konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät"

Transkript

1 konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät Håkan Lindkvist och Håkan Walletun, ZW Energiteknik AB Forskning och Utveckling 24:15

2

3 KONSEKVENSER AV MINDRE STYRVENTILER I DISTRIBUTIONSNÄT Håkan Lindkvist och Håkan Walletun, ZW Energiteknik ISSN

4 I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten Svensk Fjärrvärme AB

5 SAMMANFATTNING: FOU 24:15 Konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät Effektivisering av fjärrvärmenät kan beskrivas i form av två konkreta aktiviteter, dels förbättrad avkylning i kundanläggningar och minimering av rundgångar, dels reducering av installerade K vs -värden på styrventiler i fjärrvärmecentraler (FC). Den förbättrade avkylningen möjliggör bättre utnyttjande av produktion, minskade värmeförluster och ett minskat pumpbehov. Reduceringen av K vs -värden på styrventiler syftar främst till en effektivisering av distributionen. Avsikten är att få ett spänstigare fjärrvärmenät som blir lättare att reglera och som uppvisar mindre flödespendlingar. De praktiska erfarenheterna från utbyten av äldre och ofta överdimensionerade komponenter i landets fjärrvärmesystem har i de flesta fall varit positiva. Trots detta är det fortfarande svårt att skaffa sig en helhetsuppfattning om huruvida funktionen i ett distributionsnät vid olika tidpunkter under året och vid olika lastsituationer förändrats på grund av komponentbyten. Syftet med detta projekt är att genomföra teoretiska beräkningar på ett fjärrvärmenät för att kunna visa på vilka generella fördelar som kan förväntas uppstå om en konsekvent ventildimensionering tillämpas. Beräkningarna har gjorts med simuleringsprogrammen ISAC/Analys och NetSim Analyse på ett fjärrvärmenät, där storleken på kundernas styrventiler varierats. Några av projektets slutsatser är att Beräkningarna visar att konsekvenserna av en temperaturstörning på framledningstemperaturen kan begränsas av striktare dimensionerade (mindre) styrventiler vid framförallt lägre utomhustemperaturer (-5 C). Följderna av en störning på flödet är inte beroende av utomhustemperaturen (effektuttaget) och genom att installera striktare ventiler kan det maximala flödesbehovet halveras, och därmed nödvändigt pumpbehov. Vid en flödesstörning innebär mindre styrventiler alltså positiva konsekvenser för fjärrvärmenätets drift även vid höga utomhustemperaturer. Genom att installera striktare ventiler kan det maximala flödet begränsas och därmed minskar pumpbehovet. Likaså kan effektuttaget begränsas vid en störning, men inte i lika stor utsträckning som flödet. Generellt i resultaten finns det klara tendenser som tyder på att FC bör åtgärdas i en viss prioritetsordning. Enligt beräkningarna spelar fjärrvärmecentralens läge i nätet en avgörande betydelse för resultatet, även om dess totala överdimensionerade K vs -värde givetvis också är viktigt. Även vid den dagliga driften av fjärrvärmenätet kommer mindre styrventiler att medföra en förbättring. Detta eftersom det vid normal drift förekommer en rad flödes- och effekttoppar. Ett exempel är den s.k. morgontoppen, ett annat är ökat flödes- och effektuttag på grund av snabbt fallande utomhustemperatur. Mindre styrventiler kommer att släta ut topparna och därmed ge ett stabilare fjärrvärmenät. Studien har genomförts på uppdrag av Svensk Fjärrvärme. Nyckelord: Fjärrvärmecentral, Ventildimensionering, Netsim Analyse 2

6 SUMMARY: FOU 24:15 The consequences of reduced control valves on distribution nets Improvement of distribution quality in district heating networks can be achieved by means of two tangible measures. One is effective cooling of the heating medium in substations and the minimum use of bypasses; another one is the reduction of the size (i.e. K vs -values) of the installed control valves in the substations. The improved cooling capacity results in better use of heat production facilities, reduced heat losses and reduced pumping energy. The reduction of the K vs -values of control valves results in the first hand in improved dynamic response behaviour of the distribution network, leading to faster flow adjustment and consequently less frequent flow oscillations. The practical experience of the exchange of older and often oversized components in Sweden s district heating networks has in the most cases been very positive. Still it is difficult to get an idea about which improvements have been achieved with given measures and what do they mean for the operation over a whole year with varying heat load demands. The aim of this project is to perform theoretical network simulations in order to show which consequences a rigorous fieldwork dedicated to reduce K vs -values of control valves might have for the operation of the net. The analyses have been performed with the simulation tools ISAC/Analys and NetSim Analyse, respectively. The application was on an existing and welldocumented district heating net. In the simulations, the size of the control valves has been subsequently reduced and its consequence for flow and temperatures has been analysed. Some of the project s conclusions are as follows: The simulations show that the consequences of temperature disturbances can be reduced when applying smaller control valves, especially at lower air temperatures (-5 C). The consequences of flow disturbances (pump stop) are not depending on the air temperature (heat demand), but results over the whole year in reduced maximum flow during the process of operation recovery. With adequately reduced valve size, the resulting maximum flow at restart can be approximately reduced to the half, leading in reduced need of pumping peak power. Similarly, the maximum peak power taken from the net at net recovery will be reduced, however, this effect is not as strong as that for flow. Generally, we have found clear indications for that the adjustment of the K vs -values of control valves in substations should follow a certain logical order of priority. An important factor is the location of substations in respect to the heating plant and to the pressure control points in the net. Another important factor is the absolute K vs -value of the oversizing, i.e. the difference of the actual installed valve and the targeted valve size. Smaller size of control valves means also an improvement of the everyday operation of the district heating net, especially in the case when flowand power peaks are expected to occur. Examples for that could be the 3

7 morning peaks with increase heat and hot water demands, or such events when the air temperature is decreasing very fast because of weather phenomena. Smaller control valves will smear out the transients and give therefore more stable net conditions. The study has been performed on behalf of The Swedish District Heating Association. Key words: District heating, substation, control valve, dimensioning of valve, Netsim Analyse. 4

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING SYFTE OCH MÅL BESKRIVNING BERÄKNINGSVERKTYG TULLINGE/VISÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INDATA ISAC/ANALYS Framledningstemperatur T fram Differenstryck Temperatur och värmesystem Lägenhetsantal och uppvärmd yta i fastighet Klimat FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INDATA NETSIM/NETSIM ANALYSE Randvillkor TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH BESKRIVNING AV BERÄKNINGAR Datainsamling och ISAC/Analys-beräkningar Simuleringar i NetSim/NetSim Analyse NYCKELTAL BERÄKNINGSRESULTAT TEMPERATURSTÖRNING Produktionsanläggningen Fjärrvärmecentraler FLÖDESSTÖRNING Produktionsanläggningen VERKLIG DRIFTSTÖRNING SLUTSATSER...36 REFERENSFÖRTECKNING...39 BILAGA 1 TILL 6 5

10

11 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Då man talar om effektivisering av fjärrvärmenät kan det beskrivas i form av två konkreta aktiviteter: Förbättrad avkylning i kundanläggningar genom systematiska uppföljningar baserade på t ex debiterande avläsningar eller data från driftövervakningssystem. Reducering av installerade K vs -värden på styrventiler i fjärrvärmecentraler (FC). Insatserna prioriteras oftast till områden med störningskänslighet eller distributionsproblem vid olika lastfall. Den förbättrade avkylningen möjliggör bättre utnyttjande av produktion (rökgaskylare, värmepumpar, spillvärme etc.), minskade värmeförluster och ett minskat pumpbehov. Den sista faktorn kan vara av stor betydelse vid t ex överföring i trånga nätavsnitt. Reduceringen av K vs -värden på styrventiler syftar främst till en effektivisering av distributionen. Avsikten är att få ett spänstigare fjärrvärmenät som blir lättare att reglera och som uppvisar mindre flödespendlingar. Reducerade flödespendlingar leder också till att morgonlasten minimeras och endast motsvarar verkligt effektbehov. Ett annat sätt att beskriva åtgärden är att kundens FC utrustas med styrventiler som motsvarar abonnerad effekt. Dvs. har kundens anläggning dimensionerats för t ex 6 kw och den fasta avgiften är avstämd mot detta värde, bör det inte vara möjligt att ta ut avsevärt större värmeeffekter och flöden. En korrekt dimensionerad FC ska därför utrustas med styrventiler som avspeglar kundens verkliga behov av både värme och tappvarmvatten. Erfarenheterna från utbyten av äldre och ofta överdimensionerade komponenter i landets fjärrvärmesystem har genomgående varit mycket positiva. Vid flera energiföretag tillämpas idag dimensioneringsvärden som för bara 5 år sedan skulle ha bedömts som helt orimliga. Det gäller då val av t ex styrventiler, värmeväxlare för tappvarmvatten, flödesmätare för värmemängdsmätning etc. Även de praktiska erfarenheterna har i de flesta fall varit positiva. Trots detta är det fortfarande svårt att skaffa sig en helhetsuppfattning om huruvida funktionen i ett distributionsnät (komplett eller bara lokalt för en del av ett nät) vid olika tidpunkter under året och vid olika lastsituationer förändrats på grund av komponentbyten. Resultaten från det tidigare genomförda projektet Förändring av fjärrvärmenäts flödesbehov [Ref 1] visade t ex att häpnadsväckande minskningar av ventilstorlekar sannolikt kan göras i de flesta fjärrvärmenät genom att bara strikt tillämpa anvisningarna i Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler. Beräkningsresultaten visade där att K vs -värdet på styrventilerna för tappvarmvatten kan minskas till i genomsnitt 1/3 av tidigare installerat värde. Ventilkapaciteten för uppvärmning (värme och ventilation) kan i genomsnitt minskas till 2/3 av installerat värde. I flera fall kan t o m halva ventilstorleken vara tillräcklig för värme. Sammantaget leder detta till att många fjärrvärmenät 6

12 kan reducera totalt installerade K vs -värden till cirka 5 procent av aktuellt värde, vilket självfallet då kommer att påverka nätets dynamiska beteende. En uppföljning som gjorts av ventilbyten vid fjärrvärmecentraler i Södertörns fjärrvärmenät under , visar att för cirka 15 anläggningar har det totala K vs -värdet kunnat minskas från 5453 till 1867 (gäller både uppvärmning och tappvarmvatten). Dvs. att endast 34 procent återstår och behövs av ursprungligt installerat värde. Bara i två dokumenterade fall har kunderna upplevt brist och sämre komfort, vilket i det ena fallet visade sig bero på dåligt injusterade VVC-slingor och termostatblandare som läckt in kallvatten. I det andra fallet hade tappvarmvattenlasten missbedömts. Det framstår således som uppenbart att en striktare dimensionering av styrventiler kan tillämpas, men fortfarande kvarstår att avgöra vilka faktorer som påverkas, hur mycket och vid vilka lastsituationer. Vid Gävle Energi har man genom ett konsekvent utbyte av styrventiler för tappvarmvatten t ex kunnat konstatera att distributionsnätet fått kortare svarstider, återhämtar sig snabbare vid driftstörningar och fått bättre avkylning sommartid. Det finns också indikationer på att den s k morgontoppen reducerats mm. Därför känns det angeläget att kunna styrka dessa observationer med teoretiska beräkningar, samt att även försöka fastställa hur långt det kan vara möjligt att nå och hur mycket av installerat K vs -värde som måste byggas bort innan man ser konkreta resultat i sitt fjärrvärmenät. 1.2 Problembeskrivning Installationer av för stora styrventiler i FC medför en rad olika problem: För stora ventiler för reglering av tappvarmvatten i kombination med långsamma ställdon innebär att det kommer att passera vissa mängder dåligt avkylt fjärrvärmevatten genom VVX. När detta sker i många fjärrvärmecentraler kommer resultatet att bli en förhöjd returtemperatur i fjärrvärmenätet. Samtidigt förstärks effektökningen som sker på morgonen, den s k morgontoppen, och det skapas då ett fiktivt lastbehov större än det egentliga behovet. Ventiler för uppvärmning, värme och ventilation, kan också medverka till orimligt stora flödesökningar i distributionsnätet. Uppstår en driftstörning på framledningstemperaturen under vinterhalvåret, t ex ett temperaturfall på 1ºC som varar 3 minuter, så kommer det att leda till en naturlig flödesökning som kompensation för temperaturbristen. Likaså om utomhustemperaturen sjunker hastigt, t ex 5ºC på 6 minuter, sker en markant ökning av flödet. Dessvärre förstärks flödesökningarna då många ventiler med för höga kapacitetsvärden har installerats och dessa öppnar fullt. Resultatet blir att man upplever ett stort pumpbehov och tiden för att åter uppnå stabil drift blir lång. Många tvåvägsventiler som förekommer i fjärrvärmecentralerna har dessutom ofta ett litet läckage även vid stängt ventillägen. Två vanliga ventiler som förekommer i stort antal är Siemens VVF52 och TAC V241. Tillverkarna till dessa uppger i sina produktblad att läckaget kan vara upp till,2 procent av K vs. För äldre ventilmodeller kan läckaget vara upp till,5 procent av K vs. Resultatet av detta är att överdimensionerade ventiler också medför större läckage vid stängd ventilläge. Ventilläckagen märks extra tydligt under sommarhalvåret då styrventilen ofta ska vara helt stängd. 7

