PROTOKOLL FÖR MILJÖ OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN 15 SEP TEMBER 2005 I ISLAND

Transkript

1 Miljö och ekonomigruppen PROTOKOLL FÖR MILJÖ OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN 15 SEP TEMBER 2005 I ISLAND Mötesdeltagare Heikki Sourama, ordförande Nina Grandell, sekreterare Per Mickwitz Ulrika Lindstedt Peter Fryblom Anne Kristin Fosli Øyvind Lone Sigurður Gudmundsson Hrafnhildur Ásta Thorvaldsdóttir Jørgen Schou Susanne Worm Finansministeriet, Helsingfors Finansministeriet, Helsingfors Finlands miljöcentral, Helsingfors Naturvårdsverket, Stockholm Finansdepartementet, Stockholm Finansdepartementet, Oslo Miljödepartementet, Oslo Finansministeriet, Reykjavik Miljödepartementet, Reykjavik Miljöstyrelsen, Köpenhamn Økonomi og Erhvervsministeriet, Köpenhamn Mikael Skou Andersen och Stefan Speck, National Environmental Research Institute deltog under mötespunkt 4 och del av 5. Torsdagen den kl , Hotel Fludir, Flúðir 1. Mötet öppnas 2. Godkännande av mötesagendan 3. Referatet från mötet i Helsingfors den Mötesreferatet godkändes utan anmärkningar (finns nu på gruppens hemsida). 4. Användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken i de nordiska och baltiska länderna för åren diskussion med projektledaren Projektet påbörjades i december 2004 och skall avslutas enligt kontraktet i mars Mikael Skou Andersen och Stefan Speck var närvarande på mötet. De önskade få inom september eventuella återstående kommentarer för del 1 av projektet (som sändes ut till gruppens medlemmar redan på sommaren). Ett första utkast för del 2 hade sänts ut före mötet, och kommentarer önskades inom september månad. Den slutliga rapporten be 1

2 räknas vara klar inom oktober. (Norge meddelade att de kan ha problem med tidtabellen pga. budgetarbete). Island lovade sända kommentarer för del 1. Det redan nu färdiga materialet diskuterades, likaså gavs synpunkter på den sista delen av rapporten som ännu är oskriven. De delar som är klara togs väl emot. En viss synkronisering mellan del 1 och del 2 behövs. Det är bra om rapporten blir lätt läst, och onödiga upprepningar bör arbetas bort. Det föreslogs att vissa delar kanske kunde vara i en bilaga. Rubriken politisk acceptans är viktig. Viktigt att få detta arbete känt även utanför Norden. Det efterlystes exempel på hur det fungerar i verkligheten med styrmedel. Det föreslogs att rapporten kunde tryckas i två volymer, men efter diskussion höll man fast vid en rapport. Arbetsgruppen diskuterade i vilken publikationsserie rapporten kunde publiceras. NMR: s rapporter publiceras i två serier, Nord och TemaNord. Vanligtvis trycks rapporterna i den senare nämnda serien. Per underströk att det inte är omöjligt att få den publicerad i NORD serien. För att höja arbetsgruppens profil, kunde den här rapporten eventuellt tryckas i serien Nord. Arbetsgruppen beslöt att sekreteraren kontrollerar med NMR om det är möjligt att denna rapport kunde tryckas i Nord serien. Rapporten trycks i en del i sin helhet. Kommentarer till del 2 skall sändas skriftligt till författarna. På vårens möte skall arbetsgruppen diskutera vad man vill plocka fram ur rapporten för en presentation för ministrarna. 5. Projektstatus Miljö och ekonomigruppen har för närvarande tre pågående projekt; Economic Instruments for Decoupling Environmental Pressure and Economic Growth (Decoupling projektet) och Användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken i de nordiska och baltiska länderna för åren , vilket påbörjades först i slutet av år 2004 och avslutas i mars år Kontraktet för projektet Den tänkta rollen för handeln med utsläppsrätter för växthusgaser i relation till övriga instrument skrevs under den 1 juni 2005, varpå projektet officiellt påbörjades. Projektet Verkemiddel for forvaltning av biologisk mangfald i skog og våtmark (del 1, 2 och 3 är nu avslutade, och rapporterna är tryckta). Economic Instruments for Decoupling Environmental Pressure and Economic Growth (Decoupling projektet) Projektet är i två delar. Projektets sammanlagda budget är DKK för tre år. Den danska delen (Mikael Skou Andersen) utgår på DKK, och den isländska delen (Jon Thor Sturluson) på DKK. Hittills har utbetalts till Mikael Skou Andersen DKK och till Jon Thor Sturluson DKK. Under år 2004 var det ingen utbetalning åt Jon Thor Sturluson, eftersom arbetet inte motsvarat det man begärt. Isländska delen av projektet Efter marsmötet kontaktades Tryggvi Thor Herbertsson vid Islands Universitet av arbetsgruppens ordförande. Islands Universitet svarade i början av april, med bl.a. en ekonomisk redogörelse. Referensgruppen ombads ge sin syn på saken, och deras svar kom den 1 juni. Efter skriftlig kontakt med arbetsgruppen beslöt man att avsluta samarbetet med Islands Universitet i enighet med ett av de alternativ referensgruppen gett. Ordförande har varit i kontakt med Tryggvi Thor Herbertsson vid Islands Universitet, och förslagit att 2

3 kontraktet med universitetet skall avslutas, efter det att de slutfört arbetet med del 2. Tryggvi Thor Herbertsson har meddelat att han accepterar avslutningen av kontraktet. Slutgiltigt brev om uppsägning av kontraktet har inte ännu sänts, eftersom arbetsgruppen bör ta ställning till om det arbete Island Universitet utfört skall täckas av redan utbetalade ersättningar, eller om universitetet bör få extra ersättning för nu utfört arbete. På mötet i mars beslöt man att om det blir en bra produkt, så kan eventuellt en utbetalning på DKK göras. Efter diskussion enades arbetsgruppen att i och med det material man nu fått för del 2 kan man anse att projektet är avslutat, men att det inte motiverar ytterligare utbetalning. Arbetsgruppen diskuterade projektets resultat och enades om att de delar man nu erhållit av projektet kan anses täcka del 1 och del 2 av projektbeskrivningen. Man anser att projektet krävt onödigt mycket mötestid för diskussioner om framdriften av projektet. På marsmötet föreslogs att projektet kunde slutföras (del 3) som ett gemensamt projekt mellan de forskningsinstitutioner vars ekonomiska modeller man ämnat jämföra. Referensgruppen skulle vara inkopplad konkret i detta arbete. Arbetsgruppen har varit i kontakt med Statistisk sentralbyrå i Norge och de har sänt ett förslag till hur arbetet med del 3 kunde utföras. Arbetsgruppen har tidigare uppskattat att modellsimuleringarna är intressanta, men att utveckla dem kan möjligen kosta grovt uppskattat c per land. Det projektförslag som utarbetats av Statistisk sentralbyrå i Norge rör sig runt 2 3 miljoner NOK. Arbetsgruppen diskuterade Brita Byes projektförslag. Norge var intersserad att komma med nationell input för att kunna genomföra projektet enligt Byes modell, men arbetsgruppen enades om att det är bättre att nu avsluta detta projekt, och om man vill fortsätta inom detta område med ett nytt projekt så börjar man efter något år från ett tomt bord. Man enades dock att gå vidare med frågeställningen genom att be Statistisk sentralbyrå i Norge (SSB) komma med ett förslag till ett förprojekt med översikt över relevant arbete och modellapparater i de nordiska länderna och att SSB sammankallar aktuella nordiska institutioner till en workshop/ett seminarium. Det nya förslaget bör ges inom oktober månad. Arbetsgruppen diskuterade om man skall publicera del 1 och del 2. Man besluter sig för att publicera rapportdelarna enbart på nätet och att universitetet skall färdigställa rapportdelarna för en nätversion. För de projektpengar som återstår ( DKK, av vilket en liten del bör reserveras för de kostnader som det krävs för publiceringen på nätet) föreslogs det att man i arbetsplanen för år 2006 skulle komma med ett projektförslag för litteraturstudie/workshop, där man skulle använda sig av en del av de utbetalade medlen. Resten skall betalas tillbaka till NMR. Arbetsgruppen besluter att godkänna den nu utsända kompletteringen till del 2. Arbetsgruppen anser härmed att Islands Universitet avslutat del 1 och del 2 av projektet. Arbetsgruppen beslutar att ytterligare budgetmedel inte skall betalas för erhållet material för del 2. Arbetsgruppen godkänner att ordföranden och sekreteraren omarbetar avslutningsbrevet och sänder det till arbetsgruppen på remiss innan det sänds till Islands Universitet. Arbetsgruppen besluter att den isländska delen av rapporten inte skall tryckas utan enbart publiceras som en nätversion. Islands Universitet skall färdigställa del 1 och del 2 så att den kan publiceras som nätversion. Ytterligare ersättning för detta kommer inte att erläggas. Sekreteraren kontrollerar med sekretariatet om det är möjligt att omfördela en del av de inte utbetalda medlen till en litteraturstudie i nära anknytning till projektplanen. 3

4 Om det finns formella hinder för användningen av de icke utbetalda medlen, betalas allt tillbaka till NMR. Øyvind kontaktar Statistisk sentralbyrå i Norge och ber om en projektplan plus budget för en litteraturstudie och en workshop. Danska delen av projektet Inför marsmöte sände Mikael Skou rapporten Price Incentives and Industrial CO2 emissions, där dock ännu konklusionsavsnittet samt ett metodavsnitt saknades. Slutrapporten har sänts till höstens möte. Kapitel 7 kommer dock ännu att bearbetas. I och med att Mikael Skou Andersen var närvarande på mötet (för behandlingen om projektet om styrmedel i Baltikum och Norden), presenterade han kort själv den sista delen av den danska delen av decouplingprojektet. Han bad att medlemmarna skulle sända honom kommentarer för det nu utsända materialet. Gruppen diskuterade om det finns möjlighet till att presentera arbetet av Mikael Skou Andersen på finansministrarnas vårmöte Rapporten är ett viktigt inlägg i debatten, och i ministerpresentationen (cover notes) kunde man ta fasta på bl.a. vilka skatter man har och hur de fungerar. På marsmötet konstaterades det att om denna rapport tas upp på ett ministermöte måste man utarbeta mera bakgrundsfakta för frågan än enbart denna rapport. Detta ansåg man att dock kunde skrivas in i cover notes. Man diskuterade vidare om både projektet om styrmedel och den danska delen av decouplingprojektet kunde presenteras som ett paket på ministermötet i vår, men kom fram till att det är bättre med separata presentationer. Arbetsgruppen sänder kommentarer för slutrapporten för den danska delen av decouplingprojektet till Mikael Skou Andersen. Arbetsgruppen beslöt att ett eller två projekt presenteras på finansministrarnas vårmöte, men besluter på nästa möte antalet, och om det är bara ett vilket av projekten. Närmare presentation om vad man menar med decoupling skrivs in i cover notes Övrigt Ett seminarium var planerat under år Det finns reserverat budgetmedel för år 2004 för detta, d.v.s. inom budgetposten DKK (oförutsedda utgifter, seminarium). Arbetsgruppen beslöt att ta upp frågan på nytt vid nästa möte. Projektet skall enligt planerna evalueras 2005, det har reserverats DKK till detta i budgeten för år Evalueringen uppskjuts tills projektet är klart. Den återstående delen som inte ännu är utbetalat från den isländska delen av projektet ( DKK) måste användas till decouplingprojektet, kan inte omdisponeras till annat projekt. Den återstående summan skall dock även täcka kostnaderna för en nätversion av rapporten. Ett eventuellt seminarium diskuteras på marsmötet Evalueringsfrågan diskuteras likaså på marsmötet. Ett nytt projekt som är en litteraturstudie finansieras om möjligt med en del av de återstående medlen. Användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken i de nordiska och baltiska länderna för åren Projektet diskuterades under mötespunkt 4. 4

5 Den tänkta rollen för handeln med utsläppsrätter för växthusgaser i relation till övriga instrument Projektet är ett samarbetsprojekt med klimatgruppen. Projektets helhetsbudget är DKK, varav BU puljen bidrar med DKK. Klimatgruppen och miljö och ekonomigruppen bidrar vardera med DKK. Det finska handels och industriministeriet hade önskat att projektet skulle vara klart före hösten 2005, vilket ansetts vara omöjligt. En mellanrapport (projektdel 1) skall enligt kontraktet vara klart den Projektledningen sände del 1 den 15 september med en tid på två veckor för kommentarer. Del 1 kommer att presenteras på klimatgruppens möte den 19 september i Stockholm. Projektledningen hade inför mötet sänt en statusrapport över projektets framåtskridande. Arbetsgruppen skall sända sina skriftliga kommentarer för projektdel 1(som sändes den 15 september) inom september månad till projektledningen. Verkemiddel for forvaltning av biologisk mangfald i skog og våtmark Projektet är i tre delar. Projektet beviljades medel år 2001, men startade först år De två första delrapporterna är tryckta som TemaNord rapporter, Del 1: Operasjonalisering av biologisk mangfold (TemaNord 2004:510, 104 sid. 90 DKK) och Del 2: Nordisk status for mål og virkemidler, (TemaNord 2004:511, 138 sid. 105 DKK). Den tredje och mest omfattande delen trycktes i augusti/september 2005 och ligger nu ute på Internet ( Rapporten presenterades på finansministrarnas möte i maj 2005, i praktiken betydde det att rapporten togs till kännedom. Rapporten presenterades likaså på ämbetsmannakommitténs möte för miljö den 12 september Den kommer inte att presenteras på miljöministrarnas möte i oktober. Ett utkast till en broschyr sändes till arbetsgruppens medlemmar någon dag före mötet. Broshyren diskuterades inte närmare på mötet, utan man önskade skrifliga kommentarer. Medlemmarna skall snarast sända en adresslista till sekreteraren för önskade utskick av rapporten. Utkastet till broschyr bör kommenteras senast den Sekreteraren skall informera om denna rapport till de andra arbetsgrupperna, framför allt natur, friluftslivs och kulturmiljögruppen (NFK), där man kunde gå vidare med frågeställningarna i projektet. Øyvind, Heikki och sekreteraren har fullmakt av arbetsgruppen att besluta om evalueringen. 6. Diskussion om projekt för år 2006 Av de nu pågående projekten, decoupling, ekonomiska styrmedel i Norden/Baltikum och klimatprojektet skall både decoupling och klimatprojektet vara klara inom år Projektet om ekonomiska styrmedel skall vara klart redan i mars Vid tidigare diskussion under mötet har det beslutits att decouplig projektet avslutas och omformas till en litteraturstudie. Detta behöver dock inte tilläggsresurser. Traditionellt brukar arbetsgruppen ha tre projekt per år aktiverade, och det skulle betyda att för år 2006 borde åtminstone ett nytt projekt initieras, gärna med ekonomisk tyngdpunkt. 5

6 På marsmötet 2005 diskuterades olika projektförslag, och arbetsgruppen enades om att föra vidare ett antal idéer, där bakgrundsdokument skulle utarbetas för höstens diskussion om projekt för år Följande projektidéer från mars diskuterades på mötet: Gröna marknader Per lämnade mötet under denna punkt, eftersom hans arbetsplats Finlands miljöcentral är inkopplad i utarbetandet av projektet. Produkt och avfallsgruppen (PA gruppen) och Nordisk Ministerråds Integrated Product Policy gruppe (NMRIPP, miljø/konsument/erhverv) planerar tillsammans med miljö och ekonomigruppen ett projekt som skall behandla frågan om Grønne markeder og renere teknologier. Det är den isländska sekreteraren i NMRIPP gruppen (och PA gruppen) som är huvudansvarig. I slutet av augusti har ett nytt förslag utarbetats vid Lunds Universitet. Förslaget har kommenterats nationellt åtminstone i Finland, och sändes ut till arbetsgruppen för kommentarer. På basen av kommentarer har ett förslag till arbetsprogram samt projektansökan gjorts. Arbetsgruppen diskuterade projektansökningen. Norge ansåg att projektet inte står centralt i miljö och ekonomigruppens arbetsprogram. De tre caserna som nu är föreslagna ansågs dock vara mycket mera relevanta för flere nordiska länder än i det tidigare förslaget. Miljömärkning, gröna offentliga inköp är viktiga för innovationsprocessen. Sverige däremot ställde sig positivt till upplägget. Det framgår dock inte hur många case studies som ska göras och som krävs för att det ska vara möjligt att göra jämförelser mellan länderna. Man borde även se på de innovationer man inte kunnat slutföra. Island anser att detta projektupplägg kunde kopplas ihop med det danska förmanskapsprogrammet, där man lagt vikt vid innovationer och forskning. Men det kan vara svårt att pussla ihop alla delar till en bra helhet. Island betonar att arbetsgruppen inte har egna budgetmedel, utan måste ansöka skilt för varje projekt för halva budgeten från finanssektorn, andra halva är projektbaserad årsbudget från miljösektorn. Danmark föreslår att arbetsgruppen inte skulle bidra med pengar, men däremot med facklig kunskap. Det har funnits ett önskemål om att arbetsgruppen skulle utgöra en kvalitetskontroll, och i detta projekt finns det bra möjligheter till detta. Projektförslaget är eventuellt för lite ekonomivinklat. Finland osäker på vad projektet kan medföra för ny kunskap. Kan man garantera att projektet involverar också andra än forskare i diskussionerna? Valet av sektor borde vara sådant att det finns ett gemensamt nordiskt intresse och att liknande utredningar inte gjorts på området. Arbetsgruppen enades om att projektet är intressant, men att inga medel för detta tas in i budgeten. Arbetsgruppen ställer dock sig till förfogande som kunskapsbank. Arbetsgruppens kommentarer (utdrag ur protokollet) sänds efter kommentarer av arbetsgruppens medlemmar till Lunds Universitet och NMRIPP gruppens sekreterare. Per åter närvarande på mötet. Trafikprojektet Ordförande och Jørgen hade inte kommit vidare med frågeställningen sedan marsmötet. Trots att man i t.ex. Finland diskuterat på ämbetsmannanivå ett eventuellt trafikprojekt, har man inte kunnat finna något konkret projektförslag. Ordförande föreslår att man i detta skede inte arbetar vidare med trafikprojektet. 6

7 Man beslöt att projektet tills vidare hålls vilande. T.ex. Mikaels Skou Andersens projekt visar att det är en intressant fråga på transportområdet. I Danmark är frågan mycket aktuell. Frågeställningen skall fortsättningsvis hållas levande för att eventuellt senare utvecklas till ett projekt. Makroanalys av miljöhandlingsplan Sedan marsmötet har Norge och Island arbetat vidare med frågan. Anne Kristin presenterade det nya projektförslaget. Peter ställer sig bakom förslaget, det behövs marginaltänkande, inte bara totala kostnader. Øyvind föreslår att man kunde med dessa modeller beskriva och analysera avfall, miljögifter mm. Projektet borde vara snävare inramat med ett tema, t.ex. luftföroreningar och klimat. Jørgen nämner Clean air for Europe där kommissionen som bäst försöker se hur det passar samman med EU initiativet. Den nordiska nyttan bör dock förtydigas redan i projektbeskrivningen. Per frågar om Norge som har erfarenheter på området har någon ex post på sådant som gjorts ex ante? Sigurdur föreslår att ett förprojekt startas där man försöker utreda vilka frågor man skall gå vidare med. Sigurdur påpekar att t.ex. för den nordiska strategin för hållbar utveckling finns ingen uppföljning vad man åstadkommit med strategin. Detsamma gäller den isländska strategin. Anne Kristin föreslår att man definierar de makroekonomiska kostnaderna, vad man önskar se på närmare, och hur man kunde reflektera över olika modeller. Arbetsgruppen besluter att detta projekt tas med i arbetsprogrammet för år Anne Kristin, Sigurdur och Peter arbetar vidare med projektbeskrivningen. Värderingsstudier Peter (och Lars) och Jørgen har fortsatt utvecklingsarbetet med projektidén, och det finns en strävan efter att man skall kunna söka en konsult redan på hösten. På mötet presenterade Peter ett nytt förslag till projektplan. Arbetsgruppen diskuterar hur man skall kunna garantera kvalitetsgranskningen vid en databas. Ansvaret för kvalitetsgranskningen bör finnas hos den som gör studien. Jørgen betonade att man måste kunna lita på att det är bra material som finns i databasen, och vill ha ett transparent system. Per föreslår att man börjar med att bygga upp en databas (projektdel 1), först därefter ser man hur man vill gå vidare. I det första skedet skulle man inte ha en kvalitetskontroll i egentlig mening, men ett av kriterierna när man lägger material i databasen skulle vara att man uppger ursprungsändamålet för materialet, det vill säga en studentuppsats etc. Øyvind osäker på amerikanska databassystem, osäker på framdriften av dessa. Ulrika stöder förslaget om en nordisk databas, likaså Sigurdur. Han påpekar att NMR i allmänhet är negativt inställda till projekt som medför driftskostnader. Man måste i projektet finna lösningar hur driften skall skötas. Man beslöt att igångsätta projektet om värderingsstudier år 2006, och man börjar med projektdel 1, en databas. Peter (huvudansvarig), Jørgen och Øyvind utarbetar en mera utförlig projektbeskrivning, deadline den 15 november Man beslöt att det av projektbeskrivningen bör framgå att konsulten måste kunna tillgodogöra sig förutom av material på nordiska språk även av finskt (och isländskt) material. Man beslöt att kostnaderna för projektet för år 2006 är DKK. 7

8 Eventuellt projekt i Ryssland Arbetsgruppen kontaktades i maj 2005 av Maria Vodomirova vid Nordiska Ministerrådets informationskontor i St. Petersburg. Hon ville höra om miljö och ekonomigruppen var intresserade av ett projektsamarbete med Ryssland. Sekreteraren sände i juli arbetsgruppens mandat samt arbetsprogram för 2005, för att ge en översiktlig bild av arbetsgruppens arbete. Vidare upplystes hon om att arbetsgruppens arbetsprogram för år 2006 måste vara klart i mitten av september varför ett eventuellt projekt troligen kan bli aktuellt först år Maria Vodomirova har inte kontaktat sekreteraren med något projektförslag. NMR har meddelat att projektverksamheten med Ryssland ändras så att arbetsgrupperna inte längre kan söka medel för egna projektinitiativ, utan NMR kommer att kontakta arbetsgrupperna vid aktuella projekt och be om insatser. Arbetsgruppen prioriterar inte ett projekt i Ryssland. Klima på tvärs Samtliga arbetsgrupper vid NMR/miljö har kontaktats i juli 2005 av Maria Mikkelsen (projektledare för projektet Nordisk naturforvaltning i et ændret klima NoNAKlim ) med en projektidé om temadagar, där man vill skapa ett nätverk och debatt tvärsektoriellt med forskare, förvaltning och näringsidkare i samband med klimatförändring och klimatanpassning. Arbetsutskottet för miljö informerades om projektplanen den 13.9, och var positivt inställda. Planen är att temadagarna skulle pågå omkring ett år med start år En eller flere arbetsgrupper kan ansvara för en temadag, med en budget på c DKK (budget per arbetsgrupp om man är flera är c DKK). Vid diskussion framkom att arbetsgruppen inte önskade stöda projektet ekonomiskt, däremot ställde man sig positivt till att delta med sakkunskap. Skriftliga kommentarer på det utsända förslaget skall sändas senast den till sekreteraren. Övrigt Per informerar om ett projekt PA (produkt och avfall) gruppen planerar. Om projektet kommer igång, borde miljö och ekonomigruppen delta. Det konstaterades att det finns många allmänna guidelines, men om det är fråga om nyttokostnads analyser på miljö, så är det naturligt att vår arbetsgrupp är inkopplad. Arbetsgruppen är intresserade av projektet, men kan inte stöda det ekonomiskt. En möjlighet är dock att man söker stöd enbart från finanssektorn. Sekreteraren informerar PA gruppen. Man beslöt dock att projektet ännu är så i planeringsstadiet, att det inte skall tas med i arbetsprogrammet för år Information från NMR Kort information från sekretariatet: Aktuellt från miljösektorn NMRs sekretariats information till arbetsgrupperna, samt information om ny struktur för Nordiska Ministerrådet togs till kännedom. Aktuellt från finanssetorn Till kännedom att biodiversitetsrapporten presenterades på finansministrarna har möte den 20 maj och att höstens ministermöte är den 25 oktober. 8

9 8. Information av miljö och ekonomigruppens sekreterare Sekreteraren har ansökt medel på samma sätt som senaste år för sekreterarfunktionen som ett enskilt projekt från ÄK Finans. Ansökningen har sänts in för behandling till deras septembermöte och Sigurdur meddelade att ansökan godkänts. Fördelningen av år 2006 budget diskuterades. Vad gäller årets budget (2005) är den inte 50 50% som brukligt, eftersom miljösektorn beviljade en mindre summa än ansökt, medan finanssektorn beviljat det som ansökts. När budgetplanen uppgjordes för år 2005, var klimatprojektets totalbudget DKK, varav miljö och ekonomigruppen skulle bidra med DKK. Från ÄK Finans söktes och beviljades DKK. När projektplanen var klar senare på hösten, ändrades budgeten, så att totalbudgeten var DKK; varav DKK utgjorde budgetmedel från BU puljen och DKK var de två arbetsgruppernas sammanlagda input. Det betyder att miljö och ekonomigruppens andel sänktes till DKK. Då hade redan DKK beviljats av ÄK Finans. Detta medförde att ÄK Miljö bidrog med bara för detta projekt, något som samtidigt balanserade den minskade beviljade budgeten för deras del. (Sekreteraren har varit i kontakt med rådgivaren inom finans vid NMR för att diskutera hur denna obalans bör skötas, utan att få något konkret svar). Vid budgetdiskussionen beslöts att värderingsstudien skulle ha en budget på DKK år 2006, och DKK år Förprojektet om makroanalys av ekonomiska konsekvenser av miljöavtal/miljöinitiativ har en budget på DKK för år Arbetsgruppen godkände att sekreteraren färdigställer arbetsplanen för år 2006 på basen av de beslut om projekt som gjorts på mötet samt utarbetar ett nytt budgetförslag som skall sändas in till miljösektorn den Även en ansökan från ÄK Finans skall utarbetas. 9. Aktuella händelser OECD Thorvald Moe kommer att tala över ämnet An international framework for constructing national indicators for policies to enhance Sustainable Development på OECD Experts meeting den 5 oktober. Anne Kristin presenterade hans inlägg på mötet. Det kommande OECD mötet diskuterades kort på mötet. Ulrika nämnde att Eurostat projektet, även om det misslyckades vad gäller att ta fram ett internationellt ramverk för nationella indikatorer, inte är omnämnt i Moes papper. OECD Chaiman notes delades ut på mötet. Norge koordinerar en nordisk middag i samband med OECD mötet. Hållbar utveckling Den juni arrangerar det norska Finansdepartementet i samarbete med OECD en konferens om bärkraftig utveckling. Under en dag på seminariet fokuserades programmet på indikatorer för hållbar utveckling och en dag på politik för hållbar utveckling. Den nordiska strategin för hållbar utveckling presenterades och diskuterades på mötet. Ärendet togs till kännedom. 9

10 Bifogat en länk till mötesmaterialet: /dok bn.html Aktuellt från länderna Se bilaga. 10. Val av ordförande och förlängning av sekreterarens mandat Nuvarande ordförande har nu skött ordförandeskapet två år. Enligt det nya mandatet som trädde i kraft den väljs ordförande för ett år åt gången och kan förlängas till max 3 år. Den nuvarande ordföranden önskar inte förlängning. Enligt mandatet väljs sekreteraren för två år åt gången med möjlighet till förlängelse, maximalt fyra år. Vidare står det att man bör sträva efter att inte skifta ordförande och sekreterare samtidigt. Miljö och ekonomigruppen har traditionellt skiftat både ordförande och sekreterare samtidigt, men på vårens möte diskuterades det om man i fortsättningen skall sträva efter en annan lösning. Sekreteraren åtar sig gärna att sköta sekretariatet ett år till. Jørgen Schou valdes till ordförande för år Han accepterar valet med den reservationen att dock ännu inte fått klartecken från sin arbetsgivare. Arbetsgruppen önskar kontinuitet i arbetet, varför Nina Grandell fortsätter som sekreterare ett år. Sekreteraren meddelar ÄK M och ÄK F om arbetsgruppens önskemål för slutligt beslut. 11. Nästa möte Nästa möte är i Stockholm mars Mötet föreslås börja kl. 13. Förslag till mötesämnen är en diskussion av rapporten om ekonomiska styrmedel i Norden och Baltikum och klimatprojektet (båda projekten borde enligt tidtabell vara klara). Även en diskussion om ett tekniskt cost benefit projekt föreslogs. 12. Övriga frågor Inga övriga frågor. 13. Mötet avslutas Mötet avslutades kl

11 BILAGA: AKTUELLT FRÅN DE NORDISKA LÄNDERNA Danmark Aktuelle hændelser siden foråret 2005 med fokus på miljø og økonomi. Værdisætning af grundvand. Den danske vandforsyning er stort set udelukkende baseret på indvinding af grundvand, som næsten uden efterbehandling kan anvendes som drikkevand. Der bruges væsentlige ressourcer på at beskytte grundvandet for også i fremtiden at kunne udnytte grundvandet stort set uden rensning som drikkevand. For at få belyst befolkningens betalingsvillighed for henholdsvis drikkevand baseret på urenset grundvand og drikkevand baseret på renset grundvand har DMU udført et større værdisætningsprojekt: Valuation of groundwater protection versus water treatment in Denmark by Choice Experiments and Contingent Valuation. Rapporten kan ses på og i en let bearbejdet dansk version Værdisætning af beskyttelse og rensning af grundvand Miljøprojekt nr , kan rapporten hentes på Miljøstyrelsens hjemmeside i publikationsdatabasen. OMKOSTNINGER VED CO2 BEGRÆNSNING Rapporten Danmarks udledning af CO2 Indsatsen i perioden og omkostningerne herved. Redegørelse fra Miljøstyrelsen nr. 2, Rapporten kan hentes på Miljøstyrelsens hjemmeside. Omkostninger ved gennemførelse af nuturprojekter mm. Rapporten Jordrentetab ved arealekstensivering i landbruget Principper og resultater gennemgår hvorledes jordrentetab bør opgøres og kommer med forskal til nøgletal til brug ved overordnede samfundsøkonomiske analyser. Rapporten kan hentes på Vejledning i samfundsøkonomiske analyser på energiområdet. Energistyrelsen har udarbejdet en Vejledning i samfundsøkonomiske analyser på energiområdet. Rapporten kan ses på analyser/vejledning_110405/vejledning1_1104_2005.pdf Anvendelse af samfundsøkonomiske analyser på transportområdet. Transportministeriet har udgivet et supplement til deres vejledning i samfundsøkonomiske analyser. Rapporten kan ses på Library/trafikministeriet/Publikationer/anvendelse_af_samfundsoekonomiske_analyser.pdf Finland 11

12 Island Revision af Islands nationale strategi for bæredygtig udvikling Den islandske strategi for bæredygtig udvikling bliver revideret nu for tiden. Den overordnete tidsramme for strategien strækker sig til år 2020 og omfatter langsigtede mål for ialt 17 områder. Målene bliver revideret hvert fjerde år og bliver bl.a. præsenteret på den nationale miljøforsamling som finder sted hvert andet år. Miljøforsamlingen er et forum, hvor politikere fra såvel fra Altinget som kommuner, NGO ere og andre stakeholders har mulighed for at føre dialog og udveksle synspunkter og meninger om aktuelle miljøspørgsmål og bæredygtig udvikling. Tema for miljøsamlingerne skifter således, at hver anden gang står naturbeskyttelse henholdsvis bæredygtig udvikling på agendaen. Miljøforsamlingen i år finder sted den november. Denne gang er bæredygtig udvikling hovedtema. På mødet vil en statusrapport for implementeringen af den nationale strategi i de sidste 4 år blive præsenteret. Endvidere vil der foreligge et indikatorersæt for strategiens diverse målsætninger. Derudover bliver nye målsætninger for perioden præsenteret og deltagerne i miljøforsamlingen får mulighed for at afgive deres synspunkter. Efter miljøforsamlingens behandling af dokumentet bliver det diskuteret og godkendt på regeringsniveau. Norge Regjeringen la fram en ny melding i rekken om Regjeringens miljøvernpolitikk og rikets miljøtilstand, som bl.a. varslet nye satsinger når det gjaldt biologisk mangfold, Kyotoprotokollen, NOx tiltak ifbm Göteborg protokollen, kjemikalier/miljøgifter, avfall, kommunenes rolle og lokal Agenda 21: /dok bn.html /dok bn.html Det er opprettet et nytt panel for å fremme miljøvennlige offentlige innkjøp: /dok bn.html Arbeidet med vern av norsk natur har fortsatt hatt høy prioritet, både på fastlandet og på Svalbard, og andel av arealet som er vernet i Fastlands Norge er i løpet av de siste årene økt fra litt over 7 til 13 prosent. (Andelen på Svalbard er langt høyere: 65 prosent): /dok bn.html /dok bn.html /dok bn.html Det er opprettet et eget nettsted for offentlig innsyn og medvirkning for utvalget som utreder hvordan Norge kan bli et lavutslippssamfunn: /dok bn.html /dok bn.html 12

13 Sverige Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag Regeringens proposition 2004/05:150 En översyn över framförallt delmålen och åtgärder under samtliga miljökvalitetsmål (utom klimat som behandlas i kommande proposition om fortsatt klimatstrategi). En genomgång hur vi ligger till i förhållande till generationsmålen och vilka ytterligare åtgärder som krävs. Ett nytt miljökvalitetsmål införs: Ett rikt växt och djurliv (den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt). Dessutom genomgång av det fortsatta arbetet med de tre åtgärdsstrategier som är kopplade till miljömålen, Effektivare energianvändning och transporter, Giftfria och resurssnåla kretslopp, Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Slutsats: Helhetssyn behövs (titta inte på ett miljömål i taget) och åtgärderna ska vara kostnadseffektiva. BRASkatt? beskattning av avfall som förbränns. Delbetänkande av BRAS utredningen, SOU 2005:23 Uppdrag att lämna förslag till hur en skatt på avfall som förbränns ska utformas. Man föreslår en skatt på förbränning i enlighet med energiskattemodellen. I dag är den del av avfallet som är av fossilt ursprung skattesubventionerat. Övriga fossila bränslen beskattas enligt lagen om skatt på energi. I och med detta förslag fokuserar man på avfallet som resurs och dess innehåll av energi. Skatten stimulerar till materialåtervinning och utjämnar snedvridningen av beskattningen. Skatten styr det fossila avfallet till de effektivare kraftvärmeanläggningarna. BRASkatt beskattning av avfall som deponeras Slutbetänkande av BRAS utredningen, SOU 2005:64 Uppdrag att genomföra en översyn och utvärdering av lagen om skatt på deponering av avfall som infördes 1 januari Man kommer fram till att skatten på avfall fungerar bra. Aktörerna har anpassat sig väl. Den största förändringen som föreslås är att skatten i fortsättningen ska differentieras. Det innebär att skatten på osorterat brännbart avfall och organiskt avfall ska vara högre än för övrigt avfall. Denna typ av avfall omfattas av deponiförbudet, men man kan få dispens. Förhoppningen är att dispensförfarandet kan avvecklas snabbare. Bilen Biffen Bostaden hållbara laster smartare konsumtion SOU 2005:51 Uppdrag att precisera vad hållbar konsumtion för hushållen är samt ta fram en handlingsplan med åtgärder för hur en ekologiskt, socialt och ekonomiskt konsumtion ska uppnås. Två åtgärdsinriktningar: 1. Vi konsumerar grönare produkter 2. Vi minskar konsumtionen av varor till förmån för resurssnåla tjänster. Exempel på åtgärder: öka andelen ekologiskt certifierade livsmedel, premiera energieffektivare energianvändning och förnybar energi, stimulera till hållbara bilköp med bonus och skatter. 13

14 Fortsatt grön skatteväxling förslag till utformning Naturvårdsverket rapport 5390 (2004) NV lämnar c:a 20 förslag på förändringar av befintliga skatter eller införande av nya miljöskatter. De flesta inom strategin för effektivare energianvändning och transporter, t.ex.: Koldioxiddifferentierad fordonsskatt Återinförande av försäljningsskatt Förändrade regler för förmånsbilar Olika sätt att höja energiskatterna, inkl. industrin Utredningen har remissbehandlats och bereds nu i regeringskansliet. The economic value of environmental change in Sweden a survey of studies Naturvårdsverkets rapport 5360 (2004) En sammanställning av svenska värderingsstudier på miljöområdet. Finns på På gång: Kvalitetskriterier för ekonomiska värderingsstudier (Naturvårdsverket) Handledning för att utvärdera befintliga studier och för att lägga upp nya studier. Kommer i december Utredningar ute på remiss: Elcertifikatsystemet. Det föreslås förlängas till 2030 samt öka i omfattning till 15TWh. Man har politiskt en överenskommelse om att småskalig vattenkraft inte ska ingå i systemet från och med Eldeklarationer. Det föreslås att samtliga fastighetsägare måste anlita en utomstående expert för en energideklaration vid överlåtelse av hus, dock med maximalt 10 års mellanrum. Relevanta pågående utredningar. Offentlig upphandling Jordbrukets roll som producent av bioenergi Preventiva och adaptiva åtgärder inför klimatförändringar, såsom anpassad infrastruktur Kontrollstation angående klimatmålet, proposition väntas inlämnas till Riksdagen under hösten. 14