UNGA JOBB. Projekt Företagsam. Samarbete för stärkt företagsklimat, sid 14. Praktik som en väg in, sid Aktiviteter för lediga dagar, sid 8 9

Transkript

1 NOLASKOGS NUMMER EN TIDNING FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN TVÅ 2013 Projekt Företagsam Samarbete för stärkt företagsklimat, sid 14 UNGA JOBB Praktik som en väg in, sid SOMMAREVENEMANG Aktiviteter för lediga dagar, sid 8 9

2 INLEDAREN Folkbiblioteken växte fram utifrån tanken om alla människors rätt att utbilda sig och ta del av kunskap, en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle. Bibliotekens uppgift var att göra litteraturen tillgänglig. Denna grund är lika stark idag även om mycket har förändrats. Biblioteken har gått från manuell hantering av lån till självbetjäning. Förr var samlingarna sökbara i kortlådor, nu finns webbkatalogen med e-tjänster 24-timmar om dygnet. BIBLIOTEKEN I TAKT MED TIDEN! HÄR FINNS DET MESTA. FORTFARANDE OCH GLÄDJANDE nog, är litteraturen den starka basen. Skönlitteraturen för liten som stor tappar inte i popularitet. Bibliotekens lässtimulerande aktiviteter för barn och läsecirklar för vuxna bidrar till att stärka litteraturens roll. Andelen lån bland barn och unga är avsevärt högre i Örnsköldsviks kommun än snittet i länet och riket. Detta är frukten av tydliga prioriteringar och ett gott samarbete mellan bibliotek och skola. Lån och besök på biblioteken ligger relativt konstanta medan användningen av bibliotekets webbsida skjuter i höjden. Idag har bibliotekswebben dubbelt så många besökare som de fysiska biblioteken och bibliotekswebben är också kommunens mest välbesökta! Här förlänger du dina lån, reserverar böcker, lämnar inköpsförslag m.m. Surfa in på och upptäck 24-timmarsbiblioteket! kompletteras av mer e-media. Biblioteken har en fortsatt viktig roll för att upprätthålla människors tillgång till information. En viktig uppgift är att sprida kunskap om hur internet fungerar samt tillhandahålla internetdatorer. Idag lägger myndig heter, banker, företag, o.s. v. sina tjänster via internet och vad händer då med den som saknar dator eller kunskap om hur man gör? Att motverka digitalt utanförskap är, förutom att tillhandahålla litteratur och stimulera läsning, bibliotekens nya viktiga uppdrag! Bibliotekens roll som kravlös mötesplats är oerhört viktig i vårt samhälle. Vi lovar att anstränga oss till det yttersta för att ge god service till alla som besöker biblioteken, vare sig det sker genom besök på Arkenbiblioteket, något av våra närbibliotek runt om i kommunen, eller om besöket sker via webben! Välkommen till ditt bibliotek! HUR SER FRAMTIDEN ut? Den fysiska boken kommer inte att försvinna, men KATARINA LARSSON, ENHETSCHEF, SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS KULTURENHET NOLASKOGS Nolaskogs är en informationstidning från Örnsköldsviks kommun. Tidningen delas ut till samtliga hushåll i kommunen fyra gånger per år. Nolaskogs finns även som taltidning och på kommunens webbplats: ANSVARIG UTGIVARE: Helén Sahlin REDAKTION: Elisabet Bårman, Maria Isaks son, Sven Alveryd och Ann- Sofie Mathiasson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Irene Sellin Näsholm (samhällsbyggnadsförvaltningen), Kristin Herold (bildningsförvaltningen), Gunnar Holmberg (samhällsbyggnadsförvaltningen), Gabriella Röschman (kommunledningsförvaltningen), Maria Nilsson (välfärdsförvaltningen), Arne Persson (samhällsbyggnadsförvaltningen) ADRESS: Nolaskogs, Örnsköldsviks kommun, Örnsköldsvik E-POST: kommunledning@ ornskoldsvik.se Telefon: OMSLAGSBILD: Utevistelse på Båtsmanstorpets vård- och omsorgsboende OMSLAGSFOTO: Håkan Nordström LAYOUT: The Factory of Design TRYCK: Sörmlands grafiska PAPPER: Arctic Silk 100 g Nästa nummer av Nolaskogs kommer i oktober 2 NOLASKOGS

3 INNE att vara UTE på Båtsmanstorpet På vård- och omsorgsboendena i kommunen blir de boende ofta uppmuntrade att komma ut i friska luften. På Båtsmanstorpet läggs extra fokus på detta så att de äldre kommer ut oftare och personalen får mer tid tillsammans med de äldre. Eva-Karin Wikman och hennes medarbetare har sett möjligheterna med utevistelse. Solen gör att den gula tegelbyggnaden lyser upp lite extra där den ligger mitt bland de vanliga bostadshusen i Svedjeholmen. Här ligger utevistelse i fokus enligt ryktet och mycket riktigt: på uteplatserna längs med husväggen sitter en stor del av de boende och dricker kaffe, pratar och skrattar. Det började med att personalen på Båtsmanstorpet uttryckte att de ville ha mer tid tillsammans med de boende. Enhetschefen Eva-Karin Wikman tog tag i saken, men istället för att själv komma fram till vad som behövde ändras, lät hon personalens engagemang bli drivkraften. Vi pratade mycket i början, jag och personalen. Vi behövde bland annat ha en gemensam syn på vad vi menar när vi pratar om utevistelse eller vad en social aktivitet är. Vi är nu överens om att så fort den boende kommit utanför dörren är han eller hon ute. Det måste inte vara en promenad eller att göra något särskilt. ETT MÅL MED förändringen har varit att erbjuda alla boende att få komma ut varje vecka oavsett väder. Ett mål som kanske infriades även tidigare, men nu har personalen full koll på att så sker tack vare veckotavlor på varje avdelning. Där har de också koll på hur många som nappat och faktiskt kommit ut. Statistiken ger kontinuitet och gör att ingen glöms bort. Vi tvingar aldrig de boende att gå ut, men de blir alltid erbjudna att följa med, säger vårdaren Ann-Christine Schedin. Vi planerar bättre och vet vad vi ska göra och då är det lättare att prioritera. Att komma ut är viktigt för alla och vi märker ju att de äldre blir piggare och mår bättre av att vara ute, säger vårdaren Annmari Wallin. Ett annat mål är att ha en social aktivitet varje dag, vilket också planeras in och följs upp vid veckotavlorna. BÅTSMANSTORPET ÄR EN av sju verksamheter inom kommunen som är uttagen som pilot i ett övergripande förbättringsarbete. Förbättringsarbetet ska på lång sikt leda till högre kvalitet på kommunens verksamhet genom fokus på dem som verksamheten är till för och personalens delaktighet. Båtsmanstorpets förbättringsarbete kommer nu att ge lärdomar till andra verksamheter i kommunen. Solen gassar och några av de boende får hjälp att gå in igen med sina solkyssta kinder, medan de riktiga soldyrkarna dröjer sig kvar en stund till. TEXT: MARIA ISAKSSON FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM Att ta med utevistelse i planeringen har inneburit att de boende är ute oftare än förut. Här njuter Marry Jennstad av vårsolen. 3 NOLASKOGS

4 VÄRLDSARVET AMBASSADÖRER MED DELAD VÅRDNAD Att vårda arvet för kommande generationer och att sprida kunskap om dess unika värden är uppgifter som följer av att förvalta ett av UNESCO utsett världsarv. Det är också syftet med projektet Världsarvsambassadörer. Världsarvsambassadörer samlade på Skulebergets topp. Att Höga Kusten är ett världsarv är nog välkänt bland oss som bor i trakten och även inom vissa besökargrupper. Men visste du att vi sedan 2006 delar ett gränsöverskridande världsarv med Finland? Tillsammans bildar Kvarkens skärgård i Finland och Höga Kusten en geologisk helhet som var för sig utgör varandras motsatser. Den flacka och låga kusten i Kvarken i kontrast mot Höga Kustens bergiga kust och branta stränder. Grunden för världsarvsutnämningen består i landhöjningen som på båda sidor är 8 millimeter per år. I Kvarken utökas markytan i den grunda skärgården med 150 fotbollsplaner per år. Om sådär år kan våra efterföljare vandra torrskodda till Finland om processen fortsätter. MED SYFTE ATT skapa en gemensam plattform för kunskapsförmedling, samverkan och vetenskapligt utbyte pågår sedan 2012 ett eu-finansierat projekt Världsarv i samverkan världsarvsambassadörer. Politiker och tjänstemän från båda länderna deltar i projektet som samordnas av Kvarkenrådet. Att ha med politiker är viktigt för att se hur vi strategiskt kan förvalta och utveckla arvet och jobba med styrdokument och planer. En annan grupp som har en betydelsefull roll som kun- skapsförmedlare är lärare, säger Tomas Birkö som arbetar med naturpedagogik inom Örnsköldsviks kommun. Världsarvsambassadörerna kan ses som en fortsättning på ett tidigare projekt, Världsarv 63 Nord. Där låg fokus på lärarfortbildning och pedagogiskt material. Det material som togs fram, och som också kan vara en resurs för t.ex. turistföretagare, finns tillgängligt på Kvarkenrådets webbplats: I MAJ TOG representanter från Höga Kustens kommuner och länsstyrelsen emot sina finska kollegor för att studera och uppleva Höga Kustens skärgård och berg. Vi behöver bli bättre på att marknadsföra det gemensamma världsarvet, besökare borde få uppleva båda sidor med skillnaden mellan högt och lågt, menade Monica Sirén-Aura från Korsholm. Det gäller även inom respektive världsarv. Är man på ett besöksmål ska man där, på plats, få information om vad mer som finns att upptäcka på andra platser. Det ger anledning till återbesök. Paketering med boende och besöksmål är också något att satsa på, menar Mikael Österberg från Vörå kommun. Upplevelserika dagar och bra diskussioner, så summerar ambassadörer från båda sidorna besöket. I höst möts gruppen på den finska sidan och då står konkreta samarbetsformer och gemensamma målbilder på agendan. I mars 2014 avslutas projektet. TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN

5 STORT LOKALT ENGAGEMANG INFÖR ASYLMOTTAGNING I höst beräknas de första av 200 asylsökande komma till kommunen. Många har engagerat sig för ett gott mottagande. Efter en förfrågan från Migrationsverket har Örnsköldsviks kommun ställt sig positiv till att ta emot 200 asylsökande. Med utgångspunkt i tillgång till bostäder, förskola, skola, m.m. kommer de asylsökande att beredas plats i Mellansel (100 personer), Björna (50), Trehörningsjö (35), Långviksmon (15). Siffrorna är ungefärliga, även placering i Gideå kan komma att bli aktuellt. Preliminärt kommer de första asylsökande till Mellansel i augusti. I den mån det är möjligt försöker man hålla samman grupper utifrån språk och kulturell bakgrund. De asylsökande kommer främst från Syrien, Somalia och Afghanistan. UNDER VÅREN HAR en rad föreberedelser gjorts för att ge de asylsökande och boende på de aktuella orterna förutsättningar för en bra start tillsammans. Det handlar bl.a. om att ordna mötesplatser, tillgång till publika datorer samt aktiviteter för barn och vuxna. Information till berörda verksamheter t.ex. skola, hälsovård samt till boende på orten har också varit en viktig del. Tanken är att det utbud som ordnas på mottagningsorterna ska komma hela lokalsamhället till godo. Exempelvis ska datorer i de möteslokaler som ordnas vara tillgängliga för alla. Fritidsaktiviteter och annat utbud ska också komma alla till del, säger Staffan Åsberg som är kommunens samordnare inför asylmottagningen. under pingsthelgen. Temat var gemenskap och människors lika värde. Vi som har förmånen att leva och verka i ett tryggt land, kan behöva påminna varandra om det. Med kören sprider vi budskapet samtidigt som vi bidrar till ett gott ändamål. Några av de aktiviteter vi pratat om är fotbollsskola, sång och musik där ortsbor och asylsökande kan mötas, berättar Göran Wåhlstedt som medverkat i körprojektet. MIGRATIONSVERKET KOMMER ATT ha viss bemanning i Mellansel för att hjälpa de nyanlända den första tiden och den personen planeras även besöka övriga orter vid något tillfälle varje vecka. Kommunen undersöker också möjligheten att komplettera Migrationsverkets bemanning med instegs-/nystartsjobb till stöd för asylsökande och samhället i övrigt. Migrationsverket kommer tillsammans med kommunen, arbetsförmedlingen, polisen, landstinget med flera att ge de nyanlända en grundläggande samhällsinformation. Kanaler som Anundsjö Aktuellt och blt-bladet kommer att användas för information till boende på orten. TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN I FÖRBEREDELSEARBETET HAR studieförbund, föreningsliv, svenska kyrkan och andra lokala aktörer visat ett stort engagemang. Bland annat har boende i Mellansel, Bredbyn och Gottne bildat en kör som samlat ihop pengar till gemensamma aktiviteter för nyanlända och ortsbor. Entusiastiska amatörer som med viss förstärkning satt ihop en proffsig föreställning som kunde avnjutas i Mellansel I Mellansel ordnade ortsborna en konsert till förmån för gemensamma aktiviteter med de asylsökande. 5 NOLASKOGS

6 KULTUR KULTURAKTIVITETER i Örnsköldsvik är Umeå Europas Kulturhuvudstad och hela regionen kommer att vara en del av evenemangsåret. I Örnsköldsvik planeras det för såväl egna lokala evenemang, som regionala samverkansprojekt. Hans Hedbergs Plommon i Köpmanholmens Örtagård en möjlig besökspunkt i Konstdalen. Vår satsning på Kulturhuvudstadsåret är viktig för att skapa och stärka relationer inom Örnsköldsvik-Umeåregionen. Men självfallet är det också en rejäl kraftsamling för att skapa fler besöksanledningar i Örnsköldsvik, säger Hanna Widén, en av tre samordnare för Kulturhuvudstadsåret i Örnsköldsvik. FÖR ATT UPPMUNTRA till fler aktiviteter och ett ökat kulturutbud, har stödfonden Kulturkicken skapats. Genom denna kan föreningar och fria aktörer i Örnsköldsvik ansöka om bidrag för att testa och utveckla projektidéer som kan bli programpunkter i Örnsköldsvik under kulturhuvudstadsåret. Intresset är stort. Ansökningarna har börjat rulla in och det rör sig om såväl stora som små satsningar. Det är fortfarande fritt fram, för var och en, som har en idé, att komma in med en ansökan, säger den andra samordnaren Ingrid Lundmark. Något som känns mycket positivt är att viljan att samarbeta har blivit allt starkare bland kulturaktörerna. Det talas också om i kulturkretsar att det borde göras en kraftsamling för att samla kulturutbudet så att det synliggörs och görs mer tillgängligt, fortsätter Lundmark. ETT STORT PROJEKT som är igång, oberoende av Kulturkicken, är projektet Konstdalen i Höga Kusten. Där har en förstudie inletts som utreder hur konstdonationen från Nätterlunds minnesfond, skulle kunna bli en utvecklingsfaktor i en bygds tillväxtarbete, skapa nya arbetstillfällen, generera ökad omsättning för näringen och bli en ny reseanledning till Örnsköldsvik. Rent konkret handlar det om att skapa ett konstbaserat turistmål i området Nätra- Sidensjö respektive Köpmanholmen. Genomförandet planeras att ske i tre etapper där Hans Hedbergs konstnärskap blir en grund i uppförandet av såväl ett skärgårdshotell som en konsthall, säger Ingrid Lundmark. ETT ANNAT PROJEKT där intresse undersöks, är ett samarbete med Norrlandsoperans River Stories, där Nätraälven, Moälven och Gideåälven skulle kunna vara aktuella för att inspirera till berättelser och sånger från både förr och nu. Ett tredje projekt är Kulturtåget med deltagare från Umeå 2014, Nordmalings, Örnsköldsviks, Kramfors, Härnösands, Timrå och Sundsvalls kommuner. En förstudie under namnet Konsten går på räls har genomförts för att undersöka möjligheterna att skapa konstupplevelser efter Botniabanan, både på tågen och i miljön runt omkring, som till exempel installationer på stationerna längs banan. Det fortsatta arbetet finansieras av Kulturbryggan, Örnsköldsviks kommun, Sundsvalls kommun och Umeå Det har även sökts eu-medel. Samordnarna för Kulturhuvudstadsåret i Örnsköldsvik 2014: Ingrid Lundmark, Hanna Widén och Lars Söderlind. TEXT: SVEN ALVERYD 6 NOLASKOGS

7 Alneskolans åttor har koll på hur teknikens lagar fungerar. ALNESKOLAN LÅNGT FRAM I KUNSKAPSTÄVLING Klass 8A på Alneskolan gav sig av till Göteborg i slutet av maj för att delta i riksfinalen i tävlingen Teknikåttan. Där gällde det bland annat att visa upp sitt självspelande instrument och svara på frågor om hälsa. Det är inte första gången som Alneskolan hamnar långt fram i kunskapstävlingar. Skolan har som tradition att anmäla sina åttor till just Teknikåttan en tävling i teknik och naturvetenskap. Där har skolans åttor hamnat i regionfinal många gånger och även varit i riksfinal tidigare. Även i Sigmaåttan, som är en nationell mattetävling, har Alneskolan haft stora framgångar. NÄR REGIONFINALEN I TEKNIKÅTTAN gick av stapeln i Umeå i april, visade sig eleverna i 8A vara riktiga baddare på att bygga ett simulerat fordon och ta sig genom en hinderrallybana i en simulator och på att svara på frågor om hälsa. Bedriften tog dem till semifinal på Chalmers i Göteborg tillsammans med 11 andra klasser från hela Sverige där se slutligen hamnade på en delad tredjeplats. För att förbereda sig koncentrerade sig en grupp på att bygga ett instrument som ska kunna spela upp en melodi automatiskt, medan en grupp pluggade i ämnet hälsa för kropp och själ. Lisa Odemyr, Hanna Näslund och Frans Johansson var de som deltog i tävlingsmomentet att svara på frågor. Vi har lärt oss mycket om kroppen och hälsa och det var jättekul att få göra den här klassresan, säger de. FINALISTERNA FICK RESAN till Göteborg, en hotellnatt betald och kronor, men eleverna har själva jobbat ihop extra pengar till resan genom att panta burkar och ordna loppis. Teknikåttan är en jättekul tävling att delta i. Det är så roligt att hela klassen får åka iväg istället för bara tre elever som kan vara fallet i andra tävlingar, säger no-läraren Anna Dahlin som följt med klassen på tävlingarna. Eleverna här på Alneskolan är väldigt studiemotiverade inte bara i de tekniska ämnena. Det är nog därför som det ofta går bra när de tävlar, säger Teres Ohlsson, stolt klassföreståndare. TEXT OCH FOTO: MARIA ISAKSSON ELEVERNA HÄR PÅ ALNESKOLAN ÄR VÄLDIGT STUDIE MOTIVERADE INTE BARA I DE TEKNISKA ÄMNENA 7 NOLASKOGS

8 Sommarevenemang 2013 Här finns ett axplock av sommarens evenemang njut av återkommande favoriter och passa på att testa något nytt HELA SOMMAREN I och vid Örnsköldsviks museum och konsthall T.o.m. 24 augusti. Glamm & damm föremål ur museets samlingar. T.o.m. 31 augusti. Mattias Klums fotografier från Borneo visas i Museiparken. T.o.m. 2 september. Ung i Örnsköldsvik förr och nu en nostalgitripp 1950-tal till 1980-tal. JUNI JULI 7 juli Gratiskonsert 7e i 7e med Petra Marklund, Strandparken juli Orienteringstävling High coast 2-days 18 juni MPC stjärngolf, Veckefjärden juni Örncupen, ungdomsturnering i fotboll, Skyttis juni Sommarfest, Inre hamnen Örnsköldsvik juni Polar Classic Rally, Örnsköldsvik 1 2 juli Europamästerskapen i Skytte, Gideå 4, 11, 18, 25 juli Sommarvågen familjeunderhållning, Inre hamnen 5-6 juli Skule musikfestival 6 juli 4 augusti Konstcafé, Per-Orslogen, Östergensjö 8-12 juli VM-läger i brottning, Ulvön juli Ulvöregattan juli Nätra marknad, Kornsjö 13 juli Landskamp brottning + Show Sean Banan, Husum 27 juli Ulvöruset. Motionstävling 28 juli Rock on the Docks, Fjällräven center 29 juni 13 juli Bill Olsons konst i trädgår n tillsammans med Jörgen Nilssons, konstutställning, Kläppa 15 nära färjeläget Köpmanholmen. 6 juli High Coast Meet, motoraktiviteter, gamla busstationen Örnsköldsvik 13 juli Trysundadagen, Trysunda 14 juli Övikscupen MTB, deltävling varvlopp, Hörnsjön 8 NOLASKOGS

9 AUGUSTI SEPTEMBER 3 augusti Gyllene tider, Strandparken 3 augusti Ulvödagen, Ulvön 3 augusti Jazzafton Per-Orslogen Östergensjö 4 augusti Skeppsmalndagen, Skeppsmalen 4 augusti Övikscupen MTB, deltävling långlopp, Långviksmon 9 augusti MPC Stjärnjakten, motorbåtstävling, Ulvön/Höga kusten 10 augusti Önskegäddan, fisketävling augusti High Coast festival 30 år (squaredance) augusti Träbåtsparad, Ulvön augusti Höstmarknad, Stora torget Örnsköldsvik 30 augusti 1 september Barnens dag, Fjällräven center 1 september Mo historiska marknad, Moliden 7 september Norrlandsmästerskaep i paintball, Vikingavallen september European food market, Stora torget Örnsköldsvik september Iron Woman ishockey, Fjällräven center/skyttis september Briggen Tre Kronor och projektet Hållbara hav, Inre hamnen 27 september Peter Jöback Fjällräven center Med reservation för ändringar i programmet 10 augusti Kubbyran, Sidensjö 11 augusti Övikscupen Mountainbike 17 augusti Cirkusskola, Per-Orslogen 17 augusti Three Corner Lake Meet bilträff, Trehörningsjö 23 augusti Swede on the Hill SOTH, Varvsberget. 9 NOLASKOGS

10 VÄRLDSKLASS 2015 UNGA JOBB Unga jobb är en av de idéer som checkats in och beviljats stöd via Världsklass Projektet ses som nytänkande genom sitt sätt att nyttja nätverk. Initiativtagare till Unga jobb är Swedbank i samarbete med Arbetsförmedlingen. Unga Jobb är en del av vår verksamhet på flera orter. Många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden och vi ser att vi genom våra nätverk och företagskontakter, kan hjälpa till, säger Stina Nordin, biträdande kontorschef på Swedbank. I PROJEKTET SER man gärna att företag engagerar sig, oavsett om man kan ställa upp en gång eller har möjlighet att ta emot praktikanter regelbundet. Varje erfarenhet eller referens betyder mycket för ungdomarna. I ett läge då fler lämnar arbetsmarknaden jämfört med antalet som kommer in behöver vi ta vara på våra unga. De som är lite yrkesvilsna behöver få skapa ett intresse för något de vill ägna sig åt. Samtidigt är detta ett sätt för arbetsgivare att marknadsföra sina branscher, säger Monica Sjöblom på arbetsförmedlingen. De som kan bli aktuella är inskrivna på Arbetsförmedlingen och omfattas av Ungdomsgarantin. Praktikanten får ersättning från Arbetsförmedlingen. Företaget ställer upp med handledning. TEXT OCH FOTO: ELISABETH BÅRMAN 10 NOLASKOGS

11 Lisa Nordins (t.v.) praktik ledde till vikariat på banken där hon fått god vägledning av Stina Nordin. En fot in betyder så mycket LISA OCH LINUS är två ungdomar som via Unga jobb fått in en fot på arbetsmarknaden. Båda trivs och har dessutom haft turen att företagen velat satsa på dem. I brädgården på Bygma har Linus Runosson hittat sin grej. Efter tre månaders praktik har han fått möjlighet att fortsätta på företaget under den hektiska byggsäsongen. Det var jätteskönt att få det beskedet. Det har varit lätt att ta sig in gemenskapen och det är kul med kundkontakten. Jag plockar ihop ordrar, hjälper kunder att lasta virke och lossar gods. Allt är lika roligt och jag vill gärna fortsätta med detta i framtiden, säger Linus. LINUS ÄR INTE den första unga praktikanten på Bygma. När det finns meningsfulla uppgifter har man en positiv inställning till praktikanter och står även för internutbildning som kan behövas. Jag ser det som en vinn-vinn-situation. Vi får möjlighet att introducera en ungdom i arbetslivet och han eller hon får lära sig hur det fungerar på en bygghandel, för oss är det viktigt att ställa upp. För ungdomar med engagemang och motivation finns det dessutom goda utsikter att få fortsatt jobb, som i Linus fall, säger Magnus Häggström, försäljningschef på Bygma. Magnus Häggström (t.h.) gav Linus Runosson förlängt förtroende i byggvaruhandeln. PÅ SWEDBANK HAR Lisa Nordin fått möjlighet att fortsätta på ett föräldravikariat efter avslutad praktik. Praktiken gav mig en fördjupad bild av bankarbete. Branschen är rolig och intressant och kollegorna toppen. Det roligaste är ansvaret och att banken vill satsa på mig, säger Lisa. Idag handlar arbetet på bank mycket om placeringar och rådgivning. Bankernas rådgivare, ska enligt lag, vara licensierade. Lisa kommer att få en utbildning till certifierad rådgivare i bankens regi. Eftersom Lisa ska vara hos oss en längre tid behöver hon kunna jobba med många delar utan begränsning. De som är framåt och vill lära sig har alla möjligheter. Det är roligt att se ungdomar växa med uppgifterna, säger Stina Nordin, biträdande kontorschef på Swedbank. MAGNUS HÄGGSTRÖM OCH STINA NORDIN rekommenderar fler företag att ta emot en praktikant. Det finns så många fina ungdomar som behöver få en chans. Att hjälpa dem är ett ansvar som vi hoppas att fler vill vara med och dela. TEXT OCH FOTO: ELISABETH BÅRMAN Ett formellt övertagande av Genesmons friluftsmuseum skedde 22 maj då Liisi Hägglund, ord förande i stiftelsen Gene Fornby, lämnade över järnåldersnyckeln till kommunalrådet Glenn Nordlund. Gene Fornby blir Genesmons friluftsmuseum STIFTELSEN GENE FORNBY lämnade över ägandet av fornbyn till Örnsköldsviks kommun 22 maj. Den tidigare fornbyn blir nu ett öppet friluftsmuseum med namnet Genesmon där besökare kan ströva runt och uppleva järnåldern på egen hand. Det kommer också att vara möjligt för kommunens skolor att ha viss pedagogisk verksamhet på området. I området finns grillplats och badvik. För att göra friluftsområdet attraktivt även vintertid har kommunen planer på att anlägga en isbana för långfärdsskridskor samt att hålla promenadspåren öppna. Kommunen för också en dialog med föreningar och allmänhet kring möjligheter att bidra till områdets fortsatta utveckling. Vi är glada att kommunen tar över ägandet. Nu ska vi fullfölja det vi påbörjat och restaurera färdigt vissa rekonstruerade byggnader i fornbyn och även sätta upp nya skyltar. Vi ska också se till att föra över den kunskap vi fått om området till de nya ägarna, säger Liisi Hägglund ordförande i stiftelsen Gene Fornby. TEXT OCH FOTO: MARIA ISAKSSON 11 NOLASKOGS

12 OÖNSKADE VÄXTER Stoppa spridningen av förstörande växter Nya växter invaderar vår natur. Vissa av dem tar över så att andra arter försvinner, andra kan vara farliga för oss människor. Här listar vi de viktigaste växterna, vars spridning behöver stoppas. TEXT: MARIA ISAKSSON FOTO: DAN NORLIN Det är inte bara i vår del av världen som nya växter flyttar in. Allt fler arter flyttar runt på vår jord, kanske till följd av snabba transporter och klimatförändringar. I Sverige finns nu över 2000 främmande arter av djur och växter från alla jordens hörn. De flesta är harmlösa, men ca åtta procent av dem ställer till problem i vår miljö och de flesta av dem är växter. Somliga är vackra men förödande för den biologiska mångfalden. Var och en måste hjälpa till med bekämpningen, säger naturguiden Dan Norlin. Växterna måste bekämpas tålmodigt genom att tidigt på säsongen ta bort småplantor och genom upprepad slåtter. Växterna läggs i hela plastsäckar och lämnas på Må eller mobil återvinningscentral i containern för brännbart. I vår kommun finns fyra växter som är viktigast att bekämpa. Här beskriver Dan Norlin dem och problemen de medför: Jättebalsamin Jätteloka JÄTTEBALSAMIN JÄTTELOKA MALÖRTSAMBROSIA BLOMSTERLUPIN MÅSTE BEKÄMPAS ENERGISKT Jättebalsaminen är en trädgårdsväxt från Himalaya som började bli ett problem i stora delar av Europa för 50 år sedan. Den kväver andra växter och förstör stränder och vattenleder. EU rekommenderar nu att bekämpa balsaminen extra kraftfullt. Här i Örnsköldsvik ser man den överallt, nära trädgårdar, i komposter, längs vägrenar, hyggen och diken. Varje planta kan skjuta iväg sina tusentals frön upp till åtta meter. Plantorna måste dras upp eller skäras av nära marken. KAN GE SVÅRA UTSLAG Jättelokan kom hit på 70-talet från Kaukasien och har bekämpats framgångsrikt. Men många stora bestånd finns kvar framför allt på enskild mark. De stora bladen har vassa bladtänder. Jättelokans växtsaft innehåller ämnet furokumarin som i kontakt med solljus kan orsaka svårläkta, smärtsamma hudutslag som liknar brännskador. Följden kan bli livslångt hudeksem. Använd skyddsutrustning när du tar bort plantorna. ETT POLLENMONSTER Malörtsambrosia, som kommer från Nordamerika, har spridit sig snabbt och finns sedan några år i Örnsköldsvik. Den är extremt allergiframkallande. Frömjölet sprids från augusti ända in i november och orsakar pollensnuva och allvarlig astma dubbelt så ofta som andra pollenväxter. Det är en ört, vars frö ofta slinker med i fågelfröblandningar. Plantorna hittas i gräsmattor och rabatter, gärna i närheten av fågelbord. Plantan växer snabbt upp till en ljusgrön bladrik buske, bladen är flikiga och blomman en spolformad ljusgrön kolv överst på stjälken. Malörtsambrosian är en tickande bomb för allergiker och måste bekämpas. Trots att bladverket är vackert, ta genast bort den! SLÅR UT ANDRA Blomsterlupinen med sin härliga färg är en uppskattad trädgårdsväxt. För över 100 år sedan började den dock rymma ut ur rabatterna och har nu spritt sig i hela landet. I våra trakter har utbredningen längs vägarna och på gamla ängsmarker exploderat de senaste fem åren. Som ärtväxt binder lupinerna kväve till jorden. Följden blir att ängsblommorna inte längre trivs där. Ta bort alla blomstänglar. Mogna frön överlever i mer än 50 år. 12 NOLASKOGS Malörtsambrosia Blomsterlupin

13 SKÄRGÅRDSSATSNINGARNA FORTSÄTTER I Höga Kustens skärgård görs nu den största satsningen någonsin. Örnsköldsviks kommun har inlett den andra etappen av EU-projektet En skärgård i världsklass där totalt 64 miljoner investeras på infrastruktur, tillgänglighet och marknadsföring för att stärka besöksnäringen. Det blåser verkligen positiva vindar för besöksnäringen. Nätverk skapas och allt fler entreprenörer får upp ögonen för möjligheterna i de naturliga tillgångar vi har i Höga Kusten, däribland vår fantastiska skärgård, säger Siv Sandberg, turistchef i Örnsköldsviks kommun. Mycket har gjorts och mycket är på gång. Standarden kommer att höjas på kajer och serviceanläggningar, båtplatserna kommer att bli fler och tillgängligheten ska bli ännu bättre för båtturisterna. PÅ ULVÖN GJORDES stora satsningar i samband med bygget av Ulvö hotell. Nu har turen kommit till Sveriges vackraste ö Trysunda, vars vandrarhem har genomgått en omfattande renovering. Den 15 juni invigdes det nya Trysunda med pompa och ståt. Äntligen har Trysunda fått en anläggning som är uppdaterad för 2000-talet! Nytt och fräscht, med fler bekvämligheter som bastu samt fler gästbåtplatser. Det har även byggts en separat sovstuga som är anpassad för dem med rörelsehinder eftersom det inte gick att Trysunda fiskeläge. bygga en hiss i huvudbyggnaden. Dessutom har butiken/caféet fått ett nytt kök för tillagning av enklare rätter, säger Sandberg. MEN DET ÄR mer på gång. I Örnsköldsviks Inre hamn planeras för de nya saltmagasinen, som kommer att ersätta de gamla. I ett av magasinen blir det en helt ny gästhamnsanläggning med dusch, köks- och tvättmöjligheter. I närhet till magasinen förbereds även en uppställningsplats för husvagnar och husbilar. TEXT: SVEN ALVERYD FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM ALLT FLER FÅR UPP ÖGONEN FÖR MÖJLIGHETERNA I DE NATURLIGA TILLGÅNGAR VI HAR I HÖGA KUSTEN. Vissa av kommunens verksamheter flyttar till Kronan i Inre hamnen. Kommunen byter lokaler Kommunfullmäktige väntas i juni besluta om att sälja fastigheten på Nygatan samt även intilliggande Fabriksgatan 10. På detta sätt blir det möjligt att i de fastigheterna skapa ett femtiotal bostadslägenheter i ett centralt läge. Kommunens berörda verksamheter koncentreras till dagens stadshus på Nygatan 16 samt till de lokaler som idag står tomma i fastigheten Kronan i Inre hamnen (Mittuniversitetets tidigare lokaler). Vilka verksamheter som i så fall ska finnas i Kronan respektive dagens stadshus kommer att utredas närmare under hösten. Utgångspunkten är att lokalerna ska vara ändamålsenliga för såväl medarbetare som besökande allmänhet. Flytt och fastighetsförsäljning beräknas kunna inledas under hösten Örnsköldsvik nu en del av Umeåregionen Det står nu klart att Örnsköldsvik är en del av Umeå regionen, där Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs kommun samarbetar för att främja näringsliv och tillväxt, samt för bra livsvillkor och samhällsservice. Den 7 augusti står Umeåregionen som värd på Nolia, då kommer Örnsköldsviks medlemskap att manifesteras, men även att Umeå regionen firar 20 år. 13 NOLASKOGS

14 VÅR ROLL ÄR ATT UNDER LÄTTA FÖR FÖRETAGARNA Inflytandefestival för unga Ett steg för ett ökat ungdomsinflytande i Örnsköldsviks kommun togs 17 maj genom den Inflytandefestival som arrangerades av Örnsköldsviks Ungdomsråd i samarbete med Örnsköldsviks Kommun. Arrangemanget vände sig till ungdomar i åldern år. Det var första gången som det arrangerades en festival i Örnsköldsvik där samtliga ungdomsförbund i Sverige, utom Sverigedemokraterna, hade sin ordförande eller vice ordföranden med och debatterade. Tanken är att festivalen ska bli återkommande och dyka upp igen våren En av programpunkterna var en utfrågning av ordförandena för nämnderna och leddes bland annat av ungdomsrådets ordförande Robin Hörnkvist på temat En trygg kommun. Ett av Örnsköldsviks kommuns mål är att vara en trygg och säker kommun. När vi 2012 frågade 450 elever i årskurs två på gymnasiet var de känner sig trygga såg vi att drygt hälften inte alltid upplever trygghet i stadens centrum och inte heller i sitt eget bostadsområde på kvällarna, berättar Camilla Larsson demokratisamordnare Örnsköldsviks kommun. Förutom fokus på en trygg kommun och de fem områdena skola, hälsa, kriminalitet, främlingsfientlighet, miljö och arbete så innehöll festivalen ett sidotema på temat hälsa där det bland annat bjöds på föreläsningar om skolmat och doping inom idrotten. På kvällen fortsatte inflytandefestivalen med musik på Sliperiet. TEXT: ANN-SOFIE MATHIASSON FOTO: PER-OLOF SEDIN Tanken är att festivalen ska bli återkommande och dyka upp igen våren Samarbete är nyckeln för ett företagsklimat som gör det enkelt att vara företagare och som gör att ännu fler företag utvecklas och etablerar sig i Örnsköldsvik. I projektet Företagsam samarbetar kommunen och organisationen Företagarna för ett ännu bättre företagsklimat. Projektet drivs under åren I Företagsam arbetar vi för att underlätta för företagarna. Det handlar om att fånga upp frågor och funderingar och utifrån dessa skapa den bästa service vi kan. Det kan röra sig om allt från personlig vägledning av ett ärende genom kommunens instanser till frågor om upphandling, service till företag och kommunikation, säger Ann-Marie Niemi, näringslivsutvecklare på Örnsköldsviks kommun. DET HANDLAR MYCKET om att finna effektiva arbetssätt internt i kommunen för att underlätta för företagen i olika ärenden. En del i metoden är att vi arbetar tillsammans med organisationen Företagarna samt andra företagsnätverk under devisen För ett bättre företagsklimat i Örnsköldsvik Vi arrangerar även seminarier och utbildningar med olika teman, samt skapar mötesplatser där företagen kan mötas och skapa kontakter som kan ge affärer, säger Niemi. Genom näringslivsenheten kan företagare även få rådgivning, tips på lediga lokaler och tillgänglig mark, förslag till finansieringslösningar m.m. Sedan många år tillbaka har näringslivsenheten ett inarbetat kontaktnätverk med Företagarna, Handelskammaren och Örnsköldsviks industrigrupp och de har suttit länge i gemensamma lokaler. Det täta samarbetet, är mycket viktigt och uppmärksammas också av många besökare utifrån är fantastiskt, fortsätter Niemi och framhåller även relationerna till organisationer som almi, Skatteverket, Nyföretagarcentrum, Arbetsförmedlingen, utbildningsanordnare, banker och andra finansiärer m.fl., säger Niemi. KOMMUNEN SPELAR ÄVEN en viktig roll som samordnare. I företagsnätverken Domsjö Utvecklingsområde och Gålnäsgruppen, träffas företagen regelbundet kring gemensamma frågor och ser möjligheter i att samordna och samverka. Kommunens näringslivsenhet stöttar nätverken genom att samordna och administrera det hela, däribland kalla till möten, upprätta agenda och arrangera själva mötet. När det gäller Domsjö handlar det om för företagen att vara uppdaterade om varandras verksamheter och hur produktionsläget ser ut, eftersom så många företag samsas på en begränsad yta. Gålnäsgruppens frågor är inte lika inriktade på produktion. De samlas kring mer praktiska frågor som samordning av bevakning, snöröjning, användning av konferenslokaler, arrangemang som öppet hus etc. Men de för även diskussioner angående kvalitetsfrågor och möjligheter i att nyttja varandras resurser, säger Lars Berglund, näringsutvecklare på Örnsköldsviks kommun. BEHOVET AV SAMVERKAN är stort. Fler nätverk är intresserade av vårt stöd, däribland företagen på Terminalvägen, där vi hoppas att kunna bidra, säger Berglund. TEXT OCH FOTO: SVEN ALVERYD Från vänster Lars Berglund, Ann-Marie Niemi från näringslivsenheten och Lena Sellin från Företagarna. 14 NOLASKOGS

15 Arkenbiblioteket är en tjugoåring som vill hänga med sin tid. Från 90-talets bokrobot till dagens interaktiva service vill man vara i teknikens framkant. Men här finns ändå rum för det personliga mötet. ARKENBIBLIOTEKET 20 ÅR I maj fyllde Arkenbiblioteket 20 år. En medarbetare som har varit med sedan biblioteket öppnade är Elisabeth Nilsson. De första åren hade vi många besökare och väldigt höga siffror för utlån. Vi var lite banbrytande. Vi var tidiga med datorer, sättet att skylta med böcker var nytt, för att inte tala om roboten Harry en sensation med robot som sorterar böcker. Det var helt enkelt en start i raketfart, minns Elisabeth. BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHETEN är fortfarande stor. Biblioteket jobbar med tydligt fokus för att leda unga in i läsningens värld, från babybokprat via småbarnsramsor och sagostund till riktad verksamhet mot skolan. Lördagsstunderna med teater, musik, m.m. för barn är oftast fullbokade. Likaså är författarbesöken som riktar sig till vuxna välbesökta. Vi har mycket litteratur på andra språk och lånar hem om det inte finns. Tidskrifter på främmande språk cirkulerar vi mellan biblioteken i länet. Jag har det bästa jobb man kan tänka sig, säger Elisabeth Nilsson på barn- och ungdomsavdelningen. VID POESIHÖRNANS TRÄF- FAR kan vem som helst framföra sina texter och inspireras av andra. Till jubileumet hade man satt samman en skrift med deltagarnas egna texter. Vi har en stadig kärntrupp men alla som har något att berätta är välkomna. Det är särskilt roligt att en del ungdomar dykt upp, säger Kurt-Göran Öberg, drivande bakom Poesihörnan IDAG ÄR DET dubbelt så många som använder bibliotekets tjänster via webben jämfört med antalet fysiska besökare. Biblioteket har lanserat en ny webbplats som är integrerad med bibliotekskatalogen. Utan att behöva växla mellan katalog och webbplats kan användaren enkelt söka och reservera media, hitta boktips, se öppettider m m. Hur biblioteket ser ut om 20 år är svårt att föreställa sig. Det räcker med tio år för att fundera över vilka landvinningar vi gjort. Förmodligen är ännu mer nätbaserat. Ändå behövs det fysiska biblioteket. Alla har inte tillgång till internet, många kommer till oss och använder datorer här. Biblioteket har en viktig roll i demokratin, avslutar Elisabeth Nilsson. TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN Tyck till om nya hastighetsgränser Fram till 30 juni har du chans att tycka till om föreslagen hastighet på gatorna inom tätbebyggt område i Örnsköldsviks kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningens trafikenhet har gjort en hastighetsöversyn och vill veta vad du tycker innan samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut under hösten Förseslagna hastigheter 30 km/h: föreslås på vägar med blandtrafik, vid skolor, bostadsområden och centrumområden där behovet av att korsa gatan är stort och bebyggelsen är tät. 40 km/h: föreslås på gator i huvudvägnätet, med gångbanor samt gator med cyklister på körbanan och på sträckor med blandtrafik och övergångsställen, t ex inom industriområden. 60 km/h: föreslås på trafikleder med i huvudsak separerad gång- och cykelväg längs vägen men inga övergångsställen och stora korsningsavstånd. Tyck till om hastigheten: BIBLIOTEKET JOBBAR MED TYDLIGT FOKUS FÖR ATT LEDA UNGA IN I LÄSNINGENS VÄRLD 15 NOLASKOGS

16 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLLEN VAR MED OCH PÅVERKA FRAMTIDENS IDROTT I KOMMUNEN Med syfte att skapa goda förutsättningar för bra idrott i Örnsköldsvik ska kultur- och fritidsavdelningen ta fram ett idrottspolitiskt program som blir vägledande för hur kommunens alla nämnder och förvaltningar i framtiden ska stödja idrotten i Örnsköldsvik. För att få idrottsaktiva och -intresserade delaktiga i formuleringen av programmet, kommer fritidsenheten tillsammans med SISU Idrottsutbildarna i höst att arrangera möten på olika platser. På dessa möten får medborgare, idrottsföreningar och idrottsförbund möjlighet att ge kommentarer, synpunkter och feedback. Mötena kommer även att känna av intresset för att skapa ett idrottsråd bestående av representanter från kommunens idrottsföreningar. Ett idrottsråd kan bli en part för kommunen i framtida beslutsprocesser rörande idrotten för information, expertis, rådgivning, etc. TEXT: SVEN ALVERYD VÄLKOMMEN TILL MÖTE OM IDROTT Bjästa, Entrébyggnaden, 28 augusti kl. 18:30 Björna, Björna IP, 18 september kl. 18:30 Bredbyn, Olympia, 2 oktober kl. 18:30 Husum, Husumhallen, 16 oktober kl. 18:30 Örnsköldsvik, Skyttis cafeteria, 30 oktober kl. 18:30 TVÄTTA BILEN I EN BILTVÄTT Hur du väljer att tvätta din bil har stor betydelse för hur mycket föroreningar som sprids till din närmiljö. Om du tänker dig för innan du tvättar bilen kan du skona våra sjöar, vattendrag och grundvattnet från en del miljöskadliga ämnen. Rekommendationen från kommunens miljö- och hälsoenhet är att man tvättar sin bil i en biltvätt med reningsanläggning och inte på gatan eller garageuppfarten. Det finns en anledning till varför man inte bör tvätta bilen på gatan eller garageinfarten. Tvättvattnet som rinner ner i dagvattenbrunnen på gatan går utan rening till närmaste vattendrag, till exempel kan det rinna ut i Mycklingtjärnen, Höglandssjön eller Veckefjärden, förklarar Daniel Knutsson miljöinspektör vid Örnsköldsviks kommun. DET SMUTSIGA VATTNET efter en biltvätt innehåller bland annat tungmetaller, rester från bildäck, asfalt och oljor. Även själva tvättmedlet kan innehålla ämnen som är skadliga för människor och miljö. Effekterna på miljön när orenat tvättvatten från biltvätt rinner ut i Örnsköldsviks närliggande sjöar, vattendrag och skärgård kan ge konsekvenser för många år framåt. De gallerförsedda brunnar du ser på din gata saknar helt rening till skillnad från avloppet i en biltvätt med reningsanläggning. Där är avloppet kopplat till en oljeavskiljare och i vissa fall även en reningsanläggning som tvättvattnet passerar innan det förs vidare till avloppsrenings - verk. TEXT: ANN-SOFIE MATHIASSON TVÄTTA MED MINSTA MILJÖPÅVERKAN Om man istället för att tvätta bilen på garageinfarten eller gatan väljer att åka till en biltvätt med reningsanläggning, en automattvätt eller en gör-det-självhall och dessutom väljer miljömärkta rengöringsmedel så skonar man miljön extra. Tips på miljövänliga tvättprodukter finns på som Naturskyddsföreningen ansvarar för. Tvätta rätt tvätta i en biltvätt!