13 Installation av för stora styrventiler i fjärrvärmecentraler innebär därför alltid att fjärrvärmenätets totala flödesbehov ökar och detta kan försvåra en effektiv distribution av värme i nätet. 1.3 Syfte och mål Vårt syfte och mål med detta projekt är att genomföra teoretiska beräkningar på ett fjärrvärmenät (del av Södertörns Fjärrvärmes nät) för att kunna visa på vilka generella fördelar som kan förväntas uppstå om en konsekvent ventildimensionering tillämpas. Vi vill med beräkningarna kunna styrka och vidareutveckla de observationer som tidigare gjorts i Gävles fjärrvärmenät. Vi vill också försöka beskriva hur mycket av installerat K vs -värde som måste byggas bort innan man ser konkreta resultat i sitt fjärrvärmenät. T ex i form av en minskad störningskänslighet. Projektets referensgrupp har bestått av: Hans Andersson, Södertörns Fjärrvärme Christer Forslund, Gävle Energi Janusz Wollerstrand, Lunds Tekniska Högskola Bengt Gålnander, Fortum Värme samägt med Stockholms Stad Peter Sivengård, Fortum Värme samägt med Stockholms Stad Gunnar Nilsson, Göteborg Energi Sören Ullberg, Sundsvall Energi Modellering (modifiering av befintlig nätmodell) och simuleringar i projektet har genomförts av: Gustav Edlund, Vitec Energy Sven-Åke Andersson, Södertörns Fjärrvärme Vi vill rikta ett stort tack till Gustav Edlund, Vitec Energy, som med stor energi och entusiasm genomfört alla simuleringsberäkningar med NetSim/NetSim Analyse. Studien har genomförts på uppdrag av Svensk Fjärrvärme. 8

14 2 BESKRIVNING Vi har inom projektet genomfört simuleringar på en del av Södertörns Fjärrvärmes (SFAB) nät, i området Tullinge/Visättra (södra Stockholm). Genom att i simuleringarna variera fjärrvärmecentralernas maximala flödeskapacitet, dvs anläggningarnas totala K vs -värde, har fyra olika modeller skapats: Tidigare installerade ventiler i FC (status före 1999) Befintliga installerade ventiler i FC (status 22) Nydimensionerade ventiler (optimalt val 22) Mest reducerade ventiler, utarbetad tillsammans med Christer Forslund, Gävle Energi (= Nydimensionerade värmeventiler samt behovsanpassad dimensionering på tappvarmvattenventilerna). Den sista ventilmodellen, med mest reducerade ventilstorlekar, kan antas utgöra det undre gränsvärdet för K vs -värdet i detta nätavsnitt. Dessutom har två varianter skapats med utgångspunkt från ventilmodellen Tidigare installerade ventiler : Urval K vs där ventilerna i de elva största FC med hänsyn till det totala K vs -värdet har ersatts med nydimensionerade ventiler. Urval effekt där liknande byten har skett, men med hänsyn till den dimensionerade effekten. Dvs. ventilerna i de elva största FC med hänsyn till dimensionerande effekt har ersatts med nydimensionerade ventiler. På detta sätt har vi kunnat skapa oss en bild om hur mycket K vs -värdet måste minskas för att bästa distributionsförutsättningarna skall uppnås. (De sex modellernas totala K vs -värde för det studerade nätet finns redovisat i avsnitt 3.) Beräkningarna har sedan genomförts vid två utomhustemperaturer, -5 C och +5 C. Det finns flera orsaker till att dessa temperaturer valts vid beräkningarna. Ett viktigt skäl är att båda temperaturerna förekommer med stor varaktighet under ett normalt driftår. Detta har då lett till att det funnits goda möjligheter att verifiera egenskaperna vid varje FC utifrån verkliga uppmätta driftdata. Detta var också ett skäl till att inte i detta projekt studera det s.k. DUT-fallet vid 19 C, eftersom det inte fanns tillräckligt med indata tillgängligt. Lastfallet vid utomhustemperatur 5 C har dessutom studerats mycket vid SFAB eftersom detta utgör beräkningsunderlag för fastställande av en kunds abonnemangseffekt. Dvs. att såväl nätsimuleringsmodellen som kundernas beräknade effektbehov stämmer sannolikt väl med verkligheten vid just detta temperaturfall. Två typer av störningar har studerats, dels en temperaturstörning och dels en störning på differenstrycket vilket medför uteblivet flöde. Sammantaget har detta lett fram till totalt 33 stycken simuleringsalternativ. Projektet har avgränsat sig till att huvudsakligen omfatta flerbostadshus och samfälligheter då det gäller att förse anläggningarna med olika ventilkapaciteter. Ett mindre antal skolor och daghem samt industribyggnader ingår också, men inga enskilda småhus/villor. Totalt har 84 stycken fjärrvärmecentraler studerats och dimensionerats på nytt i simuleringsprogrammet ISAC/Analys. 9

15 2.1 Beräkningsverktyg Beräkningsverktygen som använts i projektet är simuleringsprogrammen ISAC/Analys (version 2.2) och NetSim/NetSim Analyse. ISAC/Analys är ett grafiskt beräkningsprogram där man kan välja och dimensionera/beräkna styrventiler, VVX, inställningar av reglerparametrar mm för FC. Beräkningarna kan göras vid olika klimatförutsättningar och med olika differenstryck och framledningstemperaturer. NetSim/NetSim Analyse från Vitec Energy används vid SFAB regelbundet för olika typer av temperatur- och tryckfallsberäkningar i distributionsnätet. I den befintliga modellen i NetSim Analyse som beskriver nätet, är alla kulvertsträckor med dimensioner registrerade. För kundanläggningarna anges sedan effektbehov eller flödesbehov samt avkylning eller returtemperatur vid olika utomhustemperaturer. Simuleringsberäkningarna har pågått under flera år och modellen är avstämd mot verkliga erfarenheter, varför tilltron till beräkningsresultaten bedöms vara hög. 2.2 Tullinge/Visättra Området i Tullinge/Visättra förses av SFAB med fjärrvärme. Till denna del av fjärrvärmenätet är drygt 25 stycken FC och villor anslutna, varav vår detaljstudie alltså omfattar 84 stycken av dessa. Den totala rörlängden i nätet uppskattas till cirka 25 meter, nätvolymen uppgår till cirka 1 1 m³ och den beräknade linjetätheten är 4,6 MWh/m. Effektbehovet i detta nätavsnitt är cirka 4 MW (vid T ute 19 C). Produktionen sker sommartid (cirka 15 juni - 15 augusti) vid kraftvärmeverket i Högdalen. Vid övrig tid sker produktionen vid Igelstaverket i Södertälje och vid Fittjaverkets produktionsanläggning. 2.3 Förutsättningar och indata ISAC/Analys Framledningstemperatur T fram En framledningskurva har använts i beräkningarna, se bilaga 1. Kurvan är hämtad från SFAB och är baserad på verkliga drifttemperaturer i denna del av fjärrvärmenätet. Lägsta temperatur är cirka 72 C och högsta temperatur är 115 C. (Generellt kan temperaturnivån på kurvan tyckas vara hög, men det finns distributionstekniska förklaringar för denna driftstrategi.) Differenstryck Två olika kurvor för differenstrycket har använts vid dimensioneringsberäkningarna, se bilaga 1. Dessa utgör inte några extremvärden, utan anses vara två bra exempel på normala respektive låga differenstryck i fjärrvärmecentralerna i Tullinge/Visättra. Differenstrycken stämmer väl överens med simuleringsmodellen i NetSim Analyse. Enligt Tekniska bestämmelser [Ref 2] så kan differenstrycket tillåtas att variera mellan 1 och 6 kpa (1 och 6 bar) och att utrustningen i fjärrvärmecentralen fortfarande ska klara funktionskraven som ställs. 1

16 2.3.3 Temperatur och värmesystem Två olika temperaturprogram för värmesystemet i fastigheterna har använts i beräkningarna, bilaga 2. Dels 7/5ºC vilket anses vara det vanligaste temperaturprogrammet i området. Det finns dock fastigheter där behovet fortfarande är 8/6 C, men det finns också nybyggda fastigheter som tillämpar t ex 6/45 C. Av detta skäl har vi låtit 7/5 C utgöra ett representativt medelvärde i hus med traditionella radiatorer. Dels 55/4ºC där golvvärme är installerat i fastigheten. Undantag har således gjorts för fastigheter där det är känt att golvvärme finns. Tappvarmvattentemperaturerna är valda till 55/1 C enligt Tekniska bestämmelser Lägenhetsantal och uppvärmd yta i fastighet Vid beräkningarna har befintliga uppgifter om fastigheternas lägenhetsantal och uppvärmd yta använts. Uppgifterna har hämtats från SFAB:s databas. I beräkningarna har antagits att önskad inomhustemperatur i rummen skall vara 21 C och att husens balanstemperatur är 18 C. Det interna värmetillskottet ges av balanstemperaturen. Denna definieras såsom den utomhustemperatur då det internt genererade värmet från hushållsutrustning (kyl, frys, TV mm), belysning, samt de inneboendes värmeavgivning uppväger värmeförlusterna genom transmission och ventilation Klimat Vid beräkningarna har klimatdata från Stockholms klimatzon använts. Dessa utgörs av temperaturfrekvenser från SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut) under 1-årsperioden För beräkningarna har DUT satts till 19 C. 2.4 Förutsättningar och indata NetSim/NetSim Analyse I den befintliga simuleringsmodellen för fjärrvärmenätet finns uppgifter angående nätets uppbyggnad t ex kulverttyp, isolering och rörlängder. Resultaten av beräkningarna från ISAC/Analys tillsammans med verkliga värden tjänar sedan som specifika indata för FC. Dessa indata till FC i NetSim har varit K vs -värde på styrventiler (flödesbegränsning), effekt (beräknad i ISAC/Analys och jämförd med SFAB:s databas) samt avkylning (uppmätt vid SFAB). I figur 1 återfinns en bild över fjärrvärmenätet med FC relativa storlek i effekt samt differenstrycket i nätet vid utomhustemperaturen 5 C. Förutom de i denna studie innefattande FC (84 stycken) ingår i nätmodellen 167 stycken villor, 22 stycken rundgångar samt 4 stycken planerade eller ej färdiginstallerade FC (totalt 277 stycken). Alla villor har givits ett K vs -värde på 2,2 (,6 för värme och 1,6 för tappvarmvatten) och rundgångarna antas ha ett flöde motsvarande ett K vs -värde på 1,. De resterande 4 FC har antagna värden på styrventilerna, dels för tidigare installerade och befintliga ventiler, dels för nydimensionerade och mest reducerade ventiler. 11

17 Det är således endast K vs -värdet på de 84 stycken studerade FC och de övriga 4 FC som varierar mellan de olika simuleringarna. Villornas K vs -värden i modellen stämmer väl med verkligheten och skulle troligtvis inte gå att påverka/förbättra nämnvärt. Figur 1: Nätbild över Tullinge/Visättra som visar FC relativa effektstorlek (röda cirklar) och differenstryck vid -5 C. Figure 1: Network system for Tullinge/Visättra that shows the relative heat demand (red spots) for substations and the differential pressure at -5 C Randvillkor Följande antaganden och generaliseringar är gjorda i nätmodellen: Generellt antas det nominella tryckfallet över FC (värmeväxlare, flödesmätare mm.), exklusive reglerventiler, vara 5 kpa vid nominella förhållanden. För nominella förhållanden gäller att avkylningen är 5 C och effektbehovet är lika med effektbehovet vid -5 C alternativt +5 C. I modellen har varje FC en bestämd genomsnittlig effekt och returtemperatur. Genom att i beräkningarna variera effekten under dygnet, kan vi efterlikna effektbehovet med avseende på tappvarmvattenlasten samt ventilation, se figur 2. 12

18 1,4 Bostäder Offentliga byggnader 1,3 1,2 1,1 Index 1,9,8,7, Tid under dygnet [timmar] Figur 2: Dygnsvariation i effektbehovet i flerfamiljshus samt offentliga/kontors/arbetsplats byggnader (-5 C). Figure 2: Variation of heat demand during a 24-hour period (-5 C) in multifamily houses and commercial buildings. Simuleringarna har genomförts med två alternativa styrpunkter på differenstrycket. Dels har differenstrycket i FC 134 hållits konstant, 23 kpa. Detta ger ett differenstryck i nätet som är jämförbart med de idag verkliga värdena. Detta medför dock att det vid en störning krävs orimligt höga differenstryck i produktionsanläggningen för att upprätthålla differenstrycket i FC 134. Därför har även simuleringar genomförts med konstant differenstryck i produktionsanläggningen, det vill säga, att en begränsning i pumpkapacitet har införts, vilket ju också existerar i verkligheten. Två typer av störningar har använts för att studera fjärrvärmenätets beteende. Dels har framledningstemperaturen från produktionsanläggningen varierats under simuleringen och skapar på detta sätt en störning i värmeleveransen. Dels har en störning på flödet från produktionsanläggningen genererats, se avsnitt Med det aktuella differenstrycket och framledningstemperaturen som parametrar vid varje FC beräknas det flöde som: - framledningstemperatur, returledningstemperatur och effektbehov genererar, eller - det flöde som ventilerna i FC medger vid fullt öppet läge. 13

19 2.5 Tillvägagångssätt och beskrivning av beräkningar Som tidigare nämnts så består projektet av två delmoment. Först genomförs en datainsamling och sammanställning av indata, för att sedan följas av simuleringar i NetSim/NetSim Analyse Datainsamling och ISAC/Analys-beräkningar Information om det valda området, Tullinge/Visättra inhämtades i samarbete med SFAB. Dels givna produktionsförutsättningar som framledningstemperatur och differenstryck i distributionsnätet och dels specifik data för de aktuella FC. För FC har följande parametrar inhämtats: Årsförbrukning av energi [MWh/år] Sommarförbrukning av energi [MWh/månad] (juni-augusti) Uppvärmd yta [m²] Antal lägenheter [antal] Befintliga ventilstorlekar, K vs -värden [m³/h] Eventuellt tidigare installerande ventiler, K vs -värden [m³/h] Befintliga T (vid T ute +5, -5ºC) Antalet lägenheter och sommarförbrukningen av energi har utnyttjats för att bedöma anläggningens tappvarmvattenbehov. Då värden funnits för sommarförbrukningen har dessa antagits beskriva FC tappvarmvattenlast. I annat fall har antalet lägenheter legat till grund för beräkningen av tappvarmvattenlasten i ISAC/Analys. Uppgiften om uppvärmd yta har varit till grund för uppskattningen av fastighetens värmebehov, fjärrvärmecentralens värmelast. Fastighetens totala årsförbrukning har tjänat som referens för den totala beräknade årsförbrukningen, det vill säga lastmodellen har anpassats så att den beräknade förbrukningen överensstämmer med den uppmätta. Arbetsmetodiken har först varit att göra en individuell lastanpassning för varje FC i ISAC/Analys. Detta görs genom att parametrarna klimat, framledningstemperatur och differenstryck väljs. Därefter har fastighetens last (energibehov) specificerats, enligt beskrivning ovan, för att i möjligaste mån stämma med klimatförutsättningar och verklig energiåtgång. Vid beräkningarna har 1-stegskopplade (parallellkopplade) FC med plattvärmeväxlare uteslutande använts. Valet av 1-stegskopplade FC grundar sig på resultaten från projektet Teknisk och ekonomisk jämförelse mellan 1- och 2- stegskopplade fjärrvärmecentraler (Ref 3) som visar att andra faktorer än val av kopplingsprincip har större betydelse för FC funktion. Innan beräkningarna påbörjats har sedan lämpligt temperaturprogram för uppvärmning valts. Dimensioneringen av värmeväxlare (VVX) för värmesystemet har skett så att temperaturvillkoren som föreskrivs i Tekniska bestämmelser [Ref 2] uppfylls. Detta innebär bland annat att vid temperaturprogrammet 7/5ºC skall fjärrvärme temperaturen vara 1/53ºC vid 14

20 dimensionerande last. Det beräknade tryckfallet över VVX har aldrig tillåtits överstiga 3 kpa vid dimensionerande last. Likaså har vid dimensioneringen av VVX till tappvarmvattensystemet villkoren i Tekniska bestämmelser beaktats. Detta medför att temperaturvillkoren uppfylls med fjärrvärmetemperaturer på 65/22ºC och sekundära temperaturer på 1/55ºC. Slutligen har styrventiler för värmesystemet och för tappvarmvattensystemet dimensionerats. Riktlinjen vid val av ventil för uppvärmning har varit ventilstorlekar som ger en ventilaukoritet på,4-,5 (max,6). Vid beräkningarna har vi valt Siemens VVF52 (K vs -värden från,16 till 25 m³/h) eller Danfoss (K vs -värden från,25 till 16 m³/h) som styrventil. Vid dimensioneringen av tappvarmvattenventilen har till skillnad från ventilen för uppvärmning en så liten ventil som möjligt valts. Detta innebär att ventilauktoriteter på,8-,9 ibland har förekommit i beräkningarna. Eftersom praktiska erfarenheter från 1-tals installationer under de senaste åren visat att detta kan göras med god marginal, under förutsättning att fastigheten har en fungerande VVC, har ytterligare en storlek mindre valts än beräknat. Det vill säga, om beräkningarna har visat på en ventil med K vs -värde på 1,, så har en ventil med K vs -värde på,8 använts vid simuleringarna i NetSim. I vissa fall kan detta sätt att skapa en individuell lastmodell leda till felaktig dimensionering av små fjärrvärmecentraler, t ex barnstugor och industrilokaler med litet tappvarmvattenbehov under sommarmånaderna. Beräkningarna kan då resultera i att ventiler med K vs -värden på,25 i så fall skulle monteras för värme och/eller tappvarmvatten, vilket inte kan anses vara ett rimligt resultat. Erfarenheter visar att detta med stor sannolikhet medför brister på värme och tappvarmvatten. Dessa värden kan jämföras med rekommendationer från olika tillverkare, t ex SweTherm (Thermia) som på villacentraler vanligtvis monterar minst 1, för tappvarmvatten och,63 för värme. Alfa-Laval rekommenderar 1,6 för tappvarmvatten, vilket är värdet på den minsta självverkande ventilen, och,63 för värme. Med hänsyn till dessa rekommendationer har K vs -värden räknats upp så att minsta ventil som föreslås för värme är,63 och minsta ventil för tappvarmvatten i fastigheter med VVC också är,63. När fjärrvärmecentralen är korrekt dimensionerad genomförs en beräkning där anläggningen utsätts för ett års lastvariationer. Utifrån resultaten har för varje enskild fjärrvärmecentral sammanlagd ventilstorlek och effekt vid två utomhustemperaturer (-5 C och +5 C) inhämtats. Verkliga data om fjärrvärmecentralens T har slutligen erhållits från SFAB:s databas. Detta har skett genom att avläsa T för tidsperioder med lämplig medeltemperatur Simuleringar i NetSim/NetSim Analyse Beräkningsmodellen i NetSim/NetSim Analyse har anpassats så att den endast beskriver det avgränsade området. Genom att sedan skapa olika modeller, där begränsningar i flödet uppstår på grund av vald storlek på styrventiler, har fjärrvärmenätets beteende kunnat studeras. Simuleringen initieras med nominella värden. Därefter utförs en beräkning av förhållandet i nätet var fjärde minut. Resultaten från föregående simulering är 15

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004

provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004 provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004 PROVPROGRAM FÖR VÄRMEVÄXLARE OCH VATTENVÄRMARE Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004 ISSN 1401-9264 2004 Svensk Fjärrvärme

Läs mer

tryckfallets påverkan vid energimätning

tryckfallets påverkan vid energimätning tryckfallets påverkan vid energimätning rapport 2013:11 Figur 4. Montering av temperaturgivare. Mätningarna gjordes vid två olika temperatur mätningarna med tiogradigt vatten var testrig inte skulle påverkas

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

Siemens Press. Dynamisk balansering för dynamiska nät

Siemens Press. Dynamisk balansering för dynamiska nät Siemens Press Dynamisk balansering för dynamiska nät Avancerade hydrauliska nät måste sörja för energisnål, ekonomisk och felfri drift, kompensera för avvikelser från de ursprungliga projekteringsvärdena,

Läs mer

Värmeväxlarpaket TMix E

Värmeväxlarpaket TMix E Fördelar Färdigbyggd vid leverans. Kan kopplas direkt mot golvvärmeeller industrifördelare. Möjliggör frostskydd av markvärmeanläggningar och golvvärmeutrymmen utomhus, t.ex. uterum Värmeväxlarpaketet

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

teknisk utvärdering av gamla och nya fjärrvärmecentraler i slagsta

teknisk utvärdering av gamla och nya fjärrvärmecentraler i slagsta teknisk utvärdering av gamla och nya fjärrvärmecentraler i slagsta Håkan Lindkvist och Håkan Walletun, ZW Energiteknik AB Forskning och Utveckling 25:12 TEKNISK UTVÄRDERING AV GAMLA OCH NYA FJÄRRVÄRMECENTRALER

Läs mer

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Begränsa returtemperaturen Genom att tillfälligt sänka värmeventilen så sänks fjärrvärmecentralens returtemperatur. Det går tex

Läs mer

EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS. - möjligheter för både kund och leverantör. Författare: Gunnar Nilsson November, 2007

EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS. - möjligheter för både kund och leverantör. Författare: Gunnar Nilsson November, 2007 1 EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS - möjligheter för både kund och leverantör Författare: Gunnar Nilsson November, 2007 0. Inledning Om fjärrvärmebranschen ska kunna stärka sin marknadsposition måste

Läs mer

Split- vs ventilationsaggregat

Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilation units 2011-07-30 Gällande energibesparingspotential. Existing energy potential Innehåll/Contents 2 Inledning/Introduction... 3 Förutsättningar/Conditions...

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

RAPPORT. Effektstyrning Skeppsholmen. Sustainable Innovation AB. Handläggare Alexander Larmérus. Telefon 010-505 10 98

RAPPORT. Effektstyrning Skeppsholmen. Sustainable Innovation AB. Handläggare Alexander Larmérus. Telefon 010-505 10 98 Handläggare Alexander Larmérus Telefon 010-505 10 98 Mail alexander.larmerus@afconsult.com Datum 2015-03-23 Sustainable Innovation AB Effektstyrning Skeppsholmen Effektstyrning Skeppsholmen Page 1 (13)

Läs mer

Fjärrvärmecentral Alfa Laval Midi Wall

Fjärrvärmecentral Alfa Laval Midi Wall Användningsområde Standardiserad komplett fjärrvärmecentral för uppvärmning och tappvarmvattenberedning för flerfamiljshus(10-30 lgh). Enheten kopplas direkt till fjärrvärmenätet och den kombinerade reglercentralen/rumsgivaren

Läs mer

STADSFASTIGHETER MALMÖ

STADSFASTIGHETER MALMÖ A1 A2 FUNKTIONSÖVERSIKT Apparatskåpsbeteckning xxxx-x-as1 Placering/betjänar Fjärrvärmecentral xxxx/ System 5600 betjänar fjärrvärmecentralens primärsida. System 5601-VVX011 betjänar värmekrets. System

Läs mer

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem Lönsam effektivisering av Anna Axelsson Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm 1 Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm Systemeffektivisering Metod och resultat

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering

Läs mer

Skötselanvisningar för din fjärrvärmecentral

Skötselanvisningar för din fjärrvärmecentral Skötselanvisningar för din fjärrvärmecentral Så här fungerar fjärrvärme centralen i din villa Vi producerar varmt fjärrvärmevatten vid vår stora panna. Vatt net går via nedgrävda led ningar till din bostad

Läs mer

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014 Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet 4 november 2014 Agenda Miljö & ekonomi Einar Marknad och kundfrågor Cecilia Fikapaus med kaffe och smörgås Nya prismodellen energispartips Ove Borg Allmänt om

Läs mer

Skötselanvisningar för din fjärrvärme.

Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Hur fungerar fjärrvärmecentralen i min villa? Vi tillverkar varmt fjärrvärmevatten vid vår stora panna. Vattnet går via nedgrävda ledningar till din bostad och in

Läs mer

Smart Heat Building. Hur funkar det? En teknisk översikt. Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Building

Smart Heat Building. Hur funkar det? En teknisk översikt. Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Building Smart Heat Building Hur funkar det? En teknisk översikt 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande

Läs mer

Så fungerar din fjärrvärmecentral

Så fungerar din fjärrvärmecentral Avluftning värme Värmeväxlare värme Reglercentral Ställmotor värme Expansionskärl Tryckmätare Värmeväxlare varmvatten Reglerventil varmvatten Cirkulationspump Säkerhetsventiler Mätare Påfyllningsventil

Läs mer

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla

Förbättringsguide fjärrkyla. Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Förbättringsguide fjärrkyla Anpassning av befi ntliga kylsystem till fjärrkyla Innehåll 1. Analys av fastighetssystem...3 2. Statistik analys...4 2.1 Kortslutning KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKR

Läs mer

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 45U/ PUSH 45U ELECTRONIC. Uponor Push 45U/ Uponor Push 45U Electronic

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 45U/ PUSH 45U ELECTRONIC. Uponor Push 45U/ Uponor Push 45U Electronic UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 45U/ PUSH 45U ELECTRONIC Uponor Push 45U/ 03 2009 5044 Pump- och shuntgrupper för golvvärme Pump- och shuntgrupper för golvvärme Uponor Push 45U är en pump- och shuntgrupp

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen: Ventilations- och uppvärmningssystem 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A108TG Energiingenjör TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh)

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) 1(12) Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) Danfoss ECL300 Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion Felsökning Komponentförteckning- HW28/10 (13-20 lgh).

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER UPPDRAG LiV Optimering bergvärmeanlägg UPPDRAGSNUMMER 0000 UPPDRAGSLEDARE Sten Bäckström UPPRÄTTAD AV Michael Hägg DATUM TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER BAKGRUND Energiutbytet mellan

Läs mer

Differenstrycksregulator (PN 16) AVPL monteras i returen, justerbar inställning

Differenstrycksregulator (PN 16) AVPL monteras i returen, justerbar inställning Differenstrycksregulator (PN 16) AVPL monteras i returen, justerbar inställning Användning AVPL används på primärsidan på värmeväxlare i mindre anläggningar typ en- eller tvåfamiljshus. Regulatorn kan

Läs mer

Roth Fördelarshunt Pro

Roth Fördelarshunt Pro Roth Fördelarshunt Pro Med termisk reglerventil för konstant framledningstemperatur och helautomatiskt varvtalsstyrd cirkulationspump. Fördelarshunten används tillsammans med Roth Golvvärmefördelare och

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Dimensionering av kulsektorventiler och sätesventiler för kontinuerlig reglering

Dimensionering av kulsektorventiler och sätesventiler för kontinuerlig reglering F 756 S It isn t just Industrial Control alves and Regulators It s the now How! Dimensionering av kulsektorventiler och sätesventiler för kontinuerlig reglering entilkoefficienten v och C v id dimensionering

Läs mer

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem

DVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Luftkonditionering Brandsäkerhet Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Integrerat reversibelt värmepumpsystem 2 Integrerat reversibelt värmepumpsystem

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 Sammanfattning Värmebehovet för uppvärmning av en

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating

CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating CompactAIR / CompactAIR CompactAIR Center Ventilation - Filtrering - Uppvärmning CompactAIR Center Ventilation - Filtration - Heating Typenschlüssel / Type Code Beteckning / Type code Compact AIR / CompactAIR

Läs mer

Byälvsvägen , Bagarmossen. - VVC-förluster.

Byälvsvägen , Bagarmossen. - VVC-förluster. Byälvsvägen 197-263, Bagarmossen. - VVC-förluster. Denna rapport redovisar resultat från mätningar av system för värme, varmvatten och VVC, för flerbostadshus med fjärrvärmeundercentral vid Byälvsvägen

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe)

Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe) Med fjärrvärme kan EU lättare nå sina klimatmål (Heat Roadmap Europe) Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Innehåll 1. Heat Roadmap Europe: logik, resultat, kartläggning, modellering och slutsats 2. Utmaning:

Läs mer

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp. Värmepumpar i bebyggelse SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.se Värmepumpar vad är hemligheten? Aerothermal Hydrothermal Geothermal

Läs mer

Enkla tips för skötsel av din fjärrvärmecentral

Enkla tips för skötsel av din fjärrvärmecentral Enkla tips för skötsel av din fjärrvärmecentral Den här foldern hoppas vi ska hjälpa dig att optimera driften och förenkla skötseln av din fjärrvärmecentral. Den innehåller de punkter vi tycker är viktigast

Läs mer

INSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME

INSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME INSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME Danfoss LPM Sp. z o. o. Danfoss District Heating AB Tuchom, ul.tęczowa 46 Marieholmsgatan 10C 82-209 Chwaszczyno, 415 02 Göteborg Poland

Läs mer

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller Martin Forsén KTH, Inst. För Energiteknik Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Inom energimyndighetens ramforskningsprogram

Läs mer

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Den här artikeln är ett praktiskt exempel på hur du som fastighetsägare kan spara 37.500 kr på fjärrvärmeräkningen.

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

V232. Venta. Tvåvägs balanserad kägelventil, PN 25

V232. Venta. Tvåvägs balanserad kägelventil, PN 25 01 Tvåvägs balanserad kägelventil, PN 25 kan med fördel användas i ett stort antal applikationer inom värme, fjärrvärme och luftbehandlingssystem. klarar följande typer av media: Hetvatten och kylvatten.

Läs mer

LK Styrenhet ETO2 används för att styra anläggningen optimalt, avseende driftsekonomi och driftstid.

LK Styrenhet ETO2 används för att styra anläggningen optimalt, avseende driftsekonomi och driftstid. LK Markvärme Allmänt LK Markvärmesystem består av fördelare, rör och styrenhet. Fördelare Det finns tre olika typer av fördelare, LK Markfördelare, LK Värmekretsfördelare RF samt LK Fördelare Qmax G40.

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

Utnyttjande av fjärrvärmereturen för uppvärmning av bostäder

Utnyttjande av fjärrvärmereturen för uppvärmning av bostäder Umeå universitet 2005-05-25 Tillämpad fysik och elektronik I samarbete med Umeå energi Utnyttjande av fjärrvärmereturen för uppvärmning av bostäder Examensarbete i energiteknik, 20 poäng Daniel Hedman

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04 Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm Rapport RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus Kund Svensk Planglasförening

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

PREFABRICERADE ENHETER

PREFABRICERADE ENHETER PREFABRICERADE ENHETER TA-PICL TRYCKOBEROENDE REGLERKRETS TA-PICL är en 2-vägs reglerkrets för reglering av temperaturer. TA-PICL är oberoende av tillgängligt tryck till kretsen. Användingsområde är ventilationsbatterier,

Läs mer

VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11

VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11 2015-08-29 VAHID JAFARPOUR BRF KANTARELLEN 11 SVERIGES VÄRMEMARKNAD (FJV) VART TAR VÄRMEN VÄGEN? Den största delen av energin för uppvärmning ventileras bort via frånluftssystemet. Fortfarande är få bostäder

Läs mer

Bestämning av överföringskapacitet

Bestämning av överföringskapacitet 1 (5) Bestämning av överföringskapacitet 1 Överföringskapaciteterna i det finländska kraftsystemet Fingrid låter elmarknaden disponera all överföringskapacitet som är möjlig utan att riskera kraftsystemets

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER

TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER FVF 1998:12 TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER ISSN 1401-9264 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ------------------------------------------------------------------------------------------- 3 STORLEK

Läs mer

Technical description with installation and maintenance instructions

Technical description with installation and maintenance instructions www.euronom.se Technical description with installation and maintenance instructions VPS 300 / 500 BXU 0710-102 EXOTANK VPS 300/500 BXU Technical description Installation and maintenance instructions Installation...2

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

TA-PICL. Tryckoberoende reglerkrets ENGINEERING ADVANTAGE

TA-PICL. Tryckoberoende reglerkrets ENGINEERING ADVANTAGE Prefabricerade enheter TA-PICL Tryckoberoende reglerkrets Tryckhållning & Vattenkvalitet Injustering & Reglering Rumstemperaturreglering ENGINEERING ADVANTAGE TA-PICL är en 2-vägs reglerkrets för reglering

Läs mer

Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus. Bengt Bergqvist Energianalys AB www.energianalysab.se

Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus. Bengt Bergqvist Energianalys AB www.energianalysab.se Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus Bengt Bergqvist Energianalys AB www.energianalysab.se VVC-system Varmvattencirkulationssystem installeras för att minska väntetider på varmvatten 12 undersökta

Läs mer

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark w SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum 2016-01-22 Dnr 1 (5) Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark Energimyndighetens titel på

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Alfa Laval Maxi Compact. Alfa Laval Heating & Cooling Systems

Alfa Laval Maxi Compact. Alfa Laval Heating & Cooling Systems Alfa Laval Maxi Compact Alfa Laval Heating & Cooling Systems - 170502 Modern fjärrvärme av Alfa Laval Alfa Laval Maxi Compact Alfa Laval Kära kund, Var vänliga att se denna presentation som en introduktion

Läs mer

Händelser i kraftsystemet v v

Händelser i kraftsystemet v v Händelser i kraftsystemet v47 213 v13 214 Händelser i kraftsystemet > Låg förbrukning jämfört med tidigare vintrar. Effektreserv utnyttjades inte. > Fortum varit tvungen att ta flera tuffa kabelavbrott

Läs mer

Avkylningens ekonomiska inverkan på lönsamheten vid byte av fjärrvärmekundcentral

Avkylningens ekonomiska inverkan på lönsamheten vid byte av fjärrvärmekundcentral ISRN LUTMDN/TMHP-15/5325-SE ISSN 0282-1990 Avkylningens ekonomiska inverkan på lönsamheten vid byte av fjärrvärmekundcentral Kajsa Nilsson Examensarbete på Civilingenjörsnivå Avdelningen för Energihushållning

Läs mer

RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln

RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln Statusrapport 2012 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport

Läs mer

Tryckavlastningsregulator AVA (PN 25)

Tryckavlastningsregulator AVA (PN 25) Datablad Tryckavlastningsregulator AVA (PN 25) Beskrivning Regulatorn är en självverkande tryckavlastningsregulator som huvudsakligen är avsedd för fjärrvärmenät. Regulatorn är normalt stängd, och öppnas

Läs mer

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Stockholm, november 2014 1 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges

Läs mer

Väggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral

Väggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral Drift- och skötselinstruktion VK LPM Väggkompakt, prefabricerad fjärrvärmecentral VK Väggkompakt Utförande kan skilja sig från den här bilden. Innehåll Allmän beskrivning... 1 Varningstexter... 2 Installation...

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6

optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6 optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6 optimal reglering av radiatorsystem wollerstrand, j ljunggren, p johansson, p-o ISBN978-91-7381-005-0 2007 Svensk Fjärrvärme AB förord Det här projektet

Läs mer

2-, 3- och 4-vägs ventil VZ V7-07

2-, 3- och 4-vägs ventil VZ V7-07 V7-07 Användning VZ 2 VZ 3 VZ 4 VZ ventilerna ger en högkvalitativ och kostnadseffektiv lösning för reglering av varmt och/ eller kallt vatten i fancoils, små värme- och kylapparater i temperaturstyrda

Läs mer

effektivare rundgångar

effektivare rundgångar effektivare rundgångar Håkan Walletun och Karolina Näsholm, ZW Energiteknik Forskning och Utveckling 2004:109 EFFEKTIVARE RUNDGÅNGAR Håkan Walletun och Karolina Näsholm, ZW Energiteknik Forskning och

Läs mer

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Välkommen Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Vilka ligger bakom Reko fjärrvärme? VMK Värmemarknadskommittén Fjärrvärmens

Läs mer

Heating & Cooling Prestandacertifierade Systems värmeväxlare

Heating & Cooling Prestandacertifierade Systems värmeväxlare Heating & Cooling Prestandacertifierade Systems värmeväxlare En garanti för både miljö och ekonomi. Stefan Linde Market Manager Alfa Laval Värmeväxlarprestanda Alfa Laval Är värmeväxlarprestanda förhandlingsbart?

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Fallstudie: Uppföljning av solvärmeanläggning i nybyggd förskola i Kil

Fallstudie: Uppföljning av solvärmeanläggning i nybyggd förskola i Kil Fallstudie: Uppföljning av solvärmeanläggning i nybyggd förskola i Kil När Kils Kommun skulle bygga den nya förskolan Skogsgläntan beslutades också att den också skulle få kommunens första solvärmeanläggning.

Läs mer

HYDRAULIK Rörströmning IV

HYDRAULIK Rörströmning IV HYDRAULIK Rörströmning IV Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 31mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View 24 mar VVR015 Hydraulik/ Rörströmning IV 31 mar 2014 / 2 Innehåll

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

HS (XB) Lödda plattvärmeväxlare

HS (XB) Lödda plattvärmeväxlare S (X) Lödda plattvärmeväxlare eskrivning/ användningsområde Lödda plattvärmeväxlare S är utvecklade för fjärrvärmesystem (värme, tappvarmvatten och kyla). - rbetstemperatur: från -10 C till +180 C - Max.

Läs mer

Luft-till-vatten splitsystem

Luft-till-vatten splitsystem Luft-till-vatten splitsystem systemarkitektur Luft-tiLL-vatten splitsystem Carrier presenterar Xp energy den innovativa värmelösningen för bostadsapplikationer luft-till-vatten splitsystem. vi konstruerade

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Fjärrvärmecentral Alfa Laval Midi Compact/IQ Heat

Fjärrvärmecentral Alfa Laval Midi Compact/IQ Heat Användningsområde Standardiserad komplett fjärrvärmecentral för uppvärmning och tappvarmvattenberedning för flerfamiljshus(10-50 lgh). Enheten kopplas direkt till fjärrvärmenätet och den kombinerade reglercentralen/rumsgivaren

Läs mer

TA-Therm. Termostatisk cirkulationsventil ENGINEERING ADVANTAGE

TA-Therm. Termostatisk cirkulationsventil ENGINEERING ADVANTAGE VVC-ventiler TA-Therm Termostatisk cirkulationsventil Tryckhållning & Vattenkvalitet Injustering & Reglering Rumstemperaturreglering ENGINEERING ADVANTAGE Termostatventilen för automatisk injustering av

Läs mer

V212. Venta. TEKNISKA DATA Typ... 2-vägskägelventil, tryckbalanserad Tryckklass...PN 16 Flödeskarakteristik...EQM Lyfthöjd... Reglerområde Kv/Kv min

V212. Venta. TEKNISKA DATA Typ... 2-vägskägelventil, tryckbalanserad Tryckklass...PN 16 Flödeskarakteristik...EQM Lyfthöjd... Reglerområde Kv/Kv min 1 Tryckbalanserad tvåvägs kägelventil PN 16 (Mjuktätande) kan användas i ett stort antal applikationer, såsom värme, kyla, lufthantering och tappvatten. Ventilen klarar följande typer av media: Hetvatten

Läs mer

RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln

RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln Statusrapport 2014 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Beskrivning. Regulatorerna har en reglerventil med inställbar flödesbegränsare, anslutningsfäste för elektrisk motor och en motor med ett styrmembran.

Beskrivning. Regulatorerna har en reglerventil med inställbar flödesbegränsare, anslutningsfäste för elektrisk motor och en motor med ett styrmembran. Datablad Flödesregulator/differenstrycksregulator med flödesbegränsning, med inbyggd reglerventil (PN 16) AHQM flödesregulator med inbyggd reglerventil AHPBM-F differenstrycksregulator (fast inställning)

Läs mer

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat SMHI Prognosstyrning För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat Prognosstyrning av byggnader Marsnatten är klar och kall. Värmen står på för fullt i huset. Några timmar senare strålar solen in

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer