Innehållsförteckning

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Falu Energi & Vatten AB... 4 Prisändringsmodell för Fjärrvärme gällande Falu Energi & Vatten AB... 4 Prispolicy - Långsiktig prisändringsmodell för fjärrvärme... 5 Åtagande om prisändringar... 7 Pris för år Pris för år Prognos Fjärrvärmepris i Falun jämfört med andra i Sverige... 8 Fjärrvärmens konkurrenskraft... 8 Miljövärdering Bokföringsperspektivet Konsekvensperspektivet Bra miljöval som tillval Framtida utvecklingsprojekt avseende produktion och distribution Förbindelseledning med Borlänge - för lägre kostnader Värmeåtervinning från Data center Mer kraftvärmeproduktion? Fler kunder Fler produkter och tjänster Prisdialogen Kunddialog Bilagor Bilaga 1-Prisområde 1-Falun Prisets Komponenter Energiavgift: Effektavgift: Distributionsavgift eller flödesavgift: Tillval Bra Miljöval märkt fjärrvärme Pristak Leveranser till småhus

3 Fjärrvärmens kostnader Kostnaders sammansättning och utveckling Prognos Bedömd prisjusteringen inför Alternativ kostnadskalkyl och miljövärdering Bilaga 2-Prisområde 2-Småskalig Prisets Komponenter Fjärrvärmens kostnader Kostnaders sammansättning och utveckling Prognos Kontrollpunkt Alternativ kostnadskalkyl och miljövärdering Bilaga 3-Normalprislista 2017 FALUN, Fjärrvärmepriser Leveransgräns Småskalig fjärrvärme, Fjärrvärmepriser Leveransgräns Årskostnader Servicebesök Tillval 12 Lika FALUN, Fjärrvärmepriser Småhus Leveransgräns Prismodeller Småskalig fjärrvärme, Fjärrvärmepriser Småhus Leveransgräns Årskostnader

4 Falu Energi & Vatten AB Falu Energi & Vatten är ett kommunägt företag med fokus på en klimatsmart vardag och framtidens infrastruktur i Falu kommun. För oss är det viktigt att bekvämligheter som el, värme & kyla, stadsnät, återvinning och vatten fungerar på bästa sätt. Vår största drivkraft är att skapa en framtidssäker infrastruktur. Vi vill bidra till att våra barn och barnbarn ska växa upp i ett samhälle utan utsläpp och som hämtar sin energi från lokala, återanvändbara resurser. Vår vision är 100 % NÖJDA KUNDER IDAG OCH I MORGON. Vi skall vara ledande i branschen på att erbjuda klimatneutrala och prisvärda energiprodukter. Detta genom att producera och leverera kostnadseffektivt med hög kvalité. Inom affärsområdet kraft, värme & kyla där fjärrvärme ingår har vi brutit ner vår vision till 2020 mål. Prisändringsmodell för Fjärrvärme gällande Falu Energi & Vatten AB Falu Energi & Vatten vill behålla och stärka det förtroende vi har hos våra kunder. Fjärrvärmens pris ska vara konkurrenskraftigt, och ska sättas i dialog med kunderna. I detta dokument redovisar vi hur fjärrvärmepriset enligt normalprislistan sätts. Falu Energi & Vatten AB redogör härmed för följande långsiktiga prisändringsmodell gällande normalprislista med en tidshorisont på 10 år samt avger ett prislöfte för år 2017 och 2018 och en prisindikation för

5 Prispolicy - Långsiktig prisändringsmodell för fjärrvärme Vi använder oss av kostnadsbaserad prissättning, vilket innebär att kunden betalar de kostnader som vi har för att kunna leverera en säker och miljövänlig värme. Till detta kommer en skälig vinst. Vi ska ständigt jobba med att effektivisera och pressa våra kostnader så att priset kan bli så lågt som möjligt. Vi sätter inte priset utifrån kundens alternativkostnad, dock är målet att fjärrvärmen alltid ska var minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Detta innebär: Vi använder i första hand kostnadsbaserad prissättning, där förutom försäljning av värme och kyla även den el vi producerar i kraftvärmeverken ingår som en komponent. Vår fjärrvärme är indelade i två prisområden som särredovisas var för sig. Prisområde 1 som gäller Falun respektive prisområde 2 som gäller småskalig fjärrvärme i Bjursås, Grycksbo och Svärdsjö. Våra prismodeller ska så långt som möjligt spegla kostnaderna i energisystemet och vara konstruerad så att kunden får ett starkt incitament att effektivisera sin primärenergianvändning. Det ska tydligt framgå i vår normalprislista vilken kostnad som avser distribution, produktion och reservkapacitet för produktion av fjärrvärme. Normalprislistan ska också innehålla ett takpris för totalpriset för fjärrvärme. För leveranser till småhus (en eller två bostäder), används en förenklad prismodell med bara energipris som komponent. Som tillval har kunden även möjlighet att välja andra prismodeller. Målsättningen är en prismodell som för mindre kunder är enkel att förstå och påverka. Vår Fjärrvärme ska vara minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Men prisvärd menar vi att jämförbar uppvärmningskostnad med samma globala miljöbelastning inkl. kapitalkostnad, reinvesteringskostnad och drift och underhåll under hela fastighetens livslängd (LCC). 5

6 Priset skall sättas så att Falu Energi & Vatten skall få skälig täckning för sina kostnader och avkastning på det kapital som krävs för att driva verksamheten, samtidigt som kunderna ska ha långsiktigt stabil prisutveckling. Om vår fjärrvärme är lika prisvärd som alternativen, anser vi att under de kommande åren, att ett resultat i intervallet 1-4 % på det totala kapitalet är en skälig vinst, vilket inte avviker i lönsamhet jämfört med t.ex. fastighetsbolag, som har liknande förhållanden när det gäller långsiktiga investeringar. Vinsten kan vara både högre och lägre enskilda år. Vi ska ständigt effektivisera oss. Därför ska maximalt 95 % av den allmänna kostnadsutvecklingen i form av index, marknadspriser etc. justera priset för fjärrvärme exkl. kapitalkostnader Vi ska kunna erbjuda Bra Miljövalsmärkt fjärrvärme. Vi ska årligen redovisa en klimatvärdering av vår fjärrvärme. Låg klimatpåverkan är en självklarhet. Målsättningen är en total klimatpåverkan lägre än 25 g/kwh CO 2ekv, vilket motsvarar att mindre än 3 % av fjärrvärmen har använt fossila bränslen inkl. transport, förädling etc. D.v.s. från källa till element. Primärenergifaktorn ska vara lägre än 0,3. Varje ny fjärrvärmekund ska vara lönsam att ansluta till Fjärrvärmenäten. En anslutningsavgift till fjärrvärmenätet beräknas individuellt för varje enskilt tillfälle. Beräkningen utgår från faktisk kostnad för indragning av fjärrvärme med avdrag för prognoserad framtida energiförbruknings täckningsbidrag. Beräkningen sker enligt nuvärdesmetoden. 6

7 Åtagande om prisändringar Sammanfattande åtagande för prisförändringar bilaga 1 för prisområde 1 (Falun) och bilaga 2 (småskalig). Pris för år 2017 För prisområde 1 (Falun) Priset justeras i snitt med + 1 %. Justeringen fördelas mellan energiavgift (vår/höst, sommar) samt på effektavgift och fastavgift för kunder större än 100 kw. Energiavgift vinter och flödesavgift lämnas oförändrad. För småhus justeras energiavgiften under vår/höst/sommar och i förekommande fall på fasta avgift. Energiavgiften vinter lämnas oförändrad. Tillägget för Bra miljöval lämnas oförändrat Pristaket lämnas oförändrat Eftersom priset var oförändrat 2016 och en justering med i snitt med 1 % per innebär det en kostnadsökning för våra kunder med i snitt 1 % för en period av två år ( ) vilket för lägenhet motsvarar ca 9 kr/månad och för en villa ca 15 kr/månad. För Prisområde 2 (småskalig) Priset justeras i snitt med + 0,5 %. Justeringen fördelas jämnt mellan alla priskomponenter Pristaket lämnas oförändrat Pris för år 2018 Inför 2018 får priset justeras maximalt med +3,2 %. Prognos 2019 Historiken visar att viktiga komponenter i kostnadsbilden kan skifta mycket över tid. Störst osäkerhet råder för närvarande kring bränslepris och pris på el, men också ränteläget. Baserat på de förutsättningar som för närvarande går att överblicka, bedömer vi att det genomsnittliga priset för fjärrvärme kommer att behöva justeras 1 januari 2019 med 2-3 %. 7

8 Fjärrvärmepris i Falun jämfört med andra i Sverige En jämförelse hämtas från den årliga Nils Holgersson-undersökningen. Fr.o.m genomfördes en definitionsändring av Nils Holgersson-huset. Där säsongs indelning är standardiserad och som inte riktigt överensstämmer hur en snitt kund i Falun förbrukar energi, vilket i sin tur innebär vi tappad placeringar. Det är tätt mellan placeringarna, totalt är Falu Energi & Vatten idag på plats 30 när man rangordnar företagen som har lägst prisökningar under undersökningens 20 år ( ) och kostnaden i Falun är fortfarande betydligt lägre än i medelkommunen. Prisutveckling typhus öre/kwh P2016 P2017 P Falun Medel Placering Fjärrvärmens konkurrenskraft Vår fjärrvärme ska vara prisvärd i jämförelse med de alternativ som kan finnas för en kund som idag köper fjärrvärme, eller som har fått möjlighet att ansluta. Det går inte att göra en allmängiltig jämförelse eftersom varje kund har unika förutsättningar och möjligheter vad gäller alternativ värme. Det är alltid en samlad bedömning om fjärrvärmen är konkurrenskraftig. Tillsammans med ett andra fjärrvärmeföretag har Falu Energi & Vatten tagit initiativ till en fjärrkontroll. Fjärrkontrollen är en tredjepartsgranskad kostnadsjämförelse mellan alternativen på värmemarknaden. I Fjärrkontrollen tas hänsyn till såväl investering som förbrukning för att ge en rättvisande kostnadsbild. 8

9 Fjärrkontrollen är utvecklad av konsultföretaget Profu för att jämföra kostnad för fjärrvärme, bergvärme och pellets. Den ger möjlighet att ange just de värden som är korrekta för varje fastighet, exempelvis energi- och effektbehov. Under "Detaljerad kostnadskalkyl" i Fjärrkontrollen finns möjlighet att göra olika inställningar för att skräddarsy beräkningen så den visar de förutsättningar som gäller varje fastighet. Fjärrkontrollen är webbaserad och finns tillgänglig för alla kunder på vår hemsida Fjärrkontrollen För varje prisområde redovisas en alternativ kostnadskalkyl enligt fjärrkontrollen för flerbostadshus av Nils Holgersson-undersökningens typbyggnad, med årsförbrukning 193 MWh/år räknat på 80 % värme och 20 % tappvarmvatten med boarea 1000 m 2, med 15 lägenheter (67 m 2 i snitt), årsflöde 3860 m 3. Energiförbrukningen är säsongsindelad. 9

10 Miljövärdering Beräkning och redovisning av miljövärdena görs enligt överenskommelsen i Värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme i ett bakåtblickande perspektiv, som bygger på statistik grundat på den energi som har använts under året d.v.s. bokföringsperspektivet. Men vi redovisar också i ett framåtblickande perspektiv, för nybyggnation/byte värmesystem/ energieffektivering d.v.s. konsekvensperspektivet. Parametrarna som redovisas är resurseffektivitet (primärenergi) och klimatpåverkan (CO 2exkv.). Bokföringsperspektivet Resurseffektivitet, mäts som använd primärenergi under 2015 i förhållandetill den energi som levereras till kunden. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs, till exempel träd i skogen, vatten, vind, kol och olja. Klimatpåverkan, mäts som utsläpp av koldioxidekvivalenter under 2015 (CO2 ekv) från förbränning samt produktion och distribution av bränsle, i förhållande till den energi som levereras till kunden. 10

11 ,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Klimatpåverkan g CO2ekv/kWh Resurseffektivitet 0 Sverige Falun 0 Beräkningarna av Resurseffektivitet och Klimatpåverkan baseras på värden från Naturvårdverket och Miljöfaktaboken. Konsekvensperspektivet Från och med 2014 gör Falu Energi & Vatten ett klimatbokslut för att redovisa hur bolagets hela verksamhet påverkar vår miljö och klimatet på vår planet. Under 2015 har vi också genomför samma kartläggning ur resursperspektivet ett så kallat primärenergibokslut. 11

12 12

13 Nedan redovisas skillnaden när en Falubo stå inför ett beslut d.v.s. konsekvensperspektivet. Total årlig primärenergipåverkan när ny bebyggelse med ett uppvärmningsbehov på 5 GWh/år tillgodoses genom fjärrvärme eller genom bergvärme. Bra miljöval som tillval Sedan 2009 erbjuder vi i prisområde 1 (Falun) Bra Miljövalsmärkt fjärrvärme. Vi hade då sett svårigheter att marknadsföra miljöfördelarna med fjärrvärme. I kundundersökningar såg vi att våra kunder inte har en korrekt uppfattning, och många har uppfattningen att värmepumpen är bättre ur en klimatsynpunkt, vilket är helt fel! Genom att märka produkterna får vi en oberoende part som sätter en stämpel på att våra produkter har låg klimatpåverkan, vilket har ett stort värde vid vår marknadsföring. Bra Miljöval är sedan 2015 ett tillval för kunders som vill få ett extra klimatkvitto på sin fjärrvärmeleverans. Fjärrvärmen i Falun har inte ändrats utan är fortfarande en av Sveriges mest miljövänliga uppvärmningsform, med en unik låg klimatpåverkan. Vilket är något som allt fler uppmärksammar, både i Falun och i övriga Sverige. 13

14 Framtida utvecklingsprojekt avseende produktion och distribution Framtiden handlar om att lösa enskilda kunders individuella behov. Det kräver att vi kan visa att fjärrvärme är en individuell tjänst trots sin kollektiva uppbyggnad. Att bli bäst på att förflytta värmemängder till rätt kund i rätt ögonblick. Det innebär att vi måste ändra fokus från att fokusera på vår egen produktion till att leta upp värme som redan finns. Framtiden handlar också om att stå på tårna och aktivt bjuda in kunder, leverantörer och olika energi- & samhällsaktörer och tillsammans med dem skapa genuint hållbara energisystem. Det kräver utsträckta händer och en ärlig vilja. Förbindelseledning med Borlänge - för lägre kostnader Vi har tillsammans med Borlänge Energi utrett hur man på ett optimalt sätt för båda parter skall kunna utnyttja sina enheter för fjärrvärmeproduktion. Utredningen har resulterat i att vi enats om att sammankoppla fjärrvärmenäten i Falun och Borlänge. Bedömningen är att de övergripande konsekvenserna för fjärrvärmeproduktionen vid sammankoppling av fjärrvärmesystemen i Borlänge och Falun att medföra samordningsvinst genom lägre gemensam produktionskostnad på ca 15 MSEK/år med dagens produktionsanläggningar. I ett framtida fall med utbyggd ny produktionskapacitet beräknas samordningsvinsten öka ytterligare till mellan 17 och 32 MSEK/år i de analyserade scenarierna. Ledningen medför även kostnader som exempelvis, drift- och underhåll, värmeförlust och kapitalkostnader. Enligt utförda beräkningar förväntas de första åren intäkter och kostnader vara jämförbara. På längre sikt förväntas ledningen ge avsevärda samordningsvinster. En sammankoppling medför också ett ökat utnyttjande av spillvärme, miljövinster bl.a. i form av minskade utsläpp av koldioxid, samt att ytterligare reservkapacitet finns tillgänglig. Dessutom kommer befintliga produktionsanläggningar att kunna utnyttjas mer optimalt i ett sammankopplat nät. Samarbetet bedrivs i ett gemensamt Handelsbolag (Grundledningen)med primära uppgiften att äga förbindelseledningen och att optimera produktionen i det regionala fjärrvärmenätet. Ledningen togs i drift i november 2014 och nu pågår arbetet med att optimera produktionen i hela systemet. Värmeåtervinning från Data center Den ökade användningen av IT-relaterade tjänster, allt från användandet av smarta telefoner till företagens allt mer utvecklade datorlösningar, kräver att all information lagras i servrar, dels på företagen men också i det så kallade molnet, d.v.s. utanför företagen. Kravet på att all information ska kunna lagras säkert ökar och idag lagras samma information på flera ställen (speglas) för att säkerställa att inget går förlorat. Allt detta gör att IT-industrin och Data Centers idag är en större miljöbov än flyget i världen, och detta beror på de enorma mängder el som Data Centers förbrukar till servrar och kylning av dessa. Mycket av elen som utnyttjas kommer från kolkondens eller annan icke förnyelsebar elproduktion. Data Centers är en marknad som växer lavinartat och är snart att betrakta som en basindustri och med den följer en enorm utmaning att minska dess klimatbelastning. Den energin som Data Center förbrukar kyls normalt bort via kylmaskiner, som också förbrukar elenergi. Vårt koncept är att mata byggnaderna med förnyelsebar elenergi från vår egen elproduktion, kyla det med vår fjärrkyla och ta vara på den värme som Data Centret alstrar och använda detta i vårt fjärrvärmesystem. Vi kommer genom detta att kunna erbjuda de mest 14

15 klimateffektiva och miljövänligaste datacenter som någon sin byggts, samtidigt som vi också får värme med låg produktionskostnad till vårt fjärrvärmesystem. Läs mer om vårt projekt EcoDataCenter på Mer kraftvärmeproduktion? Förstudien för ny produktion i Falun avslutads under Med modernare kraftvärmeteknik finns det större potential att utnyttja befintligt värmeunderlag för el generering. Förstudien visar att fördubbling av elproduktionen kan ske i Falun med samma värmeunderlag som idag. Syftet med projektet är att säkerställa långsiktigt prisvärd och klimatneutral fjärrvärme bortom Vi genomför nu tillsammans med Borlänge Energi en gemensam utredning för att verifiera var det är mest ekonomiskt gynnsamt att bygga ny el- och värmeproduktion i regionen utredningen skall slutredovisas under hösten Målsättningen med eventuellt ny produktion är att bibehålla eller minska den totala kostnaden för att producera värme och el. Skall en investering vara lönsam krävs det att den ökade kapitalkostnaden täcks av lägre rörliga kostnader eller intäkter från el etc. Elhandel - för fjärrvärmekundensbästa Falu Energi & Vattens Styrelse har fattat ett strategiskt beslut om att utöka elhandel till att även omfatta försäljning av el till slutkund med Falun som hemmamarknad. Vi är en aktör på en lokal energimarknad där vi idag erbjuder värme- och kyllösningar med fjärrvärme och fjärrkyla. Vi ser tyvärr ingen direkt ljusning när det gäller stigande elpriser, utan aktuella prognoser talar om låga elpriser under flera år. Orsaken till detta är fler bl.a. minskad industriell användning och vindkraftsutbyggnad. Långvarigt låga elpriser påverkar konkurrenssituationen på värmemarknaden, det gynnar konkurrenterna på värmemarknader som främst är värmepumpar. För att trygga att våra befintliga fjärrvärmekunder värdesätter vår produkt, kommer vi att prioritera dessa så att de köper sin el från oss, dels för att de är en viktig förutsättning för vår elproduktion och för att de skall känna sig som en viktig del i vårt energisystem. Att fjärrvärmekunderna kan köpa den el som man faktiskt har stor grund i att den kan produceras lokalt i Falun är ett mervärde för både oss och kunden. Att åter satsa på elhandel i egen regi till slutkunder kommer att medföra ett mervärde för fjärrvärmekunder. Fjärrvärmekundsel - Avtalsformen gäller enbart för leverans till fastigheter som har fjärrvärme som sin huvudsakliga uppvärmning och har en elförbrukning som maximalt är 50 % av värmeförbrukningen. Avtal tecknas per kalenderår med automatiskt förläggning med 1 år i taget, om avtalet inte sägs upp senast 30 dagar före nytt kalenderår. Priset sätts på samma sätt som fjärrvärme och baseras på ett medel av marknadspriser med hänsyn till fjärrvärmekundensförbrukningsprofil för kommande år som noteras per den sista arbetsdagen varje månad under perioden januari september. Priset för kommande kalenderår sätts sista arbetsdagen i september. 15

16 Fler kunder En ständig bearbetning av kunder görs för att förtäta befintligt fjärrvärmenät med nya kunder. Vi skapar nya produkter och användningsområden för fjärrvärme. Från 1 januari 2015 introduceras en ny produkt, snö fri markyta. Vi tillhandahåller utrustning och energi för att garantera snöfri markyta medhjälp av att vid behov värma marken med returvärme. Fler produkter och tjänster Vi arbetar kontinuerligt med att skapa nya produkter och tilläggstjänster för att skapa fjärrvärme som en individuell tjänst trots sin kollektiva uppbyggnad. Målsättningen är att vi under 2017 skall kunna presentera fler produkter och tjänster som gör fjärrvärmen stärker sin konkurrenskraft på värmemarknaden. Prisdialogen Prisdialogen är ett branschsamarbete för prövning av prisändring på fjärrvärme. Modellen har tagits fram av Riksbyggen, SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag och Svensk Fjärrvärme. Syftet är att stärka kundens ställning, att åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme samt att bidra till ett ökat förtroende för fjärrvärmeleverantörernas prissättning. Läs mer på Detta lokala samrådsunderlag utgör årlig ansökan om förlängt medlemskap i Prisdialogen. Dialogen sker vid flera samrådsmöten, där kunden får lämna synpunkter och därmed får möjlighet att påverka utformningen av prisändringsmodellen. Syftet är att du som kund ska få insikt i hur ditt fjärrvärmepris sätts och vilka faktorer som påverkar en prisändring. Steget avslutas med att din leverantör vid ett sista samrådsmöte presenterar sin slutliga modell. Det sista mötet dokumenteras i ett samrådsprotokoll där eventuella kundsynpunkter framgår. Det är leverantören som skriver protokollet och kundrepresentanten justerar. Leverantören skickar sedan in sin ansökan till Prisdialogens kansli tillsammans med protokollet och sin prisändringsmodell som innehåller prisförändring för kommande åren samt prognos för de kommande åren. Om kundrepresentanterna, inte har synpunkter på leverantörs prisändringsmodell kommer Prisdialogens kansli rekommendera styrelsen att bevilja din leverantör förlängt medlemskap i Prisdialogen. Om det däremot finns synpunkter som kansliet bedömer som relevanta skickar kansliet tillbaka ärendet för ett ytterligare samråd mellan leverantör och kundrepresentanterna. Här kan kundrepresentanterna begära att leverantören tillmötesgår synpunkterna eller bemöter dem med en godtagbar motivering. Om synpunkterna fortfarande kvarstår efter ett sista samråd och styrelsen bedömer att de är relevanta och inte bemötta på ett godtagbart nekas leverantören förlängt medlemskap i Prisdialogen. Oberoende av utfall i Prisdialogen gäller fortfarande fjärrvärmelagen. Där varje enskild fjärrvärmekund har du möjlighet att begära förhandling, inom tre veckor från det att du fått besked om det nya priset. Om kunden och fjärrvärmeföretaget efter förhandlingen inte är överens kan kunden ansöka om medling hos Fjärrvärmenämnden. 16

17 Kunddialog Kunddialogen läggs upp enligt partsöverenskommelsen Prisdialogen: Bilagor 1. Prisområde 1-Falun 1.1. Kostnadskalkyl Falun 2. Prisområde 2- Småskalig 2.1. Kostnadskalkyl småskalig 3. Normal prislista Samrådsprotokoll 17

18 Bilaga 1-Prisområde 1-Falun Prisets Komponenter 2014 infördes en ny prismodell för fjärrvärme för leveranser till Företag, Industrier, handel, kontor etc. vilken beskrivs enligt följande: Det pris du som näringsidkare betalar har dessa delar: Energiavgift -säsongsanpassat Effektavgift -Uppmätt Distributionsavgift-flöde -Uppmätt flöde Energiavgift: Det kostar olika att producera fjärrvärmen olika tider på året. Vintertid med hög förbrukning sker vår dyraste produktion med förädlade trädbränslen och ibland olja och gasol. Sommartid med låg förbrukning räcker den billiga kraftvärmen från Västermalmsverket, som är spillvärmen från elproduktion, och då kostar det mindre att producera fjärrvärme. Detta ska kunden kunna tjäna på. Vi sätter därför energipriset efter en rättvis princip, där priset återspeglar vad det kostar att producera den värme man använder efter avdrag från den el intäkt vi får när vi producerar fjärrvärme i kraftvärmeverken. Priset är olika för dessa perioder på året: - Vinterpris: december mars - Vår/höst pris: april maj, oktober-november - Sommarpris: juni september Effektavgift: Fjärrvärmesystemets kostnader beror också mycket starkt på toppbelastningarna. Situationen en kall vinterdag, när nästan alla kunder behöver som mest värme, är den som bestämmer hur mycket produktionsanläggningar och hur stora ledningar som måste byggas och finnas. Därför är det rättvist att det pris kunden betalar också har en komponent beroende av det högsta värmeuttaget som kunden begär. Denna priskomponent styrs av mängden värme som köps under det dygn på året när det förbrukas som mest. 18

19 Distributionsavgift eller flödesavgift: Distributionsavgiften utgår för den mängd fjärrvärmevatten som genomströmmar värmemätaren. Fjärrvärmen, som värmer upp fastighetens vatten via fjärrvärmecentralen, bör tas vara på effektivt genom att kylas ned så mycket som möjligt innan det går vidare i returledningen. För hög temperatur på returvattnet innebär att det pumpas runt onödiga mängder vatten i fjärrvärmesystemet och att fjärrvärmeproduktionen får sämre effektivitet. Genomsnittligt för en företagskund är energidelen 50 % av det totala fjärrvärmepris man betalar, medan effektdelen är 39 % och distributions del (flöde) 11 %. Under den kalla delen av året är alltså 77 % av fjärrvärmepriset helt rörligt. Den resterande delen Effektavgift justeras 1 april varje år beroende på den maximala effektförbrukningen under vinterperioden december-mars. Sammantaget gör detta att energibesparingar ger sänkta fjärrvärmekostnader utan eftersläpning. Tillval Bra Miljöval märkt fjärrvärme Bra Miljöval är ett frivilligt tillval till våra ordinarie fjärrvärmeavtal. Värme märkt med Bra Miljöval garanterar bland annat att värmen kommer från förnybara bränslen (i vårt fall från biobränslen), att bränslet inte är hämtat från skyddsvärd skog, att bränslet kommer från skogsägare som bedriver ett hållbart skogsbruk och att det inte har gått åt en massa fossil energi på vägen från skog till element (till exempel vid avverkning, transporter och i produktionsprocessen). Vi blir reviderade av en extern part varje år då det kontrolleras att vi följer alla Naturskyddsföreningens krav. För Bra Miljövals märkt fjärrvärme tillkommer ett tillägg på energiavgiften. Pristak Totala kostnaden för effekt-, energi- och distributions del är under året 2017 maximerad till 95,6 öre/kwh vilket motsvarar 95 % av kostnaden för att använda vattenburen elpannan. Leveranser till småhus 90 % av kunderna är småhuskunder, men leveranser till småhus står bara för ca 10 % av totala energileveranserna. Vilket gör att för leveranser till småhus (en eller två bostäder enligt fastighetstaxering), används en förenklad prismodell med färre komponenter. Som tillval har kunden även möjlighet att välja andra prismodeller. Målsättningen är en prismodell som för kunden är enkel att förstå och påverka, därigenom öka fjärrvärmenskonkurrenskraft på värmemarknaden. Fjärrvärmens kostnader Summan av de priskomponenter som kunder betalar behöver täcka kostnader för att kunna leverera en säker och miljövänlig värme och ge en skälig vinst, vilket kallas för kostnadsbaserad prissättning. Dock är målet att fjärrvärmen alltid skall var minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Förändringar av skatter och avgifter som ej var kända vid tidpunkt för vår överenskommelse och samråd kommer att kompenseras för genom ändring av fjärrvärmepriset. Allmänna avtalsvillkor gäller. 19

20 Verksamheten som sådan innebär risktagande främst i form av pris- och volymrisker och är i utfall väderberoende. Vinsten kan vara både högre och lägre enskilda år, beroende på framför allt väder och priset på elmarknaden. Vinsten används dels till att konsolidera verksamheten d.v.s. avbetalningar av skulder för att långsiktigt kunna hålla attraktiva priser. Den andra delen av resultatet används för koncernbidrag och utdelning till ägaren, Falu kommun. Under den senaste 10-årsperioden har utdelningen till ägaren varit ca 25 % av resultatet i fjärrvärmeverksamheten. Hade någon annan ägt Falu Energi & Vatten AB hade dessa pengar lämnat kommunen. Kostnaders sammansättning och utveckling Bedömd kostnadsutveckling exkl. mervärdeskatt från senaste prisjusteringen. Vilket innebär att kostnadsutvecklingen för perioden till är grunden för prissättningen. Bränsle (rörlig kostnad) Detta avser våra inköp av alla bränslen inkl. skatter, driftmedia (vatten, sand etc.) vi använder främst biobränslen men även en liten del olja och gasol samt drift el. Oförädlade biobränslen sjunkit med -7 kr/mwh vilket påverkar fjärrvärmepris med -0,6 öre/kwh. Prognosen inför 2017 är oförändrade priser. Prognosen fram i mot 2020 är svagt stigande med ca med ca 2-3 % per år Biobränsle (pellets) stigit med + 10 kr/mwh, vilket påverkar fjärrvärmepriset med + 0,1 öre/kwh. Prognosen inför 2017 är oförändrade priser. Prognosen fram i mot 2020 är svagt stigande med ca med ca 2-3 % per år Kostnad för Import/export Borlänge bedöms som oförändrade För både Gasol och Olja har priset har sjunkit kraftigt -62 % resp. -28 %. Den fortsatta utvecklingen är mycket svår att förutse, men finns just nu inget som talar för en uppgång. Påverkan på fjärrvärmepriset är mycket litet eftersom endast 0,5 % av bränslet kommer från gasol och olja. Men påverka ändå priset med -0,1 öre/kwh. Elintäkt(rörlig kostnad) Våra två kraftvärmeverk producerar samtidig elproduktion, s.k. kraftvärmeproduktion. Den fysiska elhandeln ger en intäkt som krediteras fjärrvärmepriset. För varje förbrukad MWh fjärrvärme säljs ca 180 kwh el. Framtida elproduktion kan vid behov prissäkras genom finansiell handel, men ofta sammanfaller höga elpris med kall väderlek och behov av dyra spetsbränslen. Eventuell prissäkring hanteras utanför fjärrvärmeverksamheten. Vid prissättning utgår vi från en samlad bedömning av framtida terminspriser på både kort och lång sikt och tidigare fysisk handel. 20

21 Från 2013 års prisnivå bedöms det årliga snittpriset sjunka ytterligare med -14,7 öre/kwh under Vilket bedöms påverka priset med +2,7 öre/kwh. Styrmedel och skatter (rörlig kostnad) Här redovisas kostnader för särskilda styrmedel och skatter. Posten kan vara både en kostnad och intäkt. Elcertifikat sjönk kraftigt under 2014 till rekord låga nivåer och låg kvar där under Prognosen är fortsatt låga priser under 2016 och Vilket bedöms påverka fjärrvärmepriset med +/- 0 öre/kwh. För perioden är tron stigande priser p.g.a. justerad kvotplikten måste slå igenom. Marknaden för utsläppsrätter är instabil samtidigt som en nedtrappning av tilldelningen av utsläppsrätter. Vilket årligen minskar intäkten från försäljningen med ca 0,4 mkr/år vid oförändrat pris. Detta bedöms påverka fjärrvärmepriset med ca +0,1 öre/kwh. Energiskatt, uppräknad med KPI, påverkar priset med +/-0 öre/kwh. Från försvinner möjligheten till att använda skattefri el från vindkraft i verksamheten, vilket påverkar priset med +0,1 öre/kwh. Drift & underhåll och administration (fast kostnad) Under 24 månader (dec 2014-dec 2015) har AKI ändrat med 3,3 %, d.v.s. i snitt 1,65 % år. Vilket innebär en kostnadsökning med ca 1,7 mkr. Motsvarande ca +0,5 öre/kwh För perioden bedöms arbetskraftskostnaden ligga över KPI d.v.s. ca +2,5 % år. 21

22 Kapitalkostnad (fast kostnad) Här redovisas kapitalkostnaden uppdelat i avskrivningar och finansiella kostnader. Falu Energi & Vatten koncernen har en låneportfölj omfattande ca Mkr vara av fjärrvärme ca 525 Mkr. Medel bindningstiden för våra krediter är 3,5 år (3,9), snitträntan var vid ingången av 2016, 2,72 % (3,21 %) samt oförändrad borgensavgift 0,4 %. Snitträntan sjönk med ca -0,49 % från föregående justering. Total effekt bedöms till en kostnadsminskning med 2,5 mkr/år under Vilket motsvara -0,9 öre/kwh. Finansiella Övrigt Adm. kostnader -2% -5% -4% Avskrivningar -18% Bränsle -37% Drift & Underhåll -22% Elintäkt 8% Skatter & Styrmedel 4% 22

23 Prognos Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Värmeförsäljning (GWh) 278,0 303,0 305,0 307,0 309,0 Uppvärmning mot normalår 90% 94% 94% 94% 94% 0,0% 1,0% 3,2% 2,5% Pris Fjärrvärme enligt typhus 63,5 63,5 64,1 66,2 67,8 Snittintäkt (öre/kwh) 63,8 60,3 60,9 62,9 64,5 Pris elintäkt (öre/kwh) 28,8 23,7 27,5 27,7 28,6 Intäkt (kkr) Försäljning värme & Kyla Övrigt Summa Kostnader (kkr) Bränslekostnad Bränsle Elintäkt Skatter & Styrmedel Drift & Underhåll Avskrivningar Finansiella kostnader Adm Övrigt Summa Summa exkl. kreditering el och styrmedel Resultat (kkr) Koncernbidrag (kkr) Investering (kkr) Kassaflöde (kkr) Totalt Kapital (kkr) ,1% 2,3% 2,2% 2,0% 1,2% Resurseffektivitet 0,04 0,05 0,05 0,05 0,05 Klimatpåverkan g CO 2ekv /kwh Resurseffektivitet vid förändring -0,27-0,30-0,30-0,30-0,30 Klimatpåverkan vid förändring g CO 2ekv /kwh Summering Sedan justeringen av intäktsnivån bedöms kostnadspåverkan under 2017 till: Rörliga kostnadspåverkan efter effektiviseringskrav ca +2,2 öre/kwh Fasta kostnadspåverkan ca +1,7 mkr efter effektiviseringskrav d.v.s. + 0,5 öre/kwh. Kapitalkostnad påverkan ca -2,5 mkr d.v.s. ca -0,9 öre/kwh Totalt +1,8 öre/kwh Prognos miljövärdering 2017: 15g/kWh CO 2ekv och primärenergifaktor 0,05 23

24 Bedömd prisjusteringen inför 2017 Fjärrvärmen är p.g.a. låga elpriser under stor press mot alternativen på värmemarknaden. Vi är övertygad om att fjärrvärmen skall fortsätta vara prisvärdast på värmemarknaden och tyvärr finns det finns just nu inget som talar för stora förändringar av marknadspriser för el. Under åren med prisdialogen har det samtliga år varit svårt att kompensera fullt ut för kostnadsförändringar p.g.a. konkurrensen på värmemarknaden till allra störst delen beroende på ständigt sjunkande elpriser. Påverkan på fjärrvärmepris ackumulerat Kostnadsutveckling (öre/kwh) 2,8-1,5 0,6 1,2 3,1 -Var av el (öre/kwh) 0,8 1,1 0,9 1,8 4,6 Prisändring (öre/kwh) 0 1,2 0 0,6 1,8 0,60% per år Diff. Kompensation (öre/kwh) -2,8 2,7-0,6-0,6-1,3 För att prissättningen av fjärrvärme skall vara långsiktig och stabil är en samlad bedömning att det finns skäl att justera fjärrvärmepriset efter delar av kostnadsförändringar, i enlighet med det tak som samråd 2015 kom fram till. Detta innebär att: Priset justeras i snitt med + 1 %, eller +0,6 öre/kwh. Justeringen fördelas mellan energiavgift (vår/höst, sommar) samt på effektavgift och fastavgift för kunder större än 100 kw. Energiavgift vinter och flödesavgift lämnas oförändrad. För småhus justeras energiavgiften under vår/höst/sommar och i förekommande fall på fasta avgift. Energiavgiften vinter lämnas oförändrad Kontrollpunkt Är fjärrvärmepriset efter prisjusteringen prisvärdast på värmemarknaden? Nej varken eller Ja Alternativ kostnadskalkyl och miljövärdering. Kalkylen ger en fingervisning om alternativkostnaden och miljövärdering av alternativet. Det går inte att göra en allmängiltig jämförelse eftersom varje kund har unika förutsättningar och möjligheter vad gäller alternativ värme. Det är alltid en samlad bedömning om fjärrvärmen är konkurrenskraftig som ligger till grund för prissättning. Alternativ kostnadskalkyl med bergvärmepump för flerbostadshus av Nils Holgerssonundersökningens typbyggnad, med årsförbrukning 193 MWh/år räknat på 80 % värme och 20 % tappvarmvatten med boarea 1000 m 2, med 15 lägenheter (67 m 2 i snitt), årsflöde m 3. Beräkning enligt fjärrkontrollen bilaga 1:1 24

25 Falu Energi & Vatten - Detaljerad kostnadskalkyl Sida 1 av Falu Energi & Vatten - Detaljerad kostnadskalkyl Kalkylen är gjord för Flerbostadshus med radiatorer i Falu tätort som i dag saknar fjärrvärmeinstallation, med ett uppskattat årligt värmebehov på 193 MWh. Priser är inklusive moms. Kapitalkostnader beräknad med 6,0% ränta. Kostnadsöversikt Fjärrvärme kr Bergvärme k Pellets kr Kronor i tusental Kapitalkostnad Driftkostnad Fjärrvärme Bergvärme Pellets Energikostnad Kapitalkostnad Summa Fastighetsel Kostnad (kr/år) Elnätskostnad fast/effekt Elnätskostnad - överföring Tekniska parametrar Årlig elförbrukning (MWh) 15 Beräknat effektbehov (kw) 22,4 Beräknad säkringsstorlek (A) 32,5 Summa

26 Falu Energi & Vatten - Detaljerad kostnadskalkyl Sida 2 av Fjärrvärme Kostnad (kr/år) Kapitalkostnad Drift och underhåll 600 Energikostnad Fast/Effektkostnad Flödeskostnad Summa Kostnad (öre/kwh) Total värmekostnad 84,7 Tekniska parametrar Effekt (kw) 58,5 Flöde (m 3 ) ΔT ( C) 50 Investeringskostnad Kostnad (kr) Livslängd (år) Fjärrvärmecentral Anslutning Bergvärme Kostnad (kr/år) Kapitalkostnad Drift och underhåll Energikostnad Ökad elnätskostnad Summa Kostnad (öre/kwh) Total värmekostnad 103,4 Nytt elabonnemang Säkringsstorlek (A) 89,2 Effekt (kw) 61,5 Tekniska parametrar Effektbehov (kw) 73,2 Effekttäckning (%) 65,0 Energitäckning (%) 98,8 Årsvärmefaktor 3,35 Effekt värmepump (kw) 54,7 Effekt spets (kw) 25,6 Investeringskostnad Kostnad (kr) Livslängd (år) Borrhål Värmepump Spets Energikostnad Elpris (öre/kwh) 100,0

27 Falu Energi & Vatten - Detaljerad kostnadskalkyl Sida 3 av Pellets Kostnad (kr/år) Kapitalkostnad Drift och underhåll Energikostnad Summa Kostnad (öre/kwh) Total värmekostnad 92,9 Tekniska parametrar Effektbehov (kw) 73,2 Verkningsgrad (%) 90,0 Investeringskostnad Kostnad (kr) Livslängd (år) Pelletspanna Energikostnad Pelletspris (kr/ton) 2 520

28 Bilaga 2-Prisområde 2-Småskalig (Bjursås, Grycksbo och Svärdsjö) Prisets Komponenter Kategoritalsmetoden enligt pris bilaga 3. Energiavgift inkl. Distributionsavgiften: I dessa mindre anläggningar produceras ca 95 % av all energi med samma produktionssätt. Därför har vi f.n. ett energipris året runt. Effektavgift: Ansluten effekt E kw, som bestäms enligt kategoritalsmetod. De två senaste årens energiförbrukning normalårskorrigeras och medelvärdet av dessa divideras med kategoritalet som är h för flerbostadshus och h för övriga. Ansluten effekt E justeras per 1 januari varje år, om den avviker mer än +/- 5 % från gällande ansluten effekt. Normalårskorrigeringen sker i tre steg: 1. Dra bort den del av energiförbrukningen som inte påverkas av utetemperaturen från årets totala energiförbrukning f.n. 20 % 2. Den del av årsförbrukningen som påverkas av utetemperaturen korrigeras med SMHI Graddagar, d.v.s. f.n. 80 % 3. Vi lägger återigen till den energiförbrukning som inte påverkas av vädret. Resultatet av beräkningen blir en energiförbrukning som går att jämföra med förbrukningen ett normalår. Fr.o.m införs SMHI ett nytt normal år för graddagar d.v.s. Normalårsperiod (tidigare ). Vilket innebär att normal året blir ca 1,5 % kallare. Pristak Totala kostnaden för effekt-, energi- och distributions del är under året 2016 maximerad till 95,6 öre/kwh vilket motsvarar 95 % av kostnaden för att använda vattenburen elpannan. 25

29 Fjärrvärmens kostnader Summan av de priskomponenter som kunder betalar behöver täcka kostnader för att kunna leverera en säker och miljövänlig värme och ge en skälig vinst, vilket kallas för kostnadsbaserad prissättning. Dock är målet att fjärrvärmen alltid skall var minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Förändringar av skatter och avgifter som ej var kända vid tidpunkt för vår överenskommelse och samråd kommer att kompenseras för genom ändring av fjärrvärmepriset. Allmänna avtalsvillkor gäller. Verksamheten som sådan innebär risktagande främst i form av pris- och volymrisker och är i utfall väderberoende. Vinsten kan vara både högre och lägre enskilda år, beroende på framför allt väder och priset på elmarknaden. Vinsten används dels till att konsolidera verksamheten d.v.s. avbetalningar av skulder för att långsiktigt kunna hålla attraktiva priser. Den andra delen av resultatet används för koncernbidrag och utdelning till ägaren, Falu kommun. Under den senaste 5-årsperioden har utdelningen till ägaren varit ca 25 % av resultatet i fjärrvärmeverksamheten. Hade någon annan ägt Falu Energi & Vatten AB hade dessa pengar lämnat kommunen. Kostnaders sammansättning och utveckling Bedömd kostnadsutveckling exkl. mervärdeskatt från senaste prisjusteringen. Vilket innebär att kostnadsutvecklingen för perioden till är grunden för prissättningen. Bränsle (rörlig kostnad) Detta avser våra inköp av alla bränslen inkl. skatter, driftmedia (vatten, sand etc.). Vi använder främst förädlade biobränslen men även en liten del olja samt drittel. Biobränsle (pellets) stigit med + 10 kr/mwh, vilket påverkar fjärrvärmepriset med + 0,6 öre/kwh. Prognosen inför 2017 är oförändrade priser. Prognosen fram i mot 2020 är svagt stigande med ca med ca 2-3 % per år För olja har priset har sjunkit kraftigt -28 %. Den fortsatta utvecklingen är mycket svår att förutse, men finns just nu inget som talar för en uppgång. Påverkan på fjärrvärmepriset är mycket litet eftersom endast 2 % av bränslet kommer från gasol och olja. Men påverka ändå priset med -0,3 öre/kwh. 26

30 Styrmedel och skatter (rörlig kostnad) Här redovisas kostnader för särskilda styrmedel och skatter. Energiskatt, uppräknad med KPI, påverkar priset med +/-0 öre/kwh. Från försvinner möjligheten till att använda skattefri el från vindkraft i verksamheten. Vilket innebär en kostnadsökning på ca 0,1 mkr/år d.v.s. påverka fjärrvärmepriset med ca +0,5 öre/kwh. Drift & underhåll och administration (fast kostnad) Under 24 månader (dec 2014-dec 2015) har AKI ändrat med 3,3 %, d.v.s. i snitt 1,65 % år. Vilket innebär en kostnadsökning med ca 0,06 mkr. Motsvarande ca +0,4 öre/kwh För perioden bedöms arbetskraftskostnaden ligga över KPI d.v.s. ca +2,5 % år. Kapitalkostnad (fast kostnad) Här redovisas kapitalkostnaden uppdelat i avskrivningar och finansiella kostnader. Falu Energi & Vatten koncernen har en låneportfölj omfattande ca Mkr vara av fjärrvärme ca 525 Mkr. Medel bindningstiden för våra krediter är 3,5 år (3,9), snitträntan var vid ingången av 2016, 2,72 % (3,21 %) samt oförändrad borgensavgift 0,4 %. Snitträntan sjönk med ca -0,49 % från föregående justering. Total effekt bedöms till en kostnadsminskning med 0,08 mkr/år under Vilket motsvara -0,6 öre/kwh. 27

31 Prognos Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Värmeförsäljning (GWh) 13,6 14,4 14,5 14,5 14,5 Uppvärmning mot normalår 90% 94% 94% 94% 94% 0,0% 0,5% 3,2% 1,5% Pris Fjärrvärme enligt typhus 68,7 68,7 69,0 71,3 72,3 Snittintäkt (öre/kwh) 70,4 68,5 68,8 71,0 72,1 Pris elintäkt (öre/kwh) Intäkt (kkr) Försäljning värme & Kyla Övrigt Summa Kostnader (kkr) Bränslekostnad Bränsle Elintäkt Skatter & Styrmedel Drift & Underhåll Avskrivningar Finansiella kostnader Adm Övrigt Summa Summa exkl. kreditering el och styrmedel Resultat (kkr) Koncernbidrag (kkr) Investering (kkr) Kassaflöde (kkr) Totalt Kapital (kkr) ,5% -4,8% -2,0% 6,7% 7,4% Resurseffektivitet 0,15 0,13 0,13 0,13 0,13 Klimatpåverkan g CO 2ekv /kwh Resurseffektivitet vid förändring 0,15 0,13 0,13 0,13 0,13 Klimatpåverkan vid förändring g CO 2ekv /kwh Summering Sedan justeringen av intäktsnivån bedöms kostnadspåverkan under 2016 och 2017 till: Rörliga kostnadspåverkan efter effektiviseringskrav ca +0,7 öre/kwh Fasta kostnadspåverkan ca +0,06 mkr efter effektiviseringskrav d.v.s. +0,4 öre/kwh. Kapitalkostnad påverkan ca -0,08 mkr d.v.s. ca -0,6 öre/kwh Totalt +0,3 öre/kwh Prognos miljövärdering 2017: 27 g/kwh CO 2ekv och primärenergifaktor 0,13 28

32 Bedömd prisjusteringen inför 2017 Fjärrvärmen är under stor press mot alternativen på värmemarknaden. Fjärrvärmen skall fortsätta vara prisvärdast på värmemarknaden och det finns just nu inget som talar för stora förändringar av marknadspriser för el. För att prissättningen av fjärrvärme skall vara långsiktig och stabil är en samlad bedömning att det finns skäl att justera fjärrvärmepriset efter delar av kostnadsförändringar Priset justeras i snitt med + 0,5 %, eller +0,3 öre/kwh Justeringen fördelas jämnt mellan alla priskomponenter. Kontrollpunkt Är fjärrvärmepriset efter prisjusteringen prisvärdast på värmemarknaden? Nej varken eller Ja Alternativ kostnadskalkyl och miljövärdering. Kalkylen ger en fingervisning om alternativkostnaden och miljövärdering av alternativet. Det går inte att göra en allmängiltig jämförelse eftersom varje kund har unika förutsättningar och möjligheter vad gäller alternativ värme. Det är alltid en samlad bedömning om fjärrvärmen är konkurrenskraftig som ligger till grund för prissättning. Alternativ kostnadskalkyl med bergvärmepump för flerbostadshus av Nils Holgerssonundersökningens typbyggnad, med årsförbrukning 193 MWh/år räknat på 80 % värme och 20 % tappvarmvatten med boarea 1000 m 2, med 15 lägenheter (67 m 2 i snitt), årsflöde m 3. Beräkning enligt fjärrkontrollen bilaga 2:1 29

33 Falu Energi & Vatten - Detaljerad kostnadskalkyl Sida 1 av Falu Energi & Vatten - Detaljerad kostnadskalkyl Kalkylen är gjord för Flerbostadshus med radiatorer i Grycksbo, Svärdsjö, Bjursås som i dag saknar fjärrvärmeinstallation, med ett uppskattat årligt värmebehov på 193 MWh. Priser är inklusive moms. Kapitalkostnader beräknad med 6,0% ränta. Kostnadsöversikt Fjärrvärme kr Bergvärme k Pellets kr Kronor i tusental Kapitalkostnad Driftkostnad Fjärrvärme Bergvärme Pellets Energikostnad Kapitalkostnad Summa Fastighetsel Kostnad (kr/år) Elnätskostnad fast/effekt Elnätskostnad - överföring Tekniska parametrar Årlig elförbrukning (MWh) 15 Beräknat effektbehov (kw) 22,4 Beräknad säkringsstorlek (A) 32,5 Summa

34 Falu Energi & Vatten - Detaljerad kostnadskalkyl Sida 2 av Fjärrvärme Kostnad (kr/år) Kapitalkostnad Drift och underhåll 600 Energikostnad Fast/Effektkostnad Flödeskostnad 0 Summa Kostnad (öre/kwh) Total värmekostnad 93,3 Tekniska parametrar Effekt (kw) 87,7 Flöde (m 3 ) ΔT ( C) 50 Investeringskostnad Kostnad (kr) Livslängd (år) Fjärrvärmecentral Anslutning Bergvärme Kostnad (kr/år) Kapitalkostnad Drift och underhåll Energikostnad Ökad elnätskostnad Summa Kostnad (öre/kwh) Total värmekostnad 103,4 Nytt elabonnemang Säkringsstorlek (A) 89,2 Effekt (kw) 61,5 Tekniska parametrar Effektbehov (kw) 73,2 Effekttäckning (%) 65,0 Energitäckning (%) 98,8 Årsvärmefaktor 3,35 Effekt värmepump (kw) 54,7 Effekt spets (kw) 25,6 Investeringskostnad Kostnad (kr) Livslängd (år) Borrhål Värmepump Spets Energikostnad Elpris (öre/kwh) 100,0

35 Falu Energi & Vatten - Detaljerad kostnadskalkyl Sida 3 av Pellets Kostnad (kr/år) Kapitalkostnad Drift och underhåll Energikostnad Summa Kostnad (öre/kwh) Total värmekostnad 92,9 Tekniska parametrar Effektbehov (kw) 73,2 Verkningsgrad (%) 90,0 Investeringskostnad Kostnad (kr) Livslängd (år) Pelletspanna Energikostnad Pelletspris (kr/ton) 2 520

36 Bilaga 3-Normalprislista 2017 FALUN, Fjärrvärmepriser 2017 (Företag, flerbostadshus, industri, handel, kontor mm) Leveransgräns Till och med avstängningsventil innanför grundmur. Vi följer allmänna avtalsvillkor för leverans av fjärrvärme till näringsverksamhet utfärdade av Svenska Fjärrvärme i samarbete med kundorganisationer. Falu Energi & Vatten är medlem i Prisdialogen, en väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar sina priser. Därför har Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme tillsammans tagit fram Prisdialogen mellan kunder och fjärrvärmeföretag. Syftet är att stärka kundens ställning, att åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme samt att bidra till ett ökat förtroende för vår prissättning. Lagstadgad mervärdesskatt tillkommer på samtliga priser. Prisets Komponenter Årskostnaderna består av en effektdel, en energidel och en flödesdel. Det pris du som näringsidkare betalar har dessa delar: Energiavgift -säsongsanpassat Effektavgift -Uppmätt Distributionsavgift -Uppmätt flöde 30

37 Energiavgift: Det kostar olika att producera fjärrvärmen olika tider på året. Vintertid med hög förbrukning sker vår dyraste produktion med förädlade trädbränslen och ibland olja och gasol. Sommartid med låg förbrukning räcker den billiga kraftvärmen från Västermalmsverket, som är spillvärmen från elproduktion, och då kostar det mindre att producera fjärrvärme. Detta ska kunden kunna tjäna på. Vi sätter därför energipriset efter en rättvis princip, där priset återspeglar vad det kostar att producera den värme man använder efter avdrag från den el intäkt vi får när vi producerar fjärrvärme i kraftvärmeverken. Priset är olika för dessa perioder på året: EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE = PP WW Sommarpris: P=175 SEK/MWh, juni september Vår/höst pris: P=255 SEK/MWh, april maj, oktober-november Vinterpris: P=390 SEK/MWh, december mars W= uppmätt värmemängd i MWh enligt mätare Effektavgift: Fjärrvärmesystemets kostnader beror också mycket starkt på toppbelastningarna. Situationen en kall vinterdag, när nästan alla kunder behöver som mest värme, är den som bestämmer hur mycket produktionsanläggningar och hur stora ledningar som måste byggas och finnas. Därför är det rättvist att det pris kunden betalar också har en komponent beroende av det högsta värmeuttaget som kunden begär. Denna priskomponent styrs av mängden värme som köps under det dygn på året när det förbrukas som mest. Effektavgift baseras på det högsta medelvärdet av det faktiskt uppmätta effektuttaget under 1 dygn d.v.s. dygnsenergin. Effektavgift justeras 1 april varje år beroende på den maximala effektförbrukningen under vinterperioden december-mars. Prisgrundande medeleffekt (P1) Fast pris (X1) Rörligt pris (X2) 0-50 kw 0 SEK/månad 73 SEK/kW/månad kw 608 SEK/månad 63 SEK/kW/månad kw 994 SEK/månad 61 SEK/kW/månad kw SEK/månad 59 SEK/kW/månad kw SEK/månad 49 SEK/kW/månad kw SEK/månad 45 SEK/kW/månad > kw SEK/månad 42 SEK/kW/månad EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE = XX1 + PP1 XX2 [SSSSSS/mmånnnnnn] 31