Prisändringsmodell & Prisåtagande

Transkript

1 Fjärrvärmepriset småhus i Helsingborg Prisändringsmodell & Prisåtagande Innehåll 1. Prispolicy Åtagande om prisförändringar Pris för år Löfte för år Målsättning för år Prisstruktur (prismodell) Fjärrvärmens kostnader Investeringar och avkastning Lokal överenskommelse Inträde nationellt system Prisdialogen Årlig Prisdialog Nya fjärrvärmekunder Bilaga 1 - Förklaringar och fakta B1.1 Fjärrvärmepris Helsingborg jämfört med Sverigemedel B1.2 Miljövärdering B1.3 Agenda lokala samrådsmöten B1.4 Ordlista (14)

2 2 (14)

3 Öresundskraft vill behålla och stärka det förtroende vi har hos våra fjärrvärmekunder (konsumenter - småhus). År 2013 togs ett gemensamt initiativ till en årlig prisdialog med konsumenterna i syfte att öka kunskap, förståelse och insyn i fjärrvärmens prissättning. Dialogen har förts med representanter från den lokala föreningen Villaägarna i Helsingborg. Fjärrvärmens pris ska vara konkurrenskraftigt, och ska sättas i dialog med kunderna. I detta dokument redovisar vi hur priset av Fjärrvärme som används för Småhus (användning av fjärrvärme för enskilt bruk) sätts, Prisändringsmodell, samt Prisåtagandet för perioden Årets prisdialog finns sammanfattat i separat samrådsprotokoll, Mer fakta och förklaringar till begrepp vi använder i denna prispolicy finns i bilaga Prispolicy De här huvudprinciperna bestämmer prissättningen: Den grundläggande principen är att kunderna betalar sådana priser, att vi kan täcka fjärrvärmeverksamhetens kostnader för att leverera en säker och miljövänlig värme, samt över tid få en rimlig avkastning, så kallad kostnadsbaserad prissättning. Vi ska fortlöpande arbeta med att effektivisera vår verksamhet och pressa våra kostnader. Verksamheten ska vara så effektiv o att våra fjärrvärmepriser är konkurrenskraftiga gentemot andra uppvärmningsalternativ på vår marknad och o att vårt genomsnittliga fjärrvärmepris är lägre än Sverigemedel, vilket även är ett direktiv från ägaren. Följande principer och målsättningar gäller också: Våra prisförändringar ska genomföras i en kunddialog (detta dokument). Vi ska ha långsiktighet och förutsägbarhet för fjärrvärmepriset. Prisutvecklingen anges för två kommande år, samt en inriktning för tredje året. Vi ska årligen redovisa fjärrvärmens klimatpåverkan, resursanvändning (primärenergifaktor), samt andel förnybart i produktionen Vår ambition är att löpande förbättra dessa värden. Våra prismodeller ska som långt möjligt återspegla kostnaderna för att långsiktigt producera och distribuera fjärrvärmen. Detta ger en rättvisande information till kunden, och gynnar direkt de kunder som gör energi- och effektbesparingar när energin är som dyrast och sämst för miljön. En sådan prissättning gör också fjärrvärmeverksamheten robust mot ändrade leveransvolymer etc, vilket leder till stabila priser. Likabehandling av kunder inom samma kundkategori. Den kostnadsbaserade prissättningen innebär att Helsingborg, Ängelholm och Vejbystrand utgör olika prisområden, eftersom systemen har var sina kostnadsnivåer. 3 (14)

4 2. Åtagande om prisförändringar Pris för år 2015 Det genomsnittliga priset för fjärrvärme höjs med 1,25 % från 2014 till Förändringen fördelas så att energidelen ökar med 1,25 % och fasta delen med 1,25 %. Det är lägre än den max höjning som tidigare meddelats. I förra årets prisdialog bedömde vi att höjningen skulle ligga på max 2,5 %. Tabell 1. Normalprislista Fjärrvärme Småhus Helsingborg Prisförändringen kommer att utfalla olika för olika kunder, beroende på deras individuella egenskaper vad gäller uttagsmönster över året, effektuttag, flöde etc. Beräknat för några exempel på kunder blir prisförändringen: Småhus, årsförbrukning kwh/år 1,25 % Småhus, årsförbrukning kwh/år 1,25 % Småhus, årsförbrukning kwh/år 1, 25% Uppvärmningskostnaden för ett småhus med årsförbrukning kwh ökar därmed ca 18,50 kr/månad (inkl moms) eller ca 222 kr/år. 2.2 Löfte för år 2016 Det genomsnittliga priset för fjärrvärme förändras med maximalt 2,5 % från 2015 till (14)

5 2.3 Målsättning för år 2017 Förändringar av de olika kostnadsdelarna för fjärrvärme kan skifta mycket mellan åren. Störst osäkerhet råder för närvarande kring bränsle- och avfallspriser, driftskostnad Filbornaverket och intäkten av elproduktion. Baserat på de förutsättningar som för närvarande går att överblicka, bedömer vi att det genomsnittliga priset för fjärrvärme kommer att behöva höjas med 1-3% från 2016 till Helsingborg Prisåtagande År 2015 År 2016 År 2017 Förändring 1,25 % Max 2,5 % Indikation 1 3 % Tabell 2. Prisåtagande - Fjärrvärme Småhus Helsingborg Prisstruktur (prismodell) I Helsingborg erbjuds en normalprislista där priset utgörs av två delar, en energidel och en fast del. Energidelen utgörs av tre säsongspriser över årets (figur 1). Energidel -säsongsanpassat Fast del -Kr/år Figur 1. Fjärrvärmeprisets delar för småhus Helsingborg Energidel: Motsvarar den rörliga produktionskostnaden i fjärrvärmeverksamheten. Det kostar olika att producera fjärrvärmen olika tider på året. Under vintertid energiförbrukning är hög måste även vår dyraste produktion med olja och naturgas användas. Sommartid med låg förbrukning räcker den billigare avfallsvärmen från Filborna och industriell spillvärmen från Kemira, och då kostar det mindre att producera fjärrvärme. Detta ska du som kund kunna dra fördel av. Vi sätter därför energipriset efter en rättvis princip, där priset återspeglar vad det kostar att producera den värme man använder. Priset är olika för dessa perioder (säsonger) på året: Vinterpris: november mars Vår/höstpris: april maj, september oktober Sommarpris: juni augusti Energidelen debiteras per levererad energienhet (öre/kwh). 5 (14)

6 Fast del En betydande del av fjärrvärmeverksamhetens kostnader är fasta kapitalkostnader kopplade till de betydande investeringarna gjorda i produktionsanläggningar och distributionsnät. Den fasta delen småhus kunder betalar motsvarar delvis fjärrvärmens kapitalkostnader. Priset för den fasta priskomponenten (Kr/år) gäller per kalenderår och faktureras månadsvis. För en genomsnittlig för småhuskund med kwh/år utgör energidelen 80 % av den totala fjärrvärmekostnad som man betalar, medan den fasta delen utgör 20 % - med ett normalt förbrukningsmönster. Samtliga småhus i Helsingborg är sedan 2009 försedda med sk fjärravlästa värmemätare. Detta innebär att fakturering varje månad baseras på faktiskt förbrukning. 4. Fjärrvärmens kostnader Summan av de priskomponenter som kunder betalar behöver täcka kostnader och rimlig avkastning för fjärrvärmeverksamheten, eftersom vi har en kostnadsbaserad prissättning. Förändringar av skatter och avgifter som ej var kända vid tidpunkt för vår överenskommelse kommer att kompenseras för genom ändring av fjärrvärmepriset. Allmänna avtalsvillkor leverans fjärrvärme gäller. Verksamheten som sådan innebär risktagande främst i form av pris- och volymrisker och är i utfall väderberoende. Öresundskraft bär denna risk via det utställda 3-åriga prisåtagandet. Resultatet av denna risk överförs inte till kund, vilket innebär att eventuellt minskat eller ökat resultat inte förs vidare. 4.1 Kostnadernas sammansättning Den totala kostnadsbilden för fjärrvärmen i Helsingborg har följande huvuddelar, figur 2. 6 (14)

7 Bränsle: Detta avser inköp av bränslen; främst spillvärme och pellets. Häri ingår även skatter kopplade till bränslen (ex el, olja och gas). Intäkt för avfallsbehandling, nya kraftvärmeverket på Filborna, ingår som en reduktion av bränslekostnader. Intäkter från elproduktion är ej avdragna. Avskrivningar/leasing: Avser kostnader kopplade till produktions- och distributionsverksamheten; såsom avskrivningar och leasing. Ränta ingår inte. Drift och underhåll: Här visas kostnader för drift och underhåll av våra produktions- och distributionsanläggningar inklusive lagning av läckor. Finanskostnader: Räntekostnader och räntesäkring Personal 13% Drift och underhåll 14% Finanskost nader 9% Kundadmin 2% 4% B2015 Avskrivning och lease 25% Bränsle 33% Figur 2. Fördelning av kraftvärmens totala kostnader enligt budget 2015 Personal: Här finns alla kostnader för personal anställda i fjärrvärmeverksamheten inom produktion, distribution och kundadministration. Kundadministration: Omfattar kostnader för kundservice, fakturering och försäljningsarbete. Övrigt: Här visas kostnader som inte naturligt ingår i ovanstående poster. Innefattar bl a kostnader för koncerngemensamma funktioner och försäkringar. 4.2 Intäkt kraftvärmeproduktion Flera fjärrvärmeanläggningar producerar samtidig elproduktion, s.k. kraftvärmeproduktion. Detta ger intäkter från elproduktion. Kraftvärmeproduktion ger en jämnare nettokostnad över tid, se figur 3. Framtida elproduktion prissäkras enligt fastställd riskpolicy av Öresundskraft. Prissäkringsåtgärder syftar till att på kort sikt skapa förutsägbarhet i verksamhetens resultatutveckling samt att på lång sikt stabilisera affärens resultat. 4.3 Kostnadsutveckling gick fjärrvärmeverksamheten i Helsingborg in i en ny era, restvärme från industri och biobränsleeldad kraftvärmeverk kompletteras med en ny baslastanläggning, det avfallseldade kraftvärmeverket Filborna. Uppförandet av Filbornaverket var en nödvändig förnyelse av produktionsapparaten. Tidigare huvudproduktionsanläggning, Västhamnsverket, är över 30 år gammalt och eldas för närvarande med biobränsle (träpellets framställd av restprodukt från träindustri). Efter år 2012, sista året med intäkter för el-certifikat och en intäktsminskning MKr/år, nyttjas Västhamnsverket sedan 2013 främst för produktion under vintersäsongen nov-mars. 7 (14)

8 Volym (GWh) Energipris (öre/kwh) Fjärrvärme Småhus Helsingborg Två anläggningar producerar fjärrvärme och samtidig elproduktion, sk kraftvärmeproduktion. Detta ger intäkter från elproduktion. Se figur 3. Mkr 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 Bränsle Avskrivning och lease Finanskostnader Drift och underhåll Personal Kundadmin Övrigt Intäkt elproduktion 100,0 0,0 U2013 B2013 B2014 B2015 B2016 Figur 3. Förväntad kostnadsutveckling och intäkt för elproduktion Framtida elproduktion prissäkras enligt fastställd riskpolicy av Öresundskraft. Prissäkringsåtgärder syftar till att på kort sikt skapa förutsägbarhet i verksamhetens resultatutveckling samt att på lång sikt stabilisera affärens resultat , ,5 50 Olja och naturgas Import från Landskrona Restvärme Avlopp , ,5 Biobränsle Restvärme Avfallsbehandling Restvärme Industri 0 J F M A M J J A S O N D 0 Figur 4. Fjärrvärmeproduktion över året Genom tillkomsten av Filbornaverket kan bränslekostnaden sänkas vilket delvis kompenserar för bortfallet av elcertifikat intäkter. Investeringen i Filbornaverket uppgick till Mkr, för övrigt den största investeringen i Öresundskrafts historia, medför att kapitalkostnaden ökar. Kortsiktigt innebär det att avkastningen på värmeverksamheten i Helsingborg inte når upp till ägarnas krav. Sett över anläggningens livslängd är det dock en lönsam investering som ger förutsättningar för stabila fjärr- 8 (14)

9 värmepriser framöver. Inga extraordinära prisjusteringar planeras för att klara finansieringen av investeringen. Budget beräknas på sk normalår som definieras av SMHI och historiska erfarenheter. Kallare eller varmare väder ger främst påverkan på bränslekostnader och elintäkter, men även underhållskostnader på produktionsapparaten. De viktigaste förändringarna från 2014 och de viktigare åtgärderna för att pressa kostnaderna är: Bränsel: Perioden , bra kontrakt på behandling av inhemskt avfall i kombination med export av behandlingstjänst till UK sedan Stabila pelletspriser 2015 följs av ökade priser p.g.a. ökad europeiskt efterfrågan då kolkraftverk konverteras. Avskrivningar: Avskrivningar och leasingkostnader ökar med ytterligare 10 Mkr. från 2014 till 2015 för Filbornaverket. Avskrivningar och lease stabila Finanskostnader: Baserat på gällande finans och riskpolicy och den betydande investeringen i Filbornaverket tillämpas en långsiktig räntesäkring. Finanskostnader minskar något från 2014 till Drift och underhåll: Filbornaverket (Helsingborg) är stabila fram till 2015 då leverantörers garantier ännu gäller. Därefter bedöms kostnaderna och arbetsomfattning öka. För övriga produktionsanläggningar i Helsingborg är kostnader stabila under perioder Kundadministration: Mätning av kundnöjdhet och löpande produktutveckling bedrivs för att öka fjärrvärmens värde och nytta för kunder. Huvudfokus ge bästa erbjudande och service till kund. Personal: 2015 lägre personalkostnader för driftsorganisation i samband med att Filbornaverket togs i drift, än ursprungligen planerat för. Vår bedömning i nuläget är att vi ändå har en tillräcklig bemanning inom produktion för att upprätthålla hög leveranskvalitet. Övrigt: VD genomför omfattande kostnadseffektiviseringsprogram vilket dämpar kostnadsutvecklingen i verksamheten. VD:s effektiviseringskrav på verksamhet är fullt ut inkluderat i prisåtagandet, detta utan att de ännu är genomförda. Intäkt av elproduktion: Elpriser är låga (juni 2014) och bedömningen är att elpriserna kommer att vara fortsatt låga flera år framåt. Prisbilden är en effekt av god tillgänglighet i Sverige och men också Tysk energipolitik. Låga elpriser ger lägre intäkter för vår elproduktion (240 GWh/år) jämfört med tidigare år. 5. Investeringar och avkastning Fjärrvärmeverksamhet binder mycket kapital i form av produktions- och distributionsanläggningar. Vidare är den kapitalintensiv med re- och nyinvesteringsbehov av produktionsanläggningar och distributionsnät. Därutöver tillkommer större investeringar i nya produktionsanläggningar och utbyggnad av fjärrvärmenätet. Under uppfördes det avfallseldade Filbornaverket, investering på totalt ca 1850 MKr och framåt är det framförallt investeringar i distributionsnätet, varav drygt hälften avser reinvesteringar i befintligt nät. 9 (14)

10 Mkr Filborna Produktion Nät B2014 B2015 B2016 Figur 5. Investeringar, historiskt och budget Fjärvärmeverksamheten måste generera en avkastning som säkerställer den fortsatta utvecklingen och därmed ett konkurrenskraftigt, stabilt och förutsägbart fjärrvärmepris. Avkastningen ska skapa en uthållig ekonomisk styrka som möjliggör att anläggningar kan förnyas, spikar i kostnader kan hanteras utan att fjärrvärmepriset påverkas. 6. Lokal överenskommelse Även Småhus Helsingborg Det är parternas avsikt att träffa en lokal överenskommelse i enlighet med detta dokument. 7. Inträde nationellt system Prisdialogen Prisdialogen är ett branschsamarbete för prövning av prisändring på fjärrvärme. Modellen har tagits fram av Riksbyggen, SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag och Svensk Fjärrvärme. Över tid när Prisdialogen etableras är avsikten att den ska utvecklas och även kunna omfatta bl a villakunder. Det är parternas avsikt att denna lokala partsöverenskommelse i framtiden, när möjlighet ges, ska utgöra ansökan om inträde till Prisdialogen. Inträde - Näringsidkare Öresundskraft beviljades inträde i Prisdialogen för Ängelholm och Helsingborg avseende fjärrvärme för näringsidkare 9 april Öresundskraft tillsammans med Näringsidkarkunder är drivande i etablering och utveckling av Prisdialogen, lokalt och nationellt. Ytterligare ansökan om inträde - Småhus! Öresundskraft ämnar även ansöka om inträde 2015 i Prisdialogen för Helsingborg (småhus) konsumenter, i syfte att utveckla och öka förståelsen för prissättningen för produkten fjärrvärme. Dialogen fortskrider under tiden under ordnade samt strukturerade former. Öresundskraft är, vad vi vet, först i Sverige med att göra en sådan ansökan. 10 (14)

11 När inträdesprocessen är genomförd ska en prisdialog genomföras varje år. Syftet är att uppdatera den lokala prisändringsmodellen samt gå igenom nästa års prisändring och prognos för kommande år. Fjärrvärmeleverantören ska i dialog med kunder säkerställa att den föreslagna prisändringen stämmer överens med de åtaganden man beskrev i förra årets prisändringsmodell. Som kund ska du kunna kontrollera och ha synpunkter på förslaget. Dialogen avslutas med ett samråd där leverantören presenterar sin slutliga prisändring. 8. Årlig Prisdialog Prisdialogen ska genomföras varje år. Syftet är att uppdatera den lokala prisändringsmodellen samt gå igenom nästa års prisändring och prognos för kommande år. Öresundskraft ska i dialog med kundorganisationer säkerställa att den föreslagna prisändringen stämmer överens med de åtaganden man beskrev i förra årets prisändringsmodell. Kunder sak kunna kontrollera och ha synpunkter på förslaget. Dialogen avslutas med ett samråd där Öresundskraft presenterar sin slutliga prisändring. Samrådet dokumenteras i ett protokoll där eventuella kundsynpunkter ska framgå. Protokollet skrivs av leverantören och justeras av kunden. Prisändringsmodell och samrådsprotokoll presenteras på Öresundskrafts hemsida. April Samrådsmöte #1 Uppstart, information och förutsättningar Juni Samrådsmöte #2 Nytt prisåtagande presenteras 25 september Ny prislista ska vara kunder tillhanda 1 januari Nytt pris gäller Agenda för samrådsmötena presenteras i bilaga. 9. Nya fjärrvärmekunder Fjärrvärmeverksamheten i Helsingborg bedrivs på affärsmässig grund. För nytillkommande kunder, nyexploatering och befintliga områden, innebär detta: Exploateringsområden. För varje enskilt område görs en samlad investeringskalkyl baserat på vilken beslut tas om fjärrvärme för området eller ej. Varje exploateringsområde ska uppfylla Öresundskrafts uppsatta krav på investering gällande avkastning. Varje nytt område ska uppfylla satta affärskrav. Förtätning. I befintliga fjärrvärmeområden görs en investeringskalkyl för varje enskild kund innan offert ställs ut. Varje enskild ny kund ska uppfylla av Öresundskrafts satta affärskrav. För standard servisen anges anslutningsavgift Öresundskrafts prislista. 11 (14)

12 Bilaga 1 - Förklaringar och fakta B1.1 Fjärrvärmepris Helsingborg jämfört med Sverigemedel Helsingborgs stads ägardirektiv Nivån för priserna ska vara lägre än genomsnittet av energibolag i Sverige, enligt framtagen bransch statistik.. Till år 2010 jämfördes det genomsnittliga fjärrvärmepriset i Helsingborg, d v s för samtliga kunder - småhusägare och näringsidkare, mot fastighetsägarbranschens statistik (årliga Nils Holgersson undersökningen) ändrade Öresundskraft tillämpning av ägardirektivet. Två jämförelseobjekt definierades och för vilka det finns årlig branschstatistik. Detta skulle bättre spegla småhuskunders faktiska situation. Småhus, kwh/år. Jämförs med Energimarknadsinspektionens (EI) årliga rapport Uppvärmning i Sverige ( Denna förändrade tillämpning av ägardirekt visade att Öresundskraft för typkund småhus ej klarar av kravet, figur 1b. Målet var att inom tre år ligga i nivå, eller strax under, Sverigemedel. Figur 1b. Genomsnittligt fjärrvärmepris (fast och rörligt) för småhus 20 MWh/år i Helsingborg, Ängelholm, Vejbystrand och Sverigemedel. EI publicerar 2014 års värde våren (14)

13 15% 14% 13% 14% 11% 9% 8% 5% 3% 2% 2% 4% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 2b. Årsprofil typ småhus Helsingborg. För typ småhuset i Helsingborg gäller årlig fördelning av energi över månaderna enligt figur 2b. Den är baserad på 20 års statistik för småhus Helsingborg. Fördelningen av energi per säsong: Sommar 7 %, vår/höst 26 % samt vinter 67 %. B1.2 Miljövärdering Beräkning och redovisning av miljövärdena görs enligt överenskommelsen i Värmemarknadskommittén om miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme. Tre parametrar redovisas: Resurseffektivitet. Mäts som använd primärenergi i förhållande till den energi som levereras till kunden. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs, t ex träd, vatten, vind, kol och olja. Klimatpåverkan. Mäts som utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO 2ekv ) från förbränning samt produktion och distribution av bränsle. Fossila bränslen. Andel kol, fossil olja och naturgas som används i förhållande till den energi som totalt använts för att producera fjärrvärmen. Samtliga ingångsdata är från Naturvårdverket och Miljöfaktaboken. Miljövärdena för år samt enligt budget 2017 redovisas i figur Helsingborg (H), Ängelholm (Ä). De är inte normalårskorrigerade och varierar främst beroende på hur kallt det är och därmed efterfrågan på energi samt hur mycket spillvärme industrin har levererat. Helsingborgs fjärrvärme har bäst miljövärden av Sveriges 10 största städer med fjärrvärme. Detaljerade Datablad med Miljövärden 2013 och komplett Miljöredovisning finns på Öresundskrafts hemsida. 13 (14)

14 (2) Andel fossilt bränsle [% ] (1) CO 2 [g/kwh] (3) Primärenergifaktor [-] Fjärrvärme Småhus Helsingborg ,7 Primärenergifaktor - Resurseffektivitet 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Primärenergifaktor (H) Primärenergifaktor (Ä) Koldioxid CO 2 - Klimatpåverkan CO2 (H) Andel fossilt bränsle (%) CO2 (Ä) % Fossilt (H) % Fossilt (Ä) Figurer 3b. Sammanfattande miljövärden fjärrvärme Helsingborg 14 (14)

15 Olja och naturgas 1% Spillvatten värmepump 9% Spillvärme 29% Biobränsle 24% Avfall 35% Import från Landskrona 2% Figur 4b. Fördelning av tillförd energi fjärrvärme Helsingborg budget 2014 Produktion av fjärrvärme i Helsingborg baseras huvudsakligen på industriell spillvärme, avfallsförbränning, biobränsle (träpellets). Därutöver återvinns värme från kommunala avloppsvattnet (spillvatten värmepump) samt viss import från Landskrona (avfallseldning). Fördelningen av bränsle för fjärrvärmen i Helsingborg 2013, enligt budget, visas i figur 4. B1.3 Agenda lokala samrådsmöten Samrådsmöte #1 (april) Syfte: Förutsättningar på värmemarknaden, för kunder och för fjärrvärmen i Helsingborg. Genomgång kostnader och effektiviseringar i fjärrvärmeverksamheten samt konsekvens på prisförändringar. Presentera förslag på prisåtagande Kundpresentation(er); förutsättningar, utmaningar Feedback från kunder på verksamhet, service, behov etc Status fjärrvärmen och framtidsplaner samt nya produkter Status kostnadsutveckling, råvarumarknad, kundutveckling samt evt stora avvikelser Status investeringsprojekt Diskussioner miljö kontra pris (drift mot ekonomisk eller miljömässig optimering) Hantering eventuella avvikelser jämfört med tidigare kostnadsprognoser Prisåtagande för kommande år presenteras Samrådsmöte #2 (juni) Syfte: Förslag på prisåtagande för diskuteras för slutlig överenskommelse. Utvärdera årets process och sätta tema för nästa års Prisdialog. Förslag prisändring år 1 (baserat på löftet utställt föregående år) Förslag löfte år 2 Förslag målsättning år 3 15 (14)

16 Synpunkter kundorganisationer Överenskommelse Kommunikationsplan till kunder i regionen 16 (14)

17 B1.4 Ordlista Allmänna avtalsvillkor för konsument Utarbetade av branschorganisationen Svensk Fjärrvärme tillsammans med konsumentverket och gäller för leverans av fjärrvärme för enskilt bruk. Aktuella villkor på Elcertifikat Elcertifikat tilldelas de elproducenter som producerar el från produktionsanläggningar baserat på förnyelsebara energikällor såsom vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi, vissa biobränslen samt viss vattenkraft. Elcertifikatsystemet ger elproducenter en extra intäkt under en begränsad tid som gör det lönsammare att investera i förnybar elproduktion. Öresundsraft erhåll elcertifikat för Västhamnsveket fram till Effekt och energi När man talar om värmeproduktion är det viktigt att skilja mellan begreppen effekt och energi. Effekten är ett mått på värmebehovet vid en viss tidpunkt. Högst effekt i fjärrvärmesystemet är det på morgonen när alla duschar. Jämför med en bil till exempel. Bilens motor representerar effekten (styrkan). Om inte bilen orkar upp för en backe är motorn för svag, den har för låg effekt. Energin (uthålligheten) representeras av bensinen i tanken. Om inte bilen når fram till nästa bensinstation har den haft för lite bensin i tanken, för lite energi lagrad alltså. Fjärrvärmelagen SFS 2008:263 trädde i kraft den 1 juli Syftet med lagen är framförallt att stärka kundens ställning. Enligt lagen så måste all prisinformation om fjärrvärme finns lättillgängligt för kunder och allmänhet. Det ska också finnas en förklaring kring hur priset bestäms. Om det sker ändringar i avtalsvillkoren så ska ändringar meddelas senast två månader före den dag då de får börja gälla. Vid förändring av avtalsvillkor som är till ensidig nackdel för dig som kund, har du rätt till förhandling kring villkoren. Begäran om förhandling ska skickas in inom tre veckor från det att du har meddelats om förändringen. Som kund har du även rätt till medling och rätt att säga upp avtalet. Medlingen hanteras av Fjärrvärmenämnden, som är tillsatt av Energimyndigheten. Fjärrvärmenämnd Fjärrvärmenämnden medlar vid förhandlingar mellan fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder om priser och övriga villkor för fjärrvärme enligt fjärrvärmelagen (2008:263). Kunder eller fjärrvärmeföretag kan ansöka om medling sedan förhandling skett mellan fjärrvärmeföretaget och kunden. En ansökan om medling ska ha kommit in till Fjärrvärmenämnden inom tre veckor från den dag fjärrvärmeföretaget underrättade kunden om att förhandlingen dem emellan avslutats. Fjärrvärmecentral En maskin som växlar över värmen från det varma vattnet som skickas till ert hus i rör till värmesystemet i ditt hus, d v s värmer era element och ert tappvarmvatten. Fossil koldioxid Koldioxid som uppkommer vid förbränning av fossila (icke förnyelsebara) bränslen. Vid förbränning av biobränslen ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, så länge biomassan tillåts växa upp igen och åter absorbera samma mängd koldioxid. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas ökar dock atmosfärens koldioxidhalt, eftersom den koldioxid som genom sådan förbränning tillförs atmosfären under mycket lång tid varit utanför kretsloppet. Klimatpåverkan Klimatåverkan mäts i mängd koldioxid, CO 2, som orsakas. Fjärrvärmen i Helsingborg har liten klimatpåverkan då den bygger på återvinning av energi från industri, avfall och biobränsle. Fjärrvärmen är en klimatsmart uppvärmningsform. Koldioxid Koldioxid, CO 2, är en lukt- och färglös gas bestående av två syreatomer och en kolatom. Koldioxid finns naturligt i atmosfären, men förbränningen av fossila bränslen har ökat halten som i sin tur har bidragit till en ökad växthuseffekt. Normalprislista Den prislista som är möjlig för alla kunder som tillhör samma kundkategori. I Helsingborg erbjuds för närvarande endast normalprislistan. Marginalproduktion Med marginalproduktion menas den sist tillkomna, ofta dyraste, produktionen av fjärrvärme. Den dyraste marginalproduktionen är olja och gas som tas till vid riktigt låga temperaturer. 17 (14)

18 Miljövärden Fjärrvärmebranschen redovisar sedan 2009 sina miljövärden på ett enhetligt sätt som överenskommet med kundorganisationer inom Värmemarknadskommitten (VMK). Det som redovisas är primärenergifaktor, klimatpåverkan (CO2) och andel fossila bränslen. Normalårskorrigering När den uppmätta energianvändningen skall jämföras med kravet för byggnaden behövs en normalårskorrigering. Med detta avses en korrigering av den uppmätta energianvändningen utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under de 12 månader då förbrukningen uppmätts. Normalårskorrigering kan göras med flera olika metoder bland annat energiindexmetoden och graddagskorrigering. Primärenergi Primärenergi är den energi som finns i naturresurser (t.ex. råolja, sol, vind, skog) och som inte har omvandlats av människan till någon ny form av energi (t.ex. bensin, elektricitet och träflis). Begreppet primärenergi används för att beskriva det totala behovet av energiresurser som krävs för att producera en viss mängd slutlig energi. Med slutanvänd energi menar man den energi som används av dig som slutanvändare och som t.ex. mäts i en elmätare. På vägen till dig försvinner emellertid en del energi genom t.ex. utvinning, transport, omvandling och distribution. Primärenergifaktor En primärenergifaktor omfattar den totala energiåtgången för varje energibärare eller uppvärmningsslag från utvinningen av bränslet tills dess det finns en producerad kwh nyttighet (slutanvänd energi) i form av värme, kyla eller el som kan användas i byggnaden eller en liter fordonsbränsle som kan användas i ett fordon. Primärsidan Fjärrvärmenätet fram till det anslutna huset. Läs också Sekundsidan. Prisstruktur (prismodell) Metod för hur Öresundskraft tar betalt av kunderför levererad fjärrvärme. För småhus är det två delar, uppmätt levererad energimängd (öre/kwh) och en fast del (Kr/år). Reglercentral Reglercentralen styr fjärrvärmecentralens funktion. Sitter oftast i närheten fjärrvärmecentralen. Reglerkurva En värmebehovskurva som anger hur mycket värme som måste skickas ut till husets element vid olika utomhustemperaturer. Resursanvändning Med resursanvändning menas hur mycket av jordens resurser, mätt i så kallad primärenergi, som har tagits i anspråk för att värma husen. Resurseffektivitet Ett resurseffektivt Europa ett huvudinitiativ inom Europa 2020-strategin. Det här huvudinitiativet inom EU:s framtidsstrategi för smart och hållbar tillväxt för alla ska bidra till övergången till ett resurseffektivt och utsläppssnålt samhälle. Naturresurserna är ryggraden i vår ekonomi och livskvalitet, och därför kan vi inte fortsätta med vårt nuvarande resursslöseri. Bättre resurseffektivitet är nyckeln till högre tillväxt och fler jobb i EU. Det skapar ekonomiska möjligheter, ökar produktiviteten, sänker kostnaderna och ökar konkurrenskraften. Sekundärsidan Ett annat namn för husets värmesystem. Läs också Primärsidan. Småhus Detta är fjärrvärme som används för enskilt bruk (enligt Öresundskrafts prisbestämmelser). Restvärme Överskottsenergi(värme) som ej kan nyttiggöras internt i processen. Värmeenergin kan vara bunden i vätskor eller gaser. Helsingborg; energi från industri (Kemira, Elektrokoppar) och kommunala avloppsvattnet efter rening innan återförsel i Öresund (NSVA). Tappvarmvatten Det varma vatten som kommer ur kranar och duschar. Det värms i fjärrvärmecentralen och distribueras i huset via ett system är som är separat från vattnet som värme husets element. Värmemarknadskommittén (VMK) Värmemarknadskommittén, VMK, är en partsgemensam arbetsgrupp, fjärrvärmebranschen (Svensk Fjärrvärme)och kundorganisationer (Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO). Värmeväxlare Läs fjärrvärmecentral. Växthusgas Gas som finns i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. De viktigaste naturliga växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid och ozon. 18 (14)