VILSELEDNING PÅ INTERNET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VILSELEDNING PÅ INTERNET"

Transkript

1 Styrelsen för PSYKOLOGISKT FÖRSVAR VILSELEDNING PÅ INTERNET Gunnar Sjöstedt Paula Stenström RAPPORT 183

2 VILSELEDNING PÅ INTERNET en analysansats Gunnar Sjöstedt och Paula Stenström Styrelsen för PSYKOLOGISKT FÖRSVAR Utgiven av Styrelsen för psykologiskt försvar ISSN Stockholm 2002 Omslagsbild: Erica Jacobsson

3 INNEHÅLL SPFs förord... 7 Författarnas förord... 8 Något om språket... 9 DEL I. Vad, varför, hur? Vad? Syfte och avgränsningar Vilseledning Simulering Dissimulering Internet Varför? Hur? Ett holistiskt perspektiv Metod Underlag Kriterier för urval av fall Fyra frågor Upplägg DEL II. Vilseledning på Internet En analysansats Vilseledning på Internet: Några fördelar Vilseledningsoperation: Ett nyckelbegrepp Operationstekniker Blockering Informationsupphämtning Sändning Att lägga agn Kommunikation genom interaktion Analysmodeller

4 DEL III. Fall Fall 1. Pol Pot i Stockholm! Fall 2. SAAB Gripen skyller på dåligt väder! Fall 3. Hacktivism Global Day of Action Fall 4. Ensam, villig och billig! Fall 5. Hej, det är Olle Fall 6. Tokyo Joe Fall 7. Säg nej till nazism och MC-gäng och ja till demokratin! Fall 8. Adolf Hitler en av seklets viktigaste personer! Fall 9. ebay saknar skydd mot intrång! Fall 10. 3:a på Strandvägen lottas ut! Fall Volvobilar lottas ut! Fall 12. Är det någon som har lite barnporr? Fall Fall 14. Hackers kapar webbplats! Fall 15. NATO ljuger! Fall 16. Internetbluff fick börskurs att rasa! DEL IV. Hot Vad är ett hot? Två ståndpunkter Fallen: En summering Sändare Syfte Mottagare Underrättelser Ploj Kommunikation och effekt Typfall och scenarier Hot mot demokratin Typfall 1. Manipulering av opinion Typfall 2. Svartmålning Typfall 3. Begränsning av opinionsbildningen Hot mot den nationella yttre säkerheten

5 Typfall 4. Manipulering av demonstrationer och andra opinionsyttringar Typfall 5. Manipulering av opinionsbildning utanför massmedierna Typfall 6. Påverkan av debatten i massmedierna Typfall 7. Missledande propaganda på webben Typfall 8. Den förvanskande identitetens propaganda Typfall 9. Maskering av förberedd terror- eller sabotageverksamhet Typfall 10. Påverkan genom interaktiv kommunikation Sammanfattning DEL V. Möjliga motåtgärder Att mota Olle i grind Olika perspektiv Informationssäkerhet Ansvar och samarbete Polis Stat och försvar CERT Den enskildes ansvar Källkritik Var och en sin egen gate-keeper Källkritik för nätet en paradox? Sanning sökes! Källkritik för nätet några tips Sammanfattning DEL VI. Sårbarhet På vem regnar det? Betingelser för sårbarheten Underrättelser Ploj Kommunikation Syntes Problemet att generalisera

6 Sårbarhetsfaktorer i avgränsade kontexter Yrkeskontext Beslutskontext Rutinbeslut Krishantering Planering Sammanfattning DEL VII. Finns det som inte syns? Fyra frågor besvaras Att undersöka det som inte syns Likt osynlig skrift? Några droppar citron Deception on the Internet. A Summary Referenser SPFs senaste rapporter SPFs senaste meddelanden

7 SPFs FÖRORD Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) har under senare år ägnat ett betydande forskningsintresse åt frågor som rör samhällets informativa och kommunikativa förmåga främst under störda men också under ostörda, normala, förhållanden. Den snabba utvecklingen på kommunikationsområdet främst ITs och Internets accelererande betydelse på allt fler områden inom samhället har av självklara skäl lett till att SPF vidgat sitt forskningsintresse inom dessa nya inslag i samhällsmiljön. Vilka möjligheter kan den nya informationstekniken ge den som önskar påverka människors tankar, attityder, föreställningar och beteenden i en för sändaren önskad, men eventuellt för mottagaren oönskad riktning? Det är mot den bakgrunden som SPF genomfört ett antal studier, som ur olika aspekter belyser hur IT- och Internetutvecklingen kan påverka samhället och kommunikationen inom detta. Nämnas här kan studierna Hotet från IT (1993), Från löpsedel till webb (1999), Myndigheterna, Internet och integritet (2000) samt Källkritik för Internet (2000). SPF medverkar också sedan länge i årligen återkommande studier rörande medborgarnas bruk av olika medier, bl a Internet. Utvecklingen i vår omvärld har under senare år medfört att de säkerhetspolitiska hoten förändrats och nu också inrymmer hot av icke-militär art. Till dessa senare hot hör bl a den psykologiska krigföring i form av informationsoperationer som, i termer av avsiktlig vilseledning, skulle kunna riktas mot vårt land. Hur sådana operationer faktiskt skulle gestalta sig är inte lätt att föreställa sig och förutse. Det empiriska materialet är knapphändigt varför en analys av problemområdet i långa stycken blir både teoretisk, hypotetisk och kanske spekulativ. En fråga i det sammanhanget är om Internet skulle kunna användas som vapen i operationer riktade mot vårt land i syfte att försöka påverka opinioner eller vilseföra beslutsfattare ytterst med syftet, att påverka vårt demokratiska samhällsskick eller nationella säkerhet? Hur kan vilseledning gestalta sig i det moderna informationssamhället? Det är om detta denna studie handlar. Begreppet vilseledning är inte nytt, men formerna och verktygen förändras. Utgångspunkten i den här studien är demokratiska och säkerhetspolitiska sårbarheter i det IT-beroende samhället. Här ges ett helhetsperspektiv där hot, möjliga motmedel och sårbarheter betraktas i ett sammanhang. Jag vill tacka författarna, docent Gunnar Sjöstedt och fil kand Paula Stenström, för en mycket intressant studie, som ökar förståelsen för vilken kraft Internet skulle kunna ha som ett instrument för makt och inflytande och därmed bidrar till diskussionen om ett framtida svenskt agerande avseende IT-relaterade säkerhetsfrågor. Ett tack också till Överstyrelsen för civil beredskap som ekonomiskt bidragit till att projektet kunnat genomföras. Göran Stütz Forskningschef, SPF 7

8 FÖRFATTARNAS FÖRORD Vi lever i en omvälvning som vi ännu bara har sett början av. Den informationstekniska utvecklingen är i ständig rörelse och förändrar snabbt perspektiven. Det skapas nya former av samarbete som kan bidra till att stärka det demokratiska samtalet och öka förståelsen mellan människor. Bland mycket annat har Internet öppnat dörren för andra än makteliter att få inblick i och ta del av sådan information som behövs för att kunna påverka samhällsviktiga beslut. Informationsteknologin (IT), som till och med kallas för den stora utjämnaren, skulle kunna utvecklas och användas för fredsbevarande syften och diplomati i en värld som präglas av internationalism och ökad jämlikhet. Men den informationstekniska förvandlingen har även inneburit nya sårbarheter som skulle kunna skapa problem i det demokratiska samhället. Med den här studien vill vi bidra till att förbättra kunskaperna inom ett område som det flaggas om, men utan att svartmåla den nya informationsteknologin eller bli flaggbärare för dess kritiker. Som titeln anger handlar det om vilseledning på Internet. Hur vi som har genomfört denna studie ser på Internet påverkar förstås inriktningen på studien. Därför vill vi lägga korten på bordet redan nu: Vi är inga tekniska experter utan intresserade av hur Internet skulle kunna brukas och missbrukas för att påverka människor. Självklart är det tekniken som ytterst betingar vad som kan åstadkommas med Internet. Men om, som är fallet i denna studie, syftet är att undersöka hur Internet kan utnyttjas för någon som vill vilseleda, kan analysen inte avgränsas till själva tekniken. Andra faktorer måste föras in i bilden, så som aktörer och intentioner. Utifrån den ambitionen visade sig Vilseledning på Internet vara ett både komplext och relativt outforskat område. Det är inte minst därför vi tycker att ämnet är intressant. Ett första viktigt steg var att intervjua representanter med stor erfarenhet och kunskap inom området från medier, näringsliv, rättsväsende, försvar och den centrala statsförvaltningen (se referenser). Vi vill tacka Er för att ni ställt upp med både tid och engagemang. Ni har hjälpt oss att hitta fall, ni har låtit oss ta del av er erfarenhet och kunskap och ni har också bekräftat för oss att ämnet för denna studie är angeläget. Vi vill även tacka SPFs forskningschef Göran Stütz och docent Roland Nordlund (tidigare verksam vid SPF), Martin Bennulf (SPF) samt Barbro Malmer (tidigare ÖCB) för det stöd de har givit projektet. Det mesta som sammanhänger med informationssamhället befinner sig i mycket snabb förändring. Detta gäller också förutsättningarna för vilseledning på Internet. Därför finns självklart en risk för att vissa sakuppgifter och bedömningar som presenteras i denna skrift hunnit bli inaktuella sedan vi inledde projektet. Vi tror dock inte att helheten störs alltför mycket av detta. Gunnar Sjöstedt och Paula Stenström Stockholm, februari

9 NÅGOT OM SPRÅKET Internet är det internationella datornät som har den största utbredningen och som bygger på TCP/IP, en standard för datakommunikation. Många av de ord som beskriver Internet saknas i svenska språket. Ibland tas engelska uttryck rakt av, ibland blir det svengelska (t.ex. mailen ) och ibland används svenska översättningar. Eftersom området är så pass nytt kan olika uttryck för samma sak skapa missförstånd. Utan att gå efter några speciella regler har vi i denna skrift försökt att hålla oss till samma begrepp för samma sak. I någon mån har vi också följt Svenska Datatermgruppens rekommendationer (www.nada.kth.se/dataterm). Vissa uttryck är så pass etablerade att risken för missförstånd är förhållandevis liten. Exempelvis använder vi engelskans mail eller för elektronisk post vilket kan definieras som överföring av meddelande med hjälp av datorer där meddelandet kan läsas vid valfri tidpunkt. Här rekommenderar Svenska Datatermgruppen tvärtom det svenska ordet e-post, men vi använder det engelska uttrycket eftersom det är det som används i dagligt tal. Verbet att maila är vanligare (och kortare) än svenskans att skicka e-post eller att e-posta. Substantivet mail är också vanligare och lättare än e-postmeddelande tycker vi. Kortformen nätet är egentligen att uppfatta som en kortform av det internationella datornätet e.d. och inte av Internet. Internet kallas här ibland ändå för nätet. Då avses hela Internet och inte bara www-delen av Internet. Ett annat begrepp som vi valt att använda är webbplats som ersätter annars vanligt förekommande uttryck som engelskans webbsite eller site och de svenska varianterna sajt respektive nätplats. Ordet hemsida har vi undvikit då det allt som oftast används för flera olika betydelser: ingångssida, startsida, webbsida och webbplats. Vi har här följt datatermgruppens råd och använder istället webbsida för enskilda sidor (den mängd information på en webbplats som man kan nå utan att behöva gå vidare via en länk, vilket oftast motsvaras av det man kan se på skärmen samtidigt eller genom att rulla bilden) och webbplats när det är fråga om en sådan. Andra språkligheter handlar om nyckelbegrepp i undersökningen som för en utomstående inte behöver vara självklara. De viktigaste begreppen, t.ex. vad vi avser med vilseledning och Internet definieras i del I. Andra analytiska begrepp förklaras antingen i första eller andra delen. 9

10 DEL I VAD,VARFÖR, HUR? Where is all life we lost in living? Where is all wisdom we lost in knowledge? Where is all knowledge we lost in information? / T S Eliot Vad? Vilseledning har förekommit i alla tider och har återkommande varit ett verkningsfullt politiskt instrument i konflikter där stora värden står på spel. Däremot har formerna och verktygen för vilseledning förändrats under historiens gång. Frågan här är hur vilseledning kan se ut i det moderna informationssamhället? Syfte och avgränsningar Vårt syfte är att diskutera på vilket sätt Internet har förändrat förutsättningarna för vilseledning och hur man skulle kunna motverka sådana aktioner. En underliggande fråga gäller samhällets sårbarhet: skulle vilseledning via Internet kunna få negativa konsekvenser för det demokratiska samhället och, ytterst, för den nationella säkerheten? Vår intention är dock inte att göra en bedömning av hur farligt vilseledning på Internet är. Avsiktlig vilseledning behöver inte vara olaglig och behöver inte heller alltid åtgärdas. Vilseledningens farlighet sammanhänger ytterst med dess konsekvenser och inte med dess metoder. Svenska fall av vilseledning på Internet som haft säkerhetspolitiska konsekvenser saknas dock på det hela taget. Däremot finns en rad uppgifter tillgängliga som visar att individer och organisationer i det normala fredssamhället använder sig av Internet för att med olika motiv, till exempel vinningslystnad eller hämndbegär, försöka lura varandra. En central utgångspunkt för den här studien är att även om det saknas belägg för att det förekommer vilseledning på Internet med relevans för svensk demokrati och säkerhet under normala omständigheter i fredstid, skulle sådan verksamhet kunna förekomma under andra samhällsförhållanden. En annan utgångspunkt är att förbättrad kunskap om harmlös vilseledning som är acceptabel i en demokrati är relevant för förståelsen av vilseledning med mer samhällsfarliga konsekvenser. Vi är såldes ute efter att utveckla en ansats som kan användas för att studera problemområdet och därmed öka förståelsen för vilken potential vilseledning på Internet skulle kunna ha som ett instrument för makt och inflytande. Det handlar genomgående om avsiktlig vilseledning. Vi berör således inte vilseledning som uppstått på grund av missförstånd eller är självförvållad genom misstag eller okunskap. 10

11 Vilseledning Vilseledning är en form av inflytande som en aktör sändaren genom kommunikation uppnår över en annan aktör mottagaren. Vilseledning skulle i och för sig kunna ha ett självändamål men antas i denna undersökning motiveras av ett bakomliggande syfte som kan vara av varjehanda slag (t.ex. beröra privata förhållanden, ekonomiska värden, makt eller säkerhet). 2 Skälen till att man vilseleder någon är detsamma som varför man ibland ljuger. Man vill skydda sig själv eller uppnå något, och man tror att det bekvämaste, mest effektiva eller rent av enda sättet att göra det är att ljuga. Men vilseledning är inte alltid detsamma som att ljuga, eftersom det inte krävs en lögn för att luras. Vilseledning kan även vara att avleda uppmärksamheten eller dölja något. Man kan säga att vilseledning innebär en kalkylerad verklighetsförvanskning. På så sätt har vilseledning i grunden stora likheter med trollkarlens illusionstrick. Sändaren kan i princip vara vem som helst: en privatperson, en organisation, ett företag, en nu eller tidigare anställd, en regering, en brottsorganisation eller en terroristgrupp. Mottagaren kan på samma sätt vara allt ifrån en enskild individ till en stat. Inflytande uppstår genom att sändaren påverkar mottagarens attityder, tankar, känslor och beteende. Framgångsrik vilseledning innebär alltså att mottagaren ges en förvrängd bild av en del av verkligheten och på grund av detta beter sig så som sändaren önskar. Detta beteende kan ha formen av utåtriktade handlingar. Beteendeförändringar kan också vara helt interna i en aktör och bestå av ett nytt sätt att tänka på eller värdera ett visst fenomen. Sådana interna förändringar kan i sin tur så småningom utlösa utåtriktade handlingar. Den som vilseleds behöver inte alltid ta skada bara för att sändaren uppnått sitt mål. Med den här definitionen skulle vilseledning kunna komma till uttryck som PR, lobbying, reklam eller politisk propaganda; alltså fullt lagliga och vanliga verksamheter i det demokratiska samhället. Men vilseledning kan också vara allvarligare: t.ex. att föra en stats beslutsfattare bakom ljuset i en förhandling eller påverka ett annat lands försvarsplanering. Sedan behöver själva mekaniken varken vara särskilt komplicerad eller allvarlig för att få allvarliga konsekvenser. Vilseledning kan åstadkommas på en rad olika sätt. 3 Variationsrikedomen är stor, men i stort kan vilseledning hänföras till två grundformer: simulering respektive dissimulering. Simulering Genom simulering försöker sändaren få mottagaren att uppfatta en skenbild som verklig. Detta kan åstadkommas med hjälp av tre ansatser. En sådan ansats har karaktär av uppfinning. Sändaren skapar att nytt, men falskt, fenomen, vilket genom sina egenskaper kan få en effekt på mottagarens föreställningar eller handlande. Ett exempel är den sovjetiska, gigantiska atomladdade missil domedagsvapnet som uppfanns i slutet av 1950-talet, men i verkligheten inte existerade. Avsikten med domedagsvapnet var att få bedömare i väst att militärt övervärdera Sovjetunionens kärnvapenresurser (Mitalka, 1982). Efterapningen är en nära besläktad simuleringsteknik. Genom att visa falska spår av ett fenomen vill sändaren få mottagaren att dra slutsatsen att det fenomen, som indikatorerna hänför sig till är vid han- 2) Vilseledning som självändamål ska emellertid inte betraktas som en verklighetsfrämmande teoretisk konstruktion. I ett av de fall, som nedan ska refereras till, lades en falsk webbplats ut i form av en nyhetsbyrå med nyheten att Pol Pot var i Sverige. Skälet till detta uppgavs bl.a. vara att man ville pröva ifall medierna på detta sätt kunde föras bakom ljuset. 3) För en grundläggande diskussion om begreppet vilseledning se Sjöstedt, 1988, samt Stenström,

12 den. En tredje ansats för simulering är att sändaren låter genomföra avledande operationer för att mottagaren inte ska upptäcka en viss företeelse. En bra liknelse är matadorens rörelser med den röda muletan för att dra bort tjurens uppmärksamhet från sin egen kropp. Plojen i detta fall är att få tjuren att uppfatta muletan och inte matadoren som ett hot. Ett känt exempel från historien är de avledande aktioner som de västallierade genomförde sommaren 1944 för att dölja förberedelserna för en invasion i Normandie (Haswell, 1979). Dissimulering Den andra grundformen för vilseledning är dissimulering, som innebär att sändaren försöker dölja förekomsten av ett fenomen eller en händelse för mottagaren. Dissimulering kan i princip åstadkommas med hjälp av tre ansatser, vilka utgör spegelbilden till simuleringens tekniker. En metod är att rent fysiskt kamouflera något, till exempel att hålla ett fenomen hemligt med stränga sekretessregler som täckmantel. Fenomenet som ska döljas kan också förklädas så att det inte igenkänns eller göras osynligt genom att det fås att smälta in i sin omgivning omvärldsskuggning. När exempelvis en viss signal ska sändas som sändaren inte vill att mottagaren ska uppfatta skapas samtidigt ett sådant brus runt omkring att andra lyssnare än själva mottagaren uppfattar signalen som en del av bruset (Sjöstedt, 1988). I praktiken bygger vilseledningen ofta på en kombination av simulering och dissimulering. Internet Med Internet avses här de vanligaste tjänster och möjligheter som en uppkoppling till Internet erbjuder idag: sökmotorer, webbplatser, e- mail, filöverföring, diskussionsgrupper, elektroniska anslagstavlor, chat bland många andra. Varför? Ännu en bok om Internet alltså. Behövs verkligen det? Det finns hyllmetrar av litteratur som tar upp olika aspekter av Internet; den tekniska utvecklingen 4, handledning för att använda Internet 5, lag och rätt på Internet 6, etik på Internet 7, demokrati och Internet 8, för att nämna några teman. Tekniska säkerhetsfrågor är ett välbevakat område. Därutöver finns det statliga och andra rapporter och utredningar som särskilt tar upp sårbarheter med hänsyn till IT-utvecklingen. 9 Detta gäller inte minst senare tids totalförsvarsutredningar där IT-relaterade hot givits en betydande plats. 10 Även frågan om miss- 4) T.ex. Tor Nørrestranders Böcker om Internet inleds ofta med en bakgrundsbeskrivning till Internetrevolutionen. Denna handlar vanligtvis om den informationstekniska utvecklingen och expansionen av Internet. Utvecklingen av Internet håller ett högt tempo och böcker av det här slaget blir snabbt inaktuella. Det bästa sättet att hålla sig uppdaterad om vad som händer torde vara att följa med på nätet. 5) T.ex. Häger & Strömblad 1998, Jakobsson Utöver dessa handböcker finns dessutom ofta interaktiva IT-skolor och nätguider med söktips och instruktioner lättillgängligt på nätet. 6) T.ex. Carlén-Wendels Dessa böcker tar upp frågor som yttrandefrihet, ansvar för brott, integritet, upphovsrätt, varumärken, marknadsföring, elektronisk handel, skatteregler m.m. 7) T.ex. Engström & Sandgren Denna litteratur tar exempelvis upp frågor om vad man får och inte får skriva på en webbplats (rashets, religiös extremism, pornografi etc). 8) T.ex. Åkerström 1999, Truedson Demokratiböckerna tar upp Internets betydelse för demokratin; håller Internet på att skapa förutsättningar för en utveckling med mer direkt demokratiska inslag? Eller kan Internet istället ha en segregerande inverkan genom att det skapar ett 2/3-samhälle? 9) T.ex. PTS utredningar om IT-incidenthantering 2000 och 2001, RRV rapport 1997:33, Küchler 2000, SOU 1997:73, Nydén ) T.ex. regeringens arbetsgrupp om informationskrigföring (AgIW:s) rapporter om åtgärder och skydd mot informationskrigföring 1997 och Andra exempel är Eriksson & Fylkner 1999, Mittermaier & Westrin 1999, Fylkner, Grennert & Mittermaier 2000, Lerdell 2000 samt Sundberg

13 bruk av Internet har belysts i litteraturen. 11 I den senaste försvarspropositionen betonas att samhällets sårbarhet i förhållande till ITrelaterade hot är av stor säkerhetspolitisk betydelse. Det arbete som sker i Sverige för att öka säkerheten för samhällsviktiga IT-system och för att minska riskerna av såväl IT-incidenter som informationsattacker har fått hög prioritet (prop 1999/2000:30). 12 Tyngdpunkten i de försvarsutredningar som hittills gjorts har legat på det tekniska skyddet av IT-beroende verksamheter och kritisk infrastruktur, liksom på hur IT kan, och i en framtid skulle kunna användas, på det militära slagfältet. 13 Även rättsväsendet har fått en ny miljö att agera i och man satsar för fullt för att förbättra förutsättningarna föra att bekämpa IT-relaterad brottslighet. Kunskap om IT-incidenter och IT-relaterade brott är efterfrågad, men än så länge begränsad i många hänseenden. När det gäller missbruk av Internet uppskattas mörkertalet som mycket stort. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kom under 2000 ut med en rapport som bl.a. visar att IT-relaterade brott och incidenter mer än fördubblats sedan 1996 (BRÅ-rapport 2000:20). De vanligaste IT-relaterade brotten i Sverige är enligt samma undersökning datavirus, externa och interna dataintrång, stöld och manipulation av information samt bedrägeri via Internet. BRÅ-rapporten visar att den tekniska säkerheten har ökat markant under senare år, men när det gäller manipulation av data är emellertid både säkerhet och medvetenhet om farorna fortfarande bristfällig. Kampen om våra sinnen är som sagt inget nytt. Det är informationstekniken som har skapat nya möjligheter för att komma åt, hindra och förvanska information. Det är därför inte förvånande att de tekniska aspekterna tenderar att hamna i första rummet oavsett om det handlar om IT-säkerhet, informationskrigföring eller IT-brottslighet. Men frågan är om det räcker med tekniska lösningar för att hantera vissa former av missbruk på Internet t.ex. avsiktlig vilseledning? Vi tror inte det. För även om det börjar med teknik så är tekniken inte fristående från den information som den lagrar och förmedlar. Den färgar av sig på informationens möjligheter och utseende. Den förändrar inte bara hur vi säger saker till varandra, utan även utformningen av innehållet och hur vi uppfattar det. Som vi skall se har Internet inte bara förändrat, utan kanske också förbättrat möjligheterna till vilseledning. I en studie av vilseledning på Internet måste man därför föra in andra faktorer än själva tekniken; så som aktörer, intentioner, strategier och inte minst vilka effekter vilseledningen kan få. Det behövs nya perspektiv. 11) Detta kan vara incidentrapporter och analyser av dessa. Ett bra exempel är John D. Howards avhandling An Analysis of Security Incidents on the Internet ) Det är fortfarande en öppen fråga om en informationsattack skall betecknas som en IT-incident eller inte. Post- & Telestyrelsen har gjort ett förslag till definition där IT-incidenter står för oönskade och oplanerade händelser som drabbar eller påverkar IT-system, eller utnyttjar IT-system, och kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för ägare, användare eller andra. I PTSs översikt över IT-incidenter sorterar informationsattacker under civila informationsoperationer och avser avsiktlig desinformation som publiceras eller distribueras över Internet (PTS ). 13) ÖCBs Infrastrukturuppdrag om sårbarheten i den tekniska infrastrukturen (rapporterad till Regeringen 15 mars 2000) är ett exempel på det förra. Försvarsmaktens Ledningskrigföringsstudie (H :8462) från december 1998 är ett exempel på det senare. 13

14 Hur? Ett holistiskt perspektiv Till att börja med ville vi utforska vilseledning på Internet ur ett holistiskt perspektiv, i den meningen att hot, möjliga motåtgärder och sårbarheter i princip betraktas i ett sammanhang. Sårbarhet utgångspunkt för prioritering mellan olika insatser av motåtgärder. Värderingen av hotbilden påverkas av motsvarande sårbarhetsförhållanden. Ju mindre sårbarheten är desto mindre relevant blir hotbilden för säkerhetspolitiska analyser. Sårbarhetsförhållandena påverkas vidare av tidigare genomförda motåtgärder. Antag till exempel att god träning i att bedöma källor på Internet är ett bra motmedel mot vilseledning. I så fall innebär avsaknaden av sådan träning att sårbarheten mot vilseledning är mycket större än om sådana motåtgärder genomförts. Hot Motåtgärder Figur 1. Ett holistiskt perspektiv på vilseledning på Internet Varje sida av den nationella säkerheten kan förstås studeras separat från varandra i särskilda undersökningar. I ensidiga hotanalyser riskerar man emellertid lätt att överdriva enskildheter, medan helhetsbilden förblir otydlig och tvärtom skulle kunna underskattas. 14 Med figur 1 vill vi visa att ingen av den nationella säkerhetens tre sidor kan förstås fullt ut såvida inte vars och ens förhållande till övriga två aspekter beaktas. Sambandet mellan de tre säkerhetsaspekterna kommer till uttryck på olika sätt. Det är hotbilderna som motiverar planering av motåtgärder. Dessas uppläggning och genomförande är betingade av sårbarhetsförhållandena, vilka utgör en Metod IT-hotet i allmänhet, och det som sammanhänger med vilseledning på Internet i synnerhet, är komplext och svårgripbart. Utifrån ovan nämnda ambitioner är vilseledning på Internet därför svåranalyserat. Samtidigt som kunskapsläget är en utmaning innebär det viktiga restriktioner för hur ett projekt kan läggas upp. Enligt vår bedömning är ännu den enda rimliga ambitionsnivån att genomföra en utforskande, explorativ undersökning, d.v.s. att upptäcka och utveckla analysen av problemområdet och därmed bereda marken för fortsatta studier. Underlag Underlag till studien är hämtad från litteratur, sökande efter information på nätet, föredrag, intervjuer, seminarier och workshops. 15 Mate- 14) CSIS gör också denna bedömning i: Critical Infrastructure Protection and Information Warfare från 16 juli ) Ibid. Bakgrundsmaterial som inte refereras i texten: Cordsman 2000, Europas säkerhet Sveriges försvar (Försvarsdepartementet Ds 1999:55), Furustig & Sjöstedt 2000, Haswell 1979, Jakobsson 1998, Nationalencyklopedin 1992, Nydén 2000, Regeringens regleringsbrev för 2000 avseende SPF, prop 1999/2000:86, Rothstein 1995, SOU 2000:55, Stenström 1997,1998, Taylor 2000, material från The Presidents Workinggroup on Unlawful Conduct on the Internet, Thurén 1997, Wik Artiklar från Aftonbladet, Arbetet Nyheterna, Beredskap, Dagens Nyheter, Internet World, Journal of Strategic Studies, Seybold Seminars Panel samt The Bridge News Forum. 14

15 rialets spännvidd från teknik och datasäkerhet till vilseledningens psykologi speglar både det holistiska perspektivet och områdets bredd. I ett första steg tyckte vi att det var viktigt att komma så nära verkligheten som möjligt. Detta har vi försökt uppnå dels genom intervjuer med olika aktörer med stor erfarenhet och kunskap inom relevanta områden (medier, näringsliv, rättsväsende, försvar och den centrala statsförvaltningen) 16, dels genom att samla in konkreta fall av vilseledning på Internet. Fallen har hittats genom litteraturstudier, sökande på nätet och genom uppgifter som kommit fram under intervjuerna. I fantasin kan man lätt föreställa sig många olika sätt att vilseleda med hjälp av Internet. Säkra och fullständiga data om vilseledning på Internet är emellertid mycket begränsade. Framför allt saknas information om enskilda fall, som genomlyser vilseledningens alla faser från planering, över praktiskt genomförande till uppnådda effekter. Tillgängliga uppgifter ger precisa insikter när det gäller vissa enskilda aspekter av vilseledning, särskilt när dessa är teknikrelaterade, men ger i andra hänseenden endast en allmän överblick med stora luckor i (Howard 1997). Det krävdes därför en viss möda att hitta en uppsättning fall. Kriterier för urval av fall De utvalda fallen är exempel på när någon avsiktligt vilselett en bestämd mottagare med hjälp av Internet. Samtliga fall i undersökningen har inträffat i verkligheten, även om mängden uppgifter såväl som källornas tillförlitlighet varierar. Fallens konsekvenser har inte varit avgörande i urvalet. Fallen har alltså inte valts för att de är särskilt allvarliga ur vare sig säkerhetspolitiskt eller demokratiskt hänseende. Det finn skäl att tro att all form av vilseledning har vissa gemensamheter, t.ex. i form av mekanismer. Därför har istället vilseledningens mekanik varit ett viktigt urvalskriterie. Även om fallen sannolikt inte är heltäckande för en tänkt population av faktiska eller möjliga vilseledningsfall, så är de anpassade för att i så stor utsträckning som möjligt spegla variationsrikedomen av möjligheter som Internet ger den som avsiktligt vill vilseleda en mottagare. De sexton fall vi har valt ut är dels exempel på olika former av vilseledning (simulering eller dissimulering), dels på olika operationstekniker som Internet erbjuder den som vill vilseleda (blockering, informationsupphämtning, sändning, att lägga agn eller kommunikation genom interaktion se Del II). Fallen kan vidare betraktas som exempel på mer generella fall; typfall. Utifrån typfallen är det möjligt att utveckla fiktiva fall eller scenarier med säkerhetspolitisk relevans. Sammanlagt presenteras tio typfall med tillhörande scenarier, varav tre hänför sig till hot mot demokratin och sju gäller hot mot den nationella yttre säkerheten (se Del IV). Fyra frågor Syftet är alltså att, utifrån det holistiska perspektivet, diskutera hur Internet kan ha förändrat förutsättningarna för den som avsiktligt vill vilseleda en mottagare, vad man skulle kunna göra för att motverka vilseledning på Internet och vilken sårbarhet som finns. Trots att vi använt oss av empiriskt underlag i form av fall är studien således i första hand teoretisk. Diskussionen har sin utgångspunkt i följande fyra frågor: 16) Se referenser. 15

16 Hur genomförs vilseledning och hur skulle Internet kunna komma till användning i detta sammanhang? (Del I och II) Skulle avsiktlig vilseledning på Internet kunna generera hot, i meningen få negativa konsekvenser för demokratin och den yttre nationella säkerheten? (Del IV) Hur skulle man kunna motverka avsiktlig vilseledning på Internet? (Del V) Vad återstår det för sårbarheter avseende vilseledning på Internet, när hänsyn tas till möjliga motåtgärder? (Del VI) Upplägg Frågorna precis som undersökningen i sin helhet följer det holistiska perspektivet. I nästa del sätts vilseledning på Internet in i ett analytiskt sammanhang. Del III innehåller de fall av vilseledning på Internet. Fjärde delen är en analys av fallen utifrån ett hotperspektiv och handlar huvudsakligen om vilka möjligheter Internet ger den som vill vilseleda en bestämd mottagare. I Del V tar vi mottagarens parti: på vilka sätt kan man undvika att bli vilseledd på Internet? I sjätte delen vägs dessa båda sidor mot varandra och sammanfattas i en diskussion om sårbarhet. Sista delen Del VII är en utvärderande slutkommentar där frågeställningarna besvaras. 16

17 DEL II VILSELEDNING PÅ INTERNET EN ANALYSANSATS Vilseledning på Internet: Några fördelar På Internet sänds nyheter och annan information i realtid över alla gränser tankemässiga såväl som geografiska. Utbudet av källor och kanaler har blivit näst intill obegränsat samtidigt som avstånden har krympt. Det ökade utbytet av information har sannolikt ökat omfattningen av olika aktörers försök att påverka människors uppfattningar och beteende genom ord, ljud och bild. Utvecklingen av Internet innehåller i alla fall några inslag som skulle kunna underlätta för den som vill påverka eller vilseleda sin omgivning. Det kan vara lämpligt att redan från början göra några allmänna observationer: På Internet kan i stort sett vem som helst bli publicist och i jämförelse med andra medier är det väldigt billigt att publicera sig. Förutom att det är billigt blir informationen lätttillgänglig och kan snabbt spridas till en stor publik. Därför trängs allt fler på nätet och det är svårt att få överblick. En växande mängd individers uppkoppling till nätet skulle kunna ge upphov till negativa effekter. Störningar i ett led kan sprida sig som ringar på vattnet och stora delar av samhället riskerar att påverkas. Det finns de som menar att människor är benägna att ta mentala genvägar när pressen blir för stor. Information-overload är sedan länge ett välkänt begrepp. Informationsöverflödet i kombination med ett minskat förtroende för myndigheter och medier, 17 skulle kunna bidra till att allt fler vänder sig till publikfriande informationskanaler och program där de faktiska förhållandena inte alltid sätts i första rummet ( infotainment ). En snygg layout och en proffsigt uppbyggd webbsida är förtroendeingivande och skapar en föreställning om innehållets kvalitet som inte behöver vara riktig. Uppdateras webbplatsen kontinuerligt så ökar förmodligen tilltron till innehållet ytterligare. På Internet finns dessutom möjlighet till spårlös uppdatering. Samtidigt som klimatet ställer högre krav på källkritik är det kanske inte alltid möjligt för journalister och andra förmedlare av information att bedöma källorna i den mån 17) Enligt undersökningar finns det tecken som tyder på att den svenska allmänhetens förtroende för olika institutioner i samhället (inklusive medier) har minskat (t.ex. Österman 1999). 17

18 det är önskvärt. 18 Den hårdnade konkurrensen och tidspressen skapar visserligen större öppenhet, men kan också leda till felbedömningar och förhastade beslut. Att bedöma, jämföra, kontrollera och följa upp information på Internet på ett tillfredsställande sätt är både tidsödande och kräver kännedom om mediet i sig; en kunskap som ännu är ojämnt fördelad i samhället. Rutinmässig källkontroll kan visa sig vara opålitlig. Vilseledande information eller rykten som sprids över Internet förs lätt vidare. Detta kan ge upphov till s.k. rundgång i informationsspridningen: en uppgift bedöms som trovärdig för att den publiceras på flera olika ställen, men kan visa sig ha ett och samma (otillförlitliga) ursprung. Det finns även goda förutsättningar för en sändare att dölja eller förfalska sin identitet. På Internet sparas all information digitalt på en eller flera servrar, men det går också att genom intrång ersätta information eller få det att se ut som om viss information aldrig funnits. Man kan med enkla medel skyla över gamla misstag eller ändra uppgifter på nätet så att de bättre passar för ens egna syften. Alla de här förhållandena skapar fördelar för den som är ute efter att vilseleda sin omgivning. Vilseledningsoperation: Ett nyckelbegrepp För att åstadkomma ett aktörsperspektiv på undersökningen har vi i analysen valt att se på den avsiktliga vilseledningen som en operation en vilseledningsoperation. Detta begrepp står i centrum för denna studie och är en samlingsbeteckning på de handlingar som sändaren utför för att i något hänseende föra mottagaren bakom ljuset. En plan för en vilseledningsoperation kan vara förhållandevis okomplicerad som t.ex. när en aktör genomför en propagandakampanj med hjälp av falska sakuppgifter på sin egen webbplats på Internet. I detta fall kan själva vilseledningsoperationen enkelt delas upp i två led. I det ena utformas propagandans budskap och i det andra förs denna information in på webbplatsen. I övrigt förlitar sig aktören på att de som ingår i målgruppen för operationen själva ska söka sig fram till dess webbplats och ta del av budskapen på denna. Men en vilseledningsoperation kan också tänkas ha betydligt större komplexitet och vara betydligt mer resurskrävande. I princip kan en vilseledningsoperation inbegripa en lång räcka seriekopplade element som till exempel förberedelser, konstruktionen av en mekanism för att åstadkomma påverkan (här kallad ploj), dennas verkställande, samt uppkomsten av vilseledningseffekter som leder till måluppfyllelse för aktören. Enskilda vilseledningsoperationer kan te sig mycket olikartade beroende på hur, och med vilka syften, som de genomförs. Också det valda sättet att föra en aktör bakom ljuset påverkar hur en vilseled- 18) Se Del V. Motåtgärder. Läs mer om källkritik på Internet i Leth och Thuréns Källkritik för Internet (2000). 18

19 ningsoperation kan läggas upp och genomföras. I undersökningen används vilseledningsoperation således som ett analytiskt begrepp. En vilseledningsoperation är helt enkelt en konstruktion som inkluderar olika element i den avsiktliga vilseledningen. Dessa element är: sändare, syfte, underrättelser 19, meddelande, kommunikation, mottagare, effekt. Operationstekniker Hur skulle Internet rent konkret kunna komma till användning i en vilseledningsoperation? Det är rimligt att anta att risken för att en aktör ska utsättas för framgångsrik vilseledning minskar ju säkrare dennes IT-system är mot intrång. Vilseledning på Internet förutsätter emellertid inte olovligt intrång. Ett antagande om att vilseledning förutsätter intrång skulle således kunna utesluta intressanta möjliga fall. Det är exempelvis möjligt för en aktör att manipulera information på en webbplats som denne själv förfogar över och som en tänkt mottagare för vilseledningen besöker helt och hållet på eget initiativ. En analys av vilseledning måste följaktligen läggas upp på ett sådant sätt att intrångsproblemet inte oreflekterat överskuggar andra aspekter. Analysen av fall kräver att vi finner samband mellan vilseledningsoperationens ploj och de verktyg som Internet har för att genomföra dessa. Framgången med en vilseledningsoperation beror på vad plojen (simulering eller dissimulering) kan åstadkomma. Plojen betingas av det konstruerade budskap falskt eller sant med vars hjälp sändaren vill påverka mottagarens föreställningar, attityder eller handlande. Plojen är någonting mer än tillrättalagd eller förvrängd information. Den bygger på en idé om hur en viss önskad reaktion av den tänkta mottagaren ska kunna tvingas eller lockas fram genom att denne får tillgång till tillrättalagd information. Budskapet från sändaren utgör emellertid endast en del av plojen. Den andra komponenten är dess presentation för den tänkta mottagaren, som förutsätter någon slags kommunikation mellan sändare och mottagare. Här antas förstås Internet helt eller delvis kunna utnyttjas för detta ändamål. Kommunikationen mellan sändare och mottagare kan vara upplagd på varjehanda sätt och innebära olika typer av intervention i mottagarens användning av Internet. Sändaren kan exempelvis i vissa fall vilja förhindra att viss information som finns tillgänglig på Internet når fram till mottagaren och på så sätt kommer till dennes kännedom. En variation på detta är att sändaren vill utplåna eller avlägsna information som mottagaren redan förfogar över. Sändaren kan också vilja ge mottagaren tillgång till ny information eller i något hänseende ändra viss för mottagaren redan tillgänglig information. Vilseledning på Internet bygger på att någon, eller några av följande operationstekniker används: Blockering Blockering kan innebära att sändaren gör ett intrång i mottagarens kommunikation med motparter på Internet i syfte att förhindra att viss information som mottagaren efterfrågar når fram till dennes datasystem. Olika tekniker kan användas för att åstadkomma en sådan blockering. Bortkoppling, d.v.s. att koppla bort ett system, ett delnät eller till och med ett helt land från resten av Internet är kanske det tväraste sättet att blockera någon. 19) Underrättelser är ofta svåra att få information om och bedöma i efterhand, men är sannolikt många gånger avgörande för vilseledningens utgång. 19

20 Ett delnät kan även koppla bort ett annat delnät genom att inte acceptera vissa avsändaradresser i den egna accessroutern. En annan möjlig ansats för sändaren är att fånga upp och avleda vissa meddelanden till mottagaren, till exempel från vissa avsändare. Ytterligare en metod kan vara att genom bombning under en viss tid begränsa mottagarens förmåga att ta emot information via Internet. DoS, som står för Denial of Service, kan beskrivas som en attack mot tjänst, system eller nät avsedd att hindra tjänstgöring. För att åstadkomma detta finns det olika metoder, däribland överbelastning av systemen genom bombning eller s.k. SYN Flooding. SYN Flooding är ett verktyg som skickar elektroniska paket upprepade gånger till en mottagare för att fylla dennes lyssnartabell vilket gör att den inte längre kan ta emot någon ny information utifrån. Andra DoS är överbelastning med hjälp av förstärkare. Genom att skicka för stora brev (ping of death) kan man krascha mottagarens system. För inte så länge sen kom en ny sorts DoS; s.k. distribuerade DoS (DDoS). Syftet med distribuerade DoS är att dölja ursprunget till attacken. Exempelvis kan agenter placeras i hackade datorer (som i sin tur kan styras via styragenter) och initiera en attack (uppgifterna kommer från Rikskriminalpolisens konferens om IT-kriminalitet februari 2000). 20 Informationsupphämtning En annan operationsteknik är informationsupphämtning. Sändaren går in i mottagarens datasystem i syfte att i hemlighet föra ut viss information från detta. Om sändaren har ett rent underrättelsesyfte kan han förväntas kopiera de eftersökta uppgifterna. Detta kan också göras genom avlyssning av datanät. Otillåten avlyssning sker oftast genom dataintrång i en nätansluten dator. I denna installeras sedan en programvara för nätavlyssning och lagring av data eller så sänds den avlyssnade trafiken vidare. Syftet kan vara att få tag på datoradresser, användaridentiteter eller lösenord för att ta sig vidare. Om emellertid målet är vilseledning är det möjligt att sändaren vill ändra eller radera viss information helt och hållet. Sändning Detta är en samlingsbeteckning på åtgärder som innebär att sändaren överför, eller låter överföra, viss tillrättalagd information till mottagaren. 21 Sändningen kan organiseras på olika sätt. Den kan vara öppen eller dold och den kan vara direkt eller indirekt mellan sändare och objekt. Kommunikationen är öppen, och således synlig för alla och envar när sändaren inte har anldning att dölja sin identitet. Ett exempel är när en krigförande part använder vilseledande uppgifter i sin öppna propaganda. Ofta får emellertid framgångsrik vilseledning antas förutsätta dold kommunikation från sändaren till mottagaren. Den indirekta kommunikationen är en teknik som kan användas för att uppnå detta syfte. Sändaren ger då intryck av att den utsända informationen kommer från någon annan än sändaren själv, t.ex. aktören B, vilken frivilligt eller ofrivilligt får fungera som mellanhand. Sändaren kan exempelvis manipulera sändaradressen på utsänd till mottagaren så att denne 20) Hackerattackerna mot Yahoo, ebay och Amazon.com är alla exempel på DoS-attacker. Enligt FBI bedömdes dessa DoS som några av de dittills allvarligaste attackerna mot Internet. 21) Det ska erinras om att vilseledning inte nödvändigtvis förutsätter kommunikation av falsk information, vilket traditionellt men oegentligt betecknas som desinformation. Även i sig korrekta sakuppgifter kan vilseleda genom sättet de presenteras på, genom tidpunkten när detta sker eller på grund av det yttre sammanhanget. 20

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Exempel på IT-incidenter

Exempel på IT-incidenter Bilaga till utredning om oberoende Internet Exempel på IT-incidenter Beteckningen incident har länge använts som beteckning för vissa typer av oönskade händelser med anknytning till datasystem och datakommunikation.

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om???

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om??? Metoder för datasäkerhet Vad handlar en sådan kurs om??? Vad avses då media rapporterar om datasäkerhet? Oftast resultat av brister i säkerheten Allt möjligt av helt olika karaktär, som Försvunna viktiga

Läs mer

Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja

Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja 22.7.2013 Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja 1. Allmänt Tjänsten Elisa Kirja (nedan Innehållstjänsten) är avsedd för konsumentkunder. Dessa

Läs mer

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Användarvillkor för HEMSIDAN.COM. 1 Tjänsten. 2 Användarkonto. 3 Under utveckling. 4 Så här uppför man sig på Hemsidan.

Användarvillkor för HEMSIDAN.COM. 1 Tjänsten. 2 Användarkonto. 3 Under utveckling. 4 Så här uppför man sig på Hemsidan. Användarvillkor för HEMSIDAN.COM Dessa villkor reglerar användadet av tjänsten HEMSIDAN.COM som tillhandahålls av Hemsidan Com AB med organisationsnummer 556685-2785, nedan kallad Hemsidan, och den part

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av Mål Kommunikation & information 2D1521 Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA grundläggande insikter i olika former och genrer för mänsklig kommunikation introduktion till studiet av kommunikation

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN Välkommen till Illusionen! Tack för att du använder Illusionen som tillhandahålls av Fotboll 2000. Detta är villkoren för användning av denna webbplats och programvara, bilder,

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER

SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER SÄKERHET KUNSKAPER OM SÄKERHET OCH FÖRMÅGA ATT IDENTIFIERA OCH MOTARBETA ATTACKER ANSLUTA=RISK Fast bredband attraktiv plattform att angripa från Mobilt bredband/trådlösa nätverk/bluetooth lätt att ta

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 2011-04-21 Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Medborgarnas behov...3 Hur och när kan sociala medier användas?...3 Representant för Örebro kommun...3

Läs mer

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren

Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren Informationssäkerhet trender 2015 Ett gemensamt arbete Sju trendområden Informationssäkerhet en avvägning mot andra värden Komplexiteten i

Läs mer

Hot + Svaghet + Sårbarhet = Hotbild

Hot + Svaghet + Sårbarhet = Hotbild 4 Hotbild Du har säkert hört begreppet hotbild tidigare. Om jag skulle försöka mig på att klassificera begreppet hotbild skulle det kunna vara enligt följande formel: Hot + Svaghet + Sårbarhet = Hotbild.

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av operativa risker; FFFS 2014:4 Utkom

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 INFORMATIONSPOLICY Kinda Kommun antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 Kommunfullmäktige har den 29 juni 1998 antagit övergripande mål för Kinda kommun, bland annat att - all kommunal verksamhet syftar

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten

Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten Kommunledningskontoret 2011-11-29 Referens Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten Åtgärd Ansvarig 1. Sammankalla hela eller delar av Kommunikationsansvarig kommunikationsenheten. Orientera om

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Sammanfattning av riktlinjer

Sammanfattning av riktlinjer Sammanfattning av riktlinjer INFORMATIONSSÄKERHET FÖR ANVÄNDARE inom Luleå kommunkoncern 2015-03-04 Informationssäkerhet för användare beskriver hur Luleå kommun hanterar den information som används i

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

FÖRHINDRA DATORINTRÅNG!

FÖRHINDRA DATORINTRÅNG! FÖRHINDRA DATORINTRÅNG! Vad innebär dessa frågeställningar: Hur görs datorintrång idag Demonstration av datorintrång Erfarenheter från sårbarhetsanalyser och intrångstester Tolkning av rapporter från analyser

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter

Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter Riktlinje för användning av lånedator i skolan Västerås stad Skolverksamheter IT-riktlinje för användning av lånedator* i skolan Skolarbete och lärande med stöd av modern teknik Skolans uppdrag är att

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

TSL-omställning på Right Management

TSL-omställning på Right Management TSL-omställning på Right Management Om Right Management I nära 30 år har Right Management skapat, utvecklat och förbättrat omställningsprogram till stöd för människor som av olika anledningar befinner

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2004-08-30 88 2004-08-31 2004/273-008 RIKTLINJER FÖR IT-ANVÄNDNING Riktlinjer för IT-användningen i Bromölla

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign Vad är en webbtext? Webbtexter är inte en specifik texttyp i likhet med protokoll, rapporter eller artiklar. Istället kan webbtexter vara precis vilken texttyp som helst, och det enda som förenar dem är

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Webbpolicy för Klippans kommun

Webbpolicy för Klippans kommun Webbpolicy för Klippans kommun Framtagen av Kommunkansliet 2006-10-11 (ändring 2006-10-31) 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte och målgrupper... 3 4. Riktlinjer... 3 5. Ansvar...

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation

Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation Nya regler för dataskydd och informationssäkerhet Nya metoder för bättre dataskydd och informationssäkerhet Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer