Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista 1(3) Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Kompassen 08:30 torsdagen den 21 augusti 2014 Ordförande Sekreterare Magnus Jacobsson Pernilla Gustafsson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr BUN 2668/76 I tur att justera Anita Olsson (C) 2. Information till nämnd Dnr BUN 2014/ Uppföljning och analys av skolornas arbete med hållbar utveckling och EMAS 2. Information om svårigheter och glädjeämnen inför terminstarten. Kaffe och smörgås 3. Information om ansökan till Sociala investeringsfonden 4. Återkoppling från BUN Ramnerödsskolan och integration 5. Central controllerrapport 08:30 09:15 Helene Grantz och Verksamhetschefer 09:15 09:40 Verksamhetschefer 09:40 10:00 10:00-10:30 Lena-Maria Vinberg 10:30 11:00 Peter Madsen Thomas Davidsson 11:00 11:20

2 Kallelse Föredragningslista 2(3) Föredragningslista Föredragande 3. Information förvaltningschef Dnr BUN 2014/ Årshjul 2. Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor 4. Arbetsmiljö Efter ärenden Hans-Lennart Schylberg Efter ärenden Lise-Lotte Bengtsson 11:20 11:50 Tony Andersson 12:45 13:00 5. Information om rutiner och lagstiftning gällande verksamhetsövergång. 4. Information ordförande Dnr BUN 2014/00007 Efter ärenden Hans-Lennart Schylberg Efter ärenden 1. Fybodals utbildningssamverkan Beslutsärenden 13:00 5. Retroaktiv kontroll av föräldraavgifter Dnr BUN 2014/ Barnomsorg i två verksamheter Dnr BUN 2014/ Ändrade riktlinjer för Önska skola inför åk 7 Dnr BUN 2014/ Linnéaskolan Dnr BUN 2014/ Samverkansavtal med Sotenäs kommun Dnr BUN 2014/00540 Lena-Maria Vinberg Lena-Maria Vinberg Helena Kleveros Hans-Lennart Schylberg Hans-Lennart Schylberg

3 Kallelse Föredragningslista 3(3) Föredragningslista 10. Kommunstyrelsens remiss - Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan barn och unga Dnr BUN 2014/ Remiss från översiktsplaneringsutskottet Förslag till principer för tillköp av färdbevis. Dnr BUN 2014/ Ansökan till Socialinvesteringsfond (Förstärkt och samordnat familjestöd) Dnr BUN 2014/ Rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete Dnr BUN 2014/ Barn och utbildningsnämndens sammanträdesdagar 2015 Dnr BUN 2014/00542 Föredragande Hans-Lennart Schylberg Lise-Lotte Bengtsson Hans-Lennart Schylberg Eleonore Lidman Pernilla Gustafsson 15. Övriga frågor Dnr BUN 2669/62 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare.

4 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2668/76 1 Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering I tur att justera Anita Olsson (C) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Information Central controllerrapport 2. Uppföljning och analys av skolornas arbete med hållbar utveckling och EMAS Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2014/00005 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information Central controllerrapport 2. Uppföljning och analys av skolornas arbete med hållbar utveckling och EMAS

7 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Information förvaltningschef Årshjul - Arbetsmöte - verksamhetsplan år med budget år oktober kl. 13:00 - Utvecklingsdag nämnd/chefer 16 oktober - Utbildningsdag för BUN:s politiker 2015 förslag från presidiet 4 mars Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor 4. Arbetsmiljö 5. Information om rutiner och lagstiftning gällande verksamhetsövergång. 6. Information om svårigheter och glädjeämnen inför terminstarten. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2014/00006 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information förvaltningschef Årshjul - Arbetsmöte - verksamhetsplan år med budget år oktober kl. 13:00 - Utvecklingsdag nämnd/chefer 16 oktober - Utbildningsdag för BUN:s politiker 2015 förslag från presidiet 4 mars Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor 4. Arbetsmiljö 5. Information om rutiner och lagstiftning gällande verksamhetsövergång. 6. Information om svårigheter och glädjeämnen inför terminstarten.

9 UDDEVALLA KOMMUN Barn och utbildning /Hans-Lennart Schylberg => Uppföljning ekonomi och verksamhet => Planering ekonomi och verksamhet '=> Uppföljning enligt skollagens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2014 Typ Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Beslutsärenden Sommarhemsskolan Gymnasieskolan? Bokslut 2013 med verksamhetsberättelse Delårsrapport T1 Delårsrapport T2 Förslag anslagsbindningsnivåer Internkontroll 2014 (rapport) Verksamhetsplan år med budget år 2015 inkl. investeringsbudget (inför planeringsdialog) ÅRSHJUL - Planeringsöversikt - BUN 2014 Verksamhetsplan år med budget år 2015 (beslut) Rapport arbetsmiljö Rapport arbetsmiljö Målnivåer KF-styrkort Styrkort BUN - ev. (beslut) justering (beslut) Majoritetens presskonferens inför KS-beslut om budget Majoritetens presskonferens internbudget 2015 Internkontroll 2014 (plan) Uppföljning och analys av synpunkter genom kommunens klagomålssystem samt genom egna undersökningar (VC) Informationsärenden Bokslut med verksamhetsberättelse (delrapport) Verksamhetsberättelse (varje VC uppföljning jan-febr Ekonomisk 15 min + tid för frågor) Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspektionen, samt beslut som fattas med stöd av 5 kap 7-8 samt Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Avstämning lokalprocess (lokalplanerare) Uppföljning och Uppföljning och analys av arbetet analys av med elever i behov sjukfrånvaro och av särskilt stöd samt arbetet med det förebyggande handlingsplaner och främjande utifrån medarbetarundersökning (VC) arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande (VC Fsk, Gsk stödenhetschef) Controllerrapport Central Uppföljning och analys av skolornas arbete med hållbar Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till Avstämning lokalprocess (lokalplanerare) utveckling och EMAS huvudmannen, (VC, miljösamordnare) ärenden från BEO och Skolinspektionen, samt beslut som fattas med stöd av 5 kap 7-8 samt Controllerrapport och Ekonomisk uppföljning jan-okt Uppföljning och och Uppföljning och analys av studie- och analys av yrkesorientering (VC, näringsriktigheten i SYV ) skolmåltider (Kostchef) Bevakning av skolplikten, samt uppföljning och analys av elevers frånvaro och skolornas arbete för att främja närvaro, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (VC gsk ) Uppföljning och analys av verksamheternas arbete för likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling (VC) Uppföljning och analys av verksamheternas arbete för likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling (VC) Uppföljning och analys av arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt det förebyggande och främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande (VC gym, vux, stödenhetschef) Arbetsmöten 19 mars: Översyn styrkort ( ) 27 mars: Dialogforum elever 7-9 samt föräldrarådsrepresentanter Lokalvandring i centrala Uddevalla 9 oktober kl. 13:00 Verksamhetsplan år med budget år oktober Gemensam aktivitet BUN-Skolledning (tema personalförjning?) 6 november: Dialogforum elever i gymnasieverksamheter, samt föräldrarådsrepresentanter

10 Pågående ärenden - myndigheter Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen :273 - Anmälan angående bristande betygsättning för en elev vid vuxenutbildningen i Uddevalla kommun (BUN/2013:511) Beslut att lämna över utredning till Uddevalla kommun Skolinspektionen : Anmälan angående skyldigheten att motverka kränkande behandling och elevens rätt till särskilt stöd vid Äsperödsskolan, Dalabergskolan och Västanvindsskolan (BUN/2012:644) : Begäran om yttrande : Begäran om vidta åtgärder - Avslag på skadeståndskrav Barn- och elevombudsmannen - Beslut Uppföljningsbeslut - Uppföljningen av ärendet avslutas : BJ BUN/DEL/ 2012:376 PM Tjänsteskrivelse tjänsteskrivelse Skolinspektionen : Anmälan ang skolsituation för elev vid Herrerstadsskolan (BUN/2012:891) : Begäran om yttrande Yttrande, BJ BUN/DEL/2012: Beslut med begäran om redovisning av vidtagna åtgärder Beslut - ärendet avslutas : Yttrande Skolinspektionen :5288 Anmälan angående skyldigheten att motverka kränkande behandling, elevens rätt till särskilt stöd samt bristande tillsyn och information till hemmet vid Norrskolan (BUN/2011:699) : Yttrande BJ BUN/DEL/2013: : Begäran om yttrande : Beslut om skadestånd : Kommunicering Utbetalningsanordning 06-12: Beslut Rättelse av beslut Tjänsteskrivelse till Skolinspektionen och BUN/DEL/2013: Yttrande till BEO Skolinspektionen : Anmälan angående elevens rätt till särskilt stöd för elev vid Hovhultsskolan (BUN/2012:491) Redovisning av vidtagna åtgärder Begäran om yttrande Beslut om föreläggande Beslut att avsluta ärendet Tjänsteskrivelse BJ BUN/DEL/2013:123

11 Skolinspektionen :5569 Anmälan angående skyldigheten att motverka kränkande behandling samt elevers rätt till trygghet och studiero vid Hovhultsskolan (BUN/2013:113) Begäran om yttrande : Svar, BJ BUN/DEL/2013: Begäran om kompletterande utredning : Kompletterande yttrande, , BJ BUN/DEL/2013: Beslut om föreläggande att vidta åtgärder senast den 24/ Beslut att avsluta ärendet Yttrande och BJ BUN/DEL/2013:549 Skolinspektionen : Anmälan angående tidigare gymnasiesärskoleelev vid Mariebergs gymnasium (BUN/2013:144) Begäran om yttrande : Beslut - Skolinspektionen avstår ifrån att ingripa Ytrtrande BJ BUN/DEL2013: Skolinspektionen : Anmälan om elevs mottagande i grundsärskolan, samt information till förälder, Nordanvindsskolan (BUN/2013:253) Begäran om yttrande Yttrande Begäran om yttrande Yttrande BJ BUN/DEL/2013: Beslut att avsluta ärendet : Beslut Yttrande och BJ BUN/DEL/BUN/2013: Begäran om komplettering yttrande och BJ BUN/DEL/2013:620

12 Skolinsepktionen :1272 Anmälan angående elevens rätt till särskilt stöd vid Uddevalla gymnasieskola Östrabo (BUN/2013:235) Begäran om yttrande Kompletteringar till anmälan Yttrande Beslut att avsluta ärendet Yttrande Beslut om anmärkning, svar senast Begäran om komplettering Yttrande daterat BUN/DEL/2013: komplettering skickad Skolinspektionen : Anmälan angående skolsituationen för en särskoleelev vid Hovhultsskolan S.E. (BUN/2013:289) Begäran om yttrande Yttrande, BJ BUN/DEL/2013: Anmälarens synpunkter på kommunens yttrande Beslut om föreläggande Skrivelse från vårdnadshavare Skolinspektionens beslut att ej ompröva beslut efter vårdnadshavares begäran Beslut att avsluta ärendet yttrande samt bj Skolinspektionen : Anmälan om situationen vid skolmåltider för elever vid Ramnerödsskolan. (BUN/2013:323) Skolinspektionen :2712: Anmälan angående situationen för elever vid Agnebergsgymnasiet (BUN/2013:346) Skolinspektionen :2749 Anmälan om skolsituation vid Norrskolan och Blekets förskola (BUN/2013:342) Beslut - Skolinspektionen lämnar anmälan till Uddevalla kommun för utredning Beslut att överlämna anmälan till Uddevalla kommun Beslut att avskiva ärendet

13 Skolinspektionen Dnr :5333 Anmälan ang. långsam skoldator - uddevalla gymnasieskola (BUN/2013:656) Beslut att lämna över ärendet till Uddevalla kommun Skolinspektionen :3350: Anmälan angående betygsättning av elevs projektarbete vid Uddevalla gymnasieskola (BUN/2013:451) Begäran om yttrande Beslut. Avstår från att ingripa och avslutar ärendet Tj.skr BUN/DEL/2013:393 Skolinspektionen :5940 Anmälan om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola för elev i Uddevalla kommun (BUN/2013:737) Skolinspektionen :6099 Anmälan angående skolsituationen för grundskoleelever vid Hovhultskolan i Uddevalla kommun (BUN/2013:780) Skolinspektionen :1385 Anmälan om skolsituationen för elev vid Lane Ryrs skola (BUN 2014/177) Skolinspektionen :2410 Anmälan om elevs rätt till särskilt stöd vid Hohultskolan (BUN 2014/267) Skolinspektionen :3453 Anmälan om skolsituation för ett barn vid Skansens förskola (BUN 2014/418) Barn och elevombudet enskilda elever Begäran om yttrande - svar senast 27/ Beslut Beslut att inte utreda anmälan Begäran om yttrande Begäran om komplettering Begäran om yttrande Begäran om yttrande Komminicering av anmälarens synpunkter på kommunens yttrande Yttrande och BJ BUN/DEL/2013: yttrande med BJ Yttrande samt BJ Yttrande och BJ skickat Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn- och elevombudet :5248: Anmälan om kränkande behandling vid Ramnerödsskolan A.T. (BUN/2012:940) Begäran om yttrande PM 114:12, Beslut - ärendet avslutas : Begäran om redovisning av vidtagna åtgärder Yttrande

14 Barn- och elevombudet :5153: Anmälan om kränkande behandling vid Ramnerödsskolan F.D. (BUN/2012:939) Barn- och elevombudet :1600: Anmälan om kränkande behandling vid Uddevalla gymnasieskola (BUN/2013:259) Barn- och elevombudet :2183: Beo avskriver ärendet - anmälare tog tillbaka anmälan innan barn och utbildning fått ta del av den. (BUN/2013:304) Barn- och elevombudet : Beslut gällande sexuella trakasserier av personal vid Herrestadsskolan (BUN/2013:493) : Begäran om yttrande : Yttrande : Begäran om yttrande senast 31 aug : Yttrande : Begäran om redovisning ac vidtagna åtgärder senast Beslut - Ärendet avslutas 2013:04-03 Yttrande Begäran om yttrande Beslut - Ärendet avslutas Yttrande Beslut - beo avskriver ärendet Beslut - Ärendet överlämnas till Diskrimineringsombudsmannen Barn- och elevombudet :2625: Anmälan om kränkande behandling vid Herrestadsskolan och Norgårdenskolan. (BUN/2013:355) Barn och elevombudet :3864: Anmälan enligt 6 kap. Skollagen (BUN/2013:481) Barn- och elevombudet :493 - Sexuella trakasserier av personal vid Herrestadsskolan (BUN/2013:493) Begäran om yttrande Yttrande daterat Kompletteringar till anmälan, för vår kännedom Begäran aom yttrande ang. kompletende handlingar Beslut - Beo avstår från att ingripa och därmed avslutas ärendet Beslut att inte pröva ärendet Beslut - Ärendet överlämnas till Diskrimineringsombudsmannen tj.skr

15 Barn och elevombudet :6320 Anmälan om kränkande behandling vid Hovhultskolan (BUN 2013/818) Begäran om yttrande yttrande samt bj Beslut - att avsluta ärendet Beslut om föreläggande Yttrande samt BJ Barn och elevombudet :4237 Anmälan om kränkande behandling vid Uddevalla gymnasieskola (BUN 2014/479) Skolväsendets överklagande nämnd Begäran om yttrande Begäran om kompletterande yttrande Svar samt BJ skickas kompletterade svar samt BJ skickas Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Elevärende - Mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap 5 skollagen S.E. (BUN/2012:298) Elevärende - Utredning inför ev. upprättatande av åtgärdsprogram (BUN/2012:491) : Överklagan av beslut : Beslut : Beslut från SÖN Överklagandenämnden bifaller 11-16: Föreläggande ang överklagan kommunens beslut om skolplacering : Föreläggande : Beslut - Överklagandenämnden upphäver åtgärdsprogrammet och återförvisar ärendet till rektor : Beslut från SÖN. SÖN fastställer åtgärdsprogrammet : Yttrande : Skrivelse Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling : Informationsbrev Beslut Äsperöd F inkommet USB med efterfrågat Skolinspektionens riktade tillsyn (BUN2013:172) Beslut Äsperöd : kontaktuppgifter material Beslut Ljungskileskolan utskickade Skolinspektionen :227: Inspektion av asylsökande barn utbildning (BUN/2013:303) : Informationsbrev

16 Skolinspektionen : Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Uddevalla kommun (f.d. Portalens Gymnasium) (BUN/2012:850) Beslut Uppföljningsbeslut Skolinspektionen : Tillsyn av John Bauer gymnasiet - fråga om insyn (BUN/2011:624) Information om tillsyn och fråga om kommunen utnyttjat rätten till insyn Beslut sammanfattande rapport Uppföljningsbeslut Svar skickat till Skolinspektionen Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen :6484: Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning vid Uddevalla gymnasieskola (BUN/2012:634) Skolinspektionen :1168: Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Uddevala praktiska Gymnasium Skolinspektionen : Skolinspektionen granskar gymnasiearbetet (BUN 2014/446) Skolinspektionens kvalitetsgranskning av distansutbildningen inom den kommunala vuxenutbildningen (BUN 2014/380) Skolinspektionen beslut friskolor Informationsbrev Rapport Beslut Förfrågan om uppgifter Uppföljningsbeslut - Granskningen avslutas : Informationsbrev med bilagor Informationsbrev till rektor Information till huvudman och rektor Tj.skr svar till Skolinspektionen Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

17 Förvaltningsrätten i Göteborg Mål nr: Begäran om återbetalning av föräldraavgift Anmodan att till Förvaltningsrätten inkomma med Beslut - Förvaltningsrätten avvisar efterfrågande handlingar senast 2013-överklagandet anstånd till Skrivelse Förvaltningsrätten i Göteborg Mål nr: Ströms slott AB - Överklagan av beslut om tilläggsbelopp för modersmålsstöd Överkllagan från Ström Slott AB Skickar missiv till förvaltningsdomstolen Förvaltningsrätten i Göteborg Mål nr: Överklagan från Överklagan av beslut om skolskjuts till M.P. (BUN vårdnadshavare Kallesle 2013/761) att titta på väg underrättelse från förvaltningsrätten Förvaltningsrättens dom Yttrande till Förvaltningsrätten Missiv till förvaltningsrätten Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av skolplacering (BUN 2014/55) Anmodan från förvaltningsrätten Förvaltningsrätten avslår överklagandet Yttrande till Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av skolplacering (BUN 2014/55) Anmodan från förvaltningsrätten Förvaltningsrätten avslår överklagandet Yttrande till Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av skolplacering (BUN 2014/55) Anmodan från förvaltningsrätten Förvaltningsrätten avslår överklagandet Yttrande till Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av skolplacering (BUN 2014/55) Anmodan från förvaltningsrätten Förvaltningsrätten avslår överklagandet Yttrande till Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av skolplacering (BUN 2014/55) Anmodan från förvaltningsrätten Beslut att avskriva målet Yttrande till Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av skolplacering (BUN 2014/55) Anmodan från förvaltningsrätten kompletterande handlingar från klagande Förvaltningsrätten avslår överklagandet Yttrande till Förvaltningsrätten

18 Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av skolplacering (BUN 2014/55) Anmodan från förvaltningsrätten Beslut att avskriva målet Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av Skolplacering (BUN 2014/55) Anmodan från förvaltningsrätten Förvaltningsrätten avslår överklagandet Yttrande till Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av Skolplacering (BUN 2014/55) Anmodan från förvaltningsrätten Beslut att avskriva målet Arbetsmiljöverket Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

19 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Information ordförande 1. Fyrbodals Utbildningssamverkan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

20 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2014/00007 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information ordförande Fyrbodals Utbildningssamverkan

21 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Retroaktiv kontroll av föräldraavgifter Sammanfattning Barn och utbildningsförvaltningen genomför årligen ett antal internkontroller. I internkontrollplanen står det bl a förskolekontoret skall genomföra minst 30 st stickprov av inlämnade inkomstuppgifter för föräldraavgifter för förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem. Kontroll sker att avgifterna grundas på korrekt underlag och fastställs enligt gällande taxa. För att öka rättvis och likvärdig bedömning föreslås retroaktiv avgiftskontroll, där inkomstuppgifter jämförs med taxerad inkomst. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att genomföra retroaktiv avgiftskontroll av föräldraavgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem genom att uppgift om taxerade inkomster hämtas hos Skatteverket. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

22 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2014/00530 Handläggare Verksamhetschef Lena-Maria Vinberg Telefon Retroaktiv kontroll av föräldraavgifter Sammanfattning Barn och utbildningsförvaltningen genomför årligen ett antal internkontroller. I internkontrollplanen står det bl a förskolekontoret skall genomföra minst 30 st stickprov av inlämnade inkomstuppgifter för föräldraavgifter för förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem. Kontroll sker att avgifterna grundas på korrekt underlag och fastställs enligt gällande taxa. För att öka rättvis och likvärdig bedömning föreslås retroaktiv avgiftskontroll, där inkomstuppgifter jämförs med taxerad inkomst. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att genomföra retroaktiv avgiftskontroll av föräldraavgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem genom att uppgift om taxerade inkomster hämtas hos Skatteverket. Ärendebeskrivning De 30 stickprov som årligen skickas ut till föräldrar är slumpvis utvalda. De föräldrar som är föremål för stickprovskontroll får lämna in intyg från sin arbetsgivare, försäkringskassa, a-kassa, revisor etc. Intygen kontrolleras mot inlämnade inkomstuppgifter. Vid sammanställning av stickprovskontrollerna upptäcks varje år stora felmarginaler av inlämnade inkomstuppgifter gentemot arbetsgivarintyg. Felmarginalerna kan vara så höga som över :- mot inlämnade intyg från arbetsgivare gentemot uppgiven inkomst. För att säkerställa att samtliga föräldrar med barn i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshems inkomstuppgifter är korrekta, samt får en likvärdig bedömning och rättvis handläggning genomförs en retroaktiv avgiftskontroll. De inkomstuppgifter som föräldrarna har lämnat in jämförs med den taxerade årsinkomsten hos Skatteverket.

23 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2014/00530 Genomförande av avgiftskontrollen kommer att föregås av information - till samtliga föräldrar via brev medsänt barnomsorgsfaktura - i dagspress - på kommunens hemsida - till samtliga förskolor, pedagogisk omsorg och fritidshem Informationsinsatser kommer att ske från hösten och framåt. Uppgifter från Skatteverket hämtas under våren Skolchef Hans-Lennart Schylberg Lena-Maria Vinberg Verksamhetschef förskola Expediera till Förskolekontoret

24 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Barnomsorg i två verksamheter Sammanfattning Skollagen medger placering för barnomsorg i två olika verksamheter. Förarbeten och propositionen förordar dock inte placering på två förskoleenheter. I propositionen är det formulerat enligt nedan (Prop. 2008/09:115): "Förslaget innebär inte att båda kommunerna i ett sådant fall är skyldiga att växelvis ta emot barnet i sina verksamheter. En sådan skyldighet saknas i det offentliga skolväsendet och skulle enligt regeringens bedömning kunna innebära att barnets behov av trygghet och kontinuitet åsidosätts." Detta och med hänvisning till aktuell forskning om anknytning är bakgrunden till att förvaltningen önskar att nämnden beslutar att inte längre bevilja placering i mer än en förskola. Förvaltningen föreslår också att de barn som redan beviljats dubbel placering får fortsätta i båda verksamheterna, för att inte förändringen ska skapa ytterligare ett byte för barnet. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att endast bevilja förskoleplacering på en enhet att tillämpa övergångsbestämmelser för de barn som redan beviljats Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

25 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning (2) Handläggare Verksamhetschef Lena-Maria Vinberg Telefon Barnomsorg i två verksamheter Sammanfattning Här skriver du din korta sammanfattning; beskriv kortfattat vad ärendet handlar om. Det ska även framgå hur ärendet initierats. Texten här ska inte omfatta mer än max en halv sida. Denna text går över till protokollet så tänk därför på formuleringen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att endast bevilja förskoleplacering i en kommun att tillämpa övergångsbestämmelser för de barn som redan beviljats Ärendebeskrivning När nuvarande skollag trädde i kraft ökades vårdnadshavares möjlighet att välja barnomsorg. Det är med nuvarande bestämmelser möjligt för vårdnadshavare att ansöka om plats i annan kommun, som har att besluta om plats efter inhämtande av yttrande från hemkommunen (SL kap 8 13). Enligt skollagen ska ett barn erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. (SL kap 8 15) Den formulering som tidigare fanns om att barnets hem är där barnet stadigvarande vistas finns inte framskriven i skollagen. Kommunen har att utgå ifrån barnets folkbokföringsadress som hemkommun, och det reglerar vilken kommun som har ansvar för placering. Lagen medger placering i två olika verksamheter, exempel på det finns i Uddevalla kommun där vi har barn som går allmän förskola på en förskoleenhet och har resten av sin omsorg inom annan pedagogisk verksamhet (familjedaghem). Däremot är lagen inte helt tydlig vad gäller placering i två olika förskoleenheter. Kommuner har tolkat lagen olika, och gjort olika val. Uddevalla kommun har i ett fåtal

26 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) fall beviljat plats i två förskoleenheter. De vårdnadshavare som önskar dubbel placering är i en situation där barnet har växelvis boende. Läser man i förarbetena till skollagen finns det två starka skäl mot en dubbel förskoleplacering. Dels finns ett syfte att skollagen i möjligaste mån ska gälla samma för de olika skolformerna, dels gör man bedömningen att det är olämpligt ur ett barnperspektiv. I propositionen är det formulerat enligt nedan (Prop. 2008/09:115): Förslaget innebär inte att båda kommunerna i ett sådant fall är skyldiga att växelvis ta emot barnet i sina verksamheter. En sådan skyldighet saknas i det offentliga skolväsendet och skulle enligt regeringens bedömning kunna innebära att barnets behov av trygghet och kontinuitet åsidosätts. Aktuell tillgänglig 1 forskning om anknytning talar också mot dubbel placering. För att små barn ska utvecklas optimalt i förskolan är det bra om de har en anknytningsrelation till åtminstone en av pedagogerna. Antalet anknytningsrelationer anses vara begränsat till totalt en till fem personer i de flesta kulturer. Vid en separation när barnet ska orientera sig till nya förhållanden kan den bekanta förskolan vara en förutsägbar och trygg plats. Förvaltningen önskar mot bakgrund av detta att nämnden beslutar att inte längre bevilja placering i mer än en förskola. De barn som redan beviljats dubbel placering föreslås få vara kvar sin förskoletid ut, för att inte förändringen ska skapa ytterligare ett byte för barnet. Denna övergångsbestämmelse skulle om så bestäms gälla ett fåtal barn. Skolchef Hans-Lennart Schylberg Verksamhetschef förskola Lena-Maria Vinberg Expediera till Förskolekontoret 1 Broberg, M. m.fl. Anknytning i förskolan (2012) Stockholm: Natur och kultur

27 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Ändrade riktlinjer för Önska skola inför åk 7 Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden fattade (BUN 2001:451) beslut om förändrade riktlinjer för skolval och anvisning av skola. Beslutet innebar bland annat att upptagningsområden inte ska finnas för 7-9skolorna. I "Rapport om Önska skola inför läsåret " (BUN 2014:55) summeras erfarenheterna av årets Önska skolaprocess. I rapporten konstateras att för årskurs 7 finns det inte några i förhand reserverade platser för eleverna på skolorna utifrån upptagningsområde. Alla vårdnadshavare förväntas notera minst tre önskemål om skola. Erfarenheterna från årets process visar att det gjorde att vårdnadshavare sökte skolor i andra- eller tredjehand som de senare ansåg inte var aktuella alternativ. Detta gjorde att vårdnadshavarna var missnöjda och 9 familjer valde att lämna in överklagan till förvaltningsrätten. För årskurs 7 föreslås därför i rapporten att man inför kommande års Önska skola-processer ger vårdnadshavarna bättre överblick när det gäller vilken skolplacering på kommunal skola som kan erbjudas i grunden. Bland de reaktioner som har lämnats av vårdnadshavare så uttrycks även att samhörigheten med de klasskamrater som man har i årskurs 6 är viktig för många när man ska börja i årskurs 7. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse PM Förvaltningens tjänsteskrivelese med bilaga daterad Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att elever erbjuds en reserverad skolplacering på en kommunal skola inför årskurs 7 att den reserverade skolplaceringen som erbjuds bygger på vilken skola man har gått på i årskurs 6 att vårdnadshavare/elever ges möjlighet att lämna önskemål om en eller flera alternativa skolor som prövas före den reserverade skolplaceringen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

28 Tjänsteskrivelse 1(3) Dnr BUN 2014/00055 Handläggare Enhetschef administrativ Helena Kleveros Telefon Ändrade riktlinjer för Önska skola inför åk 7 Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden fattade (BUN 2001:451) beslut om förändrade riktlinjer för skolval och anvisning av skola. Beslutet innebar bland annat att upptagningsområden inte ska finnas för 7-9skolorna. I Rapport om Önska skola inför läsåret (BUN 2014:55) summeras erfarenheterna av årets Önska skolaprocess. I rapporten konstateras att för årskurs 7 finns det inte några i förhand reserverade platser för eleverna på skolorna utifrån upptagningsområde. Alla vårdnadshavare förväntas notera minst tre önskemål om skola. Erfarenheterna från årets process visar att det gjorde att vårdnadshavare sökte skolor i andra- eller tredjehand som de senare ansåg inte var aktuella alternativ. Detta gjorde att vårdnadshavarna var missnöjda och 9 familjer valde att lämna in överklagan till förvaltningsrätten. För årskurs 7 föreslås därför i rapporten att man inför kommande års Önska skola-processer ger vårdnadshavarna bättre överblick när det gäller vilken skolplacering på kommunal skola som kan erbjudas i grunden. Bland de reaktioner som har lämnats av vårdnadshavare så uttrycks även att samhörigheten med de klasskamrater som man har i årskurs 6 är viktig för många när man ska börja i årskurs 7. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse PM Förvaltningens tjänsteskrivelese med bilaga daterad Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att elever erbjuds en reserverad skolplacering på en kommunal skola inför årskurs 7 att den reserverade skolplaceringen som erbjuds bygger på vilken skola man har gått på i årskurs 6 att vårdnadshavare/elever ges möjlighet att lämna önskemål om en eller flera alternativa skolor som prövas före den reserverade skolplaceringen

29 Tjänsteskrivelse 2(3) Dnr BUN 2014/00055 Ärendebeskrivning Barn och utbildningsnämnden fattade beslut om förändrade riktlinjer för skolval och anvisning av skola. Beslutet innebar bland annat att upptagningsområden inte ska finnas för 7-9skolorna. I Rapport om Önska skola inför läsåret (BUN 2014:55) summeras erfarenheterna av årets Önska skolaprocess. I rapporten konstateras att för årskurs 7 finns det inte några i förhand reserverade platser för eleverna på skolorna utifrån upptagningsområde. Alla vårdnadshavare förväntas notera minst tre önskemål om skola. Erfarenheterna från årets process visar att det gjorde att vårdnadshavare sökte skolor i andra- eller tredjehand som de senare ansåg inte var aktuella alternativ. Detta gjorde att vårdnadshavarna var missnöjda och 9 familjer valde att lämna in överklagan till förvaltningsrätten. För årskurs 7 föreslås därför i rapporten att man inför kommande års Önska skola-processer ger vårdnadshavarna bättre överblick när det gäller vilken skolplacering på kommunal skola som kan erbjudas i grunden. Bland de reaktioner som har lämnats av vårdnadshavare så uttrycks även att samhörigheten med de klasskamrater som man har i årskurs 6 är viktig för många när man ska börja i årskurs 7. Risk och konsekvensbedömning Den risk som finns är svårigheten att fördela de reserverade platserna så att de kommunala grundskolorna kan garantera platsen om eleverna och vårdnadshavaren önskar den. Det som blir svårast att bedöma är från vilka skolors område man väljer en fristående skola och hur det kan påverka det slutliga elevunderlaget till respektive skola. Ca 65, dvs runt 14%, av eleverna som har gått på någon av de kommunala skolorna upp till årskurs 6, väljer sedan en fristående skola. De elever som har gått på en fristående F-6-skola som även erbjuder årskurs 7-9 väljer i regel att gå kvar på skolan även i årskurs 7. Inför skolstart 2014 var det ca 40 elever som sökte och kom in på Linneaskolan i Ljungskile. Samtliga av de eleverna kom från Ljungskile-Forshällaområdet. De 24 elever som valde att börja på Fridaskolan kom från olika områden i kommunen; 6 från Dalaberg, 5 Äsperöd, 4 Herrestad, 2 Hovhult, 2 Bokenäs, 1 Ljungskile, 1 Norrskolan och sedan tillkom nyinflyttade elever etc. Att en del av eleverna troligtvis kommer att söka sig till en fristående skola behöver man ta med i beräkningen när man fördelar de reserverade platserna inför önska skolaprocessen respektive år. Konsekvensen kan bli att det är svårt för rektorerna att beräkna hur många elever som de slutligen kan förvänta sig till skolan. Samtidigt tolkar vi det som att rektorsgruppens ställningstagande är att den föreslagna förändringen ändå ger en ökad tydlighet i tidigare skeden av processen, både för rektorer och vårdnadsha-

30 Tjänsteskrivelse 3(3) Dnr BUN 2014/00055 vare/elever, än de nuvarande riktlinjerna. En viss minskning av administrationen runt önskemålen om skola kan också räknas till fördelarna. Om nya beslut behöver fattas angående vilka elever som erbjuds reserverad plats på respektive skola så behöver bedömningen samt besluten genomföras så tidigt som möjligt inför Önska skola-processen så att vårdnadshavarna kan informeras om förändringen. Nya beslut kan även innebära t ex ökade kostnader för skolskjuts. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Helena Kleveros Enhetschef administrationen Expediera till Grundskolans rektorer Grundskoleadministrationen Björn Nysten Hillevi Johansson Grundskolans samverkansgrupp

31 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(8) Dnr BUN 2014/00055 Handläggare Enhetschef administration Helena Kleveros Telefon Rapport om Önska skola inför läsåret Sammanfattning Alla elever/vårdnadshavare ska sedan läsåret 2012/2013 aktivt lämna önskemål om skola vid följande tillfällen (BUN/2011/451): Inför start i förskoleklass Inför start av skolår 1 om eleven inte gått i förskoleklass När nästkommande skolår inte finns på den skola där eleven går Inför starten av skolår 7 Vid inflyttning till kommunen Rapporten sammanfattar resultaten av Önskemål om skola inför läsåret utifrån den information som finns i maj-14. Åtgärder föreslås inför nästa års process. Andelen tillgodosedda förstahandsönskemål är 86 % till förskoleklass och 85 % till år 7. Nämndens mål för 2014 är 85 %. Därmed ligger resultatet på önskad nivå, men resultatet har försämrats jämfört med föregående år; en minskning med 2 procentenheter för f-klass och 3 procentenheter för år 7. I analysen kan man se att för förskoleklass följer sökvägarna förra årets tendenser. Att vårdnadshavare kunde acceptera reserverad plats direkt och hade möjlighet att välja valfritt antal skolor som de eventuellt önskade före den reserverade skolan gav troligtvis vårdnadshavarna bättre överblick och vi undvek att få in önskemål som inte upplevdes som aktuella för vårdnadshavarna. Kanske bidrog detta till att få hörde av sig i efterhand och var missnöjda när beskeden om skolplaceringar för förskoleklass hade skickats ut. För år 7 har vi däremot inte några reserverade platser för eleverna, alla förväntas notera minst tre önskemål om skola. Erfarenheterna från årets process visar att det gjorde att vårdnadshavare sökte skolor i andra- eller tredjehand som de senare ansåg inte var aktuella alternativ. Detta gjorde att vårdnadshavarna var missnöjda och 9 familjer valde att lämna in överklagan till förvaltningsrätten. För årskurs 7 föreslås inför nästa års process att vi ger vårdnadshavarna bättre överblick när det gäller vilken skolplacering på kommunal skola som kan erbjudas i grunden. Av de reaktioner som har lämnats i år så uttrycks ofta att samhörigheten med de klasskamrater som man har i årskurs 6 är viktig för många även när man ska börja i årskurs 7. De elever som kom in på sitt tredjehandsönskemål till kommunal skola var inte nöjda med det och tillhör gruppen av familjer som senare överklagade besluten.

