Innehållsförteckning

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Prisändringsmodell för Fjärrvärme gällande Falu Energi & Vatten AB... 4 Prispolicy - Långsiktig prisändringsmodell för fjärrvärme... 4 Åtagande om prisändringar... 6 Pris för år För prisområde 1 (Falun)... 6 För Prisområde 2 (småskalig)... 6 Löfte för Prognos Fjärrvärmepris i Falun jämfört med andra i Sverige... 7 Fjärrvärmens konkurrenskraft... 8 Miljövärdering... 8 Resurseffektivitet... 8 Klimatpåverkan... 9 Bra miljöval som tillval... 9 Förbindelseledning med Borlänge - för lägre kostnader Mer kraftvärmeproduktion? Fler kunder Prisdialogen Kunddialog Bilagor Bilaga 1-Prisområde 1-Falun Prisets Komponenter Energiavgift: Effektavgift: Distributionsavgift eller flödesavgift: Tillval Bra Miljöval märkt fjärrvärme Pristak Leveranser till småhus Fjärrvärmens kostnader Kostnaders sammansättning och utveckling

3 Prognos Bedömd prisjusteringen inför Kontrollpunkt Alternativ kostnadskalkyl och miljövärdering Bilaga 2-Prisområde 2-Småskalig Prisets Komponenter Fjärrvärmens kostnader Kostnaders sammansättning och utveckling Prognos Bedömd prisjusteringen inför Kontrollpunkt Alternativ kostnadskalkyl och miljövärdering Bilaga 3-Normalprislista 2015 FALUN, Fjärrvärmepriser Leveransgräns Småskalig fjärrvärme, Fjärrvärmepriser Leveransgräns Årskostnader Servicebesök Tillval 12 Lika FALUN, Fjärrvärmepriser Småhus Leveransgräns Prismodeller Småskalig fjärrvärme, Fjärrvärmepriser Småhus Leveransgräns Årskostnader

4 Prisändringsmodell för Fjärrvärme gällande Falu Energi & Vatten AB Falu Energi & Vatten vill behålla och stärka det förtroende vi har hos våra kunder. Fjärrvärmens pris ska vara konkurrenskraftigt, och ska sättas i dialog med kunderna. I detta dokument redovisar vi hur fjärrvärmepriset enligt normalprislistan sätts. Falu Energi & Vatten AB redogör härmed för följande långsiktiga prisändringsmodell gällande normalprislista med en tidshorisont på 10 år samt avger ett prislöfte för år 2015 och en prisindikation för 2016 och Prispolicy - Långsiktig prisändringsmodell för fjärrvärme Vi använder oss av kostnadsbaserad prissättning, vilket innebär att kunden betalar de kostnader som vi har för att kunna leverera en säker och miljövänlig värme. Till detta kommer en skälig vinst. Vi ska ständigt jobba med att effektivisera och pressa våra kostnader så att priset kan bli så lågt som möjligt. Vi sätter inte priset utifrån kundens alternativkostnad, dock är målet att fjärrvärmen alltid ska var minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Detta innebär: Vi använder i första hand kostnadsbaserad prissättning, där förutom försäljning av värme och kyla även den el vi producerar i kraftvärmeverken ingår som en komponent. Vår fjärrvärme är indelade i två prisområden som särredovisas var för sig. Prisområde 1 som gäller Falun respektive prisområde 2 som gäller småskalig fjärrvärme i Bjursås, Grycksbo och Svärdsjö. Våra prismodeller ska så långt som möjligt spegla kostnaderna i energisystemet och vara konstruerad så att kunden får ett starkt incitament att effektivisera sin primärenergianvändning. Det ska tydligt framgå i vår normalprislista vilken kostnad som avser distribution, produktion och reservkapacitet för produktion av fjärrvärme. Normalprislistan ska också innehålla ett takpris för totalpriset för fjärrvärme. För leveranser till småhus (en eller två bostäder), används en förenklad prismodell med bara energipris som komponent. Som tillval har kunden även möjlighet att välja andra prismodeller. Målsättningen är en prismodell som för mindre kunder är enkel att förstå och påverka. Vår Fjärrvärme ska vara minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Men prisvärd menar vi att jämförbar uppvärmningskostnad med samma globala miljöbelastning inkl. kapitalkostnad, reinvesteringskostnad och drift och underhåll under hela fastighetens livslängd (LCC). 4

5 Priset skall sättas så att Falu Energi & Vatten skall få skälig täckning för sina kostnader och avkastning på det kapital som krävs för att driva verksamheten, samtidigt som kunderna ska ha långsiktigt stabil prisutveckling. Om vår fjärrvärme är lika prisvärd som allternativen, anser vi att under de kommande åren, att ett resultat i intervallet 1-4 % på det totala kapitalet är en skälig vinst, vilket inte avviker i lönsamhet jämfört med t.ex. fastighetsbolag, som har liknande förhållanden när det gäller långsiktiga investeringar. Vinsten kan vara både högre och lägre enskilda år. Vi ska ständigt effektivisera oss. Därför ska maximalt 95 % av den allmänna kostnadsutvecklingen i form av index, marknadspriser etc. justera priset för fjärrvärme exkl. kapitalkostnader Vi ska kunna erbjuda Bra Miljövalsmärkt fjärrvärme. Vi ska årligen redovisa en klimatvärdering av vår fjärrvärme. Låg klimatpåverkan är en självklarhet. Målsättningen är en total klimatpåverkan lägre än 25 g/kwh CO 2ekv, vilket motsvarar att mindre än 3 % av fjärrvärmen har använt fossila bränslen inkl. transport, förädling etc. D.v.s. från källa till element. Primärenergifaktorn ska vara lägre än 0,3. Varje ny fjärrvärmekund ska vara lönsam att ansluta till Fjärrvärmenäten. En anslutningsavgift till fjärrvärmenätet beräknas individuellt för varje enskilt tillfälle. Beräkningen utgår från faktisk kostnad för indragning av fjärrvärme med avdrag för prognoserad framtida energiförbruknings täckningsbidrag. Beräkningen sker enligt nuvärdesmetoden. 5

6 Åtagande om prisändringar Sammanfattande åtagande för prisförändringar bilaga 1 för prisområde 1 (Falun) och bilaga 2 (småskalig). Pris för år 2015 För prisområde 1 (Falun) För leveranser till Företag, Industrier, handel, kontor etc. justeras: Fastavgifter och effektavgifter med ca +8,6 % Energiavgift, i snitt med -8 kr/mwh o sommar -10 kr/mwh o vår/höst -9 kr/mwh o vinter med -7 kr/mwh Flödesavgiften lämnas oförändrad Detta innebär en prisjustering med i snitt: +1,9 %. För leveranser till småhus justeras priset med i snitt: +1,9 %. För leveranser till tillverkande industri minskas avdraget från dagens 4 öre/kwh till 3 öre/kwh. Tillägget för Bra miljöval lämnas oförändrat Pristaket justeras från 99,8 öre/kwh till 95,6 öre/kwh För Prisområde 2 (småskalig) För leveranser till Företag, Industrier, handel, kontor etc. justeras: Fastavgifter och effektavgifter med ca +3,8 % Energiavgift lämnas oförändrad. Detta innebär en prisjustering med i snitt: +1,5 % För leveranser till småhus justeras priset med i snitt: +1,5 % Pristaket justeras från 99,8 öre/kwh till 95,6 öre/kwh Löfte för 2016 För prisområde 1 (Falun) är prognosen en justering av priset med +1 %, det genomsnittliga priset för fjärrvärme förändras med maximalt +1,5 % från 2015 till För prisområde 2 (småskalig) är prognosen en justering av priset med +1 %, det genomsnittliga priset för fjärrvärme förändras med maximalt +1,5 % från 2015 till

7 öre/kwh Prognos 2017 Historiken visar att viktiga komponenter i kostnadsbilden kan skifta mycket mellan åren. Störst osäkerhet råder för närvarande kring bränslepris och pris på el. Baserat på de förutsättningar som för närvarande går att överblicka, bedömer vi att det genomsnittliga priset för fjärrvärme kommer att behöva justeras med +1,5 % från 2016 till Fjärrvärmepris i Falun jämfört med andra i Sverige En jämförelse hämtas från den årliga Nils Holgersson-undersökningen Prisutveckling typhus Falun Medel Placering

8 Fjärrvärmens konkurrenskraft Vår fjärrvärme ska vara prisvärd i jämförelse med de alternativ som kan finnas för en kund som idag köper fjärrvärme, eller som har fått möjlighet att ansluta. Det går inte att göra en allmängiltig jämförelse eftersom varje kund har unika förutsättningar och möjligheter vad gäller alternativ värme. Det är alltid en samlad bedömning om fjärrvärmen är konkurrenskraftig. Men för varje prisområde redovisas en alternativ kostnadskalkyl för flerbostadshus av Nils Holgersson-undersökningens typbyggnad, med årsförbrukning 193 MWh/år räknat på 80 % värme och 20 % tappvarmvatten med boarea 1000 m 2, med 15 lägenheter (67 m 2 i snitt), årsflöde 3860 m Fjärrvärme Värmepump Energi D&U+Elnät Kapital Tillsammans med ett par andra fjärrvärmeföretag har Falu Energi & Vatten tagit initiativ till en fjärrkontroll. Fjärrkontrollen är en tredjepartsgranskad kostnadsjämförelse mellan alternativen på värmemarknaden. Fjärrkontrollen kommer till årsskiftet 2014/2015 finnas tillgänglig för alla kunder och blivande kunder för att på ett trovärdigt sätt jämföra alternativen på värmemarknaden. Miljövärdering Beräkning och redovisning av miljövärdena görs enligt överenskommelsen i Värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme i ett bakåtblickande perspektiv, som bygger på statistik grundat på den energi som har använts under året. Men vi redovisar också i ett framåtblickande perspektiv, för nybyggnation/byte värmesystem/ energieffektivering. Parametrarna som redovisas är resurseffektivitet, klimatpåverkan och andel fossila bränslen. Resurseffektivitet Mäts som använd primärenergi i förhållandetill den energi som levereras till kunden. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs, till exempel träd i skogen, vatten, vind, kol och olja. 8

9 Klimatpåverkan Mäts som utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2 ekv ) från förbränning samt produktion och distribution av bränsle, i förhållande till den energi som levereras till kunden. Beräkningarna av Resurseffektivitet och Klimatpåverkan baseras på värden från Naturvårdverket och Miljöfaktaboken ,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Klimatpåverkan g CO2ekv/kWh Resurseffektivitet 0 Sverige Falun 0 Bra miljöval som tillval Sedan 2009 erbjuder vi i prisområde 1 (Falun) Bra Miljövalsmärkt fjärrvärme. Vi hade då sett svårigheter att marknadsföra miljöfördelarna med fjärrvärme. I kundundersökningar såg vi att våra kunder inte har en korrekt uppfattning, och många har uppfattningen att värmepumpen är bättre ur en klimatsynpunkt, vilket är helt fel! Genom att märka produkterna får vi en oberoende part som sätter en stämpel på att våra produkter har låg klimatpåverkan, vilket har ett stort värde vid vår marknadsföring. Från 2014 inför Naturskyddsföreningen nya kriterier I denna version av kriterierna förändras kriterierna i flera avseenden. Naturskyddsföreningen ställer nu krav på att askan ska återföras till skogsmark (redan tidigare krävdes att den ska klara Skogsstyrelsens riktlinjer i detta avseende), att biobränslen ska vara märkta med FSC eller motsvarande samt att varje producerad GWh värmeenergi märkt med Bra Miljöval ska åtföljas av en fondavsättning. De fonderade pengarna ska användas till energieffektiviserings- och konverteringsprojekt. Vidare innebär revideringen av 9

10 kriterierna tuffare krav på värmepumpar, att licenstagare inte får motsätta sig att kunder kombinerar sin fjärrvärme med solvärme och att nya värmeanläggningar på mer än 25 MW även ska kunna producera el. Detta medför för ökade kostnader, som inte motsvara den totala kundnyttan. Vilket föranleder till vi från 2014 erbjuder Bra Miljöval som tillval i prisområde 1 för kunder som önskar tillvalet enligt Naturskyddsföreningen nya kriterier. Fjärrvärmen i Falun har inte ändrats utan är fortfaranden en av Sveriges mest miljövänliga uppvärmningsform, men en unik låg klimatpåverkan. Vilket är något som allt fler uppmärksammar, både i Falun och i övriga Severige. Framtida utvecklingsprojekt avseende produktion och distribution Framtiden handlar om att lösa enskilda kunders individuella behov. Det kräver att vi kan visa att fjärrvärme är en individuell tjänst trots sin kollektiva uppbyggnad. Att bli bäst på att förflytta värmemängder till rätt kund i rätt ögonblick. Det innebär att vi måste ändra fokus från att fokusera på vår egen produktion till att leta upp värme som redan finns. Framtiden handlar också om att stå på tårna och aktivt bjuda in kunder, leverantörer och olika energi- & samhällsaktörer och tillsammans med dem skapa genuint hållbara energisystem. Det kräver utsträckta händer och en ärlig vilja. Förbindelseledning med Borlänge - för lägre kostnader Därför har vi tillsammans med Borlänge Energi utrett hur man på ett optimalt sätt för båda parter skall kunna utnyttja sina enheter för fjärrvärmeproduktion. Utredningen har resulterat i att vi enats om att sammankoppla fjärrvärmenäten i Falun och Borlänge. Bedömningen är att de övergripande konsekvenserna för fjärrvärmeproduktionen vid sammankoppling av fjärrvärmesystemen i Borlänge och Falun att medföra samordningsvinst genom lägre gemensam produktionskostnad på ca 15 MSEK/år med dagens produktionsanläggningar. I ett framtida fall med utbyggd ny produktionskapacitet beräknas samordningsvinsten öka ytterligare till mellan 17 och 32 MSEK/år i de analyserade scenarierna. Ledningen medför även kostnader som exempelvis, drift- och underhåll, värmeförlust och kapitalkostnader. Enligt utförda beräkningar förväntas de första åren intäkter och kostnader vara jämförbara. På längre sikt förväntas ledningen ge avsevärda samordningsvinster. En sammankoppling medför också ett ökat utnyttjande av spillvärme, miljövinster bl.a. i form av minskade utsläpp av koldioxid, samt att ytterligare reservkapacitet finns tillgänglig. Dessutom kommer befintliga produktionsanläggningar att kunna utnyttjas mer optimalt i ett sammankopplat nät. Samarbetet kommer att drivas i ett gemensamt Handelsbolag med primära uppgiften att äga förbindelseledningen och att optimera produktionen i det regionala fjärrvärmenätet. Ledningen planeras att vara i drift i oktober Värmeåtervinning från Data center? Den ökade användningen av IT-relaterade tjänster, allt från användandet av smarta telefoner till företagens allt mer utvecklade datorlösningar, kräver att all information lagras i servrar, dels på företagen men också i det så kallade molnet, d.v.s. utanför företagen. Kravet på att all information ska kunna lagras säkert ökar och idag lagras samma information på flera ställen (speglas) för att säkerställa att inget går förlorat. Allt detta gör att IT-industrin och Data Centers idag är en större 10

11 miljöbov än flyget i världen, och detta beror på de enorma mängder el som Data Centers förbrukar till servrar och kylning av dessa. Mycket av elen som utnyttjas kommer från kolkondens eller annan icke förnyelsebar elproduktion. Data Centers är en marknad som växer lavinartat och är snart att betrakta som en basindustri och med den följer en enorm utmaning att minska dess klimatbelastning. Den energin som Data Center förbrukar kyls normalt bort via kylmaskiner, som också förbrukar elenergi. Vårt koncept är att mata byggnaderna med förnyelsebar elenergi från vår egen elproduktion, kyla det med vår fjärrkyla och ta vara på den värme som huset alstrar och använda detta i vårt fjärrvärmesystem. Vi kommer genom detta att kunna erbjuda de mest klimateffektiva och miljövänligaste datacenter som någon sin byggts, samtidigt som vi också får värme med låg produktionskostnad till vårt fjärrvärmesystem. Mer kraftvärmeproduktion? Förstudien för ny produktion i Falun avslutads under Med modernare kraftvärmeteknik finns det större potential att utnyttja befintligt värmeunderlag för elgenerering. Förstudien visar att som fördubbling av elproduktionen kan ske i Falun med samma värmeunderlag som idag. Syftet med projektet är att säkerställa långsiktigt prisvärd och klimatneutral fjärrvärme bortom Om ekonomiska förutsättningar och god lönsamhet finns för projektet, kommer inriktningsbeslut fattas 2014/2015 och en ny anläggning kan vara på plats tidigast 2018/2019. Elhandel - för fjärrvärmekundensbästa Falu Energi & Vattens Styrelse har fattat ett strategiskt beslut om att utöka elhandel till att även omfatta försäljning av el till slutkund med Falun som hemmamarknad. Vi är en aktör på en lokal energimarknad där vi idag erbjuder värme- och kyllösningar med fjärrvärme och fjärrkyla. Vi ser tyvärr ingen direkt ljusning när det gäller stigande elpriser, utan aktuella prognoser talar om låga elpriser under flera år. Orsaken till detta är fler bl.a. minskad industriell användning och vindkraftsutbyggnad. Långvarigt låga elpriser påverkar konkurrenssituationen på värmemarknaden, det gynnar konkurrenterna på värmemarknader som främst är värmepumpar. För att trygga att våra befintliga fjärrvärmekunder värdesätter vår produkt, kommer vi att prioritera dessa så att de köper sin el från oss, dels för att de är en viktig förutsättning för vår elproduktion och för att de skall känna sig som en viktig del i vårt energisystem. Att fjärrvärmekunderna kan köpa den el som man faktiskt har stor grund i att den kan produceras lokalt i Falun är ett mervärde för både oss och kunden. Att åter satsa på elhandel i egen regi till slutkunder kommer att medföra ett mervärde för fjärrvärmekunder. Fjärrvärmekundsel - Avtalsformen gäller enbart för leverans till fastigheter som har fjärrvärme som sin huvudsakliga uppvärmning och har en elförbrukning som maximalt är 50 % av värmeförbrukningen. Avtal tecknas per kalenderår med automatiskt förläggning med 1 år i taget, om avtalet inte sägs upp senast 30 dagar före nytt kalenderår. Priset sätts på samma sätt som fjärrvärme och baseras på ett medel av marknaspriser med hänsyn till fjärrvärmekundensförbrukningsprofil för kommande år som noteras per den sista arbetsdagen varje månad under perioden januari september. Priset för kommande kalenderår sätts sista arbetsdagen i september. 11

12 Fler kunder En ständig bearbetning av kunder görs för att förtäta befintligt fjärrvärmenät med nya kunder. Vi skapar nya produkter och användningsområden ör fjärrvärme. Från 1 januari 2015 introduceras en ny produkt, snö fri markyta. Vi tillhandahållerutrustning och energi för att garantera snöfri markyta medhjälp av att vid behov värma marken med returvärme. Prisdialogen Prisdialogen är ett branschsamarbete för prövning av prisändring på fjärrvärme. Modellen har tagits fram av Riksbyggen, SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag och Svensk Fjärrvärme. Syftet är att stärka kundens ställning, att åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme samt att bidra till ett ökat förtroende för fjärrvärmeleverantörernas prissättning. Läs mer på Detta lokala samrådsunderlag utgör årlig ansökan om förlängt medlemskap i Prisdialogen. Dialogen sker vid flera samrådsmöten, där kunden får lämna synpunkter och därmed får möjlighet att påverka utformningen av prisändringsmodellen. Syftet är att du som kund ska få insikt i hur ditt fjärrvärmepris sätts och vilka faktorer som påverkar en prisändring. Steget avslutas med att din leverantör vid ett sista samrådsmöte presenterar sin slutliga modell. Det sista mötet dokumenteras i ett samrådsprotokoll där eventuella kundsynpunkter framgår. Det är leverantören som skriver protokollet och kundrepresentanten justerar. Leverantören skickar sedan in sin inträdesansökan till Prisdialogens kansli tillsammans med protokollet och sin prisändringsmodell som innehåller prisförändring för kommande år samt prognos för de kommande två åren. Om kundrepresentanterna, inte har synpunkter på leverantörs prisändringsmodell kommer Prisdialogens kansli rekommendera styrelsen att bevilja din leverantör inträde i Prisdialogen. Om det däremot finns synpunkter som kansliet bedömer som relevanta skickar kansliet tillbaka ärendet för ett ytterligare samråd mellan leverantör och kundrepresentanterna. Här kan kundrepresentanterna begära att leverantören tillmötesgår synpunkterna eller bemöter dem med en godtagbar motivering. Om synpunkterna fortfarande kvarstår efter ett sista samråd och styrelsen bedömer att de är relevanta och inte bemötta på ett godtagbart nekas inträde i Prisdialogen leverantör. Oberoende av utfall i Prisdialogen gäller fortfarande fjärrvärmelagen. Där varje enskild fjärrvärmekund har du möjlighet att begära förhandling, inom tre veckor från det att du fått besked om det nya priset. Om kunden och fjärrvärmeföretaget efter förhandlingen inte är överens kan kunden ansöka om medling hos Fjärrvärmenämnden. 12

13 Kunddialog Kunddialogen läggs upp enligt partsöverenskommelsen Prisdialogen: Bilagor 1) Prisområde 1-Falun 2) Prisområde 2- småskalig 3) Normal prislista ) Samrådsprotokoll 13

14 Bilaga 1-Prisområde 1-Falun Prisets Komponenter 2014 infördes en ny prismodell för fjärrvärme för leveranser till Företag, Industrier, handel, kontor etc. vilken beskrivs enligt följande: Det pris du som näringsidkare betalar har dessa delar: Energiavgift -säsongsanpassat Effektavgift -Uppmätt Distributionsavgift-flöde -Uppmätt flöde Energiavgift: Det kostar olika att producera fjärrvärmen olika tider på året. Vintertid med hög förbrukning sker vår dyraste produktion med förädlade trädbränslen och ibland olja och gasol. Sommartid med låg förbrukning räcker den billiga kraftvärmen från Västermalmsverket, som är spillvärmen från elproduktion, och då kostar det mindre att producera fjärrvärme. Detta ska kunden kunna tjäna på. Vi sätter därför energipriset efter en rättvis princip, där priset återspeglar vad det kostar att producera den värme man använder efter avdrag från den elintäkt vi får när vi producerar fjärrvärme i kraftvärmeverken. Priset är olika för dessa perioder på året: - Vinterpris: december mars - Vår/höstpris: april maj, oktober-november - Sommarpris: juni september Effektavgift: Fjärrvärmesystemets kostnader beror också mycket starkt på toppbelastningarna. Situationen en kall vinterdag, när nästan alla kunder behöver som mest värme, är den som bestämmer hur mycket produktionsanläggningar och hur stora ledningar som måste byggas och finnas. Därför är det rättvist att det pris kunden betalar också har en komponent beroende av det högsta värmeuttaget som kunden begär. Denna priskomponent styrs av mängden värme som köps under det dygn på året när det förbrukas som mest. 14

15 Distributionsavgift eller flödesavgift: Distributionsavgiften utgår för den mängd fjärrvärmevatten som genomströmmar värmemätaren. Fjärrvärmen, som värmer upp fastighetens vatten via fjärrvärmecentralen, bör tas vara på effektivt genom att kylas ned så mycket som möjligt innan det går vidare i returledningen. För hög temperatur på returvattnet innebär att det pumpas runt onödiga mängder vatten i fjärrvärmesystemet och att fjärrvärmeproduktionen får sämre effektivitet. Genomsnittligt för en företagskund är energidelen 50 % av det totala fjärrvärmepris man betalar, medan effektdelen är 39 % och distributionsdelen (flöde) 11%. Under den kalla delen av året är alltså 77 % av fjärrvärmepriset helt rörligt. Den resterande delen Effektavgift justeras 1 april varje år beroende på den maximala effektförbrukningen under vinterperiodden december-mars. Sammantaget gör detta att energibesparingar ger sänkta fjärrvärmekostnader utan eftersläpning. Tillval Bra Miljöval märkt fjärrvärme Bra Miljöval är ett frivilligt tillval till våra ordinarie fjärrvärmeavtal. Värme märkt med Bra Miljöval garanterar bland annat att värmen kommer från förnybara bränslen (i vårt fall från biobränslen), att bränslet inte är hämtat från skyddsvärd skog, att bränslet kommer från skogsägare som bedriver ett hållbart skogsbruk och att det inte har gått åt en massa fossil energi på vägen från skog till element (till exempel vid avverkning, transporter och i produktionsprocessen). Vi blir reviderade av en extern part varje år då det kontrolleras att vi följer alla Naturskyddsföreningens krav. För Bra Miljövals märkt fjärrvärme tillkommer ett tillägg på energiavgiften. Pristak Totala kostnaden för effekt-, energi- och distributionsdel del är under året 2015 maximerad till 95,6 öre/kwh vilket motsvarar 95 % av kostnaden för att använda vattenburen elpannan. Leveranser till småhus 90 % av kunderna är småhuskunder, men leveranser till småhus står bara för ca 10 % av totala energileveranserna. Vilket gör att för leveranser till småhus (en eller två bostäder enligt fastighetstaxering), används en förenklad prismodell med färre komponenter. Som tillval har kunden även möjlighet att välja andra prismodeller. Målsättningen är en prismodell som för kunden är enkel att förstå och påverka, därigenom öka fjärrvärmenskonkurrenskraft på värmemarknaden. Fjärrvärmens kostnader Summan av de priskomponenter som kunder betalar behöver täcka kostnader för att kunna leverera en säker och miljövänlig värme och ge en skälig vinst, vilket kallas för kostnadsbaserad prissättning. Dock är målet att fjärrvärmen alltid skall var minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Förändringar av skatter och avgifter som ej var kända vid tidpunkt för vår överenskommelse och samråd kommer att kompenseras för genom ändring av fjärrvärmepriset. Allmänna avtalsvillkor gäller. 15

16 Verksamheten som sådan innebär risktagande främst i form av pris- och volymrisker och är i utfall väderberoende. Vinsten kan vara både högre och lägre enskilda år, beroende på framför allt väder och priset på elmarknaden. Vinsten används dels till att konsolidera verksamheten d.v.s. avbetalningar av skulder för att långsiktigt kunna hålla attraktiva priser. Den andra delen av resultatet används för koncernbidrag och utdelning till ägaren, Falu kommun. Under den senaste 5-årsperioden har utdelningen till ägaren varit ca 25 % av resultatet i fjärrvärmeverksamheten. Hade någon annan ägt Falu Energi & Vatten AB hade dessa pengar lämnat kommunen. Kostnaders sammansättning och utveckling Bedömd kostnadsutveckling exkl. mervärdeskatt från senaste prisjusteringen. 1 januari 2014 justerades prismodellen för fjärrvärme. Övergången till ny prismodell var i utgångsläget intäktsneutral, vilket innebär att ingen justering för ökade/minskade kostnader genomfördes inför Vilket innebär att kostnadsutvecklingen för perioden till är grunden för prissättningen. Att vintern som passerat ( ) har varit varmare än ett normalår har nog inte undgått någon. Sedan vi började med fjärrvärme 1984 har vi ur ett uppvärmningshänseende inte haft en mildare vinter samtidigt inte utan någon period med riktigt låga temperaturer. Utetemperaturen, i kombination med vår nya modell för effektomräkning, påverkar kostnaden för fjärrvärme från och med 1 april 2014 till 31 mars Vid effektjustering 1 april innebär det en sänkning av effekterna med hela 14 %, vilket innebär ca 8 mkr exkl. mervärdeskatt i minskade intäkter. Bränsle (rörlig kostnad) Detta avser våra inköp av alla bränslen inkl. skatter, driftmedia (vatten, sand etc.) vi använder främst biobränslen men även en liten del olja och gasol samt driftel. Sedan har oförädlade biobränslen sjunkit med -11 kr/mwh vilket påverkar fjärrvärmepris med -0,9 öre/kwh. Prognosen inför 2015 är fortsatt sjunkande priser från 2013 årsnivå och den totala bedömningen är påverka på priset ca -1,8 öre/kwh. För perioden är bedömningen att priset återgår till 2013 årsnivå. Sedan har förädlade biobränsle (pellets) stigit med + 7 kr/mwh, vilket påverkar fjärrvärmepriset med +/- 0 öre/kwh. Prognosen under 2015 är oförändrade priser från 2013 årsnivå och den totala bedömningen är påverka på priset är +/- 0 öre/kwh. För perioden är bedömningen att priset stiger något från 2013 årsnivå. Sedan prisjustering har gasol priset varierat mellan +15 % och -20 %. En samladbedömning är priset 2015 är oförändrad från 2013 årsnivå och bedöms påverka priset med +/- 0 öre/kwh. Sedan prisjustering har olja sjunkit med -0,5 %. Under perioden har priset varierat med +1 % och -4 %. En samladbedömning är priset 2015 är oförändrad från

17 årsnivå och bedöms påverka priset med +/- 0 öre/kwh. I oktober 2014 planeras förbindelsledningen mellan Falun och Borlänge tas i drift. Detta påverkar bränslekostnaden positivt. Förenklat innebär sammarbetet att den produktion i Falun/Borlänge som har lägst produktionskostnad alltid utnyttjas maximalt. Vilket preliminärt innebär under sommartid kommer industriellspillvärme och avfallsbaserad kraftvärme att transiteras från Borlänge till Falun. Under vår och höst kommer biobränslebaserad kraftvärme att transiteras från Falun till Borlänge. Som i sin tur innebär att bränslekostnaden i Faluns fjärrvärmenät kommer sjunka under vår, sommar och höst. För 2015 är prognosen att detta i snitt sänker produktionskostnaden med ca 1,5 öre/kwh, där störst effekt nås under vår, sommar och höst. Potentialen i transiteringledingen är stor och för perioden bedöms effekten att öka. Elintäkt(rörlig kostnad) Våra två kraftvärmeverk producerar samtidig elproduktion, s.k. kraftvärmeproduktion. Den fysiska elhandeln ger en intäkt som krediteras fjärrvärmepriset. För varje förbrukad MWh fjärrvärme säljs ca 180 kwh el. Framtida elproduktion kan vid behov prissäkras genom finansiell handel, men ofta sammanfaller höga elpris med kall väderlek och behov av dyra spetsbränslen. Eventuell prissäkring hanteras utanför fjärrvärmeverksamheten. Vid prissättning utgår vi från en samlad bedömning av framtida terminspriser på både kort och lång sikt och tidigare fysisk handel. Sedan 2013 års prisnivå bedöms det årliga snittpriset sjunka ytterligare med -5,3 öre/kwh under Vilket bedöms påverka priset med +1,1 öre/kwh. För perioden bedöms priset som oförändrat mot prognosen Styrmedel och skatter (rörlig kostnad) Här redovisas kostnader för särskilda styrmedel och skatter. Posten kan vara både en kostnad och intäkt. Elcertifikat sjönk kraftigt under , till rekord låga nivåer. Prognosen är fortsatt låga priser bedömningen är att detta påverkar priset med i 2013 års nivå. Vilket bedöms påverka priset med +/- 0 öre/kwh. För perioden är tron stigande priser p.g.a. Energimyndighetens förslag att justera kvotplikten. 17

18 Vid Prisdialogen inför 2013 antogs en fri tilldelning av utsläppsrätter för perioden för produkten fjärrvärme påverkar det priset, vid fri tilldelning, med -2,8 öre/kwh. Under 2013 togs beslut för reducerad tilldelning av Naturvårdsverket. Marknaden för utsläppshandel är mycket instabil och extremt svår att förutse. Med detta som bakgrund halveras värdet av utsläppsrätter d.v.s. detta påverkar priset med +1,4 öre/kwh Energiskatt, uppräknad med KPI, påverkar priset med +0,1 öre/kwh (justerades inte inför 2014). Från 2015 förändras avdragsrätten för tillverkande industri från dagens 70 % till 50 %. Detta innebär att för leveranser till tillverkande industri minskas avdraget från dagens 4 öre/kwh till 3 öre/kwh. Drift & underhåll och administration (fastkostnad) Under 24 månader (feb 2012-feb 2014) har AKI ändrat med 7 % d.v.s. i snitt 3,5 % år. Vilket innebär en kostnadsökning med ca 2,1 mkr/år. För perioden bedöms arbetskraftskostnaden ligga något över KPI d.v.s. ca +2,5 % år. Kapitalkostnad (fast kostnad) Här redovisas räntekostnader, avskrivningar och kostnader för leasing. Medel bindningstiden för våra krediter idag 3,9 år (4,5 år), snitträntan är 3,21 % (3,6 %) Snitträntan sjönk med ca 0,4 %. i enlighet med prognosen i Prisdialogen inför 2014 års prissättning. För perioden bedöms ränteläget oförändrat eller något stigande i slutet av perioden. Kapitalkostnaden ökar för perioden under främst till följd av investering i en transiteringsledning mellan Falun och Borlänge, som för 2015 innebär en kostnadsökning med 4,7 mkr/år Adm. Övrigt Kapitalkostn ad Drift & Underhåll Bränsle Elintäkt Skatter & Styrmedel 18

19 Prognos Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Värmeförsäljning (GWh) 297,0 305,0 310,0 315,0 315,0 Uppvärmning mot normalår 90% 94% 95% 95% 95% 0,0% 1,9% 1,0% 1,5% Pris Fjärrvärme enligt typhus 60,2 60,6 61,7 62,3 63,3 Snittintäkt (öre/kwh) 63,1 60,4 61,6 62,2 63,1 Pris elintäkt (öre/kwh) 34,1 36,7 28,8 28,4 28,4 Intäkt (kkr) Försäljning värme & Kyla Övrigt Summa Kostnader (kkr) Bränslekostnad Bränsle Elintäkt Skatter & Styrmedel Drift & Underhåll Kapitalkostnad Adm Övrigt Summa Summa exkl. kreditering el och styrmedel Resultat (kkr) Koncernbidrag (kkr) Investering (kkr) Kassaflöde (kkr) Totalt Kapital (kkr) Resurseffektivitet 0,07 0,07 0,07 0,08 0,08 Klimatpåverkan g CO 2ekv /kwh Resurseffektivitet vid förändring -0,30-0,30-0,30-0,30-0,30 Klimatpåverkan vid förändring g CO 2ekv /kwh Summering Sedan justeringen av intäktsnivån är den: Rörliga kostnadspåverkan efter effektiviseringskrav ca -0,76 öre/kwh Fasta kostnadspåverkan ca 1,8 mkr/år efter effektiviseringskrav d.v.s. ca + 0,57 öre/kwh. Kapitalkostnad påverkan ca 4,7 mkr/år d.v.s ca +1,57 öre/kwh Prognos miljövärdering 2015: 20 g/kwh CO 2ekv och primärenergifaktor 0,08 19

20 Bedömd prisjusteringen inför 2015 Intäktsnivån för fjärrvärmepriset justerades inte inför Fjärrvärmen är under stor press mot alternativen på värmemarknaden. Fjärrvärmen skall fortsätta vara prisvärdast på värmemarknaden och det finns just nu inget som talar för stora förändringar av marknadspriser för el. Prismodellen har förändrats för att skapa ett incitament för kunden skall kunna effektivisera sin fjärrvärmeanvändning, samtidigt som vi kopplar ihop oss med Borlänge för att effektivisera produktionen ytterligare. Prissättningen av Fjärvärme skall vara långsiktig och stabil, detta gör att en samlad bedömning att det finns skäl att justera fjärrvärmepriset efter kostnadsförändringarana inför Detta innebär att för leveranser till Företag, Industrier, handel, kontor etc. justeras: Fastavgifter och effektavgifter justeras med ca +8,6 % Energiavgift justeras, sommar -10 kr/mwh, vår/höst -9 kr/mwh och vinter med -7 kr/mwh, vilket i snitt -8 kr/mwh Flödesavgiften lämnas oförändrad. Detta innebär en prisjustering med i snitt: +1,9 %. För leveranser till småhus innebär det att priset justeras med i snitt +1,9 %. 20

21 Kontrollpunkt Är fjärrvärmepriset efter prisjusteringen prisvärdast på värmemarknaden? Nej varken eller Ja Alternativ kostnadskalkyl och miljövärdering. Kalkylen ger en fingervisning om alternativkostnaden och miljövärdering av alternativet. Det går inte att göra en allmängiltig jämförelse eftersom varje kund har unika förutsättningar och möjligheter vad gäller alternativ värme. Det är alltid en samlad bedömning om fjärrvärmen är konkurrenskraftig som ligger till grund för prissättning. Alternativ kostnadskalkyl med bergvärmepump för flerbostadshus av Nils Holgerssonundersökningens typbyggnad, med årsförbrukning 193 MWh/år räknat på 80 % värme och 20 % tappvarmvatten med boarea 1000 m 2, med 15 lägenheter (67 m 2 i snitt), årsflöde m 3. Nyinvestering av respektive anläggning räknat med ett annuitetslån med avskrivning på 15 år. För alternativ är elpriset inkl. aktuella nätpriser, avgifter och skatter. Fast pris är beräknat efter respektive uttag. Värmepump använder elpatroner för spetseffekt. Jämförelse av bergvärmealternativ för Nils Holgersson-fastigheten Värmepumpens effekttäckning: 65 % Värmepumpens energitäckning: 97 % Antal värmepumpar: Två stycken á 30 kw vardera med COP 3,3 Spetsvärme värmesystem: Elpanna 42 kw Spetsvärme varmvatten: Elpatron 6 kw Ackumulatorvolym: 2000 liter Antal bergbrunnar/aktivt: 6 x 190 meter / 1140 meter Investering: SEK :- 21

22 Fastställande av Alternativkostnad (AK): EP värme= Elpris vid drift av värmepump (SEK/MWh) VF = Förbrukning värme =193 MWh VF vp=energi från Värmpump = 97% av 193 = 187 MWh VF spets=energi från spets = VF - VF vp = = 6 MWh FN = Fast nätavgift = Enligt Falu Elnäts taxa med en eleffekt av 48 kw = :- SEK/år DK = Differens årlig teknikspecifik kapitalkostnad mellan eget alternativ och fjärrvärme DU = Differens årlig systemspecifik drift & underhåll mellan eget alternativ och fjärrvärme Värmefaktor vid värmepumpsdrift = 3,3 FASTSTÄLLANDE AV ELPRIS FÖR DRIFT AV VÄRMEPUMP (EPVÄRME) Rörlig nätavgift = Enligt Falu Elnäts rörliga nätpris Rörlig Energiavgift = Enligt SCB 1-årsavtal medel elhandelspris för näringsverksamhet inkl. samtliga avgifter och skatter. = 728 SEK/MWh FASTSTÄLLANDE AV DIFFERENS I ÅRLIG TEKNIKSPECIFIK KAPITALKOSTNAD(DK) Kapitalkostnaden beräknas enligt annuitetsmetoden med räntan 4 % och kalkyltiden 15 år. Annuitetsfaktor 0,090. ( ) INV VP = Teknikspecifik investering i egen värmepumpsanläggning INV fjärrvärme= Teknikspecifik investering i UC fjärrvärme, SEK :- INV VP INV Fjärrvärme= = SEK :- SEK = :- SEK/år FASTSTÄLLANDE AV DIFFERENS I ÅRLIG SYSTEMSPECIFIK DRIFT & UNDERHÅLLSKOSTNAD(DU) DU KM = Årlig systemspecifik drift och underhållskostnad för egen värmepumpsanläggning. DU KM är bestämd till 7 000:- SEK/år enligt dokumenterade erfarenhetsvärden. DU FK = Årlig systemspecifik drift och underhållskostnad för fjärrvärmeanläggning. är bestämd till 1 000:- SEK/år enligt dokumenterade erfarenhetsvärden. = 6 000:- SEK 22

23 Alternativ kostnad och miljövärdering: = :- SEK/år Resurseffektivitet: 0,62 och Klimatpåverkan: 74 g CO 2ekv /kwh Fjärrvärmekostnad 2015: Resurseffektivitet: 0,07 och Klimatpåverkan: 20 g CO 2ekv /kwh :- SEK/år 23

24 Bilaga 2-Prisområde 2-Småskalig (Bjursås, Grycksbo och Svärdsjö) Prisets Komponenter Kategoritalsmetoden enligt prisbilaga 3. Energiavgift inkl. Distributionsavgiften: I dessa mindre anläggningar produceras ca 95 % av all energi med samma produktionssätt. Därför har vi f.n. ett energipris året runt. Effektavgift: Ansluten effekt E kw, som bestäms enligt kategoritalsmetod. De två senaste årens energiförbrukning normalårskorrigeras och medelvärdet av dessa divideras med kategoritalet som är h för flerbostadshus och h för övriga. Ansluten effekt E justeras per 1 januari varje år, om den avviker mer än +/- 5 % från gällande ansluten effekt. Normalårskorrigeringen sker i tre steg: 1. Dra bort den del av energiförbrukningen som inte påverkas av utetemperaturen från årets totala energiförbrukning fn. 20 % 2. Den del av årsförbrukningen som påverkas av utetemperaturen korrigeras med SMHI Graddagar, d.v.s. fn. 80 % 3. Vi lägger återigen till den energiförbrukning som inte påverkas av vädret. Resultatet av beräkningen blir en energiförbrukning som går att jämföra med förbrukningen ett normalår. Pristak Totala kostnaden för effekt-, energi- och distributionsdel del är under året 2014 maximerad till 95,6 öre/kwh vilket motsvarar 95 % av kostnaden för att använda vattenburen elpannan. 24

25 Fjärrvärmens kostnader Summan av de priskomponenter som kunder betalar behöver täcka kostnader för att kunna leverera en säker och miljövänlig värme och ge en skälig vinst, vilket kallas för kostnadsbaserad prissättning. Dock är målet att fjärrvärmen alltid skall var minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Förändringar av skatter och avgifter som ej var kända vid tidpunkt för vår överenskommelse och samråd kommer att kompenseras för genom ändring av fjärrvärmepriset. Allmänna avtalsvillkor gäller. Verksamheten som sådan innebär risktagande främst i form av pris- och volymrisker och är i utfall väderberoende. Vinsten kan vara både högre och lägre enskilda år, beroende på framför allt väder och priset på elmarknaden. Vinsten används dels till att konsolidera verksamheten d.v.s. avbetalningar av skulder för att långsiktigt kunna hålla attraktiva priser. Den andra delen av resultatet används för koncernbidrag och utdelning till ägaren, Falu kommun. Under den senaste 5-årsperioden har utdelningen till ägaren varit ca 25 % av resultatet i fjärrvärmeverksamheten. Hade någon annan ägt Falu Energi & Vatten AB hade dessa pengar lämnat kommunen. Kostnaders sammansättning och utveckling Bedömd kostnadsutveckling exkl. mervärdeskatt från senaste prisjusteringen. Vilket innebär att kostnadsutvecklingen för perioden till är grunden för prissättningen. Bränsle (rörlig kostnad) Detta avser våra inköp av alla bränslen inkl. skatter, driftmedia (vatten, sand etc.). Vi använder främst förädlade biobränslen men även en liten del olja samt drittel. Sedan har förädlade biobränsle (pellets) stigit med + 7 kr/mwh, vilket påverkar fjärrvärmepriset med -0,8 öre/kwh Prognosen under 2015 är oförändrade priser från 2013 årsnivå och den totala bedömningen är påverka på priset är +/-0 öre/kwh. För perioden är bedömningen att priset stiger något från 2013 årsnivå. Sedan prisjustering har olja sjunkit med -0,5 %. Under perioden har priset varierat med +1 % och -4 %. En samladbedömning är priset 2015 är oförändrad från 2013 årsnivå och bedöms påverka priset med +/- 0 öre/kwh. Styrmedel och skatter (rörlig kostnad) Här redovisas kostnader för särskilda styrmedel och skatter. Energiskatt uppräknas med KPI och påverkar priset med 0,1 öre/kwh. 25

26 Drift & underhåll och administration (fastkostnad) Under 24 månader (feb 2012-feb 2014) har AKI ändrat med 7 % d.v.s. i snitt 3,5 % år. För perioden bedöms arbetskraftskostnaden ligga något över KPI d.v.s. ca +2,5 % år. Kapitalkostnad (fast kostnad) Här redovisas räntekostnader, avskrivningar och kostnader för leasing. Medel bindningstiden för våra krediter idag 3,9 år (4,5 år), snitträntan är 3,21 % (3,6 %) Snitträntan sjönk med ca 0,4 %. i enlighet med prognosen i Prisdialogen inför 2014 års prissättning. För perioden bedöms ränteläget oförändrat eller något stigande i slutet av perioden. Bränsle Drift & Underhåll Kapitalkostnad Adm. 26

27 Prognos Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Värmeförsäljning (GWh) 14,4 14,4 14,5 14,5 14,5 Uppvärmning mot normalår 90% 94% 95% 95% 95% 0,0% 1,5% 1,0% 1,5% Pris Fjärrvärme enligt typhus 68,7 68,7 69,7 70,4 71,5 Snittintäkt (öre/kwh) 67,5 67,5 68,5 69,2 70,2 Pris elintäkt (öre/kwh) Intäkt (kkr) Försäljning värme & Kyla Övrigt Summa Kostnader (kkr) Bränslekostnad Bränsle Elintäkt Skatter & Styrmedel Drift & Underhåll Kapitalkostnad Adm Övrigt Summa Summa exkl. kreditering el och styrmedel Resultat (kkr) Koncernbidrag (kkr) Investering (kkr) Kassaflöde (kkr) Totalt Kapital (kkr) Resurseffektivitet 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 Klimatpåverkan g CO 2ekv /kwh Resurseffektivitet vid förändring 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 Klimatpåverkan vid förändring g CO 2ekv /kwh Summering Sedan justeringen av intäktsnivån är den: Rörliga kostnadspåverkan efter effektiviseringskrav ca +0,1 öre/kwh Fasta kostnadspåverkan efter effektiviseringskrav ca 40 kkr/år d.v.s. ca + 1,1 öre/kwh. Kapitalkostnad oförändrad Prognos miljövärdering 2015: 22 g/kwh CO2ekv och primärenergifaktor 0,13 27

28 Bedömd prisjusteringen inför 2015 Intäktsnivån för fjärrvärmepriset justerades inte inför Fjärrvärmen är under stor press mot alternativen på värmemarknaden. Fjärrvärmen skall fortsätta vara prisvärdast på värmemarknaden och det finns just nu inget som talar för stora förändringar av marknadspriser för el. Prissättningen av Fjärvärme skall vara långsiktig och stabil, detta gör att en samlad bedömning att det finns skäl att justera fjärrvärmepriset efter kostnadsförändringarana inför Detta innebär för leveranser till Företag, Industrier, handel, kontor etc. justeras: Fastavgifter och effektavgifter justeras med ca +3,8 % Energiavgift lämnas oförändrad. Detta innebär en prisjustering med i snitt: +1,5 %. För leveranser till småhus justeras priset med i snitt: +1,5 %. Pristaket justeras från 99,8 öre/kwh till 95,6 öre/kwh 28

29 Kontrollpunkt Är fjärrvärmepriset efter prisjusteringen prisvärdast på värmemarknaden? Nej varken eller Ja Alternativ kostnadskalkyl och miljövärdering. Kalkylen ger en fingervisning om alternativkostnaden och miljövärdering av alternativet. Det går inte att göra en allmängiltig jämförelse eftersom varje kund har unika förutsättningar och möjligheter vad gäller alternativ värme. Det är alltid en samlad bedömning om fjärrvärmen är konkurrenskraftig som ligger till grund för prissättning. Alternativ kostnadskalkyl med bergvärmepump för flerbostadshus av Nils Holgerssonundersökningens typbyggnad, med årsförbrukning 193 MWh/år räknat på 80 % värme och 20 % tappvarmvatten med boarea 1000 m 2, med 15 lägenheter (67 m 2 i snitt), årsflöde m 3. Nyinvestering av respektive anläggning räknat med ett annuitetslån med avskrivning på 15 år. För alternativ är elpriset inkl. aktuella nätpriser, avgifter och skatter. Fast pris är beräknat efter respektive uttag. Värmepump använder elpatroner för spetseffekt. Jämförelse av bergvärmealternativ för Nils Holgersson-fastigheten Värmepumpens effekttäckning: 65 % Värmepumpens energitäckning: 97 % Antal värmepumpar: Två stycken á 30 kw vardera med COP 3,3 Spetsvärme värmesystem: Elpanna 42 kw Spetsvärme varmvatten: Elpatron 6 kw Ackumulatorvolym: 2000 liter Antal bergbrunnar/aktivt: 6 x 190 meter / 1140 meter Investering: SEK :- Fastställande av Alternativkostnad (AK): EP värme= Elpris vid drift av värmepump (SEK/MWh) VF = Förbrukning värme =193 MWh VF vp=energi från Värmpump = 97% av 193 = 187 MWh VF spets=energi från spets = VF - VF vp = = 6 MWh FN = Fast nätavgift = Enligt Falu Elnäts taxa med en eleffekt av 48 kw = :- SEK/år DK = Differens årlig teknikspecifik kapitalkostnad mellan eget alternativ och fjärrvärme DU = Differens årlig systemspecifik drift & underhåll mellan eget alternativ och fjärrvärme Värmefaktor vid värmepumpsdrift = 3,3 29

30 FASTSTÄLLANDE AV ELPRIS FÖR DRIFT AV VÄRMEPUMP (EPVÄRME) Rörlig nätavgift = Enligt Falu Elnäts rörliga nätpris Rörlig Energiavgift = Enligt SCB 1-årsavtal medel elhandelspris för näringsverksamhet inkl. samtliga avgifter och skatter. = 728 SEK/MWh FASTSTÄLLANDE AV DIFFERENS I ÅRLIG TEKNIKSPECIFIK KAPITALKOSTNAD(DK) Kapitalkostnaden beräknas enligt annuitetsmetoden med räntan 4 % och kalkyltiden 15 år. Annuitetsfaktor 0,090. ( ) INV VP = Teknikspecifik investering i egen värmepumpsanläggning INV fjärrvärme= Teknikspecifik investering i UC fjärrvärme, SEK :- INV VP INV Fjärrvärme= = SEK :- SEK = :- SEK/år FASTSTÄLLANDE AV DIFFERENS I ÅRLIG SYSTEMSPECIFIK DRIFT & UNDERHÅLLSKOSTNAD(DU) DU KM = Årlig systemspecifik drift och underhållskostnad för egen värmepumpsanläggning. DU KM är bestämd till 7 000:- SEK/år enligt dokumenterade erfarenhetsvärden. DU FK = Årlig systemspecifik drift och underhållskostnad för fjärrvärmeanläggning. är bestämd till 1 000:- SEK/år enligt dokumenterade erfarenhetsvärden. = 6 000:- SEK Alternativ kostnad och miljövärdering: Resurseffektivitet: 0,62 och Klimatpåverkan: 74 g CO 2ekv /kwh = :- SEK/år Fjärrvärmekostnad 2015: Resurseffektivitet: 0,1 och Klimatpåverkan: 25 g CO 2ekv /kwh :- SEK/år 30

31 Bilaga 3-Normalprislista 2015 FALUN, Fjärrvärmepriser 2015 (Företag, flerbostadshus, industri, handel, kontor mm) Leveransgräns Till och med avstängningsventil innanför grundmur. Vi följer allmänna avtalsvillkor för leverans av fjärrvärme till näringsverksamhet utfärdade av Svenska Fjärrvärme i samarbete med kundorganisationer. Falu Energi & Vatten är medlem i Prisdialogen, en väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar sina priser. Därför har Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme tillsammans tagit fram Prisdialogen mellan kunder och fjärrvärmeföretag. Syftet är att stärka kundens ställning, att åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme samt att bidra till ett ökat förtroende för vår prissättning. Lagstadgad mervärdesskatt tillkommer på samtliga priser. Prisets Komponenter Årskostnaderna består av en effektdel, en energidel och en flödesdel. Det pris du som näringsidkare betalar har dessa delar: Energiavgift -säsongsanpassat Effektavgift -Uppmätt Distributionsavgift -Uppmätt flöde 31