RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968"

Transkript

1 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1969

2 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1968 * * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT * HELSINGFORS 1969

3 INNEHÅLL Sid. Finlands Banks verksamhet... 3 Den ekonomiska utvecklingen under Stabiliseringsavtalet och åtgärderna i anslutning därtill... 4 Finlands Banks penningpolitik... 4 Upphävandet av penninginrättningarnas indexbindningar... 4 Utlåningsräntorna... 6 Inlåningsräntorna... 6 Slopandet av indexbindningen för privata obligationer och debenturer... 6 Nya specialkreditarrangemang... 7 övriga åtgärder... 7 Den allmänna utvecklingen av Finlands Banks och penninginrättningarnas ställning 8 Valutakurserna och bankens utländska förhållanden... 9 Förhållandet till staten Förhållandet till privata kunder Förhållandet till penninginrättningarna Sedelstocken Sedelutgivningsrätten och dess användning Bokslutet Helsingfors Statens tryckericentral Sid. Av bankfullmäktige handlagda ärenden Revisionen Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln 17 Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren Fonder underställda bankfullmäktiges övervakning Fonden för Finlands självständighets jubileumsår Provision på checkräkning med k r e d it Ändringar i reglementet för Finlands Bank Ändring av 7 i instruktionen för Finlands Bank Ändring av pensionsstadgan för Finlands Bank 18 Tillägg till familjepensionsstadgan för Finlands Bank Tillstånd till ändring av Industrialiseringsfondens bolagsordning Tillstånd till försäljning av jordområde till Rovaniemi stad Ändringar i avlöningsstaten för Finlands Bank 19 Höjning av befattningshavarnas avlöning Utländska agenturbanker Beviljade familjepensioner och understöd samt beviljad begravningshjälp Direktionen Kontrollanterna vid avdelningskontoren Bankfullmäktige Revisorerna Den ekonomiska utvecklingen under 1968 Finlands Banks verksamhet Den ekonomiska tillväxten var alltjämt långsam under 1968 och ett uppsving inträdde först under årets sista månader. Totalproduktionens volym blev 2 % större än under Tack vare att bytesbalansen uppvisade ett överskott, blev utvecklingen av betalningsbalansen betydligt gynnsammare än ett år tidigare. Det i mars ingånga stabiliseringsavtalet och den därtill anslutna s. k. stabiliseringslagen, vilken trädde i kraft i april, tryggade en stabil prisnivå under senare delen av året. Den alltjämt långsamma ökningen i totalproduktionen var inte tillräcklig för att förbättra sysselsättningsläget efter dess försvagning under hela De arbetslösas andel av arbetskraften var i genomsnitt 4.1 % mot 2.8 % år Störst var arbetslösheten inom industrin, husbyggnadsverksamheten och skogshushållningen. Mot slutet av året framträdde dock vissa tecken på en förbättring av läget, isynnerhet inom de två sistnämnda näringarna. De privata investeringarna fortsatte att sjunka under första halvåret för att mot slutet av året börja stiga långsamt. För hela året blev volymen av de privata investeringarna drygt 6 % mindre än ett år tidigare. Kraftigast reducerades investeringarna i bostadsbyggnader, vilkas volym sjönk med nästan 10%. Det förbättrade finansieringsläget och specialarrangemangen för bostadsproduktionens finansiering åstadkom en uppgång inom byggnadsverksamheten först under årets sista månader. Volymen av den offentliga administrationens investeringar växte med c. 1 %. Den privata konsumtionens volym blev 7669/69 ungefär lika stor som ett år tidigare. Hushållens disponibla realinkomster förändrades inte under 1968 och inte heller konsumtionsbenägenheten. Även volymen av detaljhandelsförsäljningen bibehöll i genomsnitt sin nivå från föregående år. Varuexportens volym steg kraftigt redan under första kvartalet och blev för hela året över 10 % större än ett år tidigare. Störst var ökningen för metallindustriprodukterna och vissa s. k. nyexportprodukter. Exporten av träindustriprodukter ökade med c. 13 % och av pappersindustriprodukter med c. 6 %. Varuimportens totalvolym sjönk under Importen av bränslen och smörjmedel växte med c. 5 % och av råmaterial och produk- tionsförnödenheter med c. 1 %. Inom alla andra av importens huvudavdelningar förekom en volymminskning, som emellertid var störst eller omkring en fjärdedel för personbilarna. De internationella priserna för exportvarorna sjönk något under 1968, men då devalveringen höjt exportpriserna i mark mot slutet av 1967, blev dessa i genomsnitt c. 18 % högre för 1968 än för Importvarornas internationella priser hade under redogörelseåret ungefär samma nivå som ett år tidigare, men priserna i mark blev likaså till följd av devalveringen i genomsnitt 20 % högre än under Utrikeshandelns bytesförhållande försämrades sålunda med c. 2 % under året. Värdet av varuexporten blev och av varuimporten Handelsbalansen uppvisade sålunda ett överskott på 181 mot ett underskott på 563 året innan. Då de andra posterna i bytesbalansen dessutom gav ett överskott på 139, blev hela bytesbalansens överskott 320. överskottet i bytesbalansen ledde tillsammans med importen av såväl lång- som kortfristigt kapital till en avsevärd förbättring av den utländska likviditeten. Sedan valutareserven förstärkts, kunde landet under senare halvåret betala tillbaka båda kreditdelama om sammanlagt av föregående års stand by-kredit från Internationella Valutafonden.

4 4 5 Det oaktat fördubblades Finlands Banks guldoch valutareserv under året från 626 till Bankens hela utländska nettotillgodohavande steg under året med Finlands Banks och penninginrättningarnas sammanlagda valutareserv växte med 597. Lönerna höjdes på basen av stegringen i levnadskostnadsindex under januari november 1967 med 2.8 % vid början av Därtill kom en av kollektivavtalen förutsatt höjning med 3 %. Vid början av juni höjdes lönerna med 3.5 %. I genomsnitt blev den nominella förtjänstnivån för 1968 c. 10 % högre än för 1967, men den reella förtjänstnivån steg med endast c. 2 %. Prisnivån steg snabbt under årets första månader beroende på devalveringens efterverkningar, löneförhöjningarna och justeringen av lantbrukspriserna. Levnadskostnadsindex var i april 4 % högre än i december Tack vare det i mars ingångna stabiliseringsavtalet och prisregleringen stabiliserades emellertid prisnivån, så att stegringen i levnadskostnadsindex från april till december blev knappt 2 %. I genomsnitt låg emellertid levnadskostnadsindex 8.5 % högre år 1968 än år Motsvarande uppgång i årsgenomsnittet för partiprisindex blev 10.9 %. Stabiliseringsavtalet och åtgärderna i anslutning därtill De bindningar av inkomster och priser som hade förekommit på olika områden höll efter devalveringen i oktober 1967 på att leda till en kraftig inflationsspiral. Då resultatet härav hade blivit, att de fördelar som uppnåtts genom devalveringen snart hade gått förlorade och att möjligheterna för en aktiv tillväxtpolitik hade försvunnit, inleddes på regeringens initiativ förhandlingar mellan de viktigaste intresseorganisationerna om stabilisering av inkomst- och prisutvecklingen. På basen av dessa förhandlingar slöts den 27 mars det s. k. stabiliseringsavtalet, vilket undertecknades av 12 intresseorganisationer. Enligt avtalet skulle de tidigare indexklausulerna i löneavtalen slopas och den allmänna löneförhöjningen vid ingången av 1969 bli 16 penni per timme. Vidare skulle riktpriserna på lantbruksprodukter höjas med 2 % den 1 juni 1968 och likaså med 2 % den 1 januari Intresseorganisationerna ställde emellertid som villkor för att avtalet skulle vara bindande, att regeringen av riksdagen skulle få fullmakter att reglera priser, hyror, löner och olika avgifter och att avbryta bindningssystemen. Vidare förutsattes bl. a., att regeringen skulle upphöra med försäljningen av indexbundna obligationer. Redan innan avtalet undertecknats hade penninginrättningarna beslutat att inte mera motta depositioner på indexbundna depositionskon ton. Lagen om tryggande av den ekonomiska utvecklingen, vilken var en förutsättning för stabiliseringsavtalet och i det följande kallas stabiliseringslagen, godkändes den 9 april och trädde i kraft följande dag. Genom lagen slopades indexvillkoren i alla förbindelser och avtal till den del de gäller tiden efter lagens ikraftträdande. Vissa undantag från denna allmänna regel stadgades emellertid, och innebörden av dessa har senare preciserats i olika statsrådsbeslut. De viktigaste undantagen var sådana statliga obligationer och skuldförbindelser, som emitterats innan lagen trädde i kraft, försäkringsavtal och pensioner. Indexbundna depositioner samt obligationer och debenturer som emitterats av andra än staten innan lagen trädde i kraft bibehöll indexklausulen till slutet av november Finlands Banks penningpolitik De viktigaste av Finlands Banks penningoch kreditpolitiska åtgärder under redogörelseåret var att bidra till uppkomsten av stabiliseringsavtalet och att därefter fullfölja och övervaka de åtgärder avtalet och stabiliseringslagen förutsatte. Samtidigt vidtog banken flera kreditpolitiska specialarrangemang, som syftade till att stimulera investeringarna inom produktionsområden viktiga för den ekonomiska tillväxten och för sysselsättningen. Upphävandet av penninginrättningarnas indexbindningar Ett av de viktigaste målen för stabiliseringsförhandlingarna var slopandet av indexbindningarna, vilket förutsattes gälla även depositioner och olika former av krediter. Man kunde emellertid konstatera, att även om en nedfrysning av depositionernas indexbindning genomfördes, skulle de penninginrättningar, som hade mottagit indexbundna depositioner, på grund av den redan inträffade stegringen i prisnivån ha blivit tvungna att av sina kredit kunder alltjämt uppbära ett relativt högt indextillägg för att kunna erlägga återstående indexgottgörelser på depositionerna. Den eftersträvade sänkningen av de faktiska kreditkostnaderna skulle alltså i själva verket inte ha uppnåtts. Med hänsyn härtill och i syfte att få i gång de praktiska åtgärder, med vilka indexbindningarna skulle avvecklas och hela stabiliseringsavtalet förverkligas, beslöt direktionen med bankfullmäktiges samtycke den 20 mars, medan förhandlingarna ännu pågick, att Finlands Bank, om penninginrättningarna sänkte det s. k. indirekta indextillägget till 1 procentenhet, utan ränta skulle finansiera hela den skuld, som uppstod i penninginrättningarna på grund av de återstående indexgottgörelserna. Penninginstituten beslöt samma dag att upphöra med att motta depositioner på indexbundna konton. I det egentliga stabiliseringsavtalet, som slöts den 27 mars, konstaterades, att penninginstituten redan upphört att motta indexbundna depositioner, varjämte det förutsattes, att dessa inte skulle tas i bruk ånyo. Samtidigt godkändes det förfarande, enligt vilket penninginstituten skulle uppbära en årlig tilläggsränta om 1 % till dess det på de av Finlands Bank övervakade indexutjämningskontona hade influtit ett belopp motsvarande gottgörelserna på de indexbundna depositionerna. På grund härav beslöt Penninginstitutens delegation den 28 mars, att landets samtliga penninginrättningar den 1 april skulle frångå det dittills tillämpade systemet med indexbindning av krediterna och på dessa krediter börja uppbära en tilläggsränta om 1 % utöver den egentliga räntan; denna tilläggsränta skulle användas till återstående indexgottgörelser. En förutsättning för att det nya systemet fortlöpande skulle tillämpas var, att stabiliseringsprogrammet slutgiltigt förverkligades. På motsvarande sätt och under samma villkor ändrade Finlands Bank genom ett cirkulär av den 30 mars sina tidigare direktiv till penninginrättningarna om indexbindningen och lämnade mera detaljerade anvisningar om indexutjämningssystemet. Samtidigt ändrade banken rediskonteringsvillkoren så, att en penninginrättnings indexutjämningsskuld till Finlands Bank skulle jämställas med dess rediskonteringar, när det gäller beräkningen av utnyttjad rediskonteringskvot och eventuell tilläggsränta. Då stabiliseringslagen fastställdes den 9 april, blev dessa beslut av penninginstituten och Finlands Bank av bestående karaktär. Genom statsrådets beslut av den 27 juni bestämdes, att sista justeringsindex för de indexbundna depositionerna skulle vara index för november Då detta indextal enligt depositionsvillkoren skulle komma att tillämpas på i januari 1969 förfallande depositioner, beslöt penninginstituten å sin sida, att depositioner med förfallodag den 1 februari 1969 eller senare fr. o. m. detta datum genast skulle kunna lyftas. Det återstående beloppet av indexbundna depositioner i penninginrättningarna den sista december 1968 uppgick till Penninginrättningarnas indexutjämningsskuld till Finlands Bank var vid samma tidpunkt 107. Enligt uppskattning skulle penninginrättningarna i de flesta fall komma att debitera den med indexutjämningssystemet förbundna tilläggsräntan om 1 % till slutet av Att de indexbundna depositionerna med stöd av Finlands Banks indexutjämningsarrangemang slopades, innebar för penninginrättningarnas kreditkunder en kännbar minskning av kreditkostnaderna. Då stabiliseringsavtalet ingicks, hade för indexgottgörelserna på de indexbundna depositionerna uppburits ett s. k. indirekt indextillägg om 4 % i andelskassornas och om 3 V2 % i sparbankernas utjämnings- pooler. Affärsbankerna åter hade uppburit ett indextillägg om 2 %. Enligt Finlands Banks tidigare direktiv hade affärsbankerna dessutom tillämpat en s.k. direkt indexklausul om 50 % på en del av kreditbeståndet vid denna tidpunkt på sammanlagt c. 1 miljard mk och denna indexförhöjning uppgick på grund av den kraftiga prisstegringen till 5 6 % per år under våren. Då man vid ingången av april i alla dessa penninginrättningar helt frångick indexbindningen och övergick till en temporär tilläggsränta om 1 % på det nominella kreditkapitalet, sjönk kreditkostnadema sålunda beroende på penninginrättning och kredittyp med 1 5 procentenheter. Det bör här konstateras, att den direkta indexbindningen av krediter beviljade av staten, kommunerna, Folkpensionsanstalten, de privata försäkringsinrättningarna etc., liksom motsvarande indexklausul i kreditavtal mellan enskilda, enligt stabiliseringslagen inte slopades utan endast nedfrystes till index för mars Detta innebar, att kostnaderna för dessa krediter i själva verket inte sjönk utan endast hindrades växa.

5 6 7 Utlåningsräntorna Enligt stabiliseringslagen skulle under lagens giltighetstid för krediter inte få avtalas eller uppbäras högre ränta eller annan gottgörelse än den som tillämpas av penning- och försäkringsinrättningar under offentlig tillsyn. På Finlands Bank skulle ankomma att publicera dessa räntesatser i Officiella tidningen. Avtalstexterna eller lagen berörde inte de räntepolitiska förhållandena mellan Finlands Bank och kreditinrättningarna, men i samband med själva stabiliseringsförhandlingarna framhölls från arbetsmarknadsorganisationernas sida, att slopandet eller nedfrysandet av indexklausulen inte skulle få leda till en höjning av räntan på utlåningen i allmänhet eller bostadskrediterna isynnerhet. Den 11 och 16 april och den 24 juni publicerade Finlands Bank tillkännagivanden om räntesatserna i Officiella tidningen och konstaterade bl. a., att de genomsnittliga utlåningsräntorna i penning- och försäkringsinrättningar under offentlig tillsyn utgjorde 7 Vi 8 V2 % per år och att den högsta tillämpade räntan, som sålunda blev bindande maximiränta i alla avtal slutna utanför dessa inrättningar, utgjorde 10 % per år. Med försäkringsinrättningarna fördes redan i maj särskilda förhandlingar om vilka räntor de skulle tillämpa under stabiliseringsavtalets giltighetstid. Affärsbankernas utlåningsräntor hade redan tidigare i detalj övervakats av Finlands Bank, och det sedan 1965 gällande direktivet, enligt vilket en rediskonterande penninginrättnings vägda genomsnittliga utlåningsränta fick vara högst 7 Vi % per år, bibehölls oförändrat. Det kunde under sommaren och hösten konstateras, att vissa sparbanker och andelskassor hade företagit justeringar av utlåningsräntorna, vilket hade lett till en uppgång i medelräntan. Orsaken var, att överföringen av indexbundna depositioner till depositionskonton med högre ränta just för dessa grupper av penninginrättningar medförde de relativt sett största räntabilitetssvårigheterna. Uppgången i medelräntan befanns emellertid i vartdera fallet ha varit endast 0.2 procentenheter i genomsnitt och ha skett inom de gränser som angivits i bankens tillkännagivanden. Då det tydligen bland såväl sparbankerna som andelskassorna rådde oklarhet om de diskussioner som förts och de principer man enats om i samband med stabiliseringsförhandlingarna, sände Finlands Bank de båda centralförbunden närmare direktiv den 14 december. Enligt dessa skulle medelräntan framdeles inte få höjas utan respektive centralförbunds och Finlands Banks godkännande. I fråga om bostadskrediterna förpliktades penninginrättningarna att i de fall höjningar inträffat sänka sina räntor till den nivå dessa haft vid slutet av mars Inlåningstäntorna Såsom Finlands Bank förutspått redan i samband med stabiliseringsförhandlingarna, kom överföringen av de indexbundna depositionerna till konton med högre ränta att avsevärt försvaga räntabiliteten i penninginrättningarna, och då relativt sett mest i sparbankerna och andelskassorna. Penninginrättningarna inledde därför redan på våren förhandlingar om en justering av inlåningsräntorna. Finlands Bank förutsatte emellertid, att justeringsförslaget skulle föreläggas banken för godkännande. Förhandlingarna hann inte slutföras ännu under redogörelseåret. Slopandet av indexbindningen för privata obligationer och debenturer Genom ett med stöd av stabiliseringslagen givet statsrådsbeslut (2 0 9/6 8) bibehölls indexbindningen temporärt för privata obligationer och debenturer och för utlåningen i de hypoteksinrättningar, som hade anskaffat sina kreditmedel genom emission av indexbundna obligationer eller debenturer. Avsikten var att under en viss övergångsperiod förvandla dessa obligationer och debenturer till värdepapper utan indexklausul. Finlands Bank konstaterade emellertid efter att ha undersökt saken, att de redan upplupna indexförhöjningarna på utelöpande privata indexbundna obligationer och debenturer, vilkas totalbelopp befanns vara 521.5, uppgick till 10.5 % eller Att t. ex. genom utbyte förvandla dessa indexbundna värdepapper till icke indexbundna hade alltså mött betydande svårigheter. Finlands Bank föreslog därför en annan lösning, som godkändes av statsrådet den 14 november. I enlighet därmed nedfrystes indexbindningen för dessa värdepapper och för hypoteksinrättningarnas utlåning till index för november 1968 eller samma nivå som indexbindningen för depositionerna. Emittenterna skulle på obligationerna och debenturerna kunna erlägga en extra ränta för att sålunda hålla dem gång bara. Hypoteksinrättningarna överenskom vid förhandlingar med Finlands Bank, att de skulle erlägga en sådan extra ränta uppgående till 1 V4 % på skuldens nominella kapital och debitera en lika stor extra ränta på sin utlåning. Nya specialkreditarrangemang Banken beslöt den 20 mars i samband med sitt beslut om indexutjämningsarrangemanget, att dessutom befrämja stabiliseringsåtgärderna och de tillväxt- och sysselsättningspolitiska målen genom att med specialåtgärder underlätta finansieringen av bostadsbyggnadsverksamheten och industriinvesteringarna. Banken meddelade sålunda, att den genom förmedling av penninginrättningarna med 60 skulle delta i byggnadskrediter för att bidra till att få i gång bostadsbyggnadsverksamheten under den inkommande höstsäsongen. Beloppet skulle i första hand användas till bostadsbyggen finansierade genom statliga bostadsproduktionslån, speciellt hyresbostadsbyggen. Vidare meddelade banken, att den skulle reservera c. 100 för finansiering av industriinvesteringar, som är ägnade att stärka betalningsbalansen och kan betraktas som lönsamma. Banken höjde senare det för bostadsproduktionen reserverade kreditbeloppet till Dessutom beslöt banken den 20 juni, att detta kreditstöd skulle kunna användas även för att täcka statens andel i finansieringen under byggnadstiden av projekt finansierade genom statliga bostadsproduktionslån och berörda av kreditarrangemanget. Detta tilläggsarrangemang skulle emellertid vara temporärt och upphöra när 1969 års statsanslag för bostadslån kunde disponeras för ifrågavarande byggnadsprojekt. Bankens kreditarrangemang upphjälpte faktiskt läget för kreditfinansieringen av dylika byggnadsprojekt. Då det emellertid av andra orsaker dröjde rätt länge innan de egentliga byggnadsarbetena kunde påbörjas och då penninginrättningarnas finansieringsläge för övrigt lättade avsevärt, hade före utgången av 1968 inte mera än 4.9 av bankens krediter behövt lyftas. Den 20 juni beslöt banken vidare, att penninginrättningarna redan under september december 1968 skulle kunna lyfta det belopp kassareservdepositioner på sammanlagt 45.7, som enligt kassareservavtalet annars hade betalts tillbaka först den 20 februari Banken förutsatte därvid, att penninginrättningarna i första hand skulle använda de så frigjorda medlen till krediter under byggnadstiden enligt kreditarrangemanget för finansiering av bostadsbyggnadsverksamheten samt till finansiering av spannmålshandeln. Finlands Bank utförde under hösten tillsammans med penning- och kreditinrättningarna och industrins organisationer en kartläggning av industriprojekt, som skulle kunna igångsättas snabbt och hinna förbättra vintersäsongens sysselsättningsläge, vilket syntes utveckla sig ogynnsammare än väntat. Om finansieringen av en planerad investering, som väntades bli lönsam, befanns alltför betungande för en enskild finansieringsinrättning, skulle Finlands Bank helt eller delvis dirigera kreditansökan till andra kreditinrättningar, inklusive Postsparbanken och Industrialiseringsfonden (Teollistamisrahasto O y). Samtidigt blev det belopp på 100, som banken beviljat för industriinvesteringar, i sin helhet reserverat. Av detta belopp hade emellertid före slutet av året endast 18 lyfts, då lyftningsplanerna var beroende av i vilken takt byggnadsarbetena för dessa ofta fleråriga investeringar avancerar. Banken förde under höstens lopp även förhandlingar med representanter för statsmakterna och de olika penninginrättningsgrupperna om kommunernas allt trängdare finansieringsläge. Då banken som valutamyndighet inte ansåg sig kunna bevilja kommunerna tillstånd att uppta utländska lån, försökte den skapa ett inhemskt kreditsystem, som skulle hjälpa att sätta i gång kommunala investeringar, som befrämjar näringsverksamheten och sysselsättningen, och alltså även komplettera det ovan nämnda kreditarrangemanget för industrin. Förhandlingarna slutfördes först i januari övriga åtgärder Banken fortsatte under redogörelseåret det i april 1967 skapade finansieringsarrangemanget med inhemska leveranskrediter. Då beloppet av godkända projekt ökade kraftigt och penninginrättningarnas egna finansieringsmöjligheter hela tiden förbättrades tack vare den allmänna lättnaden på penningmarknaden, beslöt banken den 20 november att sänka sin egen finansieringsandel från 50 till 30 % av den kreditfinansierade delen. Affärsbankernas fi-

6 8 9 nansieringsandel växte alltså i gengäld från 50 till 70 % av kreditbehovet. Totalvärdet av varuleveranser, för vilka kreditreserveringar beviljats inom ramen för detta arrangemang, var vid slutet av året sammanlagt mot 78.5 ett år tidigare. Finlands Banks kreditreserveringai* för dessa projekt uppgick till Kreditreserveringarna gällde 39 olika leverantörer och fördelade sig på 59 beställare. Av Finlands Banks kreditreserveringar hade emellertid vid slutet av året inte mera än 17.8 lyfts, eftersom huvudparten av finansieringsbehovet, vilket är beroende av leveransavtalens betalningsschema, infaller år Det tidigare, år 1963 påbörjade kreditarrangemanget med medellånga leveranskrediter till metallindustrin, befinner sig redan i sin helhet i återbetalningsstadiet, och beloppet av dessa krediter sjönk under redogörelseåret från 56.7 till Banken fortsatte under redogörelseåret att bevilja s. k. nyexportkrediter på samma villkor som tidigare, även om banken, då läget på penningmarknaden lättade, efter hand började kräva större finansieringsandel av de egentliga finansieringsbankerna. Det lyfta beloppet av nyexportkrediter uppgick vid slutet av året till 74.4 och fördelade sig på 161 företag. Banken deltog såsom förr i programmet för finansiering av skogshushållningen (det s. k. Meraprogrammet) och tecknade hela det nya statliga skogsförbättringslånet på 20 för att till största delen sälja obligationerna vidare till penninginrättningarna. De krediter som banken föregående år beviljat för finansieringen av spannmålshandeln, betalades tillbaka före slutet av juni. Vid förhandlingar med penninginrättningarna och centralaffärerna om den nya skördeperiodens finansieringsbehov meddelade banken, att den helt avstår från denna finansieringsuppgift, som ursprungligen i själva verket endast var avsedd att vara tillfällig. Banken ansåg, att finansieringen av spannmålshandeln hör till penninginrättningarnas normala säsongfinansieringsuppgifter, vilka genom lättnaden på penningmarknaden inte mera nödvändigtvis kräver Finlands Banks speciella stöd. Såsom tidigare nämndes, kunde penninginrättningarna även använda en del av de i förtid återbetalda kassareservdepositionsmedlen till finansiering av spannmålshandeln. Å andra sidan bör det konstateras, att överskottet av spannmål och mejeriprodukter medförde ett stort kreditbehov i de inrättningar, som å statens vägnar sköter centrallagringen. Finlands Bank måste därför genom olika åtgärder skaffa dem avsevärda kortfristiga krediter. Såsom förutsattes i kassareservavtalet upphörde penninginrättningarnas depositionsskyldighet den 15 juni, då hade influtit på kassareservkontona i Finlands Bank. Den förtidiga återbetalningen av depositionerna sänkte deras belopp, så att det vid slutet av året var Den allmänna utvecklingen av Finlands Banks och penninginrättningarnas ställning Ett utmärkande drag för utvecklingen av Finlands Banks ställning under redogörelseåret var, att valutaläget betydligt förstärktes. Om man utöver ökningen av guld- och valutareserven även beaktar minskningen av valutaskulderna, steg bankens hela utländska nettotillgodohavande med 1 011, vilket till sitt fulla belopp ökade utbudet av centralbankspengar. Alla andra väsentligare förändringar i bankens balans hade emellertid motsatt effekt. Den faktor som framför allt verkade minskande på utbudet av centralbankspengar var de i samband med devalveringen införda exportavgifterna. En del av dessa avgifter användes samtidigt inom ramen för det s. k. tillväxtpaketet för budgetära ändamål, och nettobeloppet på statens exportavgiftskonto växte under året med 346. En krympande effekt hade även statens återbetalning av 100 av det lån som den erhållit av Finlands Bank vid slutet av Även bankens kreditgivning i olika former till det privata näringslivet minskade, vilket egentligen endast berodde på att banken mot slutet av föregående år beviljat rikligt med tillfälliga krediter för att underlätta en säsongmässig åtstramning på penningmarknaden. Om man vidare beaktar, att sedelstocken växte med 108, kan det konstateras, att den ökning i utbudet av centralbankspengar som stegringen i de utländska tillgodohavandena medförde, motsvarades av en lättnad i de privata penninginrättningamas ställning med 258. Detta tal anger då nettot av förändringarna i dessa penninginrättningars checkräkningar, kas- sareservdepositioner och rediskonteringar. I verkligheten var förbättringen ännu större, då penninginrättningarna vid slutet av 1968 inte var i behov av liknande tillfälliga krediter, som Finlands Bank vid slutet av 1967 på grund av den säsongmässiga åtstramningen beviljade mot obligationer och växlar. Vad utvecklingen av penninginrättningarnas ställning beträffar, kan det konstateras, att deras nyutlåning blev betydligt mindre än ett år tidigare. I samtliga penninginrättningar, inklusive hypoteksinrättningarna, växte utlåningen med 776 eller 5.9 %. År 1967 var motsvarande siffror och 8.4 %. Den långsamma ökningen förklaras av den alltjämt lama kreditefterfrågan och av penninginrättningarnas strävan att nedskära sin centralbanksskuld, vilken fortfarande var rätt stor. Vid jämförelsen bör det dessutom observeras, att tillväxtsiffrorna för 1967 innehåller 154 av devalveringen föranledda värdeökningar för lånen i utländskt mynt. ökningen i penninginrättningarnas hela inlåning från allmänheten var däremot betydligt kraftigare än ett år tidigare, dvs eller 12.2 %, mot eller 9.5 % år Dessa siffror omfattar även allmänhetens depositioner i hypoteksinrättningarna och handelslagens sparkassor jämte allmänhetens postgirokonton. Äv inlåningsökningen under 1968 föll på de egentliga depositionerna och 340 på avistadepositionerna. Avistadepositionerna steg betydligt snabbare än de egentliga depositionerna, och deras andel av hela inlåningen ökade från 9.2 till 10.6 %. Allmänhetens egentliga depositioner undergick radikala strukturella förändringar. Sedan penninginrättningarna den 21 mars upphört att motta indexbundna depositioner, började beloppet av dessa sjunka i samma takt som depositionerna förföll. De indexbundna depositionerna minskade därför under året med 2 587, och deras andel av de egentliga depositionerna nedgick från 34.6 till 11.1 %. Största delen av de härvid frigjorda medlen placerades på högräntekonton, så att beloppet av högräntedepositionerna steg med och deras andel av de egentliga depositionerna från 5.3 till 24.2 %. En granskning av utvecklingen i de olika slagen av penninginrättningar visar, att inlåningen från allmänheten i affärsbankerna, exklusive Sparbankernas Central-Aktie-Bank, växte med 323 mera än utlåningen. Å andra sidan ökade placeringarna i övriga tillgångar i balanserna med 92 och i aktier och bankfastigheter 42, medan obligationsinnehavet växte med 97. Affärsbankernas utländska skulder steg med 53. Återbetalningen av kassareservdepositioner sänkte beloppet av affärsbankernas kassareservdepositioner med 13, och av krediten för indexgottgörelser föll 50 på affärsbankerna. Med hjälp av sitt finansiella överskott kunde affärsbankerna minska sin rediskonteringsskuld med 155. I sparbankerna var inlåningsökningen 165 större än utlåningsökningen. Dessutom sjönk sparbankernas kassareservdepositioner med 8. Sparbankernas Central-Aktie-Banks rediskonterings- skuld reducerades med 44. I andelskassorna blev inlåningsöverskottet 111. Andelskassornas Central Ab:s utlåning växte däremot med 12 mera än inlåningen, medan rediskonteringarna i detta fall sjönk med 54. Sparbankernas andel av Finlands Banks räntefria indexutjämningskredit var vid slutet av året 33 och andelskassornas 24. Valutakurserna och bankens utländska förhållanden Valutakurserna på de internationella valutamarknaderna var stabilare under 1968 än ett år tidigare. I Europa höll sig förändringarna inom de av Internationella Valutafondens fördragsartiklar förutsatta gränserna, frånsett den isländska kronan, som devalverades i november De tilltagande störningarna i det internationella valutasystemet under de senaste åren fortsatte emellertid, och endast ett målmedvetet internationellt samarbete kunde rädda systemet från kanske mycket radikala förändringar. Spekulationstrycket mot guldpriset under våren och mot den franska francen under hösten orsakade vissa avbrott i aktiviteten på den internationella valutamarknaden. Följande sammanställning visar Finlands Banks officiella säljkurser vid slutet av 1967 och Som synes var utvecklingstendensen för de rörliga kurserna i allmänhet sjunkande under 1968 beroende på den kraftiga stegringen i valutareserven. Clearingvalutorna vid bilaterala avtal var alltjämt rubel och clearingdollar, vilkas kurser bibehölls oförändrade hela året /69

7 rak rak New Y o r k $ Montreal Can $ London Stockholm Skr Oslo Nkr Köpenhamn Dkr Frankfurt a. M DM Amsterdam Hfl Bryssel Bfr Ziirich Sfr Paris FF Rom Lit Wien Sch L issabon Esc Reykjavik Ikr Madrid Ptas Moskva, clearing Rub Clearing-! Utländska konton kunde Helsingfors stad, Outokumpu Oy och Industri-Hypoteksbanken i Finland Ab emittera ett lån var på den västtyska finansieringsmarknaden. Det ovanligt stora antalet västtyska lån och deras höga sammanlagda värde, 300 miljoner DM, återspeglar den aktivt gynnande inställning de västtyska myndigheterna av betalningsbalanspolitiska skäl hade till den utländska låneverksamheten. I Schweiz upptogs ett lån, som emitterats av Oy Stockmann Ab. Dessutom fick Amer-Tupakka Oy ett obligationslån från Schweiz; obligationerna såldes emellertid direkt till de slutliga köparna och noteras inte på börsen. Om man från den nya upplåningen avdrar amorteringarna under året (exklusive amorteringen till Internationella Valutafonden), blir nettoökningen i Finlands långfristiga utländska upplåning 640. Det totala beloppet av Finlands långfristiga utländska skuld var vid slutet av året 4.6 miljarder mark. Nettobeloppet av de av Finland beviljade långfristiga exportkrediterna växte under året med 167. Bankens utländska konton utvecklades under redogörelseåret på följande sätt: Vid utgången av 1968 hade Finland bilaterala avtal, vilka förutsätter transaktioner över clearingkonto, med åtta länder (Bulgarien, Kinesiska Folkrepubliken, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska Republiken och Ungern). Avtalet med det sista av Internationella Valutafondens medlemsländer, för vilket bilateralt avtal förekommit (Colombia), löpte ut vid slutet av Av Finlands skuld på clearingkontot var en del ännu oreglerad vid slutet av Vid slutet av 1967 hade beslut fattats om vissa lättnader i valutaregleringen, och dessa trädde i kraft vid ingången av redogörelseåret. Enligt dem skulle man inte mera för någon varugrupp behöva Finlands Banks tillstånd för att få uppta kortfristiga högst sex månaders importkrediter. Det högsta tillåtna beloppet resevaluta per person höjdes till mark, och skillnaden härvidlag mellan de skandinaviska länderna och andra resemål avskaffades. Samtidigt höjdes maximivärdet av vissa före avresan inköpta resetjänster till mark, dock så, att det sammanlagda värdet av dessa resetjänster och resevalutan inte skulle få överstiga mark. Sedan regeringen i december 1967 beslutat, att man skulle inleda förberedelser för Finlands associering med Organisationen för Ekonomiskt Samarbete och Utveckling (O ECD ), företog man vid ingången av 1968 även några andra förändringar i valutaregleringsbestämmelserna för att bringa dem i överensstämmelse med organisationens liberaliseringskoder. I detta syfte höjdes vissa maximibelopp för valutaanvändningen samtidigt som den minimitid, under vilken utomlands bosatt person kan överföra sina kapitaltillgångar från Finland, förkortades från fem till tre år. I april slopades specialbestämmelserna om köp för utomlands bosatt persons räkning av obligationer emitterade före den 1 september 1939 och om överföring av amorteringar på dylika. Ehuru valutareserven steg kraftigt under året, ansåg Finlands Bank, att detta inte ännu skapade en tillräcklig säkerhetsmarginal för att man i större utsträckning skulle kunna avveckla valutaregleringen. G iltighetstiden för lagen av den 4 december 1959 om reglementering av valutan förlängdes genom en lag som gavs den 29 november 1968, till utgången av år Finlands Banks valutareserv fördubblades under 1968 trots att de två kreditdelarna på sammanlagt av den under föregående år lyfta stand by-krediten från Internationella Valutafonden, dvs. hela den del som upptagits för att förstärka valutareserven, betalades tillbaka i juli och december. Valutareservens ökning kunde delvis tillskrivas den utländska kapitalbalansen. Allt som allt åtta långfristiga obligationslån med ett sammanlagt värde av 367 kunde under årets lopp upptas på den utländska kapitalmarknaden. Staten emitterade ett lån på 50 miljoner kronor i Sverige och två lån på 75 miljoner DM i Förbundsrepubliken Tyskland. Dessutom Förändring Guldtranchen i Internationelia Valutafonden. Utländska v alu to r Utländska växlar Utländska obligationer Utländska valutakonton Utländska m arkkonton Tidsbundna utländska förbindelser Nettotillgodohavande i u tlan det Finlands Bank följde den politik, som världens ledande industriländer i samband med den internationella guldkrisen i mars sinsemellan utstakat, och avstod från guldköp på de internationella marknaderna liksom från guldförsäljning till inhemska eller utländska köpare. Bankens guldreserv höll sig därför så gott som oförändrad under året. Förbättringen av den utländska likviditeten visar sig sålunda på aktivsidan som en ökning i utländska valutor och utländska obligationer. Bland passiva skedde den största förändringen i bankens tidsbundna utländska förbindelser, som sjönk med Nedgången beror till största delen på att de båda kreditdelarna av den år 1967 upptagna stand by-krediten från Internationella Valutafonden betalades tillbaka, varigenom Fondens motsvarande tillgodohavande i mark minskade med Resten av nedgången fördelar sig på flera andra långfristiga utländska förbindelser. Orsaken tul minskningen av de utländska valutakontonas saldo var framför allt, att valutaskuldema bundna vid bilaterala avtal sjönk. Den rapport om valutaläget som Finlands Bank månatligen publicerar visar, att bankens egen nettoreserv under redogörelseåret steg med 664 till 1 290, medan de andra valutainnehavarnas, dvs. valutabankernas, nettoskuld till utlandet växte med 67 till 363. Finlands Banks och valutabankernas sammanlagda nettoreserv steg sålunda med 597 till 927 ; ökningen gällde nästan uteslutande de konvertibla valutorna.

8 12 13 Valutaställningen Reserven Reserven Förändring Finlands Finlands Finlands Bank övriga Summa Bank övriga Summa Bank övriga Summa Guld i + i Konvertibla valutor Bundna valutor..., Sum m a..., Förhållandet till staten Kontoförhållandet mellan banken och staten framgår av följande sammanställning. Växlar i mark... Checkräkningar... Växlar i utländskt m y n t... övriga fordringar... Aktiva... Checkräkningar... övriga avistaförbindelser... Tidsbundna inhemska förbindelser Passiva... Privata kundkonton Förändring Nettoutlåning till företag Statens konton Förändring Aktiva: IBRD-växel Checkräkning Exportavgiftskonton P a ssiv a Statens nettotillgodohavande Staten avkortade i januari 1 miljon dollar eller 4.2 av den växelskuld, som uppkommit i samband med höjningen av medlemsandelen i Världsbanken. Finlands Bank erlade i juni å statens vägnar till Världsbanken den höjning av medlemsandelen med 2.6 som devalveringen 1967 föranlett. Beloppet av statens motsvarande växel höjdes därför, så att växelns slutliga förändring blev 1.6. Denna växel är i balansen bokförd bland övriga fordringar. På det nya exportavgiftskontot, som baserade sig på den i oktober 1967 stiftade lagen om exportavgift, inflöt under redogörelseåret Då beloppet från 1967 var 13.7, blev totalsumman vid 1968 års slut Härav utnyttjades under året 176.8, varigenom kontots saldo blev Dessutom fanns alltjämt på det gamla exportavgiftskontot 1.1. Dessa konton ingår i balansen bland tidsbundna inhemska förbindelser. I sammanställningen ingår inte bankens innehav av de statliga obligationer, som banken köpt av penninginrättningarna eller direkt av staten. Där finns inte heller det lån på 300, som Finlands Bank hade beviljat staten i december Staten amorterade avtalsenligt 100 av detta lån i augusti. Resten erläggs under 1969 och 1970 i två årliga poster, i februari och augusti. På grund av terminstransaktioner hade banken den sista december skuldsedlar tillhörande detta lån, vilka bokförts bland inhemska obligationer, i sin ägo till ett värde av endast 105. Förhållandet till privata kunder Följande sammanställning belyser kontoförhållandet mellan Finlands Bank och privata kunder. Bankernas konton Krediterna till privata kunder mot växlar i mark ökades under året med ett nettobelopp av 6.8. Det utnyttjade beloppet av nyexportkrediterna, vilka förmedlas av affärsbankerna och Andelskassornas Central Ab, växte från 55.0 till De för spannmålshandeln beviljade krediterna, som vid årets ingång uppgick till 38.7, betalades avtalsenligt tillbaka före slutet av juni. Nettobeloppet av de övriga växelkundernas sammanlagda skuld steg under året med En del av växlarna i utländskt mynt utgör täckning för de krediter, som erhållits från Världsbanken och av Finlands Bank förmedlats vidare. Beloppet av dessa växlar sjönk under året programenligt. Nedgången i beloppet av andra växlar i utländskt mynt berodde närmast på att de tillfälliga krediter som banken beviljat mot slutet av 1967 betalades tillbaka. Till ökningen i övriga fordringar bidrog Finlands Banks placeringar i låneandelar i IBRD. Tidsbundna inhemska förbindelser reducerades med 9.6. Till denna post hör gruvindustrins investeringsdepositioner, av vilka 4.4 lyftes under året. Vidare omfattar posten i lagen om investeringsfonder föreskrivna investeringsdepositioner, vilkas belopp under 1968 sjönk med 5.6 till Förhållandet till penninginrättningarna Förhållandet mellan Finlands Bank och penninginrättningarna belyses i nedanstående sammanställning Förändring Rediskonterade växlar Indexutjämningskonton Postsparbankens checkräkning Privata penninginrättningars checkräkningar Kassareservdepositioner Mortgage Bank of Finland Oy Bankernas nettoskuld

9 14 Sedelutgivningsrätt Ordinarie täckning... Supplementär täckning Sedelutgivningsbalansen Beloppet av rediskonterade växlar sjönk under året med Å andra sidan uppstod till följd av det redan tidigare redovisade, i samband med stabiliseringsavtalet införda systemet med indexutjämningskrediter en skuld på i penninginrättningarna. Indexutjämningskrediten, som Finlands Bank beviljat penninginrättningarna utan ränta, ingår i balansen bland övriga fordringar. Penninginrättningarnas största tillgodohahavande var kassareservdepositionerna. Deras belopp var störst eller den 15 juni, då depositionsskyldigheten upphörde. Såsom nämnts, betalade Finlands Bank den del av kassareservdepositionerna, som annars hade förfallit till betalning i februari 1969, tillbaka till penninginrättningarna redan under de sista månaderna av Beloppet av kassareservdepositionerna hade därför vid slutet av redogörelseåret sjunkit till Penninginrättningarnas ansvar gentemot Finlands Bank är i själva verket större än vad ovanstående sammanställning antyder. Banken har i anslutning till olika kreditarrangemang av penninginrättningarna köpt växlar, som dessa bär ansvaret för. Sådana är de s. k. nyexportväxlarna, vilka vid slutet av 1968 fanns i bankens ägo till ett belopp av 74.4, exportväxlarna i utländskt mynt, vilkas motsvarande belopp var 66.2, och de inom ramen för 1963 års leveranskreditsystem för metallindustrin köpta växlarna, vilka vid slutet av 1968 belöpte sig till Penninginrättningarna bär även ansvaret för den växelkredit, som Finlands Bank mot respektive penninginrättnings garanti beviljat inom ramen för 1967 års leveranskreditsystem. Beloppet av dessa växlar var vid slutet av året Till ansvarssumman hör slutligen de obligationer, som Finlands Bank på terminsvillkor köpt av penninginrättningarna. Sedelstocken Den utelöpande sedelstocken vid årets slut var enligt balansen Det bör dessutom observeras, att sedlar i den gamla myntenheten ingår bland övriga avistaförbindelser i balansen. Beloppet av dessa sedlar av gammal typ, vilka inte just mera finns i rörelsen, minskades under året från 10.5 till 10.0 miljoner nymark. Hela sedelstocken uppgick sålunda till vid årets slut, mot vid föregående årsskifte. Sedelstocken hade alltså under året stigit med eller 10.1 %. Enmarkssedlar tillverkades inte under 1968 liksom inte heller under 1967 och deras utelöpande belopp sjönk från 2.8 till 2.4. Sedelutgivningsrätten och dess användning Sedelutgivningsrätten och dess användning illustreras i följande sammanställning Summa Förändring Sedelutgivning Utelöpande sedlar Vid anfordran betalbara förbindelser Innestående på checkkredit Sedelutgivningsreserv f Summa Den ordinarie sedeltäckningen, vilken består av bankens utländska tillgodohavanden, ökades under året med Den sedelutgivningsrätt, som överskrider den ordinarie täckningen och som bör motsvaras av s.k. supplementär täckning, hade genom lagen om temporär ändring av reglementet för Finlands Bank av den 18 november 1966 höjts från 500 till 700 fram till slutet av Den utelöpande sedelstocken och bankens vid anfordran Aktiva Guldtranchen i Internationella Valutafonden... Utländska valutor Utländska växlar Utländska obligationer Ordinarie sedeltäckning Diskonterade inh. växlar I utländskt mynt Rediskonterade växlar Supplementär sedeltäckning Inhemska obligationer Checkräkningar Skiljemynt övriga fordringar övriga tillgångar Summa Balansräkningen betalbara förbindelser ökade med sammanlagt Sedelutgivningsreserven steg därför med och var vid slutet av året Bokslutet Som komplettering till redogörelsen för bankens ställning återges nedan hela balansräkningen. Passiva Utelöpande se d la r Utländska valutakonton Utländska markkonton Checkräkningar Postsparbanken Priv. penninginrättningar Övriga övriga avistaförbindelser Vid anfordran betalbara Utländska Tidsbundna förbindelser Värderegleringsräkningar Reservfond Resultaträkning Summa Bankens synliga egna medel exklusive redogörelseårets vinst utgjorde enligt bokslutet 450.0, dvs mera än vid föregående årsskifte. Ökningen berodde på att hälften av vinsten för 1967 överfördes till reservfonden. Utöver dessa medel äger banken sådana förmögenhetsobjekt, som inte kommer till synes i balansen. Till dem hör förutom de reserver, som uppkommit genom att obligationernas värde har nedskrivits, även huvudkontorets och avdelningskontorens byggnader, sedeltryckeriet, vissa andra fastigheter, som banken behöver, och aktier, främst aktiemajoriteten i Tervakoski Oy. Bankens resultaträkning och dess utveckling framgår av följande sammanställning.

10 16 17 Resultaträkningen mark Intäkter Räntor på inhemsk utlåning , ,53 Räntor på konton i utlandet , ,37 Räntor på obligationer , ,43 Provisioner , ,60 Agiovinst , ,60 Övriga intäkter , ,06 Summa , ,59 Kostnader Löner och arvoden , ,45 Pensioner, familjepensioner och understöd , ,61 Socialskyddsavgifter , ,95 Räntor på depositioner , ,34 Räntor på utländska krediter , ,87 Avskrivningar , ,82 Sedeltillverkning , , Övriga kostnader , ,43 Räkenskapsårets vinst , ,12 Bankens totala intäkter var 12.0 större än under Räntorna på inhemsk utlåning sjönk med 3.3, och räntorna på konton i utlandet steg med 9.7 beroende på ökningen i valutareserven. De totala kostnaderna var 42.2 eller 7.4 större än föregående år. Mest ökades räntorna på depositioner. Räntorna på kassareservdepositioner uppgick till 11.9 och räntorna på investeringsdepositioner till 0.8. Stand by-krediten från Internationella Valutafonden medförde räntekostnader på 4.2. Summa , ,59 Lönerna och arvodena steg med 1.3, närmast till följd av löneförhöjningar. Avskrivningarna, som föregående år hade stigit, sjönk med 0.6. Utgifterna för sedeltillverkningen ökades med 1.4, då antalet tillverkade sedlar steg. Bankens vinst belöpte sig till Enligt bankens reglemente har till reservfonden överförts hälften av nettovinsten, dvs ,06 mark. Den andra hälften har förts till kontot för odisponerade vinstmedel och om dess användning besluter riksdagen. Bankfullmäktige föreslår, att detta belopp, ,06 överförs till statsverket. mark, Av bankfullmäktige handlagda ärenden Revisionen De vid 1967 års riksdag utsedda ordinarie revisorerna, bokföraren Sylvi Siltanen, kommunalrådet Yrjö Sinkkonen, ekonomen Erkki Kivimäki, vicehäradshövdingen Jaakko Kemppainen och byråchefen Heikki Hykkäälä, verkställde den februari senaste år revision av bankens räkenskaper för år I enlighet med revisorernas udåtande beviljade bankfullmäktige direktionen ansvarsfrihet för bankens förvaltning under Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln Bankfullmäktige har under året i enlighet med sin instruktion granskat bankens lånerörelse och övriga placeringar ävensom valutahandeln vid följande tidpunkter: den 6 februari, den 30 april, den 28 juni, den 30 augusti, den 31 oktober och den 10 december. Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren a) I huvudkontoret Bankfullmäktige har i enlighet med 6 i sin instruktion verkställt inventering av huvudkontorets kassor och kassavalv ävensom lånehandlingar och säkerheter samt panter och depositioner. Inventeringen gav icke anledning till anmärkning. b) I avdelningskontoren Bankfullmäktige har övervakat, att avdelningskontorens handkassor och kassavalv en gång i månaden samt växlar, skuldsedlar och panter minst tre gånger under året har inventerats av kontorens kontrollanter. Den i 2 i bankens instruktion stadgade inspektionen har verkställts vid samtliga avdelningskontor. Fonder underställda bankfullmäktiges övervakning Bankfullmäktige har godkänt räkenskaperna för 1967 för Längmanska och Rosenbergska fonderna ävensom sänt avskrifter av räkenskaperna till riksdagens bankutskott. Enligt direktiven i riksdagens skrivelse av den 1 juni 1965 skulle bankfullmäktige åt 1968 års riksdag uppgöra ett förslag till fördelning av de disponibla räntemedlen i Längmanska testamentsfonden Litt. B. Vid ansökningstidens utgång hade 38 ansökningar om understöd lämnats till bankfullmäktige, vilka därefter hos bankutskottet hemställde om att mark av det för utdelning disponibla beloppet om ,26 mark måtte fördelas bland närmare angivna föreningar, inrättningar och samfund. Sedan riksdagen på bankutskottets förslag hade beslutat om fördelningen av sagda räntemedel och delgivit bankfullmäktige sitt beslut, verkställdes utdelningen av understöden. Fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967 Bankfullmäktige har godkänt 1967 års räkenskaper för fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967 (SITR A ) och tillställt riksdagens bankutskott avskrifter av inventariet och balanserna. Provision på checkräkning med kredit På framställning av direktionen beslöt bankfullmäktige vid sitt möte den 10 december med stöd av 17 i bankens reglemente, att på checkräkning med kredit debiteras en årlig provision om högst 2 % av det beviljade kreditbeloppet. Ändringar i regementet för Finlands Bank I en skrivelse av den 26 mars föreslog direktionen, att antalet direktionsledamöter skulle utökas med en och att bankfullmäktige på grund härav skulle göra en framställning om ändring av 1 momentet av 16 i bankens reglemente så att den andra meningen i momentet skulle få följande lydelse: Direktionen består /69

I^NVd Natoni RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1967

I^NVd Natoni RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1967 SUOMEN PANKIN K IR JASTO O JLS r H I M I^NVd Natoni 003 5599 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1967 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1968 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1966 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H E L S IN G F O R S 1967

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1966 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H E L S IN G F O R S 1967 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1966 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H E L S IN G F O R S 1967 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1966 T IL L RIKSDAGENS BANKUTSKOTT H E L S IN G F

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1974 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1974 INNE HÅLL

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Finansräkenskaper 2009

Finansräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Haglösa 716407-3764 Räkenskapsåret 2015 1 (8) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Haglösa får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3) REGERINGSRAPPORT 1 (5) Hanteringsklass: Öppen 2014-11-14 Dnr 2014/1543 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Riksdagens banhfuomäktiges berättelse. för 1980

Riksdagens banhfuomäktiges berättelse. för 1980 Riksdagens banhfuomäktiges berättelse för 1980 Helsingfors 1981 1981 rd. nr 5 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1980 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1981 Finlands Banks verksamhet Finlands

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö

Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 HSB BRF FRIHETEN I MALMÖ 746000-5817 Kallelse Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Friheten kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 Allmänt 1 Styrelse och revisorer 2 Fastigheter 5 Förvaltning 5 Stadgeenlig besiktning 5 Föreningens lån 6 Ekonomisk

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta har varit 0,25 procentenhet under hela första halvåret. Det är historiskt en mycket låg nivå. Efter

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2014 - juni 2015 Nettoresultat av valutahandel: 475 tkr. Resultat före skatt: 13 tkr. Resultat per aktie före skatt: 0,01 kr. Valutafonden beräknas starta

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

ÅRSBERÄTTELSE. 'tfårcg/ngfaeiem^ DEN 31 DECEMBER 1931 FÖR ÅRET SLUTANDE. TT ARMED TILLKÄNNAGIVES att ovannämnda

ÅRSBERÄTTELSE. 'tfårcg/ngfaeiem^ DEN 31 DECEMBER 1931 FÖR ÅRET SLUTANDE. TT ARMED TILLKÄNNAGIVES att ovannämnda 'tfårcg/ngfaeiem^ ÅRSBERÄTTELSE FÖR ÅRET SLUTANDE DEN 31 DECEMBER 1931 TT ARMED TILLKÄNNAGIVES att ovannämnda *- -*- bolags ordinarie bolagsstämma avhålles i Helsingfors å Hotel Societetshuset onsdagen

Läs mer

Finansräkenskaper 2015

Finansräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

Årsredovisning. Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB

Årsredovisning. Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB Årsredovisning för Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB Räkenskapsåret 2007-09-01-2008-06-30 Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB 1(7) Styrelsen för Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB får

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2006-01-01-- 2006-06-30

Delårsrapport för perioden 2006-01-01-- 2006-06-30 1 (8) Duni AB Delårsrapport för perioden 2006-01-01-- 2006-06-30 Koncernen i sammanfattning mkr Jan juni Juli 2005- Helår 2006 2005 juni 2006 2005 Nettoomsättning 3.119 2.642 6.441 5.964 Rörelseresultat

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Sparbanken Gotland. Delårsrapport Januari -Juni 2014

Sparbanken Gotland. Delårsrapport Januari -Juni 2014 Sparbanken Gotland Delårsrapport Januari -Juni 2014 Delårsrapport för perioden januari - juni 2014 Styrelsen för Sparbanken Gotland, orgnr 534000-5775, får härmed avge delårsrapport för verksamheten under

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Kreditinstitutens bokslut

Kreditinstitutens bokslut Finansiering och försäkring 2014 Kreditinstitutens bokslut 2014, 1:a kvartalet De inhemska bankernas finansnetto var oförändrat under första kvartalet 2014 De inhemska bankernas finansnetto uppgick till

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. HSB Brf Berguven i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB Brf Berguven i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB Brf Berguven i Malmö 2007-05-01 2008-04-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(7) Viktiga händelser under första halvåret 2000 Kundintäkterna för första halvåret uppgick till 58,0 Mkr (25,7) motsvarande

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Delårsrapport Januari - juni 2016

Delårsrapport Januari - juni 2016 HÄRADSSPARBANKEN MÖNSTERÅS ORG. NR. 532800-6209 Delårsrapport Januari - juni 2016 Delårsrapport för perioden januari juni 2016 Styrelsen för Häradssparbanken Mönsterås (532800-6209) får härmed avge delårsrapport

Läs mer

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING

HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB Brf Atle i Malmö ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 10 december 20033 PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1 I dag ger Europeiska centralbanken (ECB) ut ny harmoniserad räntestatistik. Med början från referensmånaden

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Swedwatch. Års redovisning. Org nr för räkenskapsåret (8) Styrelsen avger följande årsredovisning. Sida.

Swedwatch. Års redovisning. Org nr för räkenskapsåret (8) Styrelsen avger följande årsredovisning. Sida. 1(8) Swedwatch Org nr 802415-4737 Års redovisning för räkenskapsåret 2015 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning - noter 2 3 4

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB:s Brf Rådmannen i Malmö ÅRSREDOVISNING HSB:s Brf Rådmannen i Malmö 2006-09-01 2007-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbanksfullmäktige ska enligt riksbankslagen varje år lämna förslag till disposition av Riksbankens vinst som till stora delar levereras in till statskassan. Sedan 1988 beräknas

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter. 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Sida 1 (5) STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Webbadress 2. Beskrivning av huvuddragen i krediten Typ av kredit Det

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Bytesbalansen visade ett svagt överskott under tredje kvartalet, varuimporten pekade nedåt Korrigering 7.1.2015. De korrigerade punkterna

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF PUKAN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF PUKAN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF PUKAN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF AKVAMARINEN PÅ LIMHAMN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN

Årsredovisning AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN Årsredovisning för AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN Räkenskapsåret 2004 AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN Styrelsen för AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN får härmed

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsredovisning för BRF Fikonet. Org nr

Årsredovisning för BRF Fikonet. Org nr Årsredovisning för BRF Fikonet Org nr 769623-49 Styrelsen för BRF Fikonet får härmed avge årsredovisning för tiden 212-1-1-212-12-31, föreningens andra verksamhetsår. Bostadsrättsföreningen äger fastigheten

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

KONCERNENS RESULTATRÄKNING Kort om Hypo År 2007 stärkte Hypo alltjämt sin profil som en innovativ aktör med särskild inriktning på bostadsfinansiering och boende. Vi anpassade oss till utvecklingen på bostadsmarknaden och såg över

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer