konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät"

Transkript

1 konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät Håkan Lindkvist och Håkan Walletun, ZW Energiteknik AB Forskning och Utveckling 24:15

2

3 KONSEKVENSER AV MINDRE STYRVENTILER I DISTRIBUTIONSNÄT Håkan Lindkvist och Håkan Walletun, ZW Energiteknik ISSN

4 I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten Svensk Fjärrvärme AB

5 SAMMANFATTNING: FOU 24:15 Konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät Effektivisering av fjärrvärmenät kan beskrivas i form av två konkreta aktiviteter, dels förbättrad avkylning i kundanläggningar och minimering av rundgångar, dels reducering av installerade K vs -värden på styrventiler i fjärrvärmecentraler (FC). Den förbättrade avkylningen möjliggör bättre utnyttjande av produktion, minskade värmeförluster och ett minskat pumpbehov. Reduceringen av K vs -värden på styrventiler syftar främst till en effektivisering av distributionen. Avsikten är att få ett spänstigare fjärrvärmenät som blir lättare att reglera och som uppvisar mindre flödespendlingar. De praktiska erfarenheterna från utbyten av äldre och ofta överdimensionerade komponenter i landets fjärrvärmesystem har i de flesta fall varit positiva. Trots detta är det fortfarande svårt att skaffa sig en helhetsuppfattning om huruvida funktionen i ett distributionsnät vid olika tidpunkter under året och vid olika lastsituationer förändrats på grund av komponentbyten. Syftet med detta projekt är att genomföra teoretiska beräkningar på ett fjärrvärmenät för att kunna visa på vilka generella fördelar som kan förväntas uppstå om en konsekvent ventildimensionering tillämpas. Beräkningarna har gjorts med simuleringsprogrammen ISAC/Analys och NetSim Analyse på ett fjärrvärmenät, där storleken på kundernas styrventiler varierats. Några av projektets slutsatser är att Beräkningarna visar att konsekvenserna av en temperaturstörning på framledningstemperaturen kan begränsas av striktare dimensionerade (mindre) styrventiler vid framförallt lägre utomhustemperaturer (-5 C). Följderna av en störning på flödet är inte beroende av utomhustemperaturen (effektuttaget) och genom att installera striktare ventiler kan det maximala flödesbehovet halveras, och därmed nödvändigt pumpbehov. Vid en flödesstörning innebär mindre styrventiler alltså positiva konsekvenser för fjärrvärmenätets drift även vid höga utomhustemperaturer. Genom att installera striktare ventiler kan det maximala flödet begränsas och därmed minskar pumpbehovet. Likaså kan effektuttaget begränsas vid en störning, men inte i lika stor utsträckning som flödet. Generellt i resultaten finns det klara tendenser som tyder på att FC bör åtgärdas i en viss prioritetsordning. Enligt beräkningarna spelar fjärrvärmecentralens läge i nätet en avgörande betydelse för resultatet, även om dess totala överdimensionerade K vs -värde givetvis också är viktigt. Även vid den dagliga driften av fjärrvärmenätet kommer mindre styrventiler att medföra en förbättring. Detta eftersom det vid normal drift förekommer en rad flödes- och effekttoppar. Ett exempel är den s.k. morgontoppen, ett annat är ökat flödes- och effektuttag på grund av snabbt fallande utomhustemperatur. Mindre styrventiler kommer att släta ut topparna och därmed ge ett stabilare fjärrvärmenät. Studien har genomförts på uppdrag av Svensk Fjärrvärme. Nyckelord: Fjärrvärmecentral, Ventildimensionering, Netsim Analyse 2

6 SUMMARY: FOU 24:15 The consequences of reduced control valves on distribution nets Improvement of distribution quality in district heating networks can be achieved by means of two tangible measures. One is effective cooling of the heating medium in substations and the minimum use of bypasses; another one is the reduction of the size (i.e. K vs -values) of the installed control valves in the substations. The improved cooling capacity results in better use of heat production facilities, reduced heat losses and reduced pumping energy. The reduction of the K vs -values of control valves results in the first hand in improved dynamic response behaviour of the distribution network, leading to faster flow adjustment and consequently less frequent flow oscillations. The practical experience of the exchange of older and often oversized components in Sweden s district heating networks has in the most cases been very positive. Still it is difficult to get an idea about which improvements have been achieved with given measures and what do they mean for the operation over a whole year with varying heat load demands. The aim of this project is to perform theoretical network simulations in order to show which consequences a rigorous fieldwork dedicated to reduce K vs -values of control valves might have for the operation of the net. The analyses have been performed with the simulation tools ISAC/Analys and NetSim Analyse, respectively. The application was on an existing and welldocumented district heating net. In the simulations, the size of the control valves has been subsequently reduced and its consequence for flow and temperatures has been analysed. Some of the project s conclusions are as follows: The simulations show that the consequences of temperature disturbances can be reduced when applying smaller control valves, especially at lower air temperatures (-5 C). The consequences of flow disturbances (pump stop) are not depending on the air temperature (heat demand), but results over the whole year in reduced maximum flow during the process of operation recovery. With adequately reduced valve size, the resulting maximum flow at restart can be approximately reduced to the half, leading in reduced need of pumping peak power. Similarly, the maximum peak power taken from the net at net recovery will be reduced, however, this effect is not as strong as that for flow. Generally, we have found clear indications for that the adjustment of the K vs -values of control valves in substations should follow a certain logical order of priority. An important factor is the location of substations in respect to the heating plant and to the pressure control points in the net. Another important factor is the absolute K vs -value of the oversizing, i.e. the difference of the actual installed valve and the targeted valve size. Smaller size of control valves means also an improvement of the everyday operation of the district heating net, especially in the case when flowand power peaks are expected to occur. Examples for that could be the 3

7 morning peaks with increase heat and hot water demands, or such events when the air temperature is decreasing very fast because of weather phenomena. Smaller control valves will smear out the transients and give therefore more stable net conditions. The study has been performed on behalf of The Swedish District Heating Association. Key words: District heating, substation, control valve, dimensioning of valve, Netsim Analyse. 4

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING SYFTE OCH MÅL BESKRIVNING BERÄKNINGSVERKTYG TULLINGE/VISÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INDATA ISAC/ANALYS Framledningstemperatur T fram Differenstryck Temperatur och värmesystem Lägenhetsantal och uppvärmd yta i fastighet Klimat FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INDATA NETSIM/NETSIM ANALYSE Randvillkor TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH BESKRIVNING AV BERÄKNINGAR Datainsamling och ISAC/Analys-beräkningar Simuleringar i NetSim/NetSim Analyse NYCKELTAL BERÄKNINGSRESULTAT TEMPERATURSTÖRNING Produktionsanläggningen Fjärrvärmecentraler FLÖDESSTÖRNING Produktionsanläggningen VERKLIG DRIFTSTÖRNING SLUTSATSER...36 REFERENSFÖRTECKNING...39 BILAGA 1 TILL 6 5

10

11 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Då man talar om effektivisering av fjärrvärmenät kan det beskrivas i form av två konkreta aktiviteter: Förbättrad avkylning i kundanläggningar genom systematiska uppföljningar baserade på t ex debiterande avläsningar eller data från driftövervakningssystem. Reducering av installerade K vs -värden på styrventiler i fjärrvärmecentraler (FC). Insatserna prioriteras oftast till områden med störningskänslighet eller distributionsproblem vid olika lastfall. Den förbättrade avkylningen möjliggör bättre utnyttjande av produktion (rökgaskylare, värmepumpar, spillvärme etc.), minskade värmeförluster och ett minskat pumpbehov. Den sista faktorn kan vara av stor betydelse vid t ex överföring i trånga nätavsnitt. Reduceringen av K vs -värden på styrventiler syftar främst till en effektivisering av distributionen. Avsikten är att få ett spänstigare fjärrvärmenät som blir lättare att reglera och som uppvisar mindre flödespendlingar. Reducerade flödespendlingar leder också till att morgonlasten minimeras och endast motsvarar verkligt effektbehov. Ett annat sätt att beskriva åtgärden är att kundens FC utrustas med styrventiler som motsvarar abonnerad effekt. Dvs. har kundens anläggning dimensionerats för t ex 6 kw och den fasta avgiften är avstämd mot detta värde, bör det inte vara möjligt att ta ut avsevärt större värmeeffekter och flöden. En korrekt dimensionerad FC ska därför utrustas med styrventiler som avspeglar kundens verkliga behov av både värme och tappvarmvatten. Erfarenheterna från utbyten av äldre och ofta överdimensionerade komponenter i landets fjärrvärmesystem har genomgående varit mycket positiva. Vid flera energiföretag tillämpas idag dimensioneringsvärden som för bara 5 år sedan skulle ha bedömts som helt orimliga. Det gäller då val av t ex styrventiler, värmeväxlare för tappvarmvatten, flödesmätare för värmemängdsmätning etc. Även de praktiska erfarenheterna har i de flesta fall varit positiva. Trots detta är det fortfarande svårt att skaffa sig en helhetsuppfattning om huruvida funktionen i ett distributionsnät (komplett eller bara lokalt för en del av ett nät) vid olika tidpunkter under året och vid olika lastsituationer förändrats på grund av komponentbyten. Resultaten från det tidigare genomförda projektet Förändring av fjärrvärmenäts flödesbehov [Ref 1] visade t ex att häpnadsväckande minskningar av ventilstorlekar sannolikt kan göras i de flesta fjärrvärmenät genom att bara strikt tillämpa anvisningarna i Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler. Beräkningsresultaten visade där att K vs -värdet på styrventilerna för tappvarmvatten kan minskas till i genomsnitt 1/3 av tidigare installerat värde. Ventilkapaciteten för uppvärmning (värme och ventilation) kan i genomsnitt minskas till 2/3 av installerat värde. I flera fall kan t o m halva ventilstorleken vara tillräcklig för värme. Sammantaget leder detta till att många fjärrvärmenät 6

12 kan reducera totalt installerade K vs -värden till cirka 5 procent av aktuellt värde, vilket självfallet då kommer att påverka nätets dynamiska beteende. En uppföljning som gjorts av ventilbyten vid fjärrvärmecentraler i Södertörns fjärrvärmenät under , visar att för cirka 15 anläggningar har det totala K vs -värdet kunnat minskas från 5453 till 1867 (gäller både uppvärmning och tappvarmvatten). Dvs. att endast 34 procent återstår och behövs av ursprungligt installerat värde. Bara i två dokumenterade fall har kunderna upplevt brist och sämre komfort, vilket i det ena fallet visade sig bero på dåligt injusterade VVC-slingor och termostatblandare som läckt in kallvatten. I det andra fallet hade tappvarmvattenlasten missbedömts. Det framstår således som uppenbart att en striktare dimensionering av styrventiler kan tillämpas, men fortfarande kvarstår att avgöra vilka faktorer som påverkas, hur mycket och vid vilka lastsituationer. Vid Gävle Energi har man genom ett konsekvent utbyte av styrventiler för tappvarmvatten t ex kunnat konstatera att distributionsnätet fått kortare svarstider, återhämtar sig snabbare vid driftstörningar och fått bättre avkylning sommartid. Det finns också indikationer på att den s k morgontoppen reducerats mm. Därför känns det angeläget att kunna styrka dessa observationer med teoretiska beräkningar, samt att även försöka fastställa hur långt det kan vara möjligt att nå och hur mycket av installerat K vs -värde som måste byggas bort innan man ser konkreta resultat i sitt fjärrvärmenät. 1.2 Problembeskrivning Installationer av för stora styrventiler i FC medför en rad olika problem: För stora ventiler för reglering av tappvarmvatten i kombination med långsamma ställdon innebär att det kommer att passera vissa mängder dåligt avkylt fjärrvärmevatten genom VVX. När detta sker i många fjärrvärmecentraler kommer resultatet att bli en förhöjd returtemperatur i fjärrvärmenätet. Samtidigt förstärks effektökningen som sker på morgonen, den s k morgontoppen, och det skapas då ett fiktivt lastbehov större än det egentliga behovet. Ventiler för uppvärmning, värme och ventilation, kan också medverka till orimligt stora flödesökningar i distributionsnätet. Uppstår en driftstörning på framledningstemperaturen under vinterhalvåret, t ex ett temperaturfall på 1ºC som varar 3 minuter, så kommer det att leda till en naturlig flödesökning som kompensation för temperaturbristen. Likaså om utomhustemperaturen sjunker hastigt, t ex 5ºC på 6 minuter, sker en markant ökning av flödet. Dessvärre förstärks flödesökningarna då många ventiler med för höga kapacitetsvärden har installerats och dessa öppnar fullt. Resultatet blir att man upplever ett stort pumpbehov och tiden för att åter uppnå stabil drift blir lång. Många tvåvägsventiler som förekommer i fjärrvärmecentralerna har dessutom ofta ett litet läckage även vid stängt ventillägen. Två vanliga ventiler som förekommer i stort antal är Siemens VVF52 och TAC V241. Tillverkarna till dessa uppger i sina produktblad att läckaget kan vara upp till,2 procent av K vs. För äldre ventilmodeller kan läckaget vara upp till,5 procent av K vs. Resultatet av detta är att överdimensionerade ventiler också medför större läckage vid stängd ventilläge. Ventilläckagen märks extra tydligt under sommarhalvåret då styrventilen ofta ska vara helt stängd. 7

13 Installation av för stora styrventiler i fjärrvärmecentraler innebär därför alltid att fjärrvärmenätets totala flödesbehov ökar och detta kan försvåra en effektiv distribution av värme i nätet. 1.3 Syfte och mål Vårt syfte och mål med detta projekt är att genomföra teoretiska beräkningar på ett fjärrvärmenät (del av Södertörns Fjärrvärmes nät) för att kunna visa på vilka generella fördelar som kan förväntas uppstå om en konsekvent ventildimensionering tillämpas. Vi vill med beräkningarna kunna styrka och vidareutveckla de observationer som tidigare gjorts i Gävles fjärrvärmenät. Vi vill också försöka beskriva hur mycket av installerat K vs -värde som måste byggas bort innan man ser konkreta resultat i sitt fjärrvärmenät. T ex i form av en minskad störningskänslighet. Projektets referensgrupp har bestått av: Hans Andersson, Södertörns Fjärrvärme Christer Forslund, Gävle Energi Janusz Wollerstrand, Lunds Tekniska Högskola Bengt Gålnander, Fortum Värme samägt med Stockholms Stad Peter Sivengård, Fortum Värme samägt med Stockholms Stad Gunnar Nilsson, Göteborg Energi Sören Ullberg, Sundsvall Energi Modellering (modifiering av befintlig nätmodell) och simuleringar i projektet har genomförts av: Gustav Edlund, Vitec Energy Sven-Åke Andersson, Södertörns Fjärrvärme Vi vill rikta ett stort tack till Gustav Edlund, Vitec Energy, som med stor energi och entusiasm genomfört alla simuleringsberäkningar med NetSim/NetSim Analyse. Studien har genomförts på uppdrag av Svensk Fjärrvärme. 8

14 2 BESKRIVNING Vi har inom projektet genomfört simuleringar på en del av Södertörns Fjärrvärmes (SFAB) nät, i området Tullinge/Visättra (södra Stockholm). Genom att i simuleringarna variera fjärrvärmecentralernas maximala flödeskapacitet, dvs anläggningarnas totala K vs -värde, har fyra olika modeller skapats: Tidigare installerade ventiler i FC (status före 1999) Befintliga installerade ventiler i FC (status 22) Nydimensionerade ventiler (optimalt val 22) Mest reducerade ventiler, utarbetad tillsammans med Christer Forslund, Gävle Energi (= Nydimensionerade värmeventiler samt behovsanpassad dimensionering på tappvarmvattenventilerna). Den sista ventilmodellen, med mest reducerade ventilstorlekar, kan antas utgöra det undre gränsvärdet för K vs -värdet i detta nätavsnitt. Dessutom har två varianter skapats med utgångspunkt från ventilmodellen Tidigare installerade ventiler : Urval K vs där ventilerna i de elva största FC med hänsyn till det totala K vs -värdet har ersatts med nydimensionerade ventiler. Urval effekt där liknande byten har skett, men med hänsyn till den dimensionerade effekten. Dvs. ventilerna i de elva största FC med hänsyn till dimensionerande effekt har ersatts med nydimensionerade ventiler. På detta sätt har vi kunnat skapa oss en bild om hur mycket K vs -värdet måste minskas för att bästa distributionsförutsättningarna skall uppnås. (De sex modellernas totala K vs -värde för det studerade nätet finns redovisat i avsnitt 3.) Beräkningarna har sedan genomförts vid två utomhustemperaturer, -5 C och +5 C. Det finns flera orsaker till att dessa temperaturer valts vid beräkningarna. Ett viktigt skäl är att båda temperaturerna förekommer med stor varaktighet under ett normalt driftår. Detta har då lett till att det funnits goda möjligheter att verifiera egenskaperna vid varje FC utifrån verkliga uppmätta driftdata. Detta var också ett skäl till att inte i detta projekt studera det s.k. DUT-fallet vid 19 C, eftersom det inte fanns tillräckligt med indata tillgängligt. Lastfallet vid utomhustemperatur 5 C har dessutom studerats mycket vid SFAB eftersom detta utgör beräkningsunderlag för fastställande av en kunds abonnemangseffekt. Dvs. att såväl nätsimuleringsmodellen som kundernas beräknade effektbehov stämmer sannolikt väl med verkligheten vid just detta temperaturfall. Två typer av störningar har studerats, dels en temperaturstörning och dels en störning på differenstrycket vilket medför uteblivet flöde. Sammantaget har detta lett fram till totalt 33 stycken simuleringsalternativ. Projektet har avgränsat sig till att huvudsakligen omfatta flerbostadshus och samfälligheter då det gäller att förse anläggningarna med olika ventilkapaciteter. Ett mindre antal skolor och daghem samt industribyggnader ingår också, men inga enskilda småhus/villor. Totalt har 84 stycken fjärrvärmecentraler studerats och dimensionerats på nytt i simuleringsprogrammet ISAC/Analys. 9

15 2.1 Beräkningsverktyg Beräkningsverktygen som använts i projektet är simuleringsprogrammen ISAC/Analys (version 2.2) och NetSim/NetSim Analyse. ISAC/Analys är ett grafiskt beräkningsprogram där man kan välja och dimensionera/beräkna styrventiler, VVX, inställningar av reglerparametrar mm för FC. Beräkningarna kan göras vid olika klimatförutsättningar och med olika differenstryck och framledningstemperaturer. NetSim/NetSim Analyse från Vitec Energy används vid SFAB regelbundet för olika typer av temperatur- och tryckfallsberäkningar i distributionsnätet. I den befintliga modellen i NetSim Analyse som beskriver nätet, är alla kulvertsträckor med dimensioner registrerade. För kundanläggningarna anges sedan effektbehov eller flödesbehov samt avkylning eller returtemperatur vid olika utomhustemperaturer. Simuleringsberäkningarna har pågått under flera år och modellen är avstämd mot verkliga erfarenheter, varför tilltron till beräkningsresultaten bedöms vara hög. 2.2 Tullinge/Visättra Området i Tullinge/Visättra förses av SFAB med fjärrvärme. Till denna del av fjärrvärmenätet är drygt 25 stycken FC och villor anslutna, varav vår detaljstudie alltså omfattar 84 stycken av dessa. Den totala rörlängden i nätet uppskattas till cirka 25 meter, nätvolymen uppgår till cirka 1 1 m³ och den beräknade linjetätheten är 4,6 MWh/m. Effektbehovet i detta nätavsnitt är cirka 4 MW (vid T ute 19 C). Produktionen sker sommartid (cirka 15 juni - 15 augusti) vid kraftvärmeverket i Högdalen. Vid övrig tid sker produktionen vid Igelstaverket i Södertälje och vid Fittjaverkets produktionsanläggning. 2.3 Förutsättningar och indata ISAC/Analys Framledningstemperatur T fram En framledningskurva har använts i beräkningarna, se bilaga 1. Kurvan är hämtad från SFAB och är baserad på verkliga drifttemperaturer i denna del av fjärrvärmenätet. Lägsta temperatur är cirka 72 C och högsta temperatur är 115 C. (Generellt kan temperaturnivån på kurvan tyckas vara hög, men det finns distributionstekniska förklaringar för denna driftstrategi.) Differenstryck Två olika kurvor för differenstrycket har använts vid dimensioneringsberäkningarna, se bilaga 1. Dessa utgör inte några extremvärden, utan anses vara två bra exempel på normala respektive låga differenstryck i fjärrvärmecentralerna i Tullinge/Visättra. Differenstrycken stämmer väl överens med simuleringsmodellen i NetSim Analyse. Enligt Tekniska bestämmelser [Ref 2] så kan differenstrycket tillåtas att variera mellan 1 och 6 kpa (1 och 6 bar) och att utrustningen i fjärrvärmecentralen fortfarande ska klara funktionskraven som ställs. 1

16 2.3.3 Temperatur och värmesystem Två olika temperaturprogram för värmesystemet i fastigheterna har använts i beräkningarna, bilaga 2. Dels 7/5ºC vilket anses vara det vanligaste temperaturprogrammet i området. Det finns dock fastigheter där behovet fortfarande är 8/6 C, men det finns också nybyggda fastigheter som tillämpar t ex 6/45 C. Av detta skäl har vi låtit 7/5 C utgöra ett representativt medelvärde i hus med traditionella radiatorer. Dels 55/4ºC där golvvärme är installerat i fastigheten. Undantag har således gjorts för fastigheter där det är känt att golvvärme finns. Tappvarmvattentemperaturerna är valda till 55/1 C enligt Tekniska bestämmelser Lägenhetsantal och uppvärmd yta i fastighet Vid beräkningarna har befintliga uppgifter om fastigheternas lägenhetsantal och uppvärmd yta använts. Uppgifterna har hämtats från SFAB:s databas. I beräkningarna har antagits att önskad inomhustemperatur i rummen skall vara 21 C och att husens balanstemperatur är 18 C. Det interna värmetillskottet ges av balanstemperaturen. Denna definieras såsom den utomhustemperatur då det internt genererade värmet från hushållsutrustning (kyl, frys, TV mm), belysning, samt de inneboendes värmeavgivning uppväger värmeförlusterna genom transmission och ventilation Klimat Vid beräkningarna har klimatdata från Stockholms klimatzon använts. Dessa utgörs av temperaturfrekvenser från SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut) under 1-årsperioden För beräkningarna har DUT satts till 19 C. 2.4 Förutsättningar och indata NetSim/NetSim Analyse I den befintliga simuleringsmodellen för fjärrvärmenätet finns uppgifter angående nätets uppbyggnad t ex kulverttyp, isolering och rörlängder. Resultaten av beräkningarna från ISAC/Analys tillsammans med verkliga värden tjänar sedan som specifika indata för FC. Dessa indata till FC i NetSim har varit K vs -värde på styrventiler (flödesbegränsning), effekt (beräknad i ISAC/Analys och jämförd med SFAB:s databas) samt avkylning (uppmätt vid SFAB). I figur 1 återfinns en bild över fjärrvärmenätet med FC relativa storlek i effekt samt differenstrycket i nätet vid utomhustemperaturen 5 C. Förutom de i denna studie innefattande FC (84 stycken) ingår i nätmodellen 167 stycken villor, 22 stycken rundgångar samt 4 stycken planerade eller ej färdiginstallerade FC (totalt 277 stycken). Alla villor har givits ett K vs -värde på 2,2 (,6 för värme och 1,6 för tappvarmvatten) och rundgångarna antas ha ett flöde motsvarande ett K vs -värde på 1,. De resterande 4 FC har antagna värden på styrventilerna, dels för tidigare installerade och befintliga ventiler, dels för nydimensionerade och mest reducerade ventiler. 11

17 Det är således endast K vs -värdet på de 84 stycken studerade FC och de övriga 4 FC som varierar mellan de olika simuleringarna. Villornas K vs -värden i modellen stämmer väl med verkligheten och skulle troligtvis inte gå att påverka/förbättra nämnvärt. Figur 1: Nätbild över Tullinge/Visättra som visar FC relativa effektstorlek (röda cirklar) och differenstryck vid -5 C. Figure 1: Network system for Tullinge/Visättra that shows the relative heat demand (red spots) for substations and the differential pressure at -5 C Randvillkor Följande antaganden och generaliseringar är gjorda i nätmodellen: Generellt antas det nominella tryckfallet över FC (värmeväxlare, flödesmätare mm.), exklusive reglerventiler, vara 5 kpa vid nominella förhållanden. För nominella förhållanden gäller att avkylningen är 5 C och effektbehovet är lika med effektbehovet vid -5 C alternativt +5 C. I modellen har varje FC en bestämd genomsnittlig effekt och returtemperatur. Genom att i beräkningarna variera effekten under dygnet, kan vi efterlikna effektbehovet med avseende på tappvarmvattenlasten samt ventilation, se figur 2. 12

18 1,4 Bostäder Offentliga byggnader 1,3 1,2 1,1 Index 1,9,8,7, Tid under dygnet [timmar] Figur 2: Dygnsvariation i effektbehovet i flerfamiljshus samt offentliga/kontors/arbetsplats byggnader (-5 C). Figure 2: Variation of heat demand during a 24-hour period (-5 C) in multifamily houses and commercial buildings. Simuleringarna har genomförts med två alternativa styrpunkter på differenstrycket. Dels har differenstrycket i FC 134 hållits konstant, 23 kpa. Detta ger ett differenstryck i nätet som är jämförbart med de idag verkliga värdena. Detta medför dock att det vid en störning krävs orimligt höga differenstryck i produktionsanläggningen för att upprätthålla differenstrycket i FC 134. Därför har även simuleringar genomförts med konstant differenstryck i produktionsanläggningen, det vill säga, att en begränsning i pumpkapacitet har införts, vilket ju också existerar i verkligheten. Två typer av störningar har använts för att studera fjärrvärmenätets beteende. Dels har framledningstemperaturen från produktionsanläggningen varierats under simuleringen och skapar på detta sätt en störning i värmeleveransen. Dels har en störning på flödet från produktionsanläggningen genererats, se avsnitt Med det aktuella differenstrycket och framledningstemperaturen som parametrar vid varje FC beräknas det flöde som: - framledningstemperatur, returledningstemperatur och effektbehov genererar, eller - det flöde som ventilerna i FC medger vid fullt öppet läge. 13

19 2.5 Tillvägagångssätt och beskrivning av beräkningar Som tidigare nämnts så består projektet av två delmoment. Först genomförs en datainsamling och sammanställning av indata, för att sedan följas av simuleringar i NetSim/NetSim Analyse Datainsamling och ISAC/Analys-beräkningar Information om det valda området, Tullinge/Visättra inhämtades i samarbete med SFAB. Dels givna produktionsförutsättningar som framledningstemperatur och differenstryck i distributionsnätet och dels specifik data för de aktuella FC. För FC har följande parametrar inhämtats: Årsförbrukning av energi [MWh/år] Sommarförbrukning av energi [MWh/månad] (juni-augusti) Uppvärmd yta [m²] Antal lägenheter [antal] Befintliga ventilstorlekar, K vs -värden [m³/h] Eventuellt tidigare installerande ventiler, K vs -värden [m³/h] Befintliga T (vid T ute +5, -5ºC) Antalet lägenheter och sommarförbrukningen av energi har utnyttjats för att bedöma anläggningens tappvarmvattenbehov. Då värden funnits för sommarförbrukningen har dessa antagits beskriva FC tappvarmvattenlast. I annat fall har antalet lägenheter legat till grund för beräkningen av tappvarmvattenlasten i ISAC/Analys. Uppgiften om uppvärmd yta har varit till grund för uppskattningen av fastighetens värmebehov, fjärrvärmecentralens värmelast. Fastighetens totala årsförbrukning har tjänat som referens för den totala beräknade årsförbrukningen, det vill säga lastmodellen har anpassats så att den beräknade förbrukningen överensstämmer med den uppmätta. Arbetsmetodiken har först varit att göra en individuell lastanpassning för varje FC i ISAC/Analys. Detta görs genom att parametrarna klimat, framledningstemperatur och differenstryck väljs. Därefter har fastighetens last (energibehov) specificerats, enligt beskrivning ovan, för att i möjligaste mån stämma med klimatförutsättningar och verklig energiåtgång. Vid beräkningarna har 1-stegskopplade (parallellkopplade) FC med plattvärmeväxlare uteslutande använts. Valet av 1-stegskopplade FC grundar sig på resultaten från projektet Teknisk och ekonomisk jämförelse mellan 1- och 2- stegskopplade fjärrvärmecentraler (Ref 3) som visar att andra faktorer än val av kopplingsprincip har större betydelse för FC funktion. Innan beräkningarna påbörjats har sedan lämpligt temperaturprogram för uppvärmning valts. Dimensioneringen av värmeväxlare (VVX) för värmesystemet har skett så att temperaturvillkoren som föreskrivs i Tekniska bestämmelser [Ref 2] uppfylls. Detta innebär bland annat att vid temperaturprogrammet 7/5ºC skall fjärrvärme temperaturen vara 1/53ºC vid 14

20 dimensionerande last. Det beräknade tryckfallet över VVX har aldrig tillåtits överstiga 3 kpa vid dimensionerande last. Likaså har vid dimensioneringen av VVX till tappvarmvattensystemet villkoren i Tekniska bestämmelser beaktats. Detta medför att temperaturvillkoren uppfylls med fjärrvärmetemperaturer på 65/22ºC och sekundära temperaturer på 1/55ºC. Slutligen har styrventiler för värmesystemet och för tappvarmvattensystemet dimensionerats. Riktlinjen vid val av ventil för uppvärmning har varit ventilstorlekar som ger en ventilaukoritet på,4-,5 (max,6). Vid beräkningarna har vi valt Siemens VVF52 (K vs -värden från,16 till 25 m³/h) eller Danfoss (K vs -värden från,25 till 16 m³/h) som styrventil. Vid dimensioneringen av tappvarmvattenventilen har till skillnad från ventilen för uppvärmning en så liten ventil som möjligt valts. Detta innebär att ventilauktoriteter på,8-,9 ibland har förekommit i beräkningarna. Eftersom praktiska erfarenheter från 1-tals installationer under de senaste åren visat att detta kan göras med god marginal, under förutsättning att fastigheten har en fungerande VVC, har ytterligare en storlek mindre valts än beräknat. Det vill säga, om beräkningarna har visat på en ventil med K vs -värde på 1,, så har en ventil med K vs -värde på,8 använts vid simuleringarna i NetSim. I vissa fall kan detta sätt att skapa en individuell lastmodell leda till felaktig dimensionering av små fjärrvärmecentraler, t ex barnstugor och industrilokaler med litet tappvarmvattenbehov under sommarmånaderna. Beräkningarna kan då resultera i att ventiler med K vs -värden på,25 i så fall skulle monteras för värme och/eller tappvarmvatten, vilket inte kan anses vara ett rimligt resultat. Erfarenheter visar att detta med stor sannolikhet medför brister på värme och tappvarmvatten. Dessa värden kan jämföras med rekommendationer från olika tillverkare, t ex SweTherm (Thermia) som på villacentraler vanligtvis monterar minst 1, för tappvarmvatten och,63 för värme. Alfa-Laval rekommenderar 1,6 för tappvarmvatten, vilket är värdet på den minsta självverkande ventilen, och,63 för värme. Med hänsyn till dessa rekommendationer har K vs -värden räknats upp så att minsta ventil som föreslås för värme är,63 och minsta ventil för tappvarmvatten i fastigheter med VVC också är,63. När fjärrvärmecentralen är korrekt dimensionerad genomförs en beräkning där anläggningen utsätts för ett års lastvariationer. Utifrån resultaten har för varje enskild fjärrvärmecentral sammanlagd ventilstorlek och effekt vid två utomhustemperaturer (-5 C och +5 C) inhämtats. Verkliga data om fjärrvärmecentralens T har slutligen erhållits från SFAB:s databas. Detta har skett genom att avläsa T för tidsperioder med lämplig medeltemperatur Simuleringar i NetSim/NetSim Analyse Beräkningsmodellen i NetSim/NetSim Analyse har anpassats så att den endast beskriver det avgränsade området. Genom att sedan skapa olika modeller, där begränsningar i flödet uppstår på grund av vald storlek på styrventiler, har fjärrvärmenätets beteende kunnat studeras. Simuleringen initieras med nominella värden. Därefter utförs en beräkning av förhållandet i nätet var fjärde minut. Resultaten från föregående simulering är 15

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS. - möjligheter för både kund och leverantör. Författare: Gunnar Nilsson November, 2007

EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS. - möjligheter för både kund och leverantör. Författare: Gunnar Nilsson November, 2007 1 EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS - möjligheter för både kund och leverantör Författare: Gunnar Nilsson November, 2007 0. Inledning Om fjärrvärmebranschen ska kunna stärka sin marknadsposition måste

Läs mer

teknisk utvärdering av gamla och nya fjärrvärmecentraler i slagsta

teknisk utvärdering av gamla och nya fjärrvärmecentraler i slagsta teknisk utvärdering av gamla och nya fjärrvärmecentraler i slagsta Håkan Lindkvist och Håkan Walletun, ZW Energiteknik AB Forskning och Utveckling 25:12 TEKNISK UTVÄRDERING AV GAMLA OCH NYA FJÄRRVÄRMECENTRALER

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem Lönsam effektivisering av Anna Axelsson Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm 1 Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm Systemeffektivisering Metod och resultat

Läs mer

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014 Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet 4 november 2014 Agenda Miljö & ekonomi Einar Marknad och kundfrågor Cecilia Fikapaus med kaffe och smörgås Nya prismodellen energispartips Ove Borg Allmänt om

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 Sammanfattning Värmebehovet för uppvärmning av en

Läs mer

Så fungerar din fjärrvärmecentral

Så fungerar din fjärrvärmecentral Avluftning värme Värmeväxlare värme Reglercentral Ställmotor värme Expansionskärl Tryckmätare Värmeväxlare varmvatten Reglerventil varmvatten Cirkulationspump Säkerhetsventiler Mätare Påfyllningsventil

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Begränsa returtemperaturen Genom att tillfälligt sänka värmeventilen så sänks fjärrvärmecentralens returtemperatur. Det går tex

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009

Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Sänk fastighetens fjärrvärmeeffekt och spara pengar Av: Mats Bäckström, Alfa Laval, Ronneby, mars 2009 Den här artikeln är ett praktiskt exempel på hur du som fastighetsägare kan spara 37.500 kr på fjärrvärmeräkningen.

Läs mer

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh)

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) 1(12) Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) Danfoss ECL300 Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion Felsökning Komponentförteckning- HW28/10 (13-20 lgh).

Läs mer

Utnyttjande av fjärrvärmereturen för uppvärmning av bostäder

Utnyttjande av fjärrvärmereturen för uppvärmning av bostäder Umeå universitet 2005-05-25 Tillämpad fysik och elektronik I samarbete med Umeå energi Utnyttjande av fjärrvärmereturen för uppvärmning av bostäder Examensarbete i energiteknik, 20 poäng Daniel Hedman

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Skötselanvisningar för din fjärrvärme.

Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Hur fungerar fjärrvärmecentralen i min villa? Vi tillverkar varmt fjärrvärmevatten vid vår stora panna. Vattnet går via nedgrävda ledningar till din bostad och in

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

Technical description with installation and maintenance instructions

Technical description with installation and maintenance instructions www.euronom.se Technical description with installation and maintenance instructions VPS 300 / 500 BXU 0710-102 EXOTANK VPS 300/500 BXU Technical description Installation and maintenance instructions Installation...2

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Roth Fördelarshunt Pro

Roth Fördelarshunt Pro Roth Fördelarshunt Pro Med termisk reglerventil för konstant framledningstemperatur och helautomatiskt varvtalsstyrd cirkulationspump. Fördelarshunten används tillsammans med Roth Golvvärmefördelare och

Läs mer

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp. Värmepumpar i bebyggelse SP Byggdagar, Borås, 2011-10-05 Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.se Värmepumpar vad är hemligheten? Aerothermal Hydrothermal Geothermal

Läs mer

Differenstrycksregulator (PN 16) AVPL monteras i returen, justerbar inställning

Differenstrycksregulator (PN 16) AVPL monteras i returen, justerbar inställning Differenstrycksregulator (PN 16) AVPL monteras i returen, justerbar inställning Användning AVPL används på primärsidan på värmeväxlare i mindre anläggningar typ en- eller tvåfamiljshus. Regulatorn kan

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla

Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla concepts for flow technology ALFA LAVAL AQUASTAR / MICRO STC2 / MINI CITY / MINI ECO AT 8482AS Alfa Laval AquaStar Varmvattencentral för lägenheter och

Läs mer

optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6

optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6 optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6 optimal reglering av radiatorsystem wollerstrand, j ljunggren, p johansson, p-o ISBN978-91-7381-005-0 2007 Svensk Fjärrvärme AB förord Det här projektet

Läs mer

Armatecs prefabriceradecentraler. och fjärrkyla. solutions for flow technology

Armatecs prefabriceradecentraler. och fjärrkyla. solutions for flow technology Armatecs prefabriceradecentraler för fjärrvärme och fjärrkyla solutions for flow technology PREFABRICERADE CENTRALER 2-STEGS- OCH PARALLELLKOPPLAD AT8472 2-stegskopplad fjärrvärmecentral med öppet expansionskärl

Läs mer

GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES

GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES Grundfos pumpar och kunskap om värmesystem Vänta inte för länge med att kontakta Grundfos! Vi hjälper dig att planera för framtiden När du planerar ett värmesystem

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Luft-till-vatten splitsystem

Luft-till-vatten splitsystem Luft-till-vatten splitsystem systemarkitektur Luft-tiLL-vatten splitsystem Carrier presenterar Xp energy den innovativa värmelösningen för bostadsapplikationer luft-till-vatten splitsystem. vi konstruerade

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör LK Markvärme Allmänt LK Markvärme är ett rörsystem avsett för att hålla snö- och isfritt på gator, torg, körramper, trafikytor, broar, lastbryggor mm. Grundkomponenter i markvärmesystemet är fördelare,

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Enkla tips för skötsel av din fjärrvärmecentral

Enkla tips för skötsel av din fjärrvärmecentral Enkla tips för skötsel av din fjärrvärmecentral Den här foldern hoppas vi ska hjälpa dig att optimera driften och förenkla skötseln av din fjärrvärmecentral. Den innehåller de punkter vi tycker är viktigast

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Tryckavlastningsregulator AVA (PN 25)

Tryckavlastningsregulator AVA (PN 25) Datablad Tryckavlastningsregulator AVA (PN 25) Beskrivning Regulatorn är en självverkande tryckavlastningsregulator som huvudsakligen är avsedd för fjärrvärmenät. Regulatorn är normalt stängd, och öppnas

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar Kontaktperson Carl-Magnus Capener 2013-06-20 3P04862 1 (3) Energiteknik 010-516 58 52 Carl-Magnus.Capener@sp.se Foamking Sweden AB Peter Nilsson Sjöviksvägen 4 SE-231 62 TRELLEBORG Endimensionella fuktberäkningar

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Elforsk 14 juni 2013 Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Vattenkraft används för att reglera ut förbrukningsvariationer. 1-7 januari 2011. Reglering med vattenkraft är billig vilket ger

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Stefan Petersson och Sven Werner, FVB Sverige ab Martin Sandberg och Åsa Wahlström, SP. Forskning och Utveckling 2004:115

Stefan Petersson och Sven Werner, FVB Sverige ab Martin Sandberg och Åsa Wahlström, SP. Forskning och Utveckling 2004:115 tappvarmvattenanvändning på hotell Stefan Petersson och Sven Werner, FVB Sverige ab Martin Sandberg och Åsa Wahlström, SP Forskning och Utveckling 2004:115 TAPPVARMVATTENANVÄNDNING PÅ HOTELL Forskning

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

VGS211F 15-100CS. Field Devices Europe TEKNISKA DATA. Tvåvägsventil, flänsade PN16, 200 C ånga

VGS211F 15-100CS. Field Devices Europe TEKNISKA DATA. Tvåvägsventil, flänsade PN16, 200 C ånga 01 Tvåvägsventil, flänsade PN16, 200 C ånga är främst avsedd för att användas i system med ånga men kan användas HVAC system för värmning, kylning och lufthantering. Ventilen kan hantera följande media:

Läs mer

Energispecialist Byggnader. Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8. av Jacob Rylander

Energispecialist Byggnader. Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8. av Jacob Rylander Energispecialist Byggnader Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8 av Jacob Rylander Examensarbete KYH - Energispecialist Byggnader, Stockholm 2013 Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8 av Jacob Rylander

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Princip REDAN vattenvärmare med PM-regulator

Princip REDAN vattenvärmare med PM-regulator Fjärrvärmecentraler Princip REDAN vattenvärmare med PM-regulator Vattenvärmardelen i REDAN villacentraler består av en lödd plattvärmeväxlare (2) och en inbyggd regulator (1). Kallvattnet leds genom regulatorn

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

TORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDE

TORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDE Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDE i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Brf Spelmansgården i Landskrona

Brf Spelmansgården i Landskrona 26 augusti 2008 1(8) i Landskrona Energideklaration ett samarbete mellan Landskrona och Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 www.evu.se Organisationsnr 556471-0423, Säte Lund

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

Fallstudie: Uppföljning av solvärmeanläggning i nybyggd förskola i Kil

Fallstudie: Uppföljning av solvärmeanläggning i nybyggd förskola i Kil Fallstudie: Uppföljning av solvärmeanläggning i nybyggd förskola i Kil När Kils Kommun skulle bygga den nya förskolan Skogsgläntan beslutades också att den också skulle få kommunens första solvärmeanläggning.

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Villacentral typ 2000/08 Danfoss ECL110 / Redan PM+termostat Art.nr 41121412.

Villacentral typ 2000/08 Danfoss ECL110 / Redan PM+termostat Art.nr 41121412. 2008 Villaväxlare 18 kw Danfoss PM 1(12) 08-08-26 Villacentral typ 2000/08 Danfoss ECL110 / Redan PM+termostat Art.nr 41121412. Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion

Läs mer

Villacentral typ 2000/08 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 41321412.

Villacentral typ 2000/08 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 41321412. Villaväxlare 18 kw Danfoss PTC 2008 1(12) 08-12-17 Villacentral typ 2000/08 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 41321412. Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Ribe Samfällighetsförening. Värme- och vattenförbrukning

Ribe Samfällighetsförening. Värme- och vattenförbrukning Ribe Samfällighetsförening Värme- och vattenförbrukning Värme- och vattenleverans Ribe samfällighetens system för värme och vatten består av en fjärrvärmecentral och ett ledningssystem med mätare för vatten

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Central 2-6 lgh typ 2011 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 51142112.

Central 2-6 lgh typ 2011 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 51142112. Central 2-6 lgh Danfoss PTC 2011 1(12) 11-03-11 Central 2-6 lgh typ 2011 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 51142112. Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

TA-Therm. Termostatisk cirkulationsventil ENGINEERING ADVANTAGE

TA-Therm. Termostatisk cirkulationsventil ENGINEERING ADVANTAGE VVC-ventiler TA-Therm Termostatisk cirkulationsventil Tryckhållning & Vattenkvalitet Injustering & Reglering Rumstemperaturreglering ENGINEERING ADVANTAGE Termostatventilen för automatisk injustering av

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Villacentral typ 2000/07. Art.nr 41121412.

Villacentral typ 2000/07. Art.nr 41121412. Villaväxlare 18 kw Danfoss 2007 1(8) 13-02-28 Villacentral typ 2000/07. Art.nr 41121412. Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion Felsökning Villaväxlare

Läs mer

Riskhantering. med exempel från Siemens

Riskhantering. med exempel från Siemens Riskhantering med exempel från Siemens Gunnel Sundberg Riskhantering Riskidentifiering Riskvärdering Riskåtgärdsplanering Riskbemötande 1 Siemens Industrial Turbomachinery AB R&D, sales, design, manufacturing,

Läs mer

Thermia Diplomat Optimum G3 det bästa valet för svenska villaägare.

Thermia Diplomat Optimum G3 det bästa valet för svenska villaägare. Thermia Diplomat Optimum G3 det bästa valet för svenska villaägare. Resultat från Energimyndighetens test av bergvärmepumpar 2012 Sammanfattning av testresultatet Energimyndigheten har under 2012 testat

Läs mer

Thermoground 1.0 LTH Manual

Thermoground 1.0 LTH Manual Thermoground 1.0 LTH Manual Version 2010-11-18 Stephen Burke Byggnadsfysik, LTH Användaremanual - Thermoground LTH Thermoground - LTH är ett användarvänligt tvådimensionellt simuleringsverktyg som beräknar

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE.

FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. 1 FÖRSTUDIE OCH UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT ANVÄNDA SEDIMENT- ELLER BERGVÄRME FÖR LÅGENERGINÄT I LEPPLAX, PEDERSÖRE. UTREDNING 10.4.2013 BESTÄLLARE: Teknologicenter Merinova. Energiexpert Markus Nyman,

Läs mer

Orion 2 Instruktionsmanual Orion 2

Orion 2 Instruktionsmanual Orion 2 Orion 2 Instruktionsmanual Orion 2 Fabrikat:.2.1-1 201-02-20 1 av 11 Innehållsförteckning 1. Installation av central 1.1 Montage på vägg 1.2 Rörinstallation 1. Elektrisk installation 1.4 Värmemängdsmätare

Läs mer

Studie av Karlskogas fjärrvärmenät för att sänka

Studie av Karlskogas fjärrvärmenät för att sänka Studie av Karlskogas fjärrvärmenät för att sänka returtemperaturen Studies of Karlskoga district heating system to reduce the return temperature Malin Dahlsberg Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper

Läs mer

ENERGITEKNIK. Komfortvärmekrets i flerbostadshus RAPPORT ZW-07/11. Jan Lindfors och Heimo Zinko

ENERGITEKNIK. Komfortvärmekrets i flerbostadshus RAPPORT ZW-07/11. Jan Lindfors och Heimo Zinko ZW ENERGITEKNIK RAPPORT Komfortvärmekrets i flerbostadshus Jan Lindfors och Heimo Zinko ZW Energiteknik AB Box 137 611 23 Nyköping Oktober 2007 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund I vårt moderna samhälle har vi vant

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Falun 18 april 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Injusteringsventiler ESBE 2001/2002 SE

Injusteringsventiler ESBE 2001/2002 SE Katalog Injusteringsventiler ESBE 00/00 SE ESBE Med fokus på styrdon ESBEs vridande styrdon (shuntventiler och ställdon) för reglering av värme och kyla i fastigheter. Vi erbjuder ett brett program och

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Supplier of complete biofuel installations

Supplier of complete biofuel installations Supplier of complete biofuel installations PETRO ETT Company is a part of PETRO group Petrokraft AB in Gothenburg Supplier of oil burners within output range of 2-45MW PPES(Petro Powder Energy System),

Läs mer

Principer för energi- och volymmätning

Principer för energi- och volymmätning Tekniska krav och anvisningar Energi Principer för energi- och volymmätning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

Primär fjärrvärmecentral VX 2000/11 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 41331412.

Primär fjärrvärmecentral VX 2000/11 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 41331412. 1(15) 12-02-03 Primär fjärrvärmecentral VX 2000/11 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 41331412. Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion Felsökning 2(15)

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer