Prisändringsmodell för Fjärrvärme gällande Falu Energi & Vatten AB

Transkript

1 Prisändringsmodell för Fjärrvärme gällande Falu Energi & Vatten AB Falu Energi & Vatten vill behålla och stärka det förtroende vi har hos våra kunder. Fjärrvärmens pris ska vara konkurrenskraftigt, och ska sättas i dialog med kunderna. I detta dokument redovisar vi hur priset av Fjärrvärme som används i Näringsverksamhet sätts. Falu Energi & Vatten AB redogör härmed för följande långsiktiga prisändringsmodell gällande normalprislista med en tidshorisont på 10 år samt avger ett prislöfte för år 2013 och en prisindikation för 2014 och Prispolicy - Långsiktig prisändringsmodell för fjärrvärme Vi använder oss av kostnadsbaserad prissättning, vilket innebär att kunden betalar de kostnader som vi har för att kunna leverera en säker och miljövänlig värme. Till detta kommer en skälig vinst. Vi ska ständigt jobba med att effektivisera och pressa våra kostnader så att priset kan bli så lågt som möjligt. Vi sätter inte priset utifrån kundens alternativkostnad, dock är målet att fjärrvärmen alltid ska var minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Detta innebär: Vi använder i första hand kostnadsbaserad prissättning, där förutom försäljning av värme och kyla även den el vi producerar i kraftvärmeverken ingår som en komponent. Vår fjärrvärme är indelade i två prisområden som särredovisas var för sig. Prisområde 1 som gäller Falun respektive prisområde 2 som gäller småskalig fjärrvärme i Bjursås, Grycksbo och Svärdsjö. Våra prismodeller ska så långt som möjligt spegla kostnaderna i energisystemet och vara konstruerad så att kunden får ett starkt incitament att effektivisera sin primärenergianvändning. Det ska tydligt framgå i vår normalprislista vilken kostnad som avser distribution och reservkapacitet för produktion av fjärrvärme. Normalprislistan ska också innehålla ett takpris. Vi anser att ca 5 % på totala kapitalet (eget kapital och skulder inkl. leasing) över en längre period är skälig vinst, vilket inte avviker i lönsamhet jämfört med t.ex. bostadsbolag, som har liknande förhållanden när det gäller långsiktiga investeringar. Vinsten kan vara både högre och lägre enskilda år. Vi ska ständigt effektivisera oss. Därför ska maximalt 95 % av den allmänna kostnadsutvecklingen i form av index, marknadspriser etc. justera priset för fjärrvärme. Vi ska kunna erbjuda Bra Miljövalsmärkt fjärrvärme.

2 Vår Fjärrvärme ska vara minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Men prisvärd menar vi att jämförbar uppvärmningskostnad med samma globala miljöbelastning inkl. kapitalkostnad, reinvesteringskostnad och drift och underhåll under hela fastighetens livslängd (LCC). Vi ska årligen redovisa en klimatvärdering av vår fjärrvärme. Låg klimatpåverkan är en självklarhet. Målsättningen är en total klimatpåverkan lägre än 25 g/kwh CO 2ekv, vilket motsvarar att mindre än 3 % av fjärrvärmen har använt fossila bränslen inkl. transport, förädling etc. D.v.s. från källa till element. Primärenergifaktorn ska vara lägre än 0,3. Varje ny fjärrvärmekund ska vara lönsam att ansluta till Fjärrvärmenäten. En anslutningsavgift till fjärrvärmenätet beräknas individuellt för varje enskilt tillfälle. Beräkningen utgår från faktisk kostnad för indragning av fjärrvärme med avdrag för prognoserad framtida Energiförbruknings täckningsbidrag. Beräkningen sker enligt nuvärdesmetoden. Åtagande om prisändringar Sammanfattande åtagande för prisförändringar bilaga 1 för prisområde 1 (Falun) och bilaga 2 (småskalig). Pris för år 2013 För prisområde 1 (Falun) justeras det genomsnittliga priset för fjärrvärme med +2,5 % från 2012 till 2013 och Prisområde 2 (småskalig) justeras det genomsnittliga priset för fjärrvärme med +1,5 % från 2012 till Förändringen fördelas lika mellan basavgiften, energiavgift medan flödesavgift lämnas oförändrad. Prislistor för 2013 redovisas enligt bilaga 3. Löfte för 2014 För prisområde 1 (Falun) är prognosen en justering av priset med +2,5 %, det genomsnittliga priset för fjärrvärme förändras med maximalt +5 % från 2013 till Detta sker i samband med övergång till en ny prismodell som redovisas i bilaga 1. Prisförändringen kommer att utfalla olika för olika kunder, beroende på deras individuella egenskaper vad gäller uttagsmönster över året, effektuttag, flöde etc. Vilket innebär att förändringen i prismodellen kan ge större högre förändringar av årskostanden än 5 %, men för kundkollektivet som helhet ska övergången av prismodell vara intäktneutral. För prisområde 2 (småskalig) är prognosen en justering av priset med +2,5%, det genomsnittliga priset för fjärrvärme förändras med maximalt +5 % från 2013 till 2014 Prognos 2015 Historiken visar att viktiga komponenter i kostnadsbilden kan skifta mycket mellan åren. Störst osäkerhet råder för närvarande kring bränslepris och pris på el. Baserat på de förutsättningar som för närvarande går att överblicka, bedömer vi att det genomsnittliga priset för fjärrvärme kommer att behöva höjas med 2 % från 2014 till 2015.

3 Fjärrvärmepris i Falun jämfört med andra i Sverige En jämförelse hämtas från den årliga Nils Holgersson-undersökningen. Fjärrvärmens konkurrenskraft Vår fjärrvärme ska vara prisvärd i jämförelse med de alternativ som kan finnas för en kund som idag köper fjärrvärme, eller som har fått möjlighet att ansluta. Det går inte att göra en allmängiltig jämförelse eftersom varje kund har unika förutsättningar och möjligheter vad gäller alternativ värme. Det är alltid en samlad bedömning om fjärrvärmen är konkurrenskraftig. Men för varje prisområde redovisas en alternativ kostnadskalkyl för flerbostadshus av Nils Holgersson-undersökningens typbyggnad, med årsförbrukning 193 MWh/år räknat på 80 % värme och 20 % tappvarmvatten med boarea 1000 m 2, med 15 lägenheter (67 m 2 i snitt), årsflöde 3860 m 3. Miljövärdering Beräkning och redovisning av miljövärdena görs enligt överenskommelsen i Värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme i ett bakåtblickande perspektiv, som bygger på statistik grundat på den energi som har använts under året. Men vi redovisar också i ett framåtblickande perspektiv, för nybyggnation/byte värmesystem/ energieffektivering. Parametrarna som redovisas är resurseffektivitet, klimatpåverkan och andel fossila bränslen.

4 Resurseffektivitet Mäts som använd primärenergi i förhållandetill den energi som levereras till kunden. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs, till exempel träd i skogen, vatten, vind, kol och olja. Klimatpåverkan Mäts som utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2 ekv ) från förbränning samt produktion och distribution av bränsle, i förhållande till den energi som levereras till kunden. Beräkningarna av Resurseffektivitet och Klimatpåverkan baseras på värden från Naturvårdverket och Miljöfaktaboken. Framtida utvecklingsprojekt avseende produktion och distribution Tillsammans med Borlänge Energi pågår ett förprojekt att koppla samman fjärrvärmenäten i Falun och Borlänge. Detta i samband med att den nya vattenledingen dras mellan städerna. En förstudie visar på att fjärrvärmeproduktionen vid en integration av fjärrvärmesystemen i Borlänge och Falun blir effektivare, och den ekonomiska effekten med lägre produktionskostnad genom att koppla samman fjärrvärmenäten i Falun och Borlänge, är betydande. Avgörande är om drift- och investeringskostnaderna av en förbindelseledning understiger produktionsnyttan som finns i både Falun och Borlänge. Klart beslutsunderlag planeras månadsskiftet september/oktober Under hösten 2012 kommer även ny produktion i Falun att utredas. Med modernare kraftvärmeteknik finns det större potential att utnyttja befintligt värmeunderlag för elgenerering. Om ekonomiska förutsättningar och god lönsamhet finns för projektet, kommer ny produktion vara på plats tidigast 2016.

5 Det pågår även en utredning om möjligheten att tillvara ta spillvärme från Grycksbo Paper till Grycksbos fjärrvärmenät. En ständig bearbetning av kunder görs för att förtäta befintligt fjärrvärmenät med nya kunder. Rekoprisprövning Denna lokala partsöverenskommelse utgör ansökan om inträde till Rekoprisprövning. Partsöverenskommelsen lämnas in till det nyupprättade Kansliet för Rekoprisprövning för beredning och prövas därefter av Styrelsen. Rekoprisprövning leds av en styrelse med ledamöter från huvudmännen. SABO och Riksbyggen tillsätter varsin ordinarie ledamot och varsin suppleant, liksom eventuellt tillkommande huvudmän. Svensk Fjärrvärme tillsätter lika många ordinarie ledamöter och lika många suppleanter som de övriga huvudmännen gör tillsammans. Styrelsen utser ordföranden inom sig. Ordförande väljs för två år. Årliga samråd om fjärrvärmepriset sker lokalt mellan parterna och i enlighet med denna överenskommelse varvid priset sätts. Kansliet informeras om utfallet av lokala samrådet. Om de lokala parterna inte kan nå en överenskommelse kan part pröva ärendet genom Kansliet för Rekoprisprövning. Kunddialog Kunddialogen läggs upp enligt partsöverenskommelsen Rekoprisändring: Inför en prisändring vid ett kommande årsskifte inleds lokala samråd i april. Den lokala överenskommelsen om prisändring bör vara klar senast i slutet av augusti. April/maj: Juni: Informationsmöte Information om prispolicy etc., prisändringen motiveras och kvantifieras. Samrådsmöte Fjärrvärmeleverantören bemöter eventuella synpunkter och sammanfattar dem till systemets kansli. Den lokala överenskommelsen är klar även om parterna är överens om att de inte är överens. Augusti/september: Lokal överenskommelse publiceras senast 1/9. 1 november: Ny prislista ska vara samtliga kunder tillhanda. 1 januari: Nytt pris gäller. Lokala samråd är gemensamma för Prisområde 1 (Falun) och Prisområde 2 (småskalig). Agenda för samrådsmötena presenteras i bilaga 4.

6 Bilagor 1) Prisområde 1-Falun 2) Prisområde 2- småskalig 3) Normal prislista ) Agenda för samrådsmöte 5) Samrådsprotokoll Falu Energi & Vatten AB avger härmed ovanstående prisändringsmodell med löftet till fjärrvärmekunderna. Falun Bengt Gustafsson, VD.. Ragnar Kroona, Styrelseordförande

7 Bilaga 1-Prisområde 1-Falun Prisets Komponenter För 2013 gäller fortsatt kategoritalsmetoden enligt prisbilaga införs en ny prismodell för fjärrvärme vilken beskrivs här. Det pris du som näringsidkare betalar har dessa delar: Energiavgift -säsongsanpassat Effektavgift -Uppmätt Distributionsavgift -Uppmätt flöde Energiavgift: Det kostar olika att producera fjärrvärmen olika tider på året. Vintertid med hög förbrukning sker vår dyraste produktion med förädlade trädbränslen och ibland olja och gasol. Sommartid med låg förbrukning räcker den billiga kraftvärmen från Västermalmsverket, som är spillvärmen från elproduktion, och då kostar det mindre att producera fjärrvärme. Detta ska kunden kunna tjäna på. Vi sätter därför energipriset efter en rättvis princip, där priset återspeglar vad det kostar att producera den värme man använder efter avdrag från den elintäkt vi får när vi producerar fjärrvärme i kraftvärmeverken. Priset är olika för dessa perioder på året: - Vinterpris: december mars - Vår/höstpris: april maj, oktober-november - Sommarpris: juni september Effektavgift: Fjärrvärmesystemets kostnader beror också mycket starkt på toppbelastningarna. Situationen en kall vinterdag, när nästan alla kunder behöver som mest värme, är den som bestämmer hur mycket produktionsanläggningar och hur stora ledningar som måste byggas och finnas. Därför är det rättvist att det pris kunden betalar också har en komponent beroende av det högsta värmeuttaget som kunden begär. Denna priskomponent styrs av mängden värme som köps under det dygn på året när det förbrukas som mest.

8 Distributionsavgift eller flödesavgift: Distributionsavgiften utgår för den mängd fjärrvärmevatten som genomströmmar värmemätaren. Fjärrvärmen, som värmer upp fastighetens vatten via fjärrvärmecentralen, bör tas vara på effektivt genom att kylas ned så mycket som möjligt innan det går vidare i returledningen. För hög temperatur på returvattnet innebär att det pumpas runt onödiga mängder vatten i fjärrvärmesystemet och att fjärrvärmeproduktionen får sämre effektivitet. Genomsnittligt för en företagskund är energidelen 50 % av det totala fjärrvärmepris man betalar, medan effektdelen är 39 % och distributionsdelen (flöde) 11%. Under den kalla delen av året är alltså 77 % av fjärrvärmepriset helt rörligt. Den resterande delen Effektavgift justeras 1 april varje år beroende på den maximala effektförbrukningen de senaste 12 månaderna. Sammantaget gör detta att energibesparingar ger sänkta fjärrvärmekostnader utan eftersläpning. Tillval Bra Miljöval märkt fjärrvärme Bra Miljöval är ett frivilligt tillval till våra ordinarie fjärrvärmeavtal. Värme märkt med Bra Miljöval garanterar bland annat att värmen kommer från förnybara bränslen (i vårt fall från biobränslen), att bränslet inte är hämtat från skyddsvärd skog, att bränslet kommer från skogsägare som bedriver ett hållbart skogsbruk och att det inte har gått åt en massa fossil energi på vägen från skog till element (till exempel vid avverkning, transporter och i produktionsprocessen). Vi blir reviderade av en extern part varje år då det kontrolleras att vi följer alla Naturskyddsföreningens krav. För Bra Miljövals märkt fjärrvärme tillkommer ett tillägg på energiavgiften. Pristak Totala kostnaden för effekt-, energi- och distributionsdel del är under året 2014 maximerad till 96,5 öre/kwh vilket motsvarar 95 % av kostnaden för att använda vattenburen elpannan. Fjärrvärmens kostnader Summan av de priskomponenter som kunder betalar behöver täcka kostnader för att kunna leverera en säker och miljövänlig värme och ge en skälig vinst, vilket kallas för kostnadsbaserad prissättning. Dock är målet att fjärrvärmen alltid skall var minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Förändringar av skatter och avgifter som ej var kända vid tidpunkt för vår överenskommelse och samråd kommer att kompenseras för genom ändring av fjärrvärmepriset. Allmänna avtalsvillkor gäller. Verksamheten som sådan innebär risktagande främst i form av pris- och volymrisker och är i utfall väderberoende.

9 Vinsten kan vara både högre och lägre enskilda år, beroende på framför allt väder och priset på elmarknaden. Vinsten används dels till att konsolidera verksamheten d.v.s. avbetalningar av skulder för att långsiktigt kunna hålla attraktiva priser. Den andra delen av resultatet används för utdelning till ägaren, Falu kommun. Under den senaste 5-årsperioden har utdelningen till ägaren varit ca 1/3 av vinsten. Hade någon annan ägt Falu Energi & Vatten AB hade dessa pengar lämnat kommunen. Kostnaders sammansättning och utveckling Bedömd kostnadsutveckling exkl. mervärdeskatt från senaste prisjusteringen till 2013.

10 Bränsle (rörlig kostnad) Detta avser våra inköp av alla bränslen inkl. skatter, driftmedia (vatten, sand etc.) vi använder främst biobränslen men även en liten del olja och gasol samt driftel. Sedan prisjustering har oförädlade biobränslen stigit med +10,3 %. Prognosen under 2013 är något fallande från 2012 årsnivå och bedöms påverka på priset med +1,5 öre/kwh. Sedan prisjustering har förädlade biobränsle (pellets) sjunkit med -7,0 %. Prognosen under 2013 är stigande från 2012 årsnivå och bedöms påverka priset med -0,1 öre/kwh. Sedan prisjustering har gasol stigit med + 5 %. Prognosen under 2013 är oförändrad från 2012 årsnivå och bedöms påverka priset med +0,2 öre/kwh. Sedan prisjustering har olja stigit med + 11 %. Prognosen under 2013 är oförändrad från 2012 årsnivå och bedöms påverka priset med +0,1 öre/kwh. Elintäkt(rörlig kostnad) Våra två kraftvärmeverk producerar samtidig elproduktion, s.k. kraftvärmeproduktion. Den fysiska elhandeln ger en intäkt som krediteras fjärrvärmepriset. Framtida elproduktion kan vid behov prissäkras genom finansiell handel, men ofta sammanfaller höga elpris med kall väderlek och behov av dyra spetsbränslen. Eventuell prissäkring hanteras utanför fjärrvärmeverksamheten. Vid prissättning utgår vi från en samlad bedömning av framtida terminspriser på både kort och lång sikt och tidigare fysisk handel. Sedan prisjustering har årsmedelpriset för fysisk kraft på Nordpool förändrats med -41 %. Prognosen under 2013 är kraftigt sjuknade från 2011 årsnivå med -23 % och bedöms påverka priset med +2,1 öre/kwh. Styrmedel och skatter (rörlig kostnad) Här redovisas kostnader för särskilda styrmedel och skatter. Posten kan vara både en kostnad och intäkt. Prisförändring för elcertifikat från 2011 års nivå med -35 % påverkar priset med +1,3 öre/kwh. Utfasning av anläggning ur elcertifikatsystemet påverkar priset med +1 öre/kwh. Ansökan om fri tilldelning av utsläppsrätter för perioden för produkten värme påverkar priset, vid fri tilldelning, med -2,8 öre/kwh. Energiskatt, uppräknad med KPI, påverkar priset med 0,1 öre/kwh.

11 Drift & underhåll och administration (fastkostnad) Här visas våra kostnader för drift och underhåll samt administration, bestående av lönekostnader och köpta tjänster. Sedan prisjustering har lönekostnader och KPI ökat med 2,2 %. Prognosen under 2013 är stigande från 2012 årsnivå med 2 % och bedöms påverka priset med 0,3 öre/kwh. Kapitalkostnad (fast kostnad) Här redovisas räntekostnader, avskrivningar och kostnader för leasing. Prognos för marknadsräntor är oförändrad under 2013 från 2011 års nivå påverkar priser +/- 0 öre/kwh. Prognos Utfall 2011 Budget 2012 Prognos 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Värmeförsäljning (GWh) 279,0 300,0 310,0 315,0 320,0 Uppvärmning mot normalår 85% 95% 95% 95% 95% 0% 2,5% 2,5% 2% Pris Fjärrvärme enligt typhus 58,7 58,7 60,2 61,7 62,9 Snittintäkt (öre/kwh) 61,0 57,8 59,2 60,7 61,9 Pris elintäkt (öre/kwh) 46,9 45,8 36,0 43,0 50,0 Bränslekostnad (öre/kwh) -Bränsle 30,7 33,3 33,3 33,9 35,2 -Elintäkt -3,6-3,9-1,9-3,1-4,3 -Skatter & Styrmedel -4,1-4,7-4,5-5,2-5,2 Drift & Underhåll (öre/kwh) 7,3 6,9 7,2 7,4 7,6 Kapitalkostnad (öre/kwh) 17,6 16,6 16,6 17,6 17,6 Adm. (öre/kwh) 1,8 1,7 1,7 1,8 1,8 Övrigt (öre/kwh) 0,2 0,4 0,5 0,5 0,6 Summa 49,8 50,4 53,0 52,9 53,4 Summa exkl. kreditering el och styrmedel 57,6 59,0 59,4 61,2 62,8 Vinst (öre/kwh) 11,2 7,4 6,2 7,8 8,6 Vinst (mkr) 31,2 22,3 19,4 24,7 27,4 Totalt Kapital mkr 630,7 630,0 620,0 610,0 600,0 Skälig vinst 5% mkr 31,5 31,5 31,0 30,5 30,0 Resurseffektivitet 0,07 0,08 0,08 0,08 0,08 Klimatpåverkan g CO 2ekv /kwh Resurseffektivitet vid förändring -0,31-0,31-0,31-0,31-0,31 Klimatpåverkan vid förändring g CO 2ekv /kwh Summering Sedan justeringen är den totala kostnadspåverkan på fjärrvärmepriset +3,7 öre/kwh, efter avdrag för effektiviseringskrav 3,5 öre/kwh, vilket motvarande +6,0 %. Prognos miljövärdering 2013: 20 g/kwh CO 2ekv och primärenergifaktor 0,08

12 Bedömd prisjusteringen inför 2013 Vår bedömning är att fjärrvärmepriset inte kan justeras motsvarande kostnadsökningen för att långsiktigt fortsätta vara prisvärdast på värmemarknaden. Vi tror långsiktigt på stigande marknadspriser för el och att ständiga effektiviseringar skall öka lönsamhet i verksamheten. Prismodellen förändras 2014 för att skapa ett incitament för kunden skall kunna effektivisera sin fjärrvärmeanvändning. Detta ger sammantaget att fjärrvärmepriset justeras med 2,5 % från 1 januari Kontrollpunkt Är fjärrvärmepriset efter prisjusteringen prisvärdast på värmemarknaden? Nej varken eller Ja Alternativ kostnadskalkyl och miljövärdering. Kalkylen ger en fingervisning om alternativkostnaden och miljövärdering av alternativet. Det går inte att göra en allmängiltig jämförelse eftersom varje kund har unika förutsättningar och möjligheter vad gäller alternativ värme. Det är alltid en samlad bedömning om fjärrvärmen är konkurrenskraftig som ligger till grund för prissättning. Alternativ kostnadskalkyl med bergvärmepump för flerbostadshus av Nils Holgerssonundersökningens typbyggnad, med årsförbrukning 193 MWh/år räknat på 80 % värme och 20 % tappvarmvatten med boarea 1000 m 2, med 15 lägenheter (67 m 2 i snitt), årsflöde m 3. Nyinvestering av respektive anläggning räknat med ett annuitetslån med avskrivning på 15 år. För alternativ är elpriset inkl. aktuella nätpriser, avgifter och skatter. Fast pris är beräknat efter respektive uttag. Värmepump använder elpatroner för spetseffekt. Jämförelse av bergvärmealternativ för Nils Holgersson-fastigheten Värmepumpens effekttäckning: 65 % Värmepumpens energitäckning: 97 % Antal värmepumpar: Två stycken á 30 kw vardera med COP 3,3 Spetsvärme värmesystem: Elpanna 42 kw Spetsvärme varmvatten: Elpatron 6 kw Ackumulatorvolym: 2000 liter Antal bergbrunnar/aktivt: 6 x 190 meter / 1140 meter Investering: SEK :-

13 Fastställande av Alternativkostnad (AK): EP värme= Elpris vid drift av värmepump (SEK/MWh) VF = Förbrukning värme =193 MWh VF vp=energi från Värmpump = 97% av 193 = 187 MWh VF spets=energi från spets = VF - VF vp = = 6 MWh FN = Fast nätavgift = Enligt Falu Elnäts taxa med en eleffekt av 48 kw = :- SEK/år DK = Differens årlig teknikspecifik kapitalkostnad mellan eget alternativ och fjärrkyla DU = Differens årlig systemspecifik drift & underhåll mellan eget alternativ och fjärrkyla Värmefaktor vid värmepumpsdrift = 3,3 FASTSTÄLLANDE AV ELPRIS FÖR DRIFT AV VÄRMEPUMP (EPVÄRME) Rörlig nätavgift = Enligt Falu Elnäts rörliga nätpris Rörlig Energiavgift = Enligt SCB 1-årsavtal medel elhandelspris för näringsverksamhet inkl. samtliga avgifter och skatter. = 811 SEK/MWh FASTSTÄLLANDE AV DIFFERENS I ÅRLIG TEKNIKSPECIFIK KAPITALKOSTNAD(DK) Kapitalkostnaden beräknas enligt annuitetsmetoden med räntan 5 % och kalkyltiden 15 år. Annuitetsfaktor 0,096. ( ) INV VP = Teknikspecifik investering i egen värmepumpsanläggning INV fjärrvärme= Teknikspecifik investering i UC fjärrvärme, SEK :- INV VP INV Fjärrvärme= = SEK :- SEK = :- SEK/år FASTSTÄLLANDE AV DIFFERENS I ÅRLIG SYSTEMSPECIFIK DRIFT & UNDERHÅLLSKOSTNAD(DU) DU KM = Årlig systemspecifik drift och underhållskostnad för egen värmepumpsanläggning. DU KM är bestämd till 7 000:- SEK/år enligt dokumenterade erfarenhetsvärden. DU FK = Årlig systemspecifik drift och underhållskostnad för fjärrvärmeanläggning. är bestämd till 1 000:- SEK/år enligt dokumenterade erfarenhetsvärden. = SEK 6 000:-

14 Alternativ kostnad och miljövärdering: = :- SEK/år Resurseffektivitet: 0,62 och Klimatpåverkan: 73,7 g CO 2ekv /kwh Fjärrvärmekostnad 2013: Resurseffektivitet: 0,07 och Klimatpåverkan: 20 g CO 2ekv /kwh :- SEK/år

15 Bilaga 2-Prisområde 2-Småskalig (Bjursås, Grycksbo och Svärdsjö) Prisets Komponenter Kategoritalsmetoden enligt prisbilaga 3. Energiavgift inkl. Distributionsavgiften: I dessa mindre anläggningar produceras ca 95 % av all energi med samma produktionssätt. Därför har vi f.n. ett energipris året runt. Effektavgift: Ansluten effekt E kw, som bestäms enligt kategoritalsmetod. De två senaste årens energiförbrukning normalårskorrigeras och medelvärdet av dessa divideras med kategoritalet som är h för flerbostadshus och h för övriga. Ansluten effekt E justeras per 1 januari varje år, om den avviker mer än +/- 5 % från gällande ansluten effekt. Normalårskorrigeringen sker i tre steg: 1. Dra bort den del av energiförbrukningen som inte påverkas av utetemperaturen från årets totala energiförbrukning fn. 20 % 2. Den del av årsförbrukningen som påverkas av utetemperaturen korrigeras med SMHI Graddagar, d.v.s. fn. 80 % 3. Vi lägger återigen till den energiförbrukning som inte påverkas av vädret. Resultatet av beräkningen blir en energiförbrukning som går att jämföra med förbrukningen ett normalår. Pristak Totala kostnaden för effekt-, energi- och distributionsdel del är under året 2014 maximerad till 96,5 öre/kwh vilket motsvara 95 % kostnaden för att använda vattenburen elpannan.

16 Fjärrvärmens kostnader Summan av de priskomponenter som kunder betalar behöver täcka kostnader för att kunna leverera en säker och miljövänlig värme och ge en skälig vinst, vilket kallas för kostnadsbaserad prissättning. Dock är målet att fjärrvärmen alltid skall var minst lika prisvärd som alternativen på värmemarknaden. Förändringar av skatter och avgifter som ej var kända vid tidpunkt för vår överenskommelse och samråd kommer att kompenseras för genom ändring av fjärrvärmepriset. Allmänna avtalsvillkor gäller. Verksamheten som sådan innebär risktagande främst i form av pris- och volymrisker och är i utfall väderberoende. Vinsten kan vara både högre och lägre enskilda år, beroende på framför allt väder och priset på Vinsten används dels till att konsolidera verksamheten d.v.s. avbetalningar av skulder för att långsiktigt kunna hålla attraktiva priser. Den andra delen av resultatet används för utdelning till ägaren, Falu kommun. Under den senaste 5-årsperioden har utdelningen till ägaren var ca 1/3 vinsten. Hade någon annan ägt Falu Energi & Vatten AB hade dessa pengar lämnat kommunen. Kostnaders sammansättning och utveckling Bedömd kostnadsutveckling exkl. mervärdeskatt från senaste prisjusteringen till 2013.

17 Bränsle (rörlig kostnad) Detta avser våra inköp av alla bränslen inkl. skatter, driftmedia (vatten, sand etc.). Vi använder främst biobränslen men även en liten del olja samt drittel. Sedan prisjustering har förädlade biobränsle (pellets) sjunkit med -7,0 %. Prognosen under 2013 är stigande från 2012 årsnivå och bedöms påverka priset med -2,0 öre/kwh. Sedan prisjustering har olja stigit med + 11 %. Prognosen under 2013 är oförändrad från 2012 årsnivå och bedöms påverka priset med + 1 öre/kwh. Sedan prisjustering har årsmedelpriset för fysisk kraft på Nordpool förändrats med -41 %. Prognosen under 2013 är kraftigt sjuknade från 2011 årsnivå med -23 % och bedöms påverka på priset med -0,2 öre/kwh. Styrmedel och skatter (rörlig kostnad) Här redovisas kostnader för särskilda styrmedel och skatter. Energiskatt uppräknas med KPI och påverkar priset med 0,1 öre/kwh. Drift & underhåll och administration (fastkostnad) Här visas våra kostnader för drift och underhåll samt administration, bestående av lönekostnader och köpta tjänster. Sedan prisjustering har lönekostnader och KPI ökat med 2,2 %. Prognosen under 2013 är stigande från 2012 årsnivå med 2 % och bedöms påverka priset med 0,3 öre/kwh. Kapitalkostnad (fast kostnad) Här redovisas räntekostnader, avskrivningar och kostnader för leasing. Prognos för marknadsräntor är oförändrad under 2013 från 2011 års nivå och påverkar priser med +/-0 öre/kwh.

18 Prognos Utfall 2011 Budget 2012 Prognos 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Värmeförsäljning (GWh) 13,8 14,0 14,0 14,0 14,0 Uppvärmning mot normalår 85% 95% 95% 95% 95% 0% 1,5% 2,5% 2% Pris Fjärrvärme enligt typhus 58,7 58,7 59,6 61,1 62,3 Snittintäkt (öre/kwh) 65,4 69,2 70,2 72,0 73,4 Pris elintäkt (öre/kwh) Bränslekostnad (öre/kwh) -Bränsle 42,2 47,7 46,7 48,0 49,8 -Elintäkt Skatter & Styrmedel Drift & Underhåll (öre/kwh) 9,5 6,6 6,8 7,0 7,2 Kapitalkostnad (öre/kwh) 12,4 13,7 13,7 13,7 13,7 Adm. (öre/kwh) 1,8 1,7 1,7 1,8 1,8 Övrigt (öre/kwh) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 65,9 69,6 68,9 70,4 72,5 Summa exkl. kreditering el och styrmedel 65,9 69,6 68,9 70,4 72,5 Vinst (öre/kwh) -0,5-0,4 1,4 1,6 1,0 Vinst (mkr) -0,1-0,1 0,2 0,2 0,1 Totalt Kapital mkr 20,6 29,7 28,6 27,6 26,5 Skälig vinst 5% mkr 1,0 1,5 1,4 1,4 1,3 Resurseffektivitet 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Klimatpåverkan g CO 2ekv /kwh 47,0 34,0 25,0 25,0 25,0 Resurseffektivitet vid förändring 1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Klimatpåverkan vid förändring g CO 2ekv /kwh 1 47,0 34,0 25,0 25,0 25,0 1 Ingen hänsyn tas till förändring av pellesproduktion i Falun vid en förändring, förändrad mängd Pellets hanteras av den globala marknaden Summering Sedan justeringen är den totala kostnadspåverkan på fjärrvärmepriset -0,8 öre/kwh. Med hänsyn till ökade kapitalkostnader för investering i en ny panncentral i Bjursås är kostnadspåverkan +0,5 öre/kwh. Prognos miljövärdering 2013: 25 g/kwh CO 2ekv och primärenergifaktor 0,1. Bedömd prisjusteringen inför 2013 Vår bedömning är att fjärrvärmepriset behöver justeras mer än kostnadsökningen för att nå en långsikt stabil prisutveckling. Vi tror långsiktigt på stigande marknadspriser för både el och pellets. Ständiga effektiviseringar ska öka lönsamhet i verksamheten. Sammantaget innebär detta att fjärrvärmepriset justeras med 1,5 % från 1 januari 2013.

19 Kontrollpunkt Är fjärrvärmepriset efter prisjusteringen prisvärdast på värmemarknaden? Nej varken eller Ja Alternativ kostnadskalkyl och miljövärdering. Kalkylen ger en fingervisning om alternativkostnaden och miljövärdering av alternativet. Det går inte att göra en allmängiltig jämförelse eftersom varje kund har unika förutsättningar och möjligheter vad gäller alternativ värme. Det är alltid en samlad bedömning om fjärrvärmen är konkurrenskraftig som ligger till grund för prissättning. Alternativ kostnadskalkyl med bergvärmepump för flerbostadshus av Nils Holgerssonundersökningens typbyggnad, med årsförbrukning 193 MWh/år räknat på 80 % värme och 20 % tappvarmvatten med boarea 1000 m 2, med 15 lägenheter (67 m 2 i snitt), årsflöde m 3. Nyinvestering av respektive anläggning räknat med ett annuitetslån med avskrivning på 15 år. För alternativ är elpriset inkl. aktuella nätpriser, avgifter och skatter. Fast pris är beräknat efter respektive uttag. Värmepump använder elpatroner för spetseffekt. Jämförelse av bergvärmealternativ för Nils Holgersson-fastigheten Värmepumpens effekttäckning: 65 % Värmepumpens energitäckning: 97 % Antal värmepumpar: Två stycken á 30 kw vardera med COP 3,3 Spetsvärme värmesystem: Elpanna 42 kw Spetsvärme varmvatten: Elpatron 6 kw Ackumulatorvolym: 2000 liter Antal bergbrunnar/aktivt: 6 x 190 meter / 1140 meter Investering: SEK :- Fastställande av Alternativkostnad (AK): EP värme= Elpris vid drift av värmepump (SEK/MWh) VF = Förbrukning värme =193 MWh VF vp=energi från Värmpump = 97% av 193 = 187 MWh VF spets=energi från spets = VF - VF vp = = 6 MWh FN = Fast nätavgift = Enligt Falu Elnäts taxa med en eleffekt av 48 kw = :- SEK/år DK = Differens årlig teknikspecifik kapitalkostnad mellan eget alternativ och fjärrkyla DU = Differens årlig systemspecifik drift & underhåll mellan eget alternativ och fjärrkyla Värmefaktor vid värmepumpsdrift = 3,3

20 FASTSTÄLLANDE AV ELPRIS FÖR DRIFT AV VÄRMEPUMP (EPVÄRME) Rörlig nätavgift = Enligt Falu Elnäts rörliga nätpris Rörlig Energiavgift = Enligt SCB 1-årsavtal medel elhandelspris för näringsverksamhet inkl. samtliga avgifter och skatter. = 811 SEK/MWh FASTSTÄLLANDE AV DIFFERENS I ÅRLIG TEKNIKSPECIFIK KAPITALKOSTNAD(DK) Kapitalkostnaden beräknas enligt annuitetsmetoden med räntan 5 % och kalkyltiden 15 år. Annuitetsfaktor 0,096. ( ) INV VP = Teknikspecifik investering i egen värmepumpsanläggning INV fjärrvärme= Teknikspecifik investering i UC fjärrvärme, SEK :- INV VP INV Fjärrvärme= = SEK :- SEK = :- SEK/år FASTSTÄLLANDE AV DIFFERENS I ÅRLIG SYSTEMSPECIFIK DRIFT & UNDERHÅLLSKOSTNAD(DU) DU KM = Årlig systemspecifik drift och underhållskostnad för egen värmepumpsanläggning. DU KM är bestämd till 7 000:- SEK/år enligt dokumenterade erfarenhetsvärden. DU FK = Årlig systemspecifik drift och underhållskostnad för fjärrvärmeanläggning. är bestämd till 1 000:- SEK/år enligt dokumenterade erfarenhetsvärden. = SEK 6 000:- Alternativ kostnad och miljövärdering: = :- SEK/år Resurseffektivitet: 0,62 och Klimatpåverkan: 73,7 g CO 2ekv /kwh Fjärrvärmekostnad 2013: Resurseffektivitet: 0,1 och Klimatpåverkan: 25 g CO 2ekv /kwh :- SEK/år