnledare: Ann-Christine Ahonen (våren 2014), Jenni Björkqvist (hösten 2014), Katja Kärkkäinen (våren 2014), Tina Laahanen, Benny Landin, Marcus Söderström (hösten 2014), Päivi Thilman. Barnledare: Lenita Björk-Sederholm, Marjatta Groundstroem, Martin Lundberg, Markus Oldenburg, Björn Sjögren, Päivi Thilman, Lisa Wentjärvi, Ingeborg Lawson, Rasmus Köykkä, Irmeli Stenlund, Thomas Selin, Marcus Söderström, Clara Muktar, Camilla Björklöf och från hösten Cendy Forsström och Katarina Enberg. Följande barnledares arbetsavtal upphörde på våren 2014: Marjatta Groundstroem, Ingeborg Lawson, Clara Muktar och Katja Kärkkäinen. Barnledarna Martin Lundberg, Marcus Söderström, Lisa Wentjärvi och Rasmus Köykkä utexaminerades. En barnledare fortsatte med sin utbildning och en annan började utbildningen enligt läroavtal. Barnledarna har samlats en gång per månad till ledarsamlingar och varje team har möten minst en gång per månad. Referensgruppen för barnverksamhet Gruppen samlades inte under året 2014 en riktar sig till barn och familjer en kan indelas enligt följande: Dagklubbar, familjeklubbar, sång- och lekgrupper, eftermiddagsverksamhet för skolbarn. Dagklubbarna är avsedda för barn från 3 år uppåt, familjeklubbarna för både barn och föräldrar, sång- och lekgruppen likaså för barn och föräldrar, verksamheten för skolbarn för första- och andraklassister och för barn med speciella svårigheter. Dagklubbar: Gammelgård, Alberga kyrka, Esbo domkyrkas församlingsgård, Olars och Esbovikens kyrka. Klubbarna hade sammanlagt ungefär 95 barn. Familjeklubbar: Mattby, Alberga och Köklax. Ca35 föräldrar samlades aktivt till klubbarna, barnens antal var ca 50. Eftermiddagsverksamhet: Kungsgården, Mattby och Sökö kapell med 80 inskrivna barn. Söndagsskolan samlades under gudstjänsttid ca 1 gång/månad i Köklax kapell med fem aktiva barn. Dagsläger för skolbarn i åldern 7-10 år ordnades tre veckor i början av juni i Mattby kapell med ca 60 barn. Församlingens hjälpledare och nio barnledare var engagerade i lägerverksamheten. Föräldrakvällar ordnades såväl i dagklubbarna som i eftisverksamheten. Familjegudstjänster ordnades för hela familjen samt andakter riktade direkt till eftisbarnen och deras föräldrar. 13

14 Dopundervisningen förverkligades genom den klubbverksamhet som församlingen bedriver och genom att skicka hem dophälsningar på årsdagen efter dopet. En enkät utfördes bland föräldrarna till dagklubbs- och eftisbarnen. Enkäten kunde besvaras på nätet under våren och sommaren. Resultaten blev mycket positivt (vitsordet nöjda/mycket nöjda med dagklubbsverksamheten och nästan alla nöjda/mycket nöjda med eftermiddagsverksamheten). Föräldrakvällarna är viktiga mötesplatser för ledarna och föräldrarna och ordnas regelbundet. Familjeklubbarna uppskattas och verksamheten utvecklas. Nytt i verksamheten 2014: Alla 3-åringar fick hemskickat födelsedagskort och info om dagklubbarna. Alla 5-åringar fick födelsedagskort och inbjudan till 5-års kalas. Festen för 5-åringarna samlade 26 barn + 25 vuxna och var mycket uppskattat bland föräldrarna och barnen. som uteblir: På hösten fattade församlingsrådet beslut om att församlingen inte kommer att anhålla hos Esbo stad om att få vara producent för eftermiddagsverksamheten från hösten Detta innebär att barnverksamheten kommer att förändras. 14

