FÖRSVARA FÖRSKOLAN. Välfärd eller stora skattesänkningar? En rapport om världens bästa förskola

Transkript

1 Välfärd eller stora skattesänkningar? FÖRSVARA FÖRSKOLAN En rapport om världens bästa förskola Riksdagen T: (växel)

2 Välfärd eller stora skattesänkningar? Den borgerliga regeringen har hittills genomfört skattesänkningar på 100 miljarder kronor och nu finns förslag på lika mycket till i skattesänkningar under nästa mandatperiod. Det motsvarar uppemot var tionde anställd i välfärden. Vi ser redan baksidan av regeringens skattesänkningar. Bara under det senaste året har skattesänkningarna kostat anställda inom skolan, vården och omsorgen. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara ett möjligheternas land, där var och en har möjlighet att växa och ta sin del av ansvaret. Därför prioriterar vi en förskola av hög kvalitet för alla, framför stora skattesänkningar. En bra förskola är en viktig förutsättning för arbetslinjen och för att kunna kombinera arbete och familj. En bra förskola ger barnen bättre kunskaper och förutsättningar i skolan. Valet blir ett vägval. Vi Socialdemokrater sätter jobben och välfärden före nya stora skattesänkningar. Vi går till val på att investera minst tolv miljarder kronor mer än regeringen fullt finansierat till fler lärare i skolan, kortare köer i sjukvården och bättre kvalitet i äldreomsorgen. Och till världens bästa förskola. 1. Världens bästa förskola I dagarna välkomnas närapå en halv miljon barn till en ny termin på förskolan. En ny termin full av pedagogiskt genomtänkta aktiviteter varvat med roliga lekar med kompisarna. Barnen lär sig det sociala samspelet och kamratskap i en trygg miljö med engagerade och duktiga lärare. Svensk förskola betraktas internationellt som ett föredöme. Den har uppmärksammats i OECD och i en rad internationella jämförelser för dess höga kvalitet. Till skillnad från många andra länder står förskolan i Sverige för långt mer än bara barnpassning. En stor andel högskoleutbildad personal och en strukturerad pedagogisk verksamhet som utgår från en nationell läroplan har gjort förskolan till ett första steg i det livslånga lärandet som garanterar att alla barn oavsett föräldrars utbildningsbakgrund får rätt till de nödvändiga grunderna för kunskapsinhämtandet. Förskolan är den första pedagogiska verksamheten för barn som växer upp i Sverige. Under kunnig vägledning lägger förskolan grunden för det livslånga lärandet, bidrar till att utveckla

3 barnets sociala kompetens och stärker språkutvecklingen. Alla som har haft barn i förskolan vet hur härligt, roligt och tryggt det kan vara. Så gott som alla föräldrar väljer att sätta sitt barn i förskolan. Åtta av tio 1-3-åringar och nästan alla 4-5-åringar går i förskoleverksamhet. Om svenska folket tvingas välja mellan att skattemedel satsas på att införa ett vårdnadsbidrag eller satsa motsvarande pengar på att stärka kvaliteten i förskolan så väljer en klar majoritet (62%) att stärka kvaliteten i förskolan. En mycket klar majoritet (78%) svarar NEJ på frågan Tycker du att en kommun ska välja att införa ett vårdnadsbidrag även om kostnaden för det innebär att kvaliteten i förskolan måste försämras? Källa: Novus Opinion maj 2008 Men varför är förskolan så viktig? En del av svaret är förstås att den är en absolut förutsättning för att så många som möjligt kan vara ute i arbetslivet. Arbetslinjen står och faller till stor del med förskolan. Ingen ska behöva tvingas välja mellan arbete och familj. Om någon tvingas göra det valet så är det i praktiken kvinnor, inte män, som får göra sådana val. Men förskolan är också väldigt viktig för barns lärande. Genom införande av högre kvalitetskrav och en egen läroplan, och starkare krav på personalens pedagogiska kompetens har förskolan blivit en viktig del av så gott som alla barns personliga utveckling och lärande. Barn som går i bra förskolor lär sig bättre och presterar bättre

4 i skolan, det är något som konstaterats i både svensk och internationell forskning. 1 Särskilt stor roll spelar det för barn från svåra uppväxtmiljöer, barn med annan etnisk bakgrund och fattiga barn. Barn blir bättre förberedda för skolan, har bättre språkkunskaper och de visar större social kompetens jämfört med barn som inte gått i förskola. Förskolan bidrar därmed till att minska framtida klyftor under livet. Men det finns också saker som kan bli bättre. Förskolan behöver mer resurser. På många ställen är det för stora barngrupper. Det är inte OK vare sig för barnen eller för personalen. 2. Världens bästa förskola är hotad En väl fungerande barnomsorg är en viktig förutsättning för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, både genom att den upprätthåller möjligheten att förvärvsarbeta och för att förskolan är det första steget för det livslånga lärandet. Regeringens ambition för förskolan är inte hög. Förutom det faktum att man inte tillfört förskolan några extra resurser under mandatperioden, har Kristdemokraterna fått diktera villkoren för familjepolitiken. Istället för att satsa på förskolan som nästan alla barn deltar i, har reformutrymmet gått till aparta verksamheter som vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng, samt till en mycket komplicerad jämställdhetsbonus, som ytterst få kan ta del av. Regeringen Reinfeldt lanserade 2007 en Familjepolitisk reform bestående av följande fyra delar: Kommunala vårdnadsbidrag (infördes 1 juli 2008) Jämställdhetsbonus (infördes 1 juli 2008) Barnomsorgspeng (infördes 1 juli 2009) Ökat pedagogiskt inslag i förskolan (infördes 1 juli 2010) Storleken på barngrupper i förskolan ökar Under det borgerliga regeringsinnehavet har satsningen på mer personal i förskolan emellertid avbrutits 3. Det har resulterat i att antalet barn per anställd ökar, från 5,1 1 Skolverket 2009, vad påverkar resultaten i svensk grundskola?, s Socialdepartementet 4 september 2007: 3 Den förra regeringen hade reserverat 2 miljarder kronor för satsningens sista år Det togs bort av den borgerliga regeringen.

5 barn per anställd 2006 till 5,3 barn Barngrupperna blir nu större, vilket sannolikt försämrar kvaliteten. 2.2 Införande av vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng tar resurser från förskolan En del av Sveriges kommuner har infört vårdnadsbidraget på kr per månad och barn. Ofta tas pengarna från barnomsorgsbudgeten och flera förskolor har tvingats lägga ner på grund av bidraget. 5 I Stockholmsområdet har flera uppföljningar gjorts, och de pekar tydligt i den riktning man kunnat befara: familjer i utsatta områden och familjer med utländsk bakgrund är överrepresenterade när det gäller att ta sina barn ur förskolan. Ibland har man helt enkelt inte råd att avstå. En konsekvens av vårdnadsbidraget är att det kan komma att försena svenskinlärning för barn med annat modersmål samt försvåra integrationen. Samma sak har Skolverket kunnat påvisa när de studerat den norska och finska motsvarigheten till det svenska systemet för vårdnadsbidrag. Bidraget har också en långsiktig negativ påverkan på kvinnors sysselsättning. Skolverket konstaterade att Sverige riskerar att få en social snedrekrytering till förskolan i de kommuner där bidraget införs.6 Nu lovar Kristdemokraterna att tvinga alla Sveriges kommuner att införa vårdnadsbidrag. Kristdemokraterna vill dessutom höja ersättningen från 3000 kronor idag till 6000 kronor per barn och månad. Det strider mot arbetslinjen enligt en studie från Finland kan det komma att minska arbetsutbudet bland de berörda med över 25 procent. 7 Dessutom handlar det om resurser som i stället hade kunnat användas i förskolan. Vi vill ha valfrihet för föräldrar att välja mellan olika förskolor och utförare. Föräldrar måste dock kunna känna trygghet att all barnomsorg oavsett vad man väljer håller hög kvalitet och kvaliteten granskas kontinuerligt. Det har man rätt att kräva både som förälder och som skattebetalare. Barnomsorgspengen innebär att det blir lättare att kräva offentliga medel för barnomsorg som har lägre kvalitetskrav på sig och sämre insyn från det offentliga än vad de kommunala och enskilda förskolorna har. Verksamheten behöver inte ha 4 Skolverket PM Skolverket I uppsatsen The effect of child care prices on the labour supply of parents visar Kosonen (2009) att en höjning av vårdnadsbidraget med 100 euro leder till en 10-procentig minskning av arbetsutbudet.

6 utbildad personal eller följa läroplanen på samma sätt som förskolor. Det är redan idag möjligt för de föräldrar som önskar att välja andra barnomsorgsformer, såsom familjedaghem. Regeringen är dock uppenbart missnöjd med att så många föräldrar väljer förskoleformen, att man på konstlad väg måste förbättra villkoren för övrig barnomsorg. Detta sker dels genom att förstärka ersättningen för dem som vill starta annan verksamhet än förskola och dels genom att tvinga kommunerna att marknadsföra denna verksamhet (till en kostnad om 50 miljoner kronor per år). De resurser regeringen väljer att lägga på införande av barnomsorgspeng skulle med fördel kunna investeras i förskolan istället, med mer personal som kan hjälpa barnen till en bättre skolstart. Vi socialdemokrater menar att all barnomsorgsverksamhet som finansieras med offentliga medel måste uppfylla höga kvalitetskrav. Regeringen hänvisar till att man kan rådfråga personal i den öppna förskolan det anses uppfylla de pedagogiska kraven. Självklart är det helt otillräckligt. Att beskriva de förväntade kraven på sådant sätt riskerar att skicka signaler till kommuner och framtida anordnare av pedagogisk omsorg som i sig riskerar att sänka kvaliteten. Att regeringen väljer att inte precisera och stärka kvalitetskraven för familjedaghem är också anmärkningsvärt utifrån familjedaghemmens och dagbarnvårdarnas perspektiv. Viktiga frågor som krav på dagbarnvårdares utbildning, dagbarnvårdares ställning gentemot uppdragsgivare eller arbetsgivare, och dagbarnsvårdares rättigheter och möjligheter till fortbildning lämnar regeringen vind för våg. En barnomsorgspeng riskerar att kraftigt förändra förutsättningarna för den svenska förskolan. Inte minst i områden där många föräldrar har låg inkomst kan ett ekonomiskt bidrag för att själv ordna egna barnomsorgslösningar bli ett incitament att ta sina barn från en förskola med bra kvalitet kanske har man inte råd att låta bli. Vi Socialdemokrater är överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att riva upp vårdnadsbidraget, barnomsorgspengen och jämställdhetsbonusen om vi vinner valet.

7 3. Försvara förskolan Vi Socialdemokrater inser hur viktig förskolan är för barns utveckling och mäns och kvinnors möjligheter att arbeta för att försörja sig. Vi säger definitivt nej till moderaternas och regeringens förskolefientliga politik. Vi vill ge förskolan mer resurser inte mindre. För att världens bästa förskola ska bli ännu bättre och omfatta fler barn avsätter vi reformutrymme för förskolan inom följande tre områden: timmars förskoleverksamhet också för barn till föräldralediga och arbetslösa Förskolan är den första pedagogiska verksamheten för barn som växer upp i Sverige. Under kunnig vägledning lägger förskolan grunden för det livslånga lärandet, bidrar till barnets utveckling och stärker barnets språkutveckling. Regeringen har i stället infört vårdnadsbidrag, och barnomsorgspeng även till verksamheter utan pedagogiskt innehåll. I storstädernas förorter har vårdnadsbidraget fått fäste. Mellan år 2008 och år 2009 fördubblades antalet föräldrar som beviljades bidrag i stadsdelen Spånga-Tensta i Stockholm. En återverkning av vårdnadsbidraget är att förskolor tvingas stänga i områden där bidraget används mer. Barnen går därmed miste om mötet med nya kamrater, tillgången till svenska språket och den pedagogiska verksamheten. Samtidigt erbjuder olika kommuner olika tillgång till förskolan. Skollagen föreskriver att föräldralediga och arbetslösa ska tillhandahållas förskoleverksamhet som omfattar minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Och tyvärr anser sig de flesta kommuner inte ha råd med mer. Men det räcker inte. Förutsättningarna för ett förverkligande av förskolans pedagogiska uppdrag försämras av att barn är frånvarande under större delen av dagen. Därför är 15 timmar i veckan otillräckligt. Den korta tiden riskerar att drabba barnens lärande och möjligheter till social utveckling. Många barn vill inte heller missa de roliga och stimulerande aktiviteter som kompisarna får del av.

8 15 timmars förskola innebär ofta också en otillräcklig avlastning för föräldralediga föräldrar, som skulle behöva mer tid för att etablera kontakten med det yngsta barnet. Arbetslösa föräldrar behöver mer än 15 timmar i veckan för att söka jobb och vidareutbilda sig för att komma vidare. Vi vill ändra skollagen så att alla kommuner erbjuder 30 timmars förskoleverksamhet också för barn med föräldralediga eller arbetslösa föräldrar. 3.2 Flexibel och tillgänglig barnomsorg En fungerande arbetslinje förutsätter att både kvinnor och män kan arbeta. Många som inte jobbar regelbunden och normal arbetstid har det svårt att få ihop arbetslivet med omsorgen om barnen. Detta kan gå ut över barnens trygghet och rätt till omsorg. Förskolans öppettider är inte anpassade efter familjernas varierande behov av omsorg och tillsyn på kvällar, nätter och helger. De rödgröna har i vårbudgeten föreslagit att barnomsorgen ska vara tillgänglig även på kvällar, nätter och helger. Eftersom alla familjer inte består av två föräldrar som arbetar dagtid på vardagar måste kommunerna ge möjlighet till en trygg och fungerande barnomsorg, även när föräldrars arbetstider är förlagda till sena kvällar, helger eller nätter. Ett alltmer föränderligt arbetsliv måste möta de behov som föräldrar har för att få ihop vardagen med arbete och barn. Vi avsätter 100 miljoner kronor för att stimulera kommunerna till mer flexibla barnomsorgslösningar.

9 3.3 Förstärk kvaliteten i förskolan Vi socialdemokrater är övertygade om att förskolan innebär goda möjligheter till utveckling för barn och stärker föräldrarnas möjligheter att jobba. Därför är vi så angelägna om att alla ska få tillgång till verksamheten. Lika angelägna är vi om att den ska vara av bra kvalitet. Kvalitet betyder resurser. Resurser som innebär att de viktigaste personerna i förskolan; förskollärarna och barnskötarna inte blir färre, utan fler. Därför vill vi se till att förskolan har de resurserna som behövs för god kvalitet. Det innebär investeringar i mer personal, fortbildning och pedagogisk utveckling. Vi bedömer att detta kräver en halv miljard kronor under förutsättning att kommunerna möter upp med lika mycket. Det innebär 1 miljard för bättre kvalitet i barnomsorgen. 3.4 Förstärk principen om syskonförtur På många håll har kommunerna förändrat reglerna för intagning till förskolor och skolor. Närhetsprincipen tunnas ur och syskonförturen tas bort. I stället inför man svårbegripliga system som möjligen är bra för skoladministrationen men skapar väldigt stor oro bland föräldrar och barn. Det är inte rimligt att slumpen eller förmågan att navigera i byråkratins labyrinter ska vara avgörande för i vilken förskola ett barn går. Vi socialdemokrater är beredda att ta initiativ till förändringar så att syskonförtur gäller vid landets förskolor.

10