FULLMÄKTIGE BYGGANDE AV ETT NYTT BARNSJUKHUS 697/10/03/02/00/2011 FMGE 40
|
|
- Magnus Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FULLMÄKTIGE BYGGANDE AV ETT NYTT BARNSJUKHUS 697/10/03/02/00/2011 FMGE Verksamheten vid Hucs barnsjukhus och betydelsen av sjukhuset för behandlingen av barnsjukdomar samt när det gäller den medicinska forskningen och undervisningen på universitetsnivå 1.1 HUCS barnsjukhus som nationellt centrum Lagstadgade krav Högspecialiserad barnsjukvård har i vårt land centraliserats till Hucs både genom lagstiftning och mer inofficiellt som en del av en fallspecifik arbetsfördelning mellan sjukvårdsdistrikten. Genom statsrådets förordning om ordnande och centralisering av den högspecialiserade sjukvården ( /336) har till Hucs helt (*) eller delvis centraliserats vården av följande barnpatientgrupper: *öppen hjärtkirurgi för spädbarn och annan krävande hjärtkirurgi för barn, *organtransplantationer, allogena transplantationer av benmärgsstamceller, invasiv diagnostik och kirurgisk vård av epilepsi, planering av helhetsbetonad vård samt operativ vård av patienter med harläpp och kluven gom, primär operativ vård av kraniofacial deformitet, operativ vård av skolios, krävande invasiv fosterundersökning och vård av foster, primär vård av bencancer, *konsultationstjänster vid särskilt svåra systemiska reumatiska sjukdomar, *behandling av reumatiska sjukdomar som innefattar övervägning av organtransplantation *vård av gallgångsatresi hos barn operativ vård av glaukom hos barn, krävande reumaortopedisk vård vid barnpatienter, *krävande operationsvård av bendysplasi (diastrofisk tillväxtstörning, akondroplasi), *vård av retinoblastom, *operativ vård av antikroppspositiva (F-VIII) hemofilipatienter, Ovanför den streckade linjen har grupperats de för verksamhetsvolymen viktigaste behandlingarna och nedanför
2 1.2 Vårdens volym och struktur i praktiken linjen patientgrupperna med överlag mycket få eller bara enstaka patienter. De kursiverade behandlingarna ges i dag på Hucs Tölö sjukhus, men de här behandlingarna håller för närvarande på att centraliseras till Hucs Barnklinik eller kommer att centraliseras till det nya barnsjukhuset. "Öppen hjärtkirurgi för spädbarn och annan krävande hjärtkirurgi för barn" som centraliserats till Hucs avser i praktiken operativ behandling av alla medfödda hjärtfel, eftersom barnkardiologin och barnhjärtkirurgin är på många sätt beroende av varandra. På Barnkliniken finns alltså den samlade kompetensen när det gäller hjärtfel och också krävande diagnostik av hjärtfel, elektrofysiologi och hjärtkatetriseringar. Kateteringreppen utförs bara på Barnkliniken, i resten av landet utförs inte katetriseringar på barn. Även den krävande fosterhjärtdiagnostiken utförs i stor utsträckning på Barnkliniken. Likaså har diagnostiken av flera sällsynta syndrom, t.ex. APECED och Mulibrey nanism som hör till det finländska sjukdomsarvet, i praktiken till stor del centraliserats till Hucs eller haft Hucs som kompetensplattform. För de här sällsynta sjukdomarna konsulteras Barnkliniken från olika håll i Europa. Samma fenomen - ett kompetensnätverk som uppstått kring mindre specialpatientgrupper på Barnkliniken i Helsingfors och därav följande beredskap att erbjuda individuella behandlingar också vid extremt sällsynta patientfall - generar ett mångsidigt nationellt behov av att stödja sig på Hucs Barnkliniks kompetens utöver vad som föreskrivs i förordningen. Hos barn förekommer sjukdomar som i ett land av Finlands storlek kan förekomma mer sällan än ens en patient per år. Den vård som ges till patienter utanför HNS är i genomsnitt mer komplicerad och dyrare än den vård som ges till barn inom HNS område. Tabell 1 som ingår som kringmaterial 1 i föredragningslistan visar att när det gäller patienter från områden utanför Hucs specialupptagningsområde är antalet patienter som Barnkliniken vårdar någorlunda jämnt fördelade på alla sjukvårdsdistrikt i förhållande till befolkningsfördelningen. Antalet patienter inom specialistvården under 2011: HNS område (94 % av patienterna), Kymmenedalens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt (Hucs specialupptagningsområde) 617 (1,4 %) och de övriga sjukvårdsdistrikten 1751 patienter (4,1 %). Motsvarande andelar av faktureringen: HNS område 79 %, Kymmenedalens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt (Hucs specialupptagningsområde) 5 % och de övriga sjukvårdsdistrikten 17 % (20,7 M ). Bild 1 visar hur den genomförda vården är uppdelad när det gäller HNS och de övriga sjukvårdsdistriktens patienter på Barnklinikens olika avdelningar. Njur- och transplantationsavdelningen, hjärtavdelningen och intensivvårdsavdelning K9 har de största andelarna av patienter
3 1.3 Specialistläkarnas fortbildning från kommuner utanför HNS. Till exempel är fördelningen av vårddagarna på intensivvårdsavdelningen (60 % resten av landet, 40 % HNS) mycket nära den geografiska fördelningen av barnbefolkningen i Finland. K9 vårdar också ett stort antal patienter vars vård inte är relaterad till de centraliserade sjukdomarna. Fördelningen av vårddagarna på K9 beskriver det redan ovan beskrivna allmänna fenomenet att Barnkliniken erbjuder nationellt vård uttryckligen för de mest sjuka barnen. En sammanvägning av antalet vårddagar visar vidare att antalet vårddagar som produceras till patienter utanför HNS ligger på en mycket jämn årlig nivå på cirka dagar (bild 2). Tabell 2 visar Hucs 20 vanligaste DRG-grupper när det gäller barnpatienterna dels inom HNS, dels i resten av landet. Mångfalden och komplexiteten i den vård som erbjuds nationellt i förhållande till barn som bor inom HNS område kommer också i den här jämförelsen fram. Av de 20 vanligaste DRG-grupperna i fråga om patienter som kommer från kommuner utanför HNS återfinns överlag bara 7 i HNS-områdets Top-20-lista. Tabellen visar också i hur små grupper sjukhusvården av barnsjukdomar är uppdelad. I Top 20-listan ingår bara 59 % (HNS-distriktet) eller 65 % (annat än HNS) av alla behandlade patienter. När det gäller patienter från kommuner utanför HNS fanns det inte mer än 19 patienter kvar i den minsta grupp som rymdes med på listan. En betydande del av barnsjukhusets vård ges alltså till en stor grupp som består av mycket små, ofta mycket specifika patientgrupper. Detta understryker det faktum att barnsjukhusets verksamhet alltid är mycket beroende av att det finns en mångsidig och nätverkande kompetens. Barnsjukhusets till en del också exceptionellt stora beroende av sitt interna nätverk gör att den nu pågående evakueringen av Barnklinikens verksamheter till HUCS olika fastigheter verksamhetsmässigt är särskilt problematisk. Barnklinikens nationella roll i utbildningen inom de barnmedicinska specialiteterna är av största vikt. Barnkliniken erbjuder läkare från landets olika central- och universitetscentralsjukhus tilläggsutbildning som inte finns tillgänglig någon annanstans i landet. Områden för vilka man inte kan få formell kompetens utan Hucs Barnklinik är barnkardiologi, organtransplantationer och nefrologi samt barnhematologi för 6 månaders del. Barnkliniken erbjuder dessutom läkare tilläggsutbildning bl.a. i reumatologi, neonatologi och endokrinologi för behoven i resten av landet. Inom neonatologin och barnkardiologin har utbildning getts också till estniska läkare. Barnklinikens personal har påpekat att det i landet har uppstått ett nätverk av experter som inom ramen för en överenskommen arbetsfördelning kan ta hand om patienternas fortsatta vård. Till exempel är ett barn som genomgått en njurtransplantation vid ett års ålder på Hucs Barnkliniks ansvar tills barnet fyller 16 år, men samtidigt ansvarar också sjukhuset inom det egna området för
4 barnet och det innebör att många saker i anslutning till vården ska ske smidigt i samarbete med en tilläggsutbildad barnläkare som arbetar på ett centralsjukhus. En annan gränsyta som Barnkliniken är bekymrad över är att barnpatienter flyttas över till vuxensjukhusens ansvar. Därför har det inom barnkardiologin utbildats vuxenkardiologier enligt 6 månaders moduler nästan årligen för den fortsatta vården och uppföljningen av medfödda hjärtfel. Inom pediatriken där utbildningsutbudet är bredast utbildas på Barnkliniken årligen 7-8 specialistläkare som efter utbildningen återvänder till sitt eget centralsjukhus eller till ett universitetscentralsjukhus. Utöver detta erbjuder Barnkliniken fortbildning för att trygga behovet av specialister inom sitt eget område och som sedan deltar i att betjäna hela landet. Barnkliniken utbildar själv t.ex. barnhjärtkirurgerna vars arbetsinsats i sin helhet inriktas på det nationella övergripande ansvaret. Inom barnkirurgin erbjuds varje barnkirurg som utbildats i Finland utbildning under 6-12 månader på Barnkliniken i Helsingfors. Barnkirurgin är som specialitet mindre än pediatriken och därför ger inte antalet läkare som årligen får utbildning en exakt bild av helheten. Under 2000-talet har specialutbildning inom barnkirurgi, barnortopedi eller hjärtkirurgi getts till cirka 40 läkare som arbetar i Finland någon annanstans än inom HNS. Dessutom har utbildning getts till cirka 15 läkare inom samma områden, som tjänstgör utomlands. Specialutbildningen för läkare inom anestesi- och intensivvården för barn utgör också en viktig helhet. Under 2000-talet har det utbildats cirka 30 läkare under olika långa perioder. Antalet patienter inom Barnklinikens ortopedi och traumatologi möjliggör en täckande postgradual utbildning efter ortopedexamen. II Motivering till byggande av och byggkoncept för det nya barnsjukhuset 2.1 Barnklinikens och Barnets Borgs sjukhus byggnadstekniska skick Barnkliniken och Barnets Borgs sjukhus som byggdes på 1940-talet är i dåligt skick. Barnkliniken är i början av ett tungt ombyggnadsprogram. Planerna har ständigt förändrats på grund av nya problem. År 2010 blev två nya tilläggsflyglar färdiga med en operationsavdelning med sex salar och den andra av husets intensivvårdsavdelningar för barnpatienter. De nya byggnadsdelarna fyller väl sitt syfte, men de har inte på ett väsentligt sätt löst den övriga byggnadens platsbrist eller opraktiskhet. De kulturmärkta byggnaderna för Barnets Borg och Barnkliniken har begränsade möjligheter att tillgodose behoven inom den moderna barnspecialistvården även efter en eventuell ombyggnad. Efter uppdateringen av Barnklinikens översiktsplan ( ) konstaterades att det är en brådskande uppgift att påbörja planeringen av nya lokallösningar. Skicket på Barnklinikens lokaler har ytterligare snabbt försämrats och
5 verksamhetens säkerhet är redan förenad med betydande risker. I juni 2012 var man tvungen att internt evakuera den neonatala intensivvårdsavdelningen till operationssalens uppvakningsrum på grund av allvarliga luftkvalitetsproblem. Överföringen orsakade en komplex serie av interna flyttningar till provisoriska lokaler som resulterade i att ortopedavdelning K8 är utan adekvata lokaler till våren Till följd av flyttningarna till de provisoriska lokalerna har man varit tvungen att överföra polikliniska verksamheter också till Kvinnoklinikens fastighet. Senare har det blivit klart att det finns omfattande fuktskador på Barnklinikens poliklinik med hög sjuklighet hos personalen som följd, vilket gör att man måste leta efter större provisoriska lokaler också i Jorvs fastighet. Det har också visat sig att den neonatala intensivvårdsavdelningens nu lediga gamla lokaler inte kan tas i patientbruk utan att man under reparationsfasen evakuerar minst den underliggande vårdavdelningen till någon annan fastighet utanför Barnkliniken. I den behovsutredning som gäller projektet för att bygga ett nytt barnsjukhus och som blev färdigt ingår en detaljerad analys av Barnklinikens och Barnets Borgs nuvarande verksamhet och en prognos av de olika patientgruppernas framtida utvecklingstrender samt av ett nytt sätt att producera vård (bl.a. en ökande andel av dag- och hemsjukhusverksamhet). Med hänvisning till ovanstående och på basis av bl.a. behovsutredningar och andra utredningar har man blivit övertygad om att det ekonomiskt mest ändamålsenligt är att bygga ett helt nytt barnsjukhus. Byggandet av ett nytt barnsjukhus är funktionellt ett exceptionellt krävande projekt som utöver behoven i metropolområdet tryggar också tillgången på krävande och högkvalitativ barnspecialistvård för nationella behov. Som det konstateras ovan är vårdresultaten på HUCS Barnklinik internationellt på bra eller utmärkt nivå. Dessutom har tillgången på vården hittills varit nationellt täckande; man har inte varit tvungen att söka vårdkompetens hos utländska centra för de barn som Barnkliniken ansvarar för och vårdgarantin har uppfyllts. En kontinuerlig utveckling av högspecialiserade behandlingar innebär ett behov av att stärka mycket högt specialiserade verksamhetsenheter. Ett exempel på detta är operation av ett medfött hjärtfel, där den nuvarande enheten på fyra hjärtkirurger är tillräcklig för de finländska barnens nuvarande behandlingar inklusive akutberedskapen, men otillräcklig ur den medicinska utvecklingens och bland annat ur arbetslagstiftningens synvinkel. Å andra sidan gör tillgången på vårdpersonal och kostnadstrycket att av nybyggnationen förutsätts förändrade processer som höjer de personliga insatsernas produktivitet. Barnklinikens och Barnets Borgs nuvarande byggbestånd är föråldrad och otillräcklig också för ordnandet av "primärnivån" inom specialistvården för barn i metropolområdet. Enligt internationell och inhemsk erfarenhet främjar en centralisering av all barnmedicinsk specialistvård uttryckligen till ett barnsjukhus
6 vårdkvaliteten, säkerheten och effektiviteten. Av historiska skäl sker i Finland rekonstruktion av medfödda missbildningar i ansiktsregionen och på skallens område (HUSUKE, läpp- och gomspaltcentrum) på en separat enhet utanför barnsjukhuset och det nya sjukhuset bör kunna ansluta denna verksamhet till en del av barnsjukhuset. Den viktigaste strategiska utgångspunkten för planeringen är dock att HUCS barnsjukhus nationellt kan garantera en heltäckande tillgång på vård i realtid för barnsjukdomar i typiska till antalet små patientgrupper, oavsett vilka eventuella förändringar som kommer att ske i organiseringen av den specialiserade sjukvården och de regionala ansvaren. Denna uppgift förutsätter förmåga att producera utbildning inom olika barnmedicinska subspecialiteter. Vidare kräver denna uppgift av HUCS barnsjukhus förmåga att bilda ömsesidiga nätverk med andra barnsjukhus som hör till världens bästa barnsjukhus, varför främjande av forskningen i barnsjukdomar också i detta sammanhang är barnsjukhusets huvuduppgift. En nödvändig förutsättning är att barnsjukhuset mellan de olika specialområdena också gör det möjligt för de interna experterna att bilda nätverk å ena sidan med beaktande av verksamhetsförmågan inom jour- och konsultationssystemen och å andra sidan behoven hos familjerna i enlighet med en övergripande vård. 2.2 HNS investeringsbehov och finansieringsmöjligheter Inom Mejlans campus pågår ett omfattande reparations- och nybyggnadsprojekt. För närvarande omfattar byggfasen ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus. Förutom Barnkliniken och Barnets Borg finns det också andra sjukhusbyggnader vars skick har konstaterats vara kritiskt dåliga. En byggnadsplats att räkna med som placering för det nya barnsjukhuset är området mellan Barnkliniken och Kvinnokliniken på Mejlans sjukhusområde. Detta kräver dock att den kontors- och lagerflygel som finns i förvaltningsbyggnadens gavel måste rivas och lokalerna ersättas med andra lokaler. Det utomstående arkitektarbete som HNS beställt om förslaget till placering av byggmassan blir klar , men redan nu kan konstateras att byggandet av det nya barnsjukhuset planeringstekniskt är genomförbart på avsett sätt. HNS hela investeringsprogram för uppgår till 580 miljoner. Dessutom är avsikten att utanför investeringsprogrammet genomföra projekt på totalt 100 miljoner. Det 10-åriga långsiktiga preliminära programmet om investeringsbehovet under åren är 1,4 md euro, medan lånestocken samtidigt ökar från ca 200 miljoner till 400 miljoner. HNS har som målnivå för soliditetsgraden hållit 40 %, men tydligen blir man tvungen att ge avkall på detta mål efter 2013.
7 Fullmäktige har för avsikt att vid sammanträdet godkänna budgeten för 2013 och ekonomiplanen för Investeringsplanen för inkluderar en preliminär reservering för planeringen av barnsjukhuset och påbörjandet av projektet, men ännu inte ett förslag om HNS-finansiering av projektet. Projektets mycket preliminära kostnadsförslag är 160 miljoner. Ett mer exakt kostnadsförslag kan prognostiseras i januari 2013 på grundval av den projektplan som då blir färdig. Finansiering av projektet Avskrivningstiden för sjukhusbyggnader är 25 år. Som HNS eget projekt täcks projektets finansiering med medel som den specialiserade sjukvården inbringar. Barnsjukhuset har av ovan beskrivna skäl dock redan tidigt väckt också den statliga ledningens intresse. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att utreda och bedöma statens deltagande i finansieringen av HNS framtida barnsjukhus beskriva behovet av arbetskraft inom de barnmedicinska specialiteternas tjänsteutbud och de viktigaste nya servicepaketen, utreda till dem relaterade centrala problem och komma med nödvändiga åtgärdsförslag beskriva och lägga fram förslag för att främja barnens och barnfamiljernas psykiska hälsa, tidigt ingripande och för att förhindra att psykiska problem går över till följande generation i fråga om de primära tjänsterna inom socialoch hälsovården. Arbetsgruppens tidsfrist sattes till , men i och med att projektet utvecklades påskyndades arbetsgruppens arbete, sålunda att tjänstemannaberedningen vid SHM och finansministeriet kan förelägga statens pågående budgetberedning ett förslag till ett separat statligt anslag som eventuellt allokeras projektet. I arbetsgruppen har man också tagit upp frågan om att få in det nya nationella barnsjukhuset i den statliga budgetramen för åren och att inbegripa projektet i jubileumsprogrammet när Finland firar sin 100-åriga självständighet. Den medborgerliga aktiviteten för att främja projektet har länge varit betydande. HNS styrelses riktlinje av på att eftersträva en donationsandel för projektet baserade sig i sin tur på uppgifter om en trovärdig enskild medborgarförening som ställer upp till stöd för projektet. En stödförening Stödföreningen för Nya Barnsjukhuset 2017 r.f. grundades HNS representeras i föreningens organ av chefsöverläkaren och verksamhetschefen för gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten. Föreningen har haft en livlig verksamhet.
8 På föreningens initiativ har styrelsen för den allmännyttiga Svenska kulturfonden godkänt en preliminär plan för grundandet av en stiftelse med uppgift att främja och stödja barnmedicinsk forskning och vård. I detta syfte skulle stiftelsen antingen direkt eller genom ett fastighetsbolag låta bygga samt äga det nya nationella barnsjukhuset. En stiftelseägd sjukhusbyggnad är det inte möjligt att överlåta till någon utomstående. Stiftelsens grundkapital skulle vara euro. Stiftelsen ansvarar för ordnandet av finansieringen av projektet. Avsikten är att finansieringen av projektet består av Stödföreningen för Nya Barnsjukhuset 2017 r.f. insamlingsfinansiering som till fullt belopp styrs till stiftelsen, av staten till stiftelsen donerat kapital, av HNS till stiftelsen donerat kapital samt främmande kapital. Stiftelsen ingår sedan ett långt hyresavtal med HNS. Stiftelsen underhåller fastigheten och styr i enlighet med sina stadgar hyresintäkterna till den del de inte behövs för långverkande underhåll av fastigheten till barnmedicinsk forskning och utveckling. HNS skulle ansvara för sjukhusets verksamhet och fastighetens löpande utgifter. I hyran beaktas det kapital som fåtts som bidrag och donationer. Styrelsen konstaterar att HUCS Barnklinik som det enda sjukhuset i Finland producerar dyr och komplicerad eller i övrigt högspecialiserad vård och behandling som kräver specialkompetens för ett flertal små barnpatientgrupper. Det är fråga om kompetens och tjänster för vilka det inte finns någon alternativ producent eller konkurrerande utbud, så sjukhusets ställning som den primära vårdenheten för de mest krävande patientgrupperna kan inte ens ifrågasättas. Också universitetssjukvårdsdistriktens ansvariga barnöverläkare samt Barnläkarföreningen i Finland är överens om behovet av HUCS barnsjukhus och den nationella rollen. Andelen vårddagar för patienter som kommer från områden utanför HNS är nästan en tredjedel av den totala produktionen. År 2011 var antalet utomstående patienter vid HNS 2338 och av dessa var 1724 från andra områden än HUCS specialupptagningsområde. HUCS Barnkliniks byggnad har bl.a. på grund av fuktskador snabbt utvecklats mot ett kritiskt och delvis oanvändbart skick. I fastigheten har man varit tvungen att på grund av patientsäkerheten och arbetarskyddet ta till interna evakueringar och flytta över verksamhet också till andra sjukhus. På grund av de omfattande skadorna kan de tömda utrymmena inte renoveras, eftersom en del av byggnaden fortfarande måste vara i användning. Det nya sjukhusprojektet har ett mycket kritiskt tidsschema, eftersom man med de tillfälliga arrangemangen inte kan garantera att kunna ta hand om det nationella eller ens det regionala ansvaret mer än under ett par år. HNS anser att frågan om att garantera en hög nivå på specialistvården och servicesäkerheten för allvarligt sjuka, svårbehandlade barn i första hand är en nationell fråga.
9 Om finansieringen av det nya barnsjukhuset helt och hållet faller på HNS förlängs tidsschemat på grund av ett antal viktiga nödvändiga investeringar som HNS har ansvar för. Den barnmedicinska specialistvården som är effektivt nivåstrukturerad i Finland erbjuder ett mycket jämlikt servicesystem. Den är också vad kvaliteten beträffar av världsklass. Den höga kvaliteten är beroende av en mycket liten spetskompetensgrupps engagemang, nätverksbildning och ett samarbete som går över förvaltnings- och kommungränserna. HNS ser statens medverkan i finansieringen av det nya nationella barnsjukhuset som en signal om moraliskt ansvar att säkerställa den medicinska nivån inom specialistvården för svårt sjuka barn och andra förutsättningar i hemlandet. I denna ekonomiska situation och med beaktande av HNS tunga investeringsprogram och ett växande behov av lån är det mycket önskvärt att projektet får extern finansiering. För detta erbjuder stiftelsen som ett allmännyttigt samfund ett utmärkt instrument. Det bör noteras att stiftelsekonceptet är det enda sättet att genom en medborgarinsamling samla in donationer för projektet. Denna möjlighet faller bort om investeringen görs med HNS som ägare. Stödföreningen för Nya Barnsjukhuset 2017 r.f. har önskat att HNS tar en tydlig ståndpunkt i saken, så att den ovan nämnda stiftelsen kan grundas. Som nämnts ovan skulle stiftelsen ta hand om ordnandet av projektets finansiering. Avsikten är att finansieringen av projektet består av Stödföreningen för Nya Barnsjukhuset 2017 r.f. insamlingsfinansiering som till fullt belopp styrs till stiftelsen, av staten till stiftelsen donerat kapital, av HNS till stiftelsen donerat kapital samt främmande kapital. HNS engagemang i stiftelseprojektet får stöd vid sidan av annat av det faktum att HNS enligt stödföreningens önskemål skulle donera till stiftelsen för byggandet av sjukhusbyggnaden 40 miljoner. Donationen blir aktuell under åren Stiftelsekonceptet är unikt och kan mycket väl också vara en engångsföreteelse för att genomföra ett nationellt projekt som hela Finland kan vara stolt över. Det nya nationella barnsjukhuset bör ses som ett projekt som ingår i jubileumsårets 2017 program för firandet av Finlands självständighet. Styrelsen Fullmäktige beslutar att 1. det nya barnsjukhusprojektet genomförs enligt stiftelsekonceptet som tillåter en insamling av storskalig extern finansiering och tillför projektet högklassig kompetens; 2. till stiftelsen som grundas donera under åren miljoner euro för byggandet av barnsjukhuset, förutsatt att
10 stiftelsen får betydande finansiering genom medborgarinsamlingen och den statliga finansieringen; 3. styrelsen efter att förutsättningarna i punkt 2 uppfyllts kan ingå ett långt hyresavtal med stiftelsen och; att 4. styrelsen informerar fullmäktige regelbundet om utvecklingen av projektet. Antecknades att styrelsen på fullmäktiges sammanträdesdag på morgonen hade ändrat beslutsförslaget att lyda enligt följande: Styrelsen Fullmäktige beslutar villkorligt, att 1. det nya barnsjukhusprojektet genomförs enligt stiftelsekonceptet som tillåter en insamling av storskalig extern finansiering och tillför projektet högklassig kompetens; 2. förutsätta att en mera detaljerad och exakt utredning görs om barnsjukhusprojektet, dess finansiering samt den hyra som betalas för sjukhusbyggnaden. Ovan beskrivna utredningar bör göras på stiftelsens bekostnad; 3. när förutsättningarna i punkt 2 uppfyllts doneras under åren till stiftelsen som grundas 40 miljoner euro för byggandet av barnsjukhuset, förutsatt att stiftelsen får betydande finansiering genom medborgarinsamlingen och den statliga finansieringen; och 4. fullmäktige fattar sitt slutliga beslut i ärendet efter att ha fått de utredningar som fullmäktige förutsatt. Behandling av ärendet Antecknades att ledamoten Raino Velin gjorde ett ändringsförslag med följande innehåll: "Fullmäktige beslutar att 1. det nya barnsjukhusprojektet genomförs på HNS försorg i samarbete med stödföreningen Uusi lastensairaala fullmäktige uppmanar styrelsen att i brådskande ordning och i och med att det delvis handlar om ett nationellt projekt utreda statens deltagande i projektet enligt uppdragsbeskrivningen för den arbetsgrupp som Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte. 3. fullmäktige anser att när det gäller tidsplanen för barnsjukhusprojektet är det angeläget att se till att projektet blir färdigt före år Raino Velins förslag understöddes dock inte så det förföll i brist på understöd.
11 Beslut Förslaget godkändes.
Efter fullmäktiges sammanträde har projektförberedelserna gått snabbt. I det följande ges fullmäktige en lägesöversikt över projektet.
FULLMÄKTIGE 14 27.03.2013 BEREDNINGSLÄGET FÖR NYA BARNSJUKHUSET 697/10/03/02/00/2011 FMGE 14 Styrelsen gav samkommunens fullmäktige vid mötet 13.12.2012 en utredning om de verksamhetsrelaterade grunderna
Läs merHELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 1 (61) SJUKVÅRDSDISTRIKT. Biomedicum Helsingfors 1, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8, Helsingfors
HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 4/2012 1 (61) FULLMÄKTIGE TID 13.12.2012 kl. 09:00-12:07 Paus kl. 10:30-11:30 PLATS Biomedicum Helsingfors 1, föreläsningssal 1, Haartmansgatan 8, Helsingfors BEHANDLADE
Läs merSamkommunerna för sjukvårdsdistrikten ska godkänna avtalet i det organ som avses i 81 1 mom. i kommunallagen (365/1995).
FULLMÄKTIGE 42 13.12.2012 AVTAL OM ORDNANDE AV SPECIALISERAD SJUKVÅRD INOM HUCS SPECIALUPPTAGNINGSOMRÅDE 2/03/00/2011 FMGE 42 Enligt 43 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska samkommuner för
Läs merLag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen
Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1
Läs merStatsrådets förordning
Reviderad utkast 5.5.2017 kl. 14.00 Statsrådets förordning om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 45 i hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPatientens rättigheter
Patientens rättigheter Broschyrer 2002:8swe Patientens rättigheter För att förbättra patientens rättsskydd har man i Finland stiftat en lag om patientens ställning och rättigheter. Lagen gäller hela hälso-
Läs merPatientens rättigheter
Beställning av broschyren: E-post: lahettamo@yliopistopaino.fi Fax: (09) 7010 2370 Yliopistopaino, expedition, PB 26, 00014 Helsingfors universitet 2005:5swe Minimibeställning 50 ex. Social- och hälsovårdsministeriet
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 236/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors
Läs merRP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.
RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen
Läs merNSM ärende. Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde,
2017-05-09 Daterad 7-05 5-11 NSM ärende Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde, 2017-04-20 Hänvisning till: Fysisk utvecklingsplan, Malmö 2017-04-20 med underliggande dokument:
Läs merKundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.
Läs mer1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING
1992 rd - RP 287 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om specialiserad
Läs merOfta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen
19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar
Läs merFörslag till kursämnesbeskrivningar
Förslag till kursämnesbeskrivningar Neonatologi 2013-12-02 Innehåll 1 Perinatalmedicin, genetik, missbildningar och syndrom. Etik och lagstiftning... 3 2 Respiratoriska och kardiovaskulära problem inklusive
Läs merKundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel
Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 2 september 2013 652/2013 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska
Läs merKundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och
Läs merAnvisning 10/2013 1 (6)
Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 187/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om Nationalgalleriet och ändring av 3 och 10 i lagen om begränsning av utförseln
Läs merÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Läs merStatsrådets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden
1 UTKAST 19.5.2016 Statsrådets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 50 i
Läs merSocial- och hälsovårdsministeriet
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden Utfärdad i Helsingfors den 23 september 2014 I enlighet med
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen
Läs merRP 203/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att två nya paragrafer tas in i socialvårdlagen.
Läs merHANDIKAPP. Träning ger färdighet (SOU 2015:98) Sundbyberg Dnr.nr: S2015/07487/FS
HANDIKAPP Sundbyberg 2016-04-12 Dnr.nr: S2015/07487/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Träning ger färdighet (SOU 2015:98)
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården
8.3.2018 Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster
Läs merFASTIGHETSAFFÄR GÄLLANDE EKÅSENS SJUKHUS MELLAN RASEBORGS STAD OCH SAMKOMMUNEN HNS
FULLMÄKTIGE 14 13.06.2012 FASTIGHETSAFFÄR GÄLLANDE EKÅSENS SJUKHUS MELLAN RASEBORGS STAD OCH SAMKOMMUNEN HNS 336/02/07/2012 FMGE 14 Fastighetsaffär HNS styrelse godkände 11.10.2010 ( 150) den psykiatriska
Läs merRP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård
RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster
Läs merFår man vara sjuk på svenska???
Vem vårdar vem? 10.10.2013 Effektiv vård för patientens bästa - på patientens modersmål Vaikuttavaa hoitoa potilaan parhaaksi - potilaan äidinkielellä Stig Stolt Specialplanerare HNS-Servis Får man vara
Läs merDETALJMOTIVERING. Lagförslag. Lag om produktion av social- och hälsotjänster
DETALJMOTIVERING Lagförslag 3 Definitioner. Det föreslås att till paragrafen fogas som punkterna 6 och 7 definitioner av sjukhus och av tjänsteenhet för krävande socialvård. Definitionerna behövs för att
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården
1 Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsovårdstjänster
Läs merAntalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder
Läkare 2016 Antalet läkare ökar I Finland fanns det 1.1.2016 sammanlagt 28 565 legitimerade läkare. Av dessa var 20 970 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bosatta i Finland. I vårt land finns 262
Läs merSOF Strategiplan
SOF Strategiplan 2018-2020 Strategier för Svensk Ortopedisk Förening 2018-2020 Baserat på en analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter Fastställd 2017-11-28 av SOF styrelse efter (i) beredning
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården I enlighet med statsrådets beslut ändras i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992)
Läs merRP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Läs merpenning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen.
1994 rd - RP 65 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av Il lagen om avskiljande av mänskliga organ och vävnader för medicinska ändamål och 4 a sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS
Läs merPromemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009
Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december
Läs merANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV VISSA AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLINGAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN
5.2.2018 ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV VISSA AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLINGAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar
Läs merFörslag till ny universitetslag
Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna
Läs merHelsingfors stad Föredragningslista 1/ (5) Stadsfullmäktige Stj/
Helsingfors stad Föredragningslista 1/2016 1 (5) 8 Överföring av polikliniken för äldrepsykiatrisk konsultation och teamet för neuropsykiatrisk konsultation till samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
Läs merÖverbeläggningsavgift och förhandsmeddelande
FULLMÄKTIGE 14 31.03.2009 ÖVERBELÄGGNINGSAVGIFTER 2008 OCH UTVECKLING AV ÖVERBELÄGGNINGSFÖRFARANDET 79/02/05/00/2009 FMGE 14 Bakgrunden till överbeläggningsförfarandet (tidigare bötesdagsförfarandet till
Läs merPåkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB
HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 27.3.2015 2014/0256(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för
Läs merAkademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 15 april 2011 340/2011 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om Utfärdad i Helsingfors den 6 april I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets
Läs merGrundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER
Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER 1 kap. KOMMUNALFÖRBUNDET 1 Kommunalförbundets namn och hemort Kommunalförbundets namn är Oasen boende- och vårdcenter k.f. med arbetsnamnet
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om grunderna för brådskande vård och förutsättningarna för jour inom olika medicinska verksamhetsområden I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 50 7 mom. i hälso-
Läs merKundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel
Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 9.5.2017 - 9.5.2017 - Vad är en kundsedel? Social- och hälsocentralen, tandkliniken
Läs merVarierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015
Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merRP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget
Läs merAntalet läkare ökar kraftigt
Läkare 2013 1 Antalet läkare ökar kraftigt Den 1 januari 2013 var antalet legitimerade läkare i Finland 26 144. Av dem var 19 865 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bodde i Finland. Allt fler läkare
Läs merSocial- och hälsovårdsministeriets förordning
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om prehospital akutsjukvård I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 41 och 46 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010),
Läs merSocial- och hälsovårdsministeriets förordning. om prehospital akutsjukvård STM094:00/2016 UTKAST
STM094:00/2016 UTKAST 30.3.2017 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om prehospital akutsjukvård I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 41 och 46 i hälso-
Läs merFörlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom
Läs merINSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN
Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens
Läs merRP 91/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen ändras.
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås
Läs merANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN
ANVISNINGAR: BEGRÄNSNING AV KOMMUNERNAS OCH SAMKOMMUNERNAS RÄTTSHANDLIN- GAR INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Lagen om begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av utredning, diagnostik, icke-kirurgisk och kirurgisk behandling samt uppföljning av yttre medfödda missbildningar, utredning, diagnostik,
Läs merSFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur
Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merKYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN
Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013
Läs merEsbo stad Protokoll 24. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1
Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1 4468/06.00.00/2012 Social- och hälsovårdsnämnden 116 22.11.2012 Stadsstyrelsen 375 17.12.2012 24 Fråga om att trygga vården av reumapatienter Beredning och upplysningar:
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling
Läs merBegäran om utlåtande SHM
Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Finlandssvensk samling rf 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Carola Antskog 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen
Läs merCentralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden
Läs merUTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER
Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,
Läs merRP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om gränsöverskridande hälsooch sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om gränsöverskridande
Läs merBeslut. Lag. om ändring av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
RIKSDAGENS SVAR 396/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om yrkesutbildade personer och av vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition
Läs merRP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 48 b och 48 f i lagen om grundläggande utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Läs merRP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merRapport från Utredningen om nytt universitetssjukhus
Landstingsstyrelsen Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Förslag till beslut 2003-03-18 Ärende 7 LS 0201-0049 Rapport från Utredningen om nytt universitetssjukhus Landstingsstyrelsen
Läs mer13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN
13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN 2018-0329 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0329 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Planeringsenhet
Läs merRP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.
Läs merANMÄLNINGAR TILL LÖF 2018
En ANMÄLNINGAR patientförsäkring TILL LÖF för 2018 alla ANMÄLNINGAR TILL LÖF 2018 FÖR HELA SVERIGE OCH LANDSTINGET SÖRMLAND 1 av 5 1 LÖF PÅ TRE MINUTER Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) är
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 8 september 2006 Nr 764 769 INNEHÅLL Nr Sidan 764 Lag om ändring av lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland... 2297 765 Statsrådets förordning
Läs merUTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER
Bildningsnämnden 30 08.04.2015 Stadsstyrelsen 185 01.06.2015 UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö
Läs merGRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN
1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1
Läs merRegionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen
ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016
Läs merNÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet
Läs merRP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 b och 60 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta
Läs merVad innebär valfriheten för mig?
Vad innebär valfriheten för mig? Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 1 Valfriheten i korthet Valfriheten inom social- och hälsovården blir större än i nuläget. Målet är att valfriheten
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om statsunderstöd till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen
Läs merBREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner
BREV 1 (2) 5 maj 2010 Till fakulteter och fristående institutioner INTRODUKTION AV KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONALEN Styrelsen för Helsingfors universitet har vid
Läs merYTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)
1 (5) Er beteckning S2017/03549/FS s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)
Läs merRP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.
RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merUTKAST TILL STATSRÅDETS FÖRORDNING OM FASTSTÄLLANDE AV HYRA MEL- LAN KOMMUNER OCH LANDSKAP UNDER EN ÖVERGÅNGSPERIOD
BILAGA 1(5) UTKAST 17.5.2018 UTKAST TILL STATSRÅDETS FÖRORDNING OM FASTSTÄLLANDE AV HYRA MEL- LAN KOMMUNER OCH LANDSKAP UNDER EN ÖVERGÅNGSPERIOD 1. Förslagets huvudsakliga innehåll Det föreslås att det
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING för
MALL VERKSAMHETSBESKRIVNING Skånes Universitetssjukhus Elisabeth Olhager Verksamhetschef 046-178286 Datum 20160812 1 (9) VERKSAMHETSBESKRIVNING för Förvaltning/ division/ verksamhetsområde/ området: Skånes
Läs mer