15 Daghem och lågstadieskolor Vi förmedlar kyrkans dopundervisning genom att vara närvarande i daghemmens och lågstadieskolornas vardag och fest. Personal Kaplan Kira Ertman, sektoransvarig, Helena Aitti-Lindberg ledare för barnverksamheten, församlingens barnledare, ungdomsarbetsledare, kantorer och präster. Barnen och personalen i daghem och lågstadieskolor. Daghemmen: Församlingen var närvarande i daghemmens påskfirande genom påskandakter såväl i daghemmens egna som i församlingens lokaliteter. Julandakterna var mycket populära; 33 daghem fick ett brev med inbjudan till julandakt, endast två daghem tackade nej. Julandakterna ordnades såväl i daghemmens egna som i församlingens lokaliteter. Lågstadieskolorna: Regelbunden kontakt har upprätthållits till alla svenskspråkiga lågstadieskolor. Morgonsamlingar har hållits regelbundet i de mindre skolorna. Välsignelse av förstaklassister ordnades som skolgudstjänst med Mattlidens skola. Tillfället hade en ekumenisk toning då Heikki Huttunen från den ortodoxa församlingen deltog i välsignelsen. Öppna välsignelsetillfällen på kvällstid ordnades i Esbo domkyrka, i Olars kyrka, i Kalajärvi kapell och i Köklax kapell. Skolorna samlades till påsk-, vår- och julgudstjänster. Lågstadieskolornas personal samlades till ett möte med församlingen i februari Den kyrkliga samfällighetens Korsi-projekt bekostade fem föräldrakvällar med temat Hållbart föräldraskap tillsammans med familjeterapeuten, prästen Maria Sundblom Lindberg som gästföreläsare. Kontakten till daghemmen och skolorna är fortsättningsvis god, en utmaning är att på långsikt upprätthålla den. Speciellt kontakten till daghemmen har under året ökat då daghemmen fick en inbjudan till julandakt. Skolgudstjänsterna diskuterades aktivt under året; för att dessa ska ha en framtid gäller det att värna om god kvalitet och om kontakterna och informationen till skolorna och elevernas föräldrar. Alla 7-åringar fick i år en personlig inbjudan till välsignelse av förstaklassister, men eftersom postningen skedde redan på försommaren var tidpunkten inte den ultimata och vi nådde inte så stora skaror som vi hade hoppats på. Välsignelse av förstaklassister lockade endast ett litet antal familjer. Korsi-projektet Hållbart föräldraskap var lyckat, samarbetet med skolorna löpte smidigt. Flera skolor önskade fortsatt samarbete. Daghemmens personal samlades till ett evalueringsmöte med församlingen i mars Kvaliteten i verksamheten är oerhört viktig; vi utgår ifrån barnens behov, talar med dem (inte för dem) och lyssnar aktivt på personalen och föräldrarna. 15

16 Skriftskolan Skriftskolan följer upp kyrkans dopundervisning och gör ungdomarna förtrogna med kyrkans gemensamma tro Personal Kaplan Brita Ahlbeck, skriftskolpräst. T.f.ungdomsarbetsledare Johanna Lund skötte anmälningsförfarandet och gruppindelningen. Församlingens anställda (präster, ungdomsarbetsledare, kantorer och diakoniarbetare) ansvarade för det konkreta arbetet med en konfirmandgrupp. Till varje skriftskolteam hörde också säsongteolog eller -ungdomsarbetsledare, hjälpledare och lägerassistent. Till skriftskolan 2014 kallades ungdomar födda Till årsgruppen i Esbo svenska församling hörde 258 ungdomar. Det ordnades 11 skriftskolgrupper. Av Esbo svenskas medlemmar gick 220 i den egna församlingens skriftskola, 29 ungdomar gick i annan församlings skriftskola och 45 ungdomar som hörde till annan församling gick i Esbo svenska församlings skriftskola. Fyra ungdomar avbröt skriftskolan. Två personer gick i vuxenskriftskola. Varje grupp träffades en lördag och en söndag på våren till dagssamling. Kantorerna ordnade tre konserter riktade till konfirmanderna. Konserterna var ett led i musikundervisningen. Under vintern, påsken och sommaren ordnades lägerperioden. Två konfirmationer hölls på våren och resten på hösten när skolan börjat. På hösten anmälde sig följande års konfirmander. De första träffarna ordnades i samband med en gudstjänst i december och januari. Under året har anställda regelbundet samlats till möten för att evaluera verksamheten och tillsammans fundera på hur vi skall gå vidare för att utveckla den. Esbo svenskas lokalplan är ett viktigt utvärderingsinstrument där vi skriver ner handlingsmodeller och strategier. 16

17 Ungdomsverksamhet (miniorer och juniorer, ungdomar och hjälpledarutbildning) Personal Tre tjänster har under år 2014 varit besatta. Camilla Dannholm var tjänstledig under våren (vikarie Henrik Tuohino) och Susanna Hartwall var tjänstledig under hela året (vikarie Kim Sjögren våren, Sini Sundqvist hösten). Jenni Antila var tjänstledig (vikarie Johanna Lund) och sade upp sig från Till denna tjänst valdes Johanna Lund i december. Johan Kanckos fungerade som ungdomspräst. Miniorer och juniorer en stöder familjerna i den kristna fostran ens målgrupp är 7-12(13)-åringar (lågklassernas elever) Skolbesök Morgonsamlingar hölls tre gånger per termin på våren i nio svenskspråkiga skolor i Esbo och på hösten i sju. P.g.a. utrymmesbrist i Kungsgårdens skola så besöktes varje årskurs på deras religionslektion två gånger under terminen, i stället för traditionella morgonsamlingar. Besöken var i form av andakter. Årskurs 4 i Finno skola besöktes under hösten på religionslektionen. Läger Under sportlovet ordnades ett fem dagars övernattningsläger på Mataskär. På sommaren ordnades ett fyra dagars övernattningsläger i juni på Solvalla. Ett fem dagars övernattningsläger, Hilavitkutin, ordnades på Vällskog i samarbete med de finska församlingarna Esbo. Kontakten till barnen genom skolorna är viktig. Då de får ett ansikte att koppla till församlingsarbetet blir församlingen mera konkret. Genom att synas i skolorna påminns elever, lärare och förhoppningsvis även föräldrarna om att församlingen existerar. Lägren är fortfarande populära och är den verksamhetsform där anställda bäst får kontakt med det enskilda barnet. I skolorna diskuteras morgonsamlingarnas funktion och modell. Fyra skolor har beslutat att inte ha regelbundna morgonsamlingar, men intresse för Bibeläventyret finns. I Kungsgårdens skola har vi från hösten infört andakter på religionslektionerna i varje årskurs två gånger per termin. Önskemålet kom från skolan och har varit ett välfungerande koncept. 17

18 Ungdomsverksamhet Ungdomsarbetet erbjuder verksamhet, andaktsliv och kristen gemenskap för ungdomar ens målgrupp är ungdomar i åldern år Höstdagarna är ett återkommande evenemang som ordnas av Förbundet Kristen Skolungdom. Ungdomar från Esbo deltog tillsammans med en ungdomsarbetsledare. Ungdomens kyrkodagar är ett viktigt påverkningsorgan för unga inom Borgå stift och i januari deltog ungdomar från Esbo i vanlig ordning. Ungdomskvällarna på SODE (Espoonlahden seurakuntas lokaliteter) fortsatte med veckovisa träffar under våren men med sjunkande deltagarantal, vilket ledde till att de avslutades efter vårterminen. Unga vuxna samlades 2 gånger under hösten. Gruppen är självständig i den meningen att de själva planerar och genomför programmet. De anställda är med som resurser och har även varit med på träffarna. Närvaroverksamhet i högstadier och gymnasier fortsatte under året och uppskattades av både elever och lärare. Ungdomsmässor ordnades tre gånger på våren och fem gånger under hösten. Dessa har stadigt ökat i antal från 1/ termin 2011, till ca 1/månad under skolåret från hösten År 2014 har på flera sätt varit en vändpunkt i ungdomsverksamheten. Hjälpledarutbildningen har gått över till att vara ettårig, ungdomsmässornas antal har ökat, ungdomskvällarna i den form de varit slopades för att sedan återupptas i ny form på ungdomarnas villkor. Under flera år har ungdomskvällarnas deltagarantal sjunkit eller i bästa fall hållits stabil. För att få en förändring i detta så bestämde teamet, att det under hösten inte skulle ordnas ungdomskvällar p.g.a. det låga deltagandet i flera år. Vissa ungdomar tog då kontakt och önskade att vi skulle ta tillbaka kvällarna, men bara en gång per månad. De visade även intresse att själva vara med i planeringen och genomförandet av kvällarna. Under hösten ordnades tre ungdomskvällar, varav en var verksamhetens julfest. Kvällarna var mycket välbesökta och lyckade. Under hösten 2014 har ungdomar i olika åldrar visat intresse för att påverka verksamheten och vara med i genomförandet, därför togs tillfället i akt och ungdomsrådet återupplivades. Församlingsvalet var en av de stora händelserna 2014 och tre ungdomar från ungdomslistan valdes in. Ungdomsmässorna och hjälpledarutbildningen har varit höstens stora satsning. Satsningen på att ordna ungdomsmässor i samband med hjälpledarutbildningen var lyckad och höjde deltagarantalet också i de mässor som inte hade utbildningen före. Under hösten planerades vårens ungdomsmässor tillsammans med hjälpledarna. Varje ungdomsmässa har sånger valda av ungdomar och ungdomar medverkar som kyrkvärdar, textläsare och förbönsläsare. 18

19 Hjälpledarutbildning ens målgrupp är de ungdomar som gått skriftskolan och vill vara aktiva församlingsmedlemmar. Våren Under våren ordnades en weekend på Mataskär där de som gick ut första och andra årets utbildning blev välsignade i en gudstjänst i Mataskärs kapell. Familjerna var inbjudna till gudstjänsten. 30 hjälpledare, både ettor och tvåor avslutade sin utbildning våren Hösten Hösten 2014 påbörjade 27 ungdomar första årets och 15 ungdomar andra årets utbildning. Första årets utbildning startade med en weekend på Mataskär. Hösten fortsatte med träffar på vardagkvällar, ISO-dagen (i samarbete med de finska församlingarna) och en weekend på Hvittorp tillsammans med andra årets hjälpledare och de som gick assistentutbildningen. Andra årets hjälpledarutbildning hade endast en träff under hösten på Hvittorp. Under en hjälpledarweekend i november ordnades även en assistentutbildning för första gången på många år. Utbildarna var äldre ungdomar som själva jobbat i flera år som assistenter. Läroplanen utarbetades i samråd mellan de anställda och utbildarna. Utbildningen samlade 16 deltagare. Under våren 2014 togs beslutet att hjälpledarutbildningen skall vara ettårig med möjlighet för ett påbyggnads år för dem som har intresse och möjlighet. Eftersom så få har gått det andra året av utbildningen, har det varit konstant brist på utbildade ledare till såväl barn- som skriftskolläger. Varje sommar har därmed ungdomar med endast ett års utbildning fått sig tilldelat ansvar på lägren, vilket inte är lyckat. Denna förändring som nu gjorts betyder ändå inte, att alla som gått utbildningen det första året, automatiskt skulle få medverka på ett skriftskolläger. De ungdomar som deltar i påbyggnadsåret och ännu äldre ledare, har fortfarande förtur till skriftskolläger, medan de som går ut det första året har förtur till barnlägren. Denna förändring har dock inte lett till ett lägre deltagande i utbildningen bland de s.k. andra årets hjälpledare utan tvärtom har deras antal stigit. Detta kan bero på många orsaker, men en orsak kan mycket väl vara att flera av dem fick pröva på skriftskolläger redan sin första sommar som hjälpledare. Hjälpledarutbildningen har varit en av höstens storsatsningar, dels p.g.a. uteblivna ungdomskvällar och dels p.g.a. förnyad utbildning. Hjälpledarna har i huvudsak träffats onsdag kvällar och ca varannan träff har avslutats med ungdomsmässa i Sökö kapell. Detta har upplevts som ett lyckat koncept. 19

20 Högstadier och gymnasium samt yrkesinstitut Att samarbeta med skolor för elevernas samt personalens välmående, att upprätthålla kontakten mellan skolan och hemförsamlingen och att erbjuda undervisning. Personal Församlingspastor Johan Kanckos, skolpräst för högstadier. Ungdomsarbetsledarna. Församlingspastor Mirja von Martens, skolpräst för gymnasiet, Axxell i Överby och Solvalla idrottsinstitut. Eleverna samt lärarna och annan personal i Mattlidens, Lagstads och Sökövikens skolor på årskurserna 7 9. Mattlidens gymnasium. Axxell i Överby (studielinjer för trädgårdsmästare och ungdoms- och fritidsinstruktörer, medieutbildning) och Solvalla idrottsinstitut. Skolgudstjänster ordnades ca två gånger per skolår. Möte i början av skolåret med rektorer, religionslärare och församlingens personal. Närvaroverksamhet: präster och ungdomsarbetsledare var närvarande för elever och personal. Detta lättar också arbetet i fall av krishjälp. en sker under matraster, lektioner eller på fritid enligt skolans form och behov. Prästen besökte Mattlidens skola på vissa religionstimmar och tog del i undervisningen. Ett besök per högstadium gjordes för att ge information om skriftskolan. Sjuornas startdag (elever i årskurs 7) ordnades för andra gången i samarbete med högstadieskolorna samt stadens ungdomsarbetare. Församlingen hade en station tillsammans med stadens ungdomsarbetare. Genom att medverka under dagen fick alla sjunde klassister träffa en församlingsanställd. Respektdagen för alla elever i årskurs 8 i Esbo gick av stapeln i Mattliden och två ungdomsarbetsledare var med och höll en av workshopparna med temat respekt. Närvaroverksamheten i högstadierna och gymnasium inleddes i januari 2011 på lärarnas initiativ. Närvaroverksamheten formas och utvecklas enligt resurserna, ungdomsarbetsledarnas antal, erfarenheterna i skolorna, feedback och önskemål av skolorna. Från hösten 2013 gick en anställd per gång till skolan, istället för tidigare då två anställda medverkade samtidigt. Orsaken till denna förändring var att bättre kunna fördela personalresurserna samt att det ansågs att det är lättare för ungdomarna att komma fram och prata med en person. Då känns det inte som att man kommer och avbryter något. Skolorna och församlingen ansåg samarbetet vara gynnsamt. 20

21 bland vuxna en erbjuder möjlighet till andlig tillväxt och gemenskap Personal Präster, kantorer och diakoniarbetare Vuxna församlingsmedlemmar som önskar fördjupa sitt andliga liv och delta i församlingsgemenskapen Smågrupper: samtalsgrupp (Olars kyrka) sorgegrupp (våren i Olars kyrka och hösten i Sockenstugan) föreläsningar (våren i Olars kyrka) retreat (Snoan) Frälsarkransdagar (Mataskär) samlingar för frivilliga medarbetare (assistenter och textläsare) männens bastukvällar (Mataskär) braskvällar för kvinnor (Mataskär) handarbetsklubben (Vita huset) Vuxenarbetet utgör en viktig del av församlingens gemenskap och i fördjupningen av det andliga livet. I dagens samhälle där kyrkan och dess lära i högre grad blir främmande för människorna, behövs denna typ av verksamhet vid sidan om gudstjänstlivet. En svaghet är att församlingen inte ordnar med regelbundna bönegrupper. 21

22 Vänförsamlingsverksamhet med Nuckö församling Stöda andligt och ekonomiskt verksamheten i Nuckö församling Personal en leddes av kyrkoherde Roger Rönnberg Vänförsamlingen på Nuckö i Estland På våren besökte Nuckö församling Esbo svenska församling i samband med församlingsdagarna. De övernattade på Mataskär lägergård där vi tillsammans med dem åt kvällsmål. På söndagen deltog de i festhögmässan i Esbo domkyrka och i kyrkkaffet efteråt. Prosten Tiit Salumäe framförde Nuckö församlings hälsning med ett bibelord och några barn musicerade och sjöng. På kyrkkaffet fortsatte samvaron. På sommaren, , reste en grupp från vår församling till Nuckö för att delta i den Svenska dagen i Roslep kapell. Medlemmar ur kören EsVoces sjöng och kyrkoherde Roger Rönnberg predikade vid gudstjänsten. Esbo svenska församling har stött Nuckö församling ekonomiskt genom ett anslag från budgeten samt genom medel som samlats in via kollekter. Strävan är att stöda Nuckö församling med sådana metoder som passar församlingen. Förutom det ekonomiska stödet har man fäst mycket vikt på det andliga och mentala stödet genom att ställa upp för diskussion, konsultering och praktisk hjälp. Esbo svenska församlings andliga och ekonomiska stöd är mycket viktigt för Nuckö församlings verksamhet och vi får själva mycket ut av samarbetet med dem. 22

23 23

24 Kyrkobetjäning Kyrkobetjäningen ställer upp för församlingsbor och anställda Personal Karl Grönqvist, övervaktmästare Församlingsmedlemmar, dagklubbar, samtalsgrupper, skriftskolor och körer Medarbetarna i församlingen Sektorernas verksamhet och gudstjänstlivet i Olars kyrka, kyrkliga förrättningar i Mataskärs kapell, specialevenemang i kyrkor och kapell i Esbo. Fastighetsservice i Olars kyrka. Proviant- och materialanskaffning till eftermiddagsklubbar, skriftskolor och sektorernas olika behov. Serveringar vid kyrkkaffen, möten och smågrupper och skriftskolans dagssamlingar. Vid vissa tillställningar har använts en timbelönad samt frivillig arbetskraft som vikarier. Storstädningen på Mataskär lägergård och kapellet utfördes av städfirman Piirisiivous. Den dagliga städningen i Olars kyrka utförs av Irmeli Stenlund, timlönad barnledare. Kyrkobetjäningen stöder distriktens och sektorernas verksamhet och utmaningar. en i Olars kyrkas utrymmen har ökat på grund av körverksamhet och lektioner för konfirmander. en sker ofta säsongartat. Sammarbetet med de finska församlingarna och i synnerhet med Olarin seurakunta fungerade utmärkt. 24

25 Församlingens distrikt I varje distrikt finns ett distriktsråd som består av församlingsanställda och lekmän. Distriktsrådet planerar, leder och förverkligar arbetet i distriktet tillsammans med de anställda i enlighet med församlingens strategi och målsättning. Södra distriktet Distriktet är närvarande i distriktsbornas vardag och fest. en stöder deras kristna tro och andliga tillväxt. Södra distriktet består av tidigare Hagalund, Olars och Sökö-Esbovikens distrikt. Beslut om bildande av stordistriktet fattades i församlingsrådet Distriktsrådets sammansättning fastställdes i församlingsrådet Distriktet arbetar som ett stordistrikt under försökperioden Distriktsrådet höll sitt första möte Distriktsrådet och personal Ordinarie medlemmar: Ordf. Angela Nybergh, viceordf. Brita Ahlbeck. Ordinarie: Ghita Aschan (ersattes på hösten av Maria Wuolijoki), Ulla Sandström, Harry Hakalax, Nina Uusitalo, Nina Karle, Rita Polster. Suppleanter: Maria Wuolijoki (från hösten ordinarie medlem), Thea Kusénius, Margareta Wikstedt, Carl-Göran Sten, Heidi Juslin-Sandin och Aslög Weber. Församlingsrådets representant: Angela Nybergh, Sven Seger (suppleant). Distriktspräster: Brita Ahlbeck och Roger Rönnberg. Anställda: Diakoniarbetarna Majvi Andersson-Sjögren och Bea Karlemo, barnledare Jenni Björkqvist, ungdomsarbetsledare Camilla Dannholm och Johanna Lund, kantorerna Eeva-Liisa Malmgren och Pia Bengts och övervaktmästare Karl Grönqvist. Under året hölls två distriktsrådsmöten. Esbobor i södra Esbo från områdena Hagalund (Otnäs, Westend, Bredvik, Smedsby, Mankans) - Olars (Gäddvik, Mattby, Storåker) Esboviken (Sökö, Sommarö, Kaitans, Estmalmen, Mårtensby, Ladusved). Gudstjänster Högmässor i Hagalunds kyrka (en gång/månad), Olars kyrka (en gång/månad); i Olars, Mattby och Sökö kapell firades högmässa 1-2 ggr/termin. Högmässorna (ibland mässa eller gudstjänst med små och stora) efterföljdes varje gång av kyrkkaffe eller lunch; Taizeandakter i Olars kyrka, skolgudstjänster och daghemsandakter ordnades inom hela distriktet, konfirmationsmässor i Esbovikens, Olars och Hagalund kyrkor. Julbön hölls i Esbovikens kyrka och Olars kyrka; lägergudstjänster, adventsgudstjänst, julotta och påsknattsmässa hölls i Mataskärs kapell. Mattby-Gäddvik pensionärer samlades till de vackraste julsångerna och julgröt i Gäddviks kapell och Esbovikens pensionärer på motsvarande sätt i Sökö kapell. De vackraste julsångerna sjöngs även i Sökö kapell, Mattby kapell (gudstjänst med DVJ) och Hagalunds kyrka. Ungdomsmässor firades 3 gånger/termin i Sökö kapell. 25

26 Grupper Hagalunds kyrka: Öppet hus med diakonilunch (flyttade till Olars kyrka från höstterminen). Olars kyrka: Dagklubben, tisdagsgruppen, öppet hus med kaffe under sommaren, diakonilunch (från hösten), Novenakören. Mattby kapell: Eftis och Imse-Vimse-klubben. Sökö kapell: musik och lek, eftis, pensionärsklubb, barnkören. Mataskär: braskvällar för kvinnor och bastukvällar för män med diskussion kring något tema. Espoonlahden seurakuntas ungdomsgård Sode: ungdomskvällar i samarbete med den loka finska församlingen. Esbovikens kyrka: dagklubb. Övrig verksamhet På våren samlades församlingen till gemensamma Församlingsdagar I programmet ingick inom Södra distriktet en paneldiskussion kring miljön i Sökö kapell, gemenskap och föredrag av biskop Björn Vikström med parallellprogram för barn i Olars kyrka och konsertkvällarna Jesus Christ Superstar med Novena i Esbovikens kyrka. Midsommarfesten på Mataskär är redan en uppskattad tradition. Kyrkomusikveckans konserter på hösten ordnades bl.a. i Olars, Hagalund och Esbovikens kyrkor. Pilgrimsvandring från Otnäs kapell till Olars kyrka. Pensionärsföreningens Furorna övade i Olars kyrka. AA och AlAnon- grupper samlades regelbundet i Olars kyrka. Under det första året arbetade vi oss samman inom det nybildade Södra distriktet, prövotiden som stordistrikt fortgår under året De olika varianterna av gudstjänster har uppskattats. Antalet gudstjänstbesökare är detsamma som under tidigare år. Olika samlingar kring advent och jul är populära tillställningar. Församlingsdagarna var ett nytt inslag och fick god respons (i enkätundersökningen betyget 4,5 / 5). En föreläsnings- och diskussionsgrupp kring kristen tro är önskvärd inom distriktet. 26

27 Centrumdistriktet en skapar kristen gemenskap bland dem som bor nära Esbo domkyrka och i Södrik. en stöder församlingsmedlemmarnas kristna tro och andliga tillväxt. Centrumdistriktet bildades av tidigare Södrik- och Morbydistrikten Beslut om bildande av stordistriktet fattades i församlingsrådet Distriktsrådet och personal Ralf Bäckström, Christer Jokela, Hannele Nygård, Susanne Paananen, Ann-Mari Rantala. Suppleanter Benita Falkstedt, Sirpa Karlsson, Solveig Rosenberg-Wikström, Kristina Sten, (en suppleantplats ledig). Församlingsråds representant Tiina Kujala och hennes suppleant Susanne Räihä. Distriktspräst Mirja von Martens. En anställd från följande fyra arbetsenheter deltar i möten: en från musikverksamheten, en från diakonin, en från ungdomsarbetet och en från barnverksamheten. Distriktsrådet sammankallades fem gånger under året. en är församlingsbor som är bosatta på distriktets område samt hela församlingen Esbo domkyrka är hela församlingens centrum. I församlingsgården ordnades födelsedagsfester, evenemang för församlingsdagarna, morsdagslunch och församlingsval. På området samlas Handarbetsklubben, körer och det ordnas Gemensamt Ansvar-evenemang. En konsert med Kristian Meurman, Nina Kronlund och Håkan Wikman ordnades 12.3 i domkyrkan, kollekten gick till Gemensamt Ansvar. Församlingsutfärden till Strömfors ordnades tillsammans med diakoniteamet. Distriktsrådsmedlemmar har även ställt upp som kyrkkaffevärdar i Sockenstugan på söndagar och kyrkvärdar i domkyrkan. Södrik kapell Mässa 6 gånger på tisdagar kl. 18, mässa två gånger på onsdagar kl. 13. Temakvällar: Matkväll för GA (tema Frankrike, grillfest, adventsfest). Pensionärskretsen samlas varannan vecka. Två gånger på hösten har vi firat mässa på pensionärskretstid. Förutom vid gudstjänsterna och vid större evenemang har vi nått församlingsborna bäst genom gruppverksamheten, såsom Handarbetsklubben och körerna. På hösten började vi att fira mässa med kyrkkaffe kl två onsdagar (i stället för den vanliga pensionärskretssamlingen). Deltagandet nådde rekord på dagsmässan 5.11 kl. 13. För Södrikborna är kapellet en viktig träffpunkt på promenadavstånd. Aktiva församlingsmedlemmar kommer gärna till så många evenemang det ordnas. Sammanslagningen av de två distrikten har fungerat väl. 27

28 Norra distriktet Distriktet är närvarande i distriktsbornas vardag och fest. en stöder deras kristna tro och andliga tillväxt. Distriktsrådet och personal Ordinarie medlemmar: Annika Olsen-Nyberg, ordförande, Heikki Alavesa, sekreterare, Toini Malmström, Marianne Blom, Birgit Jakobsen-Korvenoja, Karl-Johan Krokfors. Suppleanter: Heidi Järvinen, Roger Storås, Jannika Lassus, Mårten Malmström, Berit Åkerlund (vårterminen), Ditte Sandholm (höstterminen). Församlingsrådets representant: Annika Olsen-Nyberg, suppleant Stig Kankkonen Anställda: Heidi Jäntti, distriktskaplan; Kira Ertman, distriktskaplan; Synnöve Heikkinen, diakonissa; Nina Kronlund, kantor; Johanna Lund, tf. ledande ungdomsarbetsledare; Tina Laahanen, ansvarig barnledare. Församlingsbor som är bosatta på distriktets område Regelbunden verksamhet ordnades för alla åldersgrupper. Internt samarbete med olika arbetssektorer inom församlingen, externt samarbete med Gammelgård ungdoms- och allmogeförening, Esbo jordbrukare, Folkhälsan, skolor som är belägna på distriktets område samt med Espoon tuomiokirkkoseurakunta och Leppävaaran seurakunta. Gudstjänstlivet på distriktets område var under året aktivt och månsidigt. I Köklax kapell firades både högmässor och lovsångsmässor. I Karabacka kapell firades högmässa i regel varannan söndag och kvällsmässor sommartid. I Kalajärvi kapell samlades man till söndagssamling med dikt och musik en gång på våren och hösten. På distriktets område firades även konfirmationer, välsignelse av förstaklassister, en ungdomsmässa, skolgudstjänster, stilla veckans andakter, mässa med de vackraste julsångerna. En del skriftskolsamlingar ordnades på distriktets område. Julfester med de vackraste julsångerna ordnades i Kalajärvi och Köklax kapell. Luciatågen från Rödskogs respektive Kungsgårdsskolan medverkade. I maj ordnade distriktet en pilgrimsvandring. Rutten gick från Otnäs kapell till Hagalunds kyrka och avslutades med kvällsmässa i Olars kyrka. Pensionärskretsarna samlades regelbundet i Kalajärvi, Karabacka och Köklax. I Köklax samlades dessutom Träffdax-kretsen. Gröndalsafton ordnades i maj och i december. I Kalajärvi sjöngs de vackraste sommarpsalmerna. Hobbykretsen samlades en gång i månaden i Gammelgård. Morgonsamlingar firades i lågstadieskolorna på distriktets område. Eftermiddagsverksamhet ordnades i Kungsgårdens skola. Dagklubbar samlades i Gammelgård och i Alberga kyrka. Daghemmen på distriktets område besöktes i samband med påsken och julen. Distriktsrådet har varit aktivt med fyra möten vilka hölls bl.a. i Uuttu och Bergans. De frivilligas insats är väsentligt bl.a. i lovsångsmässorna och vikarierande i pensionärskretsarna. Frivilligverksamheten behöver breddas och utvecklas konstant. Som helhet kan man tryggt konstatera att verksamheten på distriktets område är mångsidigt och når alla åldersgrupper. 28