INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi"

Transkript

1 INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart i ett lands historia och varit avgörande för landets utveckling. Genom att betrakta några länder förstår vi bättre varför energisituationen, förutsättningarna för elproduktion och klimatutsläppen ser ut som de gör. RESURSER UTVINNS, FÖRÄDLAS OCH HANDLAS Alla länder har olika förutsättningar i form av naturtillgångar. Dessa tas till vara i industrier och genom utvinning av energi och produktion av el. Vi kan gemensamt kalla dessa tillgångar för resurser. Resurserna kan utvinnas och förädlas inom det land där de naturligt finns. De används inom landet men förädlade slutprodukter är också en handelsvara. Ur olja produceras bensin och andra fraktioner, malm förädlas till stål, trä blir pappersmassa och pellets etcetera. Ibland utvinns resurserna i ett land och säljs till ett annat land för förädling där. Så handlas till exempel med råvaror som malm och skog, och energi i form av kol, gas och råolja. El kan ses som en förädlad energiform där elens uppgift är att transportera energi från energikälla till användaren. El används inom landet men även el är en alltmer eftertraktad handelsvara. UTSLÄPP UPPSTÅR I HELA VÄRDEKEDJAN På de platser där utvinning, förädling och användning av resurserna sker uppstår utsläpp till miljön. Några utsläpp som svaveldioxid, kväveoxider och stoft påverkar miljön till exempel genom försurning och övergödning. Dessa utsläpp är i första hand lokala eller regionala och behandlas inte ytterligare i denna skrift. Koldioxid och andra växthusgaser är utsläpp som påverkar klimatet. De kan precis som nyss nämnda utsläpp komma från utvinning, förädling eller användning av en resurs och därmed Länderna har från början olika naturtillgångar som utnyttjas i industrier och för utvinning av energi och produktion av el. Vattenkraften är och har varit mycket viktig för Sverige, liksom malm och skog. Skog används både i industrin och för energiändamål. Det finns inget samband mellan en hög elanvändning per capita och höga utsläpp av koldioxid. Sverige, Norge och Finland har tvärtom hög elanvändning per capita och samtidigt låga CO 2 -utsläpp per capita. Sverige, Frankrike och Schweiz toppar listan över låga utsläpp av koldioxid, både när det gäller per capita och relaterat till BNP. Dessa länder har förhållandevis hög andel vattenkraft (som naturlig resurs) och kärnkraft (i en medveten satsning). Världens energibehov ökar stadigt. Allt fler länder satsar nu medvetet på att bygga ut förnybara energikällor med små utsläpp av koldioxid. Resurser som vind och sol finns i alla länder i olika grad. uppstå på olika platser. Men växthuseffekten att jorden värms upp gör inte skillnad på var någonstans utsläppen har skett eftersom det är atmosfären som påverkas som en del i mekanismen bakom växthuseffekten. Utsläppen av växthusgaser som koldioxid är därför globalt påverkande.

2 FAKTORER I STATISTIKEN I alla tider har jordens länder tagit vara på sina naturresurser för industri- och energiändamål. Statistik över energi- och elanvändning samt utsläpp som påverkar klimatet visar tydligt hur denna utveckling accelererat under industrialismen. Fortfarande bestämmer de enskilda länderna över sina naturtillgångar, hur de ska användas och därmed vilka utsläpp som uppstår. Men andra faktorer som konkurrenskraft, försörjningstrygghet, miljö och klimat har lett till medvetna satsningar inom energiområdet. Det gäller till exempel skapandet av gemensamma system som det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter och målet att öka andelen förnybar energi, som just nu driver en kraftfull utbyggnad av det förnybara. Enskilda länder har också historiskt satsat på andra energislag som inte funnits naturligt i landet. I det följande tar vi upp Sveriges energianvändning, elanvändning och klimatutsläppen och jämför översiktligt med några andra länder. Det som påverkar ländernas situation och därmed statistiken på dessa områden är främst: Naturresurser Folkmängden Industrins och näringslivets struktur samt storlek Klimatet Transporterna Medvetna satsningar på andra energislag HÖG ELANVÄNDNING PER CAPITA I SVERIGE De avgörande resurser som varit viktiga för utvecklingen i Sverige är skogen, malmen och vattnet i älvar och åar. Skog och malm har använts, sålts och förädlats i industrier till pappersmassa och stål där de utgjort grunden i Sveriges export. Vattenkraften har bidragit med stabil och billig eltillförsel till industrin och har därför varit en förutsättning för den svenska industrins utveckling. Till en början var det svårt att transportera el och därför byggdes järn- och pappersbruk, textilfabriker, och trämassafabriker nära vattendragen. Då trefas växelström började användas och transporteras i elnäten kunde industrier byggas där det i övrigt passade bäst. Elen är fortfarande oerhört viktig för Sverige. Vi har en hög andel elintensiv industri där massa- och pappersindustrin är särklassigt störst. Järn-, stål- och metallverk tillsammans med kemisk industri och verkstadsindustri är tvåa storleksmässigt. Även gruvor och livsmedelsindustrin är förhållandevis stora och använder mycket el. Sverige har en liten befolkning och en hög andel elintensiv industri. Det ger hög elanvändning per capita (se bild 3). Det kalla klimatet innebär ökad energianvändning för uppvärmning av byggnader. Detta ökar ytterligare vår elanvändning per capita då andelen elvärme är förhållandevis hög i Sverige. Världens koldioxidutsläpp har ökat kraftigt under hela 1900-talet. De svenska ökningarna i utsläppen följer den globala utvecklingen tydligt ända till början av 1970-talet. Då bröts trenden och utsläppen i Sverige började istället minska (bild 1). De största minskningarna i utsläppen skedde mellan åren 1970 och BILD 1 KOLDIOXIDUTSLÄPP I SVERIGE OCH VÄRLDEN Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center, CDIAC 2

3 Energitillförseln i Sverige från 1973 till år 2013 framgår av bild 2 till höger. Mellan dessa år har de fossila bränslenas andel av energitillförseln minskat från 75 till 27 procent. En starkt bidragande orsak till de minskade utsläppen av koldioxid är kärnkraftens utbyggnad. Mellan år 1972, då Oskarshamns första reaktor togs i drift, och år 1985, då Forsmark 3 startades, minskade Sverige sina utsläpp av koldioxid med närmare 30 procent. Kärnkraftens andel av energitillförseln har samtidigt ökat till nivån 36 procent år 2013 (inklusive den energi som kyls bort i havet, kallad Kärnkraft förluster i bild 2). Biobränslen är en annan starkt bidragande orsak till minskade koldioxidutsläpp. Enligt Energimyndighetens statistik ökade energitillförseln från biobränslen med cirka 55 procent under och 80-talet. En bidragande orsak var oljekriserna 1973 och 1979 som motiverade världens länder att minska oljeberoendet. Biobränslen fortsätter alltjämt att öka sin andel av energin i Sverige. Satsningarna på kärnkraft och biobränslen är exempel på medvetna satsningar på andra energislag (även om biobränslen är en naturlig resurs i Sverige). Biobränslena används i värmeverk och kraftvärmeverk över hela Sverige för produktion av fjärrvärme och el. Kraftvärmeverk i industrin, så kallade mottrycksanläggningar som samtidigt producerar ånga till processerna och el, är en annan stor användare av biobränslen. BILD 2 TOTAL ENERGITILLFÖRSEL I SVERIGE Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB 3

4 JÄMFÖRELSER MED NÅGRA ANDRA LÄNDER Elanvändningen per capita bild 3 Bild 3 visar Sveriges höga elanvändning per capita i förhållande till andra länder. Sverige använder cirka kwh per capita, av redan angivna orsaker. Island som inte syns i bilden har allra högst elanvändning per capita, hela kwh. Det beror på att landet har stora resurser i form av vattenkraft och termisk energi. En starkt bidragande orsak till den höga elanvändningen är att internationella elintensiva aluminiumtillverkare lokaliserat tillverkning till ön. Den lilla befolkningen på cirka invånare gör att elanvändningen per capita blir hög på Island. Fisket, som inte använder så mycket el, dominerar den egna industrin. Finland påminner om Sverige i sin profil, med tung industri (skog, verkstad, kemi) och liknande klimat som vi har. Totalt har Finland en lägre årlig elanvändning, cirka 85 TWh (miljarder kilowattimmar) mot cirka 140 TWh i Sverige. Finlands el produceras i en mix av kärnkraft (cirka 30 procent), vattenkraft (runt 20 procent), kol, naturgas, torv och biobränslen. Den lägre befolkningen på runt 5,5 miljoner människor ger ungefär samma elanvändning per capita som Sverige. Norge har extremt goda förutsättningar för vattenkraft och har byggt ut den så att landets el år 2014 till över 95 procent produceras av vattenkraft. Olje- och gasindustrin dominerar i näringslivet men även fisket är stort. Vindkraften har de senaste åren ökat sin andel men bidrar än så länge bara med knappt två procent av elproduktionen. El är i särklass den största uppvärmningskällan för norska hus vilket starkt bidrar till den höga elanvändningen, som idag totalt ligger på knappa 120 TWh. Med dryga hälften av Sveriges befolkning, fem miljoner invånare, blir elanvändningen per capita runt kwh. Kanada har precis som Norge och Sverige stora vattenkrafttillgångar. Landet är världens tredje största producent av vattenkraft med 60 procent av den totala elen från vattnet. Övrig el görs med kärnkraft, kol och naturgas i storleksordning. Med endast 35 miljoner invånare och hög elanvändning blir elanvändningen per capita i samma storleksordning som Sverige och Finland. Danmark har jämfört med övriga Norden väsentligt lägre elanvändning per capita. Ett milt klimat och en industri som domineras av livsmedelsproduktion minskar energibehovet. Danmark har inte haft naturliga förutsättningar för energi som Sverige och Norge. Fossil energi dominerade därför länge. Men Danmark har sedan flera år en medveten omställning av elproduktionen mot alltmer förnybar el. Vid halvårsskiftet 2014 var andelen fossilt producerad el lika stor som den förnybara, där vindkraften dominerar totalt. Danmark använder upp till 35 TWh el per år med en befolkning på 5,5 miljoner människor. Koldioxidutsläpp i några länder bild 4 Bild 4 visar hur Sverige år 2011 hade bland de absolut lägsta utsläppen av koldioxid jämfört med andra länder. Det gäller BILD 3 ELANVÄNDNING PER CAPITA I KWh (ÅR 2010) kwh/capita India Brazil World China Poland South Africa Italy United Kingdom Spain Russia Denmark Netherlands Germany France Saudi Arabia Switzerland Austria Japan Belgium Korea, South New Zealand Australia United States Canada Sweden Finland Norway Källa: Energy Information Administration, Svensk Energi 4

5 både räknat per capita och i kilo koldioxid relaterat till bruttonationalprodukten. Utsläppen per capita är alltså låga trots vårt kalla klimat, vår höga andel elintensiv industri och att vi är så få människor. Schweiz har ännu lägre utsläpp. Landet med 8 miljoner invånare tillhör världens 20 största ekonomier med hög BNP/ capitanivån, där högt specialiserad och högteknologisk industri dominerar näringslivet. Schweiz har vattenkraft (57 procent år 2013) och kärnkraft (36 procent år 2013) som huvudförsörjningskällor i elsystemet. Schweiz elanvändning (cirka 60 TWh) är knappt halva den svenska och el svarade till exempel år 2013 för en fjärdedel av landets hela energitillförsel. Frankrike var år 2012 världens femte största ekonomi. Verkstadsindustri, högteknologisk produktion och kemisk industri är stora, liksom produktion av livsmedel, hantverksprodukter och turism. Frankrike har hög andel kärnkraft (över 75 procent av elanvändningen) och är stor exportör av el. Vattenkraften ligger i samma storleksordning som Sveriges och Frankrike är ett av världens mest industrialiserade länder som samtidigt har låga utsläpp av koldioxid. USA och Kanada ligger nära varandra i utsläppsdata och relativt högt i utsläpp per capita. De är länder med stora tillgångar till fossila bränslen, som både använder dem inom landet och handlar med dem. Australien, i samma härad i diagrammet, har stora koltillgångar men exporterar det mesta av kolet. BILD 4 KOLDIOXIDUTSLÄPP PER BNP RESPEKTIVE PER CAPITA (ÅR 2011) 0,90 kg CO 2 /USD (2005) 0,80 Polen 0,70 Tjeckien 0,60 Slovakien Korea 0,50 Turkiet Mexico Ungern Kanada Australien 0,40 0,30 0,20 0,10 Grekland Nya Zeeland Portugal Spanien Tyskland Italien UK Finland Japan Österrike Irland Frankrike Danmark Sverige Norge Schweiz Nederländerna Belgien Island USA Luxemburg 0,00 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 ton/capita 25,00 Källa: Energy Information Administration, Svensk Energi 5

6 Polen och Tjeckien hamnar högt i utsläpp, räknat per BNP. De är länder med stora tillgångar av kol. Runt 90 procent av Polens el kommer från kol. 60 procent av Tjeckiens tillförda energi år 2012 bestod av kol. Luxemburg intar en särställning i diagrammet och har i särklass högst utsläpp av koldioxid per capita. Skälet är att drivmedelsanvändningen till transporter är den dubbla jämfört med genomsnittet i EU-länderna i övrigt. Luxemburg har låga skatter på drivmedel vilket lett till ökad tankning av fordon från andra länder. Utsläppen räknas sedan in i Luxemburgs statistik eftersom drivmedlet sålts där. Detta visar tydligt på vikten av att betrakta koldioxidfrågan som global. Elanvändningen och koldioxidutsläpp i direkt jämförelse bild 5 Bild 5 visar elanvändningen per capita och koldioxidutsläppen per capita för några länder. Sverige, Norge och Finland har högst elanvändning per capita men förhållandevis låga koldioxidutsläpp per capita, Sverige lägst av de tre. En hög elanvändning kan alltså inte kopplas ihop med höga utsläpp av koldioxid. Helt andra samband ligger bakom, som tidigare förklarats. BILD 5 KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH ELANVÄNDNING PER CAPITA (ÅR 2010 KG KOLDIOXID PER CAPITA RESPEKTIVE KWh PER CAPITA) CO 2 /capita Elanvändning/capita Källa: Energy Information Administration, Svensk Energi 6

7 FAKTA FRÅN IEA INTERNATIONAL ENERGY AGENCY IEA International Energy Agency ger regelbundet ut sin Statistic Key World Energy Statistics års utgåva visar uppdaterad statistik från år 2012 och Några fakta om energin: Mellan åren 1973 (första oljekrisen) och 2012 har världens energianvändning näst intill fördubblats. Andelen elburen energi har samtidigt ökat från 11,5 procent till dryga 22 procent den totala energianvändningen. Olja stod 1973 för 56 procent av energianvändningen, medan den år 2012 stod för knappt 48 procent. Andelen tillförd energi i världen från förnybara källor tillsammans med avfall var drygt 9 procent år 2013 (varav vattenkraft dryga 2 procent). Kärnkraften svarade år 2013 för knappt 10 procent av tillförd energi. Norge var år 2013 världens sjunde största producent av naturgas och den tredje största exportören. Tyskland var år 2013 näst största importör av naturgas i världen. Samtidigt var landet på sjätte plats över import av kol.* Frankrike var näst största kärnkraftsproducent i världen efter USA år Frankrike hade samtidigt högst andel kärnkraft i sin elproduktion, över 76 procent. Norge var sjätte största vattenkraftsproducent i världen år 2012 med Sverige på tionde plats. Norge hade samtidigt högst andel vattenkraft i sin elproduktion, knappt 97 procent. Sverige var femma med 47,5 procent. Frankrike var år 2012 största exportör av el, med 45 TWh. Sverige kom på femte plats med 20 TWh.** Italien var år 2012 största importör av el med 43 TWh.*** Finland kom på fjärde plats med en import på 17 TWh. Ladda ner rapporten här. Kommentarer (egna, ej IEA:s) * Tyskland arbetar efter konceptet Energiewende med målet att bli av med sitt beroende av kol och andra icke förnybara energislag, inklusive kärnkraft. Det har lett till en kraftig utbyggnad framför allt av vindkraft och solkraft. Detta har gjort att Tyskland från år 2012 varit nettoexportörer av el. Även ett land som Spanien har satsat stort på el från solkraft och vindkraft. ** 20 TWh är svenskt exportrekord. *** Italien stängde sina fyra kärnkraftverk i slutet av 1980-talet efter Tjernobylolyckan år VILL DU VETA MER? Mer information finns på vår hemsida, Svensk Energi Swedenergy AB Stockholm, Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Tel: , Fax: E-post: Hemsida:

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Spanien. Storbritannien

Spanien. Storbritannien Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU NV 41 SM 0205,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLNI U6YHULJH 7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU Accommodation statistics 2001, Sweden,NRUWDGUDJ (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU Under

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Resan mot solen - bli din egen elproducent!

Resan mot solen - bli din egen elproducent! Resan mot solen - bli din egen elproducent! Omställning Knivsta Resan mot solen Christer Larsson, ordförande Gustaf Delin Kenneth Mårtensson, VD Sala-Heby Energi AB Hans Nylén, produktutvecklare Sala-Heby

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Regionförbundet Uppsala län

Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Sveriges kärnavfallshantering i ett internationellt perspektiv. Seminarium den 4 december 2008 Var finns kärnavfall och hur rör det sig över jorden? Per Brunzell AROS Nuclear

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet

Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem. Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet Vita certifikat nyckeln till ett stabilt energisystem Louise Ödlund (fd Trygg) professor Energisystem, Linköpings universitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Elproduktion i världen Combustible Renewables

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Almedalsveckan 2009 -4 % -8 % Din guide till kunskap under Almedalsveckan

Almedalsveckan 2009 -4 % -8 % Din guide till kunskap under Almedalsveckan BNP-tillväxten Almedalsveckan 2009 Sveriges energianvändning Fördelad på energibärare, år 2007 Fjärrvärme, 12 % El, 33 % Källa: Energimyndigheten Biobränsle, torv, avfall, 17 % Oljeprodukter, 32 % Arbetslösheten

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%) Energiläget 24 Bensin, 95 (7%) Eo1 (62%) Slutbränslepris för olika kunder 23 12 1 Moms Skatt Bränslepris 8 6 Industri 4 öre/kwh 2 Hushåll Transporter Källa: SPI, SCB, Riksskatteverket. Diesel (6%) Elvärme

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad Nyhet! Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad Rent, säkert och effektivt Avgaser, slipdamm, oljespill, löst liggande kablar och slangar är bara några av alla säkerhetsrisker som

Läs mer

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Det svenska energisystemet en global förebild. Kjell Jansson VD Svensk Energi

Det svenska energisystemet en global förebild. Kjell Jansson VD Svensk Energi Det svenska energisystemet en global förebild Kjell Jansson VD Svensk Energi Agenda Sverige är en global förebild rankas som nummer tre i världen Sveriges energisystem, marknad, produktion och elanvändning

Läs mer