Verksamhetsberättelse 2009

Transkript

1 GSN 2010/ Verksamhetsberättelse för grundskolenämnden Barn och utbildningsförvaltningen/grundskoleavdelningen JANUARI 2010

2 Innehåll Innehåll 2 Samlad måluppfyllelse 3 Sammanfattning 6 Kommunens vision 7 Kommunens profil 7 Nämndens mål 8 Nöjda invånare 12 Hållbar samhällsutveckling 13 Attraktiv arbetsgivare 17 Sund ekonomi 20 Effektiva processer 20 Ekonomi 21 Överskott på 20 mnkr 21 För investeringar redovisas överskott 21 Förvaltningens synpunkter 22 Verksamhetsstatistik nyckeltal 26 Elever i grundskolan 26 Elever i särskolan 27 Intern kontroll 28 Uppdrag från kommunfullmäktige 32

3 Samlad måluppfyllelse Nöjda invånare Föräldrarna är nöjda med barnens skolor! 92 procent av föräldrarna med barn i grundskolans tidigaredel och 88 procent av föräldrarna med barn i grundskolans senaredel uppger att de är nöjda med sitt barns skola. Till glädje för personalen i Huddinges grundskolor uppger 96 procent, respektive 93 procent av föräldrarna att personalen i skolan bemöter dem på ett positivt sätt. Föräldrar i Huddinge är nöjda med fritidshemsverksamheten. Majoriteten av fritidshemmen i kommunen arbetar med SET eller Livskunskap. Några arbetar utifrån Olweusprogrammet. Det medvetna arbetet för att skapa trygghet och motverka att barn blir mobbade utifrån de nämnda metoderna, har enligt enheterna visat sig ge mycket positivt resultat i verksamheten. Resultatet visar sig bland annat genom att föräldrar med barn i Huddinge kommuns fritidshemsverksamhet uppger att de är nöjda med verksamheten och att 94 procent av föräldrarna uppger att deras barn känner sig trygga på fritidshemmet. Föräldrar tycker att fritidshemmen bidrar till deras barns utveckling, men många känner inte till målen för verksamheten Målområdet Ansvar och inflytande barn, har lägst styrtal av alla målområden som mäts genom föräldraenkäten. Det är dessutom ett av de målområden som har störst variationsbredd mellan enheternas resultat, vilket betyder att fritidshemsverksamheten i Huddinge inte är likvärdig när det gäller barnens ansvar och inflytande i verksamheten. Trots det inte alltför tillfredställande resultatet, kan vi ändå se att andelen positiva svar har ökat på påståendena som mäter måluppfyllelsen. Flera enheter har aktivt arbetat med att låta barnen vara mer delaktiga i planering och utvärdering av verksamheten. Dessutom har många fritidshem arbetet med att informera föräldrarna om fritidshemmets verksamhet. Sju av tio föräldrar uppger därför att deras barn kan vara med och påverka verksamhetens innehåll, men bara ungefär hälften av föräldrarna uppger att deras barn är med och utvärderar densamma. Föräldrarna uppger att fritidshemspersonalen bemöter dem på ett positivt sätt och att det är lätt att komma i kontakt med personalen. Enligt flera enheter uppger även föräldrarna att de inte vill, eller orkar vara mer delaktiga i fritidshemmens verksamhet och att de litar på att enheterna har en bra verksamhet. Föräldrarna uppger att de tycker att fritidshemmen bidrar till deras barns utveckling, att det erbjuds varierande aktiviteter och att deras barn får det stöd som de behöver. Däremot uppger bara 60 procent av föräldrarna att de känner till målen för fritidshemsverksamheten. Hållbar samhällsutveckling Högsta meritvärde för Huddinges grundskoleelever någonsin! Våra elever i årskurs 9 gick ut grundskolan med det högsta meritvärde kommunen har haft. Årets meritvärde ligger på 210,7 poäng. Flickorna har ungefär 20 poäng högre meritvärde än pojkarna. Det är stor skillnad mellan grundskolornas meritvärde inom Huddinge kommun, där meritvärdet varierar mellan 234 och 144 poäng. (Rikets meritvärde 2008 var 209,3. Skolverket presenterar årets meritvärde för riket i november.) I år är det glädjande nog större andel elever som är behöriga till nationellt gymnasieprogram än förra året. 89,5 procent av eleverna får minst godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Det är något större andel pojkar än flickor som når upp till behörighet till nationellt gymnasieprogram. Däremot är det omvänt förhållande, dvs. något större andel flickor än pojkar med minst godkänt i minst 16 ämne. Totalt är det 82,4 procent av eleverna som får minst godkänt i mint 16 ämnen. När vi studerar resultaten för de nationella proven i årskurs 9, för de elever som har gjort proven, ser vi att något större andel elever uppnår målen i år på samtliga prov i jämförelse med förra året. Resultatet har dock försämrats om vi studerar resultatet för alla elever i årskurs 9, dvs. även inkluderar de elever som inte har gjort proven. Huddinge kommun har flera olika kunskapsresultat för årskurs 3. Från och med höstterminen 2008 finns det uppnåendemål i grundskolan för årskurs 3. Läsåret 2008/ genomfördes nationella prov i årskurs 3 för första gången. Nationella proven bestod av 16 delprov. Skolverket gör inte någon totalinsamling av elevernas resultat, utan nöjer sig med en urvalsinsamling, där slumpvis utvalda enheter skickar in elevers utförda prov. I GRUNDSKOLENÄMNDEN 3

4 Huddinge kommun har vi valt att hantera resultatinsamlingen på samma sätt som vi gör för årskurs 5, vilket betyder att pedagoger registrerar elevernas resultat på samtliga delprov. Dessutom gör pedagogerna en bedömning om eleverna når målen som finns för de aktuella ämnena i respektive kursplan. Denna bedömning utgör sedan kunskapsmåttet för årskurs 3. Pedagoger med elever i årskurs 3 har gjort bedömningen att 84 procent av eleverna når målen som finns i kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk och matematik. Flickor bedöms nå målen i högre utsträckning än pojkar. Däremot visar registrerade provresultat att bara knappt 56 procent av eleverna klarar samtliga 16 delprov. Det är därför stora skillnader mellan den av pedagogerna bedömda måluppfyllelsen och elevernas provresultat. Skillnaden kan delvis förklaras av att genomförandet av nationella prov för årskurs 3 är ett nytt moment, men kan ändå inte till fullo accepteras. Skillnaden mellan pedagogernas bedömning av uppnådda kursplanemål och elevernas faktiska provresultat är för stor. Flickorna i årskurs tre klarar samtliga delprov bättre än pojkarna. Flickorna är framförallt bättre på delproven som handlar om att skriva texter och läsning av faktatexter. Större andel elever i årskurs 5 når målen som mäts genom nationella proven. I år är det glädjande nog en större andel elever, jämfört med förra året som har klarat alla delprov som ingår i de nationella proven för årskurs procent av eleverna har klarat alla delprov var det 56 procent som klarade alla delprov. Eleverna har blivit bättre på att läsa och förstå texter, vilket beror på att enheterna har satsat mycket tid och resurser på att förbättra elevernas läsförmåga. Resultatet av delproven i matematik visar att eleverna i större utsträckning än förra året har nått de mål som prövas. Eleverna har dock svårigheter med begreppen längd, area och skala. Årets femmor har inte klarat delproven i engelska i lika stor utsträckning som tidigare år. Delprovet Lyssna och förstå har vållat störst problem. Jämfört med förra året har skillnaden mellan pedagogernas bedömning utifrån kursplanemålen och elevernas faktiska provresultat minskat. Detta torde vara ett resultat av att enheterna har diskuterat, analyserat och värderat tidigare års resultat, både på den egna enheten men även i dialoger med andra enheter och barn och utbildningsförvaltningen. 83 procent av eleverna bedöms nå målen i kursplanerna i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Pedagogerna bedömer att flickorna når målen i större utsträckning än pojkarna. Flickorna har klarat delproven i större utsträckning än pojkarna. Fler elever känner sig trygga i sin skolmiljö! Jämfört med förra året är det en större andel elever som uppger att de känner sig trygga i sin skolmiljö. Det är framförallt eleverna på senaredelen som står för ökningen av andelen positiva enkätsvar. Dessutom uppger en större andel pojkar i år än förra året att de känner sig trygga, både i grundskolans tidigare och senaredel. Den ökade trygghetskänslan kan bero på att grundskolorna i Huddinge kommun aktivt arbetar med SET, Livskunskap och Olweusprogrammet. Det är därför anmärkningsvärt att 16 procentenheter färre elever på senaredelen än på tidigaredelen, uppger positiva svar på påståendet: Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade. Kan våra elever i grundskolans senaredel påverka undervisningens innehåll? Yngre elever uppger i större utsträckning än äldre elever att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Det är anmärkningsvärt att bara ungefär hälften av eleverna på senaredelen uppger positiva svar på påståendet, då det i läroplanen står skrivet att skolan skall sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet. Det är även anmärkningsvärt att bara ungefär hälften av eleverna på senaredelen uppger positiva svar på påståendet som handlar om att samtala om sitt lärande. Med utgångspunkt från senaredelselevernas svar på elevenkäten inom målområdena Ansvar och inflytande och Lärande, är det en rimlig konsekvens att ställa sig frågan hur våra senaredelselever upplever sin egen möjlighet att påverka undervisningens innehåll, delta i planering, och utvärdering av densamma. Grundskolor med senaredelselever behöver därför arbeta med elevernas lärandemiljö, där fokus behöver ligga på delaktighet, ansvar och inflytande. Erbjuds alla nyanlända elever modersmålsbaserad undervisning? Det är inte alla enheter med elever i förberedelse och mottagningsklass som har redovisat hur stor andel elever som har studiehandledning på sitt modersmål. Det framgår av de aktuella enheternas kvalitetsredovisningar att arbetet inte är av högsta prioritet. Därför krävs det mycket stora insatser inom detta område innan alla nyanlända elever erbjuds modersmålsbaserad inlärning. Elever i tidigaredelen upplever att de lär sig om sunda livsvanor i skolan. Eleverna i grundskolans tidigaredel uppger mer positiva svar än eleverna på senaredelen på påståendena som 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

5 mäter måluppfyllelsen. Majoriteten av grundskolorna med tidigaredelselever beskriver att man uppmuntrar eleverna till rörelse på flera olika sätt och att rörelse under skoldagen inte bara är kopplat till ämnet idrott och hälsa. Enheter med tidigaredelselever nämner även att de arbetar med utepedagogik. Åtta av tio elever på tidigaredelen, men bara sex av tio elever på senaredelen uppger att de i skolan får lära sig vad de ska äta för att må bra. För få elever upplever att skolan arbetar för att öka deras förståelse för drogers risker. För tredje året i rad är det ungefär hälften av eleverna på senaredelen som uppger positiva svar på påståendet: Skolan arbetar för att öka min förståelse för drogers risker. Det är bara tre enheter som har kommenterat den låga andelen positiva svar. En tredjedel av våra elever upplever inte att det är arbetsro under lektionerna. I år är det glädjande nog större andel elever som uppger att de får tillräckligt med tid för att göra sina uppgifter i skolan, jämfört med förra året. Däremot är det bara två tredjedelar av eleverna i Huddinges grundskolor som upplever att det är arbetsro på lektionerna. Vad är arbetsro? Vad innebär arbetsro för vuxna i grundskolan och vad innebär arbetsro för eleverna? En elevgrupp kan uppleva att det råder arbetsro under lektioner med en viss pedagog, men en annan elevgrupp kan uppleva det motsatta. Vad utgår eleverna från när de svarar? Skolledare, pedagoger och elever i Huddinges grundskolor behöver därför fortsätta diskutera innebörden av begreppet arbetsro. Ökad möjlighet till lugn och ro för barnen i fritidshemsverksamheten Flera enheter har under det gångna läsåret aktivt arbetat med att skapa ökade möjligheter för barnen att få lugn och ro på fritidshemmen. Arbetet har gett positivt resultat, då det jämfört med förra året är 19 procentenheter fler föräldrar som har uppgett positiva svar på påståendet om möjlighet till lugn och ro. Attraktiv arbetsgivare Huddinge kommuns grundskolor behöver arbeta mer aktivt med sin arbetsmiljö utifrån resultaten i medarbetarenkäten. Fler grundskolor behöver i större utsträckning även prioritera mångfald och jämställdhet. Enheterna bör i sitta fortsatta arbete utgå från och använda det material som delats ut angående jämställdhet och mångfald. Dessutom behöver grundskolorna i Huddinge bredda sin syn på kompetensutveckling. Flera enheter uppger i sina kvalitetsredovisningar att personalen har diskuterat arbets och ansvarsfördelning på arbetsplatsen och pedagogernas tidsanvändning. På så sätt har personalen upplevt större möjligheter till inflytande och delaktighet. Flera enheter visar på ett förbättrat resultat för sitt ledarskap, vilket enligt enheterna beror på till exempel synligt ledarskap, tydliga mål, positiv lyhördhet och pedagogiska visioner. Styrtalet för aktiv lönepolitik har ökat, vilket kan bero på att lönekriterierna diskuterades under förra året och att lönekriterierna aktivt används under bedömningssamtalen. Sund ekonomi Grundskolenämnden uppvisar ett överskott på 19,7 mnkr för. Målet att nämnden ska återbetala den balanserade skulden och därmed vara skuldfri inför 2010 är därmed uppfylld. Effektiva processer Något samlat grepp avseende Effektiva processer har inte tagits inom grundskolan. Det är istället upp till varje rektor att tolka verksamhetsplanens skrivningar och ta initiativ till åtaganden. De flesta skolorna har inte redovisat åtaganden inom området. Endast enstaka skolor har redovisat någon slags bedömning av vad man gör och reflekterat kring grad av måluppfyllelse. Det är därför inte möjligt att idag göra en bedömning av det samlade nuläget och de samlade satsningarna inom målområdet Effektiva processer. GRUNDSKOLENÄMNDEN 5

6 Sammanfattning Grundskolenämnden uppvisar ett överskott på 19,7 mnkr för. Målsättningen har varit en ekonomi i balans men även att nämnden skulle återbetala den balanserade skulden och därmed vara skuldfri inför Vi har nu en positiv balanspost på 11,7 mnkr. Rektorerna har i samband med förvaltningens uppföljnings och bokslutsdialoger beskrivit genomförda och planerade åtgärder. Det har företrädesvis handlat om pensionsavgångar och minskad personal inom stödprocesserna på skolorna. Att inte återbesätta pensionsavgångar med ny personal kan innebära en mer slimmad organisation och större klasser per lärare. Flertalet rektorer beskriver att de förändrade organisationerna inte påverkat undervisningen negativt. Vissa skolor har möjlighet till detta när elevantalet i vissa klasser är lågt. Några skolor ökar också elevantalet vilket också ger kostnadsökningsutrymme när detta är möjligt inom befintlig organisation. För att Huddinges elever ska få ännu högre måluppfyllelse behöver vi fokusera på personalens ledarskap i klassrummet och skolledarnas ledarskap. Vi hade därför ett samarbete med Södertörns högskola i form av en forskarcirkel kring ledarskapet i klassrummet under. Vi undersöker även möjligheterna till kompetensutveckling för personalen i fritidshemmen där vi bland annat genomfört en utbildning kring språket i matematik för fritidshemmen. Ytterligare åtgärder för att Huddinges elever ska få ännu högre måluppfyllelse är ett fortsatt arbete med matematikutveckling och satsning på språkutveckling. Vi behöver även fortsätta vårt arbete med implementeringen av åtgärdsprogrammen. Stort fokus framöver kommer att behöva läggas på att följa upp att Likabehandlingsplanerna följer lagens föreskrifter och att de är en del av den dagliga verksamheten på våra skolor och fritidshem. Vi behöver även fortsätta att arbeta med analys av skillnader mellan pojkar och flickors resultat på nationella prov och betyg samt redovisning av åtgärder som vidtas för att minska skillnaderna. Huddinges webbplats är bäst i Sverige. SKL har undersökt alla kommuners webbplatser och rankat dem efter svaren på 200 vanliga frågor. När det gäller grundskolan ville man ha svar på 18 frågor om så vitt skilda saker som var skolorna ligger, pedagogisk inriktning, arbete mot mobbning med mera. Huddinge var en av nio kommuner som nådde 100 procent. Under höstens genomfördes det svenska uttagningstestet i EUolympiaden i naturvetenskap i årskurs 9. Av 2000 deltagare gick 24 elever vidare till den svenska finalen och två av dem går på Kvarnbergsskolan i Huddinge. I februari 2010 kommer de att tävla om att få representera Sverige i tävlingen mellan EUländer i Göteborg, som går av stapeln i april Huddinges skolmat gjorde sig rikskänd under. För tionde året i rad genomfördes Arla Foods Guldko, matbranschens egna Oscars. I kategorin Bästa Matglädjeskola var två av de tre nominerade skolorna från Huddinge, Sjödalsgymnasiet och Annerstaskolan, där Annerstaskolan till slut vann! Att restauranger tilldelas stjärnor utifrån matens kvalitet och interiör vet många. Nu finns även en liknande tävling för Sveriges skolrestauranger. När Skolmatens vänner delade ut diplom till Sveriges första trestjärniga skolrestaurang gick även detta pris till Annerstaskolan. Utmärkelsen får skolan för att de har nöjda matgäster, omsorgsfullt lagad mat serverad i trevlig miljö och ett kök med ambitionen att servera närproducerad och ekologisk mat. I december avgjordes tävlingen "Årets pedagoger" för första gången i Huddinge som syftar till att lyfta fram duktiga pedagoger och skolor som bidrar till att utveckla våra barn till kunniga, trygga och handlingskraftiga individer. Pristagare blev Trångsundsskolan och Annerstaskolan. Under invigdes Skoldatateket i Huddinge. Skoldatateket kommer att bli en viktig del i skolans arbete att ge alla barn rätt att lära sig utifrån sina egna förutsättningar. Skoldatateket är en samlad resurs för alla kommunala skolformer, från förskolan och uppåt. Skoldatateket ska ge pedagogerna möjlighet att testa de senaste hjälpmedlen på marknaden, och se vad som passar just deras barn och elever bäst SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har startat ett projekt där de ska försöka finna och sprida goda exempel på hur man arbetar i framgångsrika kommuner. De har identifierat Huddinge som en av Sveriges 16 mest framgångsrika skolkommuner. Valet av Huddinge beror inte på att Huddinge är en kommun som har haft högt resultat tidigare, Huddinge har istället klättrat stadigt på listorna sedan år 2000 och SKL ville veta vad vi har arbetat med för att nå bra resultat, för att sedan kunna sprida goda exempel mellan kommunerna. Resultatet finns nu i en skrift från SKL Analys öppna jämförelser grundskola : Konsten att nå resultat Erfarenheter från framgångsrika skolkommuner och Huddinge kommuns har även medverkats som föreläsare kring ämnet vid en regional konferens under december, inplanerat är även en konferens i mars 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

7 2010. I vintras utnämndes dessutom Huddinge till Årets skolkommun av Lärarförbundet med motiveringen Kommunen har fortsatt förbättra skolans förutsättningar och resultat. Den 2 oktober besöktes kommunen och Tomtbergaskolan av en grupp från Japan som var här för att ta reda på hur vi arbetar med skolbarnsomsorg. Gruppen bestod av arkitekter, forskare, fritidspedagoger, studenter och en professor och alla var mycket intresserade av hur vi i Sverige, och i Huddinge, tänker kring skolbarnsomsorg. Det handlade mycket om avgifter, utnyttjandet av lokaler och om pedagogiska idéer. Kommunens vision Kommunens vision Delaktighet innebär att både nämnd och förvaltning aktivt har arbetat för att processen information, dialog, delaktighet ska genomsyra verksamheten. Målet har varit är att barn, ungdomar, föräldrar och personal ska känna engagemang och ha ett inflytande i verksamhet och beslutsprocesser. Det skapar en vilja att ta ansvar. Resultatet mäts varje år i elev, föräldra och medarbetarenkäter. Delaktighet är en förutsättning för att barn och ungdomar i förskolan och skolan ska bli handlingskraftiga och subjekt i sin egen utveckling och sitt eget lärande. Att göra visionen till verklighet är förutsättningen för att uppfylla utbildningsnämndernas verksamhetsidé Att rusta barn och ungdomar för livet med kunskap, trygghet och handlingskraft. Kommunens profil Förvaltningen har under året arbetat för att koppla samman varumärket Kunskap berikar Huddinge med arbetet för att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär att vi arbetat för att ta tillvara allas kompetens, lärande och handlingskraft. Vi bearbetar resultaten från medarbetarenkäten i personalgrupper och i plussamtal. Arbetsmiljö och kompetensutveckling är exempel på områden i detta arbete. Förvaltningen har startat en enhet med uppdrag att länka samman forskning med förskolor och skolor. I ett trepartssamarbete Referensgrupp Attraktiv skola arbetar politiker från de båda blocken, fackliga företrädare och tjänstemän tillsammans för att utveckla områden som gör kommunen attraktiv för lärare att arbeta i. Kommunikation påverkar bilden av barn och utbildningsförvaltningen som organisation. De kommunikationsinsatser som nämnd och förvaltning arbetar med är planerade och verkar i enlighet med kommunens kommunikationspolicy. Information från förvaltningen är korrekt, tydlig, tillgänglig och anpassad efter mottagarnas behov. Den ska underlätta för invånarna att göra medvetna val och stärka bilden av utbildningsverksamheten i Huddinge som ett attraktivt alternativ för barn, elever, föräldrar och invånare. Tydlighet, öppenhet och tillgänglighet är ledord för förvaltningens kommunikationsinsatser. GRUNDSKOLENÄMNDEN 7

8 Nämndens mål De strategiska områdena Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas i nämndens verksamhetsberättelse. Dessa utvärderingar ger en samlad bild av måluppfyllelsen vid respektive enhet och i förvaltningen. Attraktiv arbetsgivare Hållbar Samhällsutveckling Vision Delaktighet Nöjda invånare Sund ekonomi Effektiva processer Profil Kunskap berikar Nämndens mål och resultatbild 1 Mål Mått Senaste mätresultat 2 Målstyrningen i nämndens verksamhet utgår från statliga och kommunala styrdokument. De statliga är i första hand skollag, läroplaner och skolförordningar. De kommunala styrdokumenten är i första hand kommunfullmäktiges Mål och budget. Till det kommer ett antal policys och riktlinjer, som i första hand ska vara just riktlinjer. FN:s barnkonvention är ett dokument vars innehåll ska genomsyra all verksamhet. Alla mål har samlats i ett koncentrat i grundskolenämndens målbild. Dessa fullmäktige och nämndmål utvärderas varje år genom elev, föräldra och medarbetarenkäter, resultat och betygsuppföljningar. De övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling redovisas i nämndens kvalitetsredovisning. Etappmål VP Stödjer KF:s delmål 2007/ / 2008 Nöjda invånare NORMER OCH VÄRDEN Alla barn och elever är trygga i sin skol och fritidshemsmiljö Elevenkät Tidigaredel Elevenkät Senaredel Föräldraenkät Fritidshem 8,5 7,6 8,0 8,2 7,7 8,2 1.2 Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Skolorna bedömer utifrån egna undersökningar och erfarenheter 1.5 ANSVAR OCH INFLYTANDE Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i skolan och fritidshemmet Elevenkät Tidigaredel Elevenkät Senaredel Föräldraenkät Fritidshem 7,9 6,4 5,7 8,0 7,0 7,0 1.3 Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Föräldraenkät tidigaredel Föräldraenkät senaredel Föräldraenkät fritidshem 8,0 7,2 6,5 7,6 7,0 7,0 1.3 VALFRIHET MED KVALITET Alla föräldrar och elever kan fritt välja skola Förstahandsval 92 % Mätresultat presenteras med procent och med styrtal. Styrtal kan variera mellan 0 till 10, där 0 står för det lägsta värdet och 10 för det högsta. 2 I samband med förändrad målbild, Mål & Budget 2008, gjordes en större revidering i våra brukarenkäter. Jämförelse mellan 2007/ / års resultat kan därför inte göras för dessa undersökningar. 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

9 Nämndens mål och resultatbild 1 Mål Mått Senaste Etapp Stödjer mätresultat 2 mål KF:s VP delmål Hållbar samhällsutveckling SKOLA OCH OMVÄRLDEN 2007/ / 2008 Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling KUNSKAP OCH LÄRANDE Skolorna bedömer utifrån egna undersökningar och erfarenheter 2.3 Alla elever når de nationella kunskapsmålen Kunskapsmål årskurs 3 Kunskapsmål årskurs 5 Betyg, Gymnasiebehörighet Minst godkända betyg i minst 16 ämnen 79 % 88 % 81 % 84 % 83 % 90 % 82 % 78 % 90 % 85 % 2.3 Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling Föräldraenkät Tidigaredel Föräldraenkät Senaredel Föräldraenkät Fritidshem 8,0 6,4 7,3 8,1 6,5 6,5 2.3 Alla elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen Skolorna bedömer utifrån egna undersökningar och erfarenheter 2.3 Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Föräldraenkät Förskoleklass 7,1 2.3 MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET Alla nyanlända elever erbjuds modersmålbaserad inlärning EKOSYSTEM I BALANS Brist på redovisning från några skolor 2.4 Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang Elevenkät Tidigaredel Elevenkät Senaredel 7,7 5,9 2.5 FOLKHÄLSA Alla elever lär sig sunda livsvanor Alla elever har en god lärandemiljö Elevenkät Tidigaredel Elevenkät Senaredel Föräldraenkät Fritidshem 7,5 6,1 7,4 2.7 GRUNDSKOLENÄMNDEN 9

10 Nämndens mål och resultatbild 1 Mål Mått Senaste mätresultat 2 Etappmål Stödjer KF:s delmål 2007/ / 2008 Attraktiv arbetsgivare 3 GOD ARBETSMILJÖ Medarbetare och ledare har låg sjukfrånvaro och ett högt hälsomedvetande Korttidssjukfrånvaro (214 dagar) Total sjukfrånvaro Index God arbetsmiljö 2 % 7,7 % 37 % 2,1 % 8,5 % 47 % 3.6 MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET Kommunens arbetsgrupper består av både män och kvinnor och präglas av en kulturell mångfald Andelen jämnt könsfördelade yrkesgrupper Andelen utrikes födda Index Mångfald och jämställdhet 9 % 20 % 59 % 9 % 20 % 55 % 3.7 AKTIVT LEDARSKAP Ledare verkar för delaktighet, är tillgängliga, ger återkoppling samt skapar förutsättningar för att kompetens tillvaratas och utvecklas Aktivt Ledarskapsindex 61 % 66 % 3.1 AKTIVT MEDARBETARSKAP Medarbetare är motiverade, kompetenta, engagerade och servicemedvetna Aktivt Medarbetarskapsindex 80 % 83 % 3.2 KOMPETENSUTVECKLING Medarbetare och ledare har goda möjligheter till en kontinuerlig kompetensutveckling Kompetensutvecklingsindex 45 % 48 % 3.3 AKTIV LÖNEPOLITIK Medarbetarna och ledare påverkar sin lön genom sina arbetsinsatser Index Aktiv lönepolitik 56 % 61 % 3.4 INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Medarbetarna har ett reellt inflytande på sin arbetsplats och är delaktiga i verksamhetens utveckling Index Inflytande Delaktighet 55 % 58 % I medarbetarenkäten redovisas dels ett index för varje fråga och dels ett sammanslaget index för målområdet. Index för varje fråga är de positiva svar som lämnats. Med positivt menas att en fyra eller en femma på en femgradig skala har angetts. Resultatet kan vara mellan 0100 procent. Ett index på 75 visar till exempel att 75 procent instämmer i påståendet. Index för varje målområde i medarbetarenkäten är ett genomsnitt av de positiva svar som lämnats på de frågor som ingår under varje målområde. Med positivt menas att en fyra eller en femma på en femgradig skala har angetts. Resultatet kan vara mellan 0100 procent. Ett index på 80 visar till exempel att i genomsnitt 80 procent har svarat positivt. Det är index för målområdet som det refereras till när det till exempel anges att God arbetsmiljö har ett index på 47 procent. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

11 Nämndens mål och resultatbild 1 Mål Mått Senaste Etappmål Stödjer mätresultat 2 KF:s delmål 2007/ / Sund ekonomi BUDGETHÅLLNING Nämnden har en ekonomi i balans EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Nämnden ges mesta möjliga nytta för kommunen invånare till minsta möjliga resursinsats LÅNGSIKTIG BALANS Ekonomiskt utfall i förhållande till budget Mätning av effektivitet Nyckeltal servicegrader 9, Nämnden har en god budgethållning och ett effektivt resursutnyttjande Balanserat resultat över tid 4.3 Effektiva processer HUVUDPROCESS Utveckling och lärande genomförs på ett effektivt sätt 5.1 LEDNINGSPROCESS Ledningsprocessen ska på ett effektivt sätt leda och utveckla huvudprocessen STÖDPROCESS Stödprocesserna ska på ett effektivt sätt utveckla och stödja huvudprocessen Kvalitetsredovisningsprocessen grundskola 8,8 6, GRUNDSKOLENÄMNDEN 11

12 Nöjda invånare Samlad måluppfyllelse Nedan görs en uppdragsredovisning. En sammanfattning av måluppfyllelsen återfinns under rubriken Samlad måluppfyllelse med start på sidan 3. En utförligare analys av måluppfyllelsen återfinns i kvalitetsredovisningen 2008 för grundskola och fritidshem. Barn och utbildningsförvaltningen ska ta fram kvalitetsdeklarationer som öppet redovisar vilka tjänster nämnden erbjuder kommunens invånare samt redovisa hur nöjda brukarna är med de tjänster nämnden levererar. Ett tjänsteutlåtande gällande kvalitetsredovisning skrivs fram på kommunkansliet och skickas ut på nämndremiss i oktober 2008 för beslut i fullmäktige i december. Barn och utbildningsförvaltningen kommer därefter att arbeta utifrån de riktlinjer som beslutats om. Barn och utbildningsförvaltningen har under år arbetat utifrån de beslutade riktlinjerna för kvalitetsdeklarationer som togs i KS 20 november I barn och utbildningsförvaltningens arbete med detta har det varit viktigt att kvalitetsdeklarationerna ska stärka nämndens målstyrning och därmed mätas med de mätningar som redan görs i grundskoleverksamheten. Vi har därför valt att kvalitetsdeklarera Huddinge kommuns vision och nämndens prioriterade mål, kunskap och lärande. Resultat från mätningarna av måluppfyllelsen ska förutom i enheternas kvalitetsredovisningar, i nämndens kvalitetsredovisning, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse öppet redovisas på Huddinge kommuns externa webb. Kvalitetsdeklarationerna har utvecklats med styrning från det centrala Qteamet. Barn och utbildningsförvaltningens modell har presenterats i Q teamet och mottagits positivt. Förvaltningens framtagna modell för att arbeta med kvalitetsdeklarationer har fått godkännande i förvaltningens ledningsgrupp och i nämndens Referensgrupp kvalitet politiker. Modellen har också kommunicerats individuellt med nämndordföranden. Ett förvaltningsövergripande arbete har påbörjats med att ta fram en kvalitetsguide på Huddinge kommuns externa webbplats där kvalitetsdeklarationerna och deklarationernas resultatmätningar ska ingå. Detta arbete leds av det centrala Qteamet och Informationsavdelningen. Alla kommunens förvaltningar har fått i uppdrag att ha material att lägga upp i kvalitetsguiden den 15 mars Förvaltningen fortsätter att prioritera språk och kommunikation och en viktig del i detta är att fortsätta utveckla modersmålsundervisningen och den modersmålsbaserade undervisningen. Detta sker genom att bland skapa förutsättningar för samverkan mellan förskola, skola och gymnasium. Förvaltningen kommer även att fortsätta arbetet med att utveckla Skolbänken som en resurs både för stöd i skolans ämnen och som språkstöd. Under året blev vi klara med den lokala arbetsplanen för modersmålsundervisningen i Huddinge. Det är ett dokument som innehåller kursplanemålen samt de aktiviteter vi gör för att eleverna ska nå målen. Den har delats ut till alla elever och föräldrar i samband med höstterminsstarten. Vi kommer fortlöpande att revidera arbetsplanen. Under våren anställdes en skolassistent på halvtid. En välkommen förstärkning i verksamheten som vuxit mycket under flera år och som nu omfattar cirka 1300 elever fördelade på 250 undervisningsgrupper och 40 lärare på grundskolan. De flesta lärare arbetar inte heltid. Under hösten startade vi med isländska igen efter några års uppehåll. Nu finns två undervisningsgrupper på Tomtbergaskolan. Nu ges modersmålsundervisning på 33 språk. Vi arbetar också på uppdrag av gymnasiet och där undervisas cirka180 elever i 13 språk fördelade på 35 undervisningsgrupper. Vi har flyttat inom Tomtbergaskolan och finns nu i ändamålsenliga lokaler som passar våra administrativa behov väldigt bra. Sedan april finns också en samordnare för modersmålsstöd i förskolan tillsammans med oss övriga i våra lokaler på Tomtbergaskolan. Vi har haft regelbundna Lärarträffar under året där vi främst inriktat oss på pedagogiska frågor. Det har bland annat handlat om betyg, bedömning av elevernas insatser, skriftliga omdömen och lektionstips. Under hösten har vi använt en hel del tid att samtala kring de nya kursplaneförslaget. Vi hade en studiedag under höstlovet kring detta. Skolbänken är ett återkommande ämne när vi träffas. Vi ser fram emot 2010 och hoppas kunna starta flera nya språk och höja kvalitén på verksamheten ytterligare. 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

13 Hållbar samhällsutveckling Samlad måluppfyllelse Nedan görs en uppdragsredovisning. En sammanfattning av måluppfyllelsen återfinns under rubriken Samlad måluppfyllelse med start på sidan 3. En utförligare analys av måluppfyllelsen återfinns i kvalitetsredovisningen 2008 för grundskola och fritidshem. Kommunens skolenheter ska vidareutveckla miljöarbetet med inriktningen ett långsiktigt hållbart samhälle. För att tydliggöra uppdraget kommer våra chefer att på ett chefsmöte ytterligare informeras om kommunens miljöledningspolicy. Förvaltningen har under året arbetat med miljöfrågor utifrån de olika delarna i ett miljöledningssystem. Miljöanpassade upphandlingar och inköp Kommunens miljöpolicy gäller vid all upphandling och alla inköp. Förvaltningens upphandlingssamordnare informerar och stödjer alla enheter. Förvaltningen samverkar med miljökontoret och upphandlingsavdelningen. Särskilt miljöanpassade produkter efterfrågas där så är möjligt och miljökonsekvensbedömningar görs i samband med upphandlingar. Mer ekologiska livsmedel Alla förskolors och skolors kök är KRAVcertifierade sedan vilket betyder att ett visst antal livsmedel endast är upphandlade som KRAVmärkta. Av år 2008 års inköp av livsmedel var 20,7 procent ekologiska. en görs delvis av revisionen och delvis av kostkonsulent genom dataprogrammet Basera. Basera tar fram siffror på hur många procent varje kök handlar ekologiskt av den totala inköpssumman. Siffrorna redovisas för kökscheferna. Källsortering på förvaltning och alla enheter Samtliga enheter i förskolor och skolor har källsortering i olika omfattning. De viktigaste delarna är skräp, köksavfall och kemikalier. Förvaltningen kommer att upprätta källsortering under första kvartalet Program för miljöanpassad samhällsplanering Förvaltningens lokalförsörjningsenhet arbetar aktivt tillsammans med övriga förvaltningar för att hantera miljöaspekter i planärenden och program för om och nybyggnationer av förskolor och skolor. Minskad energianvändning Förvaltningens lokalförsörjningsenhet verkar för att krav på minskad energianvändning genomförs tillsammans med Huge Fastigheter AB i programarbete och projektering av om och nybyggnation av förskolor och skolor. Enheten har studerat förskolor byggda med passivhusteknik och kommer att föreslå denna teknik i kommande nämndärenden/projekt för att minska framtida energianvändning och miljöbelastningen i nya byggnader. Miljöanpassning av resor i tjänsten Kommunens rutiner för resor i tjänsten tillämpas i förvaltningen. Det innebär att alla resor som utförs i tjänsten ska ske så trafiksäkert, hälsofrämjande, miljöanpassat och kostnadseffektivt som möjligt. Miljöarbete utifrån läroplanerna I samtliga läroplaner, från förskola till de frivilliga skolformerna finns såväl strävansmål som uppnåendemål för miljöarbetet. Fokus ligger på framtiden och har breda perspektiv som väver in olika aspekter. Det innebär att samtliga förskolor och skolor arbetar aktivt för att öka kunskaperna och öka medvetenheten hos barn och elever om betydelsen av hållbar utveckling. Exempel på arbetsområden är sopsortering, återvinning, energisparande, vattenrening, naturkatastrofer, miljö ur ett globalt perspektiv, mat och miljöråd, handla hållbart, att sätta bo, världen jag vill leva i, världens resurser, handla närproducerat, olika kulturers värdegrund till naturen, våra ekologiska fotavtryck, vattnets kretslopp, global uppvärmning, miljöexperiment, väga matsvinn, uteverksamhet, göra om skräp till lekmaterial, Mulle, Knytte och Knoppverksamhet, städa i närområdet och kompostera. Ett antal av kommunens förskolor och skolor har miljöcertifieringen Grön flagg. Barn och utbildningsförvaltningen har i uppdrag att intensifiera åtgärderna för att hålla nere lokalkostnader och utnyttja lokaler optimalt. Förvaltningen arbetar därför kontinuerligt med planering av verksamheterna för att möta oregelbundenheten i elevkullarna med befintliga lokaler. Detta medför att vi i vår planering tolkar befolkningsprognoser, inventerar skolkapacitet och omorganiserar skolornas verksamheter efter hur elevstrukturen ser ut. Under året har ett fortlöpande arbete bedrivits med att tolka befolkningsprognoser, inventera skolkapacitet och se över möjligheterna till ett effektivt lokalutnyttjande i förhållande till skolornas organisation och elevantalstryck. Det sammantagna resultatet av analysarbetet har beskrivits i nämndens Lokalförsörjningsplan. GRUNDSKOLENÄMNDEN 13

14 Beslut har under året fattats om att i den nya Rosenhillskolan skapa cirka 170 elevplatser för yngre elever F3 där den största ökningen sker under kommande år. Tillkomsten av Rosenhillskolan kommer att avlasta trycket på Vistaskolan och möjliggöra avveckling av paviljonger med tidsbegränsat bygglov för Tal och språkskolan. Inför genomförandet av det nya resursfördelningssystem för lokaler som träder i kraft 2010 som begränsar utrymmet för kommande kostnadsökningar, har stor restriktivitet tillämpats vad gäller att påbörja nya utredningar och projekt som skulle innebära väsentliga kostnadsdrivande åtgärder. Ramen för framtida kostnadsökningar är intecknad av redan pågående projekt som gäller Segeltorpsskolan, Trångsundsskolan och Rosenhillskolan. Den restriktivitet som tillämpats vad gäller ytterligare lokalsatsningar under året har inneburit ett överskott på hyreskostnaderna i förhållande till ramen med 4 mnkr. Enheterna ska öka kunskaperna om mångfaldsfrågor hos kommunens personal i enlighet med planen för mångfald och likvärdiga villkor. Detta sker genom att rektorerna i sina verksamheter förankrar kommunens plan för mångfald och likvärdiga villkor som är en revidering av kommunens integrationspolitiska program. Generellt sett så framgår i grundskolornas kvalitetsredovisningar att mångfald och jämställdhet är ett område där skolorna behöver bli mer aktiva och göra fler åtaganden. Några skolor nämner Likabehandlingsplanen som ett bra sätt att arbeta vidare med frågan och att uppmärksamhet finns på jämställdhet och mångfald vid rekrytering. Mest positivt är att 77 procent av personalen i medarbetarenkäten instämmer i att alla behandlas lika oavsett kön/religion/ etnisk bakgrund/sexuell läggning eller funktionshinder. Fler grundskolor behöver i större utsträckning prioritera mångfald och jämställdhet. I medarbetarenkäten framgår att 41 procent instämmer i att det på arbetsplatserna sker ett aktivt arbete med mångfaldsfrågor. Det delades ut ett mycket användarvänligt material till alla skolor under förra året, gällande jämställdhet och mångfald, att använda som arbets och studiematerial. Det materialet och de kurser som har genomförts gällande jämställdhet och mångfald borde ha resulterat i konkreta exempel i kvalitetsredovisningarna på hur ett aktivt arbete med jämställdhet och mångfald ökat kvaliteten i verksamheten. Barn och utbildningsförvaltningen ska genomföra konkurrensprövning av kommunala verksamheter. Inom grundskolan finns i dagsläget inget uppdrag att konkurrenspröva kommunal verksamhet. Barn och utbildningsförvaltningen ska i samverkan mellan grundskola och gymnasium arbeta för att förbättra elevens övergång mellan grundskolan och gymnasieskolan. En arbetsgrupp har tidigare arbetat kring dessa frågor och då med fokus på barn i behov av särskilt stöd. Erfarenheterna från detta arbete lyfts in som utgångspunkt för det nya uppdraget. Utvecklingsarbetet om samverkan vid intagningen mellan grundskolan och gymnasieskolan resulterade i en ny bilaga som användes vid gymnasieintagningen där en mer strukturerad och omfattande information om elever med exempelvis läs och skrivsvårigheter kunde överlämnas från den avlämnande grundskolan till den mottagande gymnasieskolan. Ett stort antal faktorer som kunde bidra till elevens svårigheter behandlades i dokumentet. Detta föregicks, vilket var mycket bra av en utbildningsinsats inom grundskolans verksamhet. I den nya bilagan finns följande rubriker: Språklig bakgrund Färdigheter som eleven saknar för att få godkänt i de olika ämnena Elevens behov för att kunna tillgodogöra sig undervisningen Eventuella utredningar, diagnoser eller hög frånvaro Hur ofta eleven har haft kontakt med psykolog eller kurator Storleken på elevgruppen som eleven är van vid. Informationsöverföringen till gymnasieskolorna var godkänd av föräldrarna. Tyvärr måste man konstatera att proceduren endast kan fungera tillfredställande vid intagning till Huddinges gymnasieskolor. Om eleven blir intagen på en fristående gymnasieskola eller på en kommunal skola i annan kommun så blir resultatet beroende på ambitionerna i den avlämnande grundskolan skolan, eftersom man dels måste veta i vilken skola eleven kommit in och dels måste få reda på den ansvariga i den mottagande skolan. 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

15 Barn och utbildningsförvaltningen ska utveckla stödinsatser för elever som inte beräknas uppnå kursmålen. Under kommer Huddinge att bygga upp och etablera ett skoldatatek med inriktning mot IT och specialpedagogik. Alla elever ska ha tillgång till de verktyg de behöver i den vanliga klassrumsmiljön. Genom att personalen via skoldatateket får ökad kunskap om alternativa verktyg kommer eleverna få ökade möjligheter att ta till sig kunskaper och bättre nå målen. Planeringen är att skoldatateket ska ingå som en del i ett Digitalt centrum. Ansökan om SISmedel för uppbyggnad och etablering av Skoldatatek är gjord. Skoldatateket startade i mitten av och hade då som uppdrag att starta upp och göra verksamheten känd främst för verksamheterna inom barn och utbildningsförvaltningen. Information har getts till rektorer och förskolechefer samt stödteam. Skoldatatekets personal har medverkat i arbetsplatsträffar och andra sammankomster på grundskolor och gymnasieskolor/vuxenutbildning, även kommunens ITchef och ITstrateg har informerats om verksamheten. Ämneskonferenser har genomförts vid två tillfällen med fler än 100 besökare varje gång. Konferenserna har haft temana Skoldatatek samt Att läsa med öronen. Skoldatatekets lokaler i huvudbiblioteket har utrustats med hård och mjukvara för visning och utbildning. Grupper av pedagoger från kommunens alla verksamhetsformer har besökt Skoldatateket för en första kontakt och introduktion. Skoldatateket har utbildat fyra grupper i Alternativa verktyg och tre grupper Provia/Lexia. En kortare workshop med Smartboard i språkundervisningen vid grundläggande Vuxenutbildningen samt utveckling av pedagogisk IT vid särskolan på Östra Gymnasiet. Under Dyslexiveckan i oktober samarbetade Skoldatateket och Huvudbiblioteket kring en föreläsning om Alternativa verktyg för allmänheten samt öppet hus för föräldrar en eftermiddag tillsammans med Viva Logopedi. Samarbetet mellan Viva Logopedi och Skoldatateket har resulterat i gemensam information om hjälpmedel till föräldrar med barn som fått dyslexidiagnos. I storstadsområdena finns en stor del av de barn och ungdomar som är nyanlända till Sverige. Nyanlända barn är en särskilt utsatt grupp som har ett stort behov av stöd under sin första tid i Sverige. Det är också den grupp som har svårast med måluppfyllelsen och har sämst förutsättningar att komma in på gymnasieskolornas nationella program. De utgör en sammansatt grupp som kommer från skilda ekonomiska förhållanden. Några är flyktingar från konfliktområden, andra kommer hit på grund ekonomiska migrationsskäl eller för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Oavsett migrationsskäl innebär flytten till Sverige en omställning och inte sällan en stor påfrestning. Som nyanländ har man förlorat sitt sociala nätverk i hemlandet och måste börja ett nytt liv i ett nytt land. Ibland har barn och föräldrar levt separerade under en lång tid. Många nyanlända barn lever med föräldrar vars tillvaro präglas av social och ekonomisk instabilitet. De försöker upprätthålla föräldrarollen i en tillvaro präglad av sorg, förluster, bristande social trygghet, arbetslöshet eller en alltför hög arbetsbelastning. Psykisk ohälsa hos föräldrar påverkar i stor utsträckning barnen som inte sällan får ta ett stort ansvar i hemmet, tolka åt föräldrarna i kontakt med myndigheter eller trösta sin ledsna mamma och pappa. I andra fall har barn och föräldrar utsatts för våld eller bevittnat våld vilket kan resultera i en mer komplex psykiatrisk problematik. I omhändertagandet av de nyanlända barnen är det viktigt att myndigheter, skola, sjukvård och elevvård har en gemensam samsyn och är öppna för samverkan. Skolan har en betydelsefull roll i de nyanlända barnens tillvaro och lärare har en central plats i barnens liv. Trots många svårigheter får vi aldrig glömma bort att det ofta handlar om resursstarka familjer och barn som faktiskt har med sig kunskaper. Skolan måste bli bättre på att tillvarata dessa kunskaper och låta barnen få utvecklas från sin egen nivå i stället för att bara se de nyanlända som problem. För det framtida mottagandet tror vi att man behöver frigöra resurser som helt är inriktade på mottagandet av barn. Under drev stödteamet i Flemingsberg ett projekt för att undersöka behovet av kuratorsstöd för de nyanlända barnen i kommunen, och hur ett sådant i så fall skulle organiseras. Som en följd av projektet inrättades två kuratorstjänster. De riktar sig till alla elever i kommunens mottagningsklasser som för närvarande är cirka 240 stycken. Kuratorerna arbetar med stöd till eleverna, enskilt eller i grupp, och kan även slussa vidare till andra instanser. Man har även familjekontakter och arbetar med handledning till skolpersonal. Inför 2010 söker vi medel från Europeiska Flyktingrådet (ERF) för ytterligare en kurator. I projektet skulle då alla tre kuratorerna arbeta både mot skolor och förskolor i främst Vårby, Flemingsberg och Skogås. GRUNDSKOLENÄMNDEN 15

16 I praktiken har det bara funnits en kurator på tjänsterna under året. Hon har förlagt större delen av sitt arbete till Flemingsberg men hon har även varit en del i Vårby under vårterminen. Totalt har hon haft cirka 90 barnkontakter och 35 föräldrakontakter (OBS! antal individer, inte antal träffar). Hon har arbetat förebyggande med känslodagböcker och värderingsövningar i klasserna och har också haft grupper, i Annerstaskolan. Pojk och flickgrupper med totalt cirka 50 elever och en grupp mellanstadiebarn som fått umgås med djuren i Rådsparken för att träna kommunikation och hänsyn. Dessutom har kuratorn haft lärarhandledningar. Elevstödsavdelningen deltar i det nätverk inom kommunen som ska samordna insatserna för nyanlända barn och familjer. Man har bland annat tagit fram processkartor för elevers inslussning i skolverksamheterna. Barn och utbildningsförvaltningens ska söka pedagogiska metoder för att motverka de skilda studieresultaten mellan pojkar och flickor. Skillnader mellan flickor och pojkar är en fråga som engagerar och utmanar. På senare tid har pojkars sämre resultat i förhållande till flickor lyfts fram. Pojkarna når cirka 90 procent av flickornas måluppfyllelse i grundskolan. Det gäller under den undersökta perioden Barn och utbildningsförvaltningen kommer därför att tillsätta en arbetsgrupp som ska kartlägga betygsresultaten i Huddinges skolor och särskilt reflektera över resultaten i Trångsundsskolan, projektets pilotskola. Vidare blir det arbetsgruppens uppdrag att föreslå och införa arbetsmetoder i Trångsundsskolan i syfte att minska skillnader mellan flickors och pojkars betyg. Resultatet ska i samarbete med forskare utvärderas. Arbetsgruppen för könsskillnader i måluppfyllelse har gjort en genomgång av hur flickors och pojkars betyg ser ut på varje skola i kommunens kommunala grundskolor. Kommunen följer rikets snitt, det vill säga att pojkar når runt 90 procent av flickornas meritpoäng i årskurs 9. Regeringen har också tillsatt en jämställdhetsdelegation, "Delegationen om jämställdhet i skolan (U2008:08)". Regeringsdelegationens uppdrag sammanfaller till stora delar med det uppdrag som förvaltningens arbetsgrupp har, vilket inneburit att uppdraget reviderats. Arbetsgruppen följer regeringsdelegationens arbete och resultat för att dra slutsatser om åtgärder i Huddinges skolor. Regeringsdelegationen ska slutredovisa uppdraget senast den 30 augusti Barn och utbildningsförvaltningen ska utveckla skolbiblioteken i syfte att stödja en bättre kunskapsinhämtning och stimulera till ett ökat läsande. En arbetsgrupp kommer därför att skapas som tar sin utgångspunkt i den tidigare biblioteksutredningen som kommunen genomfört. Grundskolan ansökte inom Skolverkets satsning Läsa, skriva, räkna om 350 tkr, motsvarande 100 kr/elev i årskurs 13 för att utveckla bibliotekens mediebestånd. Ansökan beviljades och skolorna har under hösten gjort inköp av skönlitteratur. Vårbyskolors rektorsområde har sedan höstterminen 2008 en heltidsanställd skolbibliotekarie som arbetar i biblioteket i Vårby. Finansieringen av detta sker med centrala medel. Rektorsgruppen fungerar idag som arbetsgrupp i biblioteksfrågan. Barn och utbildningsförvaltningen ska tillsammans med socialnämnden och landstinget arbeta för att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar bland tonåringar och unga vuxna. Detta görs bland annat genom att skolsköterskorna gratis delar ut kondomer till både tjejer och killar som de kostnadsfritt får från LAFA (Landstinget förebygger AIDS). I samband med kondomutlämningen blir det naturligt att tala om sex och om sexuellt överförbara sjukdomar. Skolsköterskorna har också, framförallt från och med högstadiet, en tät kontakt med ungdomsmottagningen (Landstinget och Socialnämnden) dit de hänvisar ungdomar som har olika frågor kring ämnet, eller är i behov av stöd. Ungdomsmottagningen kommer alltid till skolan och presenterar sin verksamhet i årskurs 7 eller årskurs 8. I årskurs 9 vidarebefordrar skolsköterskorna tider till klassbesök på Ungdomsmottagningen. Klasslärarna bokar tid för information och besök. En del skolsköterskor samarbetar dessutom med tjej och killgrupper med kuratorer (Socialnämnden) från ungdomsmottagningen. I samband med hälsobesöken i årskurs 8 samt på gymnasiet årskurs 1 finns det numera även en fråga på hälsoblanketten som eleven själv kan fylla i Har du några frågor som berör din egen sexualitet? Eleven kan då själv ta upp det som känns angeläget och samtalet blir naturligt och öppnar även upp för ett bra samtal kring dessa frågor. Utöver det som redan görs har kontakt tagits med ungdomsmottagningen för att se om det finns utrymme för ett utökat samarbete med skolhälsovården. Ung 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

17 domsmottagningens svar blev att de kommer att ha samma insatser på grundskolan som tidigare, men de kommer att göra en extra satsning på gymnasiet, årskurs 2. Det mesta som görs är annars inom den ordinarie undervisningen eftersom det står inskrivet i läroplanen. Varje arbetslag/lärare ansvarar för undervisningen som utgår från de nationella kursplanerna. Några skolor har en samlad plan för hur sex och samlevnadsundervisningen ser ut på skolan. Skolsköterskorna deltar i varierad utsträckning i skolornas sex och samlevnadsundervisning, vilket mestadels beror på personella resurser. Barn och utbildningsförvaltningen ska utreda och samordna studie och yrkesvägledningen så att eleverna får ännu bättre råd inför sina vägval för att minska könsbetingade val, studieavbrott och omval. Barn och utbildningsförvaltningen kommer därför att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda och samordna studie och yrkesvägledningen så att eleverna får ännu bättre råd inför sina vägval för att minska könsbetingade val, studieavbrott och omval. Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning av kommunens stöd till unga om studievägar och yrkesval. Granskningen visar på att en i huvudsak ändamålsenlig studieoch yrkesvägledning sker i kommunen. Ett antal utvecklingsområden har dock identifierats och för att skapa en mer ändamålsenlig och effektiv studie och yrkesvägledning avser förvaltningen att innefatta de utvecklingsområden som granskningen pekar på i arbetsgruppens uppdrag. En arbetsgrupp med studie och yrkesvägledare från grundskolan och gymnasieskolan har arbetat med att utreda studie och yrkesvägledningen. Gruppen har diskuterat de förbättringsområden som identifierades i en revision av Ernst & Young och den nya skriften från Skolverket, Allmänna råd och kommentarer om studieoch yrkesvägledning. Gruppen har kommit fram till samma slutsatser som Skolverket nämligen att vägledningen i högre grad än nu måste bli en angelägenhet för rektor och hela skolan. Attraktiv arbetsgivare Samlad måluppfyllelse Nedan görs en mål uppdragsredovisning. En sammanfattning av måluppfyllelsen återfinns under rubriken Samlad måluppfyllelse med start på sidan 3. En utförligare analys av måluppfyllelsen återfinns i kvalitetsredovisningen 2008 för grundskola och fritidshem. Medarbetarenkäten Medarbetarenkäten visar att grundskolans personal är nöjdare än tidigare. Positivaste resultaten är Aktivt medarbetarskap med 83 procent och Aktivt ledarskap med 66 procent nöjda. Medarbetarindex 4 är 61 procent, vilket är något bättre än tidigare. (Medarbetarindex är ett genomsnitt av resultaten på samtliga frågor i enkäten, enligt arbetsboken sidan 4 som utgör enheternas stödmaterial till analysen av resultaten i medarbetarenkäten) När personalen i en fristående fråga får sammanfatta arbete och arbetssituation ges det höga värdet 77 procent nöjda. Med sin kompetensutveckling så är 48 procent nöjda. Gällande god arbetsmiljö så är 47 procent nöjda, vilket är lågt men det har ändå skett en klar förbättring. På frågan på min arbetsplats arbetar vi systematiskt med arbetsmiljön (Huddingemodellen) så svarar endast 36 procent att så är fallet. Sammanfattning: Grundskolan har en positiv utveckling men flera förbättringsområden. 4 I medarbetarenkäten redovisas dels ett index för varje fråga och dels ett sammanslaget index för målområdet. Index för varje fråga är de positiva svar som lämnats. Med positivt menas att en fyra eller en femma på en femgradig skala har angetts. Resultatet kan vara mellan 0100 procent. Ett index på 75 visar till exempel att 75 procent instämmer i påståendet. Index för varje målområde i medarbetarenkäten är ett genomsnitt av de positiva svar som lämnats på de frågor som ingår under varje målområde. Med positivt menas att en fyra eller en femma på en femgradig skala har angetts. Resultatet kan vara mellan 0100 procent. Ett index på 80 visar till exempel att i genomsnitt 80 procent har svarat positivt. Det är index för målområdet som det refereras till när det till exempel anges att God arbetsmiljö har ett index på 47 procent. GRUNDSKOLENÄMNDEN 17

18 Arbetsmarknadsdag för lärarstudenter Barn och utbildningsförvaltningens personal och utvecklingsavdelning har deltagit i en arbetsmarknadsdag för lärarstudenter på Södertörns högskola under december. Personal och utvecklingsavdelningens intentioner inför arbetsmarknadsdagen var både att bidra till framtida rekryteringar av olika lärarkategorier till barn och utbildningsförvaltningens verksamheter och att förmedla bilden av Huddinge kommun som en kunskapskommun. Ett stort antal av de lärarstudenter som visade intresse studerade den interkulturella lärarutbildningen med inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år men även studenter som läser lärarutbildningen med inriktning mot fritidshem förekom. Mellan 95 till 100 lärarstudenter besökte montern under dagen. God arbetsmiljö Medarbetare och ledare har låg sjukfrånvaro och ett högt hälsomedvetande Analys av måluppfyllelse Korttidssjukfrånvaron är stabil men borde sjunka något mer. Den totala sjukfrånvaron har ökat vilket innebär att måluppfyllelsen inte är uppnådd. Kommentar Under året har grundskolorna behövt arbeta mer aktivt med sin arbetsmiljö utifrån resultaten i medarbetarenkäten. De resultaten visar att det finns flera förbättringsområden. Mångfald och jämställdhet Kommunens arbetsgrupper består av både män och kvinnor Analys av måluppfyllelse Ett något sjunkande indextal trots att möjligheter till insatser givits genom utdelat arbetsmaterial om jämställdhet och mångfald. Jämställdhet och mångfald, uppföljning I medarbetarenkäten ställs frågan om det på arbetsplatsen arbetas aktivt med jämställdhet mellan kvinnor och män, 45 procent instämmer. På frågan på min arbetsplats arbetar vi aktivt med mångfaldsfrågor, instämmer bara 41 procent. På frågan jag har möjlighet att förena förvärvsarbete med föräldraskap, så instämmer 62 procent av dem det berör, vilket är en ökning. Under året har Huddinge kommuns nya Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 introducerats på arbetsplatserna. Den beskriver att alla anställda ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Jämställdhet ska integreras i alla personaloch verksamhetsbeslut. Deltid till heltid, uppföljning Personal och utvecklingsavdelningen gör varje år en kartläggning av anmält intresse för utökad arbetstid från deltid till heltid. Personal och utvecklingsavdelningen har gjort cheferna uppmärksamma på att de är skyldiga att erbjuda deltidsanställda utökad sysselsättningsgrad innan de annonserar. Obehöriga lärare får inte tillsvidareanställas och ska heller inte erbjudas utökade timmar. Aktivt ledarskap Ledare verkar för delaktighet, är tillgängliga, ger återkoppling samt skapar förutsättningar för att kompetens tillvaratas och utvecklas. Analys av måluppfyllelse Skolorna anger i sina kvalitetsredovisningar att de på flera sätt agerat för ett aktivt ledarskap. Det har givit resultat och indextalet har ökat något men måluppfyllelsen får sammantaget anses bara delvis vara uppnådd. Kommentar Till medarbetarundersökningens påstående Min närmaste chef följer upp att det vi bestämt verkligen blir gjort så är 59 procent positiva. Aktivt medarbetarskap Medarbetare är motiverade, kompetenta, engagerade och servicemedvetna. Analys av måluppfyllelse Enstaka skolor beskriver i sina kvalitetsredovisningar hur viktigt det aktiva medarbetarskapet är för verksamheten. Grundskolornas indextal har ökat något men fler insatser behöver göras för ökad måluppfyllelse. Kommentar I påståendet i medarbetarenkäten På min arbetsplats följer vi regelbundet upp att vi når våra mål, så instämmer 70 procent. Den uppföljningen är det främsta utvecklingsområdet för ett mer aktivt medarbetarskap. 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

19 Kompetensutveckling Medarbetare och ledare har goda möjligheter till en kontinuerlig kompetensutveckling. Analys av måluppfyllelse Grundskolornas indextal har ökat något men fler insatser behöver realiseras och lägstanivån höjas för att måluppfyllelsen ska uppnås. Kommentar I skolornas kvalitetsredovisningar framkommer planer för hur kompetensutvecklingen ska förbättras. Studiebesök och kunskapsutbyte efter deltagande i kurser nämns som exempel. Goda exempel på under året genomförda aktiviteter behöver utbytas mellan skolorna som har en bit kvar till ett indextal på 60 procent som är lägstanivån för ett godkänt resultat. Aktiv lönepolitik Medarbetare och ledare påverkar sin lön genom sina arbetsinsatser. Analys av måluppfyllelse De senaste åren så har indextalen ökat något och när skolorna aktivt diskuterar lönekriterierna med medarbetarna så ger det möjligheter till ökad måluppfyllelse, vilken i nuläget bara delvis är uppnådd. Kommentar Goda exempel på hur en aktiv lönepolitik bidragit till verksamhetens måluppfyllelse och bättre kvalitet i verksamheten behövs för ett ökat erfarenhetsutbyte mellan skolorna. Inflytande och delaktighet Medarbetarna har ett reellt inflytande på sin arbetsplats och är delaktiga i verksamhetens utveckling. Personalkostnadsredovisning / +/ % Personalkostnad ,4 tkr Genomsnittlig ,8 3,5 krontalslön Kompetens tkr tkr 193 tkr 4,7 utveckling Sjuklönekostnader tkr tkr tkr 15,8 (5121) Inhyrd personal tkr tkr 751 tkr 18,7 (4711) Övertid (5061) 903 tkr tkr 515 tkr 36,3 Fyllnadstid 967 tkr tkr 494 tkr 33,8 (5062) Friskvårdspeng (5830) 677 tkr 623 tkr 54 tkr 8,7 Antal ,4 anställda Årsarbetare ,9 0,3 Tillsvidare 83,6 83,2 0,4 0,4 (%) Visstid (%) 13,2 13,6 0,4 3,2 Timavlönad (%) 3,3 3,2 0,1 2,8 Sjuklönekostnaderna ökar och det beror inte bara på att sjukfrånvaron ökar. Det beror även på ökade kostnader för anställda som uppbär sjuklön vid indragen sjukpenning. Vid indragen sjukpenning ersätter arbetsgivaren 80 procent av lönekostnaden upp till 180 dagar. Utvecklingen efter införandet av de nya sjukskrivningsreglerna med rehabiliteringskedjan" följs kontinuerligt av personal och utvecklingsavdelningen. Kostnaden för inhyrd personal har minskat betydligt men beror inte på någon medveten strategi att minska andelen inhyrd personal. Analys av måluppfyllelse Grundskolornas indextal har ökat något men fler skolor behöver följa upp sina utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. Kommentar Insatser har gjorts på vissa grundskolor där de har diskuterat de områden som behöver förbättras enligt medarbetarenkäten det vill säga gällande arbets och ansvarsfördelningen och det har givit resultat. GRUNDSKOLENÄMNDEN 19

20 Sund ekonomi Samlad måluppfyllelse Grundskolenämnden uppvisar ett överskott på 19,7 mnkr för. Målet att nämnden ska återbetala den balanserade skulden och därmed vara skuldfri inför 2010 är därmed uppfyllt. Målet en sund ekonomi är beskrivet i Mål och budget som ett målområde där det är tre delmål som ska prioriteras under de närmaste åren. Det handlar om att hålla budget och att nyttja pengarna på ett effektivt sätt samt att utveckla framgångsrika strategier för en ekonomi i balans. Effektiva processer Utveckling och lärande mäts, redovisas och analyseras i skolornas och förvaltningens kvalitetsredovisning varje år. Barn och utbildningsförvaltningen prioriterar kunskap och trygghet, så även under. Då vi är medvetna om att trygghet har en stark koppling till ledarskap på alla nivåer kommer vi att inom Huddinge kommuns grundskolor utveckla ledarskapet på de aktuella nivåerna, från pedagog till chef. Budgethållning För att varje enhetschef ska kunna följa sin ekonomiska ställning måste den ekonomiska informationen vara aktuell och lätt att nå. Dessutom måste det finnas en ekonomisk grundkompetens hos personalen på enheterna som ska förstå den ekonomiska informationen. Förvaltningen har genomfört ekonomiutbildningar för dem som har ekonomiskt ansvar på enheterna och de som hanterar fakturor. Under 2010 kommer enheterna att utbildas i det nya beslutsstödet LIS för att hämta ekonomisk information. Rektor, biträdande grundskolechef och ekonomer träffas i uppföljningsdialoger vår, höst samt bokslut och analyserar ekonomin för respektive enhet. Dialogen är ett värdefullt tillfälle för analys av den enskilda skolans ekonomi, elevunderlag och situation. Flertalet skolor har arbetat för att sprida den ekonomiska medvetenheten i sina ledningsorganisationer men även bland pedagoger och skolans övriga personal. Flera skolor har beskrivit positiva effekter av detta i sina kvalitetsredovisningar. Effektivt resursutnyttjande Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla nuvarande ekonomimodell så att den anpassas till informationsbehovet och upprätta regler och anvisningar som presenteras i en ekonomiguide (ekonomihandbok) på förvaltningens intranät Insidan. Arbete pågår i förvaltningen med att kvalitetssäkra den ekonomiska redovisningen. En god redovisning är en förutsättning för att de ekonomiska nyckeltalen ska blir jämförbara och vara ett bra underlag för ett effektivt resursutnyttjande. Strategi för långsiktig balans I strategier för att få en långsiktig balans arbetar förvaltningen på en rad områden. En central del är dels att ha kunskap om barn och elevströmmar för en ändamålsenlig planering och dels att få en optimal användning av förvaltningens lokaler. Något samlat grepp avseende Effektiva processer har inte tagits inom grundskolan. Det är istället upp till varje rektor att tolka verksamhetsplanens skrivningar och ta initiativ till åtaganden. De flesta skolorna har inte redovisat åtaganden inom området. Endast enstaka skolor har redovisat någon slags bedömning av vad man gör och reflekterat kring grad av måluppfyllelse. Det är därför inte möjligt att idag göra en bedömning av det samlade nuläget och de samlade satsningarna inom målområdet Effektiva processer. 20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE