15/16. YDRE KOMMUN Barn och utbildning Ydreskolan. Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Transkript

1 15/16 YDRE KOMMUN Barn och utbildning Ydreskolan Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ydreskolan Grabe 2015/2016 Reviderad hösten 2015

2 Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund Lagstiftning Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet Begrepp Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas Vår skolas vision och värdegrund Vision för arbetet med Trygghetsplanen Ansvariga för planen Elevernas, vårdnadshavares och personals delaktighet Förankring av planen Planens tidsperiod Utvärdering Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen Hur årets plan ska utvärderas, tid och ansvarig Främjande insatser Mål och uppföljning Insats Ansvarig och datum när arbetet ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs Hur elever/barn har och personal har involverats Resultat och analys Förebyggande åtgärder Policy Mål och uppföljning Åtgärd Ansvarig Kontaktpersoner Checklista för akuta situationer gällande kränkning/mobbning Upptäckt Utredning och åtgärd Uppföljning och dokumentation Ansvarsförhållande 2

3 Skolledningens ställningstagande Skolledningen tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Alla som arbetar på Ydreskolan har ett gemensamt ansvar för att alla barn och vuxna, ska kunna känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt. Trygghetsplanen ligger till grund för vårt ständigt pågående värdegrundsarbete för att skapa en positiv arbetsmiljö där varje individ är unik och okränkbar. Helena Bergquist Elsie Johansson Rektor Rektor Ydreskolan åk 4-9 Hestraskolan Ydreskolan F-3 3

4 Utbildningens demokratiska uppdrag och värdegrund Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. 1 Värdegrundsarbetet syftar till att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och att motverka diskriminering och alla former av kränkande behandling Lagstiftning Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen, 6 kap. 6-8, säger att huvudmannen ska se till - att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever - att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling och - att det varje år upprättas en plan med en översikt över åtgärder som behövs, för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn/en elev blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen/rektorn, som i sin tur har skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 1 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, s. 7) 4

5 Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och på andra sätt främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett, kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder (diskrimineringsgrunder). Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Av Diskrimineringslagen, 3kap.16, framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet Av Skollagen framgår alltså att det årligen ska upprättas en plan mot kränkande behandling och i Diskrimineringslagen att det ska finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Dessa planer kan göras till en som vi benämner - Trygghetsplan För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Ydre kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner Trygghetsplan. Syftet med planarbetet är att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om. 5

6 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en liknande situation om missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en person på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. 6

7 Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Grunduppgifter Trygghetsplanen omfattar Grabe, Ydre. Ansvariga för planen är personalen där i samarbete med rektor och skolkurator. Vår skolas vision och värdegrund Alla på vår skola ska känna trygghet, visa ömsesidig respekt, ta ansvar och uppleva arbetsglädje i en lärande gemenskap. Vision med Trygghetsplanearbetet Det främjande arbetet ska leda till en medvetenhet som ger en god stämning mellan vuxna, barn och ungdomar. Kartläggningen och analysen ska leda till att vi har en trygg skolmiljö. Personalen ska ha kunskap om och känna sig trygga i arbetet med att stötta och hjälpa eleven att själv säga ifrån och hindra kränkningar av alla slag. Ökad medvetenhet ska leda till att alla tar hänsyn, samarbetar, kommunicerar, löser konflikter och behandlar varandra med respekt. Det ska även leda till att alla på skolan får en ökad förståelse för människors lika värde, oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Vi vill arbeta för att alla ska känna sig trygga och ha en god självkänsla. Elevernas delaktighet: Eleverna är delaktiga i att upprätta trivsel- och ordningsregler. I början av höstterminen arbetar alla elever klassvis tillsammans med lärarpersonal, för att kartlägga förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Eleverna får skriva anonyma lappar och berätta om de själva varit utsatta för kränk- ande behandling, själva kränkt någon eller sett/hört någon annan bli kränkt. Vårdnadshavarnas delaktighet: Information till vårdnadshavare om arbetet med trygghetsplanen ges i samband med föräldramöte i september samt en uppmaning till hemmet att diskutera dessa frågor. Personalen tar upp sådana här frågor, vid behov, t.ex. vid utvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare. Planen finns på enheten, intranätet och kommunens hemsida. Vi är öppna för vårdnadshavarnas åsikter och välkomnar deras synpunkter. 7

8 Personalens delaktighet: Personalen gör kartläggningen och upprättar trivsel och ordningsregler tillsammans med eleverna. Personalen för även diskussioner med eleverna gällande trygghetsplanen. Förankring av planen: Vid läsårets början introduceras eleverna i trygghetsplanen och arbetet kring den av lärarpersonal. Planen gäller t.o.m Utvärdering Delaktiga i utvärderingen av planen för 2014/2015 Personal och elever har utvärderat trygghetsplanen genom samtal i klasserna. Ingen utvärdering av föräldrar har skett, eftersom vi inte har något föräldraråd. Resultat av utvärderingen av planen för 2014/2015 Vi beskrev trivseln och otrygga platser i enkät i början av terminen och gjorde gemensamt om trivselreglerna. Vi informerade om arbetet med trygghetsplanen på föräldramötet. Sedan skickade skoledningen hem information där föräldrarna skulle skriva under att de tagit del. Vi tycker att denna information är på helt fel nivå för Grabes elever. Det borde göras på ett annat sätt t.ex. genom att skicka hem en bild med frågor att diskutera hemma. Detta har vi tidigare provat med gott resultat. Vi berättade om arbetet med trygghetsplanen för eleverna. Främjande insatser har fungerat bra men inför nästa läsår ska vi ha bestämda platser på vissa bussar. Rastaktiviteter har varit väldigt bra liksom Röris. Inför nästa läsår ska vi skriva in att vi ibland arbetade i tvärgrupper där vi blandade elever i olika åldrar. Vi ska försöka ge eleverna större ansvar tex genom att ansvara för leksaker. Vi har också haft fadderverksamhet och även samarbeta med år 1 och år 6. Vi har haft temadag om vänskap som fungerade bra. Kartläggningen fungerade bra. I vissa klasser hjälpte fritidspersonalen till. Till nästa år ska vi göra om enkäten. Förebyggande åtgärder har fungerat bra. Men vi måste bli bättre på att anmäla kränkande behandling på den blankett som finns. Planen för 2015/2016 utvärderas senast av personalen och eleverna. Föräldrarna får lämna ev. synpunkter på föräldramötet i september Främjande insatser på Grabe 8

9 Grabe är en mötesplats för elever och personal från olika miljöer och kulturer. Vi tycker att det är viktigt vara förebilder och ha ett demokratiskt förhållningssätt till varandra. Varje elev ska bli bemött med respekt för sina egna åsikter och erfarenheter. Elevernas bästa ska alltid vara utgångspunkten. Främja alla barns inflytande och lika utrymme/likabehandling Mål och uppföljning: Alla elever ska känna att de får lika mycket uppmärksamhet, inflytande och utrymme i verksamheten. Personalen följer upp genom utvecklingssamtalen. Eleverna är med och planerar och utvärderar lektionerna. Personalen jobbar för att ge varje elev lika mycket uppmärksamhet och utrymme. Insats: Vi på Grabe hälsar på alla elever varje morgon och är noga med att alla får ögonkontakt och uppmärksamhet. Vi har etiska samtal med eleverna. Vi håller regelbundet på med massage i klasserna och Röris tillsammans hela skolan. Pedagogerna utser bestämda platser i klassrum, matsal och bussar. I vissa klasser finns det också bestämda gå-kompisar för att främja tryggheten hos eleverna. På Grabe har vi återkommande storsamlingar där vi lyssnar på elevernas önskemål och förslag samt visar varandra vad vi gör i klasserna. Vi utvärderingar tillsammans med eleverna efter friluftsdagar och temadagar. Enligt skollagen har vi har klassråd och elevråd två gånger per termin. Elevrådet består av representanter från varje klass och f-klass deltar på vårterminen, en pedagog. Elevrådsprotokoll skickas till rektor och läses upp i klasserna. Ansvarig: All personal på Grabe. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Kön och könsidentitet Mål och uppföljning: Att alla elever får lika mycket uppmärksamhet, oavsett kön. Eleven ska bemötas likvärdigt och ha samma möjligheter till våra dagliga aktiviteter. Alla ska känna sig trygga i gruppen. Insats: Vi delar in eleverna i grupper på ett medvetet sätt så alla känner sig trygga. Vi arbetar i tvärgrupper, det vill säga grupper bestående av en eller två elever från varje klass. Vi erbjuder alla aktiviteter till alla elever. Fritidspersonal planerar och genomför rastaktiviteter under lunchrasten. Ansvarig: All personal på Grabe. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Etniska tillhörighet och religion 9

10 Mål och uppföljning: Alla elever har lika värde och behandlas lika. Vi lyfter fram alla elevers olika kulturer och religioner i undervisningen. Alla visar varandra respekt oavsett religion och etnisk tillhörighet. Personalen har kunskap om människors olika bakgrund och religion. Insats: Vi uppmärksammar elevers olika religion och etniska bakgrund i undervisningen, t ex att låta barn berätta och att vi lär oss av varandra att t ex säga ord eller räkna på ett annat språk. När vi pratar om traditioner och olika högtider belyser vi olika religioners traditioner. Ansvarig: All personal på Grabe. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Ålder Mål och uppföljning: Alla barn, oavsett ålder, ska kunna hitta rastaktiviteter som passar. Alla barn ska känna sig trygga med varandra. Insats: Rastaktiviteter som passar olika åldrar och mognad ordnas. Storsamlingar med alla klasser där man får visa varandra olika saker man jobbat med. En vuxen finns på skolgården från kl Rastvakter finns ute då det är minst två klasser ute. Rastvakten bär gul väst. Ansvarig: All personal på Grabe. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Sexuell läggning Mål och uppföljning: All personal visar en naturlig inställning till alla familjekonstellationer. Alla familjer blir bemötta likvärdigt. Insats: När tillfälle ges diskuterar vi sådana frågor med eleverna på ett naturligt sätt. Ansvarig: All personal på Grabe. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Alla barn ska kunna vara delaktiga i alla aktiviteter. Utflykter anpassas så att alla ska kunna följa med. Vi tar hänsyn till barn som har specialkost. All personal är insatt i elevens funktionsnedsättning. Insats: Vi anpassar material och lokaler när det behövs. Vid utflykter och speciella tillfällen beställer vi specialkost till de som behöver. Vi pratar med klasskompisarna för att skapa förståelse för situationen. Genom fortbildning och litteratur ökar personalen kompetensen kring aktuella funktionsnedsättningar. Om en elev är utåtagerande är vi extra noga med vuxennärvaro för att försöka undvika och hjälpa till att lösa konflikter. Ansvarig: All personal på Grabe. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Värdegrundsarbete Mål och uppföljning: 10

11 Alla ska ges möjlighet till trygghet. Skolan ska verka för att utveckla känslomässig, intellektuell och emotionell förmåga. Skolan och hemmet ska ha gemensamt ansvar för elevernas utveckling och fostran. Tillsammans ska vi värna om vår inre och yttre miljö. Varje elev ska bemötas utifrån sina behov och förutsättningar. Dessutom ska skolan och hemmet främja elevers utveckling och lärande. Insats: Återkommande och öppna diskussioner som för fram till en gemensam grundsyn. Temaarbeten, etiska samtal och massage för personal och elver. Samarbete mellan skola och föräldrar. Föräldraråd som är samverkan mellan föräldrar, personal, rektor och politiker. Ansvarig: Personalen på Grabe, rektor och skolkurator följer upp arbetet på konferenstid. Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under hela året. Kartläggning 11

12 Syfte Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Det som framkommer ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder Elever kartlägger med hjälp av frågeställningar tillsammans med lärarpersonal där riskerna finns för kränkande behandling och förekomsten av detta utifrån diskrimineringsgrunderna. Se bilaga 1. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Fört diskussioner tillsammans med lärare och fyllt i anonym enkät Hur personalen har involverats i kartläggningen Fört diskussioner tillsammans med elever och varandra. Läst igenom elevernas enkäter och diskuterat utifrån dem. Resultat och analys Kartläggningen visar att vi har trygga elever. Det finns vissa platser som kännas otrygga. Platser som nämns är skogen och Hjelm. Vissa elever tycker att det är läskigt när de stora eleverna kommer efter dem i omklädningsrummet vid idrotten. Det förekommer att elever blir retade och att elever säger elaka saker till varandra. Vissa namn på elever förekommer oftare. Förebyggande åtgärder Resultatet med trygga elever i skolan tror vi beror på att det finns vuxna runt eleverna. Pedagogerna äter med eleverna, följer dem till idrotten, finns med i omklädningsrummet och vi finns ute på rasterna. Rastvakterna har gula västar på sig. Inför nästa års schemaläggning kan vi tänka på att de äldre eleverna från högstadiet inte ska komma efter dem i omklädningsrummet, så slipper våra elever tycka att de är läskigt att byta om. Hjelm är vi aldrig förutom vid fotografering på hösterminen och då är vi vuxna med. Kanske kan det vara så att vi möter elever från Hjelm på väg till matsalen som gör att Hjelm känns som en otrygg plats. Pedagogerna upplever att eleverna behöver arbeta på hur vi är mot varandra. Eleverna måste lära sig att gå till en vuxen och be om hjälp vid konfliktlösning. Vi ska ha en temadag om detta och arbeta vidare med bemötande i klassrummet. 12

13 Policy: Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier. Mål och uppföljning: Inga kränkningar ska förekomma mellan barn och barn eller barn och personal. Detta följs upp genom veckoboken och i samtal med eleverna. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Regelbundna samtal i klassen Regelbundna elevrådsträffar Se till att alla vågar ta kontakt med vuxna Regelbundna trivselenkäter Rastvaktsschema, rastvakter bär gul väst utomhus. Känslolåda i klassrummet, där eleven kan lägga i lappar. Åtgärd: Många lyhörda vuxna nära barnen. Vi tar snabbt tag i problemet, t.ex. genom att samtala med eleverna. Vi har kontakt med hemmet. Vi anmäler kränkningar på särskilt blankett och lämnar vidare till rektor. Ansvarig: Personal i samarbete med rektor och skolkurator. Datum när det ska vara klart: Pågår hela läsåret. Kontaktpersoner Barn och föräldrar kan vända sig till följande kontaktpersoner: Respektive klassföreståndare på Grabe Skolkurator Christina Westerdahl: Skolsköterska: Rektor Helena Bergquist:

14 Checklista för akuta situationer gällande kränkning/mobbning ALLA ärenden ska dokumenteras på särskild blankett! Elever, vårdnadshavare eller personal kontaktar direkt ansvarig klassföreståndare/mentor, då man får veta att mobbning/ kränkande behandling förekommer på skolan. Mentorn samlar in information om ärendet. Försiktigt samtal med den som blivit utsatt, för att klargöra vad som hänt och vilka som är inblandade. Detta gör mentorn. Därefter, med den mobbades/kränktes tillstånd, allvarssamtal med mobbaren/mobbarna en och en. Man ska inte vara ensam vid sådana samtal. Lärarna markerar tydligt allvaret med situationen och att mobbningen/kränkningen omedelbart måste upphöra. Vårdnadshavaren/vårdnadshavarna informeras av mentorn/klassföreståndaren. Alla samtal ska dokumenteras och datum ska anges. Mentorn dokumenterar. Ett uppföljningssamtal bokas av mentorn/klassföreståndaren med den mobbade och mobbaren/ mobbarna, så att man kan kontrollera att mobbningen verkligen har upphört. I de allra flesta fall räcker det med ett uppföljningssamtal, men ibland bokas flera samtal tills samtliga inblandade anser att mobbningen upphört. Någon form av stöd till den mobbade (kompisstöd, kurator, skolsköterska) bör upprättas. Rektor och arbetslaget informeras snarast, så att alla vuxna håller ett öga på vad som händer och rapporterar till mentorn/klassföreståndaren om något inte verkar OK. Rektorn ska få en kortfattad skriftlig information om ärendet på därför avsedd blankett. Ärenden rapporteras vidare av rektor till huvudmannan för kännedom, enligt skollagen. Dokumentation sparas i skolans arkiv. Föräldrar och skola arbetar tillsammans för att befria eleven från mobbarrollen. Då någon mobbar/ kränker ger det signaler om att även mobbaren mår dåligt och också behöver hjälp och stöd. I en del fall kommer det fram problem, som inte kan lösas enligt ovanstående. Skolan vidtar då andra åtgärder i samråd med vårdnadshavaren/vårdnadshavarna. Polisanmälan görs vid grövre fall av mobbning, trakasserier eller våld. Om en elev blir kränkt av en i personalen, ska eleven vända sig till en vuxen (t.ex. mentor, lärare, kurator, skolsköterska). Den personen tar i sin tur kontakt med rektor. Bra tips för mentorn/ klassföreståndaren Ha en veckobok, i vilken eleverna skriver svar på frågorna: Vad har varit bra den här veckan? Vad har varit mindre bra den här veckan? Vet du någon som har blivit illa behandlad den här veckan? Har du själv blivit illa behandlad den här veckan? Har du själv behandlat någon illa den här veckan? 14

15 Elevenkät Grabe Pojke Stämmer bra Stämmer ibland Stämmer inte Flicka alls 1. Jag trivs bra i min klass. 2. Jag har alltid någon att vara med i min klass. 3. Jag behandlas bara av de andra eleverna i min klass. 4. Jag behandlar de andra eleverna i min klass bra. 5. De vuxna på min skola bryr sig om mig. 6. Det finns alltid någon vuxen på skolan jag kan prata med. 7. Jag känner mig trygg på rasterna. 8. Jag vågar vara överallt på skolgården. 9. Jag känner mig trygg när jag byter om efter gymnastiken och duschar. 10. Jag känner mig trygg i matsalen. Ytterligare kommentarer: 15