Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse

Transkript

1 Allmän SiS-rapport 2004:9 Forskningsprojekt finansierade av Statens institutionsstyrelse ISSN

2 Förord Statens institutionsstyrelse (SiS) har, efter behandling i SiS Vetenskapliga råd, delat ut ca 81 miljoner kronor vid 11 ansökningstillfällen till forskning med relevans för tvångsvården av ungdomar och vuxna missbrukare. Under 1995/96 startade 17 forskningsprojekt som samman-lagt tilldelades 7,2 miljoner kronor för. För 1997 har 8,4 miljoner kronor delats ut till olika forskningsprojekt, varav sammanlagt 4,1 miljoner kronor gick till tio nya forskningsprojekt; sex projekt inriktade på ungdomsvård och fyra på missbrukarvård. För 1998 delades 10,8 miljoner ut, varav 3,9 miljoner till nio nya projekt. Avseende år 1999 har 8,1 miljoner kronor delats ut, varav 2,4 miljoner till 9 nya projekt. Inför år 2000 delades 6,6 miljoner kronor, varav ca 2 miljoner för 4 nya projekt. Sju nya projekt, fyra avseende ungdomsvård och 3 avseende missbrukarvård startade år 2001 till en kostnad av cirka 3 miljoner. 5 projekt, 3 på ungdomsvård och 2 på missbrukarvård startade år Kostnaden för dessa nya projekt är något över 2 miljoner kronor. Totalt finansierades forskning motsvarande cirka 9 miljoner kronor år År 2003 utbetalades fortsättningsanslag för drygt 4 miljoner kronor och cirka 3,5 miljoner för fem nya projekt. År 2004 kostade fortsättningsprojekten 5,3 milj och 5 nya projekt 1,7 milj kronor. Inför år 2005 har beslut fattats för 4,9 milj avseende pågående och för 2,2 milj avseende 3 nya projekt om ungdomsoch ett om missbruksforskning. Största anslagsmottagarna är Stockholms universitet och Lunds universitet, som erhållit 22 miljoner kronor vardera sedan 1995/96. Disciplinmässigt är socialt arbete och psykologi största mottagare av anslagen (ca 22 resp 19 milj kronor). Inom ungdomsforskningen har 14 av 40 forskningsprojekt letts av en kvinna, inom missbruksforskningen 10 av 30. Totalt beviljade forskningsmedel (tkr) fördelat på vetenskapsdisciplin och områden: Disciplin Ungdomsvård Missbrukarvård Totalt Socialt arbete Psykologi Pedagogik Sociologi Kriminologi Socialantropologi Juridik Psykiatri Alkohol- och narkotikaforsk Statistik _ Summa * * varav en del är övergripande forskning som gäller både ungdoms- och missbrukarvård. Forskningssammanställningen har gjorts av SiS FoU i november

3 Innehållsförteckning Förord 1 Forskning med inriktning på vård och behandling av utsatta ungdomar 3 Linköpings universitet 3 Lunds universitet 4 Stockholms universitet 7 Umeå universitet 12 Uppsala universitet 12 Hälsohögskolan i Stockholm 13 Växjö universitet 13 Örebro universitet 15 Göteborgs universitet 15 Karolinska Institutet 16 Forskning med inriktning på missbrukare och vården; särskilt tvångsvården 19 Göteborgs universitet 19 Lunds universitet 19 Malmö högskola 24 Stockholms universitet 24 Umeå universitet 27 Uppsala universitet 28 Ersta Sköndal högskola 28 Socialtjänstförvaltningen i Stockholm, FoU-byrån 29 2

4 Forskning med inriktning på vård och behandling av utsatta ungdomar Linköpings universitet Etiska konflikter inom tvångsvård av ungdomar (U ) Sökande: Fil dr Gunnel Colnerud, IPP, Linköpings universitet Medsökande: Tf professor, docent Kjell Granström, IPP, Linköpings universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Colnerud, G. (1997) Etiska konflikter inom tvångsvård av ungdomar. Delrapport 1. Forskningsrapport nr 3. Statens institutionsstyrelse. Colnerud, G. (1999) Etik och ungdomsvård slutrapport. Forskningsrapport nr 1. Statens institutionsstyrelse. Flickors röst under utredning och behandling Hur ungdomar med olika bakgrund blir hörda i samtal och i skriftliga dokument (U ) Sökande: Professor Karin Aronsson, Tema Barn, Linköpings universitet Medsökande: Doktorand Karin Osvaldsson, Tema Barn, Linköpings universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Osvaldsson, K. (1997) Social accounts in conference talk: A case study on the voice of a girl in an assessment centre, i Linell, P., Ahrenberg, L. & Jönsson, L. (red) Samtal och språkanvändning i professionerna, Uppsala, ASLA:s skriftserie 11. Aronsson, K. (2001) Ideologiska dilemmor och en flyktingflickas röst i Aronsson, K. (red) Haverier i social barnavård. Fem fallstudier. Förlagshuset Gothia, Stockholm. Osvaldsson, K. (2002) Talking Trouble. Institutionality and Identity in a Youth Detention Home. Avhandling, Tema Barn, Linköpings universitet. Utvärdering av behandlingen av pojkar på särskilda ungdomshem (U ) Sökande: Fil dr Rolf Holmqvist, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Medsökande: Doktorand Teci Hill, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Projektperiod: Beviljade medel: kronor 3

5 Undersökningens syfte är att utvärdera behandlingsresultatet av den modell av kognitiv beteendeterapi, som sedan några år används vid Sundbo ungdomshem. Behandlingsutfallet kommer att jämföras med resultaten från Långanässkolan, Stigbyskolan och Råby ungdomshem. Utvärderingen kommer att ge kunskap om KBT-modellens värde i svensk behandlingsmiljö. Förutsättningar för en god behandlingsallians mellan personal och elever på särskilt ungdomshem ( ) Sökande: Professor Rolf Sandell, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet Medsökande: Doktorand Teci Hill, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Undersökningens syfte är att analysera ungdomshemmens organisatoriska förutsättningar att etablera en produktiv behandlingsallians mellan elev och personal. Den organisationsteoretiska utgångspunkten är Larsens distinktion mellan institutionens primära och sekundära uppgifter. Den metodologiska utgångspunkten är att studera agerade (i motsats till verbala) principer, d v s hur institutionen faktiskt agerar för att lösa de två uppgifterna. Projektets uppläggning är en s k cases-within-cases design, där tre fall/ärenden på två olika ungdomshem följs genom behandlingsprocessen med hjälp av dokumentstudier, deltagande observation, halvstrukturerade intervjuer och standardiserade frågeformulär på alla nivåer i ärendet, från socialsekreterare i hemkommunen, över institutionsledning och behandlingspersonal, till ungdomen. Samarbetet med föräldrarna. Föreställningar om sociala problem, åtgärder och samarbete hos undomar, föräldrar, socialsekreterare och institutionspersonal (2004/0015) Sökande: Docent Rolf Holmqvist, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Studiens syfte är att undersöka förutsättningarna för att etablera ett behandlingssamarbete med föräldrarna till ungdomar som vårdas på särskilda ungdomshem genom att studera föreställningar om orsaker till ungdomars sociala problem, möjligheter att påverka problem genom behandling eller andra åtgärder och synen på samarbete hos fyra olika aktörer, pojken själv, hans föräldrar, kontaktpersonerna på ungdomshemmet och socialsekreteraren som handlägger ärendet. Tjugo pojkar från fyra ungdomshem kommer att följs med intervjuer vid två tillfällen, liksom deras föräldrar, kontaktpersonerna och socialtjänsten. Endast LVUplacerade pojkar ingår. Utfallsdata för kriminalitet och annan asocialitet hämtas från olika register. Lunds universitet Behandlingsbegreppet i teori och praktik (U ) Sökande: Professor Sune Sunesson, Socialhögskolan, Lunds universitet Medsökande: Fil dr Hans Swärd, Socialhögskolan, Lunds universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor 4

6 Levin, C. (1998) Uppfostringsanstalten. Om tvång i föräldrars ställe. Lund, Arkiv. Svensson, K. (1998) Straff eller behandling om statens strategier mot gränsöverträdande ungdom under 1900-talet. Meddelanden från Socialhögskolan 1998:1, Lunds universitet. Levin, C. (1997) Ungdomar i tvångsvård. Råbyundersökning 94. Forskningsrapport nr 2. Statens institutionsstyrelse. Levin, C. (1996) Barnen mellan straff och behandling, i Armelius, B-Å., m fl (red). Vård av ungdomar med sociala problem. Liber utbildning och Statens institutionsstyrelse, Stockholm. Levin, C., Sunesson, S. & Swärd, H. (1998) Behandling. I Denvall, V. & Jacobsson, T. (red) Hverdagsbegreber i socialt arbedje. Ideologi, teori og praxis, Köpenhamn, Hans Reizel. (utgiven på svenska av Norstedt juridik, Stockholm) Levin, C. & Sunesson, S. Social forskning, nr 1/95. Levin, C. (1999) Hur går det för ungdomar efter tvångsvård? Social forskning nr 1/99. Svensson, K. (2000) Kvinnorollen i institutionsvården, Stencil, Socialhögskolan, Lunds universitet. Inkorporeringen av anhöriga i behandlingsarbetet en sociologisk studie (U ) Sökande: Docent Malin Åkerström, Sociologiska institutionen, Lunds universitet Medsökande: Maria Arvidsson, Sociologiska institutionen, Lunds universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Bangura-Arvidsson, M. & Åkerström, M. (1996) Anhörigarbete på särskilda ungdomshem en preliminär rapportering. Network for Research in Criminology and Deviant Behavior at Lund University. 1996:4. Bangura-Arvidsson, M. (1996) Att sätta gränser för det normala. Stencil. Lunds universitet. Bangura-Arvidsson. M. & Åkerström, M. (1999) När anhöriga involveras Personalens beskrivning av anhörigarbete på särskilda ungdomshem. Bearbetning av David Wästerfors, Network for Research in Criminology and Deviant Behavior at Lund University, 1999:1. Utgiven med samma titel som Forskningsrapport nr av Statens institutionsstyrelse. Åkerström, M. (1998) Ambivalens i anhörigarbete teoretisk acceptans och accepterande motretorik. Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab, 85:2: Vård av unga En rättslig studie av tvångsvård av barn och unga (U ) Sökande: Jur kand, tf lektor Titti Mattsson, Juridiska institutionen, Lunds universitet Medsökande: Professor Lotta Westerhäll, Rättsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Mattsson, T. (1998) Barnets mening i LVU-processen. Socialvetenskaplig tidskrift, 1998:1. 5

7 Mattsson, T. (2002) Barnet och rättsprocessen. Rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvångsvård. Juristförlaget i Lund. Avhandling. Salutogen utredning och behandling. En kvasiexperimentell studie med inriktning på asociala ungdomar (U ) Sökande: Docent Kjell Hansson, Inst för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Medsökande: Professor Marianne Cederblad, Inst för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Hult, S., Waad, T., Cederblad, M. & Kjell Hansson (1996) Salutogen miljöterapi i teori och praktik en introduktion för blivande salutogener. Forskning om barn och familj, nr 7/1996. Institutionen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet. Hansson, K. & Olsson, M. (2001) Känsla av sammanhang ett mänskligt strävande, Nordisk Psykologi, 53 (3): Hansson, K., Olsson, M. & Schüller, K (2002) Så kan beteendestörda ungdomar få hjälp, i Socionomen, 5/2002. Hansson, K., Olsson, M. & Cederblad, M. (2003 kommande) A salutogenic investigation and treatment of conduct disorder. Results from a long-term follow-up of youths diagnosed with CD (conduct disorder) investigated and treated in in-patient psychiatric care. Accepted to Nordic Journal of Psychiatry. Svåra problem i öppen vård en jämförelse mellan institutionsvård och intensiv fosterhemsplacering (U ; 2001/0019)) Sökande: Docent Kjell Hansson, Socialhögskolan, Lunds universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor I studien skall prövas en behandlingsmetod, Multidimentional Treatment Foster Care, utvecklad av Chamberlain m fl. Modellen kombinerar institutionsvistelse, fosterhemsplacering, familje- samt individualterapi. Modellen jämförs med konventionell behandling. Jämförelsen är tänkt att ge svar på frågan vilken behandling som lämpar sig för vilka ungdomar. SiS-delen av undersökningen genomförs på Utredningshemmet i Hässleholm. Hur tänker man behandling? (U ) Sökande: Fil dr Claes Levin, Socialhögskolan, Lunds universitet Projektperiod: Medsökande: Professor Sune Sunesson Beviljade medel: kronor Tjugofem ungdomar på en behandlingsavdelning vid ett särskilt ungdomshem jämförs med lika många ungdomar som efter akut- eller utredande placering blir föremål för andra typer av åtgärder. Projektet söker svar på frågorna: Vilka föreställningar styr behandling och rehabili- 6

8 tering av omhändertagna ungdomar? Vilka samband finns mellan dessa föreställningar, sättet att utföra och organisera behandlingsarbetet och vilka konsekvenser får behandlingsarbetet för de unga? I studien intervjuas socialsekreterare och behandlare upprepade gånger. En uppföljning sker 18 månader efter intagningen på ungdomshemmet. Barn och ungdomar i institutionsvård. En rättsvetenskaplig undersökning av ungas rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi ( ) Sökande: Jur dr Titti Mattsson, Juridiska institutionen, Lunds universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Syftet är att undersöka ungas rättsliga ställning och handlingsmöjligheter vid institutionsplaceringar med stöd av socialtjänstlagen respektive lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Under institutionsvistelsen fattas många beslut som rör den unge personligen av institutionspersonal, vårdnadshavare, socialnämnd och domstol. Besluten kan röra frågor såsom vilken institution den unge skall vistas i, vilken vård som skall ges, vilka utbildningsbehov som skall tillgodoses och vilket umgänge den unge skall ha med vårdnadshavaren eller annan person. En återkommande fråga är om vården skall fortgå eller upphöra. Centrala frågeställningar i projektet är i vad mån nuvarande regelverk medger att barnets bästa tillgodoses vid beslutsfattandet samt om det finns en ändamålsenlighet med nuvarande regelsystem eller om det finns behov att stärka den unges roll som aktör vid institutionsplaceringar. Föreligger rättssäkerhet, integritetsskydd och gradvis stigande autonomi för den unge? Stockholms universitet Länsrättens tillämpning av LVU och flickors respektive pojkars asocialitet (U ) Sökande: Fil dr Astrid Schlytter, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Schlytter, A. (1999) Kön och juridik i socialt arbete. Studentlitteratur, Lund. Schlytter, A. (1999) Flickor på undantag. Socionomen 2/1999: Schlytter, A. (2000) Kvinnokroppen som text. Socialvetenskaplig tidskrift, 1 2, s års uppföljning av ungdomar som under åren varit inskrivna på särskilda ungdomshem i Stockholm (U ) Sökande: Professor Jerzy Sarnecki, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Medsökande: Socionom Ulrika Bergström, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Syftet med undersökningen är dels att studera om och i så fall på vilket sätt som de f.d. 12- ungdomarna nu fyllda 24 år och på tröskeln till vuxenlivet, skiljer sig från en normalgrupp ungdomar. Man kommer också att studera hur olika grupper av 12-ungdomar skiljer sig från 7

9 varandra vid uppföljningstillfället. Dolda resurskrävande problem i vård och omsorgsorganisationer (U ) Sökande: Fil dr Gurli Fyhr, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Projektet bygger på tidigare studier rörande handledning på vårdinstitutioner. Syftet är att vidareutveckla den i tidigare forskning empiriskt grundade teorin genom att studera de identifierade problemkomplexen och göra teorin mer generaliserbar. Tre särskilda ungdomshem skall bilda stomme i studien. Var och en av dem studeras i par med respektive ett daghem, en sjukhusenhet och en skolenhet. Fyhr, G. (1999) Klockbacka en välintegrerad akutinstitution, SiS följer upp och utvecklar, nr 3. Statens institutionsstyrelse. Fyhr, G. (2000) Hammargården problem, resurser och förslag till åtgärder. Statens institutionsstyrelse, Dnr Fyhr, G. (2001) Ett 12-hem på fall, Socionomen 5/2001: Fyhr, G. (2001) Destruktiva processer då fritids integreras med skolan. Psykologtidningen, nr 3, s 4 7. Fyhr, G. (2002) Planned Barriers against destructive psychological processes in care organizations. The Qualitative Report, 7 (2). Ungdomar från särskilda ungdomshem i brottsliga nätverk (U ) Sökande: Socionom/doktorand Charlotta Fondén, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Vetenskaplig ledare: Professor Jerzy Sarnecki, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Sarnecki, J. (1999) Ungdomar från särskilda ungdomshem i Stockholms brottsliga nätverk, Forskningsrapport nr 3. Statens institutionsstyrelse. Fondén, C. (2001) Gola aldrig ner någon. Intervjuer med personer som i tonåren misstänkts för brott. I Estrada, F. & Flyghed, J. (red) Den svenska ungdomsbrottsligheten, Studentlitteratur, Lund. Svåra uppväxtförhållanden bland flickor bakgrund, konsekvenser och åtgärder (U ) Sökande: Professor Lars R Bergman, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Medsökande: Fil dr Margit Wångby, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet 8

10 Projektperiod: Beviljade medel: kronor Bergman, L. R. & Wångby, M. (1998) Are girls more than boys subjected to disrupted upbringing conditions? Scandinavian Journal of Social Welfare, 7, Bergman, L. R. & Wångby, M. (1999) We do not know if today, in Sweden, girls more than boys are subjected to disruptive conditions of upbringing. Scandinavian Journal of Social Welfare, 8, Wångby, M. & Bergman, L. (2001) The relative importance of disrupted upbringing conditions and early externalizing problems for later antisocial problems. Stencil, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Mekanismer som skapar och vidmakthåller antisociala problem hos flickor (2001/0025) Sökande: Fil dr Margit Wångby, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Syftet är att ta fram och testa en modell för hur olika former av svåra uppväxtförhållanden medverkar till att skapa och vidmakthålla svåra yttre anpassningsproblem hos flickor. Modellen är främst tänkt att vara tillämpbar på den grupp flickor som tas om hand på SiS behandlingshem. Projektet avser att analysera individer i termer av profiler eller strukturer, vilket innebär bl a att 1) identifiera typiska mönster av förändringar i familjestrukturen under uppväxten, 2) identifiera typiska mönster av aktuella anpassningsproblem och 3) identifiera typiska faktorer i flickornas aktuella situation, särskilt vad gäller sociala relationer. Ungdomar i 12-vård Önskemål om hjälp och delaktighet (U ) Sökande: Fil dr Anne Hermodsson, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Vetenskaplig ledare: Professor Karsten Åström, Avdelningen för rättssociologi, Lunds universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Syftet med undersökningen är att låta ungdomarna på SiS institutioner komma till tals genom att själva få uttrycka sina åsikter, sina önskemål om hjälp och delaktighet i behandlingen. Som grundmaterial används SiS dokumentation om ungdomsvården (ADAD). Intervjuer med ungdomar i behandling kommer att utgöra komplement. Resultaten bör få betydelse för institutionernas metodutvecklingsarbete. Utvärdering av sluten ungdomsvård (U ) Sökande: Professor Eckart Kühlhorn, SORAD, Stockholms universitet Medsökande: Doktorand Jessica Palm, SORAD, Stockholms universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor 9

11 Kühlhorn, E. (2002) Sluten ungdomsvård. Rättsliga reaktioner på de ungas brott före och efter införandet Forskningsrapport nr 5. Statens institutionsstyrelse. Palm, J. (2003) Ungdomarnas upplevelse av sluten ungdomsvård. En jämförelse med LVUplaceringar och fängelse. Forskningsrapport nr 2. Statens institutionsstyrelse. Att tala om övergrepp och svåra erfarenheter. Behandling på särskilda ungdomshem (U ) Sökande: Fil dr Margareta Hydén, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Medsökande: Professor Karin Aronsson, Tema Barn, Linköpings universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Projektets syfte är att vid två särskilda ungdomshem studera de problem, svårigheter och dilemman som personalen ställs inför när de möter flickor som utsatts för sexuella övergrepp. Projektet söker svar på frågan hur personalen handskas med sådana problemsituationer. Ett vidare syfte är att bidra till långsiktig kunskapsuppbyggnad för vård och behandling av denna grupp flickor. Överlien, C. (2003) Innocent girls or active young women? Negotiating sexual agency at a dentention home, Feminism & Psychology, vol 13, no 3 (forthcoming) Överlien, C., Aronsson, K. & Hydén, M. (2003) The focus group interview as an in-depth metohod young women talking about sexuality, International Journal of Social Research Methodology (forthcoming) Överlien, C. & Hydén, M. (2003) Work Identity at Stake: The Power of Sexual Abuse Stories in the World of Compulsory Youth Care, Narrative Inquiry, 13(1), 1 26 (in press). Överlien, C. (2004) Girls on the Verge of Exploding. Voices of Sexual Abuse, Agency & Sexuality at a Youth Detention Home, Linköpin Studies in Arts and Science, 301. Avhandling. Straff eller vård ett paradigmskifte i synen på unga lagöverträdare? ( ) Sökande: Professor Anna Hollander, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Medsökande: Socionom Michael Tärnfalk Projektperiod: Beviljade medel: kronor Projektets syfte är att undersöka de motsägelsefulla ändamålen i lagstiftningen för unga lagöverträdare och hur socialtjänsten förhåller sig till dessa motsägelser för att utforma sina uppgifter för och ta ansvar för unga lagöverträdare och vilket resultat detta får för ungdomarna. Hur socialtjänstens insatser utformas och används och hur lagstiftningen tillämpas för att lösa den inneboende konflikten mellan straff och vård är centrala frågor i projektet. I projektet studeras relationen mellan straff- och socialtjänstlagstiftningen. Det görs en totalundersökning av samtliga ungdomar mellan 15 och 18 år som åren 1989 och 2000 dömts för mord, mordbrand, dråp, vållande till annans död, misshandel/grov misshandel och rån/grovt rån. Ett urval 10

12 av verkställda domar delas i fyra grupper och jämförs med varandra: de som 1989 dömts till fängelse och de som överlämnats till vård inom socialtjänsten för vård enligt LVU, de som under 2000 dömts till LSU (Lagen om sluten ungdomsvård) för brotten enligt ovan samt de som överlämnats till vård inom socialtjänsten för vård enligt LVU. Uppföljning av ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem åren ( ) Sökande: Professor Jerzy Sarnecki, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Medsökande: Fil lic David Shannon, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Studien avser en totaluppföljning av ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem åren , till antalet ungefär 2 500, av vilka omkring 70 procent är pojkar. Huvudsyftet är att relatera de ungas senare utveckling till deras tidigare problem, bakgrundsförhållanden samt till de åtgärder som samhället vidtagit (på SiS-institutioner och utanför) med anledning av ungdomarnas problem. Särskilt intresse kommer att riktas mot frågan om samspelet mellan den ursprungliga problemprofilen, SiS-institutioners behandlingsinriktning och behandlingsåtgärder samt den unges nuvarande sociala situation. Eventuella skillnader studeras också mellan LVU-placerade, LSU-dömda samt mellan ungdomar med olika etnisk bakgrund. Återfall i brott för unga lagöverträdare efter sluten ungdomsvård, fängelse och alternativa straff utanför anstalter ( ) Sökande: Professor Eckart Kühlhorn, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Sedan 1999 utgör sluten ungdomsvård det dominerande tidsbestämda frihetsstraffet för unga lagöverträdare (15 17 år). I undersökningen skall återfall i brott efter ett tidsbestämt frihetsstraff utdömt under åren fokuseras. Under perioden avses sluten ungdomsvård medan endast omfattar fängelse och skyddstillsyn i kombination med fängelse. Undersökningen skall först och främst belysa eventuella skillnader i återfall mellan de frihetsberövande och de icke-frihetsberövande påföljderna för unga med grov brottslighet. En annan fråga är om ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård kännetecknas av en annan återfallsbild än de som tidigare fick fängelsestraff. För de ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård undersöks, utöver eventuella återfall, den sociala anpassningen vid brottets begående och tre år efter utskrivningen samt samspelet mellan återfall och anpassning i relation till den vård den unge fått hos SiS. Umeå universitet Psykiska störningar hos ungdomar med sociala problem (U ) Sökande: Professor Bengt-Åke Armelius, Institutionen för tillämpad psykologi, Umeå universitet Medsökande: Docent Bruno Hägglöf, Psykiatriska institutionen, Umeå universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor 11

13 Projektet anknyts till pågående projekt vid Institutionen för tillämpad psykologi ( Behandlingshemsprojektet ) och barnpsykiatri vid Umeå universitet och utgör en longitudinell studie med omfattande intervjuer med ungdomar samt större datainsamlingar vid projektets början och slut. Avsikten är att fokusera på ungdomar med psykiska problem på SiS institutioner. Affekter och relaterandeförmåga hos ungdomar med problem. En integrering av affektteori och interpersonell teori ( ) Sökande: Docent Kerstin Armelius, Institutionen för Psykologi, Umeå universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Syftet är att undersöka vilka relaterandemönster ungdomar med sociala problem använder för att hantera negativa affekter (skam och aggressivitet) och hur detta påverkar deras självbild. Relaterandemönster och självbild beskrivs utifrån interpersonell teori och SASB-modellen, där viktiga begrepp för att beskriva relationer är fokus (agerar-reagerar), komplementaritet (hur agerande och reaktioner hänger ihop) och komplexitet samt introjektion (sambandet mellan självbild och relationsmönster). Den empiriska delen av studien består av 1. Att anpassa ett relationstest för ungdomar med sociala problem, som visar hur relationsmönster och självbild påverkas av det sätt på vilket ungdomar hanterar negativa affekter och 2. Att på basis av detta utveckla en metod för att öka ungdomarnas självkännedom och deras kunskaper om hur de hanterar negativa affekter och vilken betydelse detta har för deras självbild. Uppsala universitet Transnationellt adopterade ungdomar på 12-hem (U ) Sökande: Professor, överläkare Torsten Tuvemo, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala Medsökande: Professor, överläkare Anne-Liis Knorring; professor Lennart Melin; Dr Med Sc Lemm Proos Projektperiod: Beviljade medel: kronor Projektet avser att identifiera orsakerna till de transnationellt adopterades överrepresentation på särskilda ungdomshem. I studien ingår en matchad kontrollgrupp av ej placerade transnationellt adopterade ungdomar. Ytterligare kontrollgrupper, en svensk grupp placerade samt placerade med invandrarbakgrund på samma ungdomshem kommer att jämföras. Somatiska, sociala och psykologiska data kommer att insamlas. Intervjuer och allmänpsykologisk och neuropsykologisk undersökning kommer att genomföras. Hälsohögskolan i Stockholm Sverige som socialisationskultur. En studie av utlandsadopterades syn på sina uppväxtvillkor och sin livssituation (U ) Sökande: Doktorand Katarina von Greiff, Hälsohögskolan i Stockholm Medsökande: Professor Birgitta Qvarsell, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor 12

14 von Greiff, K. (2000) Adopterade från Latinamerika deras uppfattningar om sina uppväxtvillkor, sin livssituation och Sverige som socialisationskultur. Pedagogiska inst, Stockholms universitet (kapitel 8). Växjö universitet Pedagogikens villkor och möjligheter inom de särskilda ungdomshemmen (U ) Sökande: Fil dr Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Jenner, H. & Gerrevall, P. (red) (2001) Kommunikativ pedagogik och särskilda ungdomshem. Forskningsrapport nr 2. Statens institutionsstyrelse. Fritzén, L. (1998) Pedagogikens janusansikte. Om det kommunikativa handlandets didaktiska villkor och konsekvenser. Lund Studies in Education 8. Lund university press. Akad. avh. Gerrevall, P. & Jenner, H. (red) (1997) När skola möter behandling. Om pedagogikens villkor vid de särskilda ungdomshemmen. Högskolan i Växjö, Inst för pedagogik. Pedagogisk rapport nr 1. Skola och behandling på ungdomshem. Socialt perspektiv, 1997, vol 76, nr 1. Skola som vändpunkt. Socialt perspektiv, 2001, vol 80, nr 1. Svensson, Idor (2003) Phonological dyslexia. Cognitive, behavioural and hederitary aspects. Akad. avh. Psykologiska inst, Göteborgs universitet (paper III & IV). Lärande och kunskapsanvändning En studie av reflektion och handledning som resultat av personalutbildning på SiS institutioner (Ö ) Sökande: Fil mag, doktorand Ingemar Svensson, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet Medsökande: Professor Håkan Jenner, Inst för pedagogik, Växjö universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Projektets syfte är att belysa villkoren för att praktikers erfarenhetsbaserade kunskap ska kunna utvecklas genom utbildning samt villkoren för att kunskapen ska kunna användas i det dagliga arbetet. Projektet har två huvudfrågeställningar: 1) Hur ser villkoren ut för reflekterande processer i utbildningen? 2) Hur ser villkoren ut för reflekterande processer i praktiken? Studien belyser utbildningsinsatser, lärande, kunskapsutveckling och kunskapsanvändning samt hur individ- och miljöfaktorer spelar in för resultaten. Undersökningsgruppen består av lärare och behandlare. Resultaten kan ingå i SiS beslutsunderlag för personalens kunskapsutveckling. Nilsson, L. (2003) Lärande och kunskapsanvändning en studie om kompetensutveckling 13

15 genom personalutbildning och arbete vid särskilda ungdomshem. Uppsats för licentiatexamen, Växjö universitet, pedagogiska institutionen. En reviderad version med samma titel utgiven år 2004 som forskningsrapport nr 1 av Statens institutionsstyrelse. Nilsson, L. & Svensson, I. (2001) Villkor för kompetens- och verksamhetsutveckling, i Jenner, H. & Gerrevall, P (red) Kommunikativ pedagogik och särskilda ungdomshem, Forskningsrapport nr 2. Statens institutionsstyrelse. Nilsson, L. & Svensson, I. (1999) Att utveckla yrkesrollen genom utbildning Behandlares och lärares uppfattning om två utbildningar inom SiS. Inst för pedagogik, Växjö universitet. Nilsson, L. & Svensson, I. (1999) Lärande och kunskapsanvändning. Redovisning av en delfistudie. Pedagogisk kommunikation, nr 6. Växjö universitet. Nilsson, L. & Svensson, I. (1999) Förutsättningar för reflektivt lärande. Socialt perspektiv, nr 4, Skolan som erfarenhet. En studie av en grupp SiS-elevers skolbakgrund som villkor för integrering och pedagogiska insatser på särskilda ungdomshem (2001/0004) Sökande: Professor Håkan Jenner, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet Projekttid: Beviljade medel: kronor Projektets syfte är att öka kunskapen om de skolerfarenheter som ungdomar på särskilda ungdomshem har för att därigenom utveckla den pedagogiska verksamheten inom SiS och bidra till den pedagogiska diskussionen om den reguljära skolan. Två huvudfrågor att studera är a) inslag i skolans organisation och arbetsformer som riskerar att skapa eller vidmakthålla enskilda elevers skolproblem, b) alternativa strategier och metoder. Forskningsprojektet är tänkt att samordnas med ett pågående utbildningsprojekt för lärare på särskilda ungdomshem. Henriksson, Carina (2004). Living Away from Blessings. School Failure as Lived Experience, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet, avhandling. Blir elever på särskilda ungdomshem bättre läsare genom datorbaserad utrustning och en litterat miljö? ( ) Sökande: Leg psykolog, fil dr Idor Svensson, Pedagogiska institutionen, Växjö universitet Medsökande: Leg psykolog, fil dr Christer Jacobson, Pedagogiska institutionen, Växjö univ Projektperiod: Beviljade medel: kronor Syftet med projektet är att undersöka om IT-baserade hjälpmedel kan förbättra den litterata förmågan hos elever på särskilda ungdomshem. Ett annat syfte är att studera om en ökad litterat miljö på institutionerna ger positiva effekter på läsförmåga och läsintresse. Den teoretiska ramen utgår från en cost-benefit-modell som innebär att minska elevens ansträngning att ta till sig text och att öka motivationen för läsning genom tekniska hjälpmedel samt att förbättra den litterata miljön. Studien innehåller 3 faser: 1) Utbildning av lärare och behandlingspersonal när det gäller teknisk utrustning samt utveckling av den litterata miljön på institutionerna, 2) Intervention under 12 veckor då eleverna får aktivt använda hjälpmedlen både i skolan och i behandlingshemmet. Här ingår också biblioteksbesök, inköp av lämplig litteratur och skapandet av lässtunder på elevboendet, 3) Utvärdering och dokumentation. Totalt 60 elever fördelade på 8 10 institutioner kommer att delta. 14

16 Örebro universitet Kontinuitet som förändringsagent i socialt arbete med tvångsomhändertagna ungdomar på institution en studie med fokus på relationen som transformatör ( ) Sökande: Socionom, Fil mag Jürgen Degner, Inst för samhällsvetenskap, Örebro universitet Vetenskaplig handledare: Professor Lars Oscarsson, Institutionen för samhällsvetenskap, Örebro universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Studien lyfter fram olika faktorer som kan påverka utfallet av vårdinsatser som genomförs enligt LVU. Utgångspunkten är att relationen till psykologiskt nära personer; föräldrar, släktingar och vänner, såväl som till olika socialarbetare, vilka kommer i kontakt med den unge under vårdtiden, kommer att spela en avgörande roll för hur vårdinnehållet kommer att gestalta sig för den unge. Studiens syfte är att identifiera faktorer som avgör om en ungdom ingår i en relation behandlingsallians med en eller flera sociala agenter samt innehållet i och betydelsen av dessa relationer för ungdomens utveckling. I detta ligger att kartlägga vilka komponenter som får avgörande betydelse för att en förändringsprocess skall äga rum. Studiens teoretiska inramning är systemekologi, relations- och kommunikationsteori. Metodformen är kvalitativ och det empiriska materialet omfattar pojkar och flickor i ålder år, som vid första intervjutillfället är omhändertagna enligt LVU och placerade på ett särskilt ungdomshem. Göteborgs universitet Unga förövare i Sverige, dels en psykologisk personlighetsbeskrivning, dels en prospektiv kartläggning av övergången från tonåren till ung vuxen ( ) Sökande: Fil dr Inga Tidefors, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Medsökande: Leg psykolog, leg psykoterapeut Michael Larsson, BUP-elefanten, Universitetssjukhuset, Linköping Projektperiod: Beviljade medel: kronor Studien avser att kartlägga och strukturera psykologiska bakgrundsfaktorer hos unga förövare av sexuella övergrepp. Studien sker i fyra steg: 1) att via psykologiska personlighetsinstrument få en fördjupad kunskap om gruppen och se om och i så fall på vilket sätt de skiljer sig jämfört med unga förövare i andra europeiska länder. 2) kunskapen om gruppen integreras i arbetet med att utveckla adekvata bedömningsmetoder för att underlätta val av behandlingsmetoder, 3) ung-domarna följs upp 1 och 5 år efter avslutad behandling/utskrivning för att se hur övergången från tonåren till ung vuxen gestaltar sig och 4) generella rön från test och intervjuer återkopplas till och integreras i en pågående metodutveckling på de institutioner eller mottagningar som ingår i studien. Utifrån analysen av forskningsdata förväntas en teoretisk modell kunna utformas, vilken kan ligga till grund för ytterligare empiriska undersökningar. 15

17 Empatistörningar som riskfaktor hos personer med tidigt debuterande beteendestörningar ( ) Sökande: Fil kand, MD Henrik Anckarsäter, Rättspsykiatriska avdelningen, Göteborgs universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Syftet är att klarlägga sambanden mellan empatistörningar, autismspektrumstörningar, andra neuropsykiatriska störningar och psykopati. Studien avser att ge information om betydelsen av empatistörningar i kliniskt arbete och prognosen inom den vårdsektor som arbetar med klienter med denna störning. Studiens empiri samlas på särskilda ungdomshem vid SiS västra region. Resultaten jämförs med två andra material, ett bestående av 9 12-åriga tvillingpar, det andra vuxna som dömts till fängelse i minst 4 år på grund av grov brottslighet. Karolinska Institutet Asociala ungdomars sociala nätverk (U ) Sökande: Psykolog Jan Swaling, Barn- och ungdomspsykiatriska enheten, S:t Görans barnkliniker, Karolinska Institutet Medsökande: Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, S:t Görans barnkliniker, Karolinska Institutet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Syftet är att genom djupintervjuer med ungdomar på särskilda ungdomshem och ungdomar fria från asociala och psykiska störningar kartlägga och jämföra deras sociala nätverk. Genom analys och tolkning av kartläggningen genereras hypoteser om dysfunktionella mönster i nätverken med syfte att utveckla nätverksterapeutiska behandlingsmodeller. Ett viktigt delmål är att få kunskap om asociala invandrarungdomars sociala nätverk. Brendler-Lindqvist, M. (2000) Asociala ungdomars sociala nätverk med focus på ungdomar med invandrar- och flyktingbakgrund. Research Report nr 17, Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Självmord och våldsam död före 25 års ålder Följder av en omöjlig livssituation? (U ) Sökande: Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Barn- och ungdomspsykiatriska enheten, S:t Görans barnkliniker, Karolinska Institutet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Projektets syfte är att pröva frågan om självmord respektive våldsam död kan vara jämförbara uttryck för livsleda till följd av en omöjlig livssituation präglad av tidiga anpassningssvårigheter, ungdomsbrottslighet, missbruk och arbetsoförmåga. Frågeställningen berör självmordsstegen i ungdomsåren och har väckts genom redan genomförda longitudinella undersökningar av självmord/dödsfall bland barnpsykiatriska patienter respektive ungdomar som p g a asocialitet behandlats på ungdomsvårdsskolor. 16

18 ADHD/DAMP-projektet vid SiS (U ) Sökande: Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Projektets övergripande syfte är att kartlägga förekomsten av ADHD bland ungdomar som under år 2000 intas och behandlas vid Lövsta skolhem. Ungdomarna kommer att beskrivas konsekutivt och systematiskt med kriterier och metoder hämtade från de medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska vetenskaperna. De kriterier som finns enligt DSM-IV skall ligga till grund för att särskilja diagnosen ADHD (uppmärksamhetsstörning) från uppförandestörning (conduct disorder), trotssyndrom och andra diagnoser. Standardiserade och välutprovade psykologiska test om kognitiva och exekutiva funktioner, personlighet och beteende används tillsammans med ADAD-formuläret. En pedagogisk bedömning görs. Resultaten kommer att bilda underlag för att utveckla/förbättra både utredningsrutinerna och omhändertagandet/behandlingen av ungdomar som kommer till SiS ungdomsverksamhet. En matchad kontrollgrupp om ca 30 högstadieelever ingår i studien. Projektets resultat samordnas med resultaten från det utvecklingsprojekt om läs- och skrivsvårigheter som sker parallellt vid Lövsta skolhem och från det projekt om funktionsnivå på gränsen till lätt begåvningshandikapp och/eller störning inom autismspektrum som sker vid Långanässkolan. Utvärdering av ett individuellt kongnitivt-beteendeterapeutiskt behandlingsprogram för ungdomar med svår våldsproblematik ( ) Sökande: Leg psykolog, doktorand Martin Lardén, Karolinska Institutet, NEUROTEC, Sektionen för rättspsykiatri Medsökande: Med dr, leg läkare Niklas Långström, Karolinska Institutet, Sektionen för rättspsykiatri Projektperiod: Beviljade medel: kronor Syftet med studien är att utvärdera ett individuellt kognitivt-beteendeterapeutiskt (IKTB) behandlingsprogram för ungdomar med svår antisocial problematik. Programmet är framtaget för svenska förhållanden. Utifrån tidigare forskning förväntas program som bygger på social färdighetsträning och kognitiva faktorer ge bra och kostnadseffektiva resultat mot antisocialt beteende. Vi prövar om IKBT tillsammans med strukturerat nätverksbyggande gör att utslussningen från SiS särskilda ungdomshem förbättras och risken minskar att ungdomarna efter påföljd återgår till tidigare antisocialt beteende och umgänge. Att bedöma unga våldsbrottsdömdas risk för problem med anpassning på institution och återfall i brott. Utvärdering av beslutsstödet SAVRY ( ) Sökande, Docent, leg läkare Niklas Långström, Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet Projektperiod:

19 Beviljade medel: kronor Många enskilda risk- och skyddsfaktorer relaterade till aggressivt antisocialt utagerande är kända bland praktiskt verksamma inom ungdomsvården, Kunskapen är dock bristfälligt systematiserad och inget sammanhållet beslutsstöd har nått bred användning. Structured Assessment of Violence Risk in Adolescents (SAVRY) utgör en systematisk genomgång av välunderbyggda enskilda riskfaktorer för fortsatt utagerande. Studien avser att utvärdera SAVRY:s egenskaper (reliabilitet och validitet). Studien omfattar fem SiS-institutioner där 88 LSU-dömda pojkar/unga män (15 22 år) med aktuell våldskriminalitet inkluderas. Psykisk störning, andra risk/skyddsfaktorer och våldsbenägenhet hos samhällsomhändertagna ungdomar, deras familjer och släkt (2004/0007) Sökande: Docent, Barn- och ungdomspsykiater Niklas Långström, Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet Medsökande: Docent Paul Lichtenstein, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och docent Martin Grann, Centrum för våldsprevention, KI Projektperiod: Beviljade medel: kronor i planeringsanslag Studien tar sin utgångspunkt i risk- och skyddsfaktorer för våldsproblematik hos ungdomar. Syftet är att studera förekomst av psykiska problem, missbruk och kriminalitet hos släktingar till våldsbenägna ungdomar liksom ett antal andra potentiella risk- och skyddsfaktorer hos ungdomarna. Sådana är antisocial historia, psykisk hälsa, antisociala kamratmiljöer, familjerelationer, sociodemografiska faktorer, fysisk hälsa, temperament, drogbruk, skolrelaterade frågor. Man studerar tre olika populationer: våldsbenägna ungdomar inom SiS ungdomsvård och i normalpopulationen samt ungdomar utan känd våldsproblematik från normalpopulationen. Risk- och skyddsfaktorer relateras till longitudinellt utfall avseende brott, slutenvårdskrävande psykisk störning/missbruk, olyckor, fysisk sjukdom och överdödlighet. Genom släktanalyser skall gen- och miljöinteraktion studeras. 18

20 Forskning med inriktning på missbrukare och vården; särskilt tvångsvården Göteborgs universitet Narkotikamissbrukare i LVM-vård och deras sociala nätverk (V ) Sökande: Socionom Anette Skårner, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Medsökande: Professor Gunnar Bernler, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Skårner, A. & Regnér, M. (2003) Det är dom här jag har och inte har. En studie av LVMvårdade narkotikamissbrukares nätverk. Forskningsrapport nr 1. Statens institutionsstyrelse. En påtvingad relation en studie av kontaktmannaskapet inomlvm-vården (2004/0005) Sökande: Fil dr Anette Skårner, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Medsökande: Fil dr Leila Billquist, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Projektets övergripande syfte är att studera kontaktmannaskapets utövande och villkor inom LVM-vården. Att närmare ringa in fenomenet, urskilja dess framträdelseformer och bärande element samt utveckla den teoretiska förståelsen är en viktig del i studien. I detta ingår också att undersöka om och i så fall hur man i en tvångssituation kan utveckla en bärande relation, det vill säga en relation mellan behandlare och klient som kan leda till en för klienten gynnsam förändring. Några centrala frågeställningar är: Hur gestaltar sig kontaktmannaskapet i de stude-rade praktikerna? Vilken roll har det i förhållande till övriga insatser? Hur upplever och värde-rar klienterna relationen till sina kontaktpersoner och det som erbjuds i denna relation? Hur samspelar det som sker i kontaktmannarelationen med övrig verksamhet på institutionerna? Vilken roll och betydelse tillskriver aktörerna tvånget och hur hanteras detta i organisationen och av parterna? Undersökningen som har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i fallstudier, förläggs efter ett strategiskt urval till fyra LVM-hem. Lunds universitet Djupintervjustudie av tunga narkotikamissbrukare med självmordsförsök: En explorerande och jämförande studie av missbrukare i psykiatrisk vård och LVM-vård (V , V )) 19

21 Sökande: Docent Mats Fridell, Institutionen för tillämpad psykologi, Lunds universitet Medsökande: Socionom, leg psykoterpeut Eva Johnsson Fridell Projektperiod: Beviljade medel: kronor Johnsson, E. & Fridell, M. (1997) Suicide attempts in a cohort of drug abusers: a 5-year followup study. Acta Psychiatrica Scandinavica, 1997:96; Också publicerad i Yearbook of Psychiatry Fridell, M. (1998) Drogmissbrukare med psykisk störning femårsuppföljning av tunga narkomaner, i Gerdner, A. & Sundin, Ö. (red) Dubbel trubbel. Nya rön och erfarenheter i diagnos och behandling av samtidigt beroende och psykisk störning. Behandlingshemmet Runnagården. Örebro. Johnsson, E. & Fridell, M. (1999) Plötsligt får man lust att leva. En grupp narkomaners berättelser om sina självmordsförsök. Forskningsrapport nr 2. Statens institutionsstyrelse. Johnsson, E. (2002) Självmordsförsök bland narkotikamissbrukare, Lund Dissertations in Social Work nr 10. Lunds universitet. Etik och LVM (V ) Sökande: Professor Mats Berglund, Alkohol- och narkotikakliniken, MAS Medsökande: Fil kand, teol kand Jan Arlebrink, Sjukhuskyrkan, MAS Projektperiod: Beviljade medel: kronor Arlebrink, J. (2003) Det existentiella lidandet alkoholmissbrukares upplevelser av och reaktioner på tvångsvård. Licentiatsavhandling, Lunds universitet, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Avdelningen för tros- och livsåskådningsvetenskap. Arlebrink, J. (2004) Det moraliska ifrågasättandet och det existentiella lidandet. Alkoholmissbrukares upplevelser av och reaktioner på tvångsvård. Lunds universitet, Lund Studies in Ethics and Theology 13. Avhandling. LVM-vårdens effektivitet. Ett naturligt experiment efter lagändringen 1994 (V ) Sökande: Professor Mats Berglund, Alkohol- och narkotikakliniken, MAS Medsökande: Kurator, fil kand Marianne Kronberg, Alkohol- och narkotikakliniken, MAS Projektperiod: Beviljade medel: kronor För att förstå kausaliteten i sambandet mellan den ökade dödligheten i tvångsgruppen och tvångsvården i sig krävs antingen ett naturligt experiment eller en randomiserad kontrollerad studie. Sedan juli 1994 har de olika socialnämnderna själva ansvaret för att ansöka om tvångsvård, vilket har medfört stora regionala skillnader. Detta kan inte förklaras av olika sociala förhållanden eller olikheter i frekvensen anmälningar. I studien skall jämföras LVM-anmälda missbrukare i områden med högt respektive lågt antal LVM-ansökningar efter 24 respektive 48 månader. En rad effektvariabler studeras. Ny behandlingsprincip inom LVM-vården. Kombination farmakologisk psykologisk 20

22 behandling. Cue-Exposition och Campral-medicinering utvärderat i en randomiserad kontrollerad studie (V ) Sökande: Professor Mats Berglund, Avdelningen för klinisk alkoholforskning, Universitetssjukhuset MAS, Lunds universitet Medsökande: Fil dr Björn Sallmén, Lunds universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Syftet är att i en randomiserad Cross-over-design studera effekten av Campral under samtidig behandling med Cue Exposure hos alkoholberoende individer som vårdas på LVM-hem vad gäller 1. Frekvensen helnykterhet under planerade vistelser utanför institutionen 2. Graden av craving (sug) och reaktioner från parasympatiskt nervsystem (mätta med hudtemperatur och puls) under veckorna före förberedelsen av vistelse utanför institution 3. Möjligheter att förutsäga effekterna av framtida behandling med Campral beroende på effekterna under behandlingstiden 4. Att studera användandet av Campral 12 månader efter utskrivning från institution. Tvångsvård av missbrukare ett rättsligt perspektiv (V ) Sökande: Jur kand Ewa Gustafsson, Juridiska institutionen, Lunds universitet Medsökande: Professor Lotta Westerhäll, Rättsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Gustafsson, Ewa (2001) Missbrukare i rättsstaten. En rättsvetenskaplig studie om lagstiftningen rörande tvångsvård av vuxna missbrukare. Akad. avh. Juridiska institutionen, Lunds universitet. Stockholm: Norstedts Juridik. Gustafsson, Ewa (2002) Fostret i fokus, om rättssäkerhet och tvångsvård av gravida missbrukare, i Vahlne Westerhäll, L. (red) Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten, Norstedts juridik AB. LVM-vårdens arbete en undersökning av vårdarbetet på behandlingshem (V ) Sökande: Fil dr Bengt Svensson, Socialhögskolan, Lunds universitet Projektperiod: Beviljade medel: kronor Svensson, B. (1997) Livet som narkoman, Nordisk Alkohol- och narkotikatidskrift, vol 14, 1997:4: Svensson, B. (1998) Missbrukare, i Denvall, V. & Jacobsson, T. (red) Vardagsbegrepp i socialt arbete, Norstedts juridik, Stockholm. Svensson, B. (1998) Stjärnglans över drogerna, Socialpolitik, 1998:3: Svensson, B. (1999) Att vårda unga missbrukare, Alkohol och narkotika politik, vård och dilemman. Rapport från konferens i Göteborg april 1999, Socialvetenskapliga forskningsrådet. Svensson, B. (2001) Vård bakom låsta dörrar. Lunden, ett LVM-hem för kvinnor. Forskningsrapport nr 1. Statens institutionsstyrelse. 21