Skriv och publicera begripligt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skriv och publicera begripligt"

Transkript

1 Dokumentation Skriv och publicera begripligt Sala den 22 januari 2009 Karin Forsell

2 2 Innehåll Inledning 4 Bakgrund 4 Utbildningens innehåll 5 Varför skriver vi? 5 Målgrupper 5 Bilder och grafiska element 6 Komplettera bilder och andra grafiska element med alternativ text 6 Bilder av dekorkaraktär 6 Innehållsrika bildobjekt 6 Bildkartor (image maps) 6 Ikoner 6 Textbilder 7 Icke meningsbärande grafiska objekt 7 Varför är det här viktigt? 7 Länkar 7 Formulera tydliga länkar 7 Kompletterande beskrivningar av länkar 7 Bildobjekt som även är länkar 7 Länkar som leder till alternativa format 8 Länkar som öppnar interna sidor i nytt fönster 8 Länkar som öppnar externa webbplatser i nytt fönster 8 Varför är det här viktigt? 8 Tabeller 9 Använd inte layouttabeller 9 Tekniska riktlinjer 9 Varför är det här viktigt? 9 Text 9 Typografiska råd 9 Rubriker 10 Löpande text 10 Punklistor/numrerade listor 10 Färger och kontraster 11 Användarens färguppfattningsförmåga 11 Kontraster 11 Varför är det här viktigt? 11 Web Accessibility Toolbar 11

3 3 Så här läser vi 12 Läsprocessen 12 Detta påverkar vår läsförmåga 12 Hur gör vi när vi läser? 12 Konkreta skrivråd 13 Läsarens perspektiv 13 Man 13 Använd rak ordföljd 13 Skriv aktivt 14 Stavfel och grammatiska fel 14 Struktur 14 Rubriker 15 Ingress 15 Styckeindelning 15 Varning för bildspråk! 15 Skrivprocessen 16 Funkas checklista 16 Komplement till text 17 Övningar 17 Övning Övning Övning Övning Övning Slutord 19 Funka Nu AB 19

4 4 Hej, Tack för senast! Jag fick en väldigt inspirerande och givande utbildningsdag hos er i Sala. Jag hoppas att du också fick något ut av utbildningen. Om inte annat lärde du kanske dig något om grodor? Skämt åsido, jag hoppas verkligen att utbildningen gav ett bra stöd i ditt fortsatta arbete med att göra offentlig information tillgänglig för så många människor som möjligt. Glada hälsningar! /Karin Forsell Inledning Utbildningen Skriv och publicera begripligt på webben handlar om hur du som skribent tar ansvar för innehåll, språk, tilltal och struktur när du skriver offentlig information. Att språket är enkelt och trevligt är en grundläggande faktor för att information ska nå ut till så många som möjligt. När informationen dessutom publiceras på webben handlar det också om hur du kan göra din text tillgänglig för att innehållet på webbplatsen ska bli läsbart och strukturerat för hjälpmedelsanvändare och användare med avvikande förmåga. Bakgrund I Sverige bor det många människor som har svårt att läsa och skriva. Forskare har kommit fram till att en fjärdedel av Sveriges befolkning har så stora problem med läsförståelse att de inte klarar att läsa och förstå en dagstidning eller att begripa information från exempelvis myndigheter. Den grupp många spontant tänker på är förstås dyslektiker, men det finns många som har problem med läsförståelsen utan att räknas som dyslektiker, exempelvis invandrare, döva, personer med utvecklingsstörning och ovana läsare. För att hjälpa dessa läsare krävs en ren, pedagogisk och anpassningsbar struktur, och att texterna bör vara sammanfattande, hållas korta samt skrivas med ett enkelt språk. När du skriver text som också publiceras på webben krävs det ännu lite mer av dig. Många som har läs- och skrivproblem kan använda hjälpmedel som läser upp texten. Det finns även hjälpmedel som gör det möjligt att ändra visningen av texten eller underlättar läsningen på annat sätt. Det är dock inte bara personer med läs- och skrivproblem som ställer krav på språklig tillgänglighet på för att kunna läsa. Även gruppen synskadade är hjälpta av välskrivna, strukturerade texter. Dessa användare har många olika typer av hjälpmedel, till exempel skärmläsare som förmedlar det som visas på skärmen via en talsyntes och/eller en punktskriftsdisplay vilket gör att användaren kan lyssna eller känna på webbplatsen.

5 5 Utbildningens innehåll Utbildningen Skriv och publicera begripligt innehöll följande huvudpunkter: Varför skriver vi? Enkla råd för att publicera tillgänglig Hur läser och förstår vi information? Vilka skriver vi för? Skriv tillgängligt Vilket perspektiv använder vi? Hur strukturerar vi våra texter? Konkreta skrivråd Korta tankeväckande övningar Varför skriver vi? Varför skriver du? För att det är ditt jobb, ditt intresse, för att tjäna pengar eller för att informera om något? Det viktigaste är att komma ihåg, om du inte skriver enbart för byrålådan förstås, att din text har en mottagare. Vad vill du att din mottagare ska tycka, tänka, kunna, känna, förstå eller göra när han eller hon har läst din text? Vems perspektiv är viktigt? Ditt eget perspektiv eller din läsares? Din arbetsgivares? Målgrupper För att en offentlig text ska bli begriplig för alla är det viktigt att känna till vilka som kan ha problem med läsningen. Målgrupper med ett särskilt behov av ett tillgängligt språk är framför allt dessa: Personer med funktionshinder Läsovana Personer med svenska som andraspråk Personer med koncentrationssvårigheter Äldre Barn I Sverige bor ungefär 1 miljon dyslektiker 1,5 miljoner invandrare personer med utvecklingsstörning

6 6 Bilder och grafiska element Komplettera bilder och andra grafiska element med alternativ text Grafiska element fotografier, illustrationer, kartor, text som sparats som bild och liknande ska kompletteras med en kort alternativ beskrivning. Detta kallas alternativ text. Om du vill kontrollera hur de alternativa texterna blir på din webbplats så syns de som gula rutor om du pekar på bilderna (om du använder Internet Explorer som webbläsare). Den alternativa texten ska beskriva bilden och bildens funktion. Det betyder att olika typer av bilder kan behöva mer eller mindre omfattande beskrivningar. Se nedan vad som gäller för några olika typer av grafiska objekt. Observera att samma bild kan behöva beskrivas på olika sätt beroende på i viket sammanhang den publiceras. Undvik därför att arbeta med fasta alternativa bildbeskrivningar. Bilder av dekorkaraktär Bilder som mest används för att lätta upp sidan har ingen djupare funktion och ska därför beskrivas kortfattat. OBS! Du behöver inte skriva Bild. Däremot kan det vara bra att skriva om bilden är ett fotografi eller en illustration. Den alternativa texten: Glada barn som leker i sandlådan. Fotografi är en bra alternativ text för en bild som används på en sida för att lätta upp en text om förskoleverksamhet. Innehållsrika bildobjekt Vissa bilder innehåller information som är mycket viktig för användarens förståelse. Det kan till exempel vara diagram, ritningar, sprängskisser eller nyhetsbilder. För dessa krävs en mer noggrann och omfattande beskrivning. Försök ändå att begränsa beskrivningen till max 150 tecken. Behöver bilden förklaras mer än så kan du behöva beskriva bilden i en separat text. Ibland finns en sådan beskrivning i den text som omger bilden. Då kan den alternativa texten referera till denna text. Bildkartor (image maps) Bildkartor är en bild där delar av bilden är klickbara med länkar till andra sidor. Elementen, de olika delarna av bildkartan, består då både av bilder och länkar samtidigt. För att en bildkarta ska fungera ska bilden vara beskriven med en alternativ text. Varje länk ska dessutom vara beskriven med en kompletterande text, en så kallad länktitel. Dessutom kan det vara bra om du har vanliga textlänkar bredvid bildobjektet. Om du tänker dig en länskarta där varje kommun ska vara klickbar så beskriver du länskartan med hjälp av alternativ text och länken till varje kommun med en länktitel. Ikoner Ikoner används för att markera vissa speciella funktioner och ska tydliggöra den aktuella funktionen. Ikoner bör användas sparsamt och använd standardikoner så långt det är möjligt. Undvik ikoner i löpande text.

7 7 Ikoner ska beskrivas med alternativ text. Om ikonen är klickbar ska den både beskrivas med alternativ text och med en länktitel. Textbilder Undvik att använda bilder för att endast presentera text. I de flesta fall går det att ersätta textbilder med riktig text. I vissa fall kan det krävas en utveckling av er webbplats så kallade stilmall (CSS) för att det ska fungera. Om du ändå använder textbilder så måste du skriva in samma text som en alternativ text. Icke meningsbärande grafiska objekt Om bildens funktion inte är meningsbärande ska du inte ange någon alternativ text. Exempel på icke meningsbärande objekt är typografiska linjer, prickar och liknande, som används för att tydliggöra den visuella presentationen på sidan. Varför är det här viktigt? Det är inte säkert att den utrustning som användarna av din webbplats använder kan presentera bilder. Till exempel har personer med funktionshinder ibland hjälpmedel som inte kan tolka vad en bild föreställer. Istället använder dessa hjälpmedel bildens alternativa text. Ett sådant exempel är att användaren kan ha ett program som läser upp innehållet på sidan. Sådana program kan inte tolka vad som finns i en bild men de är bra på att hitta och läsa upp de alternativa texterna. Länkar Formulera tydliga länkar Grundregeln är att det ska gå att begripa en länk även om länken läses utlyft ur det sammanhang där den presenteras. Länktexten ska innehålla tillräcklig information i sig själv. Det betyder att en länktext ska tydliggöra vad som kommer att hända om man väljer att klicka på länken. Tänk dig in i en situation där du bara ser länktexten. Skulle du förstå vart länken då leder? I så fall har du en tillräckligt bra länktext. Om inte, då måste du komplettera länken med ytterligare information. Eller skriva om länken. Kompletterande beskrivningar av länkar Ibland blir en länk inte tillräckligt tydlig i sig själv ändå. Då ska du komplettera länktexten med en så kallad länktitel. Läs mer är ett exempel på en länk som inte är tydlig i sig själv. Sådana länkar antingen bytas ut eller kompletteras med en länktitel. En läs mer -länk som leder till en text om att importen av bananer slår nya rekord kan då ha länktiteln Importen av bananer slår rekord. Bildobjekt som även är länkar Om en bild är klickbar ska du beskriva både bilden och länken. Enligt det du lärt dig ovan ska bilden beskrivas med en alternativ text och länken med en länktitel. För att vara helt säker på

8 8 att det ska fungera för en person med hjälpmedel bör du dock använda samma beskrivning för både alternativ text och länktitel.. Ett vanligt exempel är verksamhetens logotyp som oftast klickbar och leder tillbaka till startsidan. Den är både en bild och en länk samtidigt. Då fungerar det bäst om du skriver till exempel: Logotyp för Bolaget AB, till startsidan för Bolaget AB både som alternativ text och som länktitel. Länkar som leder till alternativa format Om den länk du skapar leder till dokument som inte är webbsidor (till exempel PDF, Word, PowerPoint etc.) så ska du ange filformatet i länken. Även filens storlek kan behöva anges, särskilt om det är fråga om ett stort dokument. OBS! Vissa webbplatser är gjorda så att filformat och filstorlek automatiskt tillfogas länken. Om din webbplats fungerar på det sättet behöver du inte ange dessa uppgifter manuellt. Länkar som öppnar interna sidor i nytt fönster Användaren ska förvarnas om att sidan öppnas i nytt fönster. Du kan göra det på tre sätt: 1. Skriv det i klartext i länken 2. Skriv det i länktiteln 3. Använd en ikon som signalerar nytt fönster Generellt gäller att du bör använda nya fönster sparsamt och när det är väl motiverat. Länkar som öppnar externa webbplatser i nytt fönster Användaren ska förvarnas om a) att länken leder till en annan webbplats b) att länken öppnas i ett nytt fönster Du kan göra det på tre sätt: 1. Skriv det i klartext i länken 2. Skriv det i länktiteln 3. Använd en ikon som signalerar extern webbplats och nytt fönster Varför är det här viktigt? Länkar är bland det viktigaste som finns på en webbplats. En användare som inte förstår dina länkar kommer att hamna fel eller får leta onödigt länge. Genom att ha tydliga länkar och genom att hjälpa användaren att förstå skillnader mellan olika typer av länkar så blir det enklare att använda din webbplats. Vissa användare har hjälpmedel som läser alla länkar för sig, som i en lång lista. Därför måste länken vara tydlig i sig själv.

9 9 Tabeller När information presenteras i tabellform är det viktigt att försöka förtydliga tabellen genom den visuella presentationen. Rad- och kolumnrubriker bör därför grafiskt avvika från själva innehållet i tabellen. Om det är många rader eller kolumner kan dessa behöva separeras med hjälp av färger eller tonplattor eller annan grafisk formgivning. Om tabellen innehåller komplex information kan det vara bra att komplettera med samma information i diagramform. Använd inte layouttabeller Skapa inte layout med hjälp av tabeller. Det ger otillgängliga sidor. För en användare med ett hjälpmedel som läser upp sidorna kan det vara omöjligt eller mycket svårt att få uppläsningen att fungera. Hjälpmedlet försöker tolka informationen som tabelldata (data uppställd i spalter och kolumner) medan du har styrt utformningen av sidan med hjälp av tabeller. Hjälpmedlet kan därför missa information helt eller läsa upp information i helt fel ordning. Tabeller ska därför bara användas för data uppställd i spalter och kolumner. Tekniska riktlinjer Om du är ovan vid att skapa tabeller så kan du behöva ta hjälp av någon som satt sig in i hur den tekniska konstruktionen ska gå till. För komplexa tabeller finns det ett tekniskt regelverk som är relativt omfattande. För enkla tabeller och som ett minimum för att göra tabeller tillgängliga gäller att: 1. Ange vilka tabellceller som är rubrikceller 2. I datatabeller med mer än en logisk nivå ska tabellrubriker associeras med tabellceller Varför är det här viktigt? Många tycker att tabeller är svåra att förstå. Det gäller att vara så tydlig i presentationen som möjligt. För de användare som har olika hjälpmedel gäller att de är beroende av att tabellen är konstruerad på ett tekniskt korrekt sätt. Annars kan de inte få ut någon vettig information ur tabellen. Text Typografiska råd För en användare är det viktigt att snabbt kunna orientera sig på en sida och i ett textmaterial. För att hjälpa användaren är det viktigt att använda en tydlig och konsekvent typografi. Det ska vara lätt att skilja menyer och länkar från rubriker och löpande text. Det ska också vara lätt att skilja olika typer av länkar från varandra. Den löpande texten ska vara tillräckligt stor för att de flesta inte ska få problem med att läsa på skärmen. Raderna ska inte vara för långa eller ligga för tätt. Det mesta av detta sköts redan av de sidmallar och stilmallar som används på er webbplats, så det är normalt ingenting som du som redaktör behöver tänka på.

10 10 Rubriker Använd rubriker för att strukturera sidorna på ett tydligt sätt. För kortare texter kan det räcka med att texten har en huvudrubrik. Mer omfattande texter kan behöva både huvudrubriker och underrubriker. Tänk på att rubriker och underrubriker skapar en hierarki i texten. För att kunna använda en underrubrik måste det finnas en huvudrubrik. För att det ska bli snyggt kan du ibland behöva olika typer av huvudrubriker, till exempel huvudrubriker med olika storlek. Det är viktigt att de rubriker du behöver finns som rubrik-klasser. Undvik att skapa egna rubriker de blir inte tillgängliga som rubriker för användare med hjälpmedel. Tydliga och bra formulerade rubriker gör dina sidor lättare att läsa. Det är särskilt viktigt för personer med lässvårigheter. Det blir också lättare för läsaren att snabbt bilda sig en uppfattning om texten. Dessutom kan din sökmotor ha lättare att indexera sidor på ett bra sätt om det finns rubriker. För att rubriker ska kunna tolkas som rubriker av ett uppläsande hjälpmedel så räcker det inte med att de ser ut som rubriker. För hjälpmedlet måste det skapas en liten rubrikkod. Den kallas H, vilket betyder Heading. En huvudrubrik blir då H1 och en underrubrik H2. Om det inte blir sådana H-taggar i koden på din webbplats, så kan vissa användare inte skilja rubriker från löpande text. Och då tappar dessa användare den struktur som skapas av dina rubriker. Löpande text Längre texter bör indelas i korta och tydliga stycken. Styckemellanrum är att föredra framför indrag. Använd rubriker och gärna också ingresser för att underlätta läsning av långa texter. Om läsaren har lässvårigheter kan en välstrukturerad text underlätta läsningen. Webbplatsens mallar och stilmallar kan avgöra hur presentationen blir och de kan ibland behöva justeras så att läsbarheten blir bättre. Som redaktör kan du undvika att skriva långa stycken och du kan arbeta med rubriker och underrubriker för hjälpa läsaren igenom texten. Sidor blir ofta mer lättlästa om det finns bilder som hjälper texterna att förmedla informationen. Detta hjälper de flesta användare och speciellt användare med lässvårigheter. Självklart ska alla bilder beskrivas med hjälp av en alternativ text. Punklistor/numrerade listor Listor är bra när du radar upp information. Använd listfunktionen i editorn. Då skapas korrekta listor. Använd inte listor för att skapa layout. Gör inte egna utseenden på listor genom att lägga bildobjekt och texter i en tabellstruktur. Om du tycker att de listor du skapar via editorn inte ser bra ut så kan det ändras via de stilmallar som anger hur olika typer av text ska presenteras.

11 11 Rent tekniskt blir det inga listor om du gör listor av vanliga streck eller punkter och radbrytningar. Då kan en användare med ett hjälpmedel inte förstå att det är en lista, vilket ofta gör informationen svårbegriplig. Färger och kontraster Användarens färguppfattningsförmåga Om du bara använder färg för att förmedla information kan användare med försämrad färguppfattningsförmåga inte ta del av information på det sätt det är tänkt. Ett exempel är om du gör viss text röd för att markera något viktigt. Används färger för att förmedla information är det extra viktigt att informationen också förmedlas på annat sätt. Röd färg tillsammans med fet stil är därför bättre än enbart röd färg i exemplet ovan. För att vara säker på att sidor fungerar även om användaren inte kan uppfatta färgen kan du testa sidan genom att titta på den på en svartvit bildskärm eller genom att skriva ut den på en svartvit skrivare. Kontraster När förgrunds- och bakgrundfärger ligger för nära varandra i färgskalor och ljushet får vissa användare problem med läsbarheten. Välj färger som ger god kontrast och därmed bättre läsbarhet för alla människor. Läshastighet och möjlighet till avståndsläsning hänger starkt samman med kontraster. Bra kontrast ger till exempel: svart text på vit bakgrund, grönt på vitt, blått på vitt och svart på gult. Använd endast förgrunds- och bakgrundsfärger som tillsammans ger tillräcklig kontrastverkan. Ett sätt att testa om skillnaderna mellan färger är tillräcklig är att mäta skillnaden i ljushet mellan de två färgerna. Skillnaden mellan färgerna ska ligga på minst 50 enheter på en 100 gradig skala. Om du har tillgång till Photoshop så kan du mäta skillnaden i färgvärden enligt ovan. Varför är det här viktigt? Alla uppfattar inte färg likadant. Viss utrustning återger färg på ett felaktigt sätt och många har svårt att läsa text där kontrasten är för liten. Web Accessibility Toolbar Web Accessibility Toolbar är ett verktyg som du kan ladda ner gratis för att kolla vissa delar av tillgängligheten på din webbplats, bland annat hur färger och kontraster fungerar och att se hur webbplatsen ser ut utan bilder. WAT, Web Accessibility Toolbar

12 12 Så här läser vi Läsprocessen Två parallella processer pågår när vi läser en text: avkodning och förståelse. Avkodning innebär att sätta ihop bokstäverna till ord (boll= b+o+l+l) och att sedan hitta informationen om ordet i minnet, så att man förstår att boll är något runt. Förståelse innebär att tolka ordet i dess sammanhang och kräver bland annat att man förstår hur satser och meningar är uppbyggda. Det innebär också att förstå avsändarens avsikt med texten och tillämpa texten på sin egen situation. Avkodningen och förståelsen sker med hjälp av hjärnans korttidsminne. En person med läs- och skrivproblem har problem med att avkoda orden och får lägga det mesta av korttidsminnets kapacitet på att avkoda. Eftersom korttidsminnet är begränsat leder det till att det finns mindre kapacitet över till att förstå orden och textens innebörd. En mindre god läsare skumläser dessutom inte, det vill säga hoppar inte över oviktig information, så läsandet tar även av denna anledning mera tid och energi. Detta påverkar vår läsförmåga Stor mängd text Dålig kunskap om ämnet Svårt att följa med i texten om den inte är kronologisk Svårt att läsa skiljetecken Motivationen Svårt att skumläsa Koncentrationssvårigheter Hur gör vi när vi läser? Vi läser det som står Vi använder egna erfarenheter Har vi förtroende för skribent/avsändare? Vi tolkar utifrån vad vi själva vill Läsning = abstrakt kommunikation!

13 13 Konkreta skrivråd Läsning är alltså en komplicerad process som kräver mycket hjärnkapacitet. Vill du att din läsare ska förstå vad du skriver krävs stor omsorg när du väljer dina ord och ditt innehåll. Använd korta, vardagliga ord och beskriv det viktigaste i texten först. Låt bli att skriva inskjutna bisatser och hjälp läsaren med att vara tydlig om du syftar tillbaka till någon eller någonting. Undvik bildspråk och metaforer och var konkret. Ett vanligt problem är dubbla negationer, exempelvis det är inte omöjligt. Eller den härliga formuleringen: Det är inte uppenbart att felet saknar betydelse. Några fler viktiga saker att tänka på: Läsarens perspektiv Både för att hitta och för att förstå information är textens perspektiv mycket viktig. Ibland är perspektivet helt avgörande för läsarens förståelse. Texter ska vara skrivna ur användarens perspektiv. Förr skrev Skattemyndigheten överskjutande belopp i våra deklarationer. Men ur vems perspektiv uppstod detta överskjutande belopp. Svaret på den frågan avgjorde om man skulle få tillbaka pengar eller betala in pengar. Om en kommun på sin webbplats lägger in uppgifter om vilken skolmat som serveras under menyformuleringen Måltidsverksamhet så är det ett exempel på ett internt perspektiv. Inom en kommun kan ganska många personer vara inblandade i måltidsverksamheten. Det vill säga all typ av aktivitet som leder fram till att skolbarnen har något att äta på lunchen. För en förälder som vill kontrollera vilken mat som serveras är det naturligt att leta efter skolmat, skollunch, lunch eller liknande. Risken med att använda Måltidsverksamhet är att besökaren på webbplatsen inte hittar informationen. Det beror på att formuleringen fungerar internt men inte externt. Man Om du undviker det vaga ordet man ger du läsaren en ansvarig, en avsändare. Det är oerhört viktigt för att begripa innehållet. De som läser vill veta vem som gör vad. Ta ansvar för din text! Använd rak ordföljd Det är lättare att förstå text som du skriver med rak ordföljd, både för människor med läs- och skrivproblem och vana och läskunniga läsare. I en rak ordföljd står subjektet före predikatet. Rak ordföljd: Sverige väljer ny regering vart fjärde år. I en omvänd ordföljd står subjektet efter predikatet. Omvänd ordföljd: Vart fjärde år väljer Sverige ny regering.

14 14 Skriv aktivt När du skriver en text i aktiv form blir texten både enklare, trevligare och tryggare för läsaren. En aktiv form innebär att texten har aktiva verb. Den aktiva formen hjälper till att hålla läsaren intresserad genom att något händer. I en aktiv textform finns det också ett pronomen, alltså någon som gör något. Motsatsen till aktiva verb är passiva verb. Passiva verb kännetecknas av att de slutar på s, och de saknar subjekt. En passiv form gör texten otydlig och tråkig. Läsaren tvingas undra vem som är ansvarig för handlingen eftersom det inte står skrivet i texten. Genom att använda ett pronomen eller namn behöver ingen feltolka eller gissa. Det är att respektera sin läsare! Exempel: Passiv form: Fler satsningar ska göras på äldrevården Aktiv form: Kommunen/Vi/Enheten xx ska satsa mer på äldrevården. Passiva former behövs naturligtvis ibland. Exempelvis när det inte går att säga vem som utför en särskild handling eller när man beskriver en automatisk process. Stavfel och grammatiska fel Många läsare fastnar i detaljer såsom grammatiska fel och stavfel. Det gör att läsaren riskerar att missa budskapet och retar sig på formen istället för att läsa innehållet. Dessutom minskar ofta trovärdigheten när läsaren upptäcker fel. Personer med lässvårigheter fastnar lätt på felstavade ord. Och hjälpmedel som läser upp felstavade ord kan uttala dessa mycket underligt och obegripligt. Struktur Det viktigaste först! Det bästa sättet att strukturera en text är att skriva det viktigaste först. Gärna en text som helst sammanfattar innehållet. Därefter kan det komma avsnitt som fördjupar och förklarar och sist någon form av summering eller avslut. På så sätt hjälper vi läsaren att snabbare värdera om texten är intressant eller inte. Det blir på sätt och vis ännu viktigare med en god struktur i texter som publiceras på webben. Det är känt att många som läser på bildskärm bara läser den text som syns på skärmen. Även om det är möjligt att scrolla i texten så finns det en relativt stor grupp som sällan gör det. Det enklaste sättet att hjälpa din läsare i denna process är att konsekvent skriva det viktigaste först. När det viktigaste väl är på plats först i texten gäller det att du fortsätter med en god struktur. En bra och informativ rubrik och vägledande mellanrubriker är ett gott stöd för din läsare. En god styckeindelning med lagom mycket luft mellan varje stycke hjälper också till att göra innehållet mer begripligt för många läsare.

15 15 Rubriker Rubriken eller ärendemeningen är det första som din läsare läser. Det kan också bli det enda som din läsare läser, om rubriken inte beskriver eller leder till rätt innehåll. Det är därför särskilt viktigt att rubrikerna talar om vad som står i texten och att rubrikerna skrivs på ett inbjudande sätt så att de lockar läsaren att läsa mer. Rubriken ska inte vara för kort med bara ett ord, men heller inte för lång så att den blir svårläst. Den bör inledas med ett nyckelord och ska gärna innehålla verb. Ingress En texts första stycke kallas ingress. Ingressen ska kortfattat beskriva textens innehåll. Ingressen ska också locka till läsning genom att skapa ett intresse för det som kommer efter. Om du tänker presentera en längre text är det extra bra om du ger läsaren en möjlighet att läsa en kortare sammanfattning. Det kan göras som antingen som ingress eller som separat sammanfattning. På så sätt kan användaren snabbare orientera sig i materialet. Styckeindelning En text med bra styckeindelning blir tydlig och vilsam för läsaren. Ett stycke behöver sällan innehålla mer än tre meningar och ofta håller principen att en tanke är lika med ett stycke. Det betyder att ett stycke inte ska innehålla information om mer än en händelse. Varning för bildspråk! Många läsare, särskilt invandrade svenskar samt personer med utvecklingsstörning, har svårt att tyda bildspråk och metaforer. Det kan vara frestande att krydda sin text, eller hur? Men det skapar mest osäkerhet och förvirring för många. För vad innebär dessa uttryck exempelvis: Ge någon en dunk i ryggen Han är en stor skådespelare Hon slog på radion Att skjuta upp någonting Lägga rabarber på en fönsterplats Ligga ute med pengar Ge någon en dunk i ryggen Margot Wallström grillas i Bryssel

16 16 Skrivprocessen Det ideala är att få obegränsat med tid för varje text vi ska skriva. Nu går ju inte det, men det är bra att ha ett mål med sitt skrivande och att lägga in tid för att låta någon annan läsa texten för att undvika ett alltför internt perspektiv. Så här kan en skrivprocess se ut: Fundera över vad och varför ska jag skriva Fundera över vem som ska läsa Skriv Vila från texten Läs igenom igen, granska kritiskt Skriv om Låt någon annan läsa och granska Skriv om igen Klar! Funkas checklista Funka har arbetat fram följande tio regler som kan göra en text mer begriplig. Reglerna är kortfattade och i form av en checklista så att du enkelt kan kolla om din text är språkligt tillgänglig. Det viktigaste i texten kommer först Min text är kort Jag har försökt förstå den som ska läsa min text Jag har förklarat svåra ord och komplexa begrepp Jag undviker förkortningar och intern jargong Jag har skapat struktur i texten genom rubrik, ingress och bra styckeindelning Min text är fri från grammatiska fel eller stavfel Jag gör listor istället för långa uppradningar i texten Jag använder aktiv form när jag skriver Jag har rak ordföljd när jag skriver

17 17 Komplement till text Text är inte det enda sättet att informera. Många som har läs- och skrivproblem skulle vara mycket mer hjälpta av att informationen är i form av tydliga bilder, ljud, film eller teckenspråk. Funka har arbetat fram en modell för hur vi kan arbeta med texter för att skapa begriplig samhällsinformation. Den bygger på en kort och enkel begriplig sammanfattning som kompletteras med diagram/statistik, filmer, ljud, bilder och illustrationer, teckenspråk eller annan anpassad information som också sätter ursprungstexten i ett sammanhang så att den blir mer begriplig, samt olika nivåer av fördjupning i ämnet. Så här ser Funkas modell ut: Övningar Övning 1. Vet jag vad de ord jag dagligen använder betyder egentligen? Betyder de samma sak för någon annan? Kan de betyda olika saker i olika sammanhang? Vad betyder de här orden? Strategiskt Myndighetsutövning Verka för Hållbarhetsperspektiv Verksamhetsutövare Resursåtgång Kontinuitet Övergripande

18 18 Övning 2. Skriv 5 10 saker du har hittills lärt dig i dag men vänd på det du lärt dig. Exempelvis: Jag ska aldrig använda formatmallar, för då kan personer som använder skärmläsare läsa det jag skriver. Övning 3. LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Den 1 januari 1994 trädde en ny lag i kraft, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den ger personer med svåra funktionshinder laglig rätt till bl a personlig assistans och andra former av stöd och service. Syftet med lagen är att främja den funktionshindrades rätt till jämlikhet, stärka förmågan att leva ett självständigt liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra. Enligt de förarbeten som finns till lagen ska den funktionshindrade i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som beviljas enligt LSS. Det är de individuella behoven som ska styra insatsernas utformning. Övning 4. Grodor, släktet Rana Som vattenlevande larver (yngel) äter de alger, växtdelar och smådjur, varför de fungerar som filtrerande renhållare. När de förvandlats och påbörjat sitt landliv äter de maskar, sniglar, spindlar och andra småkryp. De är dessutom själva omtyckta bytesdjur för en rad andra organismer i vatten blir de ofta föda åt större insektslarver och på land äts de till exempel av olika smådäggdjur och fåglar. Groddjurens levnadssätt och fortplantning har anpassats efter en hög dödlighet i de lägre åldersklasserna. Under den årliga lekperioden producerar exempelvis en åkergrodehona en äggsamling med cirka 15 ägg. Av dessa överlever mellan fem och tio fram till vuxen ålder då de själva kan delta i fortplantningen. Resten av honans fortplantningsansträngning det året kommer ekosystemet till del i form av näring och föda. Två av de fem svenska arterna, långbensgroda och gölgroda, är rödlistade, det vill säga löper risk att försvinna. Orsakerna är dels att småvatten och våtmarker dikats ut, fyllts igen och blivit igenväxta i stor omfattning under de senaste 200 åren, dels, för långbensgrodan, även övergången från bokskog till planterad granskog. Många grodor dödas i trafiken när de försöker korsa de vägar som utgör vandringshinder mellan reproduktionsområdena och levnadsområdena.

19 19 Övning 5. Skriv en kort fortsättning på meningen: I morgon är en bra dag Ljug gärna! Slutord Tack igen för en trevlig och bra kursdag! Lycka till med det fortsatta arbetet att göra allmän information bra och tillgänglig för alla människor. Ett avslutande råd från en klok författare: 1. Ha något att säga. 2. Säg det. 3. Säg inget mer. Vilhelm Moberg Funka Nu AB Funka startade som ett projekt inom handikapprörelsen. I dag är Funka marknadsledande inom området tillgänglighet med 80 procent av Sveriges myndigheter som kunder. Sedan år 2000 är vi ett privatägt bolag och vår nära relation till handikapprörelsen innebär en unik kvalitetskontroll. Funkas arbete sätter normer för utveckling och analys samt utformar krav vad gäller tillgänglighet. Vi finns med i de flesta internationella arbetsgrupper av betydelse och genomför regelbundet egna undersökningar. Funka driver därmed tillgänglighetsfrågan aktivt både i Sverige och EU. Funkas konsulter har varit med och tagit fram Handikappombudsmannens riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning och Vervas Vägledning för 24-timmarswebben. I Vägledningen har vi inarbetat Funkas metodik i avsnittet om tillgänglighet. Funka har dessutom drivit fram rekommendationer kring snabbkommandon och ikoner. Funka är EPiServer Solution Partner, Microsoft Partner och Adobe Certified Training Provider. Vi står bakom Funkaportalen, en mötesplats för funktionshinderfrågor. Bolagsfakta Styrelsens säte: Stockholm Styrelsen består av: Jan Friedman (ordförande), Mats Wennberg, Lennart Engelhardt och Johan Jakobsson. Antal anställda: 12 Omsättning 2007: 11,3 MSEK

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

1) Introduktion i tillgänglighet

1) Introduktion i tillgänglighet 1) Introduktion i tillgänglighet Inledningsvis genomför vi en orientering i vad tillgänglighet betyder för både användare och den egna personalen. Vi kommer att ta upp de grundläggande idéerna bakom de

Läs mer

Funkas tips för redaktörer

Funkas tips för redaktörer Funkas tips för redaktörer Vår referens Jennifer Jordal jennifer.jordal@funkanu.se Tel: 08-555 770 81 Datum Senast uppdaterad: juni 2013 Om tipsen De här redaktörstipsen får du för att du är kund hos Funka.

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Skriv tillgängligt på webben

Skriv tillgängligt på webben Skriv tillgängligt på webben Webbhandledning för Huddinge kommun Remissversion januari 2007 Kommunstyrelsens förvaltning/informationsavdelningen Januari 2007 Förord Skriv tillgängligt på webben Webben

Läs mer

Tillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0,

Tillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0, Tillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/ UPPDRAGSGIVARE: Malmö stad VÅR REFERENS: Andreas Cederbom 08-555 770 64 andreas.cederbom@funkanu.se

Läs mer

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter *Skatteverket 1(10) KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter Våra webbtexter, liksom alla texter vi producerar för externt bruk på Skatteverket, ska vara skrivna på ett sätt som gör att läsaren

Läs mer

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER Framför dig ligger en manual för YA:s webbskribenter. Tanken med manualen är att den ska hjälpa dig att skriva bra webbtexter, enligt vissa allmänna principer. Den

Läs mer

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda Varför bry sig? Vad tjänar jag? WAI Funka Nu WCAG 1, 2 Hjälpmedel Prolog Varför bry sig? En stor del av Sveriges befolkning lider av funktionsnedsättningar

Läs mer

Klarspråkstestet: rapporter

Klarspråkstestet: rapporter Klarspråkstestet: rapporter Innehåll Starta testet... 3 Namnet på din text... 3 Vilka är dina läsare?... 3 Vad ska läsaren kunna göra efter att ha läst rapporten?... 4 Frågorna... 5 Målgrupp och syfte...

Läs mer

Tillgänglighetskrav på teknik Dessa krav baseras på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/

Tillgänglighetskrav på teknik Dessa krav baseras på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/ Tillgänglighetskrav på teknik Dessa krav baseras på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/ UPPDRAGSGIVARE: Malmö stad VÅR REFERENS: Andreas Cederbom 08-555 770 64 andreas.cederbom@funkanu.se DATUM: 2009-04-03

Läs mer

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Lättläst: Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Internet är idag en av de viktigaste platserna där myndigheterna träffar medborgarna. Myndigheterna har

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist

Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist Fältstudier Torsdagen den 13 november 15-17 K2 Ann Lantz alz@nada.kth.se Sinna Lindqvist Sinna@nada.kth.se Fältstudier Fält Målgrupp Funktionshinder Design för alla 24-timmars myndigheten Web Accessibility

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

Manual för lokalredaktörer villaagarna.se

Manual för lokalredaktörer villaagarna.se Manual för lokalredaktörer villaagarna.se Version 2 Villaägarnas Riksförbund Sollentuna 2011 Innehåll Redigera befintlig sida... 3 Skriva text eller klistra in kopierad text... 5 Rubriker i brödtext...

Läs mer

Handbok för webbredaktörer

Handbok för webbredaktörer Handbok för webbredaktörer 2016-10-19 Kommunstyrelseförvaltningen Ellen Åhlander 2016-08-29 Innehåll 1 Bestäm målgrupper och syfte för webbtexten 5 2 Klarspråk och språkregler 6 2.1 Skriv det viktigaste

Läs mer

Vad säger WCAG om kognition?

Vad säger WCAG om kognition? Vad säger WCAG om kognition? Stefan Johansson och Anita Hildén stefan.johansson@funkanu.se leknyttan@gmail.com Så här säger W3C-konsortiet: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 innehåller ett

Läs mer

Riktlinjer för navigation i mobilgränssnitt Senast uppdaterad 2014-02-21

Riktlinjer för navigation i mobilgränssnitt Senast uppdaterad 2014-02-21 Riktlinjer för navigation i mobilgränssnitt Senast uppdaterad 2014-02-21 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektupplägg...

Läs mer

Att utveckla läromedel i digital form

Att utveckla läromedel i digital form Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Det digitala läromedlet Ett digitalt läromedel kan finnas

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Enkla texter passar alla

Enkla texter passar alla WEBBPLATSER Enkla texter passar alla HELENA ENGLUND & MARIA SUNDIN Tillgängliga webbplatser! Nedsatt syn, darrhänthet eller lässvårigheter ska inte hindra medborgarna att hämta information på webben. Språkkonsulterna

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

Checklista för bedömning av läromedel

Checklista för bedömning av läromedel Checklista för bedömning av läromedel Vissa kriterier är viktigare än andra beroende på elevens specifika förutsättningar. Sätt ett kryss när du kan svara med ett ja. Komplettera med egna anteckningar.

Läs mer

Teknisk tillgänglighet

Teknisk tillgänglighet Teknisk tillgänglighet Vervas checklista för grundläggande tillgänglighet (Se bifogad fil) Nedan följer resultatet av test av grundläggande tillgänglighet enligt VERVA. Skärmdumpar på OPAC från BOOK-IT,

Läs mer

Regler för publicering på www.vimmerby.se

Regler för publicering på www.vimmerby.se Regler för publicering på www.vimmerby.se Antagen av kommunstyrelsen 2006-04-04 100 VIMMERBY KOMMUN 1. Kommunledningskontoret Kanslienheten LHR Regler för publicering på www.vimmerby.se 1. Inledning Internet

Läs mer

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 POWERPOINT... 2 KOMMA IGÅNG MED POWERPOINT... 3 SKAPA EN PRESENTATION... 4 INFOGA... 5 Kopiera kalkylbladsceller från Microsoft Excel till en presentation...5 Dela information mellan

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun Manual för webbpublicering Enköpings kommun Innehåll ATT LOGGA IN I SWWWING 3 Inloggningsrutan 3 GRÄNSSNITTET 4 Filhanteraren 4 Content Management 4 Verktyget Notify - Dags att uppdatera 4 SKAPA OCH REDIGERA

Läs mer

Manual för lokalredaktörer villaagarna.se

Manual för lokalredaktörer villaagarna.se Manual för lokalredaktörer villaagarna.se Version 1 Villaägarnas Riksförbund Sollentuna 2011 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750

Läs mer

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt APA för nybörjare Den här texten är tänkt som en snabb introduktion hur du kan använda publiceringssystemet APA (Advanced Publication Application) för att redigera webbplatser. Texten kräver inga förkunskaper

Läs mer

12 Webb och kurshemsidor

12 Webb och kurshemsidor 12 Webb och kurshemsidor Många lärare använder sig av kurswebbsidor eller egna personliga webbsidor som ett ställe att samla information och dokumentation kring sitt arbete. Om du ska skapa en webbsida,

Läs mer

En enhetlig profil är viktig för alla organisationer

En enhetlig profil är viktig för alla organisationer En enhetlig profil är viktig för alla organisationer och ännu viktigare för en stor grupp av frivilliga. Då öppnas möjligheten för att alla känner samhörighet och vet åt vilket håll gruppen går. Det gör

Läs mer

Responsiv webbplats. Tips på hur innehållet ska ses över för en bra användarupplevelse på alla skärmstorlekar 2014-02-17 1

Responsiv webbplats. Tips på hur innehållet ska ses över för en bra användarupplevelse på alla skärmstorlekar 2014-02-17 1 Responsiv webbplats Tips på hur innehållet ska ses över för en bra användarupplevelse på alla skärmstorlekar 1 Vad är responsivt? Det betyder att webbplatsen känner av vilken skärmstorlek användaren surfar

Läs mer

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt

Webbpolicy för Internet och intranät. Allmänt Webbpolicy för Internet och intranät Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen via Internet

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDEN I ÖSTERGÖTLAND. Grafisk manual. och handledning för Samordningsförbunden i Östergötlands hemsida

SAMORDNINGSFÖRBUNDEN I ÖSTERGÖTLAND. Grafisk manual. och handledning för Samordningsförbunden i Östergötlands hemsida SAMORDNINGSFÖRBUNDEN I ÖSTERGÖTLAND Grafisk manual och handledning för Samordningsförbunden i Östergötlands hemsida Uppdaterad nov 2015 Vikten av en grafisk manual Den grafiska profilen är ett snabbt och

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Dokumentation. Redaktörsmanual. Vår referens. Andreas Cederbom andreas.cederbom@funkanu.se 08 555 770 64. Datum

Dokumentation. Redaktörsmanual. Vår referens. Andreas Cederbom andreas.cederbom@funkanu.se 08 555 770 64. Datum Dokumentation Redaktörsmanual Vår referens Andreas Cederbom andreas.cederbom@funkanu.se 08 555 770 64 Datum Senast uppdaterad: mars 2013 Om manualen Tanken med denna redaktörsmanual är att den ska vara

Läs mer

Skriva för webben. Det här är Helena. Kursmål. Skriva för webben. Språkkonsulterna. 18 november 2013

Skriva för webben. Det här är Helena. Kursmål. Skriva för webben. Språkkonsulterna. 18 november 2013 Skriva för webben 18 november 2013 Det här är Helena Hej! Kursmål Inspiration Verktyg för ett aktivt språk Kännedom om vad som gör texter intresseväckande Anpassa texten till besökarnas behov Men vad har

Läs mer

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta 1 Skrivandets tre faser tänka skriva bearbeta 2 Att tänka på innan du börjar skriva: Vad är ditt syfte med texten, vad ska mottagarna tycka, veta och göra? Vilka är dina mottagare? Hur är deras situation,

Läs mer

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Vad? Ca 150 riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor Senaste version 2006

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Grafisk profil

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Grafisk profil TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Grafisk profil Förord Hudiksvalls kommunvapen har gamla anor. De tre bockarna, som troligen härstammar från landskapsvapnet hälsingebocken, har använts sedan 1582. Vapnet

Läs mer

Bloggen har tre sidtyper

Bloggen har tre sidtyper Handbok för bloggare i CMS7.5, på sunne.se Sida 1 av 12 Bloggen har tre sidtyper Blogginläggen Dina återkommande inlägg (berättelser, kåserier, personliga iakttagelser) som du skriver för din klass/grupp.

Läs mer

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare.

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare. 1 2 3 Grafisk profil reglerar grunddragen i utseendet (logga, färger, typsnitt) en helhet skapas Vi ska känna igen oss, vi ska förstå vad som avsändaren vill kommunicera. Kan vara svårt att direkt applicera

Läs mer

Grundutbildning EPiServer CMS6

Grundutbildning EPiServer CMS6 Grundutbildning EPiServer CMS6 Välkommen! Presentation av kursledare och kursdeltagare Kursinnehåll Verktygsfält och funktioner Skapa sida, spara och publicera Redigera sida Länkar till andra sidor och

Läs mer

36 steg till bättre texter

36 steg till bättre texter 36 steg till bättre texter Av Tomas Dalström journalist, med förflutet som copywriter, scriptwriter/byråproducent samt manusförfattare för radio, film/tv, webben och interaktiva produktioner. En vanlig

Läs mer

Lathund för webbredaktörer. Så skriver du på webben

Lathund för webbredaktörer. Så skriver du på webben Lathund för webbredaktörer Så skriver du på webben 1 Disposition En bra struktur kännetecknas av att det är enkelt för besökaren att förstå var den hittar det den letar efter. Oavsett om det handlar om

Läs mer

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för begripliga texter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Varför och till vem?... 4 Skriv direkt till din läsare... 5 Använd rubriker... 6 Vägled läsaren...

Läs mer

Webbpolicy Övertorneå kommun

Webbpolicy Övertorneå kommun 1 Webbpolicy Kanslienheten september 2006 2 Inledning Den officiella kommunala hemsidan är en viktig informationskälla och informations- och marknadsföringskanal som ökar i betydelse. En hemsida är under

Läs mer

Utformning av FUBkoll. i förhållande till utvecklingsstörning

Utformning av FUBkoll. i förhållande till utvecklingsstörning Utformning av FUBkoll i förhållande till utvecklingsstörning Webbplatsen FUBkoll vänder sig direkt till personer med utvecklingsstörning, en nedsatt begåvningsförmåga, varför dess utformning och innehåll

Läs mer

Grafsk Profl. Stilmanual för Astronomisk Ungdoms kommunikation

Grafsk Profl. Stilmanual för Astronomisk Ungdoms kommunikation Grafsk Profl Stilmanual för Astronomisk Ungdoms kommunikation Inledning Varför grafsk profl? Identifkation För att alla ska uppfatta att det är Astronomisk ungdom som står bakom ett meddelande måste vi

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD

ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD INNEHÅLL 1. KOM IGÅNG MED VITAL 1.1. Vad är ViTal? 1.2. Vem behöver ViTal? 1.3. Hur kan ViTal användas i skolan? 1.4. Hur får jag eleverna att börja använda ViTal?

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Nämnden för elektronisk förvaltning

Nämnden för elektronisk förvaltning Nämnden för elektronisk förvaltning fastställer gemensamma standarder för myndigheters elektroniska kommunikation med varandra och med medborgare och företag Inrättades 1 januari 2004 13 ledamöter Statskontoret

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Sammanfattning från Stormötet med skolorna 14 april

Sammanfattning från Stormötet med skolorna 14 april Sammanfattning från Stormötet med skolorna 14 april VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ NAR VI BYGGER VÅR WEBBPLATS! Målgruppen. Vilken är din målgrupp? Vad vill de veta? Vad vill de göra? Layout och design Tänk på placeringen

Läs mer

Riktlinjer för skol- och barnomsorgsförvaltningens webbplatser

Riktlinjer för skol- och barnomsorgsförvaltningens webbplatser Riktlinjer för skol- och barnomsorgsförvaltningens webbplatser Syftet med webbplatserna är att marknadsföra de kommunala förskolorna och skolorna. Webbplatserna ska också fungera som en informationskanal

Läs mer

Användning av pdf Vägledningen 24-timmarswebben

Användning av pdf Vägledningen 24-timmarswebben 1 (7) Användning av pdf Version 1.1 Uppdaterad: 2007-07-03 Användning av pdf I den här checklistan får du veta hur du skapar tillgängliga pdf-dokument. Checklistan är ett extramaterial till 1. Använd gärna

Läs mer

EN GUIDE FÖR GRAFISK PROFIL

EN GUIDE FÖR GRAFISK PROFIL EN GUIDE FÖR GRAFISK PROFIL 1 Innehåll Grafisk profil 2 Uppdrag och kärnvärde 3 Tilltal och tonläge 3 Bildspråk 4 Logotypen 5 Ortnamnsmontering 6 Verksamhetslogotyper 6 Vinjetter 7 Typsnitt 8 Färgpalett

Läs mer

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Beslutad av distriktsstyrelsen 2015 10 06 Sida 2 av 14 Sida 3 av 14 Innehållsförteckning Vart vill vi komma?... 5 Kommunikationens mål är att:... 7 Målgrupper...

Läs mer

Expertgranskning: Mälardalens Högskola

Expertgranskning: Mälardalens Högskola Expertgranskning: Mälardalens Högskola Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se Fakta om rapporten Beställare: Mälardalens Högskola, Per- Arne Hermansson, per- arne.hermansson@mdh.se

Läs mer

Nobelpriset i fysik 2014

Nobelpriset i fysik 2014 Pressrelease (eller pressmeddelande) är en informerande text som företag och organisationer använder sig av för att nå ut med ny information till media, i hopp om att de i sin tur ska skriva eller rapportera

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Välkomna! Helena Elfvendal, Bolagsverket Språkvårdare. Jennie Lind, SPV Språkexpert

Välkomna! Helena Elfvendal, Bolagsverket Språkvårdare. Jennie Lind, SPV Språkexpert Välkomna! Helena Elfvendal, Bolagsverket Språkvårdare Jennie Lind, SPV Språkexpert Syfte med utbildningen Mål med utbildningen Skrivprocessen 1. Precisera syfte och målgrupp 2. Välj och prioritera innehåll

Läs mer

Handbok för webbredaktörer

Handbok för webbredaktörer Handbok för webbredaktörer Utgåva nr 2 2011-05-12 Innehåll Sökoptimering 4 Rubriker 5 Textinnehåll 7 Bilder 9 Länkar 11 Underlätta 13 Lästips 14 Inledning Handbok för webbredaktörer är till för att hjälpa

Läs mer

1 Detta fält hämtar värdet från den primära adressen på webbplatsen. Kontrollera att den primära adressen stämmer under "Webbplatsinställningar".

1 Detta fält hämtar värdet från den primära adressen på webbplatsen. Kontrollera att den primära adressen stämmer under Webbplatsinställningar. Tillgänglighetsanpassning SiteVision För att göra webbplatsen mer tillgänglig i SiteVision har vi samlat några tips. Tipsen gäller hur man kan ställa in centrala inställningar i SiteVision, vilka moduler

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Webbkurs för distriktsansvariga. Stockholm den 7 och 13 september 2011

Webbkurs för distriktsansvariga. Stockholm den 7 och 13 september 2011 Webbkurs för distriktsansvariga Stockholm den 7 och 13 september 2011 Klistra in text från Word Klistra in: all formateringskod från Word kommer med och är den som styr det webbläsaren visar, även om man

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners 10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska

Läs mer

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION!

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! När du startar på en ny kurs, börja med att orientera dig i kursupplägget så att du får en uppfattning om vad kursen innehåller. Du har full översikt över kursens

Läs mer

Tillgänglighetsgranskning av riksdagspartiernas webbplatser år 2010

Tillgänglighetsgranskning av riksdagspartiernas webbplatser år 2010 Tillgänglighetsgranskning av riksdagspartiernas webbplatser år 2010 Analysansvarig Andreas Cederbom Kontaktperson Susanna Laurin Susanna.laurin@funkanu.se 08-555 770 61 2 (21) Bakgrund För varje val blir

Läs mer

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SKRIVREGLER FINNS I FLERA DOKUMENT I det här dokumentet finns våra övergripande riktlinjer för enkelt språk, tilltal samt inkluderande,

Läs mer

INTRODUKTION TILL LOGOTYPEN

INTRODUKTION TILL LOGOTYPEN INTRODUKTION TILL LOGOTYPEN Greppa Näringen logotypen är den officiella avsändaren och vårt viktigaste verktyg. Logotypen har en klar och tydlig form som syns mycket bra i alla sammanhang. För att skydda

Läs mer

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Utseende. Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Utseende. Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Utseende 4 1.1 Allmänt............................................ 4 1.2 Teckensnitt.......................................... 4 1.3 Stilmallar...........................................

Läs mer

FUB och Klippan - Vårt webbverktyg 2014-03-01. I din webbläsare, skriv in www.fub.se/user eller klicka på Logga in längst ner på startsidan.

FUB och Klippan - Vårt webbverktyg 2014-03-01. I din webbläsare, skriv in www.fub.se/user eller klicka på Logga in längst ner på startsidan. Vårt webbverktyg Komma igång del 1 I din webbläsare, skriv in www.fub.se/user eller klicka på Logga in längst ner på startsidan. 1. Ta fram ditt användarnamn och skriv in 2. Ta fram ditt lösenord och skriv

Läs mer

Skapa PowerPoint-presentation

Skapa PowerPoint-presentation Denna manual avser att visa hur du med PowerPoint kan: använda befintliga mallar ordna text i dispositionsnivåer infoga bilder i presentationer infoga ljudfiler i presentationen Manualen avser att visa

Läs mer

Dokument i klassens aktivitet

Dokument i klassens aktivitet Dokument i klassens aktivitet I min mall har jag ju tagit bort Aktivitetens dokument, så att eleverna inte har tillgång till dem. Min tanke med detta är att de lärare som arbetar i klassen då får en plats

Läs mer

Så funkar webben. Slutrapport pilotprojektet 2008-04-29. Uppdrag från.se:s Internetfond. Karin Forsell 0763 38 28 63 karin.forsell@funkanu.

Så funkar webben. Slutrapport pilotprojektet 2008-04-29. Uppdrag från.se:s Internetfond. Karin Forsell 0763 38 28 63 karin.forsell@funkanu. Slutrapport pilotprojektet 2008-04-29 Så funkar webben Uppdrag från.se:s Internetfond Karin Forsell 0763 38 28 63 karin.forsell@funkanu.se Stefan Johansson 0708 23 10 64 Stefan.johansson@funkanu.se Innehåll

Läs mer

Grafisk design Varför grafisk design? öka synligheten ge klar affordance stödja en god mappning ge god feedback Varför grafisk design? skapa en smidig interaktion kan göra gränssnittet visuellt mer

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL

FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL och Microsoft Office 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Företagets grafiska profil... 2 Färger... 2 Fonter (teckensnitt)... 2 Var börjar man? - PowerPoint... 2 Börja med att

Läs mer

Lathund Bygga mallar. Senselogic AB Version 2.3

Lathund Bygga mallar. Senselogic AB Version 2.3 Lathund Bygga mallar Senselogic AB Version 2.3 Innehållsförteckning 1 Begrepp... 1 1.1 Innehållsyta... 1 1.2 Mallyta... 2 1.3 Layouter... 3 1.3.1 Fliken marginaler... 1.3.2 Fliken Inställningar... 1.3.3

Läs mer

Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning

Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning Checklistan nedan kan användas till att säkerställa att er mobila applikation för bank och betalning är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

Manual - Introduktionskurs SiteVision

Manual - Introduktionskurs SiteVision Manual Introduktionskurs SiteVision sidan 1 Manual Introduktionskurs SiteVision den 3 september 2014 09:00 Innehållsförteckning Logga in 2 Redigera text 3 Om bilder på ale.se 6 Lägga till en bild 7 Lägga

Läs mer

SLU anpassad lathund

SLU anpassad lathund SLU anpassad lathund för personpresentation i EPiServer uppdaterad 17 maj 2011 För att kunna använda CV mallen på SLU webben krävs två saker: 1. Att man är anställd på SLU och har AD behörighet. Detta

Läs mer

Webbmanual för vuxenutbildningens webbredaktörer

Webbmanual för vuxenutbildningens webbredaktörer Datum 2013-01-22 Webbmanual för vuxenutbildningens webbredaktörer Del 1 introduktion till EpiServer, skapa sidor och skriva samt publicering av kontaktuppgifter, länkar och tabeller Tibro kommun 543 80

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

IT-körkort för språklärare. Modul 9: Rätta skrivuppgifter

IT-körkort för språklärare. Modul 9: Rätta skrivuppgifter IT-körkort för språklärare Modul 9: Rätta skrivuppgifter Innehåll I. Rätta uppgifter i Word... 3 Markera fel med färger snabbt och enkelt... 3 Använd Words rättningsverktyg skriv kommentarer... 4 Gör ändringar

Läs mer

Skrivguiden. Sex steg som förbättrar ditt skrivande

Skrivguiden. Sex steg som förbättrar ditt skrivande Skrivguiden Sex steg som förbättrar ditt skrivande Sex steg till bättre texter Vi på Semantix vet vad som fångar läsaren. Den här guiden innehåller våra bästa tips, som hjälper dig på vägen mot att bli

Läs mer

Workshop PIM 2 - PowerPoint

Workshop PIM 2 - PowerPoint Workshop PIM 2 - PowerPoint Varje ny sida i bildspelet kallas för en Bild. Foton och andra bilder som man lägger in kallas för Bildobjekt. All text skrivs i Textrutor. Växlingen från en bild till nästa

Läs mer

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget Snabbmanual för Lärresurshanteringsverktyget Beskrivning av olika vyer i Lärresurshanteringsverktyget Skapa I detta fönster skapar man nya sidor och/eller väljer struktur på sin lärresurs. Men man redigerar

Läs mer

Omsorgen Användarhandledning

Omsorgen Användarhandledning Omsorgen Användarhandledning 2012-12-13 Steg 1: Logga in Om ditt boende/kommun är ansluten till Omsorgen har du troligtvis fått inloggningsuppgifter. Om inte, skicka ett mail till info@omsorgen.se så kontaktar

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer