Bortom BNP. Peter Söderbaum. Nationalekonomi och företagsekonomi för hållbar utveckling _inlaga.indd

Transkript

1 Bortom BNP Nationalekonomi och företagsekonomi för hållbar utveckling Peter Söderbaum _inlaga.indd

2 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr isbn Upplaga 1:1 Peter Söderbaum och Studentlitteratur Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden _inlaga.indd

3 Nationalekonomi som vetenskap är inte, har aldrig varit och bör inte vara ideologiskt neutral _inlaga.indd

4 _inlaga.indd

5 Innehåll Förord 9 KAPITEL 1 Global standardisering av nationalekonomin: förståelig men olycklig strategi 13 Begränsningen till ett teoretiskt perspektiv är delvis förståelig 15 Standardiseringens negativa sidor 17 KAPITEL 2 Hållbar utveckling som ideologisk orientering 21 Ideologi som omtvistat begrepp 22 Tolkningar av hållbar utveckling 24 KAPITEL 3 Brister i neoklassisk teori i relation till hållbar utveckling 27 Vetenskapssyn begränsad till positivism 27 Begränsad tvärvetenskaplig öppenhet 30 Begränsat och speciellt perspektiv på ekonomi och samhälle 32 KAPITEL 4 Individer som politisk-ekonomiska aktörer i ett demokratiskt samhälle 37 Avstamp i neoklassisk teori 38 Vår gemensamma framtid 39 En socialpsykologisk referensram 43 Kulturell och ideologisk atmosfär _inlaga.indd

6 Innehåll KAPITEL 5 Organisationer som politisk-ekonomiska aktörer i ett demokratiskt samhälle 49 Klassificering av organisationer med avseende på mål och etisk-ideologiskt förhållningssätt 50 Olika organisationsmodeller 52 Marknadsmodeller 54 KAPITEL 6 Etisk-ideologiskt öppen syn på effektivitet och beslutsunderlag 59 En vidgad syn på ekonomi 59 Från teknokrati till demokrati 62 Begreppen kostnad, intäkt och effektivitet 65 KAPITEL 7 Positionsanalys som metod att belysa valsituationer 69 Metodvalet en fråga om övergripande perspektiv 70 Syftet med positionsanalys 71 Ett analysschema 73 Icke-monetärt positionstänkande 77 KAPITEL 8 Politik för hållbar utveckling: aktörssynsätt och institutionell förändring 83 Miljöpolitik enligt neoklassisk ekonomisk teori 84 Perspektiv på institutionell förändring 85 Enskilda institutioners tillblivelse och utveckling 87 Tröghet, inlåsningseffekter, vägberoende 89 Hur studera institutionell förändring? 90 KAPITEL 9 Ovilja att acceptera alternativ till neoklassisk teori? Stefan Hedlunds tolkning av institutionell teori 93 Oliver Williamson och Douglass North som portalfigurer i Hedlunds bok 94 Monism eller pluralism? _inlaga.indd

7 Innehåll KAPITEL 10 Politisk ekonomi för hållbar utveckling 99 Ett demokratiskt förhållningssätt 100 Behov av ideologisk debatt 102 Det neoklassiska monopolet 104 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 105 Företagsekonomins perspektivfrågor 107 Slutkommentar om försvarslinjer (strategier) inför icke-monetära hotbilder 109 KAPITEL 11 Snårig utveckling som national- och företagsekonom 111 Nationalekonomi eller företagsekonomi? 111 Miljöekonomi eller ekologisk ekonomi? 116 Några slutsatser 120 Referenser 121 Person- och sakregister _inlaga.indd

8 _inlaga.indd

9 Förord Vi har i Sverige och många andra länder accepterat hållbar utveckling som ideologisk vision. Denna ideologiska vision skall gälla på individ- och organisationsnivå och för samhället, lokalt, regionalt och globalt så att framtida generationer får tillgång till en likartad naturresursbas och livsförutsättningar i övrigt som vår generation. Samtidigt tolkas hållbar utveckling på delvis olika sätt i olika kretsar och en rad ohållbara trender t.ex. inom miljöområdet kvarstår. Reducering av biologisk mångfald lokalt och globalt, förorening som negativt påverkar kvalitet avseende mark, vatten och luft, avskogning och andra negativa förändringar i markanvändning kan tjäna som exempel. Dessa förändringar är i många fall svårvändbara eller irreversibla. En del av problemen kräver ett globalt agerande. I Köpenhamn samlades i december 2009 representanter från ett stort antal länder för att gemensamt ta itu med observerade och befarade klimatförändringar. Trots ambitiösa förberedelser med rader av möten, så kallade Conferences of the Parties (COPs) blev resultatet magert. Det allmänna omdömet vid rapporteringen i media är att förhandlingarna mellan olika parter blev ett misslyckande. Diskussionen handlar om vad som gick fel. Var representanterna för EU alltför passiva? Var det USA eller Kina eller kanske Brasilien eller Indien, eller kanske någon grupp av länder, som satte stopp för mer långtgående åtaganden? Den dialogen mellan olika parter är säkert intressant att beskriva. Vilka mandat att förhandla hade olika parter och hur kan man beskriva enskilda parters maktposition? Vilka strategier valde man i strävandena att uppnå sina mål? Hur avlöpte förhandlingsprocesserna mer i detalj? Men på ett djupare plan bör också dominerande teoretiska perspektiv och ideologier _inlaga.indd

10 Förord granskas. Varför har man fastnat för handel med utsläppsrätter som huvudsakligt sätt att hantera problemen? I denna bok skall monopolsituationen för neoklassisk nationalekonomi och den besläktade dominansen för neoliberal ideologi granskas. Är det kanske ofruktbart att tänka i termer av marknader för utsläppsrätter, så kallade flexibla mekanismer m.m.? Den kritiska granskningen av dominerande perspektiv öppnar i sin tur för alternativa synsätt. Vilka är alternativen till det dominerande (neoklassiska) ekonomiska tänkandet och till neoliberalismen? Debatten om teoretiska perspektiv och metoder inom nationalekonomin liksom debatten om globalisering sker till stor del på engelska och andra internationellt gångbara språk. Jag har medverkat i denna dialog med böcker, kapitel i böcker och artiklar på sätt som delvis framgår i referenserna till denna bok. Men globaliseringstendenserna handlar inte bara om den globala nivån utan samtidigt om det regionala och lokala. Förändringar initieras någonstans av några grupper. Utöver engelskan och det globala neoklassiska nationalekonomiska språket kan andra språk med sin särart och sina nyanser bidra i sökandet efter vägar till en hållbar utveckling. År 1973 publicerades min doktorsavhandling Positionsanalys vid beslutsfattande och planering. Ekonomisk analys på tvärvetenskaplig grund. År 1978 kom Samhällsplanering, ekonomi, miljö och 1986 Beslutsunderlag. Ensidiga eller allsidiga utredningar? År 1993 utkom min fjärde bok på svenska: Ekologisk ekonomi. Miljö och utveckling i ny belysning. Efter en rad publikationer på engelska känns det nu spännande att återgå till svenskan för att få bättre kontakt med debatten på hemmaplan. Att växla mellan det egna språket och engelskan är förhoppningsvis också en bra strategi när det gäller att bättre utveckla och artikulera sitt budskap. En av de internationellt mest uppmärksammade svenska nationalekonomerna (som också varit viktig för min egen utveckling), Gunnar Myrdal, sammanfattade viktiga delar av sitt författarskap i en bok, Against the Stream (1972), som i svensk översättning fick titeln I stället för memoarer (1973). Den här boken kan på samma sätt beskrivas som ett försök att sammanfatta ett budskap och en karriär som forskare och lärare. Ett viktigt budskap i boken är att aktörer som har möjligheter att påverka samhällets utveckling i stort och i smått bör synliggöras så att ansvarsutkrävande i ett demokratiskt samhälle blir möjligt. Inte minst personer som underteck _inlaga.indd

11 Förord nad, vars arbete till stor del finansierats via skattemedel, bör granskas på olika vägar. Detta är ett av skälen till att boken innehåller ett antal referenser till egna publikationer. Två personer, Josefine Fischer vid Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet och Sture Packalén, Mälardalens högskola, har varit vänliga att snabbläsa manuskriptet i slutskedet. Bland andra som uppmuntrat mig under arbetet med detta bokprojekt vill jag nämna Kjell-Åke Brorsson, Anna af Burén, Peter Dobers, Bozena Guziana, Ulf Johanson, Pekka Kuljunlahti, Eduardo Medina, Birgitta Schwartz, Magnus Söderström och Elvy Westlund vid Mälardalens högskola. Bland tidigare medarbetare vid MDH vill jag särskilt nämna Björn Forsberg, Hans Lundberg och Karina Tilling. Studenter i ekologisk ekonomiprogrammet och i masterutbildningen Economics for Sustainable Development vid MDH har inspirerat mig. Jag vill också peka på samarbetet med Eva Friman, Leif Bratt, Therese Fransson och Markus Nyström vid Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (CEMUS), Uppsala, och Anders Hedlund och Marit Widman vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala. Tack hustru Eva för givande samtal och support. Min dotter Hanna har hjälpt mig fylla luckor i min samhällsvetenskapliga bildning. Sven F. Berglund tillsammans med min son Ville har föreslagit bokens titel (som skulle vara kort och memorerbar enligt deras råd). Självklart tänker jag på alla barn och barnbarn (och inte bara mina egna) när det gäller rimligheten att ställa krav på en hållbar utveckling. Klas Andberger vid MDH har hjälpt mig med figurer. Från förlaget hade jag först kontakt med Johan Alvehus, senare med Kristina Genell, båda i förläggarrollen. Pia Montgomery har språkgranskat manuskriptet och Anna Åström har slutfört projektet i rollen som teknisk redaktör. Tack för värdefull hjälp. Västerås och Uppsala 20 februari 2011 Peter Söderbaum _inlaga.indd

12 Förkortningar AFEE BAU BNP CBA COP CSR DN EEC EFTA ESEE EU ICAPE ISEE ISO IVA MDH MKB PA PEP PEO PEM SOU SLU UNT USR WBCSD WWF Association for Evolutionary Economics Business as usual Bruttonationalprodukt Cost-Benefitanalys, samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys Conference of the Parties Corporate Social Responsibility Dagens Nyheter European Economic Community European Free Trade Association European Society for Ecological Economics Europeiska unionen The International Confederation of Associations for Pluralism in Economics The International Society for Ecological Economics International Organization for Standardization Ingenjörsvetenskapsakademien Mälardalens Högskola Miljökonsekvensbeskrivning Positionsanalys Politisk-ekonomisk person Politisk-ekonomisk organisation Politisk-ekonomisk (tolkning av) marknad Statens Offentliga Utredningar Sveriges Lantbruksuniversitet Upsala Nya Tidning University Social Responsibility World Business Council for Sustainable Development World Wide Fund for Nature _inlaga.indd

13 Global standardisering av nationalekonomin: förståelig men olycklig strategi Kapitel 1 Undervisningen i nationalekonomi på olika håll i världen karaktäriseras av en mycket hög grad av standardisering. Läroböckerna i mikro- och makroteori är desamma eller likartade vare sig man läser vid ett universitet i Sverige, USA eller Japan. Några läroböcker har översatts till 40 olika språk. Det är svårt att säga när denna utveckling påbörjades. När jag läste nationalekonomi i Uppsala de första åren på 1960-talet användes en tyskspråkig lärobok, Einführung in der Wirtschaftstheorie av Erich Schneider (1958). Men mitt intryck är att standardiseringen tog fart när man under efterkrigstiden, d.v.s och 1960-talen sökte förebilder i USA, först Kenneth E. Bouldings Economic Analysis och något senare Paul Samuelsons Economics. 1 Under senare år har andra läroboksförfattare tagit över, t.ex. Gregory Mankiw med Principles of Economics (2008). I Sverige har Klas Eklunds bok Vår ekonomi (2007) sålts i stora upplagor. Även Eklunds bok har blivit föremål för översättningar. Efter ett års studier vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, anställdes jag först som studieamanuens, och senare under några år som lärare i internationell ekonomi. Jag minns entusiasmen hos en del kolleger när Paul Samuelsons Economics infördes cirka Nu skulle det bli ordning på torpet! Nationalekonomin fick en tydlig innebörd. 1 Den första upplagan av Bouldings lärobok kom 1941 med nya upplagor fram till 1955 medan Paul Samuelsons i marknadstermer framgångsrika projekt påbörjades 1948 för att därefter följas av 19 upplagor. Boken har översatts till 41 språk. Sedan 1985 har William D. Nordhaus varit medförfattare _inlaga.indd

