INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

Transkript

1 INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart i ett lands historia och varit avgörande för landets utveckling. Genom att betrakta några länder förstår vi bättre varför energisituationen, förutsättningarna för elproduktion och klimatutsläppen ser ut som de gör. RESURSER UTVINNS, FÖRÄDLAS OCH HANDLAS Alla länder har olika förutsättningar i form av naturtillgångar. Dessa tas till vara i industrier och genom utvinning av energi och produktion av el. Vi kan gemensamt kalla dessa tillgångar för resurser. Resurserna kan utvinnas och förädlas inom det land där de naturligt finns. De används inom landet men förädlade slutprodukter är också en handelsvara. Ur olja produceras bensin och andra fraktioner, malm förädlas till stål, trä blir pappersmassa och pellets etcetera. Ibland utvinns resurserna i ett land och säljs till ett annat land för förädling där. Så handlas till exempel med råvaror som malm och skog, och energi i form av kol, gas och råolja. El kan ses som en förädlad energiform där elens uppgift är att transportera energi från energikälla till användaren. El används inom landet men även el är en alltmer eftertraktad handelsvara. UTSLÄPP UPPSTÅR I HELA VÄRDEKEDJAN På de platser där utvinning, förädling och användning av resurserna sker uppstår utsläpp till miljön. Några utsläpp som svaveldioxid, kväveoxider och stoft påverkar miljön till exempel genom försurning och övergödning. Dessa utsläpp är i första hand lokala eller regionala och behandlas inte ytterligare i denna skrift. Koldioxid och andra växthusgaser är utsläpp som påverkar klimatet. De kan precis som nyss nämnda utsläpp komma från utvinning, förädling eller användning av en resurs och därmed Länderna har från början olika naturtillgångar som utnyttjas i industrier och för utvinning av energi och produktion av el. Vattenkraften är och har varit mycket viktig för Sverige, liksom malm och skog. Skog används både i industrin och för energiändamål. Det finns inget samband mellan en hög elanvändning per capita och höga utsläpp av koldioxid. Sverige, Norge och Finland har tvärtom hög elanvändning per capita och samtidigt låga CO 2 -utsläpp per capita. Sverige, Frankrike och Schweiz toppar listan över låga utsläpp av koldioxid, både när det gäller per capita och relaterat till BNP. Dessa länder har förhållandevis hög andel vattenkraft (som naturlig resurs) och kärnkraft (i en medveten satsning). Världens energibehov ökar stadigt. Allt fler länder satsar nu medvetet på att bygga ut förnybara energikällor med små utsläpp av koldioxid. Resurser som vind och sol finns i alla länder i olika grad. uppstå på olika platser. Men växthuseffekten att jorden värms upp gör inte skillnad på var någonstans utsläppen har skett eftersom det är atmosfären som påverkas som en del i mekanismen bakom växthuseffekten. Utsläppen av växthusgaser som koldioxid är därför globalt påverkande.

2 FAKTORER I STATISTIKEN I alla tider har jordens länder tagit vara på sina naturresurser för industri- och energiändamål. Statistik över energi- och elanvändning samt utsläpp som påverkar klimatet visar tydligt hur denna utveckling accelererat under industrialismen. Fortfarande bestämmer de enskilda länderna över sina naturtillgångar, hur de ska användas och därmed vilka utsläpp som uppstår. Men andra faktorer som konkurrenskraft, försörjningstrygghet, miljö och klimat har lett till medvetna satsningar inom energiområdet. Det gäller till exempel skapandet av gemensamma system som det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter och målet att öka andelen förnybar energi, som just nu driver en kraftfull utbyggnad av det förnybara. Enskilda länder har också historiskt satsat på andra energislag som inte funnits naturligt i landet. I det följande tar vi upp Sveriges energianvändning, elanvändning och klimatutsläppen och jämför översiktligt med några andra länder. Det som påverkar ländernas situation och därmed statistiken på dessa områden är främst: Naturresurser Folkmängden Industrins och näringslivets struktur samt storlek Klimatet Transporterna Medvetna satsningar på andra energislag HÖG ELANVÄNDNING PER CAPITA I SVERIGE De avgörande resurser som varit viktiga för utvecklingen i Sverige är skogen, malmen och vattnet i älvar och åar. Skog och malm har använts, sålts och förädlats i industrier till pappersmassa och stål där de utgjort grunden i Sveriges export. Vattenkraften har bidragit med stabil och billig eltillförsel till industrin och har därför varit en förutsättning för den svenska industrins utveckling. Till en början var det svårt att transportera el och därför byggdes järn- och pappersbruk, textilfabriker, och trämassafabriker nära vattendragen. Då trefas växelström började användas och transporteras i elnäten kunde industrier byggas där det i övrigt passade bäst. Elen är fortfarande oerhört viktig för Sverige. Vi har en hög andel elintensiv industri där massa- och pappersindustrin är särklassigt störst. Järn-, stål- och metallverk tillsammans med kemisk industri och verkstadsindustri är tvåa storleksmässigt. Även gruvor och livsmedelsindustrin är förhållandevis stora och använder mycket el. Sverige har en liten befolkning och en hög andel elintensiv industri. Det ger hög elanvändning per capita (se bild 3). Det kalla klimatet innebär ökad energianvändning för uppvärmning av byggnader. Detta ökar ytterligare vår elanvändning per capita då andelen elvärme är förhållandevis hög i Sverige. Världens koldioxidutsläpp har ökat kraftigt under hela 1900-talet. De svenska ökningarna i utsläppen följer den globala utvecklingen tydligt ända till början av 1970-talet. Då bröts trenden och utsläppen i Sverige började istället minska (bild 1). De största minskningarna i utsläppen skedde mellan åren 1970 och BILD 1 KOLDIOXIDUTSLÄPP I SVERIGE OCH VÄRLDEN Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center, CDIAC 2

3 Energitillförseln i Sverige från 1973 till år 2013 framgår av bild 2 till höger. Mellan dessa år har de fossila bränslenas andel av energitillförseln minskat från 75 till 27 procent. En starkt bidragande orsak till de minskade utsläppen av koldioxid är kärnkraftens utbyggnad. Mellan år 1972, då Oskarshamns första reaktor togs i drift, och år 1985, då Forsmark 3 startades, minskade Sverige sina utsläpp av koldioxid med närmare 30 procent. Kärnkraftens andel av energitillförseln har samtidigt ökat till nivån 36 procent år 2013 (inklusive den energi som kyls bort i havet, kallad Kärnkraft förluster i bild 2). Biobränslen är en annan starkt bidragande orsak till minskade koldioxidutsläpp. Enligt Energimyndighetens statistik ökade energitillförseln från biobränslen med cirka 55 procent under och 80-talet. En bidragande orsak var oljekriserna 1973 och 1979 som motiverade världens länder att minska oljeberoendet. Biobränslen fortsätter alltjämt att öka sin andel av energin i Sverige. Satsningarna på kärnkraft och biobränslen är exempel på medvetna satsningar på andra energislag (även om biobränslen är en naturlig resurs i Sverige). Biobränslena används i värmeverk och kraftvärmeverk över hela Sverige för produktion av fjärrvärme och el. Kraftvärmeverk i industrin, så kallade mottrycksanläggningar som samtidigt producerar ånga till processerna och el, är en annan stor användare av biobränslen. BILD 2 TOTAL ENERGITILLFÖRSEL I SVERIGE Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB 3

