Sveriges energisituation i ett europeiskt och globalt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges energisituation i ett europeiskt och globalt perspektiv"

Transkript

1 RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 3 JULI 2013 Sveriges energisituation i ett europeiskt och globalt perspektiv Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets uppfattning och skall inte ses som ett uttalande eller ställningstagande av Kungl. Vetenskapsakademien. ENERGIUTSKOTTET, KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE STOCKHOLM, SWEDEN TEL , FAX INFO@KVA.SE BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES: LILLA FRESCATIVÄGEN 4A, SE STOCKHOLM, SWEDEN

2 Sammanfattning Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott utgår, i sina scenarier när det gäller framtida konsumtion och produktion av energi, från att användning av fossila energikällor på annat än en bråkdel av nuvarande nivå är ohållbart på sikt eftersom deras miljö- och klimatpåverkan är oacceptabla. Förnybar energi och kärnkraft är de fossilfria alternativ som Energiutskottet prioriterat i sina scenarier om energisituationen i Sverige och i världen fram till Sverige har redan en fördelaktig situation genom att den svenska energitillförseln beror endast till 31 % på fossila bränslen, jämfört med det globala genomsnittet på 81 %. Speciellt iögonfallande är den svenska näst intill fossilfria elproduktionen som utgör en betydande del (27 %) av den totala svenska energitillförseln på 551 TWh. Detta skall jämföras med den globala elproduktionen (14 % av energitillförseln på TWh) som till 67 % kommer från fossila bränslen. Område Energitillförsel % fossil % el Elproduktion % fossil % förnybart % kärn Sverige 551 TWh 31 % 27 % 146 TWh 3 % 54 % 43 % EU TWh 76 % 16 % TWh 53 % 19 % 28 % Världen TWh 81 % 14 % TWh 67 % 20 % 13 % Tabell 1. Energitillförsel och elproduktion i Sverige, EU-27, och Världen Uppgifter från Eurostat, IEA:s World Energy Key Statistics, Svensk energi, Energimyndigheten. Här och i det följande betecknar förnybart den flödande solenergin och geoenergin. Bränslen för utrikes flyg och sjöfart ingår inte i den svenska statistiken Den förestående minskningen av fossila bränslen och ökningen av icke-fossila energislag gör att koldioxidutsläppen reduceras och andelen el i energitillförseln ökar. Eftersom elenergi är av högre kvalitet än värmeenergi medför ökad andel elenergi en effektivisering av energianvändningen. Med en värmepump kan 3-5 gånger mer värmeenergi produceras än den elenergi som krävs för att driva värmepumpen. En bil går tre gånger längre på el än på bensin med motsvarande energiinnehåll. Till skillnad från Sverige produceras inom EU elen främst från fossila bränslen (53 %) och därför är satsningar på vindkraft och solkraft som ersättning för fossilkraft högprioriterat. En ökande andel väderberoende förnybar el från sol och vind kommer emellertid att kräva utbyggda elnät, ökad reglerkraft och energilagring allt till mycket höga kostnader. Sverige har den stora fördelen att genom riklig tillgång på vattenkraft, biokraftvärme, vindkraft samt kärnkraft redan nu ha tillräckligt med fossilfri el för de inhemska behoven. I och med att fossilkraften ersätts med ökad andel intermittent väderberoende el får kärnkraften en allt viktigare roll som baskraft för stabilisering av elsystemet. Globalt svarade kärnkraften 2010 för 13 % av elproduktionen, i EU-27 för 28 % och i Sverige för 43 %. Energiutskottet baserar sina scenarier på att kärnkraften ingår i framtidens energimix för att ersätta en del av dagens fossila baskraft. Den ger obetydliga utsläpp av växthusgaser och är i ett systemkostnadsperspektiv konkurrenskraftig jämfört med förnybara alternativ. Kärnkraft är också den mest hållbara av alla energikällor när 2

3 det gäller materialbehoven för att bygga kraftverk. Åtgången av aluminium, koppar och järn i ton per genererad TWh är lägst bland icke-fossila energislag enligt beräkningar från Stuttgart Institute of Energy Economics. Den svenska slutliga energikonsumtionen (energianvändningen) kan genom effektiviseringar minska från dagens 400 till 335 TWh, alltså med 16 %, fram till 2050 enligt Energiutskottets scenarier. I sitt svenska 2050-scenario har den primära energitillförseln beräknats bli 525 TWh varav 8 % kommer från fossila bränslen, 35 % från kärnkraft och 57 % från förnybara energislag (bioenergi 208 TWh, vattenkraft 67 TWh, vind-, sol-, vågkraft 25 TWh). I sitt globala 2050-scenario har Energiutskottet utgått från att tillförseln av energi från fossila bränslen begränsas i enlighet med IPCC:s mål om högst två graders höjning av den globala medeltemperaturen (IPCC=Intergovernmental Panel on Climate Change). Största potentialen för ökning av tillförseln av koldioxidutsläppsfri energi finns i de redan etablerade energikällorna vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi. För år 2050 beräknas den primära energitillförseln bli TWh (55 % fossil energi) varav TWh elenergi. Energiutskottets scenario överensstämmer relativt väl med International Energy Agency s, IEA:s BlueMap-scenario i vilket koldioxidutsläppen från energigenerering halverats 2050 jämfört med Denna halvering förutsätter storskalig infångning och lagring av koldioxid. BlueMap scenariot innebär att den globala primärenergitillförseln ökar med 23 % mellan 2010 och 2050, från TWh till TWh, inom vilket elgenereringen ökar från till TWh. Mycket stora investeringar behövs enligt IEA för att möta världens ökande energibehov. I referensscenariot beräknas miljarder dollar behöva investeras mellan 2010 och 2050 i fordon, elektriska apparater samt anläggningar inom tung industri. Ytterligare investeringar på miljarder dollar beräknas i BlueMap-scenariot för att minska utsläppen genom infångning och lagring av koldioxid, genom effektivare energianvändning med utnyttjande av el, i transportsektorn med hybridfordon, inom bostadssektorn med hjälp av värmepumpar och inom industrisektorn genom ytterligare elanvändning. Mycket stora investeringar behövs alltså inom energisektorn för att tillgodose en växande världsbefolknings energibehov utan att äventyra miljö och klimat. För Sveriges del gäller det att förvalta och utveckla den förnämliga energimix vi redan har till gagn för landets näringsliv och dess invånare. Energiutskottets globala 2050-scenario med en primär energitillförsel på TWh utgår från att andelen fossil energi tydligt begränsas för att reducera risken för allvarliga effekter på jordens klimat. I en rapport från IEA publicerad 2012 presenteras två scenarier för 2035, ett kallat NPS som ger TWh (med en årlig tillväxtfaktor på 1,2 %) och ett annat kallat 450S som ger TWh (med en tillväxtfaktor på 0,6 %.) En extrapolation till 2050 med samma tillväxtfaktorer ger TWh resp TWh. Dessa scenarier som bygger på fortsatt tillväxt i världsekonomin kommer svårligen att kunna nås utan betydande ökningar av andelen fossil energi. Energiutskottets 2050-scenario och IEA:s BlueMap-scenario visar dock att världens energibehov kan klaras med / TWh men till mycket höga kostnader. 3

4 Från fossil till icke-fossil energi Världen står inför utmaningen att radikalt ställa om energiförsörjningen som i dag till 81 % baseras på fossila bränslen (31 % för Sverige). Dagens omfattande användning av olja, kol och fossil gas som bränsle leder förutom till global uppvärmning och andra miljö- och hälsoeffekter, också till en kraftig åderlåtning av en ändliga och värdefulla naturresurser. I sina framtidsscenarier för 2050 utgår KVA:s Energiutskott från att energitillförseln från icke-fossila energikällor optimeras, att fossila energikällor begränsas och att energianvändningen effektiviseras och justeras efter tillgänglig energi. Det finns tre former av energi: solenergi, geoenergi och kärnenergi. De kan härledas till olika slags kärnreaktioner; i solens inre, i jordens inre och i kärnkraftreaktorer. Solinstrålningen kan antingen direkt tillvaratas och omvandlas till el och/eller värme eller indirekt utnyttjas i den rörelse som den genererar i luft och vatten, vind och vågor. Denna flödande energi är ojämnt fördelad i tid och rum. Solenergin kan också magasineras vilket skett i årmiljoner och resulterat i de fossila bränslena kol, olja och gas. Idag koncentreras solenergin genom nederbörden i vattenmagasin och genom fotosyntesen i den växande biomassan. Sverige är lyckligt lottat med förhållandevis stora mängder magasinerad solenergi, som bland annat ger oss el från vattenkraften och el/värme från skogens biomassa, samt geoenergi. Världen måste i största möjliga utsträckning ställa om från fossila bränslen till icke-fossila former av solenergi, geoenergi och kärnenergi. Detta kommer att leda till att koldioxidutsläppen minskar och andelen el i energitillförseln ökar. Eftersom elenergi är av högre kvalitet än värmeenergi medför ökad andel elenergi en effektivisering av energianvändningen. Med en värmepump kan 3-5 gånger mer värmeenergi produceras än den elenergi som krävs för att driva värmepumpen. En bil går tre gånger längre på el än på bensin med motsvarande energiinnehåll. Energisituationen 2010 Sverige har redan nu en fördelaktig situation genom att den svenska energitillförseln endast beror till 31 % på fossila bränslen, jämfört med det globala genomsnittet på 81 %. Speciellt iögonfallande är den svenska näst intill fossilfria elproduktionen som utgör en betydande del (27 %) av den totala svenska energitillförseln på 551 TWh. Detta skall jämföras med den globala elproduktionen (14 % av energitillförseln på TWh) som till 67 % kommer från fossila bränslen. Sveriges unika elmix utvecklades under 1900-talet genom utbyggnad av vattenkraften, följt av utvecklingen av kärnkraften och under senare tid genom tillkomsten av biokraft och vindkraft. Andelen förnybar energi i den globala primärenergitillförseln är 13 %, vilket inte ändrats nämnvärt under de senaste 40 åren. Och trots att utbyggnadstakten av vind- och solel ofta framhålls som storartad uppgår dess andel, tillsammans med den geotermiska energin, inte till mer än ca 1 % av den globala primärenergitillförseln. 4

5 Område Energitillförsel % fossil % el Elproduktion % fossil % förnybart % kärn Sverige 551 TWh 31 % 27 % 146 TWh 3 % 54 % 43 % EU TWh 76 % 16 % TWh 53 % 19 % 28 % Världen TWh 81 % 14 % TWh 67 % 20 % 13 % Tabell 1. Energitillförsel och elproduktion i Sverige, EU-27, och Världen Uppgifter från Eurostat, IEA:s World Energy Key Statistics, Svensk energi, Energimyndigheten. Här och i det följande betecknar förnybart den flödande solenergin och geoenergin. Bränslen för utrikes flyg och sjöfart ingår inte i den svenska statistiken Bioenergi, Sveriges bästa energialternativ EU har fastställt mål/direktiv för hur unionens energiomställning skall ske. Ett övergripande mål fram till 2020 är att minska koldioxidutsläppen med 20 %, samt att förbättra energiförsörjningstryggheten. För svensk del ter sig bioenergi som det mest attraktiva alternativet för att nå det övergripande målet, genom bland annat bättre utnyttjande av avverkningsrester (GROT), organiskt avfall och torv. Den pågående ersättningen av fossila bränslen i kraftvärmeverken med biobränslen leder alltså till minskning av den fossila energitillförseln samtidigt som importberoendet minskar. Snart kommer också biodrivmedel att produceras av skogsråvara; forskning har visat att särskilt metanol kan produceras med hög effektivitet. Det krävs dock långsiktiga investeringar för att bygga upp de storskaliga anläggningar och den infrastruktur som krävs för att kunna konkurrera med fossila drivmedel. Biometanol och Sveriges fossilfria el erbjuder goda förutsättningar att minska transportsektorns beroende av fossila drivmedel, speciellt i samband med ökad användning av hybridfordon. På sikt kan produktionen av skogsråvara öka genom tillväxthöjande åtgärder. Vägledande för Energiutskottets uppskattning av storleken på uttag av skog för energiändamål är att den svenska industri som beror av skogsråvara skall ha företräde och att avverkningen skall vara mindre än tillväxten så att svensk skog kan fortsätta att vara en koldioxidsänka. För närvarande är den svenska nettoemissionen av koldioxid mycket liten tack vare den svenska skogens koldioxidupptag. EU:s målsättning är att andelen förnybar energi skall uppgå till 20 % fram till Detta är ett genomsnitt för EU. Sverige använder redan 51 % förnybart i sin energimix men har i diskussionen om bördefördelning tagit på sig att höja denna andel ytterligare. Detta bör enligt Energiutskottet ske främst genom att öka andelen bioenergi från skogsråvara. Den pågående avskogningen i världen gör att uttag av skogsbioenergi måste vägas mot de klimateffekter som kan bli följden av för stora uttag. Sverige har genom nuvarande skogstillväxt marginal att väsentligt öka uttaget av skogsbiomassa för energiändamål. Vindkraft och solkraft I de flesta EU-länder produceras en stor del av elen med fossila bränslen, och därför är satsningar på vindkraft och solkraft som ersättning för fossil kraft högprioriterat. Inledningsvis kommer kvarvarande fossila kraftverk att kunna kompensera fluktuationerna i eltillförsel från sol och vind. Men i och med att en allt större andel av elproduktionen fluktuerar tillkommer ökande behov av reglerkraft, utbyggda kraftnät samt styrning av konsumtionen. Detta kommer att leda till ökade kostnader för konsumenterna. Sverige har redan nu ett stabilt elsystem med vattenkraft, kärnkraft och en del biokraft. En överdimensionerad utbyggnad av svensk 5

6 vindkraft eller en allt för stor utbyggnad av överföringskapaciteten mellan kontinenten med stora inslag av intermittent elproduktion kan således komma att drabba svenska konsumenter, industri såväl som privatkunder, i form av höjda priser och försämrad försörjningstrygghet. Vindkraft som är ett alternativ för att ersätta fossilkraft i många andra länder är således inte lika betydelsefull för det svenska elsystemet. Energiutskottet förutsätter att vattenkraften även fortsättningsvis skall vara den enda källan för reglering av vindkraftens oregelbundenhet. Enligt Energiutskottet bör svensk vindkraft kunna byggas ut till cirka 10 TWh inom ramen för det nuvarande svenska elsystemets begränsningar, i form av otillräcklig ledningskapacitet och vattenkraftens reglerförmågahos vattenkraften son kan komma att minskas ytterligare som följd av EU:s nya vattendirektiv och nya vattendomar. En nyligen presenterad rapport från Svenska Kraftnät visar att 17 TWh vindkraft skall kunna integreras i det svenska elsystemet inom de närmaste 15 åren förutsatt att investeringar på 73 miljarder kronor görs, vilket också medför kraftigt förhöjda nätavgifter. Ett examensarbete vid Uppsala universitet har på Energiutskottets uppdrag undersökt svenska kommuners intresse och planer för etablering av vindkraftverk. Samråd mellan kommuner och vindkraftproducenter har skett om inte mindre än 80 TWh vindkraft till en maxeffekt av 30 GW, vilket är mer än Sveriges totala effektbehov (25 GW). Minimieffekten blir enligt Svenska Kraftnäts uppskattning (6 %) 1,8 GW, vilket är helt otillräckligt för att klara behoven exempelvis en kall vinterdag. Uppenbarligen har Sveriges kommuner inte samrått sinsemellan och inte tagit del av Svenska Kraftnäts rapport som anger att 17 TWh ska kunna integreras i det svenska kraftsystemet. El från solceller (photovoltaics) kommer också att bli betydelsefulla men i likhet med vindkraften är den korta utnyttjandetiden en nackdel. En annan intressant teknik för att tillvarata solenergin är Concentrating Solar Power (CSP). Den har fördelen att ständigt kunna tillhandahålla el och kunna utnyttjas som reglerkraft för intermittent sol- och vindkraft. Den infångade solenergin koncentreras och värmer en vätska som lagras vid hög temperatur och kontinuerligt tappas ut i form av ånga för att driva en turbin och generera el. För Europas del är Sydeuropa, Nordafrika och Mellersta Östern av intresse när det gäller CSP. DESERTEC-projektet är ett stort pågående CSP-projekt. Vid sidan av stora anläggningar avsedda att producera el för de stora kraftnäten kan el från solceller och små vindkraftverk avsedda för privata kunder ha en viss potential för framtidens elförsörjning. Det är dock svårt att i dagsläget göra prognoser när det gäller omfattningen. Kärnkraft Efter 2004 har antalet reaktorer som byggts i världen varit fler än de som stängts av, bortsett från 2011 då åtta reaktorer stängdes av som följd av det tyska avvecklingsbeslutet. Enligt World Nuclear Association (WNA) fanns år 2013 i januari 435 reaktorer anslutna till elnäten, 65 under byggnad, 167 planerades för den närmaste 10-årsperioden och ytterligare 367 föreslagna att tas i drift inom 15 år. Flera av de befintliga reaktorerna börjar dock åldras och en avveckling av gamla reaktorer sker kontinuerligt, men det är fler som byggs än som stängs av. Bland de länder som för närvarande bygger flest reaktorer kan nämnas Kina, Indien, Sydkorea och Ryssland. 6

7 Kina intar en tätposition med 29 reaktorbyggen och ambitionerna för ytterligare byggen är höga, främst för att ersätta en del av Kinas kolkraftverk. Inom EU diskuteras nya reaktorbyggen i vissa östeuropeiska stater, Finland, Frankrike och Storbritannien. Globalt svarade kärnkraften 2010 för 13 % av elproduktionen, i Sverige för 43 % och i EU-27 för 28 %. Elproduktionen inom EU kommer också från fossila bränslen med 53 %, vattenkraften med 14,4 % och vindkraften med 4,6 %. I och med att den fossila elproduktionen ersätts med ökad andel intermittent väderberoende el (sol och vind) får kärnkraften en allt viktigare roll som baskraft för stabilisering av elsystemet. Trots vad som ibland hävdas kommer det inte att bli brist på kärnbränsle. Exempelvis kommer den 4:e generationens reaktorer, som nu utvecklas, att utnyttja uranets energiinnehåll 100-falt bättre än nuvarande reaktorer. Dessutom kommer existerande kärnavfall att kunna användas samtidigt som avfallets långlivade restprodukter destrueras. Det finns också klyvbart uran och torium, ett annat kärnbränsle, i jordskorpan och i havet motsvarande miljontals års behov. Havet innehåller också tungt väte, ett bränsle som kan hålla framtida fusionsreaktorer i gång för i princip obegränsad tid. Den mycket ringa åtgången på kärnbränsle gagnar miljön. Sveriges årliga energitillförsel motsvarar lasten av en enda långtradare lastad med klyvbart uran jämfört med två miljoner långtradare om kol vore alternativet. Säkerhetsfrågorna inom kärnkraftområdet har efter Fukushima-olyckan kommit mer i fokus och man utvecklar nu tekniken för att innesluta en eventuell härdsmälta och genom att förse reaktorerna med den typ av filter för radioaktiva utsläpp som redan finns installerade i svenska kärnkraftverk. Bland nya typer av reaktorer som nu utvecklas skall särskilt nämnas små modulära reaktorer i USA, natriumkylda reaktorer med återvinning av kärnavfall i Sydkorea och gaskylda grafitkulereaktorer i Kina. I Sverige är det för närvarande endast tillåtet att ersätta befintliga reaktorer. Om man antar att de nuvarande reaktorerna kan drivas i max 60 år blir det aktuellt att ersätta den först byggda reaktorn i Oskarshamn senast 2032, alltså senast om 20 år. Eftersom nya reaktorer är betydligt kraftfullare än dagens kommer den svenska kärnkraftselen att öka om alla nuvarande reaktorer ersätts med nya. För att kärnkraften skall finnas kvar i det svenska elsystemet måste industri och berörda myndigheter börja agera nu eftersom tiderna för tillståndsgivning och konstruktion av nya reaktorer är långa. Statligt stödd kärnkraftforskning behöver initieras, dels för att fånga upp de många nya idéer som utvecklas, dels för att hålla kunskaps- och utbildningsnivån hög. Media har ansvar för att korrekt återge händelser inom kärnkraftområdet, t.ex. var en del av rapporteringen från Fukushima-olyckan i samband med Tsunami-katastrofen starkt vinklad. Hälsoeffekterna av strålningen föranledd av olyckan finns väl dokumenterade av FN-organet UNSCEAR och de ekonomiska effekterna har nyligen dokumenterats i Vetenskapsakademiens tidskrift AMBIO av förre SKI-chefen Lars Högberg. Energieffektivisering Den svenska energikonsumtionen kan genom effektiviseringar minska från dagens 400 till 335 TWh, alltså med 16 % fram till 2050 enligt Energiutskottets scenarier. Det antas då att folkmängden 2050 ökat till 10 miljoner. Huvuddelen av minskningen av energikonsumtionen 7

8 kan åstadkommas inom transportsektorn (33 %) samt bostads- och servicesektorerna (19 %), framförallt genom övergång till elfordon, byggande av passivhus och ombyggnad av befintliga bostäder. Industriproduktionen antas kunna fortsätta växa fram till 2050 med oförändrad energikonsumtion tack vare effektiviseringar. Detta antagande baseras på att industriproduktionen under de senaste 40 åren kunnat dubbleras trots en i huvudsak oförändrad energikonsumtion. Mot denna bakgrund har Energiutskottet reagerat kraftfullt mot ett EU- förslag om att Sverige skulle minska sin primära energitillförsel med 26 % fram till Detta skulle för Sverige ha varit helt orealistiskt och skulle ha inneburit en minskning motsvarande hela den svenska transportsektorns energianvändning. Förslaget var framtaget av ITRE-kommittén inom EUparlamentet och diskuterades inom parlamentet i juni (Riksdagens näringsutskott är politiskt kontaktorgan gentemot ITRE.) Förslaget förkastades men kommer nu att omarbetas och presenteras i reviderad form Det är av stor vikt för Sverige att det pågående arbetet om energieffektivisering inom EU följs och analyseras noga och att beslut baseras på genomarbetade underlag. Energiutskottet följer arbetet inom EU bland annat genom EASAC, de europeiska akademiernas kontaktorgan mot EU. Sveriges energi 2050 I sitt svenska scenario 2050 har Energiutskottet utgått från den efter effektiviseringar framräknade energikonsumtionen på 335 TWh, som innebär 525 TWh i primär energitillförsel. Av denna kommer 8 % från fossila bränslen, 35 % från kärnkraft och 57 % från förnybar energi (bioenergi 208 TWh, vattenkraft 67 TWh, vind-, sol-, vågkraft 25 TWh) Världens energi 2050 I sitt globala scenario har Energiutskottet utgått från att tillförseln av energi från fossila bränslen begränsas i enlighet med IPCC:s mål om högst två graders ökning av den globala medeltemperaturen. Enligt beräkningarna behöver då den fossila energitillförseln minskas från TWh år 2010 till TWh år Största potentialen för ökning av tillförseln av energi utan koldioxidutsläpp finns i redan etablerade energikällor som vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi, där tillförseln kan tredubblas jämfört med nuläget. Solenergi förväntas vara den starkast växande av de olika energialternativen. Energisituationen 2050 I tabell 2 återfinns energitillförsel och elenergi 2050 för Sverige och världen enligt Energiutskottets scenarier. Den mest påtagliga förändringen jämfört med 2010 är att världens elproduktion mer än fördubblats, inte oväntat eftersom såväl den förnybara väderberoende energin som kärnkraften resulterar i elproduktion. För Sveriges del är största skillnaden jämfört med 2010 att energitillförseln 2050 endast till 8 % kommer från fossila bränslen. Det förtjänar framhållas att Sverige och svenskt näringsliv borde ha en stor konkurrensfördel tack vare det låga beroendet av importerad fossil energi, främst inom el-sektorn. Utsläpp av koldioxid vid produktion av varor och tjänster är lägre i Sverige än i de flesta andra länder. För att upprätthålla denna konkurrensfördel, är det viktigt att vidareutveckla energimixen så att den blir helt fri från fossilproducerad energi. 8

9 Område Tillförsel % fossil % el Elenergi % fossil % förnybart % kärnkraft Sverige 525 TWh 8 % 34 % 179 TWh 0 % 64 % 36 % (EnU) Världen TWh 55 % 26 % TWh 35 % 48 % 17 % (EnU) Världen BlueMap TWh 45 % 20 % TWh 29 % 47 % 24 % Tabell 2. Energitillförsel och elproduktion i Sverige och världen 2050 enligt Energiutskottets scenarier (EnU). EnU:s scenario för världen ligger relativt nära IEA:s (International Energy Agency) BlueMap-scenario. Vid Energiutskottets uppskattning av icke-fossil andel i världens energiförsörjning (45 %) har bidragen från bioenergi, vindkraft, solenergi, vattenkraft och kärnkraft optimerats med ledning av Energiutskottets studier (se Den fossila andelen energi på 55 % har räknats fram så att IPCC:s tvågradersmål tillgodoses 1. Denna rätta-mun-efter matsäcken strategi leder till en global energiproduktion år 2050 på TWh. Resultatet ligger i linje med IEA:s BlueMap-scenario i vilket koldioxidutsläppen från energigenerering halverats 2050 jämfört med Denna halvering förutsätter storskalig infångning och lagring av koldioxid. BlueMap-scenariot innebär att den globala primärenergitillförseln ökar med 23 % mellan 2010 och 2050, från TWh till TWh, inom vilken elgenereringen ökar från till TWh. Scenariot överensstämmer förvånansvärt väl med Energiutskottets 2050-scenario med TWh varav TWh el. En berättigad fråga är om TWh räcker för en beräknad världsbefolkning på 9 miljarder människor år Nedan har ett försök gjorts att dela upp världen i OECD-länder och övriga länder och anta att OECD kan effektivisera sin energianvändning med 20 % fram till 2050, vilket bör vara möjligt baserat på den genomgång som gjorts av Sveriges potential för effektiviseringar. Med denna utgångspunkt kan en beräkning göras om energikonsumtion 2050 för OECD- såväl som icke-oecd länder. Räcker TWh primärenergi för 9 miljarder människor 2050? 2010 hade OECD TWh för 1,2 miljarder kwh/individ 2010 hade övriga världen TWh för 5,8 miljarder kwh/individ OECD bör kunna effektivisera 20 % 2050 har OECD TWh för 1,4 miljarder kwh/individ 2050 har övriga världen TWh för 7,6 miljarder kwh/individ Hur fördelar sig elen? En elrevolution! 2010 hade OECD TWh el för 1,2 miljarder kwh/individ 2010 hade övriga världen TWh el för 5,7 miljarder kwh/individ OECD bör kunna effektivisera 20 % 2050 har OECD TWh el för 1,4 miljarder kwh/individ 2050 har övriga världen TWh el för 7,6 miljarder kwh/individ 1 Se rapporten Energy resources and their utilization in a 40-year perspective up to 2050 ( vetenskap_samhallet/energi/utskottet/syntes_energi_eng_2010). 9

10 Resultatet är inte godtagbart ur en global rättvisesynpunkt. Visserligen har gapet i energitillförsel mellan OECD och övriga världen räknat per individ minskat påtagligt mellan 2010 och 2050, men energikonsumtionen per individ i icke-oecd-länder är praktiskt taget oförändrad jämfört med nuläget. Men situationen kan komma att bli sämre än så. Under ett fortsatt globaliserat näringsliv är det snarare troligt att icke-oecd-länder kommer att öka sin energitillförsel i stället för att minska den med 20 %. Beträffande tillgången på el ser situationen ljusare ut. Samma jämförelse mellan OECD- och icke-oecd-länder visar att den nuvarande stora skillnaden per individ med en faktor 5,6 har minskat till en faktor 1,3 kring Med tanke på elens höga kvalitet, dvs. att så mycket mer mekaniskt arbete kan utvinnas jämfört med värmeenergi, är denna situation positiv. Diskussion Den nuvarande snabba ökningen av fossil energiproduktion i världen tyder på att andelen fossil energi år 2050 kommer att bli mycket större än vad som antagits i utarbetandet av Energiutskottets scenario, som baserats på tvågradersmålet definierat i IPCC Eftersom den globala temperaturen inte ökat särskilt mycket under 2000-talet trots att växthusgaserna fortsatt akumulera i atmosfären finns det anledning att invänta IPCC:s kommande rapport under hösten 2013 för att se om sambandet mellan förväntad temperaturökning och luftens halt av växthusgaser kommer att revideras jämfört med IPCC-2007 rapporten. Mål om framtida utsläppsbegränsningar kommer säkerligen att påverkas av 2013 års IPCC-rapport. Förutom deras klimatpåverkan finns många andra skäl att minska användningen av fossila bränslen, nämligen deras ändlighet, deras miljöpåverkan vid utvinning och genom försurning av mark och vatten samt spridning av tungmetaller. Fortsatta avgifter, i form av skatter och utsläppsrätter mm., på utnyttjandet av fossila bränslen är nödvändiga för att påskynda omställningen mot icke-fossila energikällor. Paradoxalt nog minskar svensk industris konkurrenskraft när elpriserna i Sverige höjs som en följd av höjda avgifter på fossila bränslen, trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri jämfört med stora delar av omvärlden (se tabeller 1 och 2). Anledningen är att elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden som bestäms av priset på fossilt producerad el. Med en allt större integration av de svenska och europeiska elnäten kommer denna situation att accentueras. Eftersom produktionspris på vattenkraftsel och kärnkraftsel ligger långt under marginalkostnadspriset som bestäms av fossil kraftproduktion gynnar de höjda elpriserna elproducenterna men missgynnar elkonsumenterna inklusive industrin. Konsumentpriset på el utgörs dels av elpriset på den nordiska elmarknaden, dels av elnätsavgifter, dels genom skatter och avgifter, bland annat utsläppsrätter och elcertifikat. Det politiska inflytandet över konsumentpriset på el är i princip stort genom statligt ägda Vattenfall, som är en inflytelserik aktör på den nordiska elmarknaden, genom statliga Svenska Kraftnät samt genom skatter och lagstadgade avgifter. Mot bakgrund av dessa omständigheter föreslår Energiutskottet att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera prisfrågan utgående från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av höjda konsumentpriser på el. 10

11 EU får allt större inflytande över den svenska energipolitiken. Det är därför angeläget att politiker och oberoende forskare samråder inför beslut som fattas inom EU gällande medlemsländernas energiförsörjning. Det kan vara praktiskt för EU-kommissionen och -parlamentet att sätta upp olika procentsatser, som att fram till 2020 skall koldioxidutsläppen ha minskat med 20 %, andelen förnybart ha ökat med 20 % (andel biodrivmedel 10 %) och att effektiviseringar skall ha minskat energianvändningen med 20 %. Dessvärre har flera av dessa procentsatser inte förankrats i verkligheten. Många exempel från de senaste åren visar detta. Biodrivmedelsdirektivet på 10 % inblandning i bensin eller diesel kommer inte att uppnås, vilket EU-kommissionen nu konstaterat. Förra årets förhastade arbete med 20 %-direktivet för effektivisering till 2020 stoppades i sista stund inför omröstning i EU-parlamentet i juni 2012 genom insatser av bland andra Energiutskottet och de europeiska akademiernas samarbetsorganisation EASAC. För Sveriges del skulle beslutet ha inneburit 26 % minskning av energitillförseln, en energimängd som svarar mot hela transportsektorns energibehov. Nytt underlag för energieffektivisering skall vara färdigt för beslut i EU-parlamentet Förhandlingarna med enskilda länder är inte heller särskilt verkningsfulla vilket det tyska beslutet om avveckling av kärnkraften visar. Tyskland kommer att ersätta elproduktionen till stor del med fossilbaserad kraft och därmed frångå den i EU framförhandlade utsläppsminskningen! När all kärnkraft är stängd kommer Tyskland enligt beräkningar att ha byggt upp ökade utsläpp på hela 100 Mton koldioxid, vilket är dubbelt så mycket som Sveriges totala utsläpp från dagens förbränning av fossila bränslen. Slutligen måste EU-kommissionen i sina förhandlingar beakta medlemsländernas olika energisituation (tabeller 1 och 2). Det är inte rimligt för svensk ekonomi att bygga ett stort antal subventionerade vindkraftverk för elproduktion på export när Sverige är självförsörjande på el. Energiutskottet baserar sina scenarier på att kärnkraften ingår i framtidens energimix. Den ger obetydliga utsläpp av växthusgaser och är i ett systemkostnadsperspektiv konkurrenskraftig jämfört med förnybara alternativ. Kärnavfallet kräver förhållandevis modesta utrymmen för lagring jämfört med avfall från konventionella bränslen. För framtida lagring av koldioxid krävs helt andra volymer. Även en så stor olycka som den i Fukushima med ett enda stort utsläpp ger en begränsad miljöpåverkan jämfört med de ständiga utsläppen från förbränning av fossila bränslen och biobränslen. Kärnkraft är också den mest hållbara av alla energikällor när det gäller materialbehoven för att bygga kraftverk, något som framgår av nedanstående bild (Tabell 3) baserad på ett arbete vid Stuttgart Institute of Energy Economics. Kärnkraften har goda förutsättningar att bli en nyckelkomponent i världens framtida fossilfria baskraft. 11

12 Kol Brunkol Gas Kärnkraft Järn [ton / TWh] Koppar [ton/ TWh] Bauxit [ton/ TWh] Biobränsle Solel Vind Vattenkraft Tabell 3. Materialförbrukning för olika energikällor angiven i ton per terawattimme baserat på data för livslängd mm. för olika kraftverk. Bauxit är basmaterial för framställning av aluminium. Källa: Alfred Voss, Institut für Energiewirtschaft und Rationelle Energieanwendung, Universität Stuttgart (Symposium Energy 2050, Oktober 19 20, 2009, Stockholm) En utbyggnad av den civila kärnkraften förutsätter att risken för kopplingar till kärnvapensektorn minimeras eller elimineras. IAEA, International Atomic Energy Agency, i nära samverkan med FN, skall se till att utvecklingen av civil kärnenergi inte utnyttjas i militärt syfte. Av IAEA:s statuter framgår: The Agency shall seek to accelerate and enlarge the contribution of atomic energy to peace, health and prosperity throughout the world. It shall ensure, so far as it is able, that assistance provided by it or at its request or under its supervision or control is not used in such a way as to further any military purpose. Vid utvecklingen av nya reaktortyper inklusive bridreaktorer är det viktigt att kärnkraftindustrin utnyttjar ny teknik till eliminering av höganrikat klyvbart material i den civila kärnbränslecykeln. Uppenbarligen måste IAEA i framtiden få en än viktigare roll för att certifiera nya reaktortyper. Energiutskottets scenario som ger TWh utgår från att andelen fossil energi begränsas av att utsläppen inte får leda till att tvågradersmålet enligt IPCC 2007 överskrids. I en rapport från International Energy Agency (IEA) publicerad 2012 presenteras två scenarier för 2035, ett kallat NPS som ger TWh (med en årlig tillväxtfaktor på 1,2 %) och ett annat kallat 450S som ger TWh (med en tillväxtfaktor på 0,6 %) En extrapolation till 2050 med samma tillväxtfaktorer ger TWh resp TWh. Dessa scenarier som bygger på fortsatt tillväxt i världsekonomin kommer svårligen att kunna nås utan betydande ökningar av andelen fossil energi. 12

13 IEA:s BlueMap scenario visar dock att världens energibehov kan klaras även inom Energiutskottets scenario med TWh tillförd energi. Den högre andelen el i Energiutskottets scenario jämfört med BlueMaps TWh gör att de kan ses som likvärdiga när det gäller energianvändning. I BlueMap-scenariot beräknas betydande effektiviseringar nås med elektrifieringar i transportsektorn med hybridfordon, inom bostadssektorn med hjälp av värmepumpar och inom industrisektorn genom övergång till fossilfri el. IEA:s analyser visar att mycket stora investeringar behövs för att möta världens ökande energibehov. I referensscenariot beräknas miljarder dollar behöva investeras mellan 2010 och 2050 i fordon, elektriska apparater samt anläggningar inom tung industri. Ytterligare investeringar på miljarder dollar beräknas i BlueMap-scenariot för att minska koldioxidutsläppen, främst genom infångning och lagring och genom effektiviseringar. Mycket stora investeringar behövs alltså inom energisektorn för att tillgodose en växande världsbefolknings energibehov utan att äventyra miljön och klimatet. För Sveriges del gäller det att förvalta och utveckla den förnämliga energimix vi har till gagn för landets näringsliv och invånare. Sammanställt av Energiutskottets arbetsgrupp: Lennart Bengtsson, Harry Frank, Dick Hedberg, Sven Kullander och Elisabeth Rachlew 13

14 Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott Sven Kullander (ordf.) Lennart Bengtsson Georgia Destouni Harry Frank Bertil Fredholm David G. Gee Karl Grandin Claes-Göran Granqvist Ingmar Grenthe Dick Hedberg Olle Inganäs Peter Jagers Rickard Lundin Karl-Gustaf Löfgren Karl-Göran Mäler Kerstin Niblaeus Bengt Nordén Torbjörn Norin Eva Olsson Lars Rask Elisabeth Rachlew Villy Sundström Ann-Mari Svennerholm Christer Svensson Björn von Sydow Professor emeritus i högenergifysik Professor i dynamisk meteorologi Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser Professor i innovationsteknik för energi Professor i farmakologi Professor i orogen dynamik Professor, civilingenjör Professor i fasta tillståndets fysik Professor emeritus i oorganisk kemi Fil.dr Professor i biomolekylär och organisk elektronik Professor i matematisk statistik Professor i rymdfysik Professor i nationalekonomi Professor emeritus i nationalekonomi Tekn.dr/F.d. generaldirektör för Europeiska Unionens råd Professor i fysikalisk kemi Professor emeritus i organisk kemi Professor i experimentell fysik Professor i medicinsk biokemi Professor i fysik Professor i kemisk fysik Professor i infektion och immunitet Professor i elektroniska komponenter Universitetslektor/F.d. talman 14

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Sveriges energisituation i ett europeiskt och globalt perspektiv

Sveriges energisituation i ett europeiskt och globalt perspektiv RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 3 JULI 2013* Sveriges energisituation i ett europeiskt och globalt perspektiv Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det

Läs mer

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 10 OKTOBER 2011 Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Hur påverkas Europa och Sverige av det tyska avvecklingsbeslutet?

Hur påverkas Europa och Sverige av det tyska avvecklingsbeslutet? AKADEMIRAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 2 NOVEMBER 2011 Hur påverkas Europa och Sverige av det tyska avvecklingsbeslutet? Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien.

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Svensk elförsörjning och effektbalansen

Svensk elförsörjning och effektbalansen RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET JUNI 2015* Svensk elförsörjning och effektbalansen Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets uppfattning

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

MORATORIUM VINDKRAFT

MORATORIUM VINDKRAFT Föreningen VIT Vindskydd I Tjust vit@tjust.com Tjust 2012-05-12 Sid 1 av 5 Detta dokument finns även på URL www.tjust.com/vit/2012/moratorium.pdf VÄSTERVIKS KOMMUN Kommunstyrelsen 593 80 Västervik Kopia

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Energiläget En översikt

Energiläget En översikt Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energi och klimat möjligheter och hot Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energikontor Norr AB Vi stödjer företag och offentliga aktörer i energioch klimatarbetet. Vi verkar för en ökad andel

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

framtider Energisystemet 2020

framtider Energisystemet 2020 Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se Visst är vi med på spåret Klimatavtalet

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution SEKTORSBESKRIVNING 1 (7) Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad

Läs mer

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost 2016 11 10 Vad är IVA? En akademi som samlar kunskap och erfarenhet En gränsöverskridande mötesplats för beslutsfattare

Läs mer

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck Stockholm 2018-03-22 Greenpeace, na.se, 4 feb 2018 Skogsekolog, skogsbiolog, ideell naturvårdare, etc.se, 5 feb 2018 SCA planerar bygga nytt bioraffinaderi

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

Sektorsbeskrivning Energiproduktion EM1000b, v5.0, 2016-09-01 SEKTORSBESKRIVNING 1 (6) Datum Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer