Allmänläkare i Primärvården

Transkript

1 Allmänläkare i Primärvården En god läkarbemanning i Dalarnas primärvård basen för hög kvalitet och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. GOD KOSTNADSEFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR PATIENT I DALARNA BRA LÄKARBEMANNING GOD ARBETSMILJÖ FORTBILDNING HANDLEDNING TEAM FÖR- STÄRKNING TYDLIGT UPPDRAG 1/1500 P.V. ENHET REKRYTERING PRIMÄRVÅRD

2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Uppdrag...5 Uppdragsgivare... 5 Bakgrund... 6 Tidigare åtgärder...7 Mål... 8 Delmål...8 Handlingsplan förslag till åtgärder... 9 Den Goda arbetsplatsen...9 Strategisk och konkret Handlingsplan Läkarbemanning Bilagor Bilaga 1: Uppdrag...15 Bilaga 2: Studier Primärvårdens roll och betydelse...16 Bilaga 3: Framtidplan...21 Bilaga 4: Apex...30 Bilaga 5: Kriterier PV system...31 Bilaga 6: Artikel Läkartidningen...32 Bilaga 7: Primärvårdsklinik, Stödfunktion...36 Bilaga 8: Centralt stöd och organisation...37 Bilaga 9: Forskning...38 Bilaga 10: Karta vakansgrad...40 Bilaga 11: Personalredovisning läkare inom primärvården...41 Bilaga 12: Ålder...45 Bilaga 13: Arbetsgrupp och Referensgrupp...46 Bilaga 14: Upprop...47

4 Sammanfattning Ur landstingsplanen framgår att: Hälso- och sjukvårdens insatser ska genomföras och planeras utifrån ett befolknings- och patientperspektiv. Lika viktigt är också att hälso- och sjukvården är effektiv, patientsäker och tillgänglig. Det som befolkningen är i behov av ofta och mycket ska finnas nära. En stark primärvård är en förutsättning för att uppnå en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård och att kunna tillgodose befolkningens behov. För att åstadkomma en fungerande primärvård krävs en god fast läkarbemanning. För detta krävs, nu mer än någonsin, betydande insatser för läkarrekrytering, ledningsstöd och kompetensutveckling. För att rekrytera och behålla läkare i primärvården är det viktigast med åtgärder som kan bidra till en god arbetsmiljö, Den goda arbetsplatsen. Den viktigaste åtgärden för detta är att skapa en förstärkt primärvårdsledning som skall verka för nedanstående punkter: Att skapa: utrymme för läkarna att få fortbildning, tid för utveckling en rimlig storlek på uppdraget en väl fungerande struktur på arbetsplatsen inklusive rätt stöd i arbetet en fungerande samverkan både med kollegor i primärvården men också med kollegor på kliniker förutsättningar för läkare att vara delaktiga i verksamhetsutvecklingen För att kunna göra ett bra arbete behöver primärvården/läkarna ha patienternas förtroende och för att uppnå detta behöver primärvården vara tillgänglig - att finnas geografiskt nära, vara enkel att kontakta och erbjuda kontinuitet i möten. Det breda uppdraget kräver en kontinuerlig kunskapspåfyllnad. Patienterna vill ha en fast läkarkontakt och läkarna önskar fasta patienter. Primärvården har störst betydelse för prioriterade (äldre, multisjuka, kroniskt sjuka, psykiskt sjuka samt barn och ungdomar) samt socioekonomiskt utsatta grupper i samhället och dessa har också störst behov av närheten till vården. I denna handlingsplan har därmed lagts förslag kring rekrytering, verksamhetsutveckling, utbildning/handledning, fortbildning, ledningsstöd och samverkan. Sammanfattningsvis föreslås åtgärder inom följande områden: 1. Primärvårdens andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten bör ökas Utökad hälsovalsram för att inom 5 år nå en allmänläkarbemanning motsvarande 1 läkare/ 1500 listade personer. Långsiktig primärvårdssatsning Ökad tydlighet uppdrag och resurser Förstärkning av resurser runt allmänläkarna 2. Förbättrat stöd till primärvården Fortbildningssamordnare Utvecklingsstöd Sekreterare/webredaktör Uppföljningsresurs 3. Rekryteringsåtgärder Handledning Undanröja anställningshinder Internationell rekrytering Konkurrenskraftiga löner Om investeringar i primärvården görs nu finns stora möjligheter för en god framtida läkarbemanning! 4 Allmänläkare i Primärvården

5 Uppdragsgivare Landstingets politiska ledning genom landstingsstyrelsens ordförande Ingalill Persson Uppdrag Landstingets politiska ledning, genom landstingsstyrelsens ordförande, ger i uppdrag till hälso- och sjukvårdens förvaltningschef att, på ett heltäckande sätt och med bred förankring, genomföra ett utvecklingsarbete som mynnar i en strategisk och konkret handlingsplan för att uppnå en tillfredställande och stabil läkarbemanning inom Dalarnas primärvård. (Bilaga 1) Allmänläkare i Primärvården 5

6 Bakgrund En viktig bakgrund till detta uppdrag har varit det upprop som länets allmänläkare och utbildningsläkare överlämnade till Landstingets politiska och tjänstemannaledning (landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören). (Bilaga 14) Vikten av en välfungerande primärvård Ett stort antal studier visar betydelsen av en väl fungerande primärvård. En satsning på primärvård ger mer kostnadseffektiv vård, minskar effekterna av socioekonomiska orsaker till sjukdom och död och bidrar till en bättre folkhälsa. Vid Öppna jämförelser ser man att i genomsnitt c:a 14% av alla vårdplatser är upptagna av personer med slutenvårdstillfällen som är undvikbara med en optimal öppenvård. (Bilaga 2 Studier Primärvårdens roll och betydelse) Allmänläkarsituationen Dalarna Dalarnas primärvård är i en svår situation. Uppdraget växer men läkarantalet minskar. Det behövs idag ytterligare 85 allmänläkare, samtidigt som en enkät gjord hösten 2011 bland Dalarnas allmänläkare och ST-läkare i allmänmedicin, visar att endast 23 av 83 specialister och 13 av 23 ST-läkare tror att de är kvar på sin arbetsplats om 5 år (Bilaga 14 Upprop). Lönemässigt ligger allmänläkarna lägre än jämförbara grannlän, ST-läkarna ligger i nivå med grannlänen. (Bilaga 11 Personalredovisning läkare inom primärvård) Utöver detta finns en tydlig trend att allt fler arbetar deltid. Detta ses inom många olika branscher och är en generell trend i hela landet. Historisk utveckling primärvårdens roll i hälso- och sjukvårdssystemet. Uppdraget för primärvården i Sverige bygger på vårdcentralsstrukturen med ett brett åtagande och en samverkan mellan många olika kompetenser. Primärvården ska utgöra första linjens vård och ha en hög tillgänglighet samt finnas nära befolkning/patienter och kontinuitet ska vara nyckelordet. Vid jämförelser med andra länder har Sveriges primärvård en relativt låg andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten. Utifrån ett antal kriterier kan hälso- och sjukvården delas in i tre grupper gällande kostnader, organisation etc. - låg, medel och hög. Sverige återfinns i mitten medan ex. Finland och Danmark samt framförallt Storbritannien återfinns i den högsta gruppen. Lägst index har USA. (Bilaga 5 Kriterier PV system) I Dalarna gjordes en satsning på primärvården i samband med Dalamodellen (1990-talet) och primärvården hade under denna period en högre andel av Hälso och sjukvårdsramen jämfört med övriga län. Under denna period, med starkt fokus på primärvård, var verksamheten välfungerande och alla distriktsläkartjänster tillsatta. Dalarnas primärvård har haft höga kostnader för hemsjukvård, jour och för hjälpmedel. Primärvårdens ram har därefter successivt minskat och vid Nysamjämförelser idag ligger primärvårdskostnaderna på medelnivå. Sverige En likartad situation återfinns i stora delar av landet även om glesbygd/utflyttningslän i större utsträckning har problem med vakanser. Det råder en generell brist på allmänläkare i Sverige. Utöver detta har allmänläkarna en hög medelålder och under de närmsta åren kommer en stor andel gå i pension. Det finns i Dalarna ett fåtal yngre allmänläkare men mellangenerationen saknas. (Bilaga 12 Ålder) Den besvärliga situationen kring läkarbemanning inom primärvården, som nu gäller i så många delar av landet, har gjort att liknande upprop tidigare genomförts i bland annat Örebro och Värmland och nu senast i Jämtland. I Örebro har detta lett till politiskt beslut om förstärkning av primärvården med drygt 60 miljoner kronor årligen, där ena hälften utnyttjats för riktad åtgärd kring allmänläkarrekrytering och bemanning, och den andra hälften för kompetensutveckling och annan PV-satsning. Den stora bristen på fasta läkare inom primärvården gör att konkurrensen kring läkarrekrytering drivit fram också utspel för mycket långtgående lönebonus, som i vårt grannlandsting Gävleborg. Dessutom har ju 6 Allmänläkare i Primärvården

7 många landsting att hantera brister i kontinuitet och verksamhetsplanering p g a det stora beroende av korttidsvikarier, s k stafettläkare och därmed också kraftigt ökade kostnader vilket har föranlett SKL att initiera ett gemensamt arbete/projekt runt frågan (Gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag, uppdrag 61). Tidigare åtgärder Rekrytering och utbildning i Dalarna Landstinget har sedan flera år ett relativt högt antal ATtjänster och många sökande till dessa. AT-utbildningen får bra omdömen och har ett gott rykte. Svårigheten är att behålla läkarna i länet efter AT och att göra ST-tjänsterna i allmänmedicin attraktiva. Dessutom försvinner för många av ST-läkarna under utbildningen, antingen till andra län eller till andra specialiteter. Den pressade arbetssituationen i primärvården påverkar sannolikt många av våra AT-läkare i valet av specialitet och bidrar till att länet tappar ST-läkare. Läkarbristen i landet innebär att det inte är realistiskt att förbättra vakanssituationen enbart genom att försöka rekrytera färdiga specialister i Sverige. Flera enkätundersökningar visar att den viktigaste parametern vid val av specialitet och arbetsplats är det man kallar den goda arbetsplatsen. De viktigaste faktorerna är kollegial samverkan, god bemanning och en strukturerad mottagning. Huvudmannaskap för mottagningen (privat eller landstingsdriven) var ointressant och påverkade inte trivseln på arbetsplatsen. (Bilaga 6 Läkartidningen 37/2012) Problemet med läkarvakanser inom primärvården har funnits i många år och under åren genomfördes ett utvecklingsarbete som fick namnet Apex = spets. (Bilaga 4 Apex) Trots den pressade situation som Hälso- och sjukvården har befunnit sig i har följande åstadkommits: Studierektorsorganisationen har utvecklats Mötesplatser för ST-läkare i allmänmedicin finns och drivs av dem själva Hemsida för ST i allmänmedicin Antalet ST-läkare har ökat samtidigt som omsättningen har varit stor En något ökad känsla av sammanhörighet inom primärvården Internationell rekrytering har tidigare gjorts och har då varit riktade mot ex. Polen, Österrike, Holland och senare framförallt Tyskland. Denna rekrytering har inneburit ett viktigt tillskott till primärvårdens bemanning. Det saknas en utvärdering av dessa insatser men det finns en bild av att omhändertagandet efter ankomsten till Dalarna har varit bristfällig, framförallt har det saknats stöd med praktiska problem (dagisplatser, arbete till medföljande etc.) och anpassning till samhället utanför arbetet. När vi rekryterar en läkare så rekryterar vi en hel familj. Idag har landstinget egen anställd språklärare och det pågår ett arbete inom HR för att kunna ge ett bättre stöd. Det har tagits fram ett utbildningskoncept för ST-läkare med legitimation men som inte har gjort AT (introduktionstjänst) som syftar till att skapa möjligheter för läkarna att lära känna det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Det finns behov av rutiner och resurser för hur vi ska ta tillvara spontanansökningar från andra länder och för läkare med utbildning utanför EU som saknar legitimation. Allmänläkare i Primärvården 7

8 Mål Handlingsplan färdigställd En handlingsplan för en stabil läkarbemanning för den politiska beslutsnivån, som beskriver hur en väl fungerande primärvård som bas ger kostnadseffektivitet för hela sjukvårdssystemet och en ökad tillgänglighet för hälso- och sjukvårdens alla delar. Delmål De av arbetsgruppen identifierade förbättringsområden där mandat ligger hos tjänstemannaledning påbörjas omgående. Aktiviteter planeras och påbörjas som underlättar att nå en tillfredställande och stabil läkarbemanning. 8 Allmänläkare i Primärvården

9 Handlingsplan förslag till åtgärder För att vända utvecklingen krävs åtgärder inom många olika områden och på olika nivåer. Åtgärderna ska syfta till att skapa de goda arbetsplatserna så att vi kan locka nya läkare till primärvården och behålla de vi har idag. För att åstadkomma detta behöver kunskapen och förståelsen för primärvårdens betydelse för hela hälsooch sjukvårdssystemet öka och åtgärderna måste vara förankrade i hela hälso- och sjukvården. De syftar till att åstadkomma en genomtänkt och långsiktig plan för rekrytering, förbättrat stöd till ledningen och utrymme för att fortbildning/utveckling och forskning. Den Goda arbetsplatsen Primärvårdens andel av den totala Hälso- och sjukvårdsbudgeten bör ökas. Genom en utökad hälsovalsram ges förutsättningar för att uppnå en läkarbemanning motsvarande 1 distriktsläkare/1500 listade personer. En orsak till bristande arbetsmiljö är att arbetsbelastningen blir för hög om det är brister i bemanningen. Oaktat svårigheterna att rekrytera och att det kan ta tid innan målet nås är ett inriktningsbeslut om ovanstående bemanning en viktig signal som också innebär ett hopp för framtiden. Det behöver skapas en ökad tydlighet mellan uppdrag och resurser. Vid beslut om förändrat uppdrag till hälso- och sjukvården behöver en genomlysning göras av hur hela systemet påverkas. Vid överföring av arbetsuppgifter mellan enheter i hälso- och sjukvården eller vid nya uppdrag/ riktlinjer måste resursbehov beräknas och tillföras. Det finns en frustration i primärvården att inte kunna ta emot arbetsuppgifter som verksamheten skulle kunna klara om resurser fanns. Med en ökad tydlighet uppdrag/resurser skapas en större acceptans för nya arbetsuppgifter, underlättar implementering av nya riktlinjer och gör det lättare att fördela arbetet utifrån patienternas behov. Det finns ett behov att stärka resurserna runt allmänläkarna, framför allt i bristsituationer, för att avlasta de arbetsuppgifter som inte är nödvändiga att läkare utför. Exempel på detta är registreringar i kvalitetsregister, bättre tillgång till undersköterskeassistans Genom en övergripande primärvårdssatsning på alla yrkesgrupper skapas förutsättningar för att åstadkomma en mer kostnadseffektiv hälsooch sjukvård som också kan bidra till en bättre folkhälsa, minska effekterna av socioekonomiska skillnader på risken för sjukdom och död. En allt större andel av befolkningen har komplexa sjukdomstillstånd som har behov av generalistkompetenser. Förbättrat stöd till primärvården. Primärvården har speciella förutsättningar eftersom verksamheten är konkurrensutsatt och stora förändringar har/skall genomföras (hemsjukvård etc.) Utöver detta är verksamheten geografiskt spridd med krav/ behov av samverkan både in mot övrig hälso- och sjukvård men också med kommuner och andra myndigheter (försäkringskassa, arbetsförmedling etc.) För att ge primärvårdens verksamhetschefer bättre förutsättningar behöver centrala stödfunktioner utvecklas. Den landstingsdrivna primärvården kan jämföras med en länsklinik. Genom en ökad intern samverkan kan en mer konkurrenskraftig verksamhet skapas. Primärvården behöver en instans med stödfunktioner enligt nedan, där stödfunktionerna har identifierats utifrån primärvårdens behov. Fortbildningssamordnare. För att skapa och driva en aktiv fortbildningsverksamhet för primärvården, stimulera forskning och utveckling och för att uppnå en processorienterad fortbildning i samverkan med övrig hälso- och sjukvård och kommuner. För att utveckla fortbildningsforum och andra former av stöd till allmänläkare, ex handledning. För uppdraget behövs allmänläkarkompetens. Vårdutvecklare. För att, i samverkan med verksamhetschefer, utveckla arbetssätt som kan bidra till att skapa en bättre arbetsmiljö, utveckla teamarbete samt ge stöd i arbetet med vårdriktlinjer, kvalitetsarbete, överenskommelser om arbetsfördelning och underlätta samverkan med vårdgran- Allmänläkare i Primärvården 9

10 nar samt ge stöd till specialitetsgrupp allmän medicin och chefsläkare. Sekreterare/webbredaktör. Eftersom primärvården är geografiskt spridd är kommunikation via många olika kanaler viktiga för att skapa delaktiga medarbetare. Utöver detta finns ett stort behov av att förbättra uppföljningen av verksamheten för att utvärdera att åtgärder har effekt, tidigt signalera vid brister i arbetsmiljö etc. Det finns ett behov av tillgång till hälsoekonomisk kompetens, controllerfunktion. Rekryteringsstrategier. Åtgärderna måste bidra både till nyrekrytering och ge förutsättningar för att behålla de läkare som finns idag. Arbetet med rekrytering behöver synliggöras och vara tydligt. Det behöver utvecklas en sammanhållen kedja utifrån kandidat läkarassistent - vikariat före AT - AT - vikarierande underläkare - ST till färdig specialist för att fånga alla möjligheter till långsiktig rekrytering. Villkoren/arbetsmiljön för utbildningsläkarna måste förbättras/säkras. Utveckla/förbättra handledning till utbildningsläkare både utbildade i Sverige och läkare från andra länder t ex genom utbildningsvårdcentraler. Identifiera hinder för anställning och utveckla flexibla anställningsformer (årsarbetstid, pensionerade läkare, forskningstjänster). Fortsatt internationell rekrytering men ta tillvara de erfarenheter som tidigare gjorts (förbättrat omhändertagande efter ankomst till Dalarna, individanpassad språkutbildning, mentorskap). Konkurrenskraftiga löner inklusive lönestege för ST-läkare. Ökad kunskap om primärvård i befolkning och hos samverkansparter Genom information öka kunskapen om allmänläkarnas kompetens och uppdrag och vilka kompetenser i övrigt som finns i primärvården. Genom en ökad kunskap skapas en större förståelse för vad primärvård är, vilket underlättar för patienterna att söka på rätt vårdnivå och känna sig trygga med det. Det ger förutsättningar för att göra en bättre arbetsfördelning och att fatta väl underbyggda beslut. Rätt patient på rätt nivå, tillgänglighet utifrån lokala förutsättningar. En kostnadseffektiv Hälso- och sjukvård kräver en stabil primärvård! En stabil primärvård behöver en bra läkarbemanning! För att uppnå en bra läkarbemanning behövs: Utrymme för fortbildning och utveckling Långsiktig, genomtänkt rekrytering Stöd till ledningen 10 Allmänläkare i Primärvården

11 Strategisk och konkret Handlingsplan Läkarbemanning Aktiviteter kopplade till åtgärdsförslag sid Saknas: 1=fortbildningssamordnare, 2=vårdutvecklare, 3=webredaktör 4=hälsoekonom Åtgärder och aktiviteter I punktform 1. Den goda arbetsplatsen; åtgärder för att skapa (utrymme för fortbildning/utveckling, rimligt uppdrag, fungerande struktur, kollegial samverkan, delaktighet) Planerad tid för utveckling och kompetensutveckling Tillgång till lokala/länsgemensamma utbildningar, kompetensutvecklingsplaner Minska dubbeljobb, onödigt arbete =utveckla samverkan Skapa riktlinjer för prioritering, internt i primärvården. Uppdragsbegränsningar Planerad tid för teamarbete Planering för frånvaro Skapa förståelse för situationen i PV hos samverkansparter Utveckla kommuniktionsvägarna och skapa utrymme för deltagande i utvecklingsarbete Utveckla informationsvägar, nyhetsbrev, mailrutiner, fi lter Internt arbete med ständiga förbättringar Vinster/Effekt Kopplat till åtgärd och aktivitet Öka attraktionen för arbete i PV, lättare att rekrytera och behålla läkare på alla nivåer (AT; ST DL) Öka/bibehålla läkarnas professionella kompetens Primärvårdsgemensamma riktlinjer för prioriteringar ger minskad stress på enskild. Utveckling av teamarbete, BEON, (bästa effektiva omhändertagande nivå) Hur Kopplat till åtgärd och aktivitet Ansvar Tjänsteman Nu Långsiktigt PV s verk chefer behöver göra ett gemensamt arbete runt läkarplanering, (tid för adm, kurser, teamarbete etc) Inkl sprida goda exempel Rätt kompetens till rätt patient. PV samordnare V chefer + *saknas 2 Avvikelserapport nov. Förv chef Implementera rutin samverkan Förv chef Utveckla lokala träffar, utbildning Vårdcentralsträffar Utveckla konsultstöd via telefon/video Utveckla rutiner för avvikelser Områdes- samordnare+ *saknas 1+2 Auskultation i PV från klinikerna, läkare + chefer Auskultation i PV från klinikerna, läkare + chefer FV chef Översyn/utveckling av övr, spec ST utformning, PV placering FV chef Riktlinjer för prioriteringar - förankra politiskt FV chef Skapa mötesplatser ex lokala DL möten, FQ grupper, Balint Saknas 1 V chefer Studierektorer Dokumenthanteringssystem Rutin dokument hålls levande/ uppdateras Proj ledare ledningssystem Identifiera hinder i flöden och processer Identifiera hinder i flöden och processer Verksamhetschefer Saknas 2 Kräver politiskt beslut Beslutsunderlag Allmänläkare i Primärvården 11

12 Åtgärder och aktiviteter I punktform 2. Skapa tydlighet mellan uppdrag och resurser. Vid beslut, alltid ta hänsyn till hela HoS systemet, vad påverkas runt om? 3.Öka primärvårdens andel av den totala HoS budgeten 4. Förbättrat stöd till primärvårdens chefer och till landstingsledningen Vinster/Effekt Kopplat till åtgärd och aktivitet Ökad delaktighet från verksamheten, ökad acceptans för nya arbetsuppgifter. Lättare att implementera. Underlättar för att arbetsfördela rätt dvs att patientens behov styr. Mindre risk att oförutsedda effekter uppstår. Kösatsning Ger mer varaktiga förbättringar, långsiktighet Minskad totalkostnad. Bättre vård för de grupper som behöver generalister etc, se studierna. Minska belastningen på akutmottagningar. Minska onödiga inläggningar. Minskat omarbete, smidigare flöde för patienten Ökad samverkan internt i PV. Mindre belastning på cheferna, mer görs gemensamt. Bättre kommunikation till medarbetare, högre delaktighet. Underlätta kompetensutveckling för läkare. Hur Kopplat till åtgärd och aktivitet Nu Långsiktigt Utveckla metoder för att beräkna kostnader, ska utgöra en del av beslutsunderlag vid förändringar Utveckla specialitetsgruppens uppdrag och roll ex vårdöverenskommelser, gemensamma vårdprogram. Tydligt administrativt stöd till läkare (Beslutstöd) Ramökning 1/1500 Central stödfunktion Löner Ramökning 1/ år Skapa ekonomiska förutsättningar för adekvat fortbildning, kval mått? Stödresurser, se Bilaga Stödfunktion/ PV klinik Stödresurser, Se Bilaga Stödfunktion/ PV klinik Fortbildning, skapa tydlighet runt krav, kompetensplaner Ansvar Tjänsteman Ek dir + saknas 4 PV samordnare + saknas 2, 3 Kräver politiskt beslut Beslutsunderlag Politiskt beslut Underlag Politiskt beslut Underlag Politiskt beslut Underlag Politiskt beslut Underlag 12 Allmänläkare i Primärvården

13 Åtgärder och aktiviteter I punktform 5. Rekryteringsstrategier Strategier för rekrytering från kandidat till DL Förbättrad handledning Internationell rekrytering Utveckla samverkan PV- kliniker Identifiera hinder för anställning Konkurrensstarka löner Kandidater Storlek på Vårdcentral 6. Förbättra uppföljningen, ex av Antal besök/dl Vakanser Fortbildning Övertid Vinster/Effekt Kopplat till åtgärd och aktivitet Fler väljer ST allmän medicin - Minskat behov/beroende av hyrläkare Ökat förtroende i befolkningen Ökat förtroende övriga HoS och kommun Möjlighet att utveckla vårdprocesser Kunna skapa gemensamma bilder medarbetareledning Mer kunskap/förståelse hos ledningen Möjlighet att agera tidigt Hur Kopplat till åtgärd och aktivitet Ansvar Tjänsteman Nu Långsiktigt Utveckla handledning SR, VC, PV samordnare Utveckla gemensamma utbildningar/ träffpunkter Saknas 1 + studierektor Mentorskap Studierektor Utveckla lönekriterier under ST Lönebevakning Glesbygd lönar sig Lönebevakning Glesbygd lönar sig Pers dir + verk chefer Utöka möjlighet till flexibla anställningar, ex prova DL anställning utan eget distrikt, årsarbetstid Skapa möjlighet att pensionsspara Identifiera andra hinder för anställning Utöka möjlighet till flexibla anställningar, ex prova DL anställning utan eget distrikt, årsarbetstid Skapa möjlighet att pensionsspara Identifiera andra hinder för anställning Pers dir Info om PV och anställningar på externa webben förbättras Info om PV och anställningar på externa webben förbättras Pers dir Saknas 3 Omhändertagande efter hitkomst förbättras. Språkutbildning Pers dir + saknas =rekryterings grupp Analys och koppling till förbättringsarbeten Utveckla Bildrapporter + utbildning Utveckla rapporter Heroma Ek dir Pers dir PV samordnare + Saknas 4 Kräver politiskt beslut Beslutsunderlag Allmänläkare i Primärvården 13

14 Åtgärder och aktiviteter I punktform Vinster/Effekt Kopplat till åtgärd och aktivitet 7.Forskning, fortsatt utveckling CKF-PV. Grund för PV utveckling Rekryteringsbefrämjande Utvecklar utbildning AT/ ST 8. Ökad primärvårdskunskap i befolkning Underlätta för patienter att söka på rätt nivå Ökad trygghet Hur Kopplat till åtgärd och aktivitet Nu Långsiktigt Se separat plan, Akademisk vårdcentral Se separat plan, Akademisk vårdcentral Inblick Utveckla information/kommunikation externt och internt om PV Utveckla information/kommunikation exernt och internt om PV Ansvar Tjänsteman Forsk chef CKF + Saknas 1 Verk chefer Info enheten HoS dir 1177 m.fl. + Saknas 3 Kräver politiskt beslut Beslutsunderlag 14 Allmänläkare i Primärvården

15 Bilagor Bilaga 1: Uppdrag Karin Torberger Ulf Nordin Bilaga1 Uppdrag 20 Allmänläkare i Primärvården 15

16 Bilaga 2: Studier Primärvårdens roll och betydelse Karin Torberger Ulf Nordin Bilaga 2. Studier Primärvårdens roll och betydelse. Såväl medicinsk som ekonomisk forskning och statistik från hela världen visar att en utbyggd och väl fungerande primärvård är nyckeln till ett kostnadseffektivt hälso och sjukvårdsystem. Länder med en högre andel primärvårdsläkare i läkarkåren som helhet har i genomsnitt omkring 20 % lägre vårdkostnader med bibehållen medicinsk kvalitet. Många studier visar dessutom att en ökad tillgång till läkare i primärvården inte bara bidrar till en minskning av kostnaderna för hela sjukvården utan att det också ger bättre folkhälsa och ökad produktivitet i vården. En utbyggd primärvård är av stor betydelse för folkhälsan och kan utjämna konsekvenserna av socioekonomiska skillnader i samhället. Det finns stark evidens för att medborgarnas självupplevda hälsa förbättras och att mortaliteten (dödligheten) i befolkningen minskas om man satsar på en utbyggd primärvård med fler allmänläkare. Dessa effekter kunde man inte se när man ökade antal läkare inom andra specialiteter eller gjorde satsningar på den specialiserade vården. En fungerande primärvård bidrar mycket till att vården av äldre och multisjuka i högre grad kan ske i hemmet eller inom serviceboendet. Detta bidrar till att effektivisera vården och avlastar slutenvården betydlig. Med hjälp av data från öppna jämförelser kan man räkna ut att i genomsnitt ungefär 14 % av alla vårdplatser i Sverige är upptagna av personer med slutenvårdstillfällen som är undvikbara med en optimal öppenvård. Sammanfattningsvis får sjukvården som helhet sänkta kostnader och blir mer produktiv i områden med välfungerande primärvård. En investering i Primärvården kan därför anses som ett effektivt medel för att uppnå långsiktiga besparingar Allmänläkare i Primärvården

17 Karin Torberger Ulf Nordin Studier/Publikationer Primärvård Studie Författare Tidning Innehåll WHO, The World Health Report 2008: Primary health care: now more than ever WHO WHO (2008) en väl fungerande Primärvård kan betraktas som en nödvändig förutsättning för att nå sjukvårdens övergripande mål om kostnadseffektivitet och rättvis fördelning av resurserna Primary Care in the Drivers seat? Saltman, Rico, Boerma Open University Press: Berkshire 2006 se ovan, allmänt och övergripande stöd för Pimärvården Choices for change: The path for restructuring primary healthcare Services in Canada. Lamarche Canadian Health Services Research Foundation 2003 Jämför olika Primärvårdsmodeller utifrån evidens och förespråkar vårdcentralsmodell, snarare än taxeläkare Hur kan svensk primärvård bli bättre? Anell Workshop september 2011, Diskussionsunderlag, Lunds universitet mycket bra text, vid öppna jämförelser ser man att i genomsnitt ca 14% av alla vårdplatser är upptagna av personer med slutenvårdstillfällen som är undvikbara med en optimal öppenvård, Dålig utbyggd Primärvård leder till sämre tillgänglighet för socioekonomiska grupper med låg inkomst Would having more primary care doctors cut health spending growth? Chernew, Sabik, Chandra Health Affairs; 28(5): hälso- och sjukvårdssystem med relativt sett fler primärvårdsläkare samvarierar med både lägre kostnader och högre kvalitet Primary care - Balancing health needs, services and technology Starfield, Oxford University Press: New York, 1998 allmänt stöd för att Primärvården lönar sig 22 Allmänläkare i Primärvården 17

18 Karin Torberger Ulf Nordin Measuring Effeciency in the Swedish Health Care Sector - Levels, Trade-offs and Determinants. Unequal access to medical care in the OECD countries Contribution of Primary Care to health Systems and health Primary Care Attributes and Mortality: A national Person-Level study Primary Care and receipt of preventive services The Generalist role of speciality physicians: is there a hidden system of primary care? Primary Care, income inequality, and selfrated health in the United States: a mixedlevel analysis Primary Care Physicians and avoidable hospitalizations Janlöv Doktorsavhandling, Lunds universitet, 2010 Landsting som har investerat mer i Primärvård tycks ha bättre produktivitet (mätt på olika sätt) i hela sjukvården, baserat på jämförelser av primärvårdens kostnadsandel i olika LT van Doorslaer CMAJ; 17: Visar att läkarbesök i svensk vård inte är rättvist Starfiel, Shi The Milbank Quarterly, vol 83(3); , 2005 fördelade. Detta kan bero på svag PV, eftersom PV har pro-poor fördelning i alla länder, används alltså oftare av fattigare människor (rikare söker ofta direkt till den mer specialiserade vården) länder med utbyggd primärvård har generellt en friskare bevolkning; medellivslängden ökar och man avlastar slutenvården Jerrant, Fenton, Franks Bindman, Grumbach, Osmond Ann Fam Med 10; Mortaliteten minskade i områden som hade en vältubyggd PV, PV som är bemannad av specialister inom allmänmed. Har mindre behov av att remittera pat. Till slutenvården och har även mer begränsad provtagning J Gen Intern Med 11; invånare i områden med god tillgång på PV tar i större omfattning del av preventiva insatser och screening som kan bidra till förbättrad folkhälsa Rosenblatt, Hart, Balwin, Chan JAMA 279; invånare i områden med god tillgång på PV tar i större omfattning del av preventiva insatser och screening som kan bidra till förbättrad folkhälsa Shi, Starfield Inter J Health Services 30(3); , 2000 väl utbyggd PV kan minska de konsekvenser för folkhälsan som kan relateras till socioekonomiska skillnader i samhället Parchman, Culler J Fam Pract 39; , 1994 äldre och multisjuka har mindre behov av sjukhusvård i samband med försämringar om de är bosatt i områden med välutbyggd PV Allmänläkare i Primärvården

19 Karin Torberger Ulf Nordin Variations in resource utilization among medical specialities and systems of care. Results from the medical outcomes study Greenfield, Nelson, Zubkoff JAMA 267; , 1992 välutbyggd PV kan ta hand om äldre och multisjuka till lägre kostnader och mindre resursbehov Outcomes of patients with hypertension and non-insulin dependent diabetes treated by different systems and specialities. Greenfield, Rogers, Mangorich JAMA274; , 1995 välutbyggd PV kan ta hand om äldre och multisjuka till lägre kostnader och mindre resursbehov Are Family Physicians Good for You? Graville H, Morris, Sutton Health Services Research 43 (4): ökar man antalet PV-läkare med 10% i ett område så ökar andelen invånare som uppgav ha en god hälsa med 6 % Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården SoS SoS-rapport bra PV har positiva effekter på folkhälsan och bidrar till en lägre konsumtion av både öppen- och slutenvård; 2. PV kan, till läre kostnad och med ingen eller liten skillnad i kvalitet, hantera de sjudkomar som kan skötas av såväl allmänläkare som organspecialist; 3. En fungerande PV med en personlig relation till en egen läkare med kontinuitet minskar sannolikheten för inläggning på sjukhus Fler allmänläkare sänker dödligheten Florin, Maja Medicine costs in urban areas and the supply of primary care physicians Mark, Gottlieb, Chandra relaterad till en amerikansk studie: Ju fler läkare i PV desto lägre dödlighet (läkare inom andra specialiteter har inte samma inverkan på befolkningens hälsa), en ökning med 1 allmänläkare per invånare ledde till en 6 procent sänkning av den totala dödligheten och 3 % säkning av dödligheten i stroke --> det krävs en satsning på PV och inte på den specialiserande vården för en förbättring av befolkningens hälsa J Fam Pract 43(I): länder med högre andel primärvårdsläkare i läkarkåren som helhet har i genomsnitt omkring 20 % lägre vårdkostander 24 Allmänläkare i Primärvården 19

20 Karin Torberger Ulf Nordin High and rising health care costs. Part 4: can costs be controlled while preserving quality? Quality, costs and the role of primary health care Bodehhemier, Fernandez Nyttan med allmänmedicin Svenska Distriktsläkarförening Homepage: health affairs journal --> sök efter primary care (det kommer upp en massa artiklar och studier som bekräfta att man behöver en vål uttbyggd PV för att öka hälsan i sammhället till så låga kostnader som möjligt Ann Intern Med 143; kostnaderna reduceras med god PV men den medicinska kvaliteten behålls Engström Division of GP, Linköpings University ökat tillgång till läkare i PV bidrar till en minskning av kostnaderna för hela sjukvården och förbättra folkhälsan, även produktiviteten i vården som helhet förbättras Distriktsläkaren 3, 12-13, 04/2012 Bra sammanfattning med en massa studier, PV är kostnadseffektiv vårdform som tillhandahåller vård av hög kvalitet till lägre kostnad och mindre resursbehov m.m Allmänläkare i Primärvården

21 Bilaga 3: Framtidplan HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA RAPPORT Datum Beteckning/diarienr (9) Specialitetsgrupp Allmänmedicin Ert datum Er beteckning FRAMTIDSPLAN PRIMÄRVÅRD Perspektivet har övriga medicinska specialiteter subspecialiserats i så stor utsträckning att de samlats till ett fåtal regioncentra. Primärvården sköter akuta bedömningar, basala utredningar och återkommande medicinska kontroller oavsett medicinskt område. Det gäller både somatisk och psykisk ohälsa för alla åldrar. Även behandling och rehabilitering som inte kräver subspecialistens kompetens sköts inom primärvården. Det innebär att mycket av det traditionella specialistuppdraget återfinns inom ramen för primärvården. För att klara detta har både personella / kompetens-, tekniska och ekonomiska resurser tillförts primärvården. Primärvårdens läkare består av dels dagens allmänläkare, som gör den första läkarbedömningen inklusive initial utredning av nytillkomna symtom och slutbehandlar lättare sjukdomar av mer akut karaktär och dels av andra specialistläkare inom primärvården med ansvar för olika diagnosområden. Från alla nivåer,( riksnivå, medicinska lärosäten, den politiska och tjänstemannaledningen i landstinget), prioriteras läkartillgången inom primärvården. Tillgången på generalistkompetens, både inom allmänmedicin och andra specialiteter i primärvården är en nödvändig förutsättning för ett fungerande hälso- och sjukvårdsystem. Även övriga personalgrupper inom primärvården har delats in i kategorier där en del arbetar med första bedömningen av nya medicinska åkommor/symtom och resten subspecialiserat sig inom olika medicinska områden. Detta gäller således t ex sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer/samtalsterapeuter, dietister. Primärvården svarar för första bedömningen dygnet runt för akuta primärvårdsfall och har för detta även läkare med s.k. akutläkarkompetens anställda. Primärvårdens jourmottagningar ligger fördelade utefter geografi och befolkningstäthet i länet så att dessa kan nås med biltransport inom ca 60 minuter. Flera primärvårdsenheter delar på ansvaret för dessa jourmottagningar. Telefonrådgivning vid akuta tillstånd sköts via en gemensam funktion i Dalarna dygnet runt. För icke akuta tillstånd har primärvården en tillgänglighet per telefon via telefonrådgivning och webben vid varje enhet. Vid varje enhet finns även mottagningsverksamhet för alla personalkategorier som arbetar i primärvården. Se ovan. Man har ett väl utvecklat teamarbete inom enheten varför behovet av internremittering försvunnit. Dessa enheter har i allmänhet inte fler än individer listade och är fördelade utefter befolkningscentra. Mottagningarnas öppettider följer den listade befolkningens behov. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Box 712 Vasagatan FALUN Falun E-post: landstinget.dalarna@ltdalarna.se Allmänläkare i Primärvården 21

22 LANDSTINGET DALARNA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA (9) I primärvården finns även vårdplatser där man kan lägga in t ex äldre patienter som behöver vård vid tillfälliga sjukdomar/ patienter med tillfällig försämring av kroniska sjukdomar och patienter som genomgår en utredning som kan göras snabbare med patienten inneliggande. I anslutning till dessa vårdplatser finns möjlighet till provtagning och analyser av ofta förekommande prover, resurser för vissa röntgenundersökningar och andra undersökningar t ex skopier. Hjälp med bedömning av vissa lab.svar sker med hjälp av konsultläkarkompetens. Bedömning av röntgenbilder görs av specialistläkare inom Bild- och funktionsmedicin och sker via bilder/svar på distans. Konsultation av andra specialister kan också ske på distans via video eller annan bild-/ljudteknik. Primärvården arbetar förebyggande med primärprevention via MHV, BHV och Ungdomsmottagning i första hand. Flera primärvårdsenheter samarbetar ofta med ett gemensamt ansvar för dessa verksamheter. Sekundärprevention är en naturlig del i mottagningsverksamheten, kompletterad med patientutbildningar i grupp. En väl fungerande samverkan finns med andra samhällsaktörer. I samverkan med kommunen bedrivs ett primärpreventivt arbete mot de äldre i befolkningen där primärvården bidrar med den medicinska kompetensen. I primärvården finns verktyg för att nå även marginaliserade patientgrupper. Primärvården bidrar med kunskap om faktorer som främjar en god hälsa och hur befolkningen kan tillägna sig dessa. PRIMÄRVÅRDENS UTVECKLING FÖR ATT NÅ VISIONEN 2025 INLEDNING. Vi har gått från förändring via förbättring till förnyelse och går nu över i en förvandlingsfas. I omvandlingen av primärvården är det av yttersta vikt att bibehålla och utveckla primärvårdens kärna som kännetecknas av följande ledord: Helhetssyn Kontinuitet Kvalitet Tillgänglighet Primärvårdens värdegrund och den breda kompetensen ger trygghet för patienterna. För att klara framtidens hälso och sjukvårdsuppdrag inom begränsade ekonomiska ramar krävs en utbyggnad av primärvården. Primärvården måste vara lätt att nå, både via telefon, Internet och direkt. En hög kontinuitet med god kännedom om patienterna skapar trygghet. 22 Allmänläkare i Primärvården

23 LANDSTINGET DALARNA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA (9) Genom en väl utbyggd förstalinjesvård åstadkoms mer vård för pengarna. Helhetssynen bidrar till en säkrare vård. Ökat ansvar till primärvård i ett samlat hälso- och sjukvårdssystem leder till färre hänvisningar till specialistvård. En väl utbyggd primärvård i hela länet är en förutsättning för att kunna ge vård på lika villkor även i glesbygd. Andelen äldre i befolkningen kommer att öka och därmed antalet patienter med flera kroniska sjukdomar och med varaktiga funktionsnedsättningar. För att klara vården för denna grupp krävs tillgång till generalistkompetens i team med kompetenser från den egna primärvården, andra personalkategorier och även andra specialiteter, men också i samverkan med specialist inom läns- och regionvård och med kommunen. Struktur, samverkan Verksamhetsorganisation. Primärvården bedrivs i ett vårdvalssystem med en blandning av privata och offentliga aktörer. Patientens val styr resursfördelningen. Uppdraget är lika över länet vilket ger förutsättningar för en jämlik vård. Hälso- och sjukvården blir allt mer subspecialiserad vilket medför att specialistklinikerna behöver ha ett allt större befolkningsunderlag för att få tillräckligt med patienter. Specialistvården kommer i större utsträckning behöva bedrivas vid färre utbudspunkter. Det ökar kravet på att den basala vården kan klara allt mer av den vanliga vården. Medicinska utredningar behöver i stor utsträckning kunna göras lokalt och kraven på eftervård kommer att öka. Patienterna ska lokalt ha tillgång till: Telefonrådgivning vid varje enhet, gemensam telefonrådgivning vid akuta tillstånd dygnet runt. Mottagningar med tillgång till allmänläkare, specialistläkare, distriktssköterskor, specialistsjuksköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, samtalsterapeut, psykolog, BMA, dietist. Tid för undersökning och bedömning utan onödig fördröjning. Vårdnära analyser, röntgen, telemedicin, andra former av medicinska utredningar (ex. ekokardiografi, arbetsprov) Enheter som i allmänhet inte har fler än individer listade. Gemensamma jourmottagningar bemannade med akutläkare för akuta tillstånd med dygnetruntansvar Allmänläkare i Primärvården 23

24 LANDSTINGET DALARNA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA (9) Vårdplatser lokalt Vård via Internet. Patient Patienten tar ansvar både för sin egen hälsa och för sin sjukdom/sjukdomar. Utvecklat förebyggande arbete Patientutbildningar för stora diagnosgrupper Självhjälpsgrupper IT lösningar underlättar både för att nå information om vården, information om sjukdomar och behandling och för kommunikation med vården. Egenkontroller av ex diabetes, blodtryck Webvård Hjälpmedel som prevention/egenansvar För patienter som inte klarar ett utökat egenansvar skapas en proaktiv fast vårdkontakt som ger trygghet Vårdprocesser Ger en minskning av dubbelarbete, säkrare vård, och en ökad följsamhet till best practise Gemensamma vårdprogram för stora patientgrupper med tydlig ansvarsfördelning patient-primärvård-specialistvård. Vårdprogrammen ska också tydliggöra ansvarsfördelningen inom primärvården där allas kompetens nyttjas optimalt, ex sjuksköterska, sjukgymnast etc. IT system, journalsystem som stöder rätt process Utvecklat teamarbete inom primärvården och med specialistsjukvården och kommunen. Vårdutvecklare finns både lokalt och centralt som stöd Kvalitetsutveckling liksom kvalitetsuppföljning ska vara en integrerad del av arbetet. 24 Allmänläkare i Primärvården

25 LANDSTINGET DALARNA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA (9) Medarbetare Ständiga förbättringar ska vara en del av det vardagliga arbetet. Tid ska finnas avsatt för förbättringsarbeten Kompetensutvecklingsplaner ska finnas och vara kopplat till behörighet att utföra olika arbetsuppgifter (körkort). Kompetensutveckling är obligatorisk Möjlighet till vårdnära forskningsarbete En helt avgörande förutsättning för att nå visionen 2025 är att läkarrekryteringen till primärvården säkras. Det måste bli attraktivt att arbeta över hela bredden inom respektive specialitet för både läkare med allmänmedicinsk kompetens liksom övriga specialistkompetenser. Handledning av unga läkare och studenter måste få ta tid. Kontinuitet och långsiktighet bör stimuleras. En välvillig inställning till individuellt anpassade arbetstider Ett välfungerande teamarbete på arbetsplatsen Väldefinierade rutiner som stöd till patientsäkerheten En god arbetsmiljö ett gott arbetsklimat Sluten vs öppenvård Mer kommer att göras i öppenvård och mer av utredningar görs lokalt. Multisjuka/sviktande patienter vårdas i större utsträckning inom hemsjukvården. En överföring av slutenvårdsplatser från specialistkliniken till primärvården för korttidsvård, i samverkan med kommunen. Vårdplatser ska finnas lokalt. Ansvaret för dessa är beroende av hur hemsjukvårdsuppdraget växlas. Rehab, eftervårdsplatser behöver finnas i större utsträckning lokalt. Allmänläkare i Primärvården 25

26 LANDSTINGET DALARNA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA (9) Samverkan Samverkan mellan specialistsjukvården och primärvården utvecklas för de akut sjuka och omhändertagandet struktureras så att resurserna prioriteras för multisjuka. Första bedömningen för akuta primärvårdsfall styrs från specialistsjukvårdens akutmottagningar till primärvården. Samverkan utökas med kommunerna; Gemensamma verksamheter/nära samarbete kring missbruksproblemaik, barn o unga, familjecentraler, rehabilitering bl a. Vårdprogram tas fram gemensamt mellan specialistsjukvården, primärvården och kommunerna för de stora patientgrupperna. Vårdens processer är väldefinierade, accepterade och efterlevs. Forskning, utveckling, utbildning Utvecklingsresurser skapas nära verksamheterna. Genombrottsmetodik etc. Utrymme ska finnas i vardagen för att arbeta med förbättringar, gäller alla personalkategorier Forskningstjänster ska finnas i samverkan med CKF. Forskningen ska vara verksamhetsnära. Standardiserad journaldokumentation underlättar uppföljning av vården och ger underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete Primärvårdens kvalitetsbokslut utvecklas och används Kvalitetsforum skapas på olika nivåer inom primärvården. Rutiner skapas för Implementering. Kompetensplaner för alla medarbetare tillgång till utbildningar, e-lärande. IT stödet underlättar för att göra rätt. Se över vårdskador med utvecklingsperspektiv Införa och starta samarbete mellan vårdutvecklare - studenter/utbildningsläkare som möter verksamheternas utvecklingsbehov.. 26 Allmänläkare i Primärvården

27 LANDSTINGET DALARNA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA (9) Utveckla ST-läkarstöd för utveckling o forskning (grundläggande nivå) Utveckla mentorprogram inom Primärvård för flertalet personalkategorier för att möta generationsväxling. E- hälsa. IT systemen ger ett stöd för information, dokumentation och kommunikation. Utvecklingen går snabbt och ger förändrade förutsättning för Hälsooch sjukvården. Utvecklingen bidrar till att minska ojämlikheter i vården då det fysiska avståndet till vården minskar i betydelse. Det är omöjligt att veta hur denna utveckling kommer att påverka verksamheten på längre sikt. I ett kortare perspektiv kan följande användningsområden vara aktuella. Patient/befolkning. Information: Information om vården (öppettider, kontaktvägar etc), sjukdomar och behandlingar, öppna föreläsningar. Kommunikation: Utökad användning av Mina Vård Kontakter. Boka/avboka tider, beställa recept/intyg. Läsa journal, provsvar Mailkontakt till och från behandlare Behandling av sjukdomar via Internet ex vis KBT Användning av bildtelefoni/videokonferens för att underlätta bedömning vid telefonrådgivning, alternativ till besök Utökad användning av hemprovtagning vid kroniska sjukdomarinrapportering av provsvar inklusive förslag till åtgärder. Rehabinsatser med stöd av videoinspelningar Dokumentation: Skriva journal innan besök, livsstilsfaktorer etc Medarbetare. Ökad kommunikation med patienter via IT system, se ovan Ökad kommunikation med vårdgrannar, ex Primärvården kan boka tider i specialistsjukvården, konsultationer Videokonferens med specialistsjukvården med och utan patient Standardiserad dokumentation inklusive beslutsstöd, standardvårdplaner och kontrollsystem. Ökad möjlighet till utdata och därmed uppföljning av resultat Allmänläkare i Primärvården 27

28 LANDSTINGET DALARNA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA (9) Ledning. Utökade uppföljningsmöjligheter av vårdens resultat Kommunikation med medarbetare och patienter/befolkning Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hur kan/bör arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utvecklas inom primärvården? Utveckla och bevara det som fungerar bra BVC, MVC och Ungdomsmottagningar Utveckla lokala folkhälsoråd tillsammans med kommunen för gemensamt folkhälsoarbete, kommun och landsting. Satsning på barn och ungdomars hälsa, grundskoleåldern (7-16 år ) i nära samverkan med skolhälsovården. Utveckla nya metoder och modeller för samverkan. Implementering och följsamhet till de nya Nationella riktlinjerna, sjukdomsförebyggande. Vad behöver göras för att åstadkomma denna utveckling? Resurser behövs för att skapa en struktur som stödjer det sjukdomsförebyggande arbetet med exempelvis rökavvänjning, riskbruk och kvalificerad kostrådgivning. Det behövs kontinuerlig kompetensutveckling och uppföljning av verksamheten via en landstingsgemensam Folkhälsoenhet. Primärvården behöver få tillgång till kompetens med fördjupad högskoleutbildning för sjukdomsförebyggande verksamhet liksom ökad tillgång av pedagogisk beteendemedicinsk utbildning för att leda grupper. Fortsätta arbeta integrerat med riskbrukssamtal. Ekonomiska incitament som styrmedel. Åtgärderna enl. de nationella riktlinjerna ska premieras. 28 Allmänläkare i Primärvården

29 LANDSTINGET DALARNA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA (9) Vi når dem som har störst behov genom att all personal är involverade i arbetet samt genom samarbete med andra vårdgivare och samhällsaktörer. Hur kan patientens delaktighet och inflytande stärkas/ utveckling av empowerment? - Beteendemedicinsk utbildad personal-fokusera på de hälsofrämjande processerna. - KBT på nätet med inriktning sjukdomsförebyggande. - Självhjälpsgrupper - Information via andra forum, ex på nätet - Insatser riktade mot personalen för att stärka den personalens empowerment. Utveckla förhållningssättet till patientens krav, behov och kunskap. Allmänläkare i Primärvården 29

30 Bilaga 4: Apex Karin Torberger Ulf Nordin Bilaga 4 Apex Apex arbetet, vad finns kvar att utveckla? Utifrån fokusgrupper gjordes en problemdefinition: Allmänmedicin har ett imageproblem där allmänläkaren inte ses som den specialist hen är och där allmänmedicin inte uppfattas som en egen specialitet. Stort glapp i ålder mellan yngre ST-läkare och äldre distriktsläkare, vilket kan göra att de yngre läkarna söker sig till arbetsplatser med fler jämnåriga kolleger Glesbygdsproblem med stor geografisk spridning av vårdcentraler, vilket medför otillfredsställande lågt professionellt och socialt utbyte Primärvården har fått ett utökat uppdrag och större medicinskt ansvar vilket inte har matchats med motsvarande tillförsel av resurser Bristen på allmänläkare är ett nationellt problem där vi konkurrerar med flera aktörer på marknaden Fem strategiska områden/grupper bildades statusgrupp Allmänmedicin skall vara LDs spetskompetens mötesplatser skapande av träffpunkter och nätverk kompetens, kunskap och forskning framtidssäkrad primärvård, kvalitet och bemanning marknadsföringsgrupp primärvården kan ses som en klinik med flera enheter Utgångspunkten för APEX-arbetet var ett framtida scenario med utbyggd primärvård med fortsatt förskjutning av det medicinska uppdraget från den slutna vården till primärvård, tydligare krav på hälsofrämjande vård och ett ökat samarbete mellan övrig specialiserad sjukvård och kommunerna. Detta sammanfaller väl med Framtidsbild primärvård med perspektivet 2025, som Specialitetsgrupp allmänmedicin har arbetat fram. Grunden för att lyckas med en framtidssäkrad primärvård var att stärka: kompetens arbetsmiljö samverkan kvalitet Vad som har hänt efter APEX I efterföljden av APEX kan man konstatera att följande har hänt Studierektorsorganisationen har utvecklats och stärkts Mötesplatser för ST-läkare i allmänmedicin finns och drivs av läkarna själva Hemsida för ST i allmänmedicin finns Gemensamma träffar mellan ledning, ST-läkare i allmänmedicin och AT-läkare förekom regelbundet under APEX-tiden. Antalet ST-läkare ökade kraftigt under tiden för APEX. Om det berodde på Apex enbart vet vi inte. Det har dock sannolikt bidragit en hel del. En något ökad känslan av sammanhörighet inom primärvården, som Apex bidrog med bl.a. genom nyhetsbrev men också genom AT-/ST-träffar Kvar att konkret arbete med Kompetensutveckling som bedrivs av landstinget Arbeta för definierade områden Löneutveckling/kriterier Återinföra gemensamma träffar ledning/st i allmänmedicin och AT-läkarna med bra innehåll i syfte att belysa allmänmedicinens arbetssätt och skapa positiva mötesplatser Allmänläkare i Primärvården