En fastställd gräns för direktupphandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En fastställd gräns för direktupphandling"

Transkript

1 En fastställd gräns för direktupphandling Konsekvenser för småföretag 2002:25

2 MISSIV DATUM DIARIENR /359-5 ERT DATUM ER BETECKNING /3367 Regeringen Finansdepartementet STOCKHOLM En fastställd gräns för direktupphandling konsekvenser för små företag Regeringen uppdrog den 19 september 2002 åt Statskontoret att göra en bedömning av vilka konsekvenser ett förslag om en fastställd gräns för direktupphandling kan få för små företags villkor. Uppdraget har genomförts i samarbete med EuroFutures AB. Resultatet bygger på en webbenkät med 115 upphandlande enheter från stat, kommun och landsting, samt ett femtiotal intervjuer med små företag, företrädare för intressentorganisationer och upphandlare från offentlig förvaltning. Härmed överlämnar Statskontoret rapporten En fastställd gräns för direktupphandling konsekvenser för små företag, (2002:25) innehållande en analys av och ett övergripande resonemang kring konsekvenserna för småföretag vid fastställda beloppsgränser på tre respektive fem basbelopp. Generaldirektör Knut Rexed har beslutat i detta ärende. Direktör Eva-Lotta Löwstedt-Lundell, chef för Enheten för inköpssamordningsfrågor och avdelningsdirektör Henning Richardsson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Henning Richardsson POSTADRESS: Box 2280, Stockholm. BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1. TELEFON VXL: FAX:

3 Innehåll Sammanfattning 7 1 Bakgrund 13 2 Uppdraget 15 3 Syfte 17 4 Metod Begreppet småföretag Internetenkät Intervjuer Hänsynstagande till konsekvensanalysen enligt Simplex 22 5 De olika upphandlingsformerna 23 6 Vissa aktörers synpunkter på direktupphandling 25 7 Resultatredovisning Omfattningen av direktupphandlingar och småföretagens roll i dessa Tillämpade kriterier vid direktupphandling Genomförandet av direktupphandling på olika organisationsnivåer Faktorer som påverkar kostnader och intäkter för småföretagen vid direktupphandling i jämförelse med anbudsupphandling Faktorer som påverkar kostnaderna Sammanfattning om kostnadspåverkande faktorer Faktorer som påverkar intäkterna Sammanfattning om intäktspåverkande faktorer Konsekvenser för småföretagen vid fastställda beloppsgränser för direktupphandling Hur mycket kommer direktupphandlingarna att öka vid olika basbeloppsgränser? För- och nackdelar vid höjda basbeloppsgränser Förslag som framförts att minska nackdelarna vid direktupphandling 63 Bilaga Regeringsuppdraget 65 5

4 6

5 Sammanfattning Uppdraget Regeringen har den 17 september 2002 uppdragit åt Statskontoret att göra en bedömning av vilka konsekvenser ett förslag om en fastställd gräns för direktupphandling kan få för små företags villkor. Denna bedömning bör enligt regeringen omfatta olika prisbasbelopp. I dag får enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) direktupphandling användas vid lågt upphandlingsvärde. Föreliggande rapport belyser de frågor som nämns i regeringens uppdrag. Vid genomförandet har hänsyn tagits till den checklista som redovisas i Riktlinjer för Regeringskansliet om särskild konsekvensanalys för små företags villkor, vilka finns sammanfattade i den s.k. Simplexförordningen (SFS 1998:1820). Sålunda har rapporten utgått från småföretagens perspektiv, inte i första hand myndigheternas syn på egna kostnader och egen effektivitet i upphandlingsprocessen. Rapporten strukturerar och analyserar konsekvenser för småföretag vid direktupphandling jämfört med andra upphandlingsalternativ. För tydlighetens skull har diskussionen i rapporten fokuserats kring en jämförelse mellan anbudsupphandling och direktupphandling. Anbudsupphandling är i rapporten synonymt med förenklad upphandling. Vidare diskuteras i rapporten ramavtal som för många småföretag är en viktig kontraktsform. Övriga upphandlingsformer har betydelse för många småföretag men är i detta sammanhang av mindre principiell betydelse. Metod Materialet som ligger till grund för rapporten är dels befintligt skriftligt material om offentlig upphandling, inklusive remissvar från ett antal myndigheter och organisationer, dels har information samlats in via Internetenkäter från upphandlande myndigheter och intervjuer med myndigheter och småföretag. Småföretagen har delats upp i fyra undergrupper; leverantörer av standardiserade varor, leverantörer av standardiserade tjänster, leverantörer av specialiserade varor samt leverantörer av specialiserade tjänster. Teoretisk utgångspunkt Teoretiskt sett kan man se ett företags förväntade nettointäkt vid upphandling som förväntad intäkt (=upphandlingens värde gånger sannolikheten att man får uppdraget) minus kostnaderna att utforma och lämna in anbudet. Det kan förväntas att denna nettointäkt varierar starkt med upphandlingens värde. Teoretiskt sett bör det för småföretaget vara en fördel att det sker en direktupphandling i de fall som den förväntade nettointäkten vid en kon- 7

6 kurrensupphandling är negativ. Formbunden upphandling (konkurrensupphandling) bör väljas i övriga fall. Var denna brytpunkt faktiskt ligger dvs. under vilket belopp direktupphandling är att föredra är en empirisk fråga. Brytpunkten påverkas bl.a. av kostnaden för att lämna anbud, vilket i sin tur beror på vilken typ av varor/tjänster som upphandlas Exempel på andra faktorer som påverkar brytpunkten är konkurrenssituationen (Hur många lämnar anbud?) och marknadstillträdet för småföretag vid offentlig upphandling. Resultat Nästan 50 procent av den totala upphandlingsvolymen hos de myndigheter som besvarat enkäten utgörs av ramavtal. Detta följs av anbud under tröskelvärden som står för 23 procent och direktupphandling som utgör 18 procent av den totala upphandlingsvolymen. En bedömning av direktupphandlingens storlek görs i rapporten, den uppskattas till mellan miljarder kronor per år. Enligt enkäten och intervjuerna är småföretagen förhållandevis starkt involverade i direktupphandling; enligt enkäten svarar småföretagen för 67 procent av direktupphandlingsvolymen. Det är en stor spridning på de basbeloppsgränser som tillämpas för direktupphandling både mellan myndigheter och mellan olika slag av varor och tjänster. Det är endast i ett begränsat antal fall (4 7 procent av respondenterna) där lågt värde bestäms från fall till fall. De fasta basbeloppsgränserna varierar från ett halvt basbelopp till 7 basbelopp (och i vissa fall ännu högre). Den genomsnittliga prisbasbeloppsgränsen är högst för specialiserade tjänster och lägst för standardiserade varor; den genomsnittliga gränsen varierar mellan 2,12 till 3,54 basbelopp. Det kan att döma av intervjuerna förväntas att det kommer att ske en höjning av de genomsnittliga beloppen i takt med de pågående uppjusteringarna, i varje fall när det gäller tjänster. 80 procent att direktupphandlingen äger rum på olika organisationsnivåer som t.ex. centrala upphandlingsenheter, förvaltningar och vårdcentraler. Direktupphandling synes vara mest frekvent på de lägre nivåerna hos myndigheterna. Drygt 85 procent av de som har upphandling på olika organisationsnivåer har angivit att direktupphandling sker på förvaltningsoch på verksamhetsnivån. 8

7 Faktorer som påverkar kostnader och intäkter för småföretagen vid direktupphandling i jämförelse med anbudsupphandling I enlighet med den teoretiska referensramen har en analys gjorts av faktorer som påverkar kostnader och intäkter för småföretagen vid direktupphandling i jämförelse med anbudsupphandling. Faktorer som påverkar kostnader för småföretag vid direktupphandling jämfört med anbudsupphandling Anbudsgivning Försäljning och marknadsföring Formella kvalificerings- och utvärderingskrav Tidsutdräkt och flexibilitet Faktorer som påverkar intäkter för småföretag vid direktupphandling jämfört med anbudsupphandling Tillträde till marknaden Transparens i upphandlingsprocessen Förväntad nettointäkt vid anbud Relationen upphandlare leverantör Kostnadspåverkande faktorer I genomsnitt krävs det en mindre arbetsinsats att färdigställa ett anbud vid direktupphandling än anbudsupphandling, vilket framför allt beror på att den formlösa upphandlingsprocessen är befriad från de formkrav som är förenade med förenklad upphandling. Skillnaden i arbetsinsats mellan upphandlingsformerna är mindre vid standardiserade varor än för specialiserade tjänster. Relativt sett torde småföretagens kostnader för försäljning och marknadsföring vara större vid direktupphandling än vid anbudsupphandling, särskilt för nyetablerade företag och etablerade lokala företag, eftersom detta slag av insatser är nödvändiga när man är okänd och/eller skall gå in på nya marknader. Det bör dock betonas att det även vid anbudsupphandling kan behövas väsentliga försäljningsinsatser för detta slag av företag, om dock inte lika betydande som vid direktupphandling. Ett ramavtal kan också innebära stora försäljningskostnader om det innebär frekventa försäljningsinsatser vid varje avropstillfälle. De formella kraven som förekommer vid anbudsupphandlingar kan innebära inte oväsentliga arbetsinsatser och därmed kostnader för att lämna den information som krävs. För vissa krav som t ex miljö- och kvalitetscertifiering krävs det också arbetsinsatser för att t ex kunna bli certifierad samt externa certifieringskostnader. Nyetablerade företag kan många gånger i praktiken inte lämna anbud p.g.a. alltför långtgående krav i upphandlingen. Småföretagen har lägre kostnader i detta hänseende vid direktupphandlingar. 9

8 Anbudsförfarandet vid anbudsupphandling sker över en betydligt längre tidsperiod än vid direktupphandling. Denna tidsutdräkt skapar kostnader för småföretagen genom att deras arbetsplanering försvåras. Däremot kan småföretaget vid en förfrågan om en direktupphandling snabbt avgöra om man resursmässigt kan klara av uppdraget Intäktspåverkande faktorer Det finns inget stöd för att småföretag generellt sett systematiskt utestängs från direktupphandling. Det torde emellertid finnas en risk för att nyetablerade företag och småföretag som skall etablera sig på nya marknader inte blir uppmärksammade i tillräcklig grad vid direktupphandling. Möjligheterna att gå in på en marknad blir större för nyetablerade företag vid anbudsupphandling där alla företag kan lämna in anbud. Dessa möjligheter minskar dock för småföretagen till en del i realiteten genom de formella krav, utvärderingskrav och procedurer som är förenade med denna upphandlingsform. Dessa hinder är i särskild grad betydande för nyetablerade företag. Det är betydligt sämre transparens i upphandlingsprocessen vid direktupphandling än vid anbudsupphandling. Man får därigenom bl.a. en sämre överblick över sina konkurrenter. Det förekommer dock relativt ofta att upphandlingsenheterna försöker skapa en konkurrenssituation genom att infordra flera anbud vid direktupphandling. Genomskinligheten vid avrop på upphandlade ramavtal liknar den situation som gäller vid direktupphandling Det är uppenbart givet ett visst upphandlingsvärde att den förväntade intäkten vid en direktupphandling i genomsnitt är betydligt högre än vid anbudsupphandling. Detta beror på att den genomsnittliga sannolikheten att få ett anbud är betydligt högre vid direktupphandling jämfört med anbudsupphandling. Samtidigt är företagets anbudskostnad i genomsnitt lägre vid direktupphandling än vid anbudsupphandling. Sammantaget innebär detta att den förväntade nettointäkten för ett anbud (förväntad nettointäkt minus anbudskostnad) i genomsnitt är högre vid direktupphandling jämfört med anbudsupphandling. Vid anbudsupphandling kan kostnaden en vid mer krävande anbud t.ex. vissa specialiserade tjänster med relativt låga upphandlingsvärden ( ) vara högre än den förväntade intäkten för anbudet. Den upparbetade relationen mellan upphandlare och leverantör har betydelse för utgången av olika typer av upphandlingar. Vid direktupphandling har relationen större betydelse medan de formalistiska kraven är mer framträdande vid anbudsupphandling och därmed minskar också betydelsen av personliga relationer i upphandlingen. 10

9 Ökningen av direktupphandlingarna vid olika basbeloppsgränser Vid en fastställd gräns för direktupphandling på tre prisbasbelopp kommer det i genomsnitt inte att ske någon nämnvärd ökning (högst 10 procent) av direktupphandlingsvolymen jämfört med de förhållanden som råder i dag. Det kommer dock att ske förändringar inom ramen för den nuvarande volymen. Volymen för direktupphandlade varor kommer sannolikt att öka med 30 till 40 procent, medan de direktupphandlade tjänsterna minskar i volym med omkring 10 procent Om den fastställda gränsen för direktupphandling i stället sättes till fem basbelopp kommer det uppskattningsvis att ske en ökning med procent av den totala direktupphandlingsvolymen. För varor kommer ökningen att uppgå till procent och för tjänster till procent. För det stora flertalet myndigheter kommer en gräns vid fem basbelopp att innebära stora höjningar av direktupphandlingsvolymen För- och nackdelar vid direktupphandling Tidigare har redogjorts för de kostnads- och intäktspåverkande faktorerna vid direktupphandling jämfört med anbudsupphandling. Nedan sammanfattas dessa resultat i form av en sammanställning av för- och nackdelar med direktupphandling jämfört med anbudsupphandling. Till fördelar har därvid räknats både de faktorer som direkt eller indirekt innebär lägre kostnader och de som medför högre intäkter. Till nackdelar räknas på motsvarande sätt de som är förenade med högre kostnader och lägre intäkter. Det bör betonas att det är jämförelsen mellan direktupphandling och anbudsupphandling som står i förgrunden. Det framgår av sammanställningen av för- och nackdelar att en jämförelse mellan direktupphandling och anbudsupphandling är mångfasetterad. Även om en faktor, t.ex. kostnader för anbudsgivning, i genomsnitt är en fördel för småföretagskollektivet och annan faktor, t.ex. marknadstillträde, i genomsnitt är en nackdel för småföretagen vid direktupphandling, visar det sig vid ett närmare studium av tablån att denna jämförelse inte är så entydig. Till stor del hänger denna nyansrikedom samman med vilket slag av vara och tjänst som upphandlas och vilket slag av företag som är leverantör. När det gäller småföretagen bör det påpekas att denna grupp är relativt heterogen. I denna grupp kan t ex inrymmas det nyetablerade småföretaget, det s.k. mikroföretaget med 5 15 anställda och det mer etablerade företaget med kanske 50 anställda eller det medelstora företaget med 150 till 250 anställda. Det är vid vissa faktorer stora skillnader i konsekvenser för t.ex. det nyetablerade företaget jämfört med det medelstora företaget. 11

10 För- och nackdelar med direktupphandling jämfört med anbudsupphandling ur småföretags perspektiv Fördelar Mindre arbetstid för att färdigställa anbud skillnaden mellan upphandlingsformerna är mindre vid standardiserade varor än för specialiserade tjänster. Lägre kostnader för att uppfylla formella kvalificerings- och utvärderingskrav, speciellt för nyetablerade företag och mycket små företag. Vid anbudsupphandling skulle dessa kostnader eller krav vara ett stort etableringshinder för dessa företag. Kort tidsutdräkt mellan anbud och leverans ger bättre arbetsplanering. Också bättre flexibilitet jämfört med ramavtal, eftersom direktupphandling inte ställer krav på så stor bredd på varusortiment/kompetens vid leveranser som vid avrop, vilket kan vara av stort värde för t.ex. ett litet grossistföretag med 5 10 anställda. Högre förväntad nettointäkt beroende på att den genomsnittliga sannolikheten att få ett anbud är betydligt högre vid direktupphandling jämfört med anbudsupphandling. Företagets anbudskostnad är också lägre. Vid arbetskrävande anbud t.ex. vid specialiserade tjänster kan t.o.m. den förväntade nettointäkten vara negativ vid anbudsupphandling. Utvecklande av relationer mellan upphandlare och leverantör bl.a. genom den geografiska närheten mellan leverantör och upphandlare vid direktupphandling. Nackdelar Sämre möjligheter till marknadsinträde för nyetablerade företag och för företag på nya marknader beroende på att dessa företag inte i tillräcklig grad blir uppmärksammade vid direktupphandling genom bristande kännedom. Det finns dock inget stöd för att småföretag generellt sett systematiskt utestängs från direktupphandling. I ju högre grad som formella krav och andra krav blir omfattande vid anbudsupphandling, i desto högre grad minskar direktupphandlingens nackdelar. För nyetablerade företag kan dessa hinder för marknadstillträde bli så stora att nackdelarna t.o.m. kan övergå till fördelar vid direktupphandling. Även i relation till ramavtal med stora volymer kan nackdelarna för direktupphandling minska eller t.o.m. försvinna för nyetablerade företag, eftersom dessa i ett sådant fall inte kan delta i upphandlingen. Sämre genomskinlighet i upphandlingsprocessen skapar bl.a. en sämre överblick över konkurrenter. Genomskinligheten vid avrop på upphandlade ramavtal liknar den situation som gäller vid direktupphandling. Högre försäljning och marknadsföringskostnader för nyetablerade företag och etablerade lokala företag för att komma in på nya marknader. Relativt betydande försäljningskostnader också vid anbudsupphandling om dock lägre än vid direktupphandling. 12

11 1 Bakgrund Direktupphandling är en formlös upphandlingsform som enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) endast får användas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Upphandlingskommittén föreslog i sitt betänkande (SOU 2001:31) att lagtexten bör förtydligas genom att en värdegräns införs som anger vad som skall avses med lågt värde. Enligt kommittén är sju prisbasbelopp en lämplig värdegräns. Regeringen behandlade frågan om en värdegräns för direktupphandling i propositionen om ändringar i den offentliga upphandlingen. (2000/2001:142). Det framgår av propositionen att regeringen delar uppfattningen att det är värdefullt bl.a. för att effektivisera den offentliga upphandlingen med ett förtydligande i lagtexten som anger exakt upp till vilket värde direktupphandling medges. Regeringen ansåg dock att ett så högt gränsvärde som sju prisbasbelopp skulle påverka de mindre företagens marknad negativt genom att undandra ett alltför stort antal upphandlingar från konkurrensutsättning. En mer rimlig gräns till vilken direktupphandling medges är enligt propositionen fem prisbasbelopp (motsvarande kronor år 2002), vilket medför ett enklare förfarande utan att alltför stora värden undantas från den mer formbundna upphandlingen (6 kap LOU). Skälen som talar för en förenkling av reglerna genom en gräns för direktupphandling överväger enligt regeringens uppfattning de eventuella nackdelar som förslaget kan medföra för mindre företag. Finansutskottet (bet 2001/02:FiU12) ansåg dock att en fastställd gräns för direktupphandling behöver analyseras ytterligare. Nuvarande ordning med lågt värde för direktupphandling bör därför behållas tills vidare. Det innebär att de upphandlande enheterna liksom hittills har möjlighet att fastställa olika gränser för direktupphandling på olika områden och för olika typer av upphandlingar. Riksdagen godkände riksdagens förslag (rskr 2001/2002:324). Regeringen uppdrog den 17 september 2002 åt Statskontoret att göra en bedömning av vilka konsekvenser ett förslag om en fastställd gräns för direktupphandling kan få för små företags villkor. Denna bedömning bör enligt regeringen omfatta olika prisbasbelopp. 13

12 14

13 2 Uppdraget Statskontoret har mot denna bakgrund uppdragit åt EuroFutures att ta fram ett underlag som belyser de frågor som nämns i regeringens uppdrag till Statskontoret. Vid genomförandet av uppdraget skall i relevanta delar beaktas den checklista som redovisas i Riktlinjer för Regeringskansliet om särskild konsekvensanalys för små företags villkor 1, vilka finns sammanfattade i den s.k. SimpLexförordningen (SFS 1998:1820). Uppdraget tolkas som att det är främst de små företagens perspektiv som skall anläggas, inte i första hand myndigheternas syn på egna kostnader och egen effektivitet i upphandlingsprocessen. Det kan dock vara av intresse att i ett helhetsperspektiv belysa även dessa förhållanden för att få en förståelse för de motiv som finns för att använda direktupphandling. Den centrala uppgiften för uppdraget är att värdera för- och nackdelar för småföretag när det sker en formbunden upphandling jämfört med motsvarande för- och nackdelar vid direktupphandling vid olika beloppsgränser. 1 Se Reglers effekter för små företag Hur gör man en konsekvensanalys?, Näringsdepartementet 15

14 16

15 3 Syfte Syftet med uppdraget är att övergripande strukturera och analysera konsekvenser för småföretag vid direktupphandling jämfört med andra upphandlingsalternativ. Den snäva tidsramen som har stått till förfogande för uppdraget och bristen på tillgänglig information gör det inte möjligt att ge precisa bedömningar av konsekvenserna det blir snarast fråga om att peka på olika faktorer och deras vikt för små företags villkor vid direktupphandling. Konsekvenserna kommer att redovisas i form av för- och nackdelar vid olika alternativ. Denna analys skall kunna ge ett underlag till en samlad bedömning. 17

16 18

17 4 Metod För genomförandet av uppdraget har det bedömts nödvändigt att samla in information som dels ger en övergripande bild av direktupphandling i form av hårda data, dels ger en fördjupad förståelse och kunskap om småföretagens erfarenheter av och synpunkter på direktupphandling jämfört med formbundna upphandlingsformer. Därutöver skall rapporten ge insikter om hur direktupphandling hanteras hos upphandlande enheter. Två metoder Internetenkät och intervjuer har använts för att samla in information. 4.1 Begreppet småföretag I Sverige definieras vanligtvis små och medelstora företag som företag som har högst 250 anställda. Detta är en mycket vid definition som innebär att 99,7 procent av Sveriges företag hör till denna kategori. Den genomsnittliga företagsstorleken i Sverige är knappt 20 anställda 2. Det finns endast omkring företag som har fler än 200 anställda. Däremot är det så många som företag som har mellan 1 20 anställda. I storleksklassen anställda finns det drygt företag. När man diskuterar konsekvenser för småföretag bör man beakta att detta begrepp kan inrymma företag med vitt skilda förutsättningar, från det nyetablerade företaget till företag med 200 anställda. De företag som ingår i intervjuundersökningen som bildar underlag till denna rapport utgör ett urval från gruppen med färre än 50 anställda med ett undantag. Detta företag har 200 anställda. Det minsta företaget som intervjuats har en anställd. En viktig aspekt i sammanhanget att flera av företagen är de ledande leverantörerna i Sverige på sin speciella produkt. Exempelvis är det intervjuade företaget med 200 anställda marknadsledande i Sverige på leveranser av färdtjänst, företaget levererar 20 procent av alla svenska landstingens behov. Sålunda kan företag med relativt få anställda hantera stora volymer. I fallet med färdtjänstföretaget hyr de in chaufförer/taxibolag/bussbolag som utför själva tjänsten. De egna anställda sysslar med bokningar och administration. Samma slag av förhållande gäller för vissa varuleverantörer där flera intervjuade företag finns i grossistledet och därmed har relativt få anställda i relation till sin omsättning. I Internetenkäten har den vidare definitionen på småföretag (1 250 anställda) använts, eftersom det ansågs värdefullt att genom denna enkät få en övergripande bild av hela småföretagssektorns roll i direktupphandling. Dessutom bedömdes det inte realistiskt att få svar på enkätfrågor om småföretag indelade i olika storleksklasser. 2 Detta medelvärde har endast beräknats för de företag som har minst en anställd. 19

18 4.2 Internetenkät Internetenkäten har till syfte att få en övergripande bild av direktupphandling och därtill relaterade faktorer. Enkäten har genomförts med hjälp av en Internetbaserad enkätmodell utvecklad av företaget Survey Generator. Enkäten har sänts ut till 129 myndigheter, varav samtliga 21 3 landsting, 53 kommuner och 55 statliga myndigheter. Kommunerna och de statliga myndigheterna har valts ut för att representera olika kategorier. Urvalet har således inte gjorts slumpmässigt. Enkäten innehåller bl.a. frågor om den totala upphandlingsvolymen och fördelningen på olika upphandlingsformer och småföretagens andel av upphandlingen. Dessutom efterfrågas uppgifter om de basbeloppsgränser som i dag tillämpas för direktupphandling, metoder för att försäkra sig om affärsmässighet, upphandling på olika organisationsnivåer och åtgärder för att få kännedom om nya potentiella anbudsgivare. Enkäten vad gäller total upphandling och fördelning på olika upphandlingsformer omfattar inte byggentreprenader, eftersom dessa i regel är av en sådan storleksordning att direktupphandling inte kan bli aktuellt. 115 respondenter, motsvarande 89 procent av urvalet, har åtminstone påbörjat besvarandet av enkäten, medan 74 respondenter motsvarande en svarsfrekvens på 57 procent har genomfört hela enkäten, om dock inte besvarat varje fråga. Svarsfrekvensen vad gäller total upphandlingsvolym och tillämpade basbeloppsgränser för direktupphandling har högst svarsfrekvens medan frekvensen är lägst för de enkätfrågor som rör småföretag och uppskattningar av de förändringar av direktupphandlingens volym som kommer att ske vid vissa fastställda gränser för direktupphandling. Svarsfrekvensen är lägst för landstingen, i synnerhet när det gäller upphandlingens fördelning på olika upphandlingsformer. Detta beror dels på att man ofta har en relativt decentraliserad upphandlingsorganisation, dels på att man saknar detta slag av statistik eftersom ekonomisystemen inte ger möjlighet till en sådan fördelning. Dessa förhållanden är ofta förekommande även hos stora kommuner och statliga myndigheter, som har en regional organisation. Kvalitén i enkätsvaren har kontrollerats genom ett stort antal kontakter per telefon med respondenterna. Kontakterna har främst handlat om att klara ut missförstånd kring tolkning av enkätens frågor och göra vissa kompletteringar. 3 Gotlands landsting har räknats till kommunerna och ingår således i denna kategori i undersökningen. 20

19 Sammantaget torde enkäten ge ett relativt gott underlag för att ge en övergripande bild om vissa aspekter på direktupphandling (basbeloppsgränser, affärsmässighet och organisation) medan vissa kvantitativa uppgifter, speciellt med avseende på småföretag, är något mera osäkra. 4.3 Intervjuer Enkäten har kompletterats med sammanlagt 25 fördjupade intervjuer med kommuner, landsting och statliga myndigheter 4 med utgångspunkt i de frågor som tas upp i enkäten. Nitton småföretag har intervjuats om direktupphandling och därtill hörande frågor. Antalet anställda varierar mellan ensamföretagaren till 200 anställda, dock har endast ett företag fler än 50 anställda. Företagen representerar fyra olika slag av leverantörer företag som levererar standardiserade tjänster, specialiserade tjänster, standardiserade varor och specialiserade varor. Dessa begrepp har i denna rapport följande innebörd. Med upphandling av standardiserade tjänster avses tjänster som i princip kan upphandlas enligt prislista. Dessa tjänster behöver till sitt innehåll i relativt liten grad anpassas till olika kunders behov. Exempel på detta slag av tjänster kan vara okvalificerade städ-, renhållningstjänster eller fastighetsunderhållstjänster. Med upphandling av specialiserade tjänster avses tjänster där det krävs utarbetande av ett anbud. Dessa tjänster är till sitt innehåll i relativt hög grad anpassade till olika specifika problem eller till olika kunders behov, t.ex. arkitekttjänster, kvalificerade IT-tjänster, utredningsuppdrag och olika slag av konsulttjänster. Med upphandling av standardiserade varor avses varor som i princip kan upphandlas enligt prislista. Dessa varor behöver i relativt liten grad anpassas till olika kunders behov, t.ex. förbrukningsartiklar (toalettpapper, operationsdukar, etc.) livsmedelsråvaror, vissa kapitalvaror (t.ex. kylskåp), datorer och standardmöbler. Med upphandling av specialiserade varor avses varor där det i princip krävs utarbetande av ett anbud som är specifikt för just den upphandlingen. Dessa varor är i regel i relativt hög grad anpassade till olika kunders behov, t.ex. vissa handikapphjälpmedel, medicinteknisk utrustning, IT-utrustning som är anpassade för intranät eller andra kvalificerade IT-lösningar, vetenskaplig 4 Om inte annat sägs kommer beteckningen myndigheter i rapporten användas för att beteckna både statliga myndigheter, kommuner och landsting; dessa tre slag av aktörer är i offentligrättslig mening alla myndigheter. 21

20 utrustning anpassade till vissa specifika forskningsproblem och energisnåla transportfordon som drivs med alternativa och förnybara bränslen. Dessutom har genomförts intervjuer med övergripande aktörer som Företagarnas Riksorganisation (FR), Svenskt Näringsliv, Almega, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och Nutek. 4.4 Hänsynstagande till konsekvensanalysen enligt Simplex Enligt uppdraget skall hänsyn tas till den checklista för konsekvensanalys som finns sammanfattad i den s.k. Simplexförordningen. En väsentlig del i ett Simplex-arbete är att göra en problembeskrivning. Detta görs för direktupphandlingens del på ett ingående sätt i resultatanalysen där bl.a. direktupphandlingens kostnader och intäkter för småföretagen bedöms. Dessutom är alternativ till direktupphandling en central del av analysen genom att jämförelser görs med de konsekvenser som uppkommer vid anbudsupphandling. I resultatanalysen behandlas också administrativa konsekvenser, tidsåtgång, kostnader bl.a. i form av anbudskostnader och konkurrensförhållanden. Efterlevnaden av reglerna berörs även till viss del i avsnitt 7.5. Dessutom har det vid uppdragets genomförande, genom intervjuer, skett samråd med näringslivet och med berörda myndigheter. Övriga steg i konsekvensanalysen enligt Simplex har i detta sammanhang inte bedömts som relevanta. Det bör också noteras att analysen i denna rapport inte har genomförts i olika steg utan de olika aspekterna och konsekvenserna har beaktats på ett integrerat sätt i resultatanalysen. 22

Drömmen om förenkling

Drömmen om förenkling Drömmen om förenkling Under 20 år, sedan 1994 har många drömt om ett enklare regelverk för den offentliga upphandlingen. Den 1 juli 2014, är dagen D för högre gränsvärden inom upphandlingsformen direktupphandling

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-011 PM 2 2002-09-11 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om åsättande av för höga generella riktvärden för direktupphandling vid offentlig upphandling. Riksrevisionsverket (RRV) har som

Läs mer

2000:101. Civilrättssektionen Ulf Palm. Kommunkansliet Inköp Kommunala företag

2000:101. Civilrättssektionen Ulf Palm. Kommunkansliet Inköp Kommunala företag 2000:101 Civilrättssektionen 2000-09-18 Kommunkansliet Cirkulärnr: 2000:101 Diarienr: 2000/2185 Handläggare: Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2000-09-18 Mottagare: Kommunkansliet Rubrik: Offentlig

Läs mer

Riktlinjer till inköps- och upphandlingspolicyn

Riktlinjer till inköps- och upphandlingspolicyn -1 - Riktlinjer till inköps- och upphandlingspolicyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och syfte s. 2 2. Upphandlingsprocessen s. 2-5 2.1 Tröskelvärden 2.2 Upphandlingar över tröskelvärdet 2.3 Upphandlingar

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Yttrande i Kammarrättens i Sundsvall mål 16-07 mellan Hallstahammars kommun och Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Yttrande i Kammarrättens i Sundsvall mål 16-07 mellan Hallstahammars kommun och Länsstyrelsen i Gävleborgs län Handläggare Datum Diarienummer 1(5) Charlotte Brunlid 2007-04-17 Ert datum Er beteckning 2007-01-26 Mål nr 16-07 Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 SUNDSVALL Yttrande i Kammarrättens i Sundsvall mål

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 27 januari 2012 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Far har visserligen inte inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling KS-2014/812

Riktlinjer för direktupphandling KS-2014/812 Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Johanna Bång 2014-07-18 KS-2014/812 Upphandlingsstrateg Kommunstyrelsen Riktlinjer för direktupphandling KS-2014/812 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga, KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling. Godkänd av kommunfullmäktige den 24 februari 2016, 44

Riktlinjer för direktupphandling. Godkänd av kommunfullmäktige den 24 februari 2016, 44 Riktlinjer för direktupphandling Godkänd av kommunfullmäktige den 24 februari 2016, 44 Riktlinjer för direktupphandling för Alingsås kommun dess bolag och förbund Den 1 juli 2014 trädde nya regler i kraft

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling Kommunstyrelsen Riktlinjer Sida 1 (5) Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2014. Inledning Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2007 att i stadens regler för ekonomisk förvaltning införa ett

Läs mer

Granskning av upphandlingar inom bolagen

Granskning av upphandlingar inom bolagen 2007-02-07 Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Granskning av upphandlingar inom bolagen Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Lunds kommuns revisorer granskat genomförda upphandlingar

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

Riktlinjer vid direktupphandling för Bollebygds kommun

Riktlinjer vid direktupphandling för Bollebygds kommun Styrdokument 1 (6) 2016-06-03 Fastställd: Kommunstyrelsen 2014-12-01 198 Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Administrativ chef Reviderad: Kommunstyrelsen 2016-05-23 49 Dnr

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av Kommunstyrelsen 2015-10-06, 149 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Syfte och mål med Inköpssamverkan

Syfte och mål med Inköpssamverkan RIKTLINJER Innehållsförteckning Syfte och mål med Inköpssamverkan... 3 Ansvarfrågor organisation... 4 Riktlinjer för direktupphandling... 5 Riktlinjer för miljö... 5 Upphandlingsetik... 6 Definitioner...

Läs mer

Riktlinjer vid direktupphandling för Bollebygds kommun

Riktlinjer vid direktupphandling för Bollebygds kommun Styrdokument 1 (5) 2014-12-05 Fastställd: Kommunstyrelsen 2014-12-01 198 Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Ekonomichef Reviderad: Dnr : KS2014/345 Riktlinjer vid direktupphandling

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2013-03-18 1 (5) Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 1. Upphandling i samband med intern och extern representation För

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten

Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-02-20 Dnr 63/2013 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten (Ku2013/106/KA) Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Svedala Kommuns 1:06 Författningssamling 1(5)

Svedala Kommuns 1:06 Författningssamling 1(5) Författningssamling 1(5) Inköpspolicy för Svedala kommun antagen av kommunfullmäktige 2001-11-27, 114, med ändring Gäller från 2004-12-08, 132, 2006-09-13, 121 2002-01-01 Inköpspolicy för Svedala kommun

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Upphandlingsanvisning för Åda Ab

Upphandlingsanvisning för Åda Ab Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen

Läs mer

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Antagen av direktionen 2013-02-07 Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Affärsmässighet Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns, och även i övrigt genomföras

Läs mer

Ansökan om upphandlingsskadeavgift

Ansökan om upphandlingsskadeavgift Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ANSÖKAN 2012-09-05 Dnr 462/2012 1 (7) Förvaltningsrätten i Växjö Box 42 351 03 Växjö Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING VID UPPSALA UNIVERSITET

RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING VID UPPSALA UNIVERSITET 1 (8) Universitetsledningens kansli Leif Petersson 2003-10-07 RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING VID UPPSALA UNIVERSITET 2 (8) Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1.1 Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) 1.2 Affärsmässighet

Läs mer

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 261/2014 1 (5) Bostads AB Poseidon Box 1 424 21 Angered Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster Konkurrensverkets beslut Bostads

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling Kommunstyrelsen Riktlinjer Sida 1 (5) Beslutade av Kommunstyrelsen den 20 mars 2013 (PM 2013:39 RI) Tidigare beslutade riktlinjer för, dnr 129-2225/2007 upphör att gälla. Stadens upphandlingsverksamhet

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret 14 SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-10-31 Ingegärd Bornelind Sidan 1 av 2 Kommunjurist/Avd.chef +46 8 579 216 03 Dnr 2012/0625 KS-1 Diariekod: 801 Kommunstyrelsen Revidering

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun 2007-09-03 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 106. 1. Mål och inriktning Denna policy innehåller riktlinjer,

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster

Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-05-21 Dnr 743/2014 1 (5) Norrköpings kommun Utbildningskontoret 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster Konkurrensverkets beslut Norrköpings

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Kompletterande bestämmelser om upphandling

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Kompletterande bestämmelser om upphandling Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling FAQ S. Kindeborg 2010-10-22 Externt Upphandlingsenheten FAQ-10 vanliga frågor om upphandling 1. Närproducerat Fråga: Varför kan inte kommunen bara köpa närproducerade livsmedel till våra skolor och äldreboenden?

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

POLICY GULLSPÅNGS KOMMUN

POLICY GULLSPÅNGS KOMMUN POLICY FÖR GULLSPÅNGS KOMMUN VID UPPHANDLING OCH INKÖP Antagen av kommunfullmäktige 2001-03-06, 18 2000-12-04 POLICY FÖR GULLSPÅNGS KOMMUN VID UPPHANDLING OCH INKÖP Allmänna principer För all upphandling

Läs mer

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Upphandlingspolicy Vallentuna 2005.doc 1/6 Policy Vallentuna kommuns och kommunala

Läs mer

Revidering riktlinjer för direktupphandling

Revidering riktlinjer för direktupphandling Kommunledningsförvaltningen Monica Boo,0550-88 161 monica.boo@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 2016-02-01 Ks/2014:139 1(1) Revidering riktlinjer för direktupphandling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation

Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation Revisionsrapport Granskning av konsultanvändningen inom kommunstyrelsen organisation Kalmar kommun Maj 2009 Pär Sturesson Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Inledning...1 2 Tillvägagångssätt...1 3 Iakttagelser...2

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Ellen Hausel Heldahl Malmö 161028 Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen

Läs mer

INLEDNING:... 2 ANSVAR FÖR UPPHANDLING:... 2 VISION/INRIKTNINGSMÅL:... 3 STRATEGI... 3 ANBUDSPROCESSEN... 3 AFFÄRSMÄSSIGHET... 4 LEVERANTÖRSKRAV...

INLEDNING:... 2 ANSVAR FÖR UPPHANDLING:... 2 VISION/INRIKTNINGSMÅL:... 3 STRATEGI... 3 ANBUDSPROCESSEN... 3 AFFÄRSMÄSSIGHET... 4 LEVERANTÖRSKRAV... Upphandlingspolicy Innehållsförteckning INLEDNING:... 2 ANSVAR FÖR UPPHANDLING:... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR:... 2 VISION/INRIKTNINGSMÅL:... 3 STRATEGI... 3 UPPHANDLINGSPROCESSEN... 3 ANBUDSPROCESSEN... 3 AFFÄRSMÄSSIGHET...

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Löpande granskning av rutin för upphandling

Löpande granskning av rutin för upphandling Revisionsrapport Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0588 Löpande granskning av rutin för upphandling Som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2014-08-26 Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Upphandlingsenheten Dokumentinformation - Dokumentnamn Upphandlings-

Läs mer

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet VARIMs snabbguide till upphandlingsprocessen och hur du som användare ställer krav vid upphandling av VA-verksamhet.

Läs mer

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Uppföljning av upphandlingsgranskning från 2011

Uppföljning av upphandlingsgranskning från 2011 Revisionsrapport 10/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Uppföljning av upphandlingsgranskning från 2011 Upplands Väsby kommun Innehåll 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2

Läs mer

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18 Direktupphandling Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:133 Direktupphandling. I propositionen lämnas förslag till ändringar

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram 2015-02-12 1 (5) Fredrik Söderlind Anna Östbom Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram Hur ser den interna organisationen och kompetensen ut? När en upphandling ska genomföras

Läs mer

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept 2013 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling är betydande - och det är de små företagen också Offentlig sektors inköp sker via offentlig

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1039, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2014-10-01 Dnr 601/2014 1 (7) Förvaltningsrätten i Umeå Box 193 901 05 Umeå Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Åsele

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling 1(5) UPPHANDLINGS- OCH INKÖPSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUN Denna policy ersätter Upphandlingspolicy för Botkyrka kommun och Riktlinjer för Botkyrka kommuns upphandlingar, antagna av kommunfullmäktige 2005-09-29,

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Eda kommun köp av maskintjänster m.m.

Eda kommun köp av maskintjänster m.m. KKV1044, v1.1, 2015-06-25 BESLUT 2015-09-02 Dnr 738/2014 1 (7) Eda kommun Box 66 673 22 Charlottenberg Eda kommun köp av maskintjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Eda kommun har brutit mot 15 kap. 4

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-013/020

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-013/020 KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-013/020 PM 2 2002-04-17 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling (direktupphandling). Kommunförbundet

Läs mer

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram 2016-04-28 1 (5) Fredrik Söderlind Anna Östbom Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram Hur ser den interna organisationen och kompetensen ut? När en upphandling ska genomföras

Läs mer

Upphandlingspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Upphandlingspolicy. Antagen av kommunfullmäktige Upphandlingspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-03 2011-08-17 1 (5) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. INLEDNING OCH SYFTE...2 2. INTERN HANDLÄGGNING...2 3. SAMORDNING...3 4. MILJÖHÄNSYN...3 5. ETISKA

Läs mer

Definitioner och begrepp

Definitioner och begrepp Definitioner och begrepp 1. Upphandling Köp av varor och tjänster samt upplåtande på entreprenad mot ekonomisk ersättning. 2. Upphandlande enhet 3. Inköpscentral 4. Anknuten enhet 5. Beställare En aktör

Läs mer

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll Revisionsrapport Örebro universitet Fakultetsgatan 1 701 82 Örebro Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0701 Örebro universitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Örebro universitets årsredovisning,

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy

Upphandlings- och inköpspolicy Upphandlings- och inköpspolicy Denna policy gäller för samtliga styrelser och nämnder i kommunerna Köping, Arboga och Kungsör samt för Västra Mälardalens Kommunalförbund. Med utgångspunkt från denna policy

Läs mer

Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling

Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling Sid 0 (11) Birgitta Nelson birgitta.nelson@kammarkollegiet.se 08-7000716 2013-01-28 Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters

Läs mer

Revisionsrapport bristande dokumentation kring upphandling av vacciner 2016

Revisionsrapport bristande dokumentation kring upphandling av vacciner 2016 S T A T E N S V E T E R I N Ä R M E D I C I N S K A A N S T A LT 751 89 U P P S A LA Statens veterinärmedicinska anstalt Revisionsrapport bristande dokumentation kring upphandling av vacciner 2016 Som

Läs mer

Upphandling/Inköp. Nya regler som styr vår verksamhet

Upphandling/Inköp. Nya regler som styr vår verksamhet Upphandling/Inköp Nya regler som styr vår verksamhet Beräkna värde Köp en gång Totalt per räkenskapsår, av samtliga leverantörer av lika slag inom hela myndigheten, inklusive optioner Ramavtal Total under

Läs mer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer Inköps- och upphandlingsriktlinjer Antagen av kommunstyrelsen/2016-11-08 2 (8) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för Inköp och upphandling... 3 1.1 Inköp och upphandlingar... 3 1.2 Behöriga beställare...

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Att göra affärer med Sävsjö kommun (Offentlig sektor)

Att göra affärer med Sävsjö kommun (Offentlig sektor) Att göra affärer med Sävsjö kommun (Offentlig sektor) 2012-12-10 Jörgen Frej 2012-12-10 information upphandling 1 Informationsfilm 2 x 3 minuter (www.upphandlingsstodet.se) Tröskelvärden volymer Upphandlingsprocessen

Läs mer

Promemorian Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet (Ds 2009:30)

Promemorian Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet (Ds 2009:30) 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och Upphandling Handläggare: Paul Collins Landstingsstyrelsen Promemorian Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet (Ds 2009:30) Ärendet Finansdepartementet

Läs mer