Stillhet Närvaro - Budskap

Transkript

1 sberättelse 2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Esbo svenska församling Administration och förvaltning 4 Information 6 Gudstjänster och förrättningar 8 Musikverksamhet 9 Diakoniverksamhet 10 Mission 11 på sjukhus och anstalter 12 Barnverksamhet 13 Daghem och lågstadieskolor 15 Skriftskola 16 Ungdomsverksamhet (ungdomar och hjälpledarutbildning) 17 Högstadier och gymnasium samt yrkesinstitut 19 bland vuxna 20 Vänförsamlingsverksamhet i Nuckö församling 21 Kyrkobetjäning 22 Församlingens distrikt (Södra distriktet, Centrumdistriktet, Norra distriktet) 23 Miljöverksamhet 27 Förtroendevalda Statistik Bildbilaga sberättelsen är godkänd i församlingsrådet

3 Esbo svenska församling 2015 Esbo svenska församling arbetar inom Esbo stad bland den svenska och tvåspråkiga befolkningen för att väcka och stöda kristen tro och andlig tillväxt. Allmänt: en förverkligades i huvudsak enligt verksamhetsplanen för år Kärnorden i församlingens verksamhet var Stillhet närvaro budskap. Ett av målen för verksamheten var Finska Missionssällskapets årsfest som ordnades Esbo. Det andra målet Församlingsdagar under hösten 2015 förverkligades inte, utan blev uppskjutet till ett annat år. Det tredje målet Information och kommunikation på webben och i övriga medier var viktiga instrument vid stärkandet av medlemskapet. Tyngdpunkterna med barn- och familjearbetet, gudstjänstlivet och stärkandet av medlemskapet var aktuella diskussionsämnen under hela året. Esbo stads eftermiddagsverksamhet med församlingen som producent fortsatte inte under höstterminen enligt församlingsrådets beslut. Det allt strängare ekonomiska läget sysselsatte förtroendevalda och anställda. I samfälligheten fattades beslut om sparåtgärder till vilka församlingen förband sig. Medlemsantalet minskade under året med 150 personer; församlingens folkmängd (närvarande medlemmar) var personer. Antalet utträdda var 148 och antalet personer som anslöt sig till församlingen var 71. Det ekonomiska verksamhetsbidraget stannade på ett rejält plus. Tyngdpunkter för år 2015 Barn- och familjeverksamheten genomgick en större strukturförändring då eftermiddagsverksamheten upphörde på våren och fyra miniorgrupper för 7-12 åringar startade på hösten. Inom gudstjänstlivet förstärktes gudstjänstens betydelse genom tätare information om mässorna i medier och olika sammanhang samt med betoning på församlingens kärnord. Vid stärkandet av medlemskapet användes förutom församlingens positiva synlighet i medierna också den personliga kontakten som instrument. Församlingen inbjöd till dagklubbsverksamhet, babykyrka, samling för 5- åringar, födelsedagsfester för seniorer och sorgegrupper samt sände hälsningskort till alla 18- och 25-åringar med allmän information om kyrkan och församlingen. smål för 2015 Finska Missionssälskapet ordnade sin årsfest i Esbo i Lagstad skola med vår församling som värd. Missionsfesten var välbesökt med deltagare från olika delar av landet. I sin helhet utföll arrangemangen väl och den uppgjorda budgeten höll, då den kyrkliga samfälligheten bidrog med Ordnandet av församlingsdagar förverkligades inte på grund av arrangemangen med missionsfesten. En strategigrupp för information och kommunikation på webben och i övriga medier tillsattes. En enkät gjordes för att utreda församlingsmedlemmarnas användning av sociala medier. styrkan Under året minskade personalstyrkan då eftermiddagsverksamheten upphörde och en tjänst inom diakoni- respektive ungdomsverksamheten inte besattes. Budgetutfallet Ekonomiskt höll sig församlingen inom uppgjord budget och med målet att göra inbesparingar. 3

4 Administration och förvaltning Förvaltningen sköter församlingens ekonomi och administration enligt uppgjord strategi, verksamhetsplan och budget. Kyrkoherde Roger Rönnberg, förvaltningsassistent Nina Lejonqvist-Jurvanen, församlingssekreterare Ann-Christin Lintula, byråsekreterare Claire Broberg, kanslikaplan Kira Ertman. De ledande tjänsteinnehavarna: ungdomsarbetsledare Johanna Terho (våren 2015), diakoniarbetare Majvi Andersson-Sjögren, A-kantor Pia Bengts, övervaktmästare Karl Grönqvist, ledare för barn- och ungdomsverksamheten Helena Aitti-Lindberg. Förtroendevalda och anställda, alla församlingsmedlemmar. Det nya församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige inledde sin mandatperiod i januari Församlingsrådet sammankom till tio möten. De anställda samlades till arbetskonferens varannan vecka och till terminskoordineringar två gånger per år. Församlingen bestod av tre distrikt med var sitt distriktsråd: Norra, Södra och Centrum. Under året fördes flera diskussioner om verksamhetsplaneringen. Förmansgruppen (tre möten under året) gjorde förslag som bl.a. syftade till en bättre helhetsplanering och ett mer systematiskt samarbete sektorerna emellan. Som ett led i detta beslöt församlingsrådet att strukturen med distriktsråd upphör från och med och att man istället går in för resursgrupper för sektorerna. I rikskyrkan infördes ett system med barnkonsekvensbedömning, som betyder att alla beslut som fattas ska bedömas utifrån vilka konsekvenser de har för barn och unga. Praxisen söker ännu sina former liksom vilken roll församlingens två barnombud har. Medlemsansantalet sjönk med 150 medlemmar. Vid början av året hörde personer till församlingen medan siffran vid årets slut var (närvarande medlemmar). Arbetet med att anpassa verksamheten och ekonomin till mindre resurser har alltså varit nödvändig och fortsatte under året. T.ex. godkände församlingsrådet ett betänkande som ska ligga som grund för budgeten och verksamhetsplanen de kommande åren. Flera diskussioner fördes och beslut fattades under året, som syftade till förändringar i tillvägagångssätt, strukturer och fördelningar av resurser. I vissa fall har det ekonomiska läget varit den pådrivande kraften och ibland har utgångspunkten varit en mer ändmålsenlig verksamhet. Situationen i Esbo svenska församling har underlättats av att både anställda och förtroendevalda varit förberedda på vad som skall komma och att man redan tidigare påbörjat arbetet med att anpassa verksamheten till ett nytt läge. Långsiktig planering har underlättat situationen. 4

5 En tyngdpunkt i verksamhetsplanen var gemensamma samlingar för anställda och förtroendevalda. Sådana har förverkligats, ibland informellt som inbjudan till ett kyrkkaffe, ibland inom ramen för församlingsrådets sammanträde. Båda grupperna samlades också till en gemensam strategidag i november med teol.dr. Patrik Hagman som föreläste om folkkyrkans framtid. Därefter bearbetades strategin i mindre grupper, en grupp för varje verksamhetssektor. Framtidsgruppen deltog i samfällighetens gemensamma framtidsforum. Vad gäller ekonomin kan noteras att verksamhetsutgifterna var budgeterade till men användes till 91,5 %, vilket betyder att blev oanvänt (i budgeten fanns reserverade för den sparåtgärd man i samfälligheten kommit överens om för året). Inkomsterna stannade på drygt , d.v.s. knappt mindre än vad budgeterats. Skillnaden beror på att inkomsterna budgeterades utgående från att församlingen ordnade eftermiddagsklubbar under hela året. Det här gjorde att verksamhetsbidraget användes till 92.7 % och stannar vid siffran

6 Information Genom informationen får medlemmarna veta vad församlingen har att erbjuda dem och vilka insatser de för egen del kan göra för sin hemförsamling. Det kristna budskapet och mötet mellan Gud och människa står i centrum. Informatör Sheila Liljeberg-Elgert Församlingsmedlemmar, övriga esbobor och invånare i huvudstadsregionen samt församlingsanställda. Målet är att synliggöra församlingens verksamhet bland medlemmarna, i Esbo stad och i huvudstadsregionen genom att berätta om församlingens verksamhet utveckla webbsidorna annonsera i dagspressen publicera församlingsbilagor i Kyrkpressen producera material delta i samarbetsprojekt i församlingarna i Esbo kyrkliga samfällighet och de svenska församlingarna i huvudstadsregionen. samarbeta kring information på webben och i lokalradion samarbeta med den övriga församlingspersonalen i informationsfrågor utveckla extern och intern kommunikation utvärdera verksamheten Annonsering Kyrkpressen Hufvudstadsbladet: s.k. Myrstacksannonser i samarbete med Esbobygdens ungdomsförbund. Söndag-Kyrkdag varje torsdag i samarbete med övriga församlingar i huvudstadsregionen. Egna annonser inför evenemang och större helger. Den finska församlingstidningen Esse: radannonser och puffar Puffar på församlingens Facebook-sida Puffar i den elektroniska evenemangskalendern Puffar i Hufvudstadsbladet, Radio Vega Huvudstadsregionen, Länsiväylä och Tapiolan asiakaslehti Strategigruppen för information och kommunikation på webben och i övriga medier Medlemmar: Tanja Holm, Stig Kankkonen, Tiina Kujala, Sheila Liljeberg-Elgert och Sebastian Westergård. Gruppen samlades till tre möten under hösten En webbenkät gjordes för att utreda församlingsmedlemmarnas användning av sociala medier 109 svar kom in. Samarbetsorganet för informatörer i Esbo församlingar Informatören deltog i Viestinnän yhteistyöryhmä, samarbetsgruppen som koordinerar kommunikationsfrågorna i församlingarna i Esbo kyrkliga samfällighet. 6

7 Materialproduktion Broschyrer, planscher och program: månads- och konsertaffischer, påsk-, advents- och julprogram, mässprogram, inbjudningar och flyers, Gemensamt Ansvar-information, broschyrer samt Esbobilagan i Kyrkpressen. Internet Informatören uppdaterade hemsidorna och församlingens Facebooksida, publicerade foton på Instagram, deltog i webbsidearbetsgruppen i Esbo kyrkliga samfällighet och samarbetade med ungdomssektorn i arbetet med den förnyade ungdomswebbsidan Samarbete med församlingarna i huvudstadsregionen Söndag-Kyrkdag- annonseringen i HBL fortsatte varje vecka med paus i juli. Data-administration Samarbete med samfällighetens dataenhet. Den största utmaningen är att ge församlingen positiv synlighet. Resurserna i fråga om personal, medel och arbetsutrymmen har varit tillräckliga. Församlingens webbsidor Facebook, Twitter och Instagram m.m. får en allt större roll i församlingens information. När det gäller printmedia är Kyrkpressen och annonsering i KP och HBL de betydelsefullaste informationskanalerna. Radio Vega Huvudstadsregionen är en viktig samarbetspartner. Den interna informationen och samarbetet mellan de olika sektorerna i församlingen och resursgrupperna bör vidareutvecklas. Direktkontakten till församlingsmedlemmarna bör ökas genom riktad information till olika målgrupper. Församlingens marknadsföringsplan bör utvecklas och användas i större utsträckning. Långtidsplaneringen och kriskommunikationsberedskapen bör ytterligare förbättras. 7

8 Gudstjänster och förrättningar För att fullgöra kyrkans uppgifter ordnar församlingen dop, gudstjänster och utdelning av nattvarden samt övriga kyrkliga förrättningar. Församlingens präster och kantorer, kyrkvärdar, nattvardsassistenter, textläsare och vaktmästare. ens målgrupp är den svensk- och tvåspråkiga befolkningen i Esbo. Högmässor har firats varje söndag och helgdag i Esbo domkyrka, i distrikten varannan söndag eller en gång i månaden; gudstjänster med små och stora, babykyrka, skolgudstjänster, gudstjänst med barn i eftermiddagsverksamheten, lägergudstjänster, ungdomsmässor, lovsångsmässor och Taizémässor (en gång/termin). Det totala antalet deltagare inom gudstjänstlivet var personer, en ökning med personer jämfört med år Frivilliga deltar aktivt som kyrkvärdar, kaffevärdar, textläsare och nattvardsassistenter i Esbo domkyrka och inom vissa distrikt. Förrättningarnas antal minskade totalt under året, främst beroende på dopens antal (minskning med 28). Förrättningarna föregås av samtal i hemmen, i kyrkan eller på kansliet, varvid en värdefull kontakt med de anhöriga uppstår. En huvudsaklig del av församlingens grunduppgift, evangelisation och andlig tillväxt, sker inom ramen för gudstjänst- och förrättningslivet och därför är utvecklingen av denna verksamhet en pågående process. Präster och kantorer planerar verksamheten i samarbete med distrikten. Koordinering av verksamheten vid vår- och höstplanering. Vid dessa samlingar och vid den stora arbetskonferensen utvärderas verksamheten regelbundet. En större satsning på information om gudstjänstlivet skedde under året i olika slag av medier. I samband med förrättningarna är personalens mål att ägna tillräckligt med tid för de personliga kontakterna vid samtalen före och minnesstunderna/festerna efteråt, vilket i regel lyckades. 8

9 Musikverksamhet Musiken betjänar församlingsmedlemmarna inom gudstjänst- och förrättningslivet samt erbjuder kontextuell musikverksamhet som även involverar församlingsmedlemmarna. Musikverksamheten ansvarar för musikfostran i församlingen och värnar om de kyrkomusikaliska traditionerna. A-kantor Pia Bengts ledande kantor, B-kantorerna Nina Kronlund, Eeva-Liisa Malmgren och Håkan Wikman (60 %) Musikverksamheten omfattar och riktar sig till alla åldersgrupper i församlingen. Tre vuxenkörer och en barnkör samt en juniorkör som startade på hösten. Kyrkokören EsVoces (ledare Pia Bengts), kammarkören NOVENA (ledare Nina Kronlund), Kör för alla Kråksången (ledare Eeva-Liisa Malmgren) och barnkören Stämsökarna samt juniorkören (ledare Eeva-Liisa Malmgren). Körerna medverkade flitigt i gudstjänsterna och gav konserter. Konsertverksamheten har varit livlig och samarbetet med de finska församlingarna har varit gott. Den finlandssvenska kyrkomusikfesten gick av stapeln i Ekenäs i maj. Där medverkade sångare från samtliga vuxenkörer. Nina Kronlund var förbundsdirigent som höll ihop och ledde den musikaliska verksamheten på festen. EsVoces firade sitt 20-årsjubileum med en festkonsert i Esbo domkyrka i advent tillsammans med Esbo barockorkester jämte solister. På långfredagen hölls traditionsenligt konsert i Esbo domkyrka. NOVENA höll en julkonsert i Esbo domkyrka, samt uppförde under hösten Faurés Requiem tillsammans med en kör från Norge både i Esbo och i Ekenäs. Barnkörerna gjorde en utfärd till Borgå på våren och uppförde en musikal i Borgå domkyrka tillsammans med barnkörer från Borgå och Lovisa. Kråksången medverkade i Missionsfesten och på Kulturen vid ån. Sång- och psalmkvällar samt De vackraste julsångerna har ordnats under advent och jultiden. Under jultiden gavs många konserter i församlingens regi och i samarbete med andra körer och musiker, bl.a. Pensionärskören Furorna, Esbo sångkör, Musikinstitutet Kungsvägen, Vokalemsemblen Romberg m.fl. Musikserien Musik i sommarkvällen ordnades som tidigare på söndagkvällar i samarbete med Espoon tuomiokirkkoseurakunta. Orgelnatt och Aria i Esbo domkyrka ljöd varje torsdagskväll kl under sommaren. Pia Bengts är församlingens representant i styrelsen för Orgelnatt & Aria och fungerar som styrelsens viceordförande. Kantorerna deltog i olika kurser och fortbildningar. Musikverksamheten har igen haft ett livligt år med många och mångsidiga konserter och församlingens körverksamhet är glädjande aktivt och fungerande. Musikverksamheten har i stort sett förverkligats som planerat och har nått många församlingsbor. Det har kommit nya sångare med i körerna, både vuxna och barn. Samarbetet med de finska församlingarna fungerade bra. 9

10 Diakoniverksamhet Diakonin förkunnar Jesus Kristus i ord och handling bland esbobor Ledande diakoniarbetare Majvi Andersson-Sjögren, diakoniarbetarna Synnöve Heikkinen och Beatrice Karlemo. Diakonipräst Johan Kanckos. Fem frivilligarbetare inom pensionärskretsar och syföreningar samt ett antal frivilliga inom väntjänsten tillsammans med Röda Korset. Diakonins målgrupp är främst svenskspråkiga esbobor som behöver stöd och hjälp på olika sätt. Den huvudsakliga verksamheten utgjordes av enskilda klientkontakter i form av mottagning, gruppverksamhet, hembesök, telefonsamtal och e-post samt genom besök på sjukhus och vårdhem. Förutom själavård och annan form av hjälp har vi också kunnat ge ekonomisk hjälp i form av betalningsförbindelser till matbutiker och betalning av räkningar. Alla diakoniarbetare har lett olika slag av grupper. Det har funnits sex kretsar för seniorer och daglediga, en grupp för förståndshandikappade (Lördagskaffe), en grupp för rörelsehindrade samt två handarbetsgrupper som arbetar för både inhemska och utländska projekt. På sommaren hade vi ett pensionärsläger på Mataskär och på hösten inbjöd vi till en gemenskapsdag med lunch och program i församlingsgården. På sjukhusen och vårdhemmen har vi också hållit andakter. Nytt för 2015 var andakt och själavård på boende för funktionsnedsatta personer samt besök i daghem och skolor. På våren ordnade vi en utfärd med buss för daglediga till Lottamuseet i Tusby. Diakoniarbetarna har deltagit i skriftskolundervisningen. Under året har vi hållit två stora födelsedagsfester för äldre som fyllt jämna år. Till julen delade vi ut mat och presentkort till behövande församlingsbor. Vi kunde också förmedla lite kläder och presenter samt stickade sockor och vantar som frivilliga packat till behövande barnfamiljer. Diakoniarbetarna har deltagit distriktens verksamhet. Samarbetat med Röda korsets väntjänst (träffar, utbildning och förmedling av vänner), med andra svenskspråkiga organisationer inom Esbo, med diakonin i vårt eget prosteri och med de finska församlingarna. Resursgruppen för diakonin har träffats två gånger under året. Under hösten har diakonin tagit emot kläder till hjälp för flyktingar och andra behövande. Gemensamt Ansvar I Gemensamt Ansvar-insamlingen deltog frivilliga, förtroendevalda och anställda i köpcentrum och vid luncher och försäljning av GA-produkter. Jämte kollekterna blev nettot euro. Klientkontakterna var på samma nivå som 2014, e-postkontakterna ökade. Det ekonomiska stödet ökade inte trots sämre tider, vilket kan tyda på att diakonin inte förmår nå dem som är sämst lottade. De andliga frågorna blir allt viktigare och samtal om tro, enskilt och i grupp samt andakter på olika boenden är viktigt ur klientens synvinkel. I en trygg miljö kan man ta upp sina frågor och ta till sig andlig vägkost. På detta sätt utför diakonin sin del av församlingens grunduppgift att väcka och stöda kristen tro och andlig tillväxt på gräsrotsnivå, i både ord och handling. Diakonins deltagande i söndagens gudstjänstliv håller fortfarande på att utvecklas och frågan har inte under året gått nämnvärt framåt. Väntjänstverksamheten har pågått som tidigare och frivilligverksamheten har varit under planering i församlingen. Samarbetet med barn och familjeverksamheten har tagit ett steg vidare genom att diakonin tagit del av besöken på daghem och i skolor. 10

11 Missionen Genom missionen är församlingen med och sprider det kristna budskapet till andra länder med ord och i handling. Kaplan Brita Ahlbeck, missionspräst. Diakon Beatrice Karlemo, ledare för Handarbetsgruppen. Missionens verksamhetsidé skall genomsyra hela församlingens arbete. Församlingen fortsatte att stöda Finska Missionssällskapets olika projekt. Håkan och Judy Granberg arbetar med utbildning i Hongkong och Kina. Mia och Ben Westerling arbetar i Katmandu i Nepal. Församlingen understöder också ett byautvecklingsprojekt i Nepal samt en stipendiat, Jonas Lucas Anashamela, som studerar till evangelist på Kidugala teologiska seminarium i Tanzania. Han håller på att slutföra sina studier och väntar på att sändas ut i församlingsarbete. Tua och Torsten Sandells utvecklingsarbete i Främre Asien genom Svenska Lutherska Evangelieföreningen fortsatte. Handarbetsgruppen arbetar för mission och internationell diakoni och ordnar försäljning vid olika tillfällen. Finska missionssällskapet har besökt flera dagklubbar och eftermiddagsgrupper. De vackraste julsångerna ordnades både som allsångstillfällen och i form av gudstjänster. Esbo svenska församling stod värd för Finska missionssällskapets missionsfest Arbetet med förberedelserna var intensiva. Missionsfesten hölls i Lagstads skola och i Esbo domkyrka. De två dagarna blev lyckade och samlade på lördagen ca 200 deltagare och på söndagen något färre. Marthaföreningen och damer från bl.a. Kråksången hade ansvar för ett uppskattat missionscafé. Johanniterhjälpens ambulans fanns på plats och skötte om den första hjälpen på festområdet tillsammans med diakoniarbetarna. Församlingens präster, kantorer, diakoniarbetare, ungdomsarbetsledare, barnledare, kanslipersonal och kyrkobetjäning samt många församlingsbor från körer och aktiva grupper fanns med under dagarna tillsammans med de tillresta gästerna. Vi hade många församlingsbor som var aktiva under missionsfesten och de förtjänar ett stort tack för ett så lyckat resultat. Det vi kan bli bättre på är att mobilisera frivilliga, att lära oss att ta hand om dem och kanalisera insatserna. Ungdomsverksamheten borde ha varit med från början i arbetsgruppen. Temat mission har på olika sätt varit framme i vår församling. Missionens tanke om att gå utanför vår egen trygga värld i ord och handling är ett av vår kyrkas bärande fundament. Utan den är vår kyrka ingen kyrka. Vi kan påverka vår egen närmiljö så att vi bättre tar i beaktande våra medmänniskor. Vi kan på olika sätt vara aktiva inom missionen med det vi gör. Dessutom har vi mycket vi kan dela med varandra. 11

12 på sjukhus och anstalter Genom arbetet på sjukhus och anstalter är församlingen närvarande och förmedlar Guds ord och sakramenten till dem som inte kan komma till kyrkan. Kaplan Heidi Jäntti, koordinering. Församlingens alla präster och kantorer samt diakoniarbetare. Tre frivilliga assistenter. Svenskspråkiga patienter som vårdas på sjukhus och anstalter. Församlingens präster och diakoniarbetare och frivilliga ordnade nattvardsgudstjänster och andakter på Aurorahemmet, servicehemmet Hulda och Malva, Tunaberg, Tunaro, Esbo centrums servicehus, Folkhälsan-huset i Hagalund samt Hagalunds servicehus. Esbovikens vårdhem kontaktade församlingen vid behov. De svenskspråkiga vid Leva och Bo-seniorcentralen i Köklax erbjöds De vackraste julsångerna samt motsvarande sångstund på våren. Jorvs sjukhus tog kontakt med församlingen vid behov. I Esbo sjukhus (Bolarskog) besökte prästen, diakoniarbetare eller assistenten avdelningarna och talade enskilt med patienterna i rummen. Turerna på sjukhusen och anstalterna har fördelats mellan anställda och frivilliga assistenter. Kontakten till samfällighetens sjukhussjälavård och till de olika anstalterna har fungerat bra. Arbetet utvecklas hela tiden med tanke på olika behov som finns hos patienter och bland personalen på sjukhusen och vårdhemmen. Med tanke på framtiden blir det allt viktigare att koncentrera sig på de vårdhem där vi vet att en relativt konstant grupp svensktalande klienter bor. Vid särskilda tillfällen håller vi mer behovsprövat kontakt med andra vårdhem. På de större svenska enheterna berörs både klienter och personal av församlingens tjänster. På detta sätt är det möjligt att upprätthålla samt förstärka en upplevelse av samhörighet med församlingen. 12

13 Barnverksamhet Esbo svenska församling arbetar inom Esbo stad bland den svenska och tvåspråkiga befolkningen för att väcka och stöda kristen tro och andlig tillväxt. Helena Aitti-Lindberg, ledare för barnverksamheten; Kira Ertman, ansvarig präst Ansvariga barnledare: Jenni Björkqvist, Tina Laahanen, Benny Landin (våren 2015), Marcus Söderström (våren 2015), Päivi Thilman (våren 2015). Barnledare: Lenita Björk-Sederholm, Martin Lundberg, Markus Oldenburg, Päivi Thilman, Lisa Wentjärvi, Björn Sjögren (våren 2015), Rasmus Köykkä (våren 2015), Irmeli Stenlund (våren 2015)Marcus Söderström, Cendy Forsström, Thomas Selin (till mars 2015), Katarina Enberg, Ann-Christine Ahonen, Kati Olin, Benny Landin. Barnledare Päivi Thilman utexaminerades. Cendy Forsström fortsatte med sin utbildning enligt läroavtal. Referensgruppen för barnverksamhet Gruppen samlades inte under år en riktar sig till barn och familjer. en kan indelas enligt följande: Dagklubbar, familjeklubbar, sång- och lekgrupper, eftermiddagsverksamhet för skolbarn (avslutades efter vårterminen 2015) och miniorverksamhet (startades hösten2015). Dagklubbarna är avsedda för barn i åldern 3-5 år, familjeklubbarna för både barn och föräldrar, sång- och lekgruppen likaså för barn och föräldrar. Dags- och övernattningsläger för skolbarn i åldern 7-12 år. Dagklubbar: Gammelgård, Alberga kyrka, Esbo domkyrkas församlingsgård, Olars och Esbovikens kyrka (våren 2015), Sökö kapell (hösten 2015). Klubbarna hade sammanlagt ungefär 85 barn. Familjeklubbar: Mattby, Alberga, Köklax, Församlingsgården (startade hösten 2015). Ca 35 föräldrar och ca 50 barn samlades aktivt till klubbarna. Eftermiddagsverksamhet: Våren 2015: Kungsgårdsskolan, Mattby kapell och Sökö kapell med 80 inskrivna barn. Miniorklubbar: Från hösten 2015: Sökö kapell, Köklax kapell, Karabacka kapell och Vindängens skola med 32 barn. Söndagsskolan: samlades under lovsångsmässorna ca en gång/månad i Köklax kapell med fem aktiva barn. Dagsläger: för skolbarn i åldern 7-10 år ordnades två veckor i början av juni i Mattby kapell med ca 60 barn. Läger: för skolbarn, sportlovet i Mataskär och sommaren på Solvalla och på Mataskär. Församlingens hjälpledare, ungdomsarbetsledare och barnledare var engagerade i lägerverksamheten. Föräldrakvällar: ordnades såväl i dagklubbarna som i eftisverksamheten. 13

14 Familjegudstjänster: ordnades för hela familjen samt andakter riktade direkt till eftisbarnen och deras föräldrar. Dopundervisningen förverkligades genom den klubbverksamhet som församlingen bedriver och genom att skicka hem dophälsningar på årsdagen efter dopet. Esbo stad gjorde en enkät som utfördes bland föräldrarna till eftisbarnen. Enkäten kunde besvaras på nätet under vintern Resultaten blev mycket positiva för Esbo svenska församling. Föräldrarna och barnen hade varit mycket nöjda med församlingens eftisverksamhet. Föräldrakvällarna är viktiga mötesplatser för ledarna och föräldrarna och ordnas regelbundet. Familjeklubbarna uppskattas och verksamheten utvecklas. 3-åringar fick födelsedagskort och information om dagklubbarna, som skickades hem. Alla 5- åringar fick födelsedagskort och inbjudan till 5-årskalas. Festen för 5-åringarna samlade 25 barn + 25 vuxna och var mycket uppskattad bland föräldrarna och barnen. Nytt i verksamheten 2015: Alla 1-åringar fick inbjudan till babykyrkan. Fyra miniorklubbar startade hösten En ny familjeklubb började i Församlingsgården hösten Barnledarnas arbetsbild förändrades delvist då eftisverksamheten avslutades. Planeringen och utvärderingen sker mera koncentrerat i teammöten, barnledarsamlingar och på arbetskonferenser. De nya verksamhetsformerna ger utrymme för och frigör resurser till planering, förberedelse och utveckling. Referensgruppen för barnverksamhet avslutades efter verksamhetsåret I fortsättningen kommer en resursgrupp för barnverksamhet att samlas. 14

15 Daghem och lågstadieskolor Vi förmedlar kyrkans dopundervisning genom att vara närvarande i daghemmens och lågstadieskolornas vardag och fest. Kaplan Kira Ertman, sektoransvarig, Helena Aitti-Lindberg, ledare för barn- och ungdomsverksamheten, församlingens barnledare, ungdomsarbetsledare, diakoner, kantorer och präster. Barnen och personalen i daghem och lågstadieskolor. Daghemmen: Församlingen var närvarande i daghemmens påskfirande genom påskandakter såväl i daghemmens egna som i församlingens lokaliteter. Julandakterna var återigen mycket populära: 33 daghem fick ett brev med inbjudan till julandakt, endast ett daghem tackade nej. Ett språkbadsdaghem och en lekskola tog själv kontakt och önskade julandakt, så andelen daghem som vill fira julandakt tillsammans med församlingen har återigen ökat. Sammanlagt firades julandakt med 54 olika barngrupper. Familjedagvårdsgrupperna samlades till Församlingsgården för att fira julandakt och julfest. Julandakterna ordnades såväl i daghemmens egna som i församlingens lokaliteter. Daghemmens personal samlades till ett möte med församlingens representanter i mars. Temat var, på daghemspersonalens önskan, påsksånger som vi fick öva under ledning av kantor Eeva-Liisa Malmgren. Barnledaren Päivi Thilman deltog i en utbildning för att kunna fungera som mentor i kristen fostran i daghemmen. Lågstadieskolorna: Regelbunden kontakt har upprätthållits till alla svenskspråkiga lågstadieskolor. Morgonsamlingar har hållits regelbundet i de mindre skolorna. Välsignelse av förstaklassister ordnades som skolgudstjänst med Mattlidens skola. Tillfället hade en ekumenisk tonvikt då Kalevi Kasala från den ortodoxa församlingen deltog i välsignelsen. Öppet välsignelsetillfälle på kvällstid ordnades i Esbo domkyrka, där ca 60 personer samlades för att be om välsignelse för skolbarnen. Efter kyrkstunden njöt vi av kvällsmål tillsammans ute på kyrkbacken. Skolorna samlades till påsk-, vår- och julgudstjänster. Bibeläventyr ordnades i Bemböle, Finno och Mårtensbro/Storängen. Kontakten till daghemmen och skolorna är fortsättningsvis god, en utmaning är att på lång sikt upprätthålla den. Speciellt kontakten till daghemmen har under året ökat då daghemmen fick en inbjudan till julandakt. Skolgudstjänsterna diskuterades aktivt under året; för att dessa ska ha en framtid gäller det att värna om god kvalitet och om kontakterna och informationen till skolorna och elevernas föräldrar. Alla 7-åringar fick i år en personlig inbjudan till välsignelse av förstaklassister, vilket hade önskat resultat då andelen familjer som deltog i välsignelsen i Esbo domkyrka var mycket större än vi hade hoppats på. Kvaliteten i verksamheten är oerhört viktig; vi utgår ifrån barnens behov, talar med dem (inte för dem) och lyssnar aktivt på personalen och föräldrarna. 15

16 Skriftskolan Skriftskolan följer upp kyrkans dopundervisning och gör ungdomarna förtrogna med kyrkans gemensamma tro. Kaplan Brita Ahlbeck, skriftskolpräst. Ledande ungdomsarbetsledare Johanna Terho. Sektorchefen för barn-, ungdoms- och familjeverksamheten Helena Aitti-Lindberg skötte anmälningsförfarandet och gruppindelningen på hösten. Församlingens anställda (präster, ungdomsarbetsledare, kantorer och diakoniarbetare) ansvarade för det konkreta arbetet med en konfirmandgrupp. Till varje skriftskolteam hörde också säsongteolog eller -ungdomsarbetsledare, hjälpledare och lägerassistent. Till skriftskolan 2015 kallades ungdomar födda Till årsgruppen i Esbo svenska församling hörde ca 216 ungdomar. Det ordnades 10 skriftskolgrupper. Av Esbo svenskas medlemmar gick 178 i den egna församlingens skriftskola, 29 ungdomar gick i annan församlings skriftskola och 42 ungdomar som hörde till annan församling gick i Esbo svenska församlings skriftskola. Fem ungdomar avbröt skriftskolan. Tre personer gick i vuxenskriftskola. Varje grupp hade dagssamlingar och träffades en lördag och en söndag på våren. Kantorerna ordnade tre konserter för konfirmanderna. Konserterna var ett led i musikundervisningen. Under vintern, påsken och sommaren ordnades lägerperioden. Två konfirmationer hölls på våren och resten på hösten när skolan börjat. På hösten anmälde sig följande års konfirmander. De första träffarna ordnades i samband med en gudstjänst i december och januari. Esbo kyrkliga samfällighets gemensamma församlingsarbete, avdelningen för fostran, skickade ut ett elektroniskt frågeformulär i augusti. Där frågade man årets konfirmander om deras erfarenheter av andakts- och gudstjänstlivet under skriftskolan. Från Esbo svenska församling kom det in 29 svar. Meditationerna upplevdes positiva, men också andra andakter och i synnerhet kvällsandakterna. Att ha en uppgift i gudstjänsten gjorde att det kändes motiverande att vara med. Att be tillsammans var också något som var viktigt. Av de svarande fick konfirmandverksamheten gott betyg. Undersökningen visar att det är viktigt att sträva till att göra ungdomarna delaktiga i gudstjänster och andakter. Gudstjänstgrupper med ungdomar blir aktuella när anställda och aktiva ungdomar och unga vuxna finns med i t.ex. Esbo domkyrkas högmässor. Esbo församlingars skriftskolpräster samlas regelbundet för att koordinera konfirmandarbetet och söka gemensamma handlingsmodeller för skriftskolan i Esbo. Under året har anställda regelbundet samlats till möten för att evaluera verksamheten och tillsammans fundera på hur vi skall gå vidare för att utveckla den. Esbo svenska församlings lokalplan är ett viktigt arbetsinstrument, där vi skriver ner gemensamma beslut om hur vi skall handskas med olika problem som uppstår. 16

17 Ungdomsverksamhet (ungdomar och hjälpledarutbildning) Ungdomsarbetet erbjuder verksamhet, andaktsliv och kristen gemenskap för ungdomar. Johanna Terho, ledande ungdomarbetsledare (våren 2015), Camilla Dannholm, ungdomsarbetsledare, Rasmus Köykkä, t.f. ungdomsarbetsledare, Sini Sundqvist, t.f. ungdomsarbetsledare, Helena Aitti-Lindberg, ledande ungdomsarbetsledare (hösten 2015) och Johan Kanckos, ungdomspräst. ens målgrupp är ungdomar i åldern år. Ungdomens kyrkodagar är ett viktigt påverkningsorgan för unga inom Borgå stift och i januari deltog 16 ungdomar från Esbo. Höstdagarna är ett återkommande evenemang som ordnas av Förbundet Kristen Skolungdom. Ungdomar från Esbo deltog tillsammans med en ungdomsarbetsledare under Allhelgonahelgen. Ungdomskvällarna på SODE (i Espoonlahden seurakuntas lokaliteter) fortsatte med träffar några gånger per månad under året. Ungdomsrådet ansvarar för kvällarna tillsammans med ungdomsledarna. Ungdomsrådet hade fyra planeringskvällar under året. En filmkväll ordnades under hösten. Picknick för ungdomar och unga vuxna ordnades två gånger under sommaren vid Esbo domkyrka. Ungdomsledarna besökte studenter på dimissionsdagen i juni, deltog i Sjuornas startdag i augusti och i Respektdagen i Mattliden i september. Utfärder ordnades för ungdomar och unga vuxna till Esbo skärgård och Lekholmen under sommarmånaderna. En resa till Nuckö ordnades i september. Där besöktes gymnasiet i Nuckö och man träffade lokala ungdomar. Frivilligverksamhet tillsammans med asylsökande ungdomar erbjöds; församlingen besökte Vällskog och Hila under hösten Unga vuxna-gruppen Mysis samlades en gång per månad. Gruppen är självständig så att den planerar och genomför programmet. De anställda är med som resurspersoner. Chillgruppen (för äldre ungdomar och unga vuxna) samlades sex gånger på hösten i Olars kyrka. Ungdomsmässor ordnades fyra gånger på våren och fyra gånger under hösten. Evl.fi-chatten användes som ett själavårdsverktyg i det uppsökande ungdomsarbetet. en har varit synlig och marknadsförts aktivt på hemsidorna, Facebook och Instagram. År 2015 har på flera sätt varit ett mycket aktivt år. Hjälpledarutbildningen och ungdomsmässorna har varit populära, gruppverksamheten och ungdomskvällarnas antal har ökat och nya former av verksamhet har kommit igång, t.ex. utfärder och frivilligverksamhet. Under hösten har ungdomarna visat intresse för att planera och vara med vid genomförandet av verksamheten. Även olika former av unga vuxna-verksamhet har uppstått. Ungdomsmässorna planerades tillsammans med hjälpledarna; ungdomarna valde sånger och medverkade med musik, som kyrkvärdar, textläsare och förbönsläsare. 17

18 Hjälpledarutbildning Camilla Dannholm (ansvarade för hjälpledar 1-utbildningen), Sini Sundqvist och Johanna Terho (assistenter & hjälpledar 2-utbildningen), samt övrig personal. ens målgrupp är de ungdomar som gått skriftskolan och vill delta aktivt i församlingens verksamhet. Våren Under våren fortsatte hjälpledarskolningen i Sode för första årets hjälpledare med sju utbildningsgånger och avslutades med en hjälpledarweekend på Vällskog för första och andra årets hjälpledare. De som gick ut första och andra årets utbildning blev välsignade i en mässa i Esbo domkyrka på Mors dag. 46 hjälpledare, både ettor och tvåor, avslutade sin utbildning våren Hösten Hösten 2015 påbörjade 53 ungdomar första årets utbildning. Första årets utbildning startade med en weekend på Mataskär Hösten fortsatte med fem träffar på vardagskvällar. I oktober ordnades ISO-dagen i samarbete med de finska församlingarna. En weekend på Vällskog ordnades för andra årets hjälpledare och för de som gick assistentutbildningen. Assistentutbildarna var äldre ungdomar som själva i flera år jobbat som assistenter. För dem som gick assistentutbildningen ordnades för första gången en nattvardsassistentutbildning som sköttes av ungdomsprästen. Utbildningen samlade 15 personer. De ungdomar som deltar i påbyggnadsåret och ännu äldre ledare har fortfarande förtur till skriftskolläger, medan de som går ut det första året har förtur till barnlägren. Nytt för år 2015 är att assistenterna, som är äldre ungdomar, fått nattvardsassistentskolning. Syftet är att stärka ungdomarnas medverkan i mässan och att ge övriga ungdomar positiva förebilder i egen ålder. Redan från hösten har dessa medverkat i ungdomsmässor. Hjälpledarna har i huvudsak träffats onsdagkvällar i Sode (Espoonlahden srk:s lokaler för ungdomsarbetet) och ca varannan träff har avslutats med ungdomsmässa i Sökö kapell. Detta har upplevts som ett lyckat koncept. Ungdomsmässorna och hjälpledarutbildningen har varit höstens stora satsning. Satsningen på att ordna ungdomsmässor i samband med hjälpledarutbildningen var lyckad och höjde deltagarantalet också i de mässor där man inte hade ordnat hjälpledarutbildning före mässan. 18

19 Högstadier och gymnasium samt yrkesinstitut Att samarbeta med skolor för elevernas samt personalens välmående, att upprätthålla kontakten mellan skolan och hemförsamlingen och erbjuda undervisning. Församlingspastor Johan Kanckos, skolpräst för högstadier. Församlingspastor Mirja von Martens, skolpräst för gymnasiet, Axxell i Överby och Solvalla idrottsinstitut. Ungdomsarbetsledarna. Eleverna samt lärarna och annan personal i Mattlidens, Lagstads och Sökövikens skolor på årskurserna 7 9. Mattlidens gymnasium. Axxell i Överby (studielinjer för trädgårdsmästare och ungdoms- och fritidsinstruktörer, medieutbildning) och Solvalla idrottsinstitut. Skolgudstjänster ordnades ca två gånger per skolår. Möte i början av skolåret med rektorer, religionslärare och församlingens personal. Närvaroverksamhet: präster och ungdomsarbetsledare var närvarande för elever och personal. Detta underlättar också arbetet ifall krishjälp behövs. en sker under matraster, lektioner eller på fritid enligt skolans form och behov. Ett besök per högstadium gjordes för att ge information om skriftskolan. Sjuornas startdag (elever i årskurs 7) ordnades för tredje gången i samarbete med högstadieskolorna och stadens ungdomsarbetare. Församlingen hade en station tillsammans med stadens ungdomsarbetare. Genom att medverka under dagen fick alla sjundeklassister träffa en församlingsanställd. Respektdagen för alla elever i årskurs 8 i Esbo gick av stapeln i Mattliden och två ungdomsarbetsledare var med och höll en av workshoparna med temat respekt. Examenstillfälle i församlingens miniorklubb ordnades för en studerande från Axxell Överby. Närvaroverksamheten i högstadierna och gymnasiet fungerar numera enligt ett välbekant koncept. En anställd per gång besöker skolorna. Både skolorna och församlingen ansåg att samarbetet var gynnsamt. 19

20 bland vuxna Stillhet Närvaro - Budskap en erbjuder möjlighet till andlig tillväxt och gemenskap Präster, kantorer och diakoniarbetare. Vuxna församlingsmedlemmar som önskar fördjupa sitt andliga liv och delta i församlingsgemenskapen. Smågrupper: Bönekvarten i Olars kyrka Bibel- och samtalsgrupp (Olars kyrka) Samtalsgrupp (hösten i Sökö kapell) Sorgegrupp (våren och hösten i Olars kyrka) Retreat (Snoan) Samlingar för frivilliga medarbetare (assistenter och textläsare) Braskvällar för kvinnor (Mataskär) Handarbetsgruppen (Vita huset) Vuxenarbetet utgör en viktig del av församlingens gemenskap och i fördjupningen av det andliga livet. Församlingen erbjuder möjlighet att delta i smågrupper och bönestunder. Till dessa verksamheter kommer dock rätt få nya medlemmar med. Vi behöver därför utveckla verksamheten så att vi når också dem som inte tidigare är med i någon form av församlingsverksamhet. 20

21 Vänförsamlingsverksamhet i Nuckö församling Att andligt och ekonomiskt stöda verksamheten i Nuckö församling. en leddes av kyrkoherde Roger Rönnberg. Vänförsamlingen i Nuckö i Estland. På hösten besökte några ungdomar Nuckö församling och gymnasiet, deltog i en lektion och informerade om vår församling samt diskuterade med ungdomarna. Följande dag blev ungdomarna guidade på en rundtur i Nuckö. På sommaren uppvaktades Esbo svenska församling av några personer från Nuckö församling vid kyrkoherde Roger Rönnbergs 60-årsfest. Esbo svenska församling har stött Nuckö församling ekonomiskt genom ett anslag från budgeten samt genom medel som samlats in via kollekter. Strävan är att stöda Nuckö församling med sådana metoder som passar församlingen. För närvarande vill man satsa på skriftskola och ungdomsverksamhet. Förutom det ekonomiska stödet har man fäst mycket vikt på det andliga och mentala stödet genom att ställa upp för diskussion, konsultering och praktisk hjälp. Esbo svenska församlings andliga och ekonomiska stöd är mycket viktigt för Nuckö församling och vi får själva mycket ut av samarbetet med dem. 21

22 Kyrkobetjäning Kyrkobetjäningen ställer upp för församlingsbor och anställda. Karl Grönqvist, övervaktmästare Församlingsmedlemmar, dagklubbar, samtalsgrupper, skriftskolor och körer Medarbetarna i församlingen Sektorernas verksamhet och gudstjänstlivet i Olars kyrka, kyrkliga förrättningar i Mataskärs kapell, specialevenemang i kyrkor och kapell i Esbo, inhoppare för vaktmästaren på Kyrktian. Fastighetsservice i Olars kyrka. Proviant- och materialanskaffning till eftermiddagsklubbar, skriftskolor och sektorernas olika behov. Serveringar vid kyrkkaffen, möten och smågrupper samt skriftskolans dagssamlingar. Vid vissa tillställningar har använts en timavlönad person samt frivillig arbetskraft som vikarier. Storstädningen på Mataskär lägergård och kapellet utfördes av städfirman Piirisiivous. Den dagliga städningen i Olars kyrka utförs av vaktmästaren. Kyrkobetjäningen stöder distriktens och sektorernas verksamhet. en i Olars kyrkas utrymmen har ökat på grund av körverksamhet och lektioner för konfirmander. en sker ofta säsongartat. Samarbetet med de finska församlingarna och i synnerhet med Olarin seurakunta fungerade utmärkt. 22

23 Församlingens distrikt I varje distrikt finns ett distriktsråd som består av församlingsanställda och lekmän. Distriktsrådet planerar, leder och förverkligar arbetet i distriktet tillsammans med de anställda i enlighet med församlingens strategi och målsättning. Södra distriktet Distriktet är närvarande i distriktsbornas vardag och fest. en stöder deras kristna tro och andliga tillväxt. Distriktsrådet och personal Ordinarie medlemmar: Ordf. Maria Wuolijoki, vice ordf. Sven Seger. Ordinarie: Ulla Sandström, Harry Hakalax, Nina Uusitalo, Nina Karle, Rita Polster. Suppleanter: Thea Kusénius, Margareta Wikstedt, Carl-Göran Sten, Aslög Weber, Margaretha Moring-Salomaa och Sven Seger. Församlingsrådets representant: Camilla Vuoristo, Heidi Juslin-Sandin (suppleant). Distriktspräster: Brita Ahlbeck och Roger Rönnberg. Anställda: Diakoniarbetarna Majvi Andersson-Sjögren och Beatrice Karlemo, barnledare Jenni Björkqvist, ungdomsarbetsledare Camilla Dannholm, kantorerna Eeva-Liisa Malmgren och Pia Bengts och övervaktmästare Karl Grönqvist. Under året hölls två distriktsrådsmöten. Esbobor i södra Esbo från områdena Hagalund (Otnäs, Westend, Bredvik, Smedsby, Mankans) - Olars (Gäddvik, Mattby, Storåker) Esboviken (Sökö, Sommarö, Kaitans, Estmalmen, Mårtensby, Ladusved). Gudstjänster Högmässor i Hagalunds kyrka (en gång i månaden), Olars kyrka (en gång i månaden); i Olars, Mattby och Sökö kapell firades högmässa 1-2 gånger per termin. Högmässorna (ibland mässa eller gudstjänst med små och stora) efterföljdes varje gång av kyrkkaffe eller lunch; babykyrka, Taizéandakter och bönekvarten i Olars kyrka. Skolgudstjänster och daghemsandakter ordnades inom hela distriktet och konfirmationsmässor hölls i Olars och Hagalunds kyrkor. Julbön hölls i Sökö kapell och Olars kyrka; lägergudstjänster, adventsgudstjänst, julotta och påsknattsmässa firades i Mataskärs kapell. Mattby-Gäddvik pensionärer samlades till de vackraste julsångerna och julgröt i Gäddviks kapell och Esbovikens pensionärer på motsvarande sätt i Sökö kapell. De vackraste julsångerna sjöngs även i Sökö kapell, Mattby kapell (gudstjänst med De vackraste julsångerna) och i Hagalunds kyrka. Ungdomsmässor firades tre gånger/termin i Sökö kapell. 23

24 Grupper Olars kyrka: Dagklubb, bibel- och samtalsgrupp, öppet hus med kaffe under sommaren, diakonilunch och Novenakören. Mattby kapell: Eftis (våren, från hösten miniorer) och Imse-Vimseklubben. Sökö kapell: musik och lek, eftis (under våren, från hösten miniorer), seniorgrupp, barnkören och samtalsgrupp (hösten). Mataskär: braskvällar för kvinnor. Espoonlahden seurakuntas ungdomsgård Sode: ungdomskvällar i samarbete med den loka finska församlingen. Esbovikens kyrka: dagklubb (från hösten i Sökö kapell). Övrig verksamhet Midsommarfesten på Mataskär. Pensionärsföreningens kör Furorna övade i Olars kyrka. AA- och AlAnon-grupper samlades regelbundet i Olars kyrka. De olika varianterna av gudstjänster har uppskattats. Antalet gudstjänstbesökare är detsamma som under tidigare år och olika samlingar kring advent och jul är populära. På grund av renoveringen av Esbovikens kyrka flyttade verksamheten till Sökö kapell. Södra distriktet upphör efter verksamhetsåret 2015 på grund av omorganisering i församlingens verksamhet. 24

25 Centrumdistriktet en skapar kristen gemenskap bland dem som bor nära Esbo domkyrka och i Södrik. en stöder församlingsmedlemmarnas kristna tro och andliga tillväxt. Distriktsrådet och personal Ralf Bäckström, Christer Jokela, Hannele Nygård, Susanne Paananen, Ann-Mari Rantala. Suppleanter Benita Falkstedt, Sirpa Karlsson, Solveig Rosenberg-Wikström, Kristina Sten, (en suppleantplats ledig). Församlingsråds representant Pirkko Träskbacka och hennes suppleant Tiina Kujala. Distriktspräst Mirja von Martens. En anställd från följande fyra arbetsenheter deltar i möten: en från musikverksamheten, en från diakonin, en från ungdomsarbetet och en från barnverksamheten. Distriktsrådet sammankallades tre gånger under året. en är församlingsbor som är bosatta på distriktets område samt hela församlingen. Esbo domkyrka är hela församlingens centrum. I församlingsgården ordnades födelsedagsfester, kyrkkaffe-evenemang till exempel för Gemensamt Ansvar-start, kyndelsmässodagens lunch och morsdagslunchen. På området samlas Handarbetsgruppen och körer. En allsång- och konsertkväll, Psalmström i motorn med Eeva-Liisa Malmgren, Nina Kronlund och Markus Malmgren, ordnades i domkyrkan. Kollekten gick till Gemensamt Ansvar. Distriktsrådsmedlemmar har även ställt upp som kyrkkaffevärdar i Sockenstugan på söndagar och som kyrkvärdar i domkyrkan. Vårutfärden i maj gjordes till Lottamuseet i Tusby. Södrik kapell Mässa kl. 13 fyra gånger på onsdagar och kl. 18 två gånger på tisdagar. Temakvällar: Matkväll för GA (tema Finlandssvenskt ), grillfest, adventsfest. Pensionärskretsen samlas varannan vecka. Förutom vid gudstjänsterna och vid större evenemang har vi nått församlingsborna bäst genom gruppverksamheten, så som Handarbetsgruppen och körerna. Till vårutfärden har kommit många deltagare. Under året har ungefär lika många deltagare kommit till alla mässor i Södrik, oberoende av om mässan börjat kl. 13 eller kl. 18. Deltagarantalet i Södrik nådde årets rekord på grillkvällen 2.6. För Södrikborna är kapellet en viktig träffpunkt på promenadavstånd. Aktiva församlingsmedlemmar kommer gärna till så många evenemang som det bara ordnas. Sammanslagningen av de två distrikten Morby och Södrik har nu varit i kraft två år och fungerat väl. På grund av omorganisering upphör distriktsindelningen dock efter verksamhetsåret Södrik nya kapell planeras vara färdigt sommaren 2016 och vår verksamhet antas börja där på hösten. 25

26 Norra distriktet Distriktet är närvarande i distriktsbornas vardag och fest. en stöder deras kristna tro och andliga tillväxt. Distriktsrådet och personal Ordinarie medlemmar: Roger Storås, ordförande och församlingsrådets representant, Heikki Alavesa, sekreterare, Toini Malmström, Birgit Jakobsen-Korvenoja, Heidi Järvinen, Karl-Johan Krokfors och Marina Malmström. Suppleanter: Jannika Lassus (församlingsrådets representant), Mårten Malmström och Ditte Sandholm. Anställda: Heidi Jäntti, distriktskaplan; Kira Ertman, distriktskaplan; Synnöve Heikkinen, diakonissa; Nina Kronlund, kantor; Johanna Terho, ledande ungdomsarbetsledare; Tina Laahanen, ansvarig barnledare. Församlingsbor som är bosatta på distriktets område. Regelbunden verksamhet ordnades för alla åldersgrupper. Internt samarbete med olika arbetssektorer inom församlingen, externt samarbete med Gammelgård ungdoms- och allmogeförening, Esbo jordbrukare, Folkhälsan, skolor som är belägna på distriktets område samt med Espoon tuomiokirkkoseurakunta och Leppävaaran seurakunta. Gudstjänstlivet på distriktets område var under året aktivt och mångsidigt. I Köklax kapell firades både högmässor och lovsångsmässor. I Karabacka kapell firades högmässa i regel varannan söndag och kvällsmässor sommartid. I Kalajärvi kapell samlades man till söndagssamling med dikt och musik en gång på våren och hösten samt för att sjunga de vackraste sommarpsalmerna i augusti. På distriktets område firades även konfirmationer, skolgudstjänster, stilla veckans andakter och mässa med de vackraste julsångerna. En del skriftskolsamlingar ordnades på distriktets område. Julfester med de vackraste julsångerna ordnades i Kalajärvi och Köklax kapell. Luciatågen från Rödskogs respektive Kungsgårdsskolan medverkade. Pensionärskretsarna samlades regelbundet i Kalajärvi, Karabacka och Köklax. I Köklax samlades dessutom Träffdax-kretsen för daglediga. Gröndalsafton ordnades i maj och i december. Hobbykretsen samlades en gång i månaden i Gammelgård. Morgonsamlingar ordnades i lågstadieskolorna på distriktets område. Dagklubbar samlades i Gammelgård och i Alberga kyrka. Daghemmen på distriktets område besöktes i samband med påsken och julen. Distriktsrådet medverkade som gudstjänstgrupp i högmässan i Karabacka kapell i april och i september. Distriktsrådet har varit aktivt med fyra möten, som hölls bl.a. i Gröndal och Köklax. De frivilligas insats är väsentligt bl.a. i lovsångsmässorna och vikarierande i pensionärskretsarna. Frivilligverksamheten behöver breddas och utvecklas konstant. Som helhet kan man tryggt konstatera att verksamheten på distriktets område är mångsidigt och når alla åldersgrupper. Pensionärskretsarna är en viktig verksamhetsform som uppskattas högt av de daglediga som deltar. Julfesterna i både Kalajärvi och Köklax är mycket viktiga för områdets invånare. Julfesterna lockar även sådana personer som annars inte är aktiva i församlingen. Norra distriktet upphör efter verksamhetsåret