14 1 Global standardisering av nationalekonomin... Just denna predikotext skulle användas. Funderingar om alternativa synsätt framstod som onödiga vilket bland annat tog sig uttryck i att en kurs i nationalekonomisk idéhistoria (de nationalekonomiska doktrinernas historia) lades ned. Läraren som svarade för denna kurs, Boris Tullander, blev anmodad att föreläsa på Samuelsons bok eller lämna institutionen. I samma skede växte entusiasmen för ett matematiskt framställningssätt. Det matematiska språket hade inga begränsningar, föreföll det. Tullander varnade för denna enkelspåriga utveckling av nationalekonomin och även författaren till dessa rader hörde till de skeptiska. Undervisning i nationalekonomisk idéhistoria är utmärkt för att öppna för olika teoretiska perspektiv. Stridigheter mellan företrädare för olika perspektiv har alltid förekommit och är positiva för nationalekonomins teoretiska utveckling. Tullander ifrågasatte också den nästan obegränsade entusiasmen för ett matematiskt framställningssätt. Det matematiska språket är gångbart ibland men torftigt eller oanvändbart i andra sammanhang. Liknande episoder kan rapporteras från många håll. Jag löste mina problem genom utlandsstudier i Belgien (för att studera tullunionsteori och det framväxande EEC som senare blev Europeiska unionen, EU) och genom att efter hemkomsten till Uppsala bli lärare och forskare vid den tvärvetenskapligt mer öppna Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. De nämnda episoderna är samtidigt viktiga för att förstå framväxten av ett neoklassiskt monopol vid nationalekonomiska institutioner. Min chef vid Nationalekonomiska institutionen, Tord Palander, antydde vänligt att jag kanske var en institutionell ekonom när jag inte fann mig till rätta med det dominerande synsättet. Detta visade sig senare inte vara helt fel. Under utlandsåret stötte jag på en bok Institutional Economics. Veblen, Commons, Mitchell Reconsidered (Ayres m.fl., 1964) vilket bidrog till att jag i ett senare skede blev medlem i en USA-baserad forskarorganisation för institutionella ekonomer, Association for Evolutionary Economics, AFEE. Två institutionella ekonomer, Gunnar Myrdal (1978) och K. William Kapp (1976), har varit särskilt betydelsefulla för mig. Det som är viktigt att förstå utifrån ovanstående berättelser är att lärare och forskare på många håll sorteras i dels troende och lojala, dels andra som hamnar i periferin eller får söka sig fram på andra sätt _inlaga.indd

15 1 Global standardisering av nationalekonomin... Begränsningen till ett teoretiskt perspektiv är delvis förståelig Det är inte svårt att förstå inställningen att nationalekonomer skall enas kring en begreppsapparat och teoretisk referensram. Om människor skall förstå varandra bör de helst tala samma språk. Tanken på ett internationellt fungerande nationalekonomiskt språk är därför attraktiv. Gemenskap och samarbete underlättas. Precis som fysiker, kemister och biologer i stora delar har enats om vetenskapliga perspektiv borde nationalekonomer göra det. Paul Samuelson och senare Gregory Mankiw gör upprepade hänvisningar just till paralleller mellan naturvetenskaper och nationalekonomi för att stärka sitt budskap (Fullbrook, 2009, s. 21). I likhet med Newton och Einstein inom sina områden försöker nationalekonomer presentera en tydlig bild av det ekonomiska systemet och dess olika element. Även nationalekonomer strävar efter att uttala sig om regelbundenheter i form av lagar. Hur fungerar människan i ekonomin? Hur fungerar marknaden? Man presenterar ett perspektiv inom ramen för vilket alla ekonomiska fenomen skall förklaras. Det som faller utanför betraktas inte som ekonomiska fenomen. Denna bild av vad som utgör det ekonomiska systemet, vad ekonomi är, vilka som är aktörer (konsumenter och företag liksom staten), vad som menas med effektivitet och rationalitet i valsituationer, hur marknader fungerar med prisbildning m.m. presenteras på ett sätt som för tankarna till indoktrinering och manipulering. Indoktrinering handlar om att begränsa perspektiv och synfält för dem som utsätts för processen. Nationalekonomi presenteras som en lång rad sanningar; ifrågasättanden och diskussion tystas ned bland forskare, lärare och studenter. Öppningar mot alternativa sätt att se på vetenskap eller nationalekonomi utesluts systematiskt. Sammanfattningsvis kan sägas att neoklassiska ekonomer skyddar sitt monopol på olika sätt. Man begränsar sig till positivistisk vetenskapssyn och undviker att diskutera alternativa sätt att se på god vetenskap. Enbart läroböcker som förmedlar neoklassisk teori används. Undervisning om konkurrerande perspektiv undviks. Etiska eller ideologiska utgångspunkter som utgör alternativ till dem som finns inbyggda i neoklassisk teori diskuteras inte _inlaga.indd

16 1 Global standardisering av nationalekonomin... Kurser eller kunskaper i nationalekonomisk idéhistoria betraktas som obehövliga. Ett begränsat antal tidskrifter för publicering av forskningsresultat anses godkända för meritering och kontrolleras noga. Genom det så kallade Nobelpriset i ekonomi stärks skyddet av neoklassisk ekonomi ytterligare. Ett kritiskt förhållningssätt inom forskning och utbildning brukar hyllas inom universiteten men företrädare för nationalekonomin förefaller se den egna vetenskapen som ett undantag. I efterföljande kapitel kommer de olika sätten att stärka och skydda neoklassisk teori att ytterligare diskuteras och förtydligas. Man kan också peka på ett antal principer för rationellt ekonomiskt tänkande som hyllas när neoklassisk teori presenteras i läroböcker. Märkligt nog skall dessa principer inte tillämpas på det egna teoretiska perspektivet. Enligt den så kallade alternativkostnadsprincipen bör man i varje valsituation systematiskt undersöka föreliggande handlingsalternativ. Men detta gäller inte alternativa teoretiska perspektiv eller paradigm. Konkurrens är bra i samhället men inte när det gäller forskning och undervisning i nationalekonomi. Protektionism är fult t.ex. när det gäller att skydda det egna landets industri genom tullar och kvoteringar. Men den rätta (neoklassiska) teorin och metoden bör till varje pris skyddas. Man bör ibland tillämpa en försiktighetsprincip vilket uttrycks som att det kan vara riskfyllt att lägga alla ägg i en korg. Men det är just detta som ledande neoklassiska ekonomer valt att göra med följden att man nu befinner sig i en besvärande situation. Planekonomi av Sovjetmodell beskrivs som avskräckande samtidigt som marknaden hyllas. Men neoklassiska ekonomer väljer själva ett planekonomiskt förhållningssätt till det egna teoretiska perspektivet och den egna verksamheten. Mitt åberopande av dessa principer innebär inte att jag i alla sammanhang hyllar dem. Protektionism, till exempel, är ett allmänt förekommande _inlaga.indd

17 1 Global standardisering av nationalekonomin... fenomen i vårt samhälle och även hos dem som talar mycket om frihet. I relation till miljöfrågor ligger det nära till hands att peka på behovet att skydda biologisk mångfald och speciella ekosystem (biotoper). Standardiseringens negativa sidor En enkelspårig nationalekonomi är naturligtvis olycklig när det gäller ämnesområdets teoretiska utveckling. Kreativitet gynnas knappast av krav på lydnad och lojalitet. Men jag skall här framhäva en annan aspekt. Varje teoretiskt perspektiv (paradigm) inom nationalekonomin eller annan samhällsvetenskap är inte bara specifikt i vetenskapligt avseende utan samtidigt i ideologiskt avseende. Detta väsentliga påpekande om värderingarnas roll i forsknings- och undervisningsprocesser gjordes tidigt av Gunnar Myrdal. Values are always with us (Myrdal, 1978, s. 778, se även Myrdal, 1969, 1975). Det är en illusion att nationalekonomin skulle vara värdeneutral. Bland annat gäller att de grundantaganden man gör i modeller om konsumenter och företag har en ideologisk innebörd. All nationalekonomi är därmed politisk i viktiga avseenden. Den dominerade neoklassiska teorin är politisk och detsamma gäller för alternativa teoretiska perspektiv, t.ex. en viss variant av institutionell ekonomi, feministisk ekonomi, social ekonomi, marxistisk ekonomi eller ekologisk ekonomi. Förekomsten av ett ideologiskt innehåll är alltså oundviklig. Och neoklassiska ekonomer gör misstaget att kräva monopol för den ideologi som finns inbyggd i neoklassisk teori. Nationalekonomiska institutioner får därmed rollen som propagandacentraler för en viss ideologi vilket är oförenligt med normala demokratiska ideal. Standardiseringen av nationalekonomisk teori genom läroböcker och på andra vägar har samtidigt en kulturell innebörd. Genom global spridning av likartade läroböcker skapas en gemensam teknokratisk (i meningen expertdominerad) kultur samtidigt som kulturella skillnader trängs undan inom viktiga områden för människors relationer. En gemensam nationalekonomisk kultur byggs upp med konsumtion, marknad och ekonomisk tillväxt som honnörsord. Vad karaktäriserar denna för olika aktörer gemensamma, globala kultur? Vilken är dess ideologi? Vilka är tillskyndare av denna ideologi utöver de neoklassiska ekonomerna själva? Många företrädare för transnationella _inlaga.indd

18 1 Global standardisering av nationalekonomin... företag hör sannolikt hit liksom politiska grupperingar, t.ex. de som hyllar neoliberalismen. Försvagande av andra kulturer och kulturell dominans kan ses som former av kolonialism. Ett annat likartat uttryck är kulturell imperialism. Eftersom tesen om nationalekonomins värdeneutralitet är ohållbar finns anledning att granska de instrument som används för att stärka det maktmässiga övertaget. Att läroböcker som sprids internationellt i första hand är författade i USA och andra västländer såsom Sverige är också värt en tanke. Vad krävs t.ex. vetenskapligt och ideologiskt för att en person skall komma ifråga för Riksbankens Pris i Ekonomiska Vetenskaper till Minne av Alfred Nobel? Det neoklassiska monopolet är orimligt på ett annat sätt. Man nöjer sig inte med att hävda att den egna teoretiska referensramen är utformad för vissa specifika och begränsade syften. I stället hävdas att samma grundantaganden och teorier är användbara för alla så kallade ekonomiska fenomen. Ett mer anspråkslöst förhållningssätt vore att t.ex. hävda att de mikro- och makroekonomiska teorierna främst är utformade som underlag för penning- och finanspolitik. I stället har man envisats med att neoklassisk teori med framgång kan byggas ut i alla tänkbara riktningar, t.ex. neoklassisk hälsoekonomi och neoklassisk miljöekonomi. I denna bok drivs tesen att de nämnda utväxterna av neoklassisk teori inte är ointressanta som alternativ till andra modeller. Men även t.ex. institutionell ekonomi och ekologisk ekonomi bör prövas. Satsningarna bör idag främst ske på basis av andra perspektiv än det neoklassiska. (Marginalnyttan av ytterligare satsningar på neoklassisk miljöekonomi är låg för att uttrycka samma sak i neoklassiska termer.) Min bedömning är t.o.m. den att dominansen för neoklassisk nationalekonomisk teori utgör en viktig del av de problem vi står inför om vi vill söka oss fram till en hållbar utveckling. Albert Einstein har som bekant uttalat att om man vill ta itu med för det lokala eller globala samhället viktiga problem bör man inte vända sig till de aktörer som utformat eller förordat de teorier och metoder som gett upphov till problemen. Misslyckandet i Köpenhamn som omnämns i förordet kan till en del handla om att man vänt sig till neoklassiska ekonomer som experter. För dessa experter är det marknadslösningar som gäller och inget annat. Kulturell utjämning eller homogenitet i form av ett globalt gemensamt ekonomiskt språk är inte nödvändigtvis ett framsteg för mänskligheten _inlaga.indd

19 1 Global standardisering av nationalekonomin... Det kan tvärtom ses som (och vara) ett problem beroende på den enskilde aktörens kunskaper och värderingar. I stället skall vi kanske försvara kulturell mångfald på samma sätt som biologisk mångfald behöver skyddas. Insikten om att det finns ideologi i varje samhällsvetenskapligt synsätt och att varje skolbildning inom nationalekonomin utgör en form av politisk ekonomi påminner oss om att ett demokratiskt förhållningssätt är nödvändigt också inom universitetens nationalekonomiska institutioner. Kriterierna för vad som är god vetenskap förändras därmed i väsentliga delar. Marknader fyller viktiga funktioner i vårt samhälle. Men neoliberalismen under och 1990-talen med Margaret Thatcher i Storbritannien och Ronald Reagan i USA ledde till vad jag uppfattar som överdrivna förväntningar på marknadslösningar, ett slags fundamentalism som trängde tillbaka demokratin. Föreställningar om att mer marknad automatiskt leder till stärkt demokrati bör granskas och diskuteras. I Kina förenas idag marknadsekonomi med politisk diktatur bland annat med innebörden att samma läroböcker kan användas vid undervisning i Kina som i Sverige. Tyvärr gör de som skriver läroböcker i neoklassisk nationalekonomi (eng. economics) inte mycket för att stärka demokratin. En observation som tyder på detta är att ordet demokrati saknas i sakregistret för nästan alla neoklassiska läroböcker _inlaga.indd

20 _inlaga.indd

21 Hållbar utveckling som ideologisk orientering Kapitel 2 Nytänkande inom nationalekonomin (och i andra sammanhang) tar sin utgångspunkt i det som redan finns. Granskningen och kritiken av neoklassisk teori ger ett idémässigt underlag för utformning av alternativa perspektiv. Därför är utövandet av kritik viktigt och inget som man bör be om ursäkt för. Idag finns ett antal alternativa teoretiska perspektiv och skolbildningar med sina organisationer, men de existerar med få undantag utanför universitetens nationalekonomiska institutioner (eng. Departments of Economics). Som vi skall finna återspeglar de alternativa perspektiven inte bara en vetenskaplig utan också ideologisk kritik av den dominerande teorin. Denna ideologiska kritik handlar ofta om att de aktörer (t.ex. forskare) som utövar kritiken har annorlunda idéer om en önskad utveckling på individ-, organisations- och samhällsnivå och därmed om syftet med nationalekonomisk teori och analys. Inom varje aktörskategori, t.ex. forskare, kan skillnader i ideologisk orientering förväntas och dessa skillnader påverkar den forskning man ägnar sig åt. Föreställningar om att ideologiskt engagemang enbart finns utanför universitetsvärlden, exempelvis bland politiker, och att vetenskap kan och bör skiljas från politik måste överges. Insikten om att också ekonomiprofessorer arbetar i enlighet med ett engagemang som inte enbart är vetenskapligt utan även ideologiskt leder samtidigt till förändrade idéer om vad som är god forskning. Värderingsmässig, etisk och ideologisk medvetenhet och öppenhet hör till de bedömningsgrunder som blir aktuella _inlaga.indd

22 2 Hållbar utveckling som ideologisk orientering Ideologi som omtvistat begrepp Enligt traditionella vetenskapliga ideal bör varje begrepp som används kunna definieras entydigt, gärna i kvantitativa termer. Men inom samhällsvetenskap har vi lärt oss leva med så kallade omtvistade begrepp, det som på engelska kallas contested concepts (Connolly, 1993). Exempel på sådana begrepp är makt, demokrati, institution, ideologi och även hållbar utveckling. I stället för att undvika sådana ord med tillhörande associationer bör man identifiera några möjliga tolkningar och peka på den tolkning eller de tolkningar man avser att använda i en viss analys. Återigen är det så att förekomsten av olika tolkningar får en stimulerande effekt på vetenskapligt tänkande och argumentering jämfört med fyrkantigt dikterande av den enda rätta tolkningen. Två av de ord som används i rubriken till detta kapitel kan föras till kategorin omtvistade begrepp, nämligen ideologi och hållbar utveckling. I denna bok har ordet ideologi innebörden idéer om mål och medel eller mål-medelfilosofi (Larsson, 2005). Det handlar om utgångsläge, vart man vill komma och hur man kommer dit. Ideologi får därmed en vid innebörd. Utöver de mer eller mindre etablerade politiska ideologier som i Sverige företräds av socialdemokrater, moderater, sverigedemokrater, folkpartister, kristdemokrater, centerpartister, vänsterpartister och miljöpartister kan man också skilja på ideologier i relation till speciella verksamhetsområden, exempelvis hälsopolitik, miljöpolitik och transportpolitik. Inom hälsopolitik på regional nivå kan ideologiska spänningar föreligga mellan dem som geografiskt vill centralisera nära nog all verksamhet och dem som hyllar decentralisering. Även tilltron till marknadslösningar och privatisering kan variera. Inom miljöpolitiken finns likartade ideologiska spänningar mellan dem som är extrema i sin tro på marknadslösningar (baserad på neoklassisk nationalekonomi) och oss som känner en mer dämpad entusiasm inför marknaden och vill vidga perspektiven och utöka arsenalen av instrument. När fenomen av typ marknad eller ekonomisk tillväxt hyllas kan man vidare tala om marknadsideologi, respektive tillväxtideologi. I den allmänna debatten används ordet ideologi oftast på kollektiv nivå, t.ex. när man avser olika politiska partiers ideologier. Det finns också ideologier som i ett visst tidsskede anammas av flera politiska partier och stora _inlaga.indd

23 2 Hållbar utveckling som ideologisk orientering grupper i samhället, t.ex. neoliberalismen. Sveriges regering när detta skrivs, den av Moderaterna ledda så kallade Alliansen, startade med en tydlig neoliberal inriktning med extrem tro på marknad och privatisering, vilken dock i viss mån har dämpats. Även socialdemokraterna har i viss grad och i vissa tidsskeden smittats av denna tilltro till marknaden. I denna bok kommer ordet ideologi och kanske främst ideologisk orientering inte enbart att användas på kollektiv nivå utan även på individnivå. Logiken är då den att om det finns ideologi på kollektiv nivå måste rimligen något motsvarande finnas också på individnivå. Jag väljer att se enskilda individer som politiska aktörer vilka var och en leds av sin ideologiska orientering. Motivet bakom detta val är att hållbar utveckling är en uppenbart ideologisk fråga där varje individs förhållningssätt spelar roll. Vare sig vi talar om kollektiv nivå eller individnivå bör betonas att en ideologi endast anger en riktning i grova drag för viss verksamhet eller aktivitet samt medel för att röra sig i den riktningen. Det finns kvalitativa, kvantitativa och även visuella element i en aktörs ideologiska orientering men också osäkerhet, t.ex. sammanhängande med spänningar eller konflikter. Sådana spänningar kan ha att göra med att det normalt finns alternativa ideologiska inriktningar. Ideologi är alltså inte något som enkelt kan reduceras till en entydig matematisk målfunktion vilken kan göras till föremål för optimering (maximering eller minimering). Erfarenheter som ligger till grund för den ideologiska inriktningen är snarare osäkra och fragmentariska. Detta innebär bland annat att individens ideologiska orientering omprövas mot bakgrund av gjorda erfarenheter eller upplevda nya möjligheter. För att ytterligare understryka att ett visst ord kan tolkas och användas på olika sätt kan vi peka på företeelser i USA som förhoppningsvis är på väg att överges. Ideologi har där ofta använts nedsättande och kopplats ihop med revolutionära rörelser samtidigt som den mer konservativa och systembevarande analysen anses befriad från ideologi. Även i böcker som annars tar dagens samhällsproblem på allvar kan man finna bedyranden att den egna argumenteringen är pragmatisk och icke-ideologisk ( pragmatic and non-ideological, Nolan, 2009, s. 7). Att använda ordet ideologi enbart i nedsättande bemärkelse ses här som försök att undvika eller avfärda en ofta livsnödvändig ideologisk dialog och debatt _inlaga.indd

24 2 Hållbar utveckling som ideologisk orientering Tolkningar av hållbar utveckling Även hållbar utveckling (som omtvistat begrepp) är föremål för maktkamp och taktiskt manövrerande. Jag skall här peka på tre typfall av tolkningar utan att hävda att all användning av hållbar utveckling enkelt kan sorteras efter dessa linjer. Business as usual (BAU): Att fortsätta verksamheten som förut men vid lämpliga tillfällen kanske klä den i nya ord. Företagsledare kan införliva social och ekologisk hållbarhet med den egna retoriken, men i praktiken fortsätta att fokusera på uthållig vinst i monetär mening eller monetära värden för aktieägare som intressenter. Modifiering eller modernisering av verksamheten i socialt och ekologiskt avseende inom ramen för existerande politisk-ekonomiskt system. De institutionella förändringarna är marginella och försiktigt utformade så att de blir acceptabla för etablerade intressentgrupper, d.v.s. för dem som vill slå vakt om den nuvarande formen av kapitalism. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som instrument vid investeringar av vissa slag, införande av standardiserade miljöledningssystem såsom ISO i företag och andra organisationer liksom miljömärkning av varor och tjänster utgör exempel. Beredskap att även överväga radikala förändringar i existerande politisk-ekonomiskt system. De ohållbara trender som observeras kanske tyder på att den nuvarande varianten av kapitalism inte är den bästa när det gäller att vända utvecklingen. Ett exempel som är värt en tanke är att hållbar utveckling betonar icke-monetära förhållanden (social och ekologisk hållbarhet) medan aktiebolag syftar till monetär vinst och monetär uthållighet. Kan man vänta sig att organisationer utformade på det viset någonsin skall klara de sociala och ekologiska kraven? Behövs inte helt nya räkenskaper för företag och samhälle för att närma sig en hållbar utveckling? För egen del (och mot bakgrund av min ideologiska orientering) ser jag förändringar enligt modifieringsstrategin ovan som positiva eftersom de mildrar negativa trender och kan öppna för ett mer långtgående tänkande. Men jag vill också medverka till att skygglappar för övervägande av mer _inlaga.indd

25 2 Hållbar utveckling som ideologisk orientering långtgående förändringar tas bort. En naturlig utgångspunkt är då att fokusera på låsningar till neoklassisk teori inom nationalekonomin och låsningar till den besläktade neoliberala ideologin. Det finns alternativa perspektiv som fortfarande innebär en respekt för marknaden och en del av det som har uppnåtts inom ramen för nuvarande politisk-ekonomiska system. Tills vidare lämnar vi frågor som rör förändrad reglering av organisationer, t.ex. aktiebolag, därhän och fokuserar på nödvändigheten av en pluralistisk nationalekonomi och en öppen ideologisk debatt som innefattar en kritisk granskning av neoliberalismen. Eliminerande av de låsningar som har hindrat en sådan debatt framstår som ett rimligt krav för alla som hyllar demokratin och utgör ett viktigt delmål i strävandena efter hållbar utveckling _inlaga.indd

26 _inlaga.indd

27 Brister i neoklassisk teori i relation till hållbar utveckling Kapitel 3 I detta kapitel skall jag tydliggöra vad jag uppfattar som väsentliga brister i neoklassisk teori i relation till syftet att komma bort från dagens ohållbara utveckling. Innan detta sker bör klart sägas att delar av begreppsapparat och principer i neoklassisk teori fortfarande kan vara av intresse och även i relation till hållbar utveckling. Fokusering på alternativtänkande är t.ex. central också för mig även om alternativtänkandet delvis blir av annat slag. Konkurrens kan vara kreativitetsfrämjande medan monopol lätt leder till stagnation. Det är benägenheten att enbart lita till neoklassisk teori som utgör ett problem. Identifieringen av svagheter i neoklassisk teori leder oss tämligen automatiskt till tankar och idéer om hur dessa svagheter kan motverkas och överbryggas. Neoklassisk teori kan därför göra nytta också genom sina frånstötande egenskaper vid sökandet efter alternativa begrepp och därmed möjliga beståndsdelar i ett alternativt teoretiskt perspektiv. Vetenskapssyn begränsad till positivism När det gäller vetenskapssyn har mycket hänt inom humaniora och samhällsvetenskap under de senaste åren men neoklassiska ekonomer har valt att hålla fast vid positivismen och blunda för det som för övrigt sker. 2 Det finns bara en vetenskaplig metod enligt författaren till läroboken 2 Exempelvis företagsekonomer visar större öppenhet för alternativa vetenskapsteoretiska perspektiv (Alvesson och Sköldberg 2008) _inlaga.indd

28 3 Brister i neoklassisk teori i relation till hållbar utveckling Principles of Economics, Gregory Mankiw, och den handlar om observationer, teori och fler observationer (eng. The Scientific Method: Observation, Theory and More Observation ) (2008 s. 22). Enligt positivismen är forskaren en utomstående observatör som använder sig av accepterad metod för att studera olika fenomen. Objektivitet och värdeneutralitet hyllas i en strävan att testa hypoteser och identifiera orsakssammanhang. Man eftersträvar förklaringar som är giltiga för många enheter av visst slag, t.ex. företag eller konsumenter. Experiment även med människor ses som en framkomlig väg att testa hypoteser och söka sanningen. Anonymisering, t.ex. av de personer som svarar på en enkät, är ofta förekommande. I neoklassisk teori och i läroböcker försöker man skilja på deskriptiva och normativa påståenden där endast de senare sägs ha med värderingar att göra (t.ex. Mankiw, 2008, s ). Men även de deskriptiva påståendena görs inom ramen för en begreppsapparat och ett perspektiv som är specifikt både ur vetenskaplig och ur värderingsmässig/ideologisk synvinkel. Den neoklassiska betoningen på mätning och värdering i monetära termer ger en specifik deskriptiv information, men varje påstående att denna benägenhet att tänka i monetära termer inte har något med värderingar, etik och ideologi att göra är orealistiskt. Hållbar utveckling handlar om att ändra riktning avseende livsstilar, organisations- och samhällsutveckling. Det är då inte ointressant men otillräckligt och alltför passivt att studera hur människor är, t.ex. hur konsumenter i allmänhet beter sig. Utöver objektivitet bör vi intressera oss för olika aktörers subjektivitet. Hur tolkar aktör A hållbar utveckling och hur förhåller sig denna tolkning till A:s praktiska agerande? Är hänvisning till hållbar utveckling för A enbart en läpparnas bekännelse eller har det en vidare praktisk innebörd? Hur uttrycker A sina eventuella ambitioner att förändra egen livsstil eller den egna organisationens verksamhetsidé och strategier? Vilka skillnader finns mellan aktörerna A och B i dessa avseenden? Även genom att på detta sätt studera enskilda fall, t.ex. enskilda individer eller organisationer kan kunskap vinnas. Generaliseringar som gäller alla människor som konsumenter eller alla företag blir då mindre intressanta. Inför hållbar utveckling som en komplex utmaning blir det minst lika viktigt att studera heterogeniteten i en viss aktörskategori, t.ex. konsumenter eller företagsledare. Forskaren överger sitt monopol på kunskap _inlaga.indd

29 3 Brister i neoklassisk teori i relation till hållbar utveckling och sanning för att utnyttja möjligheten att lära sig något i en dialog med enskilda andra aktörer. Kunskap kan tillföras genom forskning i positivistisk anda men kunskap kan också ses som socialt konstruerad (Berger och Luckmann, 1966) eller rentav subjektivt konstruerad genom enskilda aktörers erfarenheter. Hermeneutik, d.v.s. läran om tolkning (Ricoeur, 1981), får en central roll. Det handlar om olika aktörers, inklusive forskarens, tolkning av olika fenomen vilket ytterligare framhäver det subjektivt upplevda liksom begreppsapparatens och språkets roll när det gäller att artikulera och förmedla det som upplevs. En med hermeneutiken närbesläktad vetenskapsteoretisk infallsvinkel handlar om att lyssna på, återge och analysera enskilda aktörers berättelser (eng. narratives, Porter Abbot, 2002). Man kan också fokusera på dominerande och alternativa berättelser (eng. stories) för speciella kulturer. I ett tidigt skede påpekade Deirdre McCloskey att neoklassiska ekonomer bildar en tämligen homogen kultur med egna berättelser om hur priser bildas m.m. (McCloskey, 1983). David Korten gör i sin bok Agenda for a New Economy (2009) tolkningar av den amerikanska kulturen i form av dominerande berättelser, vilka idag framstår som alltmer ofruktbara i relation till de problem vi nu står inför. Denna möjlighet att tolka kulturers uppgång och fall i termer av berättelser är av intresse för vår fortsatta diskussion. Teori och politisk ideologi i nationalekonomin är möjliga beståndsdelar i sådana berättelser. Inom ramen för positivism hyllas värdeneutralitet och anonymisering. De personer som studeras behöver inte ta ansvar för sina åsikter och även forskarens ansvar begränsas. Han eller hon kan gömma sig bakom påstådd värdeneutralitet, användande av etablerad metod etc. Även i denna del kan en helomvändning i synsätt prövas. Engagemang i ena eller andra riktningen hos forskaren och de aktörer som studeras kanske bör bejakas som något naturligt och mestadels positivt i ett demokratiskt samhälle. Detta gäller vare sig en persons attityder eller engagemang utgör hinder eller underlättar för hållbar utveckling. Inom ramen för fallstudier av enskilda individer eller organisationer blir engagemang och personlighet viktiga studieobjekt. Eller tror vi att ett hållbart samhälle växer fram av sig självt genom någon form av mekaniska processer? _inlaga.indd

30 3 Brister i neoklassisk teori i relation till hållbar utveckling Ulrich Nitsch uttrycker sig på likartat sätt: En viktig del av motiven för att ägna sig åt forskning om hållbar utveckling måste komma inifrån forskarna själva. Om vi inte medger detta skulle det innebära att vi accepterar en roll som villiga redskap i händerna på makthavare med deras syften. (Nitsch, 1997, s. 199) Redan i kapitel 1 i denna bok avfärdades tanken på en värdeneutral nationalekonomi. Tvärtom drev jag tesen att varje teoretiskt perspektiv är ideologiskt färgat och att samtidig förekomst av flera teoretiska perspektiv är naturlig i ett demokratiskt samhälle. I denna bok pläderas för en viss variant av institutionell teori som alternativ till neoklassisk teori. Men detta sker inte inom ramen för den idé om totalt utbytande av en teori mot en annan som Thomas Kuhn framfört för naturvetenskaper (eng. paradigm shift, Kuhn, 1970). I stället framhävs här samexistens mellan olika paradigm (eng. paradigm coexistence, Söderbaum, 2000 s ). Självklart önskar jag att teorier som utgör alternativ till neoklassiskt paradigm skall komma att stärkas och dominera i relation till hållbar utveckling. Det handlar i så fall om att den dominerande rollen övergår från ett paradigm till ett annat (inom ramen för bådas fortsatta existens) i relation till ett politikområde. Begränsad tvärvetenskaplig öppenhet Neoklassiska ekonomer ser matematik och statistik som viktiga hjälpvetenskaper. Begränsningen till positivism som tidigare diskuterades gör att man endast kan tänka sig samarbete med vetenskapsteoretiskt likasinnade företrädare för annan samhällsvetenskap. Psykologer som arbetar med experiment där människors beteende studeras kan uppmärksammas och detta i så hög grad att de kommer ifråga för det så kallade Nobelpriset i ekonomi. Detta fick Daniel Kahneman erfara år 2002 då han mottog priset för att ha integrerat insikter från psykologisk forskning med ekonomisk vetenskap, speciellt avseende människors bedömningar och beslutsfattande under osäkerhet (utdrag ur Nobelkommitténs motivering). Kahneman genomförde tillsammans med andra forskare en rad experiment i positivistisk anda för att ta steg mot ökad realism i studiet t.ex. av konsumentbeteende. Jag påstår inte att detta är ointressant, men det är speciellt _inlaga.indd

31 3 Brister i neoklassisk teori i relation till hållbar utveckling Teoretiska perspektiv kan skilja sig med avseende på syfte i vetenskapsteoretiskt avseende. Neoklassisk teori är synnerligen ambitiös genom att den syftar till förklaring och bestämda uttalanden om orsakssammanhang i form av regelbundenheter och lagar. Man eftersträvar också att uttrycka sig i vad som benämns sofistikerade matematiska modeller. Det är förmågan att förutse eller prognostisera vad som händer i framtiden som enligt detta synsätt utgör det centrala kvalitetskriteriet för en teori. Ett alternativt något mer anspråkslöst syfte som gäller för institutionell teori är att utforma en begreppsapparat och ett språk som hjälper olika aktörer att förstå olika företeelser och sammanhang. Begreppsutveckling och språkutveckling får därmed en central roll. Finns brister i den tidigare använda begreppsapparaten och hur kan dessa brister avhjälpas? I stället för entydiga förklaringar syftar man till förståelse av olika fenomen och skeenden. När aktören har tillgång till en begreppsapparat och ett språk kan han eller hon få fram en bild av orsakssammanhang. Hon kan också själv bättre artikulera sin ideologiska orientering. Men dessa förklaringar och överväganden om framtiden ligger på en subjektiv nivå och gör inte anspråk på generell giltighet. Att primärt syfta till förståelse är mindre anspråksfullt, men kan vara mer meningsfullt. Den neoklassiska strategin att presentera enkla sanningar framstår inte som särskilt fruktbar om man betänker den komplexitet som kännetecknar frågor om hållbar utveckling. Personliga upplevelser kan spela en roll även inom vetenskapen, har vi konstaterat. Från hösten 1965 och tio år framåt var jag anställd som forskare och lärare i marknadsföring och konsumentbeteende vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Vid den institutionen fanns en större öppenhet än vid samma universitets nationalekonomiska institution för möjligheterna att arbeta tvärvetenskapligt i relation till andra samhällsvetenskaper. Den neoklassiska konsumentteorin med efterfrågekurvor och liknande är otillräcklig om man vill förstå konsumenter och marknadsföra varor framgångsrikt. Grundläggande kunskaper i psykologi ansågs användbara varför en lärobok i ekonomisk psykologi (Wärneryd, 1967) kom att användas. Olika av socialpsykologi inspirerade modeller för konsument- och köparbeteende studerades, t.ex. sådana som bygger på inlärningsteori (Howard, 1963). På samma sätt presenterades alternativa och varandra kompletterande företagsmodeller. Utöver den neoklassiskt inspirerade vinstmaximeringsmodellen diskuterades en intressentmodell _inlaga.indd

32 3 Brister i neoklassisk teori i relation till hållbar utveckling av företag (eng. stakeholder model). Företag ansågs inte bara konkurrera med varandra utan även samarbeta, t.ex. i nätverk. Samgåenden, så kallade fusioner, studerades o.s.v. Företagsekonomin befinner sig på så sätt närmare verkligheten och en praktiskt användbar kunskap vid yrkesutövning som företagsledare, marknadsförare m.m. Samtidigt skall man vara försiktig med att idealisera företagsekonomin. Ideologiskt hyllas fortfarande ett monetärt vinstmaximeringstänkande där etik, miljöfrågor etc. alltför ofta spelar en sekundär och underordnad roll. Begränsat och speciellt perspektiv på ekonomi och samhälle Vad är ekonomi? Svaret för många människor är att ekonomi handlar om pengar. Att tänka i penningmässiga eller monetära termer är något som människor förstår, sägs det. Pengar är den naturliga måttstocken. Därför bör värdering ske i penningmässiga termer. Neoklassisk teori och metod stödjer i stort sett ett sådant resonemang, d.v.s. betonar den monetära dimensionen med fokusering på marknader och priser för olika varor och tjänster. Aktörer på dessa marknader är främst företag och konsumenter, men också staten som kan reglera marknaden på olika sätt. Den bild man ger av ett lands ekonomi handlar alltså om transaktioner på marknader mellan hushåll och företag (Eklund, 2007, s. 59; Mankiw, 2008, s. 25). Hushållen säljer arbete till företag och företagen anställer hushållsmedlemmar, d.v.s. köper arbete. Företagen säljer varor och tjänster och hushållen köper varor och tjänster. Företag maximerar sin vinst och hushållen maximerar nyttan inom ramen för penningmässig budget. I flera avseenden är denna bild av vad som sker i en ekonomi verklighetsnära. Bilden kan vidgas och preciseras, t.ex. genom att peka på statsmaktens roll när det gäller skatter och transfereringar eller möjligheter för företag att ägna sig åt export och import. Alla marknadstransaktioner under ett år kan summeras på ett visst sätt till en bruttonationalprodukt (BNP) och man kan inrikta uppmärksamheten på hur BNP växer eller stagnerar från ett år till ett annat. Samtidigt är denna neoklassiska bild av ekonomi och samhälle begrän _inlaga.indd