32 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(8) Dnr BUN 2014/00055 Rektorerna har framfört önskemål om att Önska skolaprocessen läggs tidigare på läsåret. En annan fundering är att önska skolaprocessen är tidskrävande i många steg kan några moment förenklas? Förslag till åtgärder : Tillräckligt med lokaler för att kunna erbjuda den flexibilitet som krävs för en Önska skolaprocess. För årskurs 7 föreslås inför nästa års process att vi ger vårdnadshavarna bättre överblick när det gäller vilken skolplacering på kommunal skola som erbjuds i grunden. Samhörigheten med de klasskamrater som man har i årskurs 6 är viktig för många när man ska börja i årskurs 7. Rektorerna har framfört önskemål om att Önska skolaprocessen läggs tidigare på läsåret. En annan fundering är att önska skolaprocessen är tidskrävande i många steg kan några moment förenklas? Beslutsunderlag Skollagen 2010:800 Protokollsutdrag BUN Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad med bilaga Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna Rapport om Önska skola inför läsåret Ärendebeskrivning Statistik Önska skola Uppgifter för föregående år inom parentes. Förskoleklass (F-klass): Antal inbjudna: 608 (647) barn Har kommit in i förstahand eller accepterat reserverad plats på kommunal skola, fått plats på fristående skola eller stannar kvar på förskola* 2014: 522, d.v.s. 86 % ( , 88 % ) *Alla val till fristående skola eller förskola räknas som förstahandsönskemål 16 elever antogs till skola utifrån kombinationen förstahandsönskemål och syskonförtur. Syskonförtur för antagning till förskoleklass eller årskurs 1 infördes inför årets önska skolaprocess.

33 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(8) Dnr BUN 2014/00055 Mål i verksamhetskort för 2014: 85 % Måttet omfattar även fristående skolor och förskolor. Årets resultat blev 86 % därmed är målet för 2014 uppnått. (2013: 88 %) Har kommit in på fristående skola: 69 (62). Stannar på fristående förskola, ingår i uppgiften om tillgodosedda förstahandsönskemål ovan): 2014: 14 (12) Ej aktiva val För 54 (61) barn hade det inte lämnats in aktivt önskemål till förskoleklass Årskurs 7: Antal inbjudna: 455 elever + de som redan går på fristående 60= 515 elever (2013: 446 elever + 78 =524) Har kommit in i förstahand kommunal skola samt på fristående skola*: 439 elever dvs 85% (2013: 462, dvs 88%) *Alla val till fristående skolor räknas som förstahandsönskemål. Mål i verksamhetskort för 2014: 85 %. Måttet omfattar även fristående skolor. Årets resultat blev 85 %, därmed är målet för 2014 uppnått, men det är en försämring jämfört med föregående års resultat. Har kommit in eller väljer att gå kvar på fristående skola: 118 (137) varav 39 (59) till Linneaskolan. Liksom förra året så är alla förstahandsönskemål till Linnea från Forshälla eller Ljungskileområdet. Elever i år 6 på fristående skola där man även erbjuder årskurs 7-9 får information om att det finns möjlighet om att lämna önskemål om annan skola och hur utbudet ser, men de ombeds inte att göra ett nytt, aktivt val. Övriga aktiva önskemål till kommunal skola 24 elever kom in på andrahandsönskemål till kommunal skola (Ramneröd och Norgården), 2 på önskemål i tredje hand till Ramneröd. Ej aktivt val 40 (30) elever hade inte lämnat in aktivt önskemål. För mer detaljerad statistik som ligger till underlag för rapporten, se bilaga. Årets önska skola-process

34 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 4(8) Dnr BUN 2014/00055 Kartläggning av eleverna inför Önska skola-processen genomfördes i rektorsgruppen under hösten. Ingen förändring av upptagningsområden sågs som nödvändig i år, men befarad platsbrist på några av F-6skolorna diskuterades inom förvaltningen. Resultatet blev i första hand att Unnerödsskolan får tillgång till mer lokaler inför hösten Inför Önska skola till läsåret marknadsfördes de kommunala skolorna i lägre omfattning än året innan: Mässan för förskoleklass anordnades inte men F-6 skolorna erbjöd drop-inkväll eller informationsmöte på respektive skola på samma sätt som föregående år. Vykort skickades ut i december till de som var berörda av att önska skola för att informera om att det snart var dags för informationsmöten etc. 7-9 skolorna ordnade öppet hus på lördagar och det var en aktivitet som testades första gången förra året. Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg samt Medborgarkontoret var delaktiga i informationen till vårdnadshavarna och kunde hjälpa till med ansökningar. Utskicket per post minskades: Antagningsriktlinjer och en ny guide i färg med nya texter och foton som informerar om både kommunala och fristående grundskolor togs fram och presenterades i första hand på webben. Möjlighet fanns att beställa guiden och få den hemskickad, men efterfrågan på det visade sig vara låg. E-tjänsten och administrationen av årets process fungerade bra; 1060 familjer hanterades i systemen och samtliga vårdnadshavare förväntades att gå in och godkänna sina önskemål. Några inställningar i e-tjänsten hade justerats utifrån föregående års erfarenheter. Ändringarna underlättade både för administratörer och vårdnadshavare. En viktig förändring var att vårdnadshavarna som skulle lämna önskemål om skola till förskoleklass kunde acceptera reserverad plats direkt. Samtidigt hade de möjlighet att välja valfritt antal skolor som de eventuellt önskade före den reserverade skolan. Detta tror vi gav vårdnadshavarna bättre överblick och vi undvek att få in önskemål som inte upplevdes som aktuella för vårdnadshavarna. Kanske bidrog detta till att få hörde av sig i efterhand och var missnöjda efter beskeden om skolplaceringar när det gäller önskemålen till förskoleklass. Tidigare år har den fristående skolan Linneaskolan varit med i e-tjänsten och fått ansökningar på det sättet. Nytt för i år var att även Fridskolan valde att vara med. Detta har underlättat samarbetet och dialogen vid antagningen och sparat tid för berörda administratörer. Förhoppningsvis har även berörda vårdnadshavare upplevt förändringen som positiv, men det har inte utvärderats. Analys av statistiken 1. Svarsfrekvens

35 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 5(8) Dnr BUN 2014/00055 Förskoleklass: 54 lämnade inte önskemål om skola, svarsfrekvensen är 91% ( , 91% ) Vi ser samma svarsfrekvens i år jämfört med föregående år till förskoleklassen. De områden som har flest antal familjer som inte har lämnat önskemål i år är Dalaberg 9 (8), Ljungskile 8 (9) och Hovhult 7 (14) och det följer samma tendens som kunde redovisas förra året. Årskurs 7: 40 lämnade inte önskemål om skola, svarsfrekvensen är 91% ( , 93%) För år 7 har vi något lägre svarsfrekvens i år. 40 elever lämnade in aktivt önskemål. Dessa elever anvisades en skolplacering utifrån folkbokföringsadress eller efter beslut om att särskilda skäl fanns för viss skolplacering (uppgiften är från april-14 dvs innan Västerskolan erbjöds som alternativ till de familjer som var missnöjda). Eleverna kom från följande områden: Norgården 6, Ramneröd 21, Väster 3, Sommarhemmet elever anmälde i samband med detta flytt från kommunen och 2 fick plats på fristående skola. 2. Lockat till sig sökande från andra skolor Förskoleklass: Om man räknar bort önskemålen inom det gemensamma upptagningsområdet för Herrestad/Norgården så kan man konstatera att 60 elever av 608 elever (10%) rörde sig från den kommunala skola som de tillhör enligt upptagningsområde och fick placering på en annan kommunal skola i årets Önska skolaprocess. Sedan tillkommer de elever som söker sig till fristående skolor. Norrskolan och Forshälla tog emot flest elever från andra upptagningsområden. Herrestadsskolan fylldes med förstahandsönskemål inom det gemensamma upptagningsområdet och 2 elever från området fick andrahandsönskemål på Norgårdenskolan. Norgården kunde sedan ta emot ytterligare 3 andrahandsönskemål från Bokenäs, Hovhult och Hogstorp. Unneröd och Dalaberg hade, liksom förra året, flest elever som sökte sig från den reserverade skola och fick plats på annan kommunal skola. Förra året var det 85 av 647elever (13%) som sökte sig från den kommunala skola de tillhör enligt upptagningsområde och fick placering på en annan kommunal skola. Årets uppgift är 3 procentenheter lägre. Detta kan antingen bero på att vårdnadshavares önskemål ser annorlunda ut eller så har flexibiliteten när det gäller att kunna tillmötesgå önskemål till annan skola minskat. Årskurs 7: Västerskolan hade 130 förstahandsönskemål till skolan. 30 fick plats i bilingual (inrikt-

36 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 6(8) Dnr BUN 2014/00055 ning engelska) och 60 i vanlig klass. Urval vid antagning: Avstånd från elevens folkbokföringsadress och till skolan. Sommarhemsskolan hade 126 förstahandssökande och tog in 120 elever. Vi kan konstatera att Sommarhemsskolan lockade fler förstahandssökande i år än de gjorde förra året, dåvarande Äsperödsskolan. 40 elever fler än förra året kom in på förstahandsönskemålet till Sommarhemsskolan. Antalet förstahandssökande till Norgården och Ramneröd var lägre i år (minskning med 21 resp 26 förstahandsönskemål) och tillsammans med uppgiften om att antagningen till de fristående skolorna minskade med 19 elever så förklarar det det lägre måttet om andel tillgodosedda förstahandsönskemål för årskurs 7. Norgårdenskolan och Ramnerödsskolan tog emot samtliga av sina förstahandssökande och även de önskemål som fanns i andra och tredjehand till skolorna. De elever som hade sökt till Väster och Sommarhemmet i första och andra hand och inte kunde erbjudas plats vid antagningen fick vanligtvis skolplacering enligt andraeller tredjehandsönskemål på någon av de fristående skolorna. 3. Vårdnadshavare som inte är nöjda, mars-14 Placeringsbrev skickades ut runt mars från kommunala och fristående grundskolor. Förskoleklass: 5 elevers vårdnadshavare hörde av sig och var missnöjda med erbjuden skolplacering. I dialog med berörda rektorer kunde antagningen på några skolor maximeras: 1 elev hade enligt grundskolechefens beslut särskilda skäl för viss skolplacering (Bokenäs), 2 elever från Herrestad/Norgården erbjöds plats på Herrestadsskolan, vilket innebar att samtliga elever inom Herrestad/Norgårdenområdet som hade sökt till Herrestadsskolan slutligen hade fått plats enligt förstahandsönskemål. 2 elever, en från Hogstorpsområdet och en från Unnerödsområdet kunde erbjudas placering på Unnerödsskolan istället och accepterade det. År 7: 15 vårdnadshavare hörde av sig och var missnöjda när placeringsbreven hade skickats ut. 7 av dem ville inte ha sitt andra- eller tredjehandsönskemål på fristående skola. 3 familjer vars barn fått placering enligt sitt tredjehandsönskemål på kommunal skola var missnöjda med det. 2 familjer som var missnöjda hade inte lämnat in önskemål om skola via e-tjänsten.

37 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 7(8) Dnr BUN 2014/00055 Några av familjerna hänvisade till att det fanns särskilda skäl för viss skolplacering. Underlag hämtades in, främst från elevhälsan på den skola där eleven går i årskurs 6, grundskolechefen fattade beslut i samråd med rektorer om att det fanns särskilda skäl för några av eleverna och eleverna erbjöds ny skolplacering. 11 familjer kvarstod som fick beslut om att erbjuden skolplacering kvarstår och hur man gör för att överklaga beslutet. 9 av familjer lämnade in överklagan till förvaltningsrätten(fram t o m ). De 11 familjerna bjöds även in till möte och möjlighet till frågor med Magnus Jacobsson (KD), Peter Madsen, verksamhetschef grundskola och grundsärskola och Helena Kleveros, enhetschef administration Sammanfattning av mötet mejlades ut Diskussion i rektorsgruppen om möjliga lösningar för de 11 eleverna resulterade i att erbjudande om skolplacering på Västerskolan skickades ut med sista svarsdag Möjlighet till byte av skolplacering I olika typer av informationsmaterial och brev har vi hänvisat till att man kan anmäla önskemål om byte av skola i e-tjänsten fr. o m 1 maj. Rektorerna kommer att hantera ansökningar fortlöpande, ingen kö upprättas efter det att önska skola är avslutad. Rektorers kommentarer om antagningen och söktryck: Om alla vårdnadshavare ska lämna önskemål, signalera till skolorna för hjälp av klassföreståndare om vi ser att några inte har lämnat in önskemål. Budgetprocessen och Önska skola ligger parallellt idag. För att få bra pedagogisk planering, lägg Önska skola tidigare på läsåret. Skolorna i norr: ligga i framkant och arbeta för skola på vetenskaplig grund och samarbeta mellan skolorna, Qadriceps som gemensam grund Vi behöver ha tillräckligt med lokaler för att kunna erbjuda det utrymme i vår organisation som krävs för att vi ska kunna erbjuda vårdnadshavarna en Önska skolaprocess. Många skolor har nu fyllt på klasserna i så pass hög utsträckning att det kan bli svårt att erbjuda inflyttande familjer plats på skolor utifrån deras önskemål. Detta kan på sikt bl. a leda till ökade skolskjutskostnader och i viss mån ser vi redan den tendensen bland verksamheterna. Bilaga 1. Bilaga med statistik Önska skola 2014 Hans-Lennart Schylberg Skolchef Helena Kleveros Enhetschef administration

38 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 8(8) Dnr BUN 2014/00055 Expediera till Barn och utbildningsnämnden Grundskolans rektorer Grundskolans samverkansgrupp Grundskoleadministrationen

39 Sida 1 av 4 Bilaga till Rapport om Önska skola inför BUN 2014/55 1. Antagning till förskoleklass (F-klass) Tillgodosedda förstahandsönskemål: 522 elever, 86%. Andrahand=7, inga skolplaceringar har erbjudits utifrån tredjehandsönskemål. Övriga antagna elever har placerats. Antagningen till de kommunala skolorna: Accepterat reserverad plats Förstahandsönskemål Andrahandsönskemål Herrestad Norgården Bokenäs 24 1 Dalaberg 39 3 Forshälla 22 9 Hovhult 16 6 Hogstorp 10 0 Ljungskile 52 3 LaneRyr 14 0 Norr Sandersdal 40 6 Sommarhemmet 34 3 Unneröd Äsperöd Sökvägar F-klass Förstahandsönskemålen kommer ifrån He/ Ng He Ng Bo Da Fo Hov Hogs Lj LR No Sa So Un Äs Herrestad (He) 32 Norgården (Ng) 34 1 Bokenäs (Bo) 1 Dalaberg (Da) Forshälla (Fo) Hovhult (Hov) 5 1 Hogstorp (Hogs) Ljungskile (Lj) 2 1 LaneRyr (LR) Norr (No) 6 9 Sandersdal (Sa) 6 Sommarhemmet (So) 1 2 Unneröd (Un) Äsperöd (Äs)

40 Sida 2 av 4 Andrahandsönskemålen kommer ifrån He/ Ng He Ng Bo Da Fo Hov Hogs Lj LR No Sa So Un Äs Herrestad Norgården Bokenäs Dalaberg Forshälla Hovhult Hogstorp Ljungskile LaneRyr Norr Sandersdal Sommarhemmet Unneröd 1 Äsperöd Det erbjöds inga placeringar utifrån tredjehandsönskemål till kommunala skolor i år. 3. Syskonförtur Fått skolplacering utifrån kombinationen förstahandsönskemål och syskonförtur, F-klass

41 Sida 3 av 4 4. Svarsfrekvens Ej lämnat in önskemål om skola, F-klass. Från vilka områden? 5. Antagningen till årskurs 7 Tillgodosedda förstahandsönskemål; 439 elever, 85% Förstahand Andrahand Tredjehand Totalt in kommunal kommunal kommunal Placerade Norgården Ramneröd Väster Bilingual Vanlig klass 60 Sommarhemmet

42 Sida 4 av 4 6. Sökvägar årskurs 7 Norgården Ramneröd Väster Sommarhemmet Första hand Bokenäs 12 Dalaberg 17 4 Forshälla 17 Herrestad 41 Hogstorp 8 Hovhult 7 5 Lane-Ryr 22 Ljungskile 5 Norgården 32 2 Norr Sandersdal 35 Sommarhemmet 41 Unneröd 11 Väster 1 Äsperöd Norgården Ramneröd Väster Sommarhemmet Andra hand Bokenäs 2 Dalaberg 9 Forshälla Herrestad 1 Hogstorp 3 Hovhult 2 Lane-Ryr 1 Ljungskile Norgården 4 Norr Sandersdal 1 Sommarhemmet Unneröd Äsperöd

43 TJÄNSTESKRIVELSE PM (4) DNR BUN/2011:451 UDDEVALLA KOMMUN BARN OCH UTBILDNING HANDLÄGGARE Kvalitetsutvecklare Hans-Lennart Schylberg TELEFON hans-lennart.schylberg@uddevalla.se Grundskolans organisation Skolval och anvisning av skola Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att lämna förslag till kriterier för tillämpning av närhetsprincipen vid anvisning av skola samt att se över skolskjutsreglerna. Detta mot bakgrund av det beslut nämnden fattade om principer för vårdnadshavares möjlighet att lämna önskemål skola för sitt barn. Förvaltningen lämnar nedanstående förslag. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse PM med bilaga Förvaltningens tjänsteskrivelse PM Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att förvaltningen ges i uppdrag att se över och fastställa upptagningsområden för F-6-skolorna att anvisning av skola till förskoleklass (alt. år 1) efter inlämnade önskemål om skola görs med hänsyn till närhetsprincipen i skollagen att upptagningsområdena påverkar möjligheten att få skolskjuts i år F-6 precis som tidigare att upptagningsområden inte ska finnas för 7-9-skolorna att anvisning av skola till år 7 efter inlämnade önskemål om skola görs med hänsyn till närhetsprincipen i skollagen

44 TJÄNSTESKRIVELSE PM (4) DNR BUN/2011:451 UDDEVALLA KOMMUN BARN OCH UTBILDNING att de elever som antagits till musikprofil före år 7 inte ska behöva göra val till årskurs 7 att de elever som förra året valde ny skola till årskurs 6 inte ska behöva göra ett nytt val till årskurs 7 i år samt att ge förvaltningen i uppdrag att föreslå en justering av skolskjutsreglementet för eleverna i år 7-9 med hänsyn till att i förväg fastställda upptagningsområden för dessa skolår inte finns. Beredningschecklista Områden att särskilt bevaka Ja Nej Ej akt 1 Påverkar ärendet Barn/ungdomar enligt barnkonventionen X 2 Påverkar ärendet Människors lika villkor X 3 Påverkar ärendet utmärkelsen En säker och trygg kommun X 4 Påverkar ärendet Miljömål enligt bedömningsmall i miljöhandboken X 5 Påverkar ärendet Översiktplanen X 6 Har diskussion förts med berörda grupper X 7 Medför ärendet ekonomiska konsekvenser X 8 Finns mål kopplade till ärendet X Ärendebeskrivning Barn och utbildningsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att lämna förslag till kriterier för tillämpning av närhetsprincipen vid anvisning av skola samt att se över skolskjutsreglerna. Detta mot bakgrund av det beslut nämnden samtidigt fattade om principer för vårdnadshavares möjlighet att lämna önskemål om skola för sitt barn. Den politiska inriktningen är att föräldrars önskemål om skola ska vara så fritt som möjligt och att skollagens krav på att hänsyn i första hand ska tas till önskemålet om skola ska gälla. En annan skola än den önskade ska anvisas enbart om detta önskemål hindrar en annan elev att kunna gå i skola nära hemmet. För att få kunskap om önskemålen ska alla lämna in sådana. Det ska alltid ske inför starten i förskoleklass (alt. årskurs 1) och inför år 7. Tidigare har skolplaneringen utgått från s.k. upptagningsområden. Något stöd för sådana områden finns inte i skollagen. Ursprunget är lagstiftningens närhetsprincip, dvs. att man som elev har rätt att gå i en skola nära hemmet, som dock inte måste vara den närmaste. Upptagningsområdena har också sin grund i reglerna om skolskjuts. Tidigare har en elev enligt skollagen haft rätt till skolskjuts till den av kommunen anvisade skolan, men inte till en annan skola om man valt att gå där i stället. Uddevalla har

45 TJÄNSTESKRIVELSE PM (4) DNR BUN/2011:451 UDDEVALLA KOMMUN BARN OCH UTBILDNING dock haft generösare regler i linje med den nya skollagen som säger att rätten till skolskjuts ska följa med till den valda skolan, om det inte medför högre kostnader för kommunen än till den anvisade. För att som vårdnadshavare kunna ta ställning till vad önskemålet får för konsekvenser i skolskjutshänseende krävs att man anvisar skola före eleven/vårdnadshavaren gör sitt val. Därav i förväg upprättade upptagningsområden. Förvaltningen har tidigare föreslagit att rätten till skolskjuts bör gälla till den anvisade skolan efter det att önskemål om skola lämnats, för att inte den ekonomiska aspekten ska vara ett hinder för den enskilde. Det synsättet kvarstår men konsekvensen ska beskrivas i budget. Risk och konsekvensbedömning Den risk som en förändring av skolskjutsreglerna medför gäller den kostnadsökning som med största säkerhet blir fallet. Hur stor den blir beror helt på vilken effekt förändrade förutsättningar får för elever och vårdnadshavare. Å ena sidan kan utfallet bli begränsat om önskemålet i de flesta fall blir att gå i en skola nära hemmet och behovet av skolskjuts inte blir större än idag. Å andra sidan kan generösare regler leda till att det hinder som kostnaden tidigare utgjort inte längre finns och att fler väljer en skola längre från hemmet. Om det gäller elever i de lägre åldrarna kan kostnadseffekten bli betydande eftersom stadsbussarna i allmänhet medför att man måste byta buss på Kampenhof för att komma till en annan stadsdel. Ett sådant byte kan komma att uppfattas som trafikfarligt för barn upp till åtminstone 9-10 års ålder och att skolskjutsen därför måste ske med taxi. Det kan också finnas sträckor där busslinjer finns men där busstiderna inte stämmer överens med skoltiderna. Eleverna kanske kommer för sent eller tvingas anlända till skolan långt innan skoldagen börjar. Det kanske heller inte finns bussar i direkt anslutning till skoldagens slut. Taxi blir då alternativet. En faktor som kan begränsa effekten av friare skolskjutsregler är att rektorerna i F-6-skolorna i många fall anser att det är svårt att få plats med fler elever än de som ingår i upptagningsområdet. Det innebär ju också en begränsning av den faktiska möjligheten att få tillgodosett ett annat önskemål om skola. Skolskjutskostnaderna i grundskolan är budgeterade till knappt 20 milj. kronor. Möjligheterna att göra en kalkyl över ökade kostnader p.g.a. förändrade regler är mycket små eftersom det är svårt att veta hur vårdnadshavarna reagerar på möjligheterna. Den genomsnittliga kostnaden för skolskjuts med taxi i grundskolan är knappt kronor per elev. Det behövs

46 TJÄNSTESKRIVELSE PM (4) DNR BUN/2011:451 UDDEVALLA KOMMUN BARN OCH UTBILDNING inte många tillkommande taxielever för att kostnadsökningen ska röra sig om hundratusentals kronor. Det finns inte avsatta några medel för ökade skolskjutskostnader orsakade av förändrade regler. Att då föreslå en förändring för alla elever, bedömer förvaltningen som alltför riskfyllt. Det kan trots det finnas skäl att delvis pröva en nyordning. Eleverna i högstadiet är mer rörliga på egen hand och kan ta sig fram med ordinarie kollektivtrafik. Eftersom det inte finns någon kommunal 7-9-skola i Ljungskile har eleverna där redan rätt till skolskjuts om man väljer en kommunal skola. Det finns heller inte några upptagningsområden för 7-9- skolorna eftersom de har fått sina elever från bestämda skolor med tidigare årskurser. Den kopplingen mellan skolor har nämnden beslutat ska upphöra. Med hänsyn till ovanstående förslår förvaltningen att att att att att att att att förvaltningen ges i uppdrag att se över och fastställa upptagningsområden för F-6-skolorna, anvisning av skola till förskoleklassen (alt. år 1) efter inlämnade önskemål om skola görs med hänsyn till närhetsprincipen i skollagen upptagningsområdena påverkar möjligheten att få skolskjuts i år F-6 precis som tidigare, upptagningsområden inte ska finnas för 7-9-skolorna, anvisning av skola till år 7 efter inlämnade önskemål om skola görs med hänsyn till närhetsprincipen i skollagen de elever som antagits till musikprofil före år 7 inte ska behöva göra val till årskurs 7 de elever som förra året valde ny skola till årskurs 6 inte ska behöva göra ett nytt val till årskurs 7 i år samt ge förvaltningen i uppdrag att föreslå en justering av skolskjutsreglementet för eleverna i år 7-9 med hänsyn till att i förväg fastställda upptagningsområden för dessa skolår inte finns. Sarah Isberg Skolchef Hans-Lennart Schylberg Kvalitetsutvecklare

47 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Linnéaskolan Sammanfattning Linneaskolans styrelse har vänt sig till kommunen med önskemål om att kommunen tar över verksamheten. Skolan drivs idag av en föräldraförening som vid ett extrainsatt årsmöte beslutat ge styrelsen detta uppdrag. Beslutsunderlag Protokoll från extra årsmöte med Linneaskolans föräldraförening, daterat Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att, tillsammans med berörda kommunala förvaltningar och Linneaskolan, utreda förutsättningarna för en verksamhetsövergång av Linneaskolans verksamhet till kommunal regi inför läsåret 2015/2016. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

48 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2014/00532 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon Linnéaskolan Sammanfattning Linneaskolans styrelse har vänt sig till kommunen med önskemål om att kommunen tar över verksamheten. Skolan drivs idag av en föräldraförening som vid ett extrainsatt årsmöte beslutat ge styrelsen detta uppdrag. Beslutsunderlag Protokoll från extra årsmöte med Linneaskolans föräldraförening, daterat Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att, tillsammans med berörda kommunala förvaltningar och Linneaskolan, utreda förutsättningarna för en verksamhetsövergång av Linneaskolans verksamhet till kommunal regi inför läsåret 2015/2016. Ärendebeskrivning Linneaskolans styrelse har vänt sig till kommunen med önskemål om att kommunen tar över verksamheten. Skolan drivs idag av en föräldraförening som vid ett extrainsatt årsmöte beslutat ge styrelsen detta uppdrag. Linneaskolan drivs i aktiebolagsform med föräldraföreningen som ägare. Lokalerna ägs av ett eget fastighetsbolag knutet till skolan. Kommunen har också ett avtal med skolan och har gått i borgen för lån som finansierat fastigheten. Förvaltningen bedömer att det krävs ett noggrant arbete för att förbereda för en verksamhetsövergång till kommunen. Många juridiska frågor kring ekonomi, personal och avtal behöver redas ut och flera kommunala förvaltningar blir berörda. Förvaltningen föreslår därför att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett preliminärt beslut om verksamhetsövergång under hösten så att elever och föräldrar vet förutsättningarna vid kommande önska-skola-process. Placeringen av elever vid skolor påverkas kraftigt av om skolan är kommunal eller fristående. Slutligt beslut om verksamhetsövergång inkluderande avtal om reglering av ekonomi, personal och fastighet bör tas före maj månads utgång 2015.

49 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2014/00532 Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till

50 Protokoll Extra årsmöte fö r Linnéaskolans föräldrafö rening. Torsdag den 10 juli 2014 kl i Linnéaskolans lokaler. sr s2 $3 s4 $s s6 $7 $8 Mötet öppnas. F ö räl d raforen i n gens ordfö rande ö ppnad e rnötet Val av ordftirande fìir mötet. Charlotte Bushe valdes till ordforande for årsmötet. Val av sekreterare ftir mötet. Patrik Magnusson valdes till sekreterare. Justering av röstlängd. Närvarolistairöstlängd upprättades. Val av två justeringspersoner tillika rösträknare. Helene Petersson och Urban Karlsson valdes till justeringspersoner. Fråga om mötet har blivit stadgeenligt utlyst. Mötet är stadgeenligt utlyst. Fråga att besluta om: Sarntliga närvarande vid det extra årsmötet beslutade enhälligt att ge styrelsen fijr Linnéaskolans foräldraloreningeu ftiljande uppdrag: Att utreda möjligheten och om lämpligt fullflolja en överlåtelse av Linnéaskolan och dess verksamheten till Uddevalla kommun. Mötets avslutande Ordförande avslutade mötet och tackade lor visat iutresse vid Justeras Justeras : ill - 0t l L_ P Magnusson Helene Pete sson

51 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Samverkansavtal med Sotenäs kommun Sammanfattning Det samverkansavtal kring gymnasieskolan i Fyrbodal som skrevs 2006 är uppsagt. Uddevalla kommun har därför på senare tid tecknat bilaterala samverkansavtal med kommuner inom Fyrbodal. Efter överläggningar med Sotenäs kommun har ett förslag till samverkansavtal utarbetats. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad med bilaga. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningschefen att teckna samverkansavtal med Sotenäs kommun enligt bilaga till tjänsteskrivelsen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

52 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2014/00540 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon Samverkansavtal med Sotenäs kommun Sammanfattning Det samverkansavtal kring gymnasieskolan i Fyrbodal som skrevs 2006 är uppsagt. Uddevalla kommun har därför på senare tid tecknat bilaterala samverkansavtal med kommuner inom Fyrbodal. Efter överläggningar med Sotenäs kommun har ett förslag till samverkansavtal utarbetats. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad med bilaga. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningschefen att teckna samverkansavtal med Sotenäs kommun enligt bilaga till tjänsteskrivelsen. Ärendebeskrivning Det samverkansavtal kring gymnasieskolan i Fyrbodal som skrevs 2006 är uppsagt. Uddevalla kommun har därför på senare tid tecknat bilaterala samverkansavtal med kommuner inom Fyrbodal. Ett samverkansavtal tecknades under 2013 med Lysekils och Sotenäs gemensamma gymnasienämnd. Denna nämnd har nu upphört och varje kommun ansvarar självständigt för att kommunens ungdomar erbjuds gymnasieutbildning. Efter överläggningar med Sotenäs kommun har ett förslag till samverkansavtal utarbetats. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Verksamhetschef gymnasieskolan Sotenäs kommun

53 Samverkansavtal fö r gymnasieskölan mellan Uddevalla öch Sötena s fr.ö.m Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Sotenäs kommun och Uddevalla kommun. Avtalets innehåll Parterna enas om att kommunerna utgör samverkansområde för nationella program och nationella inriktningar, särskilda varianter, lärlingsutbildning samt nationell idrottsutbildning (NIU). Sotenäs kommun betraktar Uddevalla kommun som den huvudsakliga leverantören av gymnasieutbildning till kommunens ungdomar och elever från Sotenäs behandlas vid antagningen som Uddevallas egna. Sotenäs förbehåller sig rätten att teckna samverkansavtal med annan kommun samt att i enskilda fall bevilja förstahandsmottagning även i annan kommun, t.ex. gällande specialidrott. Avtalet utgår från skollagens, med tillhörande förordningar, regler kring kommunernas skyldighet att erbjuda utbildning i gymnasieskolan samt skyldighet att ta emot och anta elever till dessa utbildningar. Avtalet omfattar inte det kommunala informationsansvaret. Nationella program m.m. Antagning till nationella program administreras av Fyrbodals antagningskansli. Antagning till åk 1 sker normalt till nationellt program. I vissa fall görs antagning direkt till inriktning eller specialisering. Detta kan variera något mellan åren och kommuniceras mellan parterna i god tid före ansökningsperioden, i samband med att information lämnas till eleverna inför gymnasievalet. Uddevalla Gymnasieskola bedriver idag en framgångsrik lärlingsutbildning inom flertalet yrkesprogram. En utredning om möjligheter till en hemortsförlagd lärlingsutbildning för Sotenäseleverna skall göras gemensamt. Målsättningen är att ge elever från Sotenäs möjligheter till större del av skoltiden på hemorten. Uddevalla Gymnasieskola är sammankallande. Uddevalla kommun ger möjlighet till idrottsutbildning inom flera idrotter, varav några har ställning som nationell idrottsutbildning (NIU). Dessa är inte kopplade till ett enstaka nationellt program utan erbjuds elever på de flesta program, något som unikt i Sverige. Uddevalla gymnasieskola har också sedan flera år samverkan med Nordens Ark inom ramen för en specialisering på naturvetenskapsprogrammet.

54 Introduktionsprogram Samverkansavtalet gäller också gruppbaserade sökbara utbildningar inom Programinriktat individuellt val och Yrkesintroduktion. Antagning administreras av Fyrbodals antagningskansli. När det gäller övriga introduktionsprogram erbjuds dessa i första hand inom respektive kommun för sig. Det finns möjlighet att ingå avtal på individuell basis. Kontakt tas mellan kommunerna vid behov. Information Uddevalla kommun åtar sig att årligen informera eleverna i Sotenäs grundskola om de utbildningar som finns vid Uddevalla Gymnasieskola. Rapportering Uddevalla kommun åtar sig genom avtalet ett ansvar att informera Sotenäs kommun om elevernas studiesituation. Information sker löpande via studie- och yrkesvägledare i samband med att större svårigheter uppstår för en elev och som kan medföra studieavbrott, omval eller att skolan måste sätta in åtgärder som kan medföra extra kostnader för Sotenäs kommun. Planerad rapportering sker regelbundet, enligt en i förväg uppgjord tidplan, av elevernas resultat på gruppnivå inom varje program för sig. Redovisningen sker i statistikform tillsammans med en muntlig information om det efterfrågas. Uddevalla Gymnasieskola rapporterar till ansvarig nämnd i Sotenäs efter överenskommelse. Samverkansformer I vissa avseenden regleras samverkansformerna ovan under rubriken Avtalets innehåll. Därutöver gäller följande: Utbildningsutbud Innan Uddevalla kommun fattar beslut om utbildningsutbud sker samråd med ansvarig nämnd i Sotenäs kommun. Samrådet sker i former som överenskoms mellan parterna. I detta sammanhang tas även frågor om dimensionering och direktantagning till inriktningar m.m. upp. Överlämning Sotenäs kommun åtar sig genom avtalet att informera Uddevalla kommun om enskilda elevers förhållanden som kan påverka planeringen av utbildningen. Formerna för detta görs upp på verksamhetsnivå. Kvalitet Uddevalla kommun har antagit riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet utifrån skollagens krav. Riktlinjerna innehåller krav på varje skolenhet att upprätta ett verksamhetskort för varje läsårs planering samt en verksamhetsberättelse med en analys av det läsår som genomförts. På samma sätt ska varje verksamhetsform (förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning) analysera

55 verksamheten i stort som en del i nämndens verksamhetsberättelse. Gymnasieskolans övergripande verksamhetsanalys redovisas på Uddevalla Gymnasieskolas hemsida. Uddevalla kommuns styr- och ledningsmodell innehåller också krav på att genomföra en brukarundersökning minst vartannat år. Inom avtalets ram åtar sig parterna var för sig och tillsammans att verka för att det inom Fyrbodal utarbetas en gemensam modell för kvalitetsutvärdering för gymnasieskolan som tar hänsyn till SKL:s förslag till kvalitetsindikatorer samt ger ett utrymme för varje kommun att få svar på kommunspecifika frågor. Strävan ska vara att utarbeta en bred modell för kvalitetsjämförelser i regionen som även omfattar fristående skolor. Sotenäs kommun äger rätt att ta initiativ till samtal kring kvaliteten i Uddevalla kommuns gymnasieutbildningar. Ekonomi Interkommunalersättning (IKE) Interkommunala ersättningar tas ut enligt kommunallagens och skollagens bestämmelser, dvs. som självkostnad. Priserna kopplas till det utbud som beslutats och avser i de flesta fall helt program, men kan i vissa fall avse enskild inriktning, särskild variant, årskurs, specialidrott eller lärlingsutbildning. Kalkylen utgår från den elevpeng som fördelas till varje program och kompletteras med övergripande kostnader i förvaltning och kommun avseende gymnasieskolan. Precis som bidraget till fristående skolor grundas den interkommunala ersättningen på budget och beslut om ersättningens storlek tas i samma budgetprocess. Reglering av underskott/överskott i verksamheten sker inte retroaktivt mellan kommunerna. I de fall eleven utnyttjar sin lagliga rätt till utökat program på yrkesprogram för att få högskolebehörighet debiteras det särskilt. Sotenäs kommun äger rätt till dialog kring det budgetunderlag som ligger till grund för beslut om interkommunal ersättning. Avstämningsdatum IKE Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år i anslutning till avstämningsdatum den 15 oktober och den 15 februari. Studieavbrott och byte av studieväg För elev som avbryter studierna före avstämningsdatum respektive termin debiteras hemkommunen ingen kostnad. För elev som avbryter studierna efter avstämningsdatum debiteras hela terminsbeloppet. På motsvarande sätt hanteras byte av studieväg: Om bytet sker före avstämningsdatum debiteras avgift för det nya programmet om bytet sker efter avstämningsdatum debiteras det gamla programmet. Resor

56 Hemkommunen svarar för kostnaden för resor mellan bostad och skola samt eventuellt inackorderingstillägg. Extra reskostnader som uppstår p.g.a. att utbildningsinslag förläggs på annan plats eller tid bekostas av skolkommunen och tas med i kalkylen för den interkommunala ersättningen. Sotenäs kommun åtar sig att tillsammans med Uddevalla se över och arbeta för skolskjuts som förbättrar elevernas restider till och från Uddevalla. Ansvarig nämnd i Sotenäs kommun är sammankallande. Elever i behov av särskilt stöd Om en elev har specifika, individuella behov av extra stöd och/eller resurser på sätt som skulle varit grund för tilläggsbelopp till en fristående skola ska skolan kontakta hemkommunen för godkännande av insatserna innan extra kostnader faktureras. Samförstånd/överenskommelse ska arbetas fram gemensamt. Hemkommunen betalar den faktiska kostnaden. Ansvarsförsäkring Reguljär ansvarsförsäkring tecknas av skolkommunen och kostnaden ingår i den interkommunala ersättningen. Övrigt Formalia Avtalsperiod Avtalet gäller från och tills vidare, med möjlighet att komplettera avtalet årligen. Uppsägningstid är 1 år för båda parter var för sig och gäller enbart kommande elevgrupper. Tvist Tvist med anledning av detta avtal löses genom förhandlingar. Force majeure Om Uddevalla kommuns fullgörande av åtagande enligt avtalet hindras av omständigheter som kommunen inte kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda eller annan större olyckshändelse, krig m.m. är kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten.

57 Underskrifter: För Sotenäs kommun För Uddevalla kommun Datum Datum Namnförtydligande:

58 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Kommunstyrelsens remiss - Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan barn och unga Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag från Politiska samrådsorganet för Vårdsamverkan Fyrbodal om att utöka samverkan till att omfatta även arbetet med barn och unga. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens remiss, daterad Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att stödja förslaget till utökat uppdrag för Vårdsamverkan Fyrbodal samverkan barn och unga. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

59 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2014/00257 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon Kommunstyrelsens remiss - Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan barn och unga Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag från Politiska samrådsorganet för Vårdsamverkan Fyrbodal om att utöka samverkan till att omfatta även arbetet med barn och unga. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens remiss, daterad Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att stödja förslaget till utökat uppdrag för Vårdsamverkan Fyrbodal samverkan barn och unga. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag från Politiska samrådsorganet för Vårdsamverkan Fyrbodal om att utöka samverkan till att omfatta även arbetet med barn och unga. Förvaltningen har tagit del av förslaget och ger sitt stöd. Förvaltningen gör också bedömningen att för ledamöter i ledningsgruppen bör finnas ersättare utsedda. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Lena Cederberg Stödenhetschef Expediera till

60 MISSIV Utö kat uppdrag fö r Va rdsamverkan Fyrbödal - samverkan Barn och Unga På uppdrag av det Politiska Samrådet för Vårdsamverkan Fyrbodal har Mathias Lind sedan september 2013 arbetat med att formulera förslag och förankra hur en samverkan kring barn och unga mellan huvudmännen kan se ut i Fyrbodal. Mathias har haft dialog med centrala nätverk som t ex förvaltningschefer inom skola, vård och omsorg, Västbus ledningsgrupp, representanter för Högskolan Väst och Hälsokällans styrgrupp för att inhämta synpunkter och behov. Arbetet och förslaget borde därför vara relativt väl känt. Förslaget innebär kort att Vårdsamverkan Fyrbodals nuvarande uppdrag utökas att omfatta frågor om barn och unga, en processledare skall finnas som stöd och motor i arbetet och att Hälsokällan, som nu ligger under kommunalförbundet, flyttas till Vårdsamverkan Fyrbodal. Politiska Samrådet för Vårdsamverkan Fyrbodal antog förslaget och rekommenderar kommunerna inkl. Lilla Edet samt Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal att göra det samma. Mathias Lind finns till förfogande för frågor och dragningar i samband med beredningsarbetet hos de som så önskar. Kontaktuppgifterna är: mathias.lind@ale.se tfn; Läs mer om Vårdsamverkan Fyrbodal och det politiska samrådsorganet. Beslut önskas senast den 1 oktober, 2014 till: Fyrbodals kommunalförbund Box Uddevalla kansli@fyrbodal.se Frågor besvaras av: Charlotta Wilhelmsson Ansvarig tjänsteman beredningen Hälsa Tfn; charlotta.wilhelmsson@fyrbodal.se

61 Antaget av Politiska Samrådsorganet, Vårdsamverkan Fyrbodal, Vårdsamverkan - Barn och Unga Bakgrund Politiska samrådsorganet för Vårdsamverkan Fyrbodal (PSVF) gav, med stöd i sina verksamheters respektive politiska mål, tjänstemännen i uppdrag att hitta former för att utveckla delregional samverkan mellan region och kommuner i Fyrbodal när det gäller barn och unga en plattform för att i samverkan främja hälsa och förebygga ohälsa. En arbetsgrupp tillsattes för att i dialog med berörda verksamheter dra upp de grundläggande linjerna för en sådan samverkan, bland annat genomfördes ett rådslag i januari 2013 Slutsatsen efter det arbetet var att: Det finns behov och intresse för delregional samverkan för barn och unga frågor i Fyrbodal Samverkan ska fokusera på främjande och förebyggande Samverkan måste vara tydligt kopplat till befintliga strukturer inom Vårdsamverkan Samverkan ska ha stöd av en processledare I september 2013 fick en processledare i uppdrag att med utgångspunkt i de fyra punkterna ovan identifiera förslag på organisation och struktur för delregional samverkan för barn och unga. En samverkan som ska vara utvecklande, samordnande och kvalitetssäkrande mellan organisationer och professioner i arbetet med främjande, förebyggande samt tidiga insatser för barn och unga. Styrgrupp för processledaren utgörs av Håkan Sundberg (Chef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Fyrbodal) och Charlotta Wilhelmsson (Kommunalförbundet Fyrbodal). Processledaren har under hösten 2013 haft dialog med ett flertal centrala nätverk och funktioner i syfte att identifiera behov, utmaningar, synpunkter och förslag gällande en framtida utvecklad samverkan. Organisation av Barn och unga frågor för hälsofrämjande, förebygga de och tidiga insatser. Förslaget är att inkludera barn och unga-frågorna i den befintliga Vårdsamverkansstrukturen. Genom att utöka befintlig struktur med ett nytt uppdrag utökas inte antalet samverkanssammanhang och den befintliga administrativa strukturen utnyttjas. För att säkerställa att respektive spår inom vårdsamverkan får rätt förutsättningar att driva sina frågor krävs två separerade delar i ledningsgruppens möten med vissa skillnader i representation, se nedan.

62 Antaget av Politiska Samrådsorganet, Vårdsamverkan Fyrbodal, Politiskt Samrådsorgan Ledningsgrupp Barn och Unga Ledningsgrupp Äldre, Psykiatri, Missbruk Vårdsamverkan Temagrupp(er) Västbus ledningsgrupp Lokala vårdsamverkans grupper. Ledningsgrupp Ledningsgruppen utgörs av representanter för de primära uppdragen inom välfärden som möter barn och unga i hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser i sin verksamhet. Då representationen utgörs av den högsta delregionala chefsnivån finns mandat att prioritera frågor och delegera uppdrag, detta i kombinationen med de strategiska och systemiska perspektiven innebär kraft och helhetssyn i det delregionala arbetet med barn och ungafrågor. Den kommunala representationen baseras förslagsvis på den geografiska indelning som hälsooch sjukvårdsnämnderna utgör. Representationen från regionens verksamheter baseras på uppdrag där ledningsgruppen ska inkludera ansvariga för de uppdrag som har barn och unga som målgrupp. Förslaget på ledningsgrupp inkluderar ett förslag om en utvecklingsgrupp kopplad till ledningsgruppen. Utvecklingsgruppens uppdrag är att stödja den strategiska nivån med forskningsstöd och tvärsektoriella och tvärprofessionella perspektiv på utvecklingsfrågor. Förslag Ledningsgrupp Socialchef (er) Skolchef (er) Berörda Verksamhetschefer Närhälsan, NU-sjukvård Fyrbodals kommunalförbund Hälso-och sjukvårdsnämndernas kansli Utvecklingsgrupp inom ledningsgruppen (Den ovala figuren i Ledningsgruppen oval) Folkhälsosamordnare Barnhälsovårdsöverläkare Fyrbodal Högskolan Väst

63 Antaget av Politiska Samrådsorganet, Vårdsamverkan Fyrbodal, Stöd Processledare Uppdrag för Ledningsgrupp Vara drivande i utvecklings, samverkans- och samordningsfrågor för barn och unga i Fyrbodal. Sprida goda exempel och vara en motor och stöd i att ta till vara goda lokala, regionala och nationella erfarenheter, sprida kunskap, forskningsresultat, nationella riktlinjer, evidensbaserade metoder mm. Fånga upp utvecklingsbehov genom nätverk, aktörer och organisationer som representeras. Omvandla utvecklingsbehov till förslag på lokalt och delregionalt utvecklingsarbete, riktlinjer, rutiner, utbildningar mm. Samordnade aktör med stimulans-och utvecklingsmedel i regionala och nationella sammanhang. Tema-grupp(er) Ledningsgruppen utser temagrupper för specifika tidsbestämda uppdrag. Temagruppen sätts då samman utifrån uppdragets karaktär och utgörs i första hand av linjechefer och specifika professioner/representanter för specifika professioner. Deltagare i gruppen bör ha nätverk att återkoppla/utveckla sin insats genom. Genom att de som äger frågan i vardagen bär ansvaret för temagruppens uppdrag underlättas det fortsatta arbetet avseende förankring mm om uppdraget leder till exempelsvis förslag på nya rutiner, riktlinjer mm. De förslag som temagruppen presenterar för Ledningsgruppen kan sedan bli förslag/rekommendationer på utvecklingsarbete, riktlinjer eller förändringar som berörda aktörer får hantera vidare i respektive nätverk och till huvudmännen. Uppdrag för Tema-grupp(er) Uppdrag från Ledningsgrupp att utreda, arbeta fram förslag eller driva specifika frågor Initiera aktuella utvecklingsområden till ledningsgrupp Kunskapsspridning: nya riktlinjer, metoder, nationella riktlinjedokument Utveckla samverkan/samarbete inom utvecklingsområden Delregional kraftsamling kring specifika frågor Sprida goda lokala, regionala, nationella exempel samt initiera utvecklingsarbete utifrån detta. Ny organisationstillhörighet för Hälsokällan I samband med att Barn-och unga uppdraget inkluderas i Vårdsamverkan Fyrbodal förändras Hälsokällans organisatoriska tillhörighet. Hälsokällan inkluderas i Vårdsamverkan Fyrbodal och kopplas till Ledningsgruppen Barn och unga. Detta innebär en förstärkt plattform för Hälsokällans uppdrag som metodstödjare och utvecklare i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för barn och unga för de regionala och kommunala huvudmännen. Hälsokällan får därmed en ledningsgrupp med en långsiktighet och ett strategiskt delregionalt perspektiv i sitt uppdrag och planering, detta kommer innebära förstärkta möjligheter för Hälsokällan att fortsätta utveckla verksamheternas hälsofrämjande och förebyggande arbete.

64 Antaget av Politiska Samrådsorganet, Vårdsamverkan Fyrbodal, Ekonomi Organiseringen av Vårdsamverkans uppdrag kring Barn och unga finansieras t.o.m inom ram av Kommunalförbundet Fyrbodal och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Långsiktig finansiering inkluderas i ordinarie avtalsförhandlingar inför avtalsperiod Tidsplan Organisering av Vårdsamverkans uppdrag Barn och unga avses träda i kraft Berörda huvudmän Kommunerna inkl. Lilla Edet och Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal. Beslut Politiska Samrådsorganet för Vårdsamverkan Fyrbodal antar för sin del förslaget om ett utökat uppdrag för Vårdsamverkan Fyrbodal med inriktning barn och unga och rekommenderar kommunerna inkl. Lilla Edet samt Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal att göra det samma.

65 Delegationsbeslut Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2014/00131 Handläggare Registrator Anna-Lena Lundin Telefon Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8. Ärende 2014/131 Utökat uppdrag för Vårdsamverkan Fyrbodal - samverkan barn och unga på remiss till barn och utbildningsnämnden och socialnämnden. Beslut Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8. Ärende KS2014/00131 Utökat uppdrag för Vårdsamverkan Fyrbodal samverkan barn och unga Skickas på remiss till barn och utbildningsnämnden och till socialnämnden. Svar senast Henrik Sundström Kommunstyrelsens ordförande Delegationsbeslut ska lämnas till registrator för anmälan i nämnden. Om beslutet går sökande emot, ska beslutsförslaget vanligtvis kommuniceras (Förvaltningslagen 14) och kompletteras med hänvisning om hur man överklagar. Överklagandetid enligt kommunallagen upphör tre veckor efter den dag då bevis om justering av protokoll, från sammanträdet där beslutet anmälts, har anslagits på kommunens anslagstavla. Tid för överklagande enligt förvaltningslagen upphör tre veckor efter det att sökande fått del av beslutet.

66 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Remiss från översiktsplaneringsutskottet Förslag till principer för tillköp av färdbevis. Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden inom Västra Götalandsregionen önskar få kommunernas synpunkter på förslag om principer för tillköp av färdbevis i kollektivtrafiken. Bakgrunden är att varianter och olika villkor för skolkort, fritidskort, seniorkort och fri trafik uppfattas som orättvist och försvårar administration m.m. Västra Götalandsregionens ambition är därför att göra tillköp av färdbevis enklare, tydligare och mer enhetlig. Ärendet har behandlats av Översiktsplaneringsutskottet. Utskottet har beslutat att remittera förslag till barn och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Remisshandlingar från Västra Götalandsregionen Beslut från Översiktsplaneringsutskottet Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på remissen från översiktplaneringsutskottet översända förvaltningens tjänsteskrivelse daterad samt att denna paragraf förklaras omedelbart justerad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

67 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(3) Dnr BUN 2014/447 Handläggare Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson Telefon Remiss från översiktsplaneringsutskottet Förslag till principer för tillköp av färdbevis. Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden inom Västra Götalandsregionen önskar få kommunernas synpunkter på förslag om principer för tillköp av färdbevis i kollektivtrafiken. Bakgrunden är att varianter och olika villkor för skolkort, fritidskort, seniorkort och fri trafik uppfattas som orättvist och försvårar administration m.m. Västra Götalandsregionens ambition är därför att göra tillköp av färdbevis enklare, tydligare och mer enhetlig. Ärendet har behandlats av Översiktsplaneringsutskottet. Utskottet har beslutat att remittera förslag till barn och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Remisshandlingar från Västra Götalandsregionen Beslut från Översiktsplaneringsutskottet Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på remissen från översiktplaneringsutskottet översända förvaltningens tjänsteskrivelse daterad samt att denna paragraf förklaras omedelbart justerad. Ärendebeskrivning Kollektivtrafiknämnden inom Västra Götalandsregionen önskar få kommunernas synpunkter på förslag om principer för tillköp av färdbevis i kollektivtrafiken. Bakgrunden är att varianter och olika villkor för skolkort, fritidskort, seniorkort och fri trafik uppfattas som orättvist och försvårar administration m.m. Västra Götalandsregionens ambition är därför att göra tillköp av färdbevis enklare, tydligare och mer enhetlig.

68 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(3) Dnr BUN «Databas»/447 Följande förslag berör Barn och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde: Skolkort förslag 1: Samtliga skolkort (tätorts-, kommun- och periodkort som gäller i flera kommuner) som idag har en giltighet vardagar mellan /19.30 kvarstår och erbjuds till dagens priser, men giltigheten för samtliga dessa skolkort blir Skolkort erbjuds också med giltighet (där tiden föreslår ha Regionen Runt-giltighet). Således erbjuds två varianter av skolkort tillgängliga för samtliga kommuner till nedanstående priser: Samma priser som dagens skolkort Samma priser som dagens skolkort + ca 500 kr/läsår Synpunkter på Skolkort förslag 1 Förslaget är positivt. Det ger kommunen möjlighet att utifrån elevens skoltider kunna köpa lämpligt kort. Skolkort förslag 2 Skolkortssortimentet reduceras till kommunkort samt ett Regionen Runt-kort. Motiven till sortimentsreduktionen är ett enklare sortiment och att förenkla kommunernas administration. Ovanstående skolkort erbjuds med giltighet eller (där tiden föreslår ha Regionen Runt-giltighet). Således erbjuds två varianter av skolkort tillgängliga för samtliga kommuner till nedanstående priser: Kommunkort ca kr/läsår Regionen runt: ca kr/läsår Priser som ovan + ca 500 kr/läsår Synpunkter på Skolkort förslag 2 Idag finns tätortskort som täcker de behov som elever som bor inom tätorten har. Kostnaden för dessa kort är ca 2300 kr/läsår. Kostnaden för skolkort för dessa elever blir således högre. Kommunen gör bedömningen att den inte kompenseras genom att

69 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(3) Dnr BUN «Databas»/447 priset sänks på andra kort. En merkostnad uppstår således för kommunen. Det är positivt att åtgärder vidtas för att underlätta administrationen, men detta förslag bedöms medföra en ökad kostnad som inte kan försvaras av minskad administration. Att beställa olika typer av kort upplevs inte så betungande att det motiverar denna kostnadshöjning. Fritidskort förslag Som komplement till skolkorten skapas ett sortiment för fritidskort, tillgängliga via skolkortswebben. Samtliga fritidskort har Regionen Runt-giltighet och erbjuds i fyra varianter. Synpunkter på Fritidskort förslag Förslaget innebär att kommunerna ska administrera köp av fritidskort. Inköp av fritidskort är en privat angelägenhet helt oberoende av rätten till skolskjuts. Kommunen ska tillgodose elevernas rätt till skolskjuts under skoltid. Köp av fritidskort måste således administreras av Västtrafik den är inte en uppgift för kommunen. Uddevalla kommun ställer sig således inte bakom detta förslag. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef Expediera till Kommunledningskontoret Skolskjutshandläggare

70 Göteborg den 5 maj 2014 Remiss förslag till principer för tillköp av färdbevis Västtrafik har det senaste året fått förfrågningar från flera olika kommuner om tillköp kopplade till skolkort, fritidskort, seniorkort samt olika varianter av gratis trafik. De flesta önskemålen är unika genom att varje kommun önskar sin egen lösning. Kollektivtrafiknämnden beslutade den 31 januari att ge kollektivtrafiksekretariatet i uppdrag att tillsammans med Västtrafik utreda hur erbjudandet om tillköp kopplat till priser och färdbevis skulle kunna göras enklare, tydligare och mera enhetligt. Vid kollektivtrafiknämndens möte den 24 april redovisades förslag till enklare hantering av tillköp kopplat till skolkort, fritidskort, seniorkort samt fria resor. De priser som anges i förslaget är preliminära och kan komma att justeras. Observera att förslaget enbart omfattar tillköp av färdbevis, dvs. tillköp av trafik, linjer och turer omfattas inte av utredningen. När förslaget slutligen fastställs kommer det att vara vägledande för hur Västtrafik hanterar kommunernas förfrågningar om tillköp kopplat till priser och färdbevis. Kollektivtrafiknämnden har därför beslutat att skicka ut bifogat förslag på remiss till de delregionala kollektivtrafikråden. Vi önskar ett samlat remissvar från respektive delregionalt kollektivtrafikråd senast måndag den 6 oktober Eventuella kompletterande synpunkter från enskilda kommuner kan biläggas till remissvaret. Svar kan skickas via e-post eller brev till undertecknad. Förslaget kommer även att presenteras på de delregionala kollektivtrafikråden i maj/juni och då finns tillfälle att ställa frågor. Det går också bra att ställa frågor under remisstiden via e-post till undertecknad. Efter sammanställning av inkomna remissvar och justering av förslaget kan det fastställas av kollektivtrafiknämnden, preliminärt den 6 november Därefter kan Västtrafik börja tillämpa principerna. Hälsningar Jörn Engström Kollektivtrafiksekretariatet Västra Götalandsregionen Box Göteborg e-post: jorn.engstrom@vgregion.se

71 Remissversion Förslag till principer för tillköp av färdbevis Bakgrund Kollektivtrafiknämnden har gett kollektivtrafiksekretariatet i uppdrag att tillsammans med Västtrafik ta fram förslag till en förenklad och mera enhetlig hantering av tillköp. Olika kommuners förfrågningar om tillköp kopplat till skolkort, fritidskort, seniorkort, samt varianter av fria resor ska beaktas i arbetet. Mål för uppdraget Att ta fram ett tillköpssortiment som svarar mot kommunernas behov. Tillköpssortimentet skall vara enkelt, tydligt och enhetligt. Tillköpssortimentet skall stödja pris och sortimentstrategin, steg 1 för ökad enkelhet. Förenklad hantering kring tillköp, både för Västtrafik och kommunerna. Västtrafiks tillköpssortiment I korthet är Västtrafiks förslag på erbjudande till kommunerna: Västtrafiks tillköpssortiment: Skol och fritidskort Seniorkort Färdtjänstkort* Ledsagarkort* För övriga former av fria resor hänvisas till ordinarie sortiment * Ledsagarkort och färdtjänstkort (för resor med kollektivtrafiken) är under framtagande. Nedan följer förslag utifrån detta uppdrag, uppdelat på (1) skol och fritidskort (2) seniorkort, och (3) övriga fria resor. Med fria resor menas att resenären reser utan kostnad, men att kommunen betalar för resandet. 1. Skol och fritidskort I uppdraget ingår att ta fram förslag som gör Västtrafiks erbjudande enklare och mer enhetligt för regionens kommuner, samt erbjuda en lösning för de förfrågningar om fritidskort som ställts till Västtrafik. Med skolkort avses kort med giltighet vardagar under terminstid, antingen eller Övriga giltigheter benämns nedan som fritidskort. Skolkort och fritidskort gäller för de som är under 20 år. Observera att nedan angivna cirkapriser är preliminära bedömningar och kan komma att justeras. 1(4)

72 Remissversion Skolkort förslag 1 Samtliga skolkort (tätorts, kommun och periodkort som gäller i flera kommuner) som idag har en giltighet vardagar mellan /19.30 kvarstår och erbjuds till dagens priser, men giltigheten för samtliga dessa skolkort blir Skolkort erbjuds också med giltighet (där tiden föreslås ha Regionen Runt giltighet). Således erbjuds två varianter av skolkort tillgängliga för samtliga kommuner till nedanstående priser: Samma priser som dagens skolkort Samma priser som dagens skolkort + ca 500 kr/läsår. Skolkort förslag 2 Skolkortssortimentet reduceras till kommunkort samt ett Regionen Runt kort. Motiven till sortimentsreduktionen är ett enklare sortiment och att förenkla kommunernas administration. Ovanstående skolkort erbjuds med giltighet eller (där tiden föreslås ha Regionen Runt giltighet). Således erbjuds två varianter av skolkort tillgängliga för samtliga kommuner till nedanstående priser: Kommunkort: ca kr/läsår. Regionen Runt: ca kr/läsår Priser som ovan + ca 500 kr/läsår. Fritidskort förslag Som komplement till skolkorten skapas ett sortiment för fritidskort, tillgängligt via skolkortswebben. Samtliga fritidskort har Regionen Runt giltighet och erbjuds i följande varianter (arbetsnamn): Fritid 1 Giltighet: Regionen Runt, terminstider, vardagar Pris: ca kr/läsår Fritid 2 Giltighet: Regionen Runt, terminstider, vardagar , samt lör, sön och helgdagar dygnet runt. Pris: ca kr/läsår Fritid 3 Giltighet: Regionen Runt, vardagar , lör, sön och helgdagar dygnet runt, samt sommarlov och jullov dygnet runt. Pris: ca kr/läsår Fritid Lov Giltighet: Regionen Runt, sommarlov och jullov dygnet runt. Pris: ca 550 kr/läsår Notera: Det pågår en utredning om det publika periodkortet Fritid 100 dagar skall gälla från på vardagar (gäller idag från 16.00). Om utredningen resulterar i att giltigheten ändras till kommer det även att gälla för ovan nämnda fritidskort, vilket kan komma att påverka priserna på fritidskorten ovan. 2(4)

73 Remissversion Skol och fritidskort förslag kring hantering Följande problem kring hantering av skolkort har identifierats: Problem för kommunens skolkortshandläggare att föra över data från skolornas system till Västtrafiks skolkortswebb. Lösning: Detta problem bedöms att kunna lösas med nya skolkortswebben med planerad lansering kring årsskiftet 2014/2015. Idag har Västtrafik administrativa problem kring uppgradering av befintligt skolkort till kort med utökad giltighet (gäller Göteborgsregionen). Idag måste eleven själv besöka Västtrafiks butik i Brunnsparken, Göteborg, för uppgradering av kort. Denna fråga kommer att utredas separat. 2. Seniorkort I uppdraget ingår att ta fram förslag på ett reducerat antal valmöjligheter för seniorkort, samt förslag som minskar administrationen kring seniorkorten. Förslag: Seniorkort erbjuds i tre varianter: 65+ lågtrafik 65+ dygnet runt 75+ dygnet runt Västtrafik ansvarar för innehållet i de generella följebrev som skickas ut i samband med att kunden får erbjudande om seniorkort, när kunden får seniorkortet, och övrig kommunikation med kunden. Seniorkortens giltigheter föreslås motsvara respektive kommuns kommunladdning + Närtrafik (om Närtrafik finns i kommunen). Avsteg från kommunladdning kan i undantagsfall göras för viss tillköpt trafik, exempelvis flexlinjer. Pris per kort kommer fortsättningsvis beräknas på samma sätt som idag (med undantag av nedanstående punkt). Västtrafik rekommenderar att kommunen inte tar ut någon administrationsavgift från senioren. Om kommunen ändå avser att ta ut en sådan avgift skall, så skall den motsvara den avgift som Västtrafik tar ut av kommunen för hantering av korten, för närvarande 130 kr (inkl. moms) för senioren. Om kommunen tar ut en avgift från senioren så minskar andelen som tackar ja till erbjudandet avsevärt. Västtrafiks kalkyler för pris per kort och baseras på att en administrationsavgift inte tas ut från senioren. Om kommunen ändå väljer att ta ut en avgift från senioren måste därför pris per kort justeras. En kalkyl görs från fall till fall, men en generell uppskattning är att pris per kort och år blir ca 50 % högre i de fall kommunen väljer att ta ut administrationsavgift från senioren. 3(4)

74 Remissversion Övriga fria resor Västtrafik har fått frågor från flera olika kommuner om tillköp av fria resor i kollektivtrafiken. Frågorna är av varierande karaktär: allt från att enskilda linjer skall vara gratis under vissa veckodagar, till fria resor för alla invånare i en kommun, eller för vissa individgrupper i en kommun. Utöver förslag till tillköpssortiment enligt ovan så hänvisar Västtrafik till sitt ordinarie publika sortiment när det gäller fria resor. Följande principer föreslås gälla för tillköp av fria resor av permanent karaktär (tillköp i samband med evenemang hanteras separat): Grundprincipen för tillköp av övriga fria resor är att Västtrafiks ordinarie färdbevis såsom Västtrafikkortet, SMS biljett etc. används. Kommunen erbjuds Västtrafiks hela befintliga publika sortiment, förutom kontoladdning. Vid tillköp av periodkort ska dessa vara personliga, vilket innebär att resenärens namn är tryckt på kortet. Västtrafik måste därför få adresslistor för de personer som skall erbjudas kort. För enkelbiljetter erbjuder Västtrafik befintligt sortiment, inklusive SMS biljetter. Kommunen betalar ordinarie biljettpris och en administrationskostnad för hantering av tillköpet. Notera att biljettpriserna redan är subventionerade till ca 50 % genom skattefinansieringen av Västtrafiks verksamhet. 4. Sammanfattning I och med detta förslag erhålls en enhetlig lösning för såväl skolkort, fritidskort, seniorkort som övriga fria resor. Kommunerna erbjuds i samtliga fall möjlighet att köpa färdbevis till valda målgrupper, för resor med Västtrafik. Två varianter av skolkort kompletterat med fritidskort i fyra varianter Tre olika varianter av seniorkort Ordinarie publikt sortiment för övriga fria resor 4(4)

75 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(3) Dnr KS 2014/00257 Handläggare Utvecklare Sven Andersson Telefon Förslag till principer för tillköp av färdbevis (remiss) Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden önskar få kommunernas synpunkter på förslag om principer för tillköp av färdbevis i kollektivtrafiken. Bakgrunden är att varianter och olika villkor för skolkort, fritidskort, seniorkort och fri trafik uppfattas som orättvist och försvårar administration osv. Västra Götalandsregionens ambition att göra tillköpen av färdbevis enklare, tydligare och mera enhetlig är därför positiv. Skolkortsförslag 1 är acceptabelt för kommunen medan köp av Fritidskort inte bör hanteras av kommunen över huvudtaget. För Seniorkort bör också varianten 75+ lågtrafik finnas med och det måste vara tydligt att resor i trafik som i sin helhet bekostas av kommunen (t.ex. flexlinjer) skall ingå i seniorkorten om kommunen så önskar. Västtrafiks kortavgift för Seniorkort måste anpassas till de kort som aktivt används. Beslutsunderlag Västra Götalandsregionens remisskrivelse från Förslag till principer för tillköp av färdbevis remissversion Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från Förslag till beslut Översiktsplaneringsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att översända kommunledningskontorets yttrande till Fyrbodals delregionala kollektivtrafikråd som underlag för yttrande över Västra Götalandsregionens förslag till principer för tillköp av färdbevis. Ärendebeskrivning Kollektivtrafiknämnden har gett kollektivtrafiksekretariatet i uppdrag att tillsammans med Västtrafik utreda hur erbjudanden om tillköp av färdbevis skulle kunna göras enklare, tydligare och mera enhetligt. Bakgrunden är förfrågningar från kommunerna om tillköp för skolkort, fritidskort, seniorkort och olika varianter av gratis trafik. Önskemålen är ofta unika genom att varje kommun önskar sin egen lösning. Kollektivtrafiknämnden önskar få kommunernas synpunkter på förslaget genom de delregionala kollektivtrafikråden varefter nämnden avser fastställa principer för tillköp som kan tillämpas av Västtrafik. Kommununika tillköp av färdbevis eller fria resor för olika invånargrupper skapar olikheter mellan kommunerna. Invånarna uppfattar ofta detta som orättvist vilket leder

76 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(3) Dnr KS 2014/00257 till återkommande önskemål om likabehandling och tillgång till förmåner som finns i andra kommuner. Skillnader i resevillkor mellan kommunerna rikserar därför att leda till en utveckling som triggas av jämförelser istället för strategiska och medvetna överväganden om lämpliga avsteg från ordinarie priser och sortiment i kollektivtrafiken. Regionens ambition att förenkla och skapa enhetliga principer för tillköp av färdbevis är ur detta perspektiv positivt. Kollektivtrafiksekretariatet föreslår ett utbud av färdbevis som omfattar: - Två varianter av skolkort kompletterat med fritidskort i fyra varianter - Tre olika varianter av seniorkort - Ordinarie publikt sortiment för övriga fria resor Skolkort Med skolkort avses kort med giltighet vardagar under terminstid, antingen eller Övriga giltigheter benämns fritidskort. Skolkortsförslag 1 är det förslag som kan accepteras. Förslaget innebär att kommunen köper ett färdbevis (tätorts- eller kommunkort) motsvarande aktuellt resbehov skoldagar Vid behov kan skolkortet kompletteras med fritidskortsgiltighet (Regionen Runt) för tiden Skolkortsförslag 2 är oacceptabelt då detta innebär att kommunen tvingas lösa kommunkort för samtliga elever, dvs. även för elever som endast behöver tätortskort med kraftigt ökade kostnader som följd. Fritidskort Regionen föreslår ett sortiment med fritidskort som komplement till skolkorten vilka föreslås kunna köpas via den s.k. skolkortswebben. Förslaget innebär alltså att kommunerna skall administrera köp av fritidskort vilket inte är acceptabelt. Kommunen skall tillgodose elevernas behov av resor under skoltid. Alla köp av separata Fritidskort måste därför vara en affär mellan elev och Västtrafik. Kommunen kan inte administrera sådana köp. Seniorkort Regionen föreslår tre varianter av Seniorkort. Varianten 75+ lågtrafik finns dock inte med som tillköpsalternativ vilket är en brist. Möjligheten att tillåta fria resor för seniorer under enbart lågtrafik bör finnas oavsett vilken ålderskategori som erbjuds seniorkort. Kollektivtrafikens attraktivitet handlar bl.a. om snabbhet och tillförlitlighet för att nya resenärsgrupper skall kunna attraheras. Fria resor för seniorer är ur många synvinklar mycket positivt men kombinationen av högt resande bland seniorer under de mest resenärstäta timmarna på dygnet kan påverka kollektivtrafikens attraktivitet negativt. Kollektivtrafiksekretariatet föreslår att Seniorkort endast undantagsvis skall kunna omfatta av kommunen tillköpt trafik såsom egna flexlinjer. För trafik som till 100 %

77 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(3) Dnr KS 2014/00257 bekostas av kommunen bör det dock vara tydligt att kommunen själv avgör hur kostnaderna skall betalas med resenärernas medverkan eller utan. Det är därför ett krav att resor i trafik som bekostas (tillköpts av kommunen) skall ingå i seniorkorten om kommunen så önskar. Sekretariatet föreslår vidare att kostanden för seniorkort skall tas ut som idag, dvs. genom att Västtrafik beräknar ett schablonpris (kortpris) för administration, trafikkostnader och intäktsbortfall. Detta gäller om kommunen inte väljer att ta ut en administrationsavgift för korten av seniorerna. Kortkostnaden bedöms i sådana fall öka med upp till 50 %! Enligt kommunens erfarenhet har dock inte antalet kort blivit lägre p.g.a. av införd administrationsavgift, varför det vore helt fel att öka kortkostnaden om kommunen väljer att ta ut en administrativ avgift av seniorerna motsvarande Västtrafiks avgift till kommunen. Att kommunen väljer att ha denna avgift skall främst betraktas som en signal till brukaren att kortet är en värdehandling och förenat med att visst ansvar att inneha. Västtrafik har fr.o.m infört en avsevärt längre giltighetstid för seniorkorten - elva år istället för som tidigare två. Antalet aktiva kort kommer därför succesivt att öka jämfört med tidigare, då kort byttes efter två år och därmed inte förnyades om behov inte fanns. Med den nya längre giltighetstiden kommer det med tiden att finnas väldigt många kort som är giltiga men som i praktiken inte används p.g.a. av försämrad hälsa, att senioren flyttat in på boende osv. Kommunen får dock fortfarande betala kortavgiften så länge korten inte avregistreras vilket endast sker när någon avlider. Tillköpsavatalet bör därför utformas så att hänsyn tas till andelen kort som verkligen används. Det är bara de kort som används som orsakar Västtrafik trafikkostnader och intäktsbortfall. Korrekt vore kanske att kommunerna betalar för de faktiska resor seniorerna gör. Peter Larsson Kommundirektör Sven Andersson Utvecklare Expediera till

78 Protokollsutdrag Översiktsplaneringsutskottet KS Dnr 2014/00257 Förslag till principer för tillköp av färdbevis (remiss) Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden önskar få kommunernas synpunkter på förslag om principer för tillköp av färdbevis i kollektivtrafiken. Bakgrunden är att varianter och olika villkor för skolkort, fritidskort, seniorkort och fri trafik uppfattas som orättvist och förvårar administration o.s.v. Västra Götalandsregionens ambition att göra tillköpen av färdbevis enklare, tydligare och mer enhetlig är därför positiv. Skolkortsförslag 1 är acceptabelt för kommunen medan köp av fritidskort inte bör hanteras av kommunen över huvudtaget. För seniorkort bör också varanten 75+lågtrafik finnas med och det måste vara tydligt att resor i trafik som i sin helhet bekostas av kommunen (t.ex. flexlinjer) skall ingå i seniorkorten som kommunen så önskar. Västtrafiks kortavgift för seniorkort måste anpassas till de kort som aktivt används. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Västra Götaladsregionens remisskrivelse, Förslag till principer för tillköp av färdbevis remissversion, Yrkanden Cecilia Sandberg (S): remiss till barn och utbildningsnämnden. Beslut Översiktplaneringsutskottet beslutar att remittera förslaget till barn och utbildningsnämnden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

79 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Ansökan till Socialinvesteringsfond (Förstärkt och samordnat familjestöd) Sammanfattning En arbetsgrupp har efter uppdrag från förvaltningscheferna inom socialtjänst, barn och utbildning samt kultur och fritid tagit fram ett gemensamt förslag till ansökan om medel från sociala investeringsfonden. Ansökan gäller förstärkt och samordnat familjestöd Total summa som ansöks om för hela perioden är kr. Efter godkännande i nämnderna bereds ansökan av hälsopolitiska rådet för beslut i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad med bilagor. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ansökan om medel ur sociala investeringsfonden skickas till Hälsopolitiska rådet för vidare beredning samt att omedelbart justera beslutet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

80 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2014/00531 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon Ansökan till Socialinvesteringsfond (Förstärkt och samordnat familjestöd) Sammanfattning En arbetsgrupp har efter uppdrag från förvaltningscheferna inom socialtjänst, barn och utbildning samt kultur och fritid tagit fram ett gemensamt förslag till ansökan om medel från sociala investeringsfonden. Ansökan gäller förstärkt och samordnat familjestöd Total summa som ansöks om för hela perioden är kr. Efter godkännande i nämnderna bereds ansökan av hälsopolitiska rådet för beslut i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad med bilagor. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ansökan om medel ur sociala investeringsfonden skickas till Hälsopolitiska rådet för vidare beredning samt att omedelbart justera beslutet Ärendebeskrivning En arbetsgrupp har efter uppdrag från förvaltningscheferna inom socialtjänst, barn och utbildning samt kultur och fritid tagit fram ett gemensamt förslag till ansökan om medel från sociala investeringsfonden. Ansökan gäller förstärkt och samordnat familjestöd Total summa som ansöks om för hela perioden är kr. Effekterna av det föreslagna förändringsarbetet och tidplan för effekterna bygger på en ekonomisk beräkningsmodell som används i dessa sammanhang och som är vedertagen i kommuner som arbetar med social investeringsfond. Beräkningar och tidplan presenteras i bilagor till ansökan. Efter godkännande i nämnderna bereds ansökan av hälsopolitiska rådet för beslut i kommunstyrelsen.

81 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2014/00531 Hans-Lennart Schylberg Skolchef Lena-Maria Vinberg Verksamhetschef förskola Expediera till Hälsopolitiska Rådet Förskolekontoret Grundskolekontoret Stödenheten

82 Ansökan om medel ur social investeringsfond 1 (10) Dnr: Förstärkt och samordnat familjestöd, Bakgrund Uppdraget Förvaltningsledningen för socialtjänsten, barn och utbildning samt kultur och fritid beslöt att tillsätta en arbetsgrupp för att göra en gemensam ansökan om sociala investeringsmedel. Fokus skulle vara familjestöd och i uppdraget ingick att göra en kartläggning av vad kommunen har för insatser idag och hur de är samordnade, alternativt var det finns brister. Se bilaga 1. Kommunens föräldrastödssamordnare gjorde tillsammans med arbetsgruppen en inventering av vilka resurser som finns idag. Samordnaren har ett fortsatt uppdrag att göra en djupare kartläggning av hur de befintliga resurserna kan användas på ett mer effektivt och samordnat sätt. Utifrån inventeringen har arbetsgruppen gjort bedömningen att det finns mycket stöd till de minsta barnens familjer och till tonåringar, men att stöd saknas till familjer med barn 6-12 år. Samordning av den relativt stora mängden insatser som kommunen har idag brister. Trenden är tyvärr att antalet barn 6-12 år som aktualiseras eller utreds av socialtjänsten ökar Aktualiseringar Utredningar Skolans elevhälsopersonal har många samtal/möten med elever och vårdnadshavare. När det gäller aktuell målgrupp har den skolsociala professionen samrådsmöten (möten med elev, vårdnadshavare och rektor) med ca 240 elever årligen i åldersgruppen 6-12 år. Socialtjänsten Avdelningen för förebyggande socialt arbete Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Junokontoret Junogatan fax E-post socialtjansten@uddevalla.se

83 2 (10) Dnr: Aktuell teori och forskning I februari 2014 lämnade Regeringen över en skrivelse till riksdagen om föräldrastöd: Ett stärkt föräldrastöd för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor 2013/14:87 Det är enligt regeringen angeläget med en offentlig förvaltning som är innovativ, samverkande, rättsäker och effektiv samt har en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet. Genom tidiga, samordnade och breda föräldrastödjande insatser med god tillgänglighet och kvalitet kan samhället bidra till att färre svårigheter av olika slag uppstår i framtiden. Ett sådant arbetssätt leder till samhällelig resurseffektivitet och minskat mänskligt lidande. Om universella föräldrastödjande insatser försummas, nås inte alla grupper av barn som senare kan komma att utveckla ohälsa eller få andra svårigheter. (Skr. 2013/14:87 sid 42) Till grund för skrivelsen ligger bland annat Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd (2009), där bland annat Uddevalla kommun hade del i projektmedel som följde med strategin (ca 70 av Sveriges kommuner deltog). Man kunde slå fast att rikta sig till alla föräldrar, avsätta resurser och samverkan var framgångsfaktorer. En utvärdering är lämnad till Folkhälsomyndigheten. Det konstateras att ett gott samspel mellan föräldrar och barn är en viktig nyckel och samspelet påverkar en rad hälsofaktorer såsom beteendeproblem, depression och ångest, alkohol-narkotikatobakbruk, matvanor och hjärtkärlsjukdomar. Utvärderingen visade för alla föräldrastödprogram att föräldrar upplevde mindre stress, stärkt föräldraroll och minskning av depressiva symptom. Detta behöver studeras mer. Slutsatsen som bland annat Inna Feldmans forskning visar är att varje satsad krona ger två kronor tillbaka till kommunen. Hon har då tittat på analys av kostnad och nytta av de fem vanligaste föräldrastödsprogrammen som används i Sverige. Slutrapporterna från föräldrastödsprojekten kommer sommaren Dialogforum och spridningskonferenser planeras till hösten Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, har följt över 300 familjer i tolv västsvenska kommuner och har uppfattat att många upplever ett glapp mellan BVC och BUP, och att det behövs stöd efter BVC, när barnen är 6 år, och innan tröskeln till BUP passeras. I detta sammanhang ska också sägas att vår arbetsgrupp uppfattar samma typ av glapp mellan Uddevallas öppna insatser till familjer och tröskeln till socialtjänstens mer behandlingsinriktade insatser.

84 3 (10) Dnr: Utifrån ovanstående aktuell kunskap förespråkar arbetsgruppen följande förändringsarbete bestående av tre delar: Ökad samordning av befintliga familjestödsresurser Ett generellt föräldrastödsprogram för alla familjer med barn 6-12 år Ökade insatser till familjer med barn 6-12 år Ökad samordning av befintliga resurser I dagsläget finns en mängd olika insatser som riktar sig till föräldrar, ungdomar, barn och hela familjer. Kommunen lägger stora resurser på verksamheterna. Det varierar hur de olika verksamheterna/insatserna är utvärderade men förvaltningarna har kännedom om vilka effekter de väntas ha. Arbetsgruppen bedömer att de olika insatserna till största delen bör ligga kvar där de är rent organisatoriskt. Personalen ute i verksamheterna är bra på att samarbeta med varandra och känner till varandras verksamheter. Den stora bristen ligger i att det inte finns någon som har ett övergripande ansvar eller samordningsfunktion. Det är nödvändigt med en sådan funktion i en så stor kommun som Uddevalla. Om resurserna skall arbeta över verksamhetsgränserna och vara så effektiva som möjligt måste det finnas en samordnande funktion. Därför ingår i denna ansökan medel för att den idag 25 % föräldrastödssamordnartjänsten utökas till en familjestödsamordnare 100 % i 5 år, för att sedan integreras i befintlig budgetram. Samordnaren föreslås placerad organisatoriskt under Avdelningen för förebyggande socialt arbete. Där är även kommunens drogförebyggande samordnare placerad och vi kan se samordningsvinster med att de tillhör samma avdelning. Ett generellt föräldrastödsprogram En multicenterstudie utvärderade fyra olika föräldrastödsprogram (NJF-studien ledd av Håkan Stettin). Slutsatserna som forskarna drar är att föräldrastödsprogram hjälper föräldrarna, har snarlika positiva effekter, är kostnadseffektiva, men är inte hela svaret på hur man kan förebygga problembeteende tidigt. Det pågår en utvärdering av Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd inom vilken Uddevalla deltog i ett projekt (Uddevalla-Fyrbodal ). Resultatet lämnas över till Statens folkhälsoråd. Det man vet idag är att generella föräldrastödsprogram, dvs informations- och samtalsmöjligheter för grupper av föräldrar i ett tidigt skede, riktat till alla föräldrar, har en förebyggande effekt. Då Uddevalla kommun saknar detta ingår ett generellt föräldrastödsprogram i ansökan. Programmet beräknas kunna genomföras inom befintlig verksamhetsram, men medel söks för utbildning och implementering. Vilket program Uddevalla kommun skall använda sig av kan arbetsgruppen inte ta ställning till i ansökan. Det får organisationen undersöka närmare när medel beviljats.

85 4 (10) Dnr: Ökade insatser till familjer med barn 6-12 år Det konkreta arbetet med familjer i behov av stöd är den största kostnaden. Ansökan avser medel för att tillsätta en arbetsgrupp om tre personer med utbildning i socialt arbete. Teamet skall arbeta - för att stötta familjer där man ser att barnen riskerar att utvecklas ogynnsamt, alltså befinner sig i riskzon för utanförskap i framtiden. - på uppdrag av skolan och skall vara en insats som möter familjerna innan det är aktuellt med andra mer behandlingsinriktade insatser. - med förebyggande, stödjande åtgärder i tidigt skede för att bryta den negativa utveckling som skolan har uppmärksammat kring barnet. Det är skolans personal som uppmärksammar att ett barn inte har det bra. Första steget för skolan är att koppla på elevhälsan. När elevhälsan, som inte har uppdrag att jobba i familjer, bedömer att det behövs mer omfattande insatser än vad skolan kan ge, så kopplas teamet in i familjen. Skolans elevhälsa arbetar vidare med barnet tillsammans med teamet. Uppdraget för teamet blir att finnas med i olika delar av familjens vardag. Det kan handla om att stötta föräldrarna i barnuppfostran, stödja föräldrarna att sätta rimliga gränser för barnen, bryta negativa familjemönster, finnas med i olika kontakter som familjen har etc. Medlem i teamet blir familjens kontaktperson. Teamet samverkar med socialtjänst, skola, verksamheterna inom kultur och fritid, likaväl som med andra aktörer såsom BUP och habilitering m fl. Metodutveckling inom teamets arbete skall mynna ut i att skola, socialtjänst och BUP närmar sig varandra. Teamet skall självfallet ha god kännedom om kommunens befintliga insatser och använda sig av dem på ett effektivt och genomtänkt sätt. Insatsen är frivillig för familjerna och när teamet bedömer att svårigheterna är för stora ska en anmälan till socialtjänsten göras enligt gällande lagstiftning. Det betyder dock inte att teamet då kopplas bort från familjen per automatik. Bedömning får göras i varje enskilt fall. De i förväg förväntade utmaningarna för organisation och personal blir gränsdragningen när teamets insatser ska bli aktuella i en familj, gränsdragningen mellan teamets arbete och andra aktörer samt olika aktörers ansvar gällande barn med funktionsnedsättning. I denna ansökan föreslås teamet finnas anställd under Avdelningen för förebyggande socialt arbete. Detta på grund av att barn och utbildning inte har uppdraget att arbeta med socialt stöd i familjer. Teamets uppdrag ligger mer i linje med socialtjänstens uppdrag. Då insatsen skall vara

86 5 (10) Dnr: frivillig och en insats som erbjuds innan familjen blivit aktuellt ärende hos sociala avdelningen är det mest lämpligt att man organiserar teamet under Avdelningen för förebyggande socialt arbete. Sektionschef för den avdelningen skall ha ett tätt verksamhetssamarbete med motsvarande tjänstemän inom socialtjänst, barn och utbildning samt kultur och fritid. Denna ansökan avser medel för teamets arbete i fem år för att sedan integreras inom befintlig budgetram. Frågan om teamets insats skall biståndsbedömas och i så fall hur den skall dokumenteras måste utredas vidare. Sociala insatser som är anpassade efter individ (familj), och därmed inte är generella, får endast ges efter biståndsbeslut. Insatsen måste då också dokumenteras regelbundet. Tanken bakom teamets arbete är dock att kunna stötta familjer i tidigt skede utan att de skall behöva bli ett ärende på socialtjänsten och utan att teamets arbetstid ska upptas av administration, istället bestå av konkret arbete med familjerna. Utformningen av teamets uppdrag måste alltså leva upp till båda dessa krav. Innan arbetet påbörjas, enligt ansökan i januari 2015, måste denna fråga utredas och kan eventuellt också förändra den föreslagna organisationstillhörigheten till Avdelningen för förebyggande socialt arbete. Verksamheter/aktörer Familjestödsamordnaren är en strategisk resurs som bidrar till att kommunens befintliga arbete effektiviseras. Teamets uppdrag utgår ifrån tidig upptäckt i skolan och av skolans elevhälsateam. I ansökan föreslås att båda funktioner organiseras under Avdelningen för förebyggande socialt arbete. Aktörer är därmed skola och socialtjänst. Implementering En konkret implementeringsplan är en framgångsfaktor i allt förändringsarbete. Den formuleras av styrgruppen när medel beviljats. Se också kommunikationsplanen nedan. En tydlig ärendegång formuleras och fastställs av styrgruppen. Ärendegången skapas så konkret att hänvisningar och cirkelgång undviks och att barn, familjer och personal upplever stöd i hantering av olika frågor. Ett framgångsrikt implementeringsarbete förutsätter att ärendegången görs känd och bekväm hos all personal som arbetar direkt i samverkan, men görs också bekant för all personal som möter barn 6-12 år. Målgrupp I Uddevalla kommun bor drygt barn i åldrarna 6-12 år. Skolbarns psykiska hälsa (Folkhälsomyndigheten 2013) i skolår 6 ligger på samtliga faktorer kring medel jfr med riket frånsett faktorn koncentrationssvårigheter. Där sticker Uddevalla ut negativt. Detta kvarstår i skolår 9 och där tillkommer faktorn mobbning som negativ.

87 6 (10) Dnr: Jämfört med Riket har Uddevalla - lägre andel missbrukare av alkohol och cannabis. - mindre andel utrikesfödda - lägre utbildning och inkomst - fler arbetslösa - högre ohälsotal - fler arbetsskador - fler rökare bland blivande mödrar - fler självmord bland män Enligt nationellt genomsnitt riskerar 12,8 % av alla barn att hamna i utanförskap. Uddevalla är sammantaget jämförbart med situationen i riket. 12,8 % av barn innebär ca 510 barn i riskzon. Tidsperiod Förändringsarbetet förväntas vara helt genomfört efter 5 år då insatserna implementerats och övergått i ordinarie verksamheter. Ansökan om medel avser teamet och familjestödssamordnaren i 5 år. Kostnadsfördelning per år år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 summa löner OH hyra inventarier transport material summa Den genomsnittliga kostnaden för ett barn i förändringsarbetet är knappt kronor. Effekter (se ekonomisk kalkyl i bilaga 2-5) Förändringsarbetet är räknat på Uddevallas barn i åldern 6-12 år vilka år 2013 var 4087 barn. Samordnaren och föräldrastödprogrammet riktas till alla familjer med barn i målgruppen, och insatserna är alltså generella. Familjer har oftast mer än ett barn så de föräldrar som deltar i föräldrastödsprogram eller teamets insatser gynnar då flera barn i varje familj. Målgruppen för

88 7 (10) Dnr: teamets insatser är de 12,8 % som riskerar att hamna i utanförskap, alltså ca 510 barn. Teamets insatser är dels selektiva, riktade till olika grupper, och dels indikerade dvs direkt insats för enskild familj. Tillgänglig folkhälsostatistik visar att risken för utanförskap i form av arbetslöshet och ohälsa är större i Uddevalla jämfört med riket. Uddevalla har fler män än kvinnor som är arbetslösa, men ohälsan är ännu större bland kvinnorna. Familjestöd har gynnande effekt för skolframgång vilket är en förutsättning för att komma ut på arbetsmarknaden. (se också Vinnerljungs forskning om skolframgång) De antaganden arbetsgruppen gjort är att av de ca 510 barn som riskerar utanförskap kommer ca 5 % att utan särskilda insatser ändå lyckas med arbete och hälsa. Förändringsinsatserna bedöms kunna bryta den negativa utvecklingen för ytterligare 7 %. En arbetslös/långtidssjuk som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden kostar samhället knappt kr/år. Den ekonomiska effekten på 7 % framgång, alltså 34 personer, är ca 6,8 miljoner/år. Tidplan för effekter På sikt återfinns de största samhällsekonomiska vinsterna inom kommunen och landstinget i form av uteblivna kostnader. Kommunens uteblivna kostnader ligger huvudsakligen inom socialtjänsten i form av familjestöd och ekonomiskt stöd mm. Break-even är för kommunen uppnått inom 8 år. På samhällsnivå uppnås break-even inom 7 år. Att framräknad vinst kommer relativt sent beror på att förändringsarbetet riktar sig till barn och unga. De äldsta kan inte förväntas komma i sysselsättning förrän efter tidigast 6-7 år.

89 8 (10) Dnr: Diagrammet visar den ackumulerade vinsten i form av uteblivna kostnaderna per samhällsaktör (för kommunen minus projektkostnaden). Initialt har kommunen en kostnadspuckel i form av kostnaden för förändringsarbetet. Efter 20 år har den sammanlagda samhällsvinsten uppgått till drygt kronor. Omfördelning och återföring av medel I riktlinjerna för hantering av Uddevalla kommuns sociala investeringsfond har skrivits fram att medel ur fonden ska återföras genom uppskattade besparingar via de sociala investeringarna. Då insatser i aktuell ansökan riktas till barn 6-12 år, kommer de stora samhällsvinsterna förhållandevis sent. Det innebär att med tillgänglig kunskap idag om målgruppen och samhället visar kalkylen att kommunen är den aktör där förebyggandeinsatserna får störst effekt (se diagram ovan). Dock tar inte diagrammet hänsyn till andra förhållanden, som förändringar på finansmarknad, inom produktion, industri, globala svårigheter såsom krig osv. Dessutom tar inte kalkylen hänsyn till andra effekter av insatserna såsom nyupptäckta behov. Detta innebär att synnerliga skäl föreligger för att ett förslag om återföring inte kan skrivas fram i ansökan. Omfördelning är föreslagen då kostnader för teamet och familjestödsamordnaren går in i ordinarie budget efter 5 år. Omfördelningen sker inom socialnämndens och barn och utbildningsnämndens ram, dock innan förväntad vinst i form av uteblivna kostnader uppstår. I arbetet med utvärdering av förändringsarbetet år 5, aktualiseras frågan om i vilken mån omfördelning och återföring av medel är möjlig. Slutsats och eventuella förslag skrivs fram i slutrapporten. Uppföljning och utvärdering Organisering av uppföljning av arbetet Styrgrupp Familjestödsamor dnare Familjestödsteam Skola Socialtjänst Kultur och fritid BUP Styrgruppen består av verksamhetschef/sektionschef från skola, socialtjänst samt kultur o fritid.

90 9 (10) Dnr: Varje aktör arbetar med sina rektorer/enhetschefer som operativ arbetsledare. Metodutveckling samt skapande av samverkansformer och arenor ingår i förändringsarbetet. Styrgruppen följer upp kvartalsvis. Familjestödsamordnaren följer kommunens insatser kontinuerligt och redovisar för styrgruppen. Förändringsarbetets påverkan på BUP:s verksamhet blir också föremål för uppföljning. Elevhälsans och teamets chefer samverkar kontinuerligt kring det dagliga arbetet och utvecklingsområden som uppstår. De rapporterar till styrgruppen kvartalsvis. Effektuppföljning i form av - Antal deltagare i föräldrastödsprogram - Varje föräldragrupp gör en utvärdering efter avslutat program - Teamets påverkan på elevhälsans arbete - Enkätfrågor till föräldrar och barn som haft kontakt med teamet - Beskrivning av samordningen av stödinsatser - Genus andel pojkar/flickor aktualiseringar till socialtjänsten och elevhälsinsatser följs under projektets gång relativt dagens fördelning Processuppföljning i form av - Hur samverkan förändras över tid - Hur kommunen erbjuder, genomför och följer upp föräldrastödsprogram - Metodutveckling i teamets arbete skapas och dokumenteras - Beskrivning av teamets mottagning hantering återföring till ordinarie verksamhet Resultatuppföljning i form av - Antal barn som aktualiseras till socialtjänsten och elevhälsosinsatser följs under projektets gång - Analys av grundskolans betyg i skolår 6-9 i hela populationen samt i målgruppen Förfrågan har gått till Högskolan väst och Fyrbodal om utvärdering av förändringsarbetet. Kommunikationsplan Marknadsföringsplan upprättas i oktober Förändringsarbetet presenteras hösten 2014 av respektive 1:a linjens chef inom socialtjänst, skola, kultur o fritid och BUP på personalmöten/apt.

91 10 (10) Dnr: Familjestödssamordnaren samt sektionschef för teamet ansvarar för redovisning av arbetet till styrgruppen kvartalsvis. Återkoppling till respektive förvaltningsledning två gånger om året. Familjestödsamordnaren och sektionschef för teamet rapporterar till kommunstyrelsen årligen. Lena-Maria Vinberg Lena Cederberg Maria Lehto Verksamhetschef Förskola, BoU Stödenhetschef, BoU Avdelningschef, KoF Anna Svensson Carina Augustsson Ellinor Ekensskär Sektionschef, Soc Sektionschef, Soc Sektionschef, Soc

92 (2) Uppdrag Handläggare Förstärkt samverkan kring familjestöd Bakgrund Alltför många ungdomar mår dåligt idag. Orsakerna kan variera men effekten blir att de inte kan finna sin plats i livet eller känna självförtroende i brist på självkänsla. I vissa fall i brist på relevanta krav, i andra på grund av för stora krav. Förskolan har många gånger kunskap om både barnen och familjerna, och tar ett stort ansvar för barnen i verksamheten. Däremot har inte förskolan i uppdrag att arbeta med stöd till familjen. Det stödet ligger främst på socialtjänst och BVC. Barns och ungdomars psykiska ohälsa märks i skolan genom att ungdomen som elev inte kan göra sig själv rättvisa utan skördar ständiga misslyckanden. Uttrycken kan vara inbundenhet och isolering eller kraftigt utagerande beteende. I arbetet med att hjälpa eleven märker personalen ofta att svårigheterna inte bara gäller individen i skolan utan hela dennes tillvaro och situationen i familjen som då inte kan hitta lösningar i samarbete med skolan. Möjligheterna att åtgärda orsaken till problemen minskar därför. På samma sätt kan socialtjänsten se att situationen för dysfunktionella familjer försämras genom barnens misslyckanden i förskolan och skolan. Möjligheten att häva en kaotisk situation i hemmet begränsas av att man inte har tillgång till alla arenor, de egna verktygen räcker inte. Dessa symptom och bakomliggande orsaker kan även personal inom kultur och fritidsförvaltningen se, t.ex. på fritidsgårdarna eller genom fältassistenternas iakttagelser på sta n. Slutsatsen av detta blir att kommunens insatser för dessa barn/ungdomar och deras familjer avsevärt skulle kunna förstärkas och leda till positiva resultat om en ökad samverkan mellan förvaltningarna kom till stånd. Det handlar då inte om mer informationsutbyte i mötesform utan om konkret samarbete i vardagen, att göra de egna verksamheterna till gemensamma arenor. Uppdrag Vi ser en möjlighet att göra mer tillsammans i dessa fall och vill att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp utreder förutsättningarna och utarbetar konkreta förslag. Två eller tre representanter från varje förvaltning ska under våren 2014 göra detta i två steg. Barn och utbildning Förvaltningskontoret Postadress Besöksadress Telefon Telefax UDDEVALLA Varvsvägen 1 nat nat Int +46 (0) int +46 (0) E-POST hans-lennart.schylberg@uddevalla.se d:\ciceron\server\store\pio\111947\bilaga 1 uppdrag soc investering.docx

93 (2) Steg 1 blir att inventera de gränssnitt och samarbetsarenor som finns idag. En kort utvärdering av hur denna samverkan fungerar, fördelar och nackdelar, ska också göras. Steg 2 innebär att utifrån en analys, t.ex. i SWOT-form, beskriva hur ett mer integrerat arbetssätt skulle kunna fungera. Effekterna för barnet/ungdomen, familjen och personalen ska bedömas svagheter och styrkor, hot och möjligheter. Utöver detta ska även en viss omvärldsbevakning göras. Har andra kommit på bra lösningar på detta? Hur gör dom? Vad har det lett till? Gruppen ska ge förslag till samverkansformer utifrån målet med den sociala utvecklingsfonden. Dessa förslag ska kostnadsberäknas med hjälp av den kakylmodell som rekommenderas för sociala investeringar. Det finns en politisk förväntan om att kommunen ska använda de medel som avsatts i en social investeringsfond. Syftet med uppdraget är att ta fram ett underlag för ansökan om medel ur fonden. Modellen bygger på att använda resurser för insatser idag (social investering) för att skörda lägre kostnader i framtiden. En bedömning av framtida kostnadsminskningar ska därför också göras. Resurser Arbetsgruppen fullgör uppdraget inom ordinarie arbetstid genom omprioritering av arbetsuppgifter. Förvaltningscheferna utgör styrgrupp. Tidplan En slutrapport lämnas till förvaltningscheferna den??-??-?? Hans-Lennart Schylberg Förvaltningschef Barn och utbildning Bo Lundgren Förvaltningschef Socialförvaltningen Katarina Hansson Tf förvaltningschef Kultur och fritid Barn och utbildning Förvaltningskontoret Postadress Besöksadress Telefon Telefax UDDEVALLA Varvsvägen 1 nat nat Int +46 (0) int +46 (0) E-POST hans-lennart.schylberg@uddevalla.se d:\ciceron\server\store\pio\111947\bilaga 1 uppdrag soc investering.docx

94 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden BUN Dnr 2014/ Rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete Sammanfattning Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Barn och utbildningsnämnden antog riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet. Mot bakgrund av Skolinspektionens föreläggande efter tillsyn hösten 2014 har förvaltningen tagit fram ett förslag till reviderade rutiner och riktlinjer. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad med bilagor Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att fastställa rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete enligt bilaga. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

95 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2014/00440 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon Rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete Sammanfattning Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Barn och utbildningsnämnden antog riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet. Med anledning av att förvaltningen under våren 2014 tagit fram en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete finns behov av att revidera riktlinjerna. Den nya styrmodellen för skolans systematiska kvalitetsarbete skapar förutsättningar för enheter och huvudman att dokumentera planering, genomförande, uppföljning och analys i överensstämmelse med lagkrav och skolverkets kvalitetshjul. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad med bilagor Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att fastställa rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete enligt bilaga. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Anna Hurtig Utredare

96 (3) Handläggare Anna Hurtig Utredare Telefon Rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete BUN Antagna av barn och utbildningsnämnden xx-xx-xx Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskoleoch skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Hur ska kvalitetsarbetet dokumenteras? Förskolechefer, rektorer och barn och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska sköta all sin planering, uppföljning och rapportering i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Basen i IT-verktyget är kvalitetshjulet i Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Planera Planeringen ska utgå från analysen och bedömningen i verksamhetsberättelsen av vilka mål som behöver prioriteras och aktiviteter som behöver genomföras. Planeringen gör det tydligt hur verksamheten ska organiseras och genomföras utifrån de prioriterade målen. Enhetsnivå Planering av prioriterade mål och aktiviteter för innevarande läsår fastställs av förskolechef/rektor i verksamhetsberättelsen som ska vara klar senast den 30 september. Planeringen läggs därefter in i Stratsys. Aktiviteter planeras utifrån de prioriterade målen, oavsett om målen prioriterats av huvudman eller av rektor/förskolechef. För mål och aktiviteter som fastställs av rektor och förskolechef används ikonen EC (enhetschef). Rektorer/förskolechefer samt verksamhetschefer kan när som helst under pågående läsår lägga till nya aktiviter till ett prioriterat mål eller ett nationellt område. Barn och utbildning Förvaltningskontoret Postadress Besöksadress Telefon Telefax UDDEVALLA Varvsvägen 1 nat nat Int +46 (0) int +46 (0) E-POST anna.hurtig@uddevalla.se d:\ciceron\server\store\pio\111256\rutin ssk.docx

97 (3) Huvudmannanivå Planering av prioriterade mål och aktiviteter för kommande läsår beslutas av nämnden i februari och läggs därefter in i Stratsys av central funktion på förvaltningskontoret inför enheternas planering av det nya läsåret. Vissa av huvudmannens prioriterade mål är stående från år till år. Arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling och arbetet med särskilt stöd och elevhälsans insatser är exempel på sådana områden. Samtliga prioriterade mål beslutade av huvudmannen skickas ner till enhetsnivå. För mål och aktiviteter som är beslutade av huvudmannen används ikonen N (nämnd). Genomföra Genomförandet av aktiviteter sker på enhetsnivå och verksamhetschefsnivå. Det är angeläget att aktivt driva utvecklingsarbetet och se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Följa upp Kontinuerlig uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Det kan vara både kvantitativ information (uppföljning av mått) och kvalitativ information (uppföljning av prioriterat mål och aktivitet) som ger underlag för analysen och bedömningen av måluppfyllelsen. Utöver den kontinuerliga uppföljningen finns särskilda rapporteringstillfällen knutna till specifika områden som huvudmannen följer upp enligt nämndens årshjul. Enhetsnivå Aktiviteter följs upp löpande under läsåret. Aktiviteter avslutas efter genomförande. Uppföljning av prioriterade mål och mått sker en gång om året i samband med arbetet med verksamhetsberättelsen. Verksamhetschefsnivå Aktiviteter följs upp löpande under läsåret. Aktiviteter avslutas efter genomförande. Uppföljning av prioriterade mål och mått sker en gång om året i samband med arbetet med verksamhetsberättelsen. Huvudmannanivå Uppföljning av prioriterade mål, mått och aktiviteter sker i februari i samband med verksamhetsberättelsen. Analysera Att utveckla utbildningen är en ständigt pågående process som tar sin utgångspunkt i en analys och bedömning av måluppfyllelsen och det som framgår av uppföljningen. Analysen görs både kontinuerligt i det dagliga arbetet och i arbetet med verksamhetsberättelsen inför beslut om prioriterade mål och aktiviteter. Enheternas verksamhetsberättelser samt uppföljning av aktiviteter per 30 november utgör underlag för verksamhetschefernas verksamhetsberättelser, som i sin tur utgör underlag för huvudmannens verksamhetsberättelse. Enhetsnivå Barn och utbildning Förvaltningskontoret Postadress Besöksadress Telefon Telefax UDDEVALLA Varvsvägen 1 nat nat Int +46 (0) int +46 (0) E-POST anna.hurtig@uddevalla.se d:\ciceron\server\store\pio\111256\rutin ssk.docx

98 (3) Verksamhetsberättelsen ska vara klar senast 30 september. Verksamhetsberättelsen skrivs i Stratsys enligt mall. Verksamhetschefsnivå Verksamhetsberättelsen ska vara klar senast 30 december. Verksamhetsberättelsen skrivs i Stratsys enligt mall. Huvudmannanivå Verksamhetsberättelsen skrivs i Stratsys enligt mall. Verksamhetsberättelsen beslutas av nämnden i februari. Huvudmannens rutiner för klagomål Uddevalla kommun har ett synpunktshanteringssystem kallat Ris och ros / Säg vad du tycker. Konkret innebär det att det finns särskilda blanketter ( Ris och ros-blankett ) som brukare eller medborgare kan använda för att skriftligt lämna sina synpunkter men också att det via hemsidan finns motsvarande möjlighet under rubriken Säg vad du tycker. Självfallet spelar det ingen roll på vilket sätt en synpunkt eller ett klagomål kommer till förvaltningen. Oavsett om det kommer via Ris-och-ros-blanketten, hemsidans Säg vad du tycker, e-post, telefon eller på annat sätt ska det registreras i samma system och hanteras på samma sätt. Synpunkter registreras i diariesystemet Ciceron. Bilaga Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete Barn och utbildning Förvaltningskontoret Postadress Besöksadress Telefon Telefax UDDEVALLA Varvsvägen 1 nat nat Int +46 (0) int +46 (0) E-POST anna.hurtig@uddevalla.se d:\ciceron\server\store\pio\111256\rutin ssk.docx

99 Årshjul för Barn och utbildning - skolans systematiska kvalitetsarbete Nivå Process Aug Sept Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli BUN Systematisk kvalitets-arbete V-berättelse med beslut om huvudmannens prioriterade mål och aktiviteter för nästa läsår. VC Systematiskt kvalitet-sarbete Uppföljning av aktiviteter. Rapportera i Stratsys senast 30 dec. V- berättelse klar senast 30 dec. R/FÖC Systematiskt kvalitets-arbete Uppföljning av prioriterade mål, mått och aktiviteter. V-berättelse klar Uppföljning av senast 30 sept; aktiviteter. Planeringen av prioriterade mål och aktiviteter för innevarande läsår läggs därefter in i Stratsys. Uppföljning av aktiviteter. Uppföljning av aktiviteter. Uppföljning av aktiviteter. Uppföljning av aktiviteter. Uppföljning av aktiviteter. Uppföljning av aktiviteter. Uppföljning av aktiviteter. Uppföljning av prioriterade mål, mått och aktiviteter.