4 JÄMFÖRELSER MED NÅGRA ANDRA LÄNDER Elanvändningen per capita bild 3 Bild 3 visar Sveriges höga elanvändning per capita i förhållande till andra länder. Sverige använder cirka kwh per capita, av redan angivna orsaker. Island som inte syns i bilden har allra högst elanvändning per capita, hela kwh. Det beror på att landet har stora resurser i form av vattenkraft och termisk energi. En starkt bidragande orsak till den höga elanvändningen är att internationella elintensiva aluminiumtillverkare lokaliserat tillverkning till ön. Den lilla befolkningen på cirka invånare gör att elanvändningen per capita blir hög på Island. Fisket, som inte använder så mycket el, dominerar den egna industrin. Finland påminner om Sverige i sin profil, med tung industri (skog, verkstad, kemi) och liknande klimat som vi har. Totalt har Finland en lägre årlig elanvändning, cirka 85 TWh (miljarder kilowattimmar) mot cirka 140 TWh i Sverige. Finlands el produceras i en mix av kärnkraft (cirka 30 procent), vattenkraft (runt 20 procent), kol, naturgas, torv och biobränslen. Den lägre befolkningen på runt 5,5 miljoner människor ger ungefär samma elanvändning per capita som Sverige. Norge har extremt goda förutsättningar för vattenkraft och har byggt ut den så att landets el år 2014 till över 95 procent produceras av vattenkraft. Olje- och gasindustrin dominerar i näringslivet men även fisket är stort. Vindkraften har de senaste åren ökat sin andel men bidrar än så länge bara med knappt två procent av elproduktionen. El är i särklass den största uppvärmningskällan för norska hus vilket starkt bidrar till den höga elanvändningen, som idag totalt ligger på knappa 120 TWh. Med dryga hälften av Sveriges befolkning, fem miljoner invånare, blir elanvändningen per capita runt kwh. Kanada har precis som Norge och Sverige stora vattenkrafttillgångar. Landet är världens tredje största producent av vattenkraft med 60 procent av den totala elen från vattnet. Övrig el görs med kärnkraft, kol och naturgas i storleksordning. Med endast 35 miljoner invånare och hög elanvändning blir elanvändningen per capita i samma storleksordning som Sverige och Finland. Danmark har jämfört med övriga Norden väsentligt lägre elanvändning per capita. Ett milt klimat och en industri som domineras av livsmedelsproduktion minskar energibehovet. Danmark har inte haft naturliga förutsättningar för energi som Sverige och Norge. Fossil energi dominerade därför länge. Men Danmark har sedan flera år en medveten omställning av elproduktionen mot alltmer förnybar el. Vid halvårsskiftet 2014 var andelen fossilt producerad el lika stor som den förnybara, där vindkraften dominerar totalt. Danmark använder upp till 35 TWh el per år med en befolkning på 5,5 miljoner människor. Koldioxidutsläpp i några länder bild 4 Bild 4 visar hur Sverige år 2011 hade bland de absolut lägsta utsläppen av koldioxid jämfört med andra länder. Det gäller BILD 3 ELANVÄNDNING PER CAPITA I KWh (ÅR 2010) kwh/capita India Brazil World China Poland South Africa Italy United Kingdom Spain Russia Denmark Netherlands Germany France Saudi Arabia Switzerland Austria Japan Belgium Korea, South New Zealand Australia United States Canada Sweden Finland Norway Källa: Energy Information Administration, Svensk Energi 4

5 både räknat per capita och i kilo koldioxid relaterat till bruttonationalprodukten. Utsläppen per capita är alltså låga trots vårt kalla klimat, vår höga andel elintensiv industri och att vi är så få människor. Schweiz har ännu lägre utsläpp. Landet med 8 miljoner invånare tillhör världens 20 största ekonomier med hög BNP/ capitanivån, där högt specialiserad och högteknologisk industri dominerar näringslivet. Schweiz har vattenkraft (57 procent år 2013) och kärnkraft (36 procent år 2013) som huvudförsörjningskällor i elsystemet. Schweiz elanvändning (cirka 60 TWh) är knappt halva den svenska och el svarade till exempel år 2013 för en fjärdedel av landets hela energitillförsel. Frankrike var år 2012 världens femte största ekonomi. Verkstadsindustri, högteknologisk produktion och kemisk industri är stora, liksom produktion av livsmedel, hantverksprodukter och turism. Frankrike har hög andel kärnkraft (över 75 procent av elanvändningen) och är stor exportör av el. Vattenkraften ligger i samma storleksordning som Sveriges och Frankrike är ett av världens mest industrialiserade länder som samtidigt har låga utsläpp av koldioxid. USA och Kanada ligger nära varandra i utsläppsdata och relativt högt i utsläpp per capita. De är länder med stora tillgångar till fossila bränslen, som både använder dem inom landet och handlar med dem. Australien, i samma härad i diagrammet, har stora koltillgångar men exporterar det mesta av kolet. BILD 4 KOLDIOXIDUTSLÄPP PER BNP RESPEKTIVE PER CAPITA (ÅR 2011) 0,90 kg CO 2 /USD (2005) 0,80 Polen 0,70 Tjeckien 0,60 Slovakien Korea 0,50 Turkiet Mexico Ungern Kanada Australien 0,40 0,30 0,20 0,10 Grekland Nya Zeeland Portugal Spanien Tyskland Italien UK Finland Japan Österrike Irland Frankrike Danmark Sverige Norge Schweiz Nederländerna Belgien Island USA Luxemburg 0,00 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 ton/capita 25,00 Källa: Energy Information Administration, Svensk Energi 5

6 Polen och Tjeckien hamnar högt i utsläpp, räknat per BNP. De är länder med stora tillgångar av kol. Runt 90 procent av Polens el kommer från kol. 60 procent av Tjeckiens tillförda energi år 2012 bestod av kol. Luxemburg intar en särställning i diagrammet och har i särklass högst utsläpp av koldioxid per capita. Skälet är att drivmedelsanvändningen till transporter är den dubbla jämfört med genomsnittet i EU-länderna i övrigt. Luxemburg har låga skatter på drivmedel vilket lett till ökad tankning av fordon från andra länder. Utsläppen räknas sedan in i Luxemburgs statistik eftersom drivmedlet sålts där. Detta visar tydligt på vikten av att betrakta koldioxidfrågan som global. Elanvändningen och koldioxidutsläpp i direkt jämförelse bild 5 Bild 5 visar elanvändningen per capita och koldioxidutsläppen per capita för några länder. Sverige, Norge och Finland har högst elanvändning per capita men förhållandevis låga koldioxidutsläpp per capita, Sverige lägst av de tre. En hög elanvändning kan alltså inte kopplas ihop med höga utsläpp av koldioxid. Helt andra samband ligger bakom, som tidigare förklarats. BILD 5 KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH ELANVÄNDNING PER CAPITA (ÅR 2010 KG KOLDIOXID PER CAPITA RESPEKTIVE KWh PER CAPITA) CO 2 /capita Elanvändning/capita Källa: Energy Information Administration, Svensk Energi 6

7 FAKTA FRÅN IEA INTERNATIONAL ENERGY AGENCY IEA International Energy Agency ger regelbundet ut sin Statistic Key World Energy Statistics års utgåva visar uppdaterad statistik från år 2012 och Några fakta om energin: Mellan åren 1973 (första oljekrisen) och 2012 har världens energianvändning näst intill fördubblats. Andelen elburen energi har samtidigt ökat från 11,5 procent till dryga 22 procent den totala energianvändningen. Olja stod 1973 för 56 procent av energianvändningen, medan den år 2012 stod för knappt 48 procent. Andelen tillförd energi i världen från förnybara källor tillsammans med avfall var drygt 9 procent år 2013 (varav vattenkraft dryga 2 procent). Kärnkraften svarade år 2013 för knappt 10 procent av tillförd energi. Norge var år 2013 världens sjunde största producent av naturgas och den tredje största exportören. Tyskland var år 2013 näst största importör av naturgas i världen. Samtidigt var landet på sjätte plats över import av kol.* Frankrike var näst största kärnkraftsproducent i världen efter USA år Frankrike hade samtidigt högst andel kärnkraft i sin elproduktion, över 76 procent. Norge var sjätte största vattenkraftsproducent i världen år 2012 med Sverige på tionde plats. Norge hade samtidigt högst andel vattenkraft i sin elproduktion, knappt 97 procent. Sverige var femma med 47,5 procent. Frankrike var år 2012 största exportör av el, med 45 TWh. Sverige kom på femte plats med 20 TWh.** Italien var år 2012 största importör av el med 43 TWh.*** Finland kom på fjärde plats med en import på 17 TWh. Ladda ner rapporten här. Kommentarer (egna, ej IEA:s) * Tyskland arbetar efter konceptet Energiewende med målet att bli av med sitt beroende av kol och andra icke förnybara energislag, inklusive kärnkraft. Det har lett till en kraftig utbyggnad framför allt av vindkraft och solkraft. Detta har gjort att Tyskland från år 2012 varit nettoexportörer av el. Även ett land som Spanien har satsat stort på el från solkraft och vindkraft. ** 20 TWh är svenskt exportrekord. *** Italien stängde sina fyra kärnkraftverk i slutet av 1980-talet efter Tjernobylolyckan år VILL DU VETA MER? Mer information finns på vår hemsida, Svensk Energi Swedenergy AB Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Tel: , Fax: E-post: info@svenskenergi.se, Hemsida: