RAPPORT. Beteckning/diarienr (9) Specialitetsgrupp Allmänmedicin Ert datum Er beteckning

Transkript

1 RAPPORT Datum Beteckning/diarienr (9) Specialitetsgrupp Allmänmedicin Ert datum Er beteckning FRAMTIDSPLAN PRIMÄRVÅRD Perspektivet har övriga medicinska specialiteter subspecialiserats i så stor utsträckning att de samlats till ett fåtal regioncentra. Primärvården sköter akuta bedömningar, basala utredningar och återkommande medicinska kontroller oavsett medicinskt område. Det gäller både somatisk och psykisk ohälsa för alla åldrar. Även behandling och rehabilitering som inte kräver subspecialistens kompetens sköts inom primärvården. Det innebär att mycket av det traditionella specialistuppdraget återfinns inom ramen för primärvården. För att klara detta har både personella / kompetens-, tekniska och ekonomiska resurser tillförts primärvården. Primärvårdens läkare består av dels dagens allmänläkare, som gör den första läkarbedömningen inklusive initial utredning av nytillkomna symtom och slutbehandlar lättare sjukdomar av mer akut karaktär och dels av andra specialistläkare inom primärvården med ansvar för olika diagnosområden. Från alla nivåer,( riksnivå, medicinska lärosäten, den politiska och tjänstemannaledningen i landstinget), prioriteras läkartillgången inom primärvården. Tillgången på generalistkompetens, både inom allmänmedicin och andra specialiteter i primärvården är en nödvändig förutsättning för ett fungerande hälso- och sjukvårdsystem. Även övriga personalgrupper inom primärvården har delats in i kategorier där en del arbetar med första bedömningen av nya medicinska åkommor/symtom och resten subspecialiserat sig inom olika medicinska områden. Detta gäller således t ex sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer/samtalsterapeuter, dietister. Primärvården svarar för första bedömningen dygnet runt för akuta primärvårdsfall och har för detta även läkare med s.k. akutläkarkompetens anställda. Primärvårdens jourmottagningar ligger fördelade utefter geografi och befolkningstäthet i länet så att dessa kan nås med biltransport inom ca 60 minuter. Flera primärvårdsenheter delar på ansvaret för dessa jourmottagningar. Telefonrådgivning vid akuta tillstånd sköts via en gemensam funktion i Dalarna dygnet runt. För icke akuta tillstånd har primärvården en tillgänglighet per telefon via telefonrådgivning och webben vid varje enhet. Vid varje enhet finns även mottagningsverksamhet för alla personalkategorier som arbetar i primärvården. Se ovan. Man har ett väl utvecklat teamarbete inom enheten varför behovet av internremittering försvunnit. Dessa enheter har i allmänhet inte fler än individer listade och är fördelade utefter befolkningscentra. Mottagningarnas öppettider följer den listade befolkningens behov. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Box 712 Vasagatan FALUN Falun E-post: landstinget.dalarna@ltdalarna.se

2 (9) I primärvården finns även vårdplatser där man kan lägga in t ex äldre patienter som behöver vård vid tillfälliga sjukdomar/ patienter med tillfällig försämring av kroniska sjukdomar och patienter som genomgår en utredning som kan göras snabbare med patienten inneliggande. I anslutning till dessa vårdplatser finns möjlighet till provtagning och analyser av ofta förekommande prover, resurser för vissa röntgenundersökningar och andra undersökningar t ex skopier. Hjälp med bedömning av vissa lab.svar sker med hjälp av konsultläkarkompetens. Bedömning av röntgenbilder görs av specialistläkare inom Bild- och funktionsmedicin och sker via bilder/svar på distans. Konsultation av andra specialister kan också ske på distans via video eller annan bild-/ljudteknik. Primärvården arbetar förebyggande med primärprevention via MHV, BHV och Ungdomsmottagning i första hand. Flera primärvårdsenheter samarbetar ofta med ett gemensamt ansvar för dessa verksamheter. Sekundärprevention är en naturlig del i mottagningsverksamheten, kompletterad med patientutbildningar i grupp. En väl fungerande samverkan finns med andra samhällsaktörer. I samverkan med kommunen bedrivs ett primärpreventivt arbete mot de äldre i befolkningen där primärvården bidrar med den medicinska kompetensen. I primärvården finns verktyg för att nå även marginaliserade patientgrupper. Primärvården bidrar med kunskap om faktorer som främjar en god hälsa och hur befolkningen kan tillägna sig dessa. PRIMÄRVÅRDENS UTVECKLING FÖR ATT NÅ VISIONEN 2025 INLEDNING. Vi har gått från förändring via förbättring till förnyelse och går nu över i en förvandlingsfas. I omvandlingen av primärvården är det av yttersta vikt att bibehålla och utveckla primärvårdens kärna som kännetecknas av följande ledord: Helhetssyn Kontinuitet Kvalitet Tillgänglighet Primärvårdens värdegrund och den breda kompetensen ger trygghet för patienterna. För att klara framtidens hälso och sjukvårdsuppdrag inom begränsade ekonomiska ramar krävs en utbyggnad av primärvården. Primärvården måste vara lätt att nå, både via telefon, Internet och direkt. En hög kontinuitet med god kännedom om patienterna skapar trygghet.

3 (9) Genom en väl utbyggd förstalinjesvård åstadkoms mer vård för pengarna. Helhetssynen bidrar till en säkrare vård. Ökat ansvar till primärvård i ett samlat hälso- och sjukvårdssystem leder till färre hänvisningar till specialistvård. En väl utbyggd primärvård i hela länet är en förutsättning för att kunna ge vård på lika villkor även i glesbygd. Andelen äldre i befolkningen kommer att öka och därmed antalet patienter med flera kroniska sjukdomar och med varaktiga funktionsnedsättningar. För att klara vården för denna grupp krävs tillgång till generalistkompetens i team med kompetenser från den egna primärvården, andra personalkategorier och även andra specialiteter, men också i samverkan med specialist inom läns- och regionvård och med kommunen. Struktur, samverkan Verksamhetsorganisation. Primärvården bedrivs i ett vårdvalssystem med en blandning av privata och offentliga aktörer. Patientens val styr resursfördelningen. Uppdraget är lika över länet vilket ger förutsättningar för en jämlik vård. Hälso- och sjukvården blir allt mer subspecialiserad vilket medför att specialistklinikerna behöver ha ett allt större befolkningsunderlag för att få tillräckligt med patienter. Specialistvården kommer i större utsträckning behöva bedrivas vid färre utbudspunkter. Det ökar kravet på att den basala vården kan klara allt mer av den vanliga vården. Medicinska utredningar behöver i stor utsträckning kunna göras lokalt och kraven på eftervård kommer att öka. Patienterna ska lokalt ha tillgång till: Telefonrådgivning vid varje enhet, gemensam telefonrådgivning vid akuta tillstånd dygnet runt. Mottagningar med tillgång till allmänläkare, specialistläkare, distriktssköterskor, specialistsjuksköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, samtalsterapeut, psykolog, BMA, dietist. Tid för undersökning och bedömning utan onödig fördröjning. Vårdnära analyser, röntgen, telemedicin, andra former av medicinska utredningar (ex. ekokardiografi, arbetsprov) Enheter som i allmänhet inte har fler än individer listade. Gemensamma jourmottagningar bemannade med akutläkare för akuta tillstånd med dygnetruntansvar

4 (9) Vårdplatser lokalt Vård via Internet. Patient Patienten tar ansvar både för sin egen hälsa och för sin sjukdom/sjukdomar. Utvecklat förebyggande arbete Patientutbildningar för stora diagnosgrupper Självhjälpsgrupper IT lösningar underlättar både för att nå information om vården, information om sjukdomar och behandling och för kommunikation med vården. Egenkontroller av ex diabetes, blodtryck Webvård Hjälpmedel som prevention/egenansvar För patienter som inte klarar ett utökat egenansvar skapas en proaktiv fast vårdkontakt som ger trygghet Vårdprocesser Ger en minskning av dubbelarbete, säkrare vård, och en ökad följsamhet till best practise Gemensamma vårdprogram för stora patientgrupper med tydlig ansvarsfördelning patient-primärvård-specialistvård. Vårdprogrammen ska också tydliggöra ansvarsfördelningen inom primärvården där allas kompetens nyttjas optimalt, ex sjuksköterska, sjukgymnast etc. IT system, journalsystem som stöder rätt process Utvecklat teamarbete inom primärvården och med specialistsjukvården och kommunen. Vårdutvecklare finns både lokalt och centralt som stöd Kvalitetsutveckling liksom kvalitetsuppföljning ska vara en integrerad del av arbetet.

5 (9) Medarbetare Ständiga förbättringar ska vara en del av det vardagliga arbetet. Tid ska finnas avsatt för förbättringsarbeten Kompetensutvecklingsplaner ska finnas och vara kopplat till behörighet att utföra olika arbetsuppgifter (körkort). Kompetensutveckling är obligatorisk Möjlighet till vårdnära forskningsarbete En helt avgörande förutsättning för att nå visionen 2025 är att läkarrekryteringen till primärvården säkras. Det måste bli attraktivt att arbeta över hela bredden inom respektive specialitet för både läkare med allmänmedicinsk kompetens liksom övriga specialistkompetenser. Handledning av unga läkare och studenter måste få ta tid. Kontinuitet och långsiktighet bör stimuleras. En välvillig inställning till individuellt anpassade arbetstider Ett välfungerande teamarbete på arbetsplatsen Väldefinierade rutiner som stöd till patientsäkerheten En god arbetsmiljö ett gott arbetsklimat Sluten vs öppenvård Mer kommer att göras i öppenvård och mer av utredningar görs lokalt. Multisjuka/sviktande patienter vårdas i större utsträckning inom hemsjukvården. En överföring av slutenvårdsplatser från specialistkliniken till primärvården för korttidsvård, i samverkan med kommunen. Vårdplatser ska finnas lokalt. Ansvaret för dessa är beroende av hur hemsjukvårdsuppdraget växlas. Rehab, eftervårdsplatser behöver finnas i större utsträckning lokalt.

6 (9) Samverkan Samverkan mellan specialistsjukvården och primärvården utvecklas för de akut sjuka och omhändertagandet struktureras så att resurserna prioriteras för multisjuka. Första bedömningen för akuta primärvårdsfall styrs från specialistsjukvårdens akutmottagningar till primärvården. Samverkan utökas med kommunerna; Gemensamma verksamheter/nära samarbete kring missbruksproblemaik, barn o unga, familjecentraler, rehabilitering bl a. Vårdprogram tas fram gemensamt mellan specialistsjukvården, primärvården och kommunerna för de stora patientgrupperna. Vårdens processer är väldefinierade, accepterade och efterlevs. Forskning, utveckling, utbildning Utvecklingsresurser skapas nära verksamheterna. Genombrottsmetodik etc. Utrymme ska finnas i vardagen för att arbeta med förbättringar, gäller alla personalkategorier Forskningstjänster ska finnas i samverkan med CKF. Forskningen ska vara verksamhetsnära. Standardiserad journaldokumentation underlättar uppföljning av vården och ger underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete Primärvårdens kvalitetsbokslut utvecklas och används Kvalitetsforum skapas på olika nivåer inom primärvården. Rutiner skapas för Implementering. Kompetensplaner för alla medarbetare tillgång till utbildningar, e-lärande. IT stödet underlättar för att göra rätt. Se över vårdskador med utvecklingsperspektiv Införa och starta samarbete mellan vårdutvecklare - studenter/utbildningsläkare som möter verksamheternas utvecklingsbehov..

7 (9) Utveckla ST-läkarstöd för utveckling o forskning (grundläggande nivå) Utveckla mentorprogram inom Primärvård för flertalet personalkategorier för att möta generationsväxling. E- hälsa. IT systemen ger ett stöd för information, dokumentation och kommunikation. Utvecklingen går snabbt och ger förändrade förutsättning för Hälsooch sjukvården. Utvecklingen bidrar till att minska ojämlikheter i vården då det fysiska avståndet till vården minskar i betydelse. Det är omöjligt att veta hur denna utveckling kommer att påverka verksamheten på längre sikt. I ett kortare perspektiv kan följande användningsområden vara aktuella. Patient/befolkning. Information: Information om vården (öppettider, kontaktvägar etc), sjukdomar och behandlingar, öppna föreläsningar. Kommunikation: Utökad användning av Mina Vård Kontakter. Boka/avboka tider, beställa recept/intyg. Läsa journal, provsvar Mailkontakt till och från behandlare Behandling av sjukdomar via Internet ex vis KBT Användning av bildtelefoni/videokonferens för att underlätta bedömning vid telefonrådgivning, alternativ till besök Utökad användning av hemprovtagning vid kroniska sjukdomarinrapportering av provsvar inklusive förslag till åtgärder. Rehabinsatser med stöd av videoinspelningar Dokumentation: Skriva journal innan besök, livsstilsfaktorer etc Medarbetare. Ökad kommunikation med patienter via IT system, se ovan Ökad kommunikation med vårdgrannar, ex Primärvården kan boka tider i specialistsjukvården, konsultationer Videokonferens med specialistsjukvården med och utan patient Standardiserad dokumentation inklusive beslutsstöd, standardvårdplaner och kontrollsystem. Ökad möjlighet till utdata och därmed uppföljning av resultat

8 (9) Ledning. Utökade uppföljningsmöjligheter av vårdens resultat Kommunikation med medarbetare och patienter/befolkning Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hur kan/bör arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utvecklas inom primärvården? Utveckla och bevara det som fungerar bra BVC, MVC och Ungdomsmottagningar Utveckla lokala folkhälsoråd tillsammans med kommunen för gemensamt folkhälsoarbete, kommun och landsting. Satsning på barn och ungdomars hälsa, grundskoleåldern (7-16 år ) i nära samverkan med skolhälsovården. Utveckla nya metoder och modeller för samverkan. Implementering och följsamhet till de nya Nationella riktlinjerna, sjukdomsförebyggande. Vad behöver göras för att åstadkomma denna utveckling? Resurser behövs för att skapa en struktur som stödjer det sjukdomsförebyggande arbetet med exempelvis rökavvänjning, riskbruk och kvalificerad kostrådgivning. Det behövs kontinuerlig kompetensutveckling och uppföljning av verksamheten via en landstingsgemensam Folkhälsoenhet. Primärvården behöver få tillgång till kompetens med fördjupad högskoleutbildning för sjukdomsförebyggande verksamhet liksom ökad tillgång av pedagogisk beteendemedicinsk utbildning för att leda grupper. Fortsätta arbeta integrerat med riskbrukssamtal. Ekonomiska incitament som styrmedel. Åtgärderna enl. de nationella riktlinjerna ska premieras.

9 (9) Vi når dem som har störst behov genom att all personal är involverade i arbetet samt genom samarbete med andra vårdgivare och samhällsaktörer. Hur kan patientens delaktighet och inflytande stärkas/ utveckling av empowerment? - Beteendemedicinsk utbildad personal-fokusera på de hälsofrämjande processerna. - KBT på nätet med inriktning sjukdomsförebyggande. - Självhjälpsgrupper - Information via andra forum, ex på nätet - Insatser riktade mot personalen för att stärka den personalens empowerment. Utveckla förhållningssättet till patientens krav, behov och